2009 - VÃ¤sterbottens museum

VÄSTERBOTTENS MUSEUM AB 

Verksamhetsberättelse 

2009

Innehåll 

3 Verksamhetsåret 2009 

8 Information & marknadsföring 

13 Administration 

15 Kulturmiljö, etnologi och konst 

51 Samlingar, arkiv, bibliotek och registreringsenheten 

61 Utställningar, programverksamhet, pedagogik 

och redaktion 

104 Styrelsen 

106 Förvaltningsberättelse 

111 Resultaträkning 

112 Balansräkning 

114 Noter

Verksamhetsåret 2009 

Arbetet med Erfarenhetscentrum Gammlia, som beskriver museets 

framtida utveckling, har varit en fortsatt prioriterad uppgift även 

detta verksamhetsår. I det tas förutsättningarna för en kraftfullt utvecklad 

och utökad verksamhet på hela friluftsmuseiområdet med, 

där målet att lösa den provisoriska förvaring av värdefulla museiföremål 

i olika undermåliga och otillgängliga föremålsarkiv nu får 

en mycket bra lösning i och med satsningen på nya föremålsarkiv i 

Hörnefors. 

Tack vare årets uppräkning från ägarna har Västerbottens museum 

fått möjligheten att förstärka budgeten för sedan länge eftersatta 

behov. Ett antal nyckeltjänster har sedan länge varit vakanta, 

och med ramökningen har det åter blivit möjligt att tillsätta en fotograf 

med inriktning mot dokumentärfotografi. Några tjänstebehov 

av strategisk betydelse kvarstår dock, bland annat vad gäller 

webbutveckling, webbredaktion och pedagogik. Emellertid har 

museet valt att, i enlighet med ägardirektiven, satsa mer på projektverksamhet, 

varför en särskild projektantikvarie tillsvidareanställts 

från och med 1 januari. Satsningen kan sägas ha gett resultat; under 

året har ett tiotal projekt bedrivits, varav fyra med finansiering från 

Europeiska Unionen. 

En smärre förstärkning av budgeten för verksamheten på Friluftsmuseet 

Gammlia har också varit möjlig, och den har fördelats på 

underhåll av de äldre byggnaderna och en utökad verksamhet, 

parallellt med projektet ”De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor” 

som bland annat innebär en utveckling av Gammlia 

som besöksmål och en satsning på att uppföra tre samiska visten 

som ett led i vårt pedagogiska arbete med länets kulturarv. 

Regionalt och lokalt museiarbete 

”Alla tiders Vännäs” – årets kulturdagar hölls 23–28 oktober i Medborgarhuset 

i ett gott samarbete med kommunens bibliotek. Invigningen 

skedde med sedvanlig dräktparad och föredrag. Nytt för året 

var det utökade samarbetet med bland annat Västerbottensteatern 

3

med flera andra länskulturaktörer. Invigning skedde på fredagskvällen 

och därefter följde ett digert och varierat program som presenteras 

närmare på sidan 78 i föreliggande verksamhetsberättelse. 

”Alla tiders Vännäs” blev en succé och det fina mottagandet är 

också stimulerande för museets personal. Västerbottens museum 

vill rikta ett varmt tack till kommunen i allmänhet och personalen 

i Vännäs bibliotek för det fina samarbetet. 

Som exempel på ett framgångsrikt utställningsarbete i samverkan 

med hemslöjdsföreningen kan nämnas årets sommarutställning 

”Självklart! 100 år av hemslöjd i Västerbotten!” som invigdes 

på Nationaldagen 6 juni under stor uppståndelse. Utställningen 

var formgiven av Anna Sjons Nilsson och den visas sommaren 

2010 i Skellefteå. 

Våra besökssiffror är fortsatt stigande. Med våra drygt 229 000 

besökare tillhör vi några av landets mest välbesökta länsmuseer 

och vi utgör fortsatt det främsta besöksmålet i Umeå och Västerbotten, 

året om. 

Nätverk och extern samverkan 

Museet har varit aktivt i arbetet med att skriva fram fruktbara 

projektidéer till Umeå kommuns ansökan gällande kulturhuvudstad 

2014. Flera av våra utvecklingsområden som till exempel 

berättandet och det dokumentära fotografiet finns med i ansökan. 

Den internationella juryn besökte Umeå och Gammliaområdet på 

sensommaren, och i början av september kom det glädjande beskedet 

att Umeå kommer att bli kulturhuvudstad 2014 vid sidan 

av lettiska Riga. 

Museet är med i nätverket Nordkalottmuseerna som organiserar 

ett drygt tjugotal museer i norra Norge, Sverige och Finland. I samarbete 

med några av dem har ett gemensamt utvecklingsarbete påbörjats 

som handlar om visningar på webben. 

Samarbetsavtalet mellan de fyra nordligaste länsmuseerna som 

skrevs under 2008 löper vidare och det går nu att skönja fördelarna 

med att ha kommit överens om olika utvecklingsområden som 

var och en ansvarar för. Våra intresseområden är förstås i första 

hand berättandet och det dokumentära fotografiet som vi förbundit 

oss att utveckla i framtiden. 

4

Samarbetet länets museer emellan fortsätter i god anda. Så till 

exempel hålls regelbundna träffar angående kulturmiljöfrågor. 

Likaså träffas ledningsgrupperna vid de tre museerna regelbundet, 

ofta i samband med att presidierna träffas. 

Ett nationellt nätverk för fotografi med dokumentär inriktning 

är ett samarbete mellan ett tiotal museer och institutioner, däribland 

Bildmuseet, Nordiska museet, Malmö museer, Moderna 

museet, Fotomuseet i Sundsvall, Arbetets museum i Norrköping 

och Hasselblad center i Göteborg som nu leds av Västerbottens 

museum. Det har till syfte att främja dokumentärfotografiets 

ställning genom utställnings- och erfarenhetsutbyte. 

Med anledning av fotografen Sune Jonssons bortgång i början 

av 2009 genomfördes i samarbete med nätverket och flera andra 

aktörer ett seminarium i november på temat ”Sune Jonsson och 

det dokumentära fotografiet”. Syftet var tudelat, dels att uppmärksamma 

Jonssons banbrytande museiarbete tillsammans med kollegan 

och museimannen Per-Uno Ågren (1929–2008), dels att inleda 

ett samtal om ett Sune Jonssons centrum för dokumentärfotografi 

som museet har ambitionen att inrätta om några år. 

Museet är representerat i flera olika styrelser genom sina tjänstemän 

på nationell, regional nivå och lokal nivå. Bland dessa viktiga 

uppdrag kan nämnas ordförandeskapet i Föreningen Sveriges 

Landsantikvarier och Svenska ICOM, Stiftelsen Föremålsvård i 

Kiruna, Västerbottens läns hembygdsförbund, Västerbottens läns 

bildningsförbund, Samrådsgruppen för Luleå stift, Stiftelsen 

Olofsfors bruksmuseum, Stiftelsen Hörnefors bruk, Stiftelsen Mo 

Ångsåg, Norrbyskär, Stiftelsen Holmöns båtmuseum, Stiftelsen 

Torvsjö kvarnar, Stiftelsen Skärgårdens sågverksmuseum, Stiftelsen 

Robertsfors bruksmuseum samt Stiftelsen Helge Lindens minne. 

Kompetensutveckling och intern samverkan 

18–23 april genomfördes en mycket lyckad personalresa till Tallin 

där i stort sett samtliga anställda deltog. Resan inleddes tidigt 

lördag morgon och gick med buss till färjeterminalen i Frihamnen. 

I Tallin hade researrangörerna, museets personalklubb, skapat ett 

ambitiöst program med guidade stadsvandringar, museibesök, 

rundresa på landsbygden och gemensamma aktiviteter på fritiden. 

5

Personalresan blev också startskottet för ett intensivt värdskapsarbete 

som präglat hela 2009 och som fortsätter under 2010. 

Syftet är att göra alla anställda medvetna om vikten av ett gott 

värdskap, både i relation till våra besökare och omvärld och arbetskamrater 

emellan. 

I början av oktober hölls de årligen återkommande och gemensamma 

två planeringsveckorna för all personal. En mängd 

tvärsammansatta arbetsgrupper diskuterade allt från webbarbete, 

regionalt och internationellt arbete till butikssortiment och utgivningsfrågor. 

Planeringsarbetet resulterade i en konkret och detaljerad 

verksamhetsplan för 2010. Verksamhetsplanen distribueras till 

samtlig personal och syftet med den är att den skall vara uppföljningsbar 

i relation till befintliga resurser. 

I museets samverkansgrupp har arbetsplatsombuden från de 

fackliga organisationerna SKTF, DIK och Kommunal tillsammans 

med arbetsgivaren, verkat för att utveckla Västerbottens museum 

till en ännu bättre arbetsplats. Miljöplan, Arbetsmiljöplan, Tillgänglighetsplan, 

Jämställdhetspolicy, Drogpolicy och en Mångfaldsplan 

är några konkreta exempel på detta arbete som också 

utvärderats och reviderats under året. 

Här skall också nämnas det mål- och visionsarbete som igångsatts 

i syfte att ta fram ett strategiskt måldokument för de närmaste 

åren. Det arbetet fortsätter också in i 2010. 

Mångfaldsarbete 

En arbetsgrupp för mångfaldsfrågor utsedd av samverkansgruppen 

finns i museet med representanter från samtliga avdelningar, 

SKTF och SACO/DIK, Kommunal samt museistyrelsen genom 

Hembygdsförbundets ordförande Sture Bäckström. Ola Kellgren 

är sammankallande. Till mångfaldsfrågorna hör inte bara arbetet 

med mångfald i ett etniskt perspektiv. Ett medvetet genusperspektiv 

i museets såväl publika som interna arbete är en fortsatt viktig 

fråga och mångfaldsgruppen utgör också museets jämställdhetsgrupp 

som bevakar frågor som har med jämställdhet att göra vid 

rekryteringar, arbetsuppgifter med mera. Mångfaldsgruppen träffas 

regelbundet för informationsutbyte med mera. I maj månad 

genomfördes heldagsutbildningar för samtlig personal under led- 

6

ning av forskaren Hassan Shariff från Södertörns högskola i samarbete 

med Västerbottens läns landstings mångfaldskonsulent 

Bella Lawson. 

Förutsättningar och resultat 

De beviljade anslagsökningarna från ägarna ökade museets möjligheter 

att arbeta med bättre ekonomiska marginaler än föregående 

år. Resultatet vid årets slut var positivt med anledning av detta, 

tack vare bland annat intäkter från uppdragsverksamheten och 

fortsatt god försäljning av databasprogrammet SOFIE samt förstås 

en erkänt god förmåga hos personalen att hålla sin budget 

inom givna ramar. 

Vi lägger med andra ord ytterligare ett dynamiskt och spännande 

arbetsår bakom oss och ser med tillförsikt fram emot nya 

utmaningar, ännu fler besökare, en förstärkt och markant utökad 

verksamhet och ett fortsatt gott och kreativt arbetsklimat. 

Jag vill rikta ett stort tack till museets personal för ett mycket 

bra genomfört verksamhetsår. 

Umeå i augusti 2010 

Ulrica Grubbström 

VD/Länsmuseichef 

PERSONAL 


VD/Länsmuseichef 

Ola Kellgren 

Chefredaktör/ 

bitr. länsmuseichef 

7

Information & marknadsföring 

Arbetet med att hitta rutiner för informationsflödet fortsatte under 

början av året och vilar i huvudsak på följande fyra områden: 

1. Annonsering 

2. Trycksaker 

3. Media 

4. Det mänskliga mötet 

PERSONAL 

Anki Berg 

Informatör 

Annonsering 

Huvudsakliga delen av betald annonsplats har lagts på de lokala 

dagstidningarna Västerbottens Folkblad och Västerbottens-Kuriren. 

Ett nytt avtal slöts under året med VK (som är säljorganisation 

för båda tidningarna) som uppgick till 200 000 kronor. 

Den annonsidé som har varit rådande under året har haft som 

mål att den betalda annonsplatsen ska nå så många länsbor som 

möjligt. Utöver de stora länstidningarna har också kompletterande 

annonser varit införda i Bygden mellan städerna, som är en månadstidning 

utgiven av Västerbottningen AB. 

I de fall annonsering har skett i riksmedia har motivet varit att 

nå en specifik målgrupp, t ex annonseringen i tidskriften Hemslöjden 

inför sommarutställningen ”Självklart, 100 år av slöjd i 

Västerbotten”. Även i en fotografisk tidskrift har museet varit 

synligt med hänvisning till planeringen för Sune Jonssons centrum 

för dokumentärfotografi. 

I samarbete med portalen Spår från 10 000 år lanserades den 

arkeologiska hemsidan genom en tävling på ungdomsforumet 

Apberget på Internet. Tävlingen bestod i att uppsöka ett antal 

geocachar utplacerade vid kulturhistoriska intressanta platser 

mellan Sävar och Nordmaling och sedan rapportera in sitt deltagande 

till museet. Ett 100-tal personer deltog och besöksfrekvensen 

på Apberget-annonsen bedöms som god. 

Ytterligare ett nytt försök med webbannonsering gjordes på 

www.vk.se tillsammans med projekten Spår från 10 000 år, SE- 

VÄRT och Hålla hus. Antalet ”klick” på den bannerannonsen var 

dock sparsamma. 

8

Trycksaker 

Årets stora trycksak var sommarfoldern som utökades från ett 

vikt stående format, till en häftad stående broschyr. Sommarens 

många aktiviteter i samband med utställningen krävde det utrymmet. 

Broschyren trycktes på svenska och engelska. 

Information via digitala nyhetsbrev har fortsatt och prenumeranterna 

har blivit några fler. Sju nyhetsbrev samt julkort utkom 

under året. Även en satsning på separata nyhetsbrev för skola och 

SOFIE har gjorts, två per år. 

En stor del av informatörens arbete är att vara behjälplig med 

affischer, annonser och trycksaker till olika avdelningar i museet. 

Flyers och löpande programblad ingår i den dagliga verksamheten. 

Museets Alla tiders-samarbeten i länet har fått ny profil och 

även nytt utseende på affischer och nyhetsbrev. Informatören har 

varit inblandad i de flesta arrangemang i länet som ska annonseras 

i kommunala annonsblad och anslås lokalt. Till ca fem av 

årets vernissager har också digitala vernissagekort gjorts och 

skickats ut. 

Media 

Inför varje ny utställning skrivs pressmeddelande och hålls pressvisning. 

Under året levererades 41 pressmeddelanden. Kontakterna 

med lokala media – VK, VF, SR P4, SVT Västerbottensnytt samt 

TV4 Umeå – har varit goda och utvecklas genom allt oftare direktkontakt 

med reportrar i olika frågor. Allt fler nyhetstips levereras 

också, utöver de traditionella pressmeddelandena. Under sommaren 

gjordes direktsändningar i SR P4 Västerbotten från Friluftsmuseet 

Gammlia med både besökare och sommar personal. 

Även andra redaktionella kontakter på nationella media har 

fördjupats under året, i synnerhet med tidskriften Foto som vid 

flera tillfällen har skrivit om aktuella utställningar och aktiviteter 

på museet. 

Museets hemsida har under året fortsatt att vara vårt viktigaste 

skyltfönster. Under Anders Björkmans ledning som webbredaktör 

och i samarbete med Anders Milton som webbutvecklare har sidan 

fortsatt att utvecklas, kompletteras och struktureras om allt eftersom 

användarna också kommer med förslag på förbättringar och 

9

förändringar. Hemsidan är fortsatt mycket välbesökt. Under året 

var 70 300 unika besökare in på sidan och tittade tillsammans på 

totalt 466 000 sidor. Av dessa var 60% nya besökare. 

Receptions-TV:n uppdateras kontinuerligt med aktuellt program. 

Vid två tillfällen har digital information levererats till 

Umeå turistbyrå som har använt bild och text om museet på sin 

TV-skärm. 

Våren 2009 tog informatören initiativ till museets inträde på 

Facebook genom att bilda en officiell grupp. Inom några månader 

hade gruppen över 400 medlemmar och dessa fick regelbundet 

inbjudningar till evenemang och programpunkter, länkar till nyhetsinslag 

och intressanta artiklar. Under hösten utvecklades Facebook 

med en ny funktion: fan-pages. En fan-page har lite andra 

funktioner än den traditionella gruppen, så en fans-sida lades 

också upp. På kort tid hade den sidan närmare 500 medlemmar 

som fått inblickar i hur museivardagen kan se ut. Båda sidorna 

fungerar parallellt och administreras av informatören. 

I början av maj arrangerades webbmässan ”VBM does it” där 

museets många webbplatser visades upp för en bred publik. Varje 

webbplats representerades av en ämnesansvarig och försågs med 

dator, informationsmaterial samt roll-up om den specifika sidan. 

Inbjudningar hade gått ut till olika institutioner på universitetet, 

intressenter inom byggnadsvård, miljö och turism, släktforskare 

samt andra museer. Flera offentliga föreläsningar ägde rum under 

dagen, bland annat med Lennart Guldbrandssen som talade om 

Wikipedia. Dagen blev mycket välbesökt och gav också medialt 

utrymme i TV. 

Det mänskliga mötet 

En stor och viktig del av informationsarbetet under året har varit 

introduktionen av begreppet ’värdskap’ och det förhållningssätt 

som ligger bakom. Tack vare VästerbottensTurism och Umeå turistbyrås 

projekt UR-Turism har museipersonal deltagit i flera inspirationsföreläsningar 

där besökarens upplevelse och bemötande 

sätts i fokus. Ett sådant metodiskt arbete har pågått i många år i 

Umeåregionen och nu är Västerbottens museum äntligen med i 

det samarbetet. Introduktionen av det goda värdskapet har sett ut 

10

som följer. I mars föreläste den externa konsulten Eva Gyllensvaan 

för all personal. För många var detta första kontakten med 

begrepp som ’värdskap’ och ’kund’, vilket också vållade en hel 

del diskussioner långt efter att gästföreläsaren åkt hem.Under 

personalresan till Tallin i april var värdskapet den givna frågan 

på dagordningen. All personal hade då fått ett frågeformulär i sitt 

brevfack, samt blivit indelade i grupper. Under resan skulle gruppen 

och varje person ha besvarat och diskuterat formuläret. Resultatet 

av diskussionerna på personalresan redovisades i samband 

med ett månadsmöte i september månad. Därefter 

fortfortsatte samtalen nu avdelningsvis. Våra värdeord och andra 

frågor bantades ned ytterligare en omgång. I slutet av året redovisades 

resultatet av de fortsatta diskussionerna samtidigt som 

klartecknet kom att museet kommer att ingå i pilotprojektet 

Guld värd tillsammans med andra företag i Umeå och länet. 

Övrigt 

Samiska veckan genomfördes i vanlig ordning vecka 10 och en 

stor mängd affischer och programblad producerades inför de olika 

aktiviteterna. 

Liksom under föregående år har informatören fungerat som 

samordnare för Västerbottens läns bildningsförbunds tidning 

Folkbildning i Västerbotten som utkom i september och som 

blivit ett viktigt skyltfönster inte minst för museets olika verksamhetsgrenar. 

”Alla tiders Vännäs” genomfördes med start 23 oktober och 

även där fungerade informatören som samordnare. Arrangemanget 

var som vanligt mycket uppskattat med besöksrekord på 

lördagen. 

Vid två tillfällen under året har museet varit representerat på 

mässor; Barn Nolia och Kulturnatta, båda i maj. Båda gångerna 

har Minimuspersonal hållit i programpunkter men det har också 

varit utmärkta tillfällen att berätta om museets verksamhet i stort. 

Umeå kommun och andra aktörer tog under året initiativ till 

SEE hållbarhetsvecka där institutioner och företag uppmanades 

att arrangera program under veckan för att visa exempel på hållbar 

utveckling. Västerbottens museum deltog i arrangemanget ge- 

11

12 

nom att anordna en guidad tur på Gammlia om byggnadsvård 

och hållbara material. Deltagandet var ytterligare ett led i att synas 

i sammanhang som museet tidigare inte har funnits med i. 

Flera samarbeten har under året skett med Umeå universitet, 

dels genom praktikplats för Jenny Fredricsson från Media- och 

kommunikationsprogrammet, dels med studentgrupper från 

Kulturanalysprogrammet. Samtliga kontakter har varit mycket 

givande för informationsarbetet och uppskattade av studenterna.

Administration 

AVDELNING 1 

Museets administration svarar för ekonomiredovisning, löner, 

personaladministration, lokaler, säkerhet och IT. Administrationen 

bidrar till museets utveckling genom effektiv ekonomisk service 

och uppföljning av museets olika verksamhetsgrenar. Den 

skall också verka för att museets gemensamma resurser används 

rationellt. 

Fastigheter 

En tioårig underhållsplan för museibyggnaden, Fiske- och Sjöfartsmuseet 

samt Vårdverkstaden framtogs i samarbete med 

Umeå kommun för några år sedan. Underhållsbehovet för 2009 

har reviderats och bedömningen är att underhållet i stort följer 

den plan som Umeå kommun har tagit fram. Under året har det 

gjorts speciella satsningar på Gammlia och uppdatering av våra 

klimatanläggningar. 

Följande underhåll har bland annat utförts inom den utökade 

budget som stått till förfogande. 

Folkrörelsearkivet har fått kontorstaken ommålade. Ett flertal 

kontorsrum och andra lokalytor har målats om. BildMuseet har 

fått 2 nya befuktningsaggregat och 2 st reglercentraler har bytts ut. 

Fastigheter Gammlia 

Diverse ommålningar på grund av klotter. 

Ekonomisystem 

Elektroniskt hanteringssystem för inkommande fakturor har införts 

och det levereras av Grant Thornton. 

Säkerhet 

Säkerhetsarbetet och det systematiska brandskyddsarbetet sker 

fortlöpande och är numera en naturlig del av museets verksamhet. 

Upprensning av korridorer har fått en riktad satsning. En 

PERSONAL 

Esa Norojärvi 

Administrativ chef 

Lena Bertilsson 

Maud Ehnmark 

Ove Jonsson (t.o.m. 090131) 

Lena Lindstrand, 50% 

Assistenter 

Ann-Katrin Stenmark, 50 % 

Registrator 

Michael Glader, 75% 

Håkan Sjöberg 

Gunnar Törnberg, 50% 

Tommy Dahlberg (t.o.m. 0911) 

Fastighetsskötare/vaktmästare 

Margaretha Holmgren 

Stina Molin, 75% 

Lokalvårdare 

Johan Sundström 

Data/IT 

Anders Milton 

IT/projekt 

Torsten Nilsson, 75% 

Lars Trygg, 25% 

Utveckling och support av 

databasprogrammet SOFIE 

Sauron Julisson 

(090501–0930) 

Nicklas Johansson 

(090501–0930) 

Gammliavaktmästare 

13

Evac utrymningsstol har införskaffats och finns åtkomlig i anslutning 

till de publika utrymmena. 

Energibesparning 

Tio stycken gamla motorvärmarstolpar har bytts ut mot nya digitala. 

Sju stycken utomhusbelysningsstolpar har bytts ut mot nya 

med energibesparande armaturer. Prov pågår med LED belysning 

i offentlig utomhusmiljö. 

Upphandling/inköp 

Vi har när det varit möjligt följt Umeå kommuns olika upphandlingar 

för att leva upp till lagen om offentlig upphandling. 

Lyftet 

Två personer har arbetstränat på Gammlia under sommaren. 

SOFIE 

Försäljningen av databasprogrammet SOFIE med tillhörande 

supportavtal gav ett bidrag till basverksamheten med 518 000 kr. 

14

Kulturmiljö, etnologi och konst 

Kulturturism, berättande, hembygd och kulturmiljöpedagogik 

AVDELNING 2 

Verksamheten inom avdelning 2 omfattar arkeologi, byggnadsvård, 

kulturlandskap, etnologi, konst och berättande (externfinansierat 

projekt). Särskilda inslag på avdelningen är kulturturism, textilhistoria, 

kulturmiljöpedagogik och numismatik. Vid avdelningen 

finns också en 20% hembygdsantikvarietjänst. Förutom ordinarie 

verksamhet bedriver avdelningen en omfattande uppdrags- och 

projektverksamhet som helt finansieras med externa medel. 

År 2009 byggdes ännu ett samiskt viste, det sydsamiska, på 

Gammlia. Verksamheten bedrivs inom ramen för EU-projektet 

”De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor”. Webbplatsen 

SPÅR från 10 000 år har färdigställts och lanserats. är en informationsportal om arkeologi, förhistoria 

och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade 

kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor 

och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Besökaren får 

veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de ser ut 

och var de ligger. Här finns också länkar till några av länets yrkesverksamma 

arkeologer, forskare och tjänstemän. 

I maj genomfördes en IT-mässa ”Vbm does IT” om vårt kulturarv 

på nätet där tio olika webbplatser som museet producerat 

eller medverkat till presenterades för ca 600 besökare. 

Sommarens arkeologiska utgrävning nedanför Korpbergets 

hällmålning i Lycksele gav det sensationella och spännande resultatet 

att man under bronsålder placerat ett flertal pilspetsar rakt 

nedanför målningen – kanske offrade i syfte att be älgarna om 

ursäkt för att några älgar måste offras – ”här får ni några spetsar 

istället”. 

Andra viktiga händelser var anordnandet av seminariet ”Folkhemmets 

byggnader – varsamt underhåll av flerfamiljshus” 19 

november om hur flerfamiljhus från 1940–60-talen bör vårdas 

och underhållas för att bevara dess kvaliteter. 

Totalt har 27 personer arbetat på avdelningen under året. 12 av 

dessa är fast anställda och övriga inom projekt och uppdrag. Efter 

PERSONAL 

Jans Heinerud 

1:e antikvarie/uppdrag 

Anders Karlsson 

1:e antikvarie/projekt 

Åsa Lundberg 

1:e antikvarie/avdelningschef 

Berit Andersson 

Antikvarie/arkeolog 

Maria Appelstam Häll 

Byggnadsantikvarie 

Urban Gelfgren, 80% 

Antikvarie/kulturturism 

Anders Huggert 

1:e antikvarie/arkeolog 

Maria Löfgren 

Byggnadsantikvarie 

Elisabeth Rasch 

1:e antikvarie/konstantikvarie 

Erik Sandén 


Susanne Sundström 


Hillevi Wadensten 

Antikvarie/etnolog 

15

TILLFÄLLIGA FÖRORDNANDEN: 

ARKEOLOGER 

Nina Granholm 

(090701–31, 0921–0925,1012–1113) 

Peter Holmblad 

(090917–18, 0924) 

Britta Lindgren Hyvönen 

Anna-Karin Lindqvist 

75% (090316–31) 

100% (090824–28, 1111–1218) 

Daniel Sjödahl 

(090921–23) 

Ronny Smeds 

(090511–1231) 

BERÄTTARANTIKVARIE 

Marianne Folkedotter, 80% 

BYGGNADSANTIKVARIER 

Annelie Berglund 

(091201–18) 

Anna lindkvist 

(090301–0430) 

Billy Sjöberg 

40% (090216–0531) 

100% (090601–1231) 

ETNOLOGI 

Göran Burén, 50% 

(090101–0215, 0601–24) 

Sofia Johansson 

(090601–10) 

Mari Persson, 50% 

(090101–0123) 

HEMBYGDSFÖRBUNDET 

Mikael Jakobsson 

(091019–1023) 

Maria Paulsson 

Anna Robertsson 

WEBBREDAKTÖR 

Anders Björkman 

(090101–0331, 0501–15, 

0801–1231) 

en provverksamhet under 2009 har projektantikvarietjänsten permanentats 

och den innehas av Anders Karlsson. Urban Gelfgren 

som vikarierat som kulturturismantikvarie under en längre tid 

har därmed tillsvidareanställts på denna tjänst. 

Inom samtliga verksamheter har under året drygt 100-talet 

förmedlingsaktiviteter genomförts. Det handlar om visningar av 

samlingar, föredrag i museet och hela länet, kurser, seminarier 

och exkursioner. 

Avdelningen har liksom tidigare år bemannat forUm två dagar 

i veckan under januari–februari samt november–december. 

Avdelningens årliga aktivitet kombinerad med kompetensutveckling 

var en båtresa genom älvlandskapet nedströms Umeälven, 

ett område som är föremål för en fördjupad översiktsplan i 

Umeå kommun. 

Nedan redovisas avdelningens verksamhet under året. Varje 

verksamhet delas upp i tre delar; anslagsfinansierad dito, projekt 

och uppdrag. 

Forskning 

Den framtagna Forskningsplanen godkändes av styrelsen i januari. 

Under 2009 har tre forskningsområden prioriterats; dialogutställningen 

ForUm:s resultat som insamlingsmetod jämfört med 

sedvanlig insamlingsmetodik (se vidare avd 4), forskning om härdar 

i fjällen kopplat till renens flyttningsleder/lappskatteland, 

samt forskning rörande visioner och tankar vid perioden för Friluftsmuseet 

Gammlias uppbyggnad. 

Kontinuerligt utfördes under året forskningsinsatser, främst inriktat 

på samiskt och medeltid, se arkeologisk publicering respektive 

textilutbildningarna i Umeå. 

KULTURLANDSKAP (anslagsfinansierad) 

Kulturlandskapet som inrymmer kust och fjäll, odlingslandskap, 

stadsmiljöer, vägmiljöer med mera, är en viktig del av kulturmiljön. 

Begreppet får i detta sammanhang också inkludera så vitt 

skilda företeelser som kulturturism, berättande, regional verksamhet 

och internationell samverkan. 

16

Under året har ett flertal remisser besvarats, bland annat rörande 

vindkraftutbyggnader i Umeåregionens kommuner och 

Umeå kommuns älvlandskap. Den senare har även föregåtts av 

möten med kommunen rörande området öst om Backens kyrka. 

Riksantikvarieämbetets höstmöte 13–14 oktober i Stockholm 

hade temat ”Kulturarv och vatten” och handlade om fyrar, båtar 

och vrak samt fiske och flottning. Ett besök på Vasamuseet ingick. 

Från avdelningen deltog Åsa Lundberg och Urban Gelfgren. 

Två kulturmiljömöten med länets aktörer har hållits, i Skellefteå 

under mars månad där Maria Paulsson och Anna Robertsson 

presenterade museets pågående tillgänglighetsarbete, samt på 

Länsstyrelsen i oktober med enbart länsantikvarie och avd. chefer 

för kulturmiljö från länets kulturarvsinstitutioner. 

Internationella utblickar 

Projektantikvarien har fungerat som museets kontaktperson i internationella 

frågor. Kriterier för museets internationella verksamhet 

har tagits fram och antogs av museets styrelse (2009-03-11). 

De internationella kontakterna har blivit allt mer intensiva, 

inte minst tack vare att Umeå under året utsågs att bli europeisk 

kulturhuvudstad år 2014. Med anledning av detta har museet 

haft besök av delegationer från bland annat Lettland. Vid Nordkalottmuseernas 

årsmöte i Nordnorge deltog från museets sida 

Anders Björkman, Anders Milton och Anders Karlsson samt Marianne 

Folkedotter. Vidare har museet deltagit vid informationsträffar 

kring EU:s olika program, bland annat i finska Uleåborg. 

Informations-Öar blev Alla tiders kommuner 

Avdelningens antikvarier ansvarar för tre Alla tiders-stationer i 

länet. 

Alla tiders Lycksele: Hillevi Wadensten som haft ett flertal träffar 

under året. 

Alla tiders Robertsfors: Robertsfors: Anders Karlsson har haft 

två styrgruppsmöten och fyra programpunkter, däribland Minimusaktiviteter 

och ett föredrag om byggnadsvård. 

Alla tiders Vilhelmina: Susanne Sundström har haft två styrgruppsmöten 

och två programpunkter. 

PROJEKTADMINISTRATÖR 

Erna Forsman, 80% 

(090901–1231) 

PROJEKT 

Helena Magnusson, 50% 

Anders Milton 

100% (090101–0228 

50% (0301–0430, 0801–2131) 

PROJEKTARBETARE 

NORDLIGA 

KULTURTRADITIONERNA 

Anders Karlsson, 5% 


Britta Lindgren Hyvönen, 100% 

Urban Gelfgren/ 

Anna Robertsson, 50% 

Helena Magnusson, 50% 

Billy Sjöberg, 50% 

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET 

Urban Gelfgren/ 

Anna Robertsson, 

30 (+100 för Anna vissa månader) 

Anders Karlsson, 10 

BERÄTTARNAS LÄN 

Marianne Folkedotter, 80% 


SKAIK 



Erik Sandén, 40% 

Berit Andersson, 40% 

SAMISKA RUMMET 

Jans heinerud, 10% 


Berit Andersson, 30% 

Erik Sandén, 30% 

HEMBYGDSGÅRDAR 

FÖR ALLA 

Maria Paulsson, 80% 


WiGo VÄSTERBOTTEN 

Anders Milton 

Anders Björkman 

17

Bjurholm: har påbörjats med tre möten september–december. 

Åsa Lundberg kommer att ansvara för kontakten med Bjurholm. 

Åsa blev även invald i Warner Oland-projektets referensgrupp i 

Bjurholm. 

SAMISK KULTURVERKSAMHET 

Uppdragsantikvarien är sedan flera år representant, dels i museets 

samiska referensgrupp, dels i den interna arbetsgrupen Lienkie. 

Under 2009 gruppen arbetat med att färdigställa ett policydokument 

kring repatrieringsfrågor. Syftet är att hitta ett förhållningssätt 

kring handhavandet av samiska kvarlevor, samiska föremål 

och immateriellt kulturarv vid museet samt ge förslag till riktlinjer 

vid kulturhistoriska dokumentationsinsatser av samiskt kulturarv. 

1–2 oktober genomfördes ett repatrieringsseminarium i Tärnaby 

där problematiken med återförande av mänskliga kvarlevor, 

föremål, immateriellt kulturarv, till exempel jojk, och byggnader 

diskuterades. Seminariet som samlade ca 30 deltagare från samiska 

organisationer, universitetet var uppskattat (rapport finns på 

). 

KULTURLANDSKAP (projekt) 

Kulturturism 

Det kulturturistiska arbetet har under året drivits av Urban Gelfgren 

som arbetat som tillsvidareanställd turistantikvarie på 80%. 

Anna Robersson har under stora delar av året arbetat som antikvarie 

inom projektet ”Ökad tillgänglighet vid Sevärts besöksmål”. 

Turistantikvarien har under året arbetat med tre huvudspår, 

för vilka externa medel tillkommit, och där museets 80%-iga turistantikvariska 

tjänst använts som egeninsats vid uppväxling 

inom två EU-baserade projekt, dels ett inom Regionala Strukturfondsprogrammet 

(Mål 2), dels inom Landsbygdsprogrammet 

(punkterna 2 och 3 nedan): 

Sevärt i Västerbottens län – besöksmål i samverkan. Tack vare 

medel från Länsstyrelsen kulturmiljö (150 000 kr) har man arbetat 

med underhåll, uppdatering och överföring av kartinformation. 

Utförare har varit Urban Gelfgren, Anna Robertsson och 

Anders Milton. 

18

”De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor” är finansierat 

av EU, Region Västerbotten, Umeå kommun, Västerbottens 

läns landsting, Länsstyrelsen kulturmiljö, Umeå universitet med 

flera. Inom projektaktiviteten ”Kulturturism för regional attraktivitet” 

bedrivs kulturturism i fler områden än de inom Sevärt i 

Västerbottens län – huvudsakligen en utveckling av Friluftsmuseet 

Gammlia (bland annat genom en flytt av en dansbana från Rundvik 

till Gammliaområdet). 

Under året har en stor del av arbetet utgjorts av att planera 

inför en ny skyltning av Gammlia, ett arbete som går vidare in i 

2010. Tre styrgruppsmöten har hållits. Marknadsföringen av SE- 

VÄRT har ökat. Två seminarier har genomförts för SEVÄRT:s besöksmål. 

Kontakter har tagits med företag för att se hur man kan 

samverka, dels vid besöksmålen, dels på Gammlia. Dessutom har 

ett samarbete påbörjats med Länsstyrelsens naturoch kulturmiljövårdsenheter 

samt VästerbottensTurism för att se hur naturoch 

kulturinformation kan samsas på ett bättre och mer effektivt sätt. 

Engagerade i projektet har varit Urban Gelfgren, Anna Robertsson 

(vikarie för Gelfgren), Helena Magnusson och Billy Sjöberg. 

”Ökad tillgänglighet till kulturarvet” vid Sevärts besöksmål 

finansieras av EU (Landsbygdsprogrammet) och Länsstyrelsen 

kulturmiljö. Projektet pågår 2008–2010 och omsluter ca 2 miljoner 

kronor. Fysiska tillgänglighetsförbättringar har gjorts Olofsfors 

bruk. Arbetet med ”lättläst på webben” har fortsatt, liksom 

att förbättra typografin på skyltar. Nytt för i år är inläsningar av 

SEVÄRT:s småskrifter (4 st) till ljudböcker, där skådespelare från 

Västerbottensteatern är inläsare. Ett uppskattat tillgänglighetsseminarium 

anordnades i Sorsele (samverkan med projektet Hembygdsförbundets 

projekt ”Hembygdsgårdar för alla”). Huvudsakliga 

utförare har varit Anna Robertsson och Urban Gelfgren. 

Övriga turistantikvariska uppgifter under året: 

Deltagande i ett flertal styrelsemöten för bland annat Holmöns 

båtmuseum, Robertsfors bruksmuseum, Norrbyskärs museum 

och Torvsjö kvarnar. 

Deltagande i VästerbottensTurisms länssamordningsgrupps 

möten. 

19

Turistantikvarien har under året även arbetat för att förverkliga 

projektet ”WiGo Västerbotten”. 

De nordliga kulturtraditionerna – en tillväxtfaktor 

År 2008 fattades beslutet att Västerbottens museum beviljades 

totalt ca 8 miljoner kronor för det treåriga projektet. Förutom 

den kulturturistiska del som beskrivits ovan består projektet av två 

delar; ”Gammlia – det samiska friluftsmuseet” och ”NORRUM – 

en framtida tillväxtfaktor”. Den senare delen innebär ett samarbete 

mellan Umeå universitet och museet, där målet är att tillskapa ett 

framtida centrum för forskning och förmedling av nordlig naturoch 

kulturvetenskap. Under året har ”NORRUM”- arbetet huvudsakligen 

utgjorts av en rapport som sammanställdes av Anna 

Lindkvist och av en satsning på repatri eringsfrågor som bland 

annat resulterade i seminariet i Tärnaby under hösten. 

Den samiska satsningen har haft stort genomslag. Det skogssamiska 

vistet invigdes under en kvällsceremoni i samband med 

tioårsjubileet av samiska veckan i mars 2009. Under sommaren 

vidtog arbetet med viste nummer två, det sydsamiska, med Lennart 

Grundström som byggledare i samverkan med Britta Lindgren 

Hyvönen och Billy Sjöberg. Här uppfördes under hösten en torvkåta 

och en timrad gåsfotsbod. 

Vidare har arbetet med en samisk antologi påbörjats, liksom 

en film om att vara same idag (fokus på Malå sameby), där Britta 

Lindgren Hyvönen och fotograf Petter Engman står för dokumentationen. 

I september kunde museet anställa Erna Forsman som 

projektekonom för den ekonomiska hanteringen av projektet. 

Västerbotten – berättarnas län 

Det år 2007 påbörjade projektet har fortsatt och etablerats ytterligare. 

Landets enda berättarantikvarie Marianne Folkedotter 

tjänstgör på 80% och arbetar utifrån en detaljerad arbetsbeskrivning 

under en styrgrupp med representanter från Västerbotten 

museum (Ulrica Grubbström och Anders Karlsson som också är 

ekonomiskt ansvarig), Västerbottensteatern, Västerbottens läns 

bildningsförbund, Umeå universitet och den ideella berättarrörelsen. 

Medel för hennes lön kommer från Kulturrådets utvecklings- 

20

idrag, medan verksamhetsmedlen skjuts till från museets ägare. 

Under året har berättarantikvarien genomfört ett stort antal aktiviteter; 

här ett axplock: 

Egen kompetensutveckling genom högskolestudier 

Planerat inför och medverkat vid Berättarfestival i Skellefteå 

Berättarkurser och -utbildningar för musei- och bibliotekspersonal, 

guider från hela Sverige med flera 

Intervjuer i radio, tv och press, exempelvis Sveriges Radio, P1 

Arbetat för att gå till stånd en berättarutbildning vid Strömbäcks 

folkhögskola 

Aktivt medverkat för att få in berättandet som en viktig del i 

kulturhuvudstadssatsningen (med i särskild referensgrupp för berättandet) 

Genomfört fyra styrgruppsmöten och ett referensgruppsmöte. 

WiGo Västerbotten 

Tack vare utvecklingsbidrag från Kulturrådet kunde projektet 

WiGo Västerbotten påbörjas i slutet av 2008. Arbetet avslutades 

under våren 2009 och utfördes i första hand av Anders Björkman 

och Anders Milton. Projektet är en ny form av webbaserat diskussionsforum 

kring det västerbottniska kulturarvet, ett forum 

som använder sig av både wikipedia-teknik och Google Maps. 

Det avslutades och avrapporterades i maj 2009. Sammanfattningsvis 

kan sägas att denna nya form av interaktivitet hann röna 

stor uppskattning, vilket bland annat visade sig på den IT-mässa 

som museet arrangerade i maj månad. 

Internationellt 1: Rock Art in Sápmi 

Under våren 2008 inlämnades en ansökan om kortvarigt nätverksstöd 

till det nybildade Kulturkontakt Nord. Ansökan beviljades, 

vilket innebar att museet under 2008 och 2009 kunde bilda ett 

stort nätverk för den kommande satsningen ”Rock Art in Sápmi”. 

Projektet har stora förutsättningar att bli en av de stora attraktionerna 

under 2014, då Umeå är Europas kulturhuvudstad. Tanken 

är att det då ska vara en fantastisk multiföreställning med musik, 

dans, teater, berättande med mera och att denna föreställning utgör 

finalen på ett femårigt projekt om Barentsregionens häll- 

21

konst. I maj månad avslutades projektet med en internationell 

workshop med ett trettiotal deltagare, där man enades att gå vidare 

med en förstudie. Medel för en sådan söktes under hösten, 

och tack vare att Västerbottens läns landsting beviljade pengar i 

december kan förstudien påbörjas i januari 2010. 

Internationellt 2: I det samiska rummet 

Under året har Interreg-projektet ”Saemieh Saepmesnie – I det samiska 

rummet” pågått. 

Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund och Saemien Sijte 

i Snåsa är projektägare, och Västerbottens museum är medsökande/medaktör. 

Projektet är ett inventerings- och dokumentationsprojekt 

som tar avstamp i arkivstudier, fältinventeringar, intervjuer 

samt kunskapsspridning. Projektet skall generera ny gränsöverskridande 

kunskap om sydsamisk historia och kulturlandskap. 

Resultatet av dokumentationen blir ett viktigt planeringsunderlag 

som bland annat ska kunna bidra till tillväxt och utveckling av näringsverksamheten. 

Materialet kommer också att tillgängliggöras 

och kunna användas för att stärka samernas arbete mot ökat lokalt 

inflytande i förvaltningen av fjällen. Projektets geografiska 

område sträcker sig över hela det sydsamiska området, det vill säga 

från länsgränsen Västerbotten/Norrbotten i norr till Idre i norra 

Dalarna i söder samt motsvarande områden i Norge. Museets huvudsakliga 

uppgift är att skapa en databas, arbeta med hemsidan 

samt med kurser, information och granskningsarbeten i samband 

med de inventeringar som kommer att ske i samebyarna. 

Under 2009 lades arbetet i huvudsak på databasutveckling och 

webbarbete samt kurser och fältarbete. Anders Milton, Erik Sandén, 

Berit Andersson har svarat för arbetet, och Jans Heinerud 

och Erna Forsman har stått för projektadministration. 

Internationellt 3: Skogens kulturarv i Kvarkenregionen 

Den första januari 2009 påbörjades det ettåriga Botnia-Atlanticaprojektet 

”Skogens kulturarv i Kvarkenregionen”, ett samarbetsprojekt 

med i första hand Museiverket i Finland och Skogsstyrelsen 

Nord i Sverige, med museet som projektägare. Målet för 

projektet är att tillgängliggöra och utveckla användningen av 

22

våra skogars kulturarv för nutidens brukare, invånare och besökare 

i Kvarkenregionen. Målgrupper är antikvariska och skogliga 

organisationer, skogsägare och andra brukare av skog och mark, 

övrig lokal befolkning i Kvarkenregionen samt besökare. Upptaktsmöte 

skedde i Vasa den 5–6 februari med påföljande informationsmöten 

på svensk och finsk sida under våren. Verksamheten 

har bestått i att utveckla en inventerings- och undersökningsmetod 

anpassad för fältarbete i skogsområden i Bottenvikens kustlandskap 

samt utvecklande av rutiner för information samt skötsel 

och vård av forn- och kulturlämningar, bland annat med webben. 

På grund av att projektrutiner med mera dröjde fick projektet 

förlängas till 31 mars 2010. 

Arbete har utförts av Erik Sandén och Berit Andersson (arkeologi) 

samt Anders Milton (webbteknik). Administrationen har 

Anders Karlsson och från och med september månad Erna Forsman 

stått för. 

Internationellt 4: Nordkalotten på webben 

I början av 2009 inlämnades en ansökan till Nordisk kulturfond 

om ett mindre webbaserat utställningsprojekt, ett samarbete mellan 

Västerbottens museum, Skellefteå museum, Salten museum i 

Norge och Tornio museum i Finland. Ansökan beviljades, och i 

oktober kunde ett första möte hållas i samband med Nordkalottmuseernas 

årsmöte, där riktlinjerna lades upp: de tre museerna 

levererar material till Västerbottens museum som producerar en 

webbutställning. Utförare vid museet är Anders Björkman och 

Anders Milton. Anders Karlsson står för projektsamordning. 

Internationellt 5: Museer i fokus 

I slutet av året inleddes ett samarbete mellan museet och Humlab 

och Museologiprogrammet vid Umeå universitet, där vi är två av 

totalt sju europeiska samarbetsparter som i början av 2010 söker 

för projektet TELLMUS, inom 7:e ramprogrammet. Om projektet 

beviljas handlar det om att se hur berättelser skapas vid kulturarvsinstitutioner, 

och hur ny teknik kan användas för att få fler 

medborgare engagerade i skapandet av andra, fler och nya berättelser. 

23

KULTURLANDSKAP (uppdrag) 

Uppdragsverksamheten har under 2009 haft 13 anställda och 

förutom uppdragsantikvarien har åtta i huvudsak arbetat med arkeologiska 

undersökningar, tre med byggnadshistoriska undersökningar 

och en med kulturhistoriska undersökningar. Följande 

personer har på hel- eller deltid har under 2009 arbetat i uppdragsverksamheten; 

Jans Heinerud, Berit Andersson, Erik Sandén, 

Maria Appelstam Häll, Mia Löfgren, Billy Sjöberg, Nina Granholm, 

Ronny Smeds, Susanne Sundström, Anna-Karin Lindqvist, 

Anna Lindqvist, Daniel Sjödahl och Peter Holmblad. 

Kunskapssammanställning 

I samband med arbetet med det nationella delmålet för fjällen, 

beslutade kulturmiljöfunktionerna inom Länsstyrelserna i de tre 

nordligaste länen att avsätta medel för att ta fram ett kunskapsunderlag 

som kommer att omfatta kulturmiljöinsatser gjorda i 

fjällområdet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Arbetet 

skulle ta utgångspunkt från vad som skötts/restaurerats, inventerats/ 

dokumenterats respektive utpekats som särskilt värdefullt 

och skyddat. Huvudsyftet med sammanställningen var att 

kartlägga de insatser som är genomförda i fjällområdet från 1970 

och framåt. Sammanställningen skulle även omfatta en presentation 

av tidigare analyser avseende kunskapsluckor och prioriterade 

insatser. 

Sammanställningen ska utgöra ett kunskapsunderlag vid beslut 

om framtida dokumentationsprojekt, miljömålsarbetet samt vid 

beslut om skydd och skötsel. 

Under de första månaderna av året färdigställdes rapport över 

utredningen. 

Fornminnesinventering 

Under 2008 genomfördes en fornminnesinventering i Åmsele, Degerfors 

socken. Fornminnesinventeringen omfattade sex ekonomiska 

kartblad (10 000 km 2 ). Under den första delen av 2009 avrapporterades 

arbetet. 

24

Fjällens naturoch kultur 

Under 2008 arbetade museet med projektet ”Fjällens naturoch 

kultur” som bestod av två delar. Den första i en fornminnesinventering 

och en kartläggning av områden i närheten av ett antal tätorter 

i fjällområdet. Syftet var att erhålla ett kunskapsmaterial 

som skulle utgöra ett underlag vid framtida planarbeten, forskningsinsatser 

med mera. 

Projektets andra del var att studera äldre och nya fotografier 

av intressanta naturoch kulturmiljöer. Syftet med detta var att 

dels studera förändringar i kulturmiljön, men även förändringar i 

naturmiljön över tid, såsom trädgränsens läge, vegetationsförändringar 

med mera. 

Under de första månaderna 2009 slutfördes sammanställning 

och rapport över uppdraget. 

Polarprojektet 

Under fyra veckor i juli– augusti 2008 genomförde Västerbottens 

museum tillsammans med Umeå universitet, Grans sameby, Svaipa 

sameby, Ammarnäs sameförening och Polarforskningssekretariatet 

en arkeologisk undersökning av Raä 1372:1–2. Undersökningen 

utgjorde en del av satsningen kring det Svenska polaråret. 

Under den första perioden 2009 slutfördes en sammanställning 

och rapport över uppdraget. 

Under den Samiska veckan (v.10) genomfördes ett halvdagsseminarium 

kring undersökningarna vid Luspasjaure, med inbjudna 

föreläsare bland annat från Stockholms- och Umeå universitet. 

Under tre dagar i mitten av mars deltog tre personer från museet 

på Polarveckan i Ånn. Under konferensen gavs tillfälle att utvärdera 

grävningen 2008 samt knyta nya samarbetskontakter 

med personal från Polar och andra institutioner. 

Under augusti gjorde uppdragsantikvarien en två veckor lång 

forskningsresa till Alaska tillsammans med representanter från 

Umeå universitet. Syftet med resan var dels att ta del av forskningsresultat 

kring arkeologiska utgrävningar samt knyta kontakter 

med forskare som arbetar med frågor som rör ”Native 

Peoples”. 

25

Under hösten genomfördes två föreläsningar i Sorsele och Ammarnäs 

som kan kopplas till projektet. Föreläsningarna gjordes i 

samarbete med ”Alla tiders” projektet. 

Utvald miljö och Landet lär 

”Utvald miljö” är en kampanj som ska lyfta fram de biologiska 

och kulturhistoriska värdena i vårt odlingslandskap. Kampanjen 

riktar sig till jordbrukare och markägare med rådgivning, kurser 

och fältvandringar. Länsstyrelsen, som är huvudman för projektet, 

driver kampanjen tillsammans med ett flertal aktörer. Västerbottens 

museum bidrar med att anordna och genomföra kurser, 

fältvandringar och studieresor i projektet. 

Under två dagar i juni 2009 genomförde Västerbottens museum 

tillsammans med Eskil Johansson en gärdsgårdskurs på 

Gammlia. Kursen var en kompetensutvecklingsinsats inom kampanjen 

”Landet lär” som finansierades av Landsbruksprogrammet 

och den vände sig främst till jordbrukare och markägare. 

Utbildningen samlade ett 15-tal deltagare, inkl kursledaren, 

och var mycket uppskattad. 

Markhistorisk analys 

Under året utförde museet på uppdrag av Länsstyrelsen en markhistorisk 

analys av sex lokaler för orkidén vityxne samt för två 

lokaler som är spelplatser för fågeln dubbelbeckasin inom projektet 

”Åtgärdsprogram för hotade arter”. 

Analysen utfördes genom framtagande av information kring hur 

områdena utnyttjats/brukats tidigare samt vilka förändringar som 

skett över tiden. Det gjordes genom att studera äldre lantmäterimaterial, 

annat kartmaterial och andra källor, till exempel sockenbeskrivningar, 

bondedagböcker med mera för enskilda lokaler. 

ÖVRIG KUNSKAPSFÖRMEDLING 

Under året har personal inom uppdragsverksamheten deltagit i ett 

antal seminarier och konferenser. Under samiska veckan (v.10) och 

under Berättarkvällen med temat ”Att färdas” drog Jans Heinerud 

en kort berättelse kring ”Kalvträskskidan”. I september höll han 

ett lunchföredrag kring museets uppdragsverksamhet på Rotary. 

26

Den 21–22 oktober deltog Jans Heinerud vid ett Polarforum i 

Stockholm. Den 23–24 november deltog Jans Heinerud, Ronny 

Smeds och Susanne Sundström vid en konferens om uppdragsarkeologi 

i Stockholm. 

ARKEOLOGI (anslagsfinansierad) 

Den anslagsfinansierade verksamhetens uppgifter utförs huvudsakligen 

inom arkeologtjänsten som är en halvtidstjänst. Arbetsuppgifterna 

delas av Susanne Sundström, ansvarig för de arkeologiska 

samlingarna och kulturmiljöpedagogiken samt Erik Sandén 

och Berit Andersson, ansvariga för fornminnesregistret och karta 

på museets webbsidor. Tjänsterna fylls upp till heltid med uppdrag 

och projektverksamhet. 

Ordinarie arkeologiverksamhet utförs även inom respektive 

tjänst av Åsa Lundberg, Jans Heinerud och Anders Huggert vad 

gäller vissa avsnitt. I den ordinarie verksamheten ingår besiktningar, 

rapporthantering, yttranden och övrig ärendehandläggning 

samt ansvar för ordning, inskrivning och övrig hantering av 

samlingarna, ajourhållning av fornlämningsregistret och rättning 

i SOFIE-databasen. 

Utöver dessa uppgifter utförs handledning av praktikanter och 

kunskapsförmedling i form av till exempel föredrag, undervisning 

och visning av samlingarna. 

Samlingarna 

Samlingsansvarig Susanne Sundström har handlett projektanställda 

och praktikanter i katalogisering av arkeologiska föremål. Ett 

antal metallföremål har valts ut och skickats för konservering – 

ett led i det kontinuerliga arbetet med att vårda samlingarna. 

Forskare från universiteten i Uppsala och Umeå har vid några 

tillfällen under året besökt museet för att studera arkeologiskt 

material i samlingarna. 

Ett antal D-studenter har fått hjälp vid uppsatsarbetet med 

sökning i rapporter och artefaktstudier. 

27

Kunskapsförmedling till skolor och allmänhet 

• Susanne Sundström arbetar 25% av sin tjänst inom den skolpedagogiska 

verksamheten ”På spaning i hembygdens landskap”. 

2009 har arbete utförts för och med lärare i Storumans 

kommun (se mer under avd 4). 

• I samband med kulturdagarna i Vännäs 23–28 oktober erbjöds 

också en utbildningsdag för lärare med fokus på det museet 

har att erbjuda på webben. 

• Arkeologidagen genomfördes 30 augusti på flera platser i länet. 

Museet samordnade och marknadsförde arrangemangen. I 

Sävar visades utgrävningarna på Krutbrånet av arkeologer från 

Umeå universitet och i Lycksele visades fynden vid Korpberget 

av personal från Skogsmuseet i Lycksele. 

• Susanne Sundström deltog i den kulturmiljöpedagogiska utbildningsdagen 

som Hembygdsförbundet anordnade i Dalkarlså 

20 mars. 

• Susanne Sundström höll också föredrag om museets kulturmiljöpedagogik 

på Hembygdförbundets årsmöte i Bureå i maj. 

• Susanne Sundström deltog i ett skolprojekt i Ratan kring händelserna 

1809. Projektet var ett samarbete mellan Robertsfors 

kommun, Umeå universitet och Västerbottens museum och 

innebar att mellanstadieelever från Robertsfors kommun fick 

delta i kulturdagar i Ratan där de bland annat fick pröva att 

vara soldat anno 1809 och delta i en arkeologisk undersökning. 

• Under året har Susanne Sundström även initierat ett ”Skapande 

skola”-projekt tillsammans med Storumans kommun. Det 

är treårigt och påbörjades under hösten 2009. Det riktar sig till 

högstadieelever och syftet är att eleverna ska bli bekanta med 

det egna kulturlandskapet. Under tre år ska eleverna på olika 

sätt arbeta med det samiska kulturreservatet ”Atoklimpen”. 

• Åsa Lundberg har vid tre tillfällen hållit föredrag om Bjurholms 

förhistoria (biblioteket och hembygdsgården) samt vid 

ett tillfälle om Örträsk förhistoria (hembygdsområdet). 

• Erik Sandén, Berit Andersson och Åsa Lundberg deltog i oktober 

vid ett Skogsarkeologiskt seminarium i Uppsala. 

• Susanne Sundström har deltagit i en konferens i Norrköping 

på temat ”Ute är inne”, om utomhuspedagogik. 

28

Arkeologisk publicering 

• ”Kulturspår vid norrlandsälvarna”, artikel i tidskriften Älvräddaren 

(2009) av Åsa Lundberg. 

Följande 5 arbeten författade av Anders Huggert kom under året 

ut i tryck, samtliga behandlar föremål som finns i museets samlingar: 

• ”En huggorm i väggen – ett medel mot väggohyra å Holmön” 

Svenska landsmål och svensk folkkultur (2008) 

• ”Guldsmide i senmedeltidens Umeå” Arkeologi i norr 

(2009:11) 

• ”Från Rom till Romlet – spegelbit med spännande historia” 

Obbola krönika (2009) 

• ”Senmedeltida dräktsilver med mariasymbolik i södra Lappmarken” 

Fornvännen (2009:104). 

• ”Danska mynt funna på kåtaplats i Tärna socken, Lappland” 

Svensk numismatisk tidskrift (2009:7). 

Övrigt arbete 

Under året har Åsa Lundberg bistått två kulturprojekt i planering 

och genom rådgivning och besiktning på plats. Det ena gäller 

Överboda där en intressegrupp vill skapa en kulturstig och visa 

lämningar och fynd från området. Det andra gäller Lomsjö i Åsele 

kommun där man vill skapa en kulturväg förbi byarna Lomsjö, 

Lavsjö och Laiksjö med bland annat fornlämningar som en hällmålning 

och ett stenåldershus. 

Anders Huggert har hjälpt Obbola hembygdsförening med kunskaper 

och föremål till en utställning ”På liv och död – att vara 

människa 1809”, samt bidragit med upptäckt av arkivuppgifter 

om run-ristad dosa som resulterat i en artikel i DAUM-katta detta 

år – ”Runorna från Jiltjaur” av Staffan Lundmark & T. Sköld. 

ARKEOLOGI (projekt) 

”SPÅR från 10 000 år”, en webbplats om arkeologi och förhistoria 

i Västerbottens län. Under slutet av år 2008 beslutades att en 

ny 3-årsperiod, det vill säga 2009–11, skulle genomföras. En treårsplan 

upprättades för denna tid. Årets arbete utgjorde med andra 

ord första delen av en andra treårsperiod av projektet. Det 

29

övergripande syftet med webbplatsen är att möta kulturmiljövårdens 

informationsbehov i förhållande till omvärlden och att underlätta 

för ett långsiktigt kunskapsuppbyggande. Platsen ska 

också förenkla för besökaren och underlätta kulturmiljöarbetet i 

länet. Den ska även kunna fungera som ett redskap i samhällsplaneringen. 

Förutom Susanne Sundström deltog främst Anders Milton 

och Anna-Karin Lindkvist i årets arbete. 

Syftet med årets aktiviteter har bland annat varit att slutföra 

färdigställandet av webbplatsen samt att marknadsföra och lansera 

den. 

Ett annat beting var att delta i arbetet med Märkesåret 2009. 

Det senare gjordes bland annat genom att en geocachingaktivitet 

på temat 1809 års krig genomfördes. 360 skatter ”hittades” under 

sommaren. 

Susanne Sundström deltog i en konferens på Tekniska museet 

om ”kulturwebbar”. 

En sammanfattande rapport över 2009 års arbete med SPÅR 

från 10 000 år finns. 

ARKEOLOGI (uppdrag) 

Under året har åtta personer arbetat med arkeologiska uppdrag i 

fält och med rapporteringar. Uppdragen har bestått av arkeologiska 

inventeringar, utredningar och utgrävningar. Årets största 

arkeologiska uppdrag var två arkeologiska utredningar, dels längs 

med E12:an, sträckningen Klockarbäcken – Brännland, dels 

sträckningen E4/E12 mellan Klockarbäcken – Röbäcksdalen 

(Västra länken). Utredningarna genomfördes med anledning av 

planerad utbyggnad av vägsträckningarna. 

Under juni och i augusti utförde museet tillsammans med 

Skogsmuseet i Lycksele samt Umeå universitet en utgrävning vid 

hällmålningen vid Korpberget i Lycksele. Utgrävningen resulterade 

i 15 pilspetsar som dateras till senneolitikum – tidig bronsålder. 

Med anledning av planerad bebyggelse på fastigheten Lycksele 

8:2, Lycksele kommun, utförde museet en arkeologisk förundersökning 

av två boplatser och två härdar. Dateringen visade att 

boplatserna var 8 000 resp. 8 500 år gamla, vilket gör dem till 

några av de äldsta registrerade boplatserna i Lappland. 

30

Under sommaren genomfördes en kvalitetssäkring av Skog & 

Historia-lämningar i Malå socken. Kvalitetssäkringen omfattade 

åtta kartblad i socknens södra delar. Totalt granskades 140 lämningar. 

Under 2009 genomfördes ytterligare 15 arkeologiska utredningar. 

Uppdragen utfördes med anledning av bostadsbyggande, 

detaljplanearbete, täktverksamhet, vindkraftsetablering, antikvariska 

besiktningsuppdrag, mm. Åtta av uppdragen var beslutade 

av länsstyrelsen, medan resterade uppdrag utgjordes av frivilliga 

utredningar som upphandlats direkt från kommun, vindkraftsbolag 

eller annan uppdragsgivare. 

BEBYGGELSEHISTORIA OCH BYGGNADSVÅRD 

Två heltidstjänster, varav 1,5 är anslagsfinansierad, har ansvarat 

för museets olika ärenden rörande länets kulturhistoriska bebyggelse 

genom Maria Löfgren och Maria Appelstam Häll. Billy Sjöberg 

har varit anställd inom uppdragsverksamheten. Anna Lindkvist 

har varit periodvis anställd inom Hålla Hus under första 

halvan av året. Annelie Berglund har genomfört arbetspraktik 

inom byggnadsvårdsverksamheten från och med juni 2009 och 

året ut. Hon var under december anställd en vecka för att arbeta 

med museets egen byggnadsvårdsutställning. 

Bebyggelsehistoria och byggnadsvård (anslagsfinansierat arbete) 

Under 2009 har 224 registrerade ärenden inkommit inom området 

byggnadsvård, varav 165 har krävt åtgärder av byggnadsantikvarierna. 

Motsvarande siffror för 2008 var 207 och 135 vilket 

innebär en ökning från föregående år. 

Byggnadsantikvariernas ordinarie arbete innebär huvudsakligen 

ärendehandläggning samt rådgivning och information rörande 

hänsyn till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och praktisk 

byggnadsvård. Arbetsfältet är geografiskt omfattande och arbetet 

innebär en stor del resande i länet. Mottagare av råd och information 

är kommuner och allmänhet i tolv av länets kommuner, kyrkoförsamlingar 

samt Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Dessutom 

arbetar byggnadsvården med att förmedla kunskap om byggnadshistoria 

och vård av bebyggelse i länet genom föredrag och guid- 

31

ningar, utför viss dokumentation av bebyggelse samt medverkar i 

vården av byggnaderna på Gammlia. Till ordinarie uppgifter hör 

också att medverka vid upprättande av bebyggelseregister och 

hemsida samt övrig arkiv- och registerhållning. Övrig tid åtgår 

för uppdrag, se nedan. 

Rådgivning i byggnadsvårdsfrågor 

Rådgivningen omfattar allt från att svara på enklare frågor i telefonsamtal 

eller e-post till mer omfattande ärenden som innebär 

tidskrävande arkivstudier, besök på plats och efterföljande handläggning. 

Vanliga frågor från enskilda fastighetsägare, men även mäklare/köpare, 

är om ett visst hus är K-märkt och vad detta innebär 

ifråga om krav på särskild hänsyn. Många efterfrågar också rekommendationer 

om renoveringsmaterial och -metoder samt tips 

om hantverkare. Frågor inför ny- eller ombyggnad återkommer 

ofta senare som bygglovärenden. Under 2009 har ca 70 ärenden i 

denna kategori behandlats. Ungefär hälften av ärendena har rört 

kommuner utanför Umeå. Som exempel kan nämnas en välbevarad 

gård med parstuga och dubbelstuga från första delen av 

1800-talet i Torrböle, Nordmaling som byggnadsantikvarierna 

besökte och lämnade råd om varsam renovering. Gården med 

dess nyblivna ägare blev senare omskriven i tidskriften Gård & 

Torp efter tips från museet. Andra exempel är byagården i Hummelholm, 

Nordmaling där man fått råd om fönsterrenovering och 

det före detta turisthotellet i Ratan, Bygdeå som under året övertagits 

av den nybildade bygdegårdsföreningen. Dessutom kan 

nämnas Olofsfors bruksmuseum där man samrått med museet i 

renoveringen av Kuskbostaden som inretts till lokaler för hantverkare 

och i bygget av en ramp till Kulturummet, samt Robertsfors 

bruksmuseum som fått en genomgång av byggnaderna med 

förslag på lämpliga underhållsåtgärder och synpunkter i samband 

med tillgänglighetsanpassning. 

Rådgivningen till kommuner sker i form av samråd och yttranden 

i plan- och bygglovfrågor där kulturhistoriska värden på ett eller 

annat sätt berörs. Ca 60 ärenden som har krävt yttrande har inkommit. 

Liksom tidigare år har merparten av sådana ärenden rört 

32

Umeå tätort och kommun. Bland dessa finns några som har ett 

större övergripande och allmänt intresse och som uppmärksammats 

i media, såsom ansökningarna om rivning av ”Rosa huset” 

och gamla varmbadhuset, båda belägna inom riksintresset Umeå 

centrum. I övrigt kan nämnas ett förslag till detaljplan som skulle 

innebära en flytt av de två gamla kyrkstugorna på Backen och ett 

detaljplaneförslag med parkeringsgarage under Rådhusesplanaden. 

Kontakten med övriga kommuner är mer sporadisk men vi har 

under senare år märkt en viss ökad efterfrågan från de kommuner 

där museet arrangerat länsmuseidagar och kommundagar. 

Bygglovärenden som kommer in till museet på remiss rör ofta 

riksintresseområden, sådana exempel under 2009 har varit Olofsfors 

bruk i Nordmaling, Torvsjö by i Åsele och Risträsk by i Vilhelmina. 

Rådgivning till församlingar har under året främst rört Bygdeå 

och Åsele församlingar och flera av dessa ärenden har senare 

återkommit som uppdrag för antikvarisk kontroll (se nedan). Totalt 

har ett tiotal ärenden behandlats. 

Byggnadsantikvarierna har under året deltagit i två kyrkohandläggarmöten 

som anordnats av Luleå stift. På dessa möten deltar 

handläggare från Norrbottens museum, Västerbottens museum, 

museerna i Piteå och Skellefteå samt Länsstyrelserna i Norrbottens 

och Västerbottens län. Vid mötena har bland annat diskuterats pågående 

ärenden och förslag till projekt. Den 8 september hölls ett 

extra möte då vi fick information om det pågående projektet 

”Energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer i Luleå stift”. I stiftets 

regionala samrådsgrupp ingår museichef Ulrica Grubbström. 

Maria Löfgren deltog i november i det årliga samrådsmötet 

mellan Svenska kyrkan och kulturmiljövårdens företrädare i 

Uppsala om kyrkoantikvarisk ersättning. 

Övrig kunskapsförmedling 

Byggnadsantikvarierna har under året medverkat i flera arrangemang. 

I februari hölls ett kvällsföredrag i Robertsfors: ”Hålla hus’ 

– om fönster, tak och annan byggnadsvård” där Maria Appelstam 

Häll talade om fönster och tak och Maria Löfgren informerade 

om Hålla Hus’ utbildningsmaterial Bevare mig väl. 

33

Maria Löfgren har hållit i ett föredrag och diskussion för 

tjänstemännen vid Robertsfors kommun om det riksintressanta 

Hallmanska planområdet i Robertsfors. Hon har också hållit en 

kort historisk presentation om gamla Tullkammaren i Umeå för 

de anställda på Bredbandsbolaget i samband med att företaget 

flyttade in i de nyinredda kontorslokalerna. Som ett arrangemang 

inom SEE, hållbarhetsveckan, höll Billy Sjöberg och Maria Appelstam 

Häll en byggnadsvårdsinriktad visning av Gammlia med temat 

Hållbara hus. Maria Appelstam Häll har även hållit en visning 

av det dekorativa interiörmåleriet i Salomonssonsgården i 

Älgsjö, Åsele, för Åsele konstförening. Maria Löfgren och Anna 

Lindkvist medverkade vid IT-mässan ”Vbm does IT” som hölls 

på museet i maj och presenterade Hålla Hus webbplats. 

Under 2009 års ”Alla tiders Vännäs” deltog byggnadsvården 

med en stadsvandring, en frågestund om byggnadsvård i biblioteket 

samt en visning av Vännäs kyrka och kyrkogård i Vännäsby 

för Västerbottens läns hembygdsförbund. 

Bebyggelseregister i SOFIE 

Inskrivningen av bebyggelse har fortsatt under året i syfte att tillgängliggöra 

materialet, men även för att förenkla handläggningsrutiner 

och minska slitage av arkivmaterial. Avdelning 3 ansvarar 

för inskrivningen som utförs av Mats Häggström, medan granskning 

utförs av byggnadsantikvarierna. 

Kompetensökning, deltagande i seminarier med mera 

Den 25 mars deltog byggnadsantikvarierna i Svenska Byggnadsvårdsföreningens 

temadag ”Renovera rätt din bostadsrätt” på 

Stockholms stadsmuseum. 

Åsa Lundberg har under våren handlett en studerande vid museologiutbildningen, 

Ulrika Berglund, under sex veckors praktik. 

Ulrika inriktade sin praktik på byggnadsvård och trädgårdshistoria 

och gjorde en kunskapssammanställning om äldre trädgårdar 

i Västerbottens län. 

Praktikant Annelie Berglund har utfört en dokumentation av 

gårdsgruppen på fastigheten Umeå 5:5 Väst på sta’n i Umeå. Gården 

hörde ursprungligen till ett jordbruk som anlades i dåvaran- 

34

de byn Ytterhiske under tidigt 1800-tal och har på senare tid blivit 

kringbyggd med modernare bebyggelse. Dokumentationen består 

av sammanställning av arkivmaterial samt beskrivning och 

fotografering av byggnaderna. 

Hålla hus 

Hålla Hus är Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, 

hushållning och samhällsutveckling. Verksamheten är ett samarbete 

mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Skellefteå museum, Västerbottens 

museum och Skogsmuseet i Lycksele. Arbetsgruppen 

för Hålla Hus, med Maria Löfgren som Västerbottens museums 

representant, har under året sammanträtt vid fyra tillfällen. 

Under året har arbetet med att förnya byggnadsvårdsutställningen 

i museet fortsatt med inriktning mot Hålla hus – information 

om praktisk byggnadsvård. Praktikant Annelie Berglund har 

utfört arbetet tillsammans med byggnadsantikvarierna och utställningsverkstaden. 

Bland annat har utställningens skyltning 

förnyats och kompletterats, en avdelning om energi lagts till och 

informationshörnan försetts med ny dator och skrivbord. 

19 november genomförde Västerbottens museum ett seminarium/temadag 

”Folkhemmets byggnader – varsamt underhåll av 

flerfamiljshus” inom verksamheten Hålla hus och i samarbete 

med Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Hyresgästföreningen. 

Syftet var att informera om hur kulturhistoriska värden kan tas 

tillvara i flerbostadshus från 1940–60-talen och man riktade sig 

främst till fastighetsägare. Ansvarig var Maria Löfgren som bistods 

av praktikant Annelie Berglund och Maria Appelstam Häll. 

Maria Löfgren deltog även som föreläsare och talade om Umeås 

folkhemsbebyggelse. Inbjuden moderator var Inge-Bert Täljedal. 

BEBYGGELSEHISTORIA OCH BYGGNADSVÅRD (uppdrag) 

Antikvarisk medverkan och kontroll 

Uppdragsverksamheten inom byggnadsvården består till största 

delen av antikvarisk medverkan vid bidragsärenden och byggnadsminnesärenden 

och utförs på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. 

Dessa objekt och miljöer är spridda över hela länet 

från kust till fjäll och rör skiftande typer av bebyggelse. Under 

35

2009 har ett 20-tal ärenden pågått. En del av dem har slutförts 

under året och andra fortgår även under 2010. Bland objekten 

kan nämnas upprustning av kåta, bod och stuga vid det samiska 

kulturreservatet Atoklimpen i Storumans kommun; stuga och 

stolpbod vid den samiska bosättningen Grundvik vid sjön Ransaren 

i Vilhelmina kommun; reparation av stomme samt utvändig 

målning på Tullgården i Ratan, Robertsfors kommun samt reparation 

av stenkista med mera på ett båthus i Tannskärsviken på 

Norrbyskär, Umeå kommun. Olofsfors bruk återkommer ofta 

bland byggnadsvårdsuppdragen, här utfördes 2009 omläggning 

av tegeltaket på sädesmagasinet, ommålning av fasaden på en av 

herrgårdsflyglarna samt mindre reparationer på vedbod, avträde 

och isbod. Rapportering över 2008 års uppdrag slutfördes under 

början av året och elva rapporter färdigställdes. Exempel på rapporter 

är: ”Renoveringen av den ståtliga parstugan från mitten av 

1800-talet i Varpsjö, Åsele”. Rapporten behandlar de omfattade 

arbetena, reparation och målning av fasaden och förstukvisten 

samt ommurning av skorstenar. ”Hängbron över Vindelälven i 

Selet, Vännäs kommun” som under 2008 reparerades och målades 

om. Rapport sammanställdes också över de båda restaureringsetapper 

som pågått under 2007 och 2008 i det sydsamiska vistet 

vid Vuokarn, Vilhelmina kommun. Här behandlades bland annat 

en så kallad råfoe, en slags torkställning som är unik för länet. 

Kyrkoantikvariska uppdrag 

Kyrkouppdragen har under 2009 omfattat antikvarisk medverkan 

vid åtgärder på fyra kyrkor i tre församlingar: I Åsele kyrka 

har utförts renovering av puts på väggar och taklister i kyrkorummet. 

I Bygdeå kyrka stöldsäkring av fyra träskulturer på predikstolen. 

I Kalvträsk kyrka restaurering av måleriet på orgel och 

predikstol samt renovering och målning av fönster. I Överklintens 

kyrka har påbörjats ändring av kyrkorummet (borttagning av 

bänkar) för att skapa ett kyrktorg längst bak i kyrkan. 

Övriga byggnadsvårdsuppdrag 

Maria Appelstam Häll har på uppdrag av Statens Fastighetsverk 

utfört en inventering, beskrivning och kulturhistorisk värdering 

36

av byggnaderna på det statliga byggnadsminnet fjällägenheten 

Örnbo i Sorsele kommun, som en del av underlaget till det vårdprogram 

som SFV upprättar för anläggningen. 

Med anledning av pågående arbete med Fördjupad översiktsplan 

(FÖP) för området kring Nydalasjön genomförde Maria 

Löfgren under året, på uppdrag av Umeå kommun, en kortfattad 

historiebeskrivning samt redovisning av idag befintliga kulturvärden 

och kulturmiljöer inom området. 

I samband med invigningen av den nya visningskåtan i Fatmomakke 

midsommarhelgen 2009, höll Maria Appelstam Häll ett 

byggnadsvårdsföredrag. 

Övriga uppdrag och projekt 

Skogens kulturarv i gammelskogar 

Under året har Västerbottens museum och Skogsstyrelsen har tillsammans 

med Nesna Högskola, Helgelands museum, Skogsmuseet 

i Lycksele och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU haft planeringsmöten 

och arbetat med gemensamt interregionalt projekt 

som berör skogens kulturarv. Syftet var dels, att utveckla, testa 

och implementera användbara metoder och rutiner på vetenskaplig 

grund för kunskapsinsamling, kunskapsspridning, kunskapsutbyte 

och kunskapsutveckling kring skogens kulturarv i Västerbottens 

och Helgelands gammelskogar, dels att hitta en mängd 

lämningar – både materiella, immateriella och biologiska – som 

kan ge oss kunskap om områdets förhistoria och historia samt insikt 

om människorna som levt och verkat där över årtusendena. 

En ökad kunskap bland antikvariska institutioner och skogliga 

organisationer om områdets förhistoria och historia vad gäller 

skogens kulturarv, samt ökad medvetenhet om detta bland kommuner, 

organisationer och befolkning i Västerbotten och Helgeland. 

Samverkan med knytande av nya och utveckling av befintliga 

kontakter över Kölen, med utgångspunkt i skogens kulturarv 

för framtida samverkan. 

Målgrupper är antikvariska institutioner, skogliga organisationer, 

skogsägare och andra markutnyttjare, kommuner, hembygdsföreningar 

och andra organisationer samt bygdens befolkning 

och besökare. 

37

Verksamheten kan delas upp i fyra huvudaktiviteter – kunskapsinsamling, 

kunskapsspridning, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. 

Vandringsturism i Vindelfjällen 

Museet har under året deltagit i diskussioner kring ett framtida 

kulturturistiskt projekt i Vindelfjällen. Projektstart är planerad till 

1 april 2010. Projektet syftar till att främja turismen på landsbygden. 

Detta sker genom resturering av vandringsleden Josefleden 

med dess kåtor och andra kulturbyggnader. Upprustning/byggande 

av övernattningskojor, dass och vindskydd efter leden. Skyltning 

av sevärdheter. Målet är att utveckla vandringsturismen i 

Vindelfjällen och Ammarnäsområdet genom att öka antalet besökare 

vilket ger inkomster och skapar förutsättningar till ökat turistföretagande 

och utveckling av bygden. 

ETNOLOGI (anslag) 

I etnologtjänsten ingår handläggning av etnologiska ärenden, dokumentationer, 

rapportering av dessa, deltagande i insamlingsarbetet 

till museets samlingar samt katalogisering av textila föremål, 

deltagande i den rikstäckande organisationen Samdok, samverkan 

med andra institutioner och organisationer inom liknande intresseområden, 

deltagande i förmedlingsverksamheten och ansvar för 

nyproduktionen av länets Alla Tiders-stationer. 

Samdok 

Samdok är ett riksomfattande samarbete mellan landets kulturhistoriska 

museer kring samtidsdokumentation. Museet är medlem i 

fyra arbetsgrupper: 

I. Poolen för samiskt liv och kultur som har ansvar för samtidsundersökningar 

av samisk kultur. 

II. Poolen för naturbruk som studerar människans bruk av naturen 

som försörjning och livsform. 

III. Poolen för fritid som studerar människans ”arbetsfria tid” i 

organiserad och offentlig form. 

IV. Kulturmötesgruppen, som skall inspirera och stödja poolerna 

till att integrera migrationsrelaterade frågor och uttryck i sitt arbete. 

38

Museets etnolog är sekreterare i samiska poolen och deltar i de 

möten som anordnas för Samisk pool och Naturbrukspoolen. Det 

rör sig om 1–2 möten per år och pool. Under 2009 har etnologen 

deltagit i naturbrukspoolens möte i Skara med omnejd (3–5 juni) 

samt samiska poolens möte, som detta år var förlagt till Östersund 

(7–9 oktober). Annan personal vid museet ansvarar för de 

två övriga grupperna. Vid Samdoks årliga höstmöte i november i 

Stockholm detta år deltog Åsa Stenström. 

Etnologiska undersökningar samt utställningsproduktion 

I samband med ”Alla tiders Vännäs” i oktober ombads elever vid 

Lilja gymnasieskola att dokumentera sitt liv genom foto och text. 

Etnologen och fotografen berättade för eleverna om dokumentation. 

Materialet som eleverna producerat samlades in till museets 

fotoarkiv och delar av materialet ställdes ut i Vännäs bibliotek en 

vecka i december. 

Hösten 2008 ansökte museet om medel för genomgång av lappmissionär 

Gustav Lundgrens dagböcker, ett material som beskriver 

förhållandena i fjällvärlden under 1920–40-tal och som finns i 

Folkrörelsearkivet i Umeå. Museet beviljades medel från Riksarkivet 

och även från Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur. Arbetet 

utfördes 2008–9 av Göran Burén med flera och ett urval gjordes 

som renskrivits (digitaliserats) för senare publikation. Etnologen 

har fungerat som kontaktperson och handledare för detta arbete. I 

början av året producerades en liten utställning om Gustav Lundgren 

och en del av hans fotografier till Ammarnäs Naturum. Fyra 

artiklar om Lundgren skrevs av Burén, vilka publicerades i Västerbottens-Kuriren 

under september månad. 

Etnologen har skrivit en artikel till Samtid & museer (2009:1) 

om Blomster-Lotta i Ammarnäs samt varit delaktig i produktionen 

av ”Kläder och mode”, tidskriften Västerbotten (2009:2). 

Tillsammans med en kollega vid museet har etnologen startat 

en etnolog-grupp. Gruppen har under våren träffats några gånger. 

Varje år genomför etnologen en enkätundersökning på ett jultema. 

Detta år handlade julenkäten om hur man klär sig i juletid. 

Tillsammans med en kollega från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet 

i Umeå, DAUM har etnologen gjort ett par intervju- 

39

dokumentationer med äldre samiska kvinnor i Lycksele. Detta 

har delvis skett på begäran av den samiska referensgruppen, som 

är knuten till museet. Intervjuerna var av karaktären livsintervju. 

Etnologen har tillsammans med ett par kolleger, varit delaktig i 

ett rikstäckande projekt ”Varsel” som handlar om uppsägningar. 

Intervjuer har gjorts och sammanställningen av materialet kommer 

att resultera i en utställning i museet våren 2010. 

Föremålsinsamling och -hantering 

Museet är fortfarande helt beroende av allmänhetens gåvor till 

museets samlingar. Vi har alltför begränsade medel för att kunna 

bedriva en aktiv insamling i samband med dåtids- och samtidsdokumentationer. 

Spontana gåvor från länsbor, framför allt textilt 

material, tas ibland emot av etnologen och i vissa fall sker en enkel 

intervjudokumentation. En förvärvsregistrering sker alltid. Etnologen 

ingår även i museets grupp som behandlar förvärv till 

Västerbottens museums samlingar. 

Verksamhet inom det samiska området 

För planeringen av denna verksamhet finns en speciell referensgrupp 

knuten till museet. Referensgruppen består av representanter 

för länets sameföreningar och samebyar, vilka sammankallas 

av etnologen. Referensgruppen har haft ett protokollfört sammanträde 

under året. 

Sedan några år tillbaka finns det också en arbetsgrupp för museets 

verksamhet inom det samiska området, bestående av representanter 

från museet (varav etnologen är en) samt från SSR 

(Svenska Samernas Riksförbund) och Dialekt-, ortnamns- och 

folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Denna grupp kallas Lienkie 

och är ett verkställande och förberedande utskott till referensgruppen 

samt en informationskanal, när det gäller frågor med samisk 

anknytning. Lienkie har under året haft flera protokollförda 

möten. 

Forskning 

Inom etnologens forskningsuppgift som handlar om tillblivelsen, 

inriktningen och resultaten av de textila utbildningarna i Umeå i 

40

slutet av 1940-talet, har fyra intervjuer gjorts samt ytterligare material 

insamlats. Viss research har även gjorts kring fotomaterial. 

Studiebesök, visningar och undervisning/föreläsningar 

Under året har etnologen tagit emot grupper och enskilda personer 

(vid tio tillfällen) från universitet, folkhögskolor och gymnasieutbildningar 

för visning av textilmagasin och pälsmagasin vid 

museet. Det rör sig både om visningar med dräkthistoria som 

grund samt studiebesök kring specifika föremål. 

Under Samiska veckan hölls ett par specialvisningar om samisk 

dräkt. 

Fyra föreläsningar om dräkt har hållits på skilda orter i länet; 

Vännäs, Umeå, Vilhelmina och Olofsfors. 

I oktober föreläste etnologen om borgerlig begravning vid seminariet 

”Dödens riter och platser” som arrangerades av museet 

28–29 oktober. 

Konferenser/seminarier/kurser 

Under året har etnologen deltagit i ett antal konferenser och seminarier: 

• Seminarium om ABM-frågor, 17–18 mars i Umeå 

• Seminarium ”Dödens riter och platser” 28–29 oktober i Umeå 

• Textilkonferens vid Nordiska museet 4–5 november 

• Seminarium med Föreningen Genus i museer, Skellefteå, 15 december. 

Övrigt 

• Etnologen sitter med som representant i länets dräktråd och 

som suppleant i Västerbottens läns bildningsförbunds styrelse. 

Dräktrådet har sammanträtt vid tre tillfällen under året. I augusti 

var Dräktrådet representerat under Friluftsmuseets Fåroch 

getdag. 

• Inför ”Alla tiders Vännäs” deltog etnologen i förberedelserna 

samt ansvarade för en dräktparad vid invigningen och för en 

brödkväll i Vännäs. 

• Etnologen medverkar i forskargruppen som förbereder för 

möjligheter till forskning vid museet 

41

• År 2007 engagerades etnologen i projektet ”Resonanterna”, 

drivet av Kulturstorm i Umeå. Detta innebar att etnologen 

några gånger under året haft kontakt med en elev från ett annat 

land, knuten till ett program vid Östra Gymnasiet. 

Alla tiders-stationer i kommunbiblioteken 

Alla tiders som tidigare kallades ”InformationsÖar i kommunbiblioteken”, 

är ett projekt som drivits med EU-medel och med 

anslag från Kulturrådet och som ingår i museets förnyelseprogram 

Möten med Västerbotten. InformationsÖar har etablerats i 

Åsele år 2000 och i Robertsfors och Vilhelmina under 2001, i 

Sorsele 2002, i Vindeln under 2004 samt i Lycksele 2006. 

Stationerna är placerade i kommunernas bibliotek. 

Varje Alla tiders-kommun har en egen kontaktperson bland 

museets antikvarier, något som uppfattas både stimulerande och 

meningsfullt. Dessa kontaktpersoner bildar en arbetsgrupp som 

träffas några gånger under året. Etnologen är kontaktperson för 

Lycksele och sammankallande för arbetsgruppen vid museet. 

Arbetet med Alla tiders har också hittat goda former för samverkan 

mellan museet, länsbiblioteket, kommunala museer, bibliotek 

och arkiv, framför allt Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet 

i Umeå, DAUM och Forskningsarkivet vid Umeå universitet. 

Styrgruppen för hela projektet, kallat Västerbottens läns ABM-råd, 

består av representanter från ovan nämnda institutioner. Numera 

ingår även Västerbottens läns bildningsförbund med en representant. 

Den 28 mars invigdes ”Alla tiders Storuman” i biblioteket. 

Museets nysatsning WiGo, en wikipedia med kartfunktion, etableras 

under året. Dels genom utbildning bland medarbetarna, dels 

genom utbildningstillfällen i respektive Alla tiders-kommuner. 

I Nordmaling finns det numera en styrgrupp för Alla tiders 

samt en kontaktperson. Under hösten påbörjades arbetet med 

etablering av Alla tiders Bjurholm. 

KONST (anslag) 

Museets konstantikvarie Elisabeth Rasch svarar för kunskapsuppbyggnad, 

handläggning och förmedling rörande länets konstliv 

med avseende på bildkonst och konsthantverk. 

42

I tjänsten ingår att svara för insamling och förvärv av konstverk 

och konsthantverk samt annat material rörande det västerbottniska 

konstlivet. Arbetsuppgifterna innefattar även att bevaka 

forskning i ämnesområdet. 

Tjänsten svarar för utlån och depositioner ur museets konstsamling. 

Konstantikvarien deltar i museets utställningsråd, föremålsgrupp 

och forskningsgrupp samt är kontaktperson gentemot 

externa konstinstitutioner och allmänhet i konstfrågor. Konstantikvarien 

medverkar i förmedlingsverksamheten genom bland 

annat produktion av vissa utställningar samt föredrag. 

I tjänsten ingår även att svara för konstsamlingen Stiftelsen 

Helge Lindens Minne och att handlägga ärenden beträffande 

denna. 

Konstsamlingarna 

Museet förvaltar två konstsamlingar: Stiftelsens Västerbottens 

museums egen samling som består av drygt 4 000 verk med huvudsakligen 

regionalt producerad konst och samlingen Stiftelsen 

Helge Lindens Minne (HLM) som består av omkring 500 verk av 

nationellt verksamma konstnärer från 1900-talets mitt och fram 

till idag. Grundare och huvudmän för HLM är Umeå kommun 

och Västerbottens Konstförening, Umeå. 

I museets konstsamling ingår även två särskilda samlingar: 

Amy och Väinö Nyqvists konstfond och Elin och Sven Johanssons 

stiftelse. 

Under februari gjordes en viss utsortering ur den stora affischsamlingen 

varvid museets arkivarie tillsammans med en praktikant 

valde ut det affischmaterial, som rätteligen hör hemma i museets 

pappersarkiv. Det innebär att vi under året kommit en bit 

på vägen mot att göra Konstarkivet tillgängligt som ett studieoch 

visningsarkiv. Fortfarande förvaras dock museets porslinssamling 

i konstarkivet liksom en stor andel material som hör 

hemma i museets pappersarkiv. 

Museets konstsamling 

Ett stort arbete har inletts med översyn av hela vårt konstinnehav. 

Det innebär att ordna samlingarna i arkivet, notera skador samt 

43

att lyfta fram det tecknings- och grafikmaterial, som snarast möjligt 

ska monteras på syrafri kartong samt placeras i syrafritt skyddspapper. 

En påbörjad genomgång av inskrivna och hittills fotograferade 

konstverk i databasen SOFIE visade att det finns stort behov 

av omfotografering och justering och rättning av inskrivna data. 

Arbetet fortsätter även under 2010 parallellt med nyfotografering 

som läggs in i databasen. Det här grundläggande arbetet är 

en bas och förutsättning för en mängd andra arbetsuppgifter utifrån 

museets konstsamlingar, till exempel publicering på internet 

av ett urval ur konstsamlingarna. Att planera och genomföra 

kommande utställningsprojekt utifrån samlingarna underlättas 

betydligt av ett korrekt inregistrerat och sökbart material. Även 

för arbetet med insamling, dokumentation och forskning är en väl 

fungerande databas med korrekt registrerade uppgifter och dugliga 

fotografier av stor betydelse. 

Under juni – augusti arbetade praktikanten Märta Hedvall delvis 

med detta arbete samt med att leverera material till fotografering. 

Handledare för henne var konstantikvarien. 

Förvärv 

Konstnär Sture Meijer har under året fortsatt sin sedan 2006 inledda 

donation av konst från 1960-talet fram till 2008. I februari 

mottog museet sju oljemålningar, 17 gouacher, 30 torrnålsgravyrer 

och sju kopparplåtar. I september utökades denna gåva med 53 

teckningar. Detta innebär att museet nu tillsammans med tidigare 

förvärvade konstverk och skissmaterial till offentliga utsmyckningar 

förvaltar inte mindre än omkring 180 konstverk av honom i 

skilda tekniker. De under 2006–09 erhållna teckningarna, gouacherna 

och torrnålsgravyrerna har erhållit syrafria passepartouter 

samt har katalogiserats och inskrivits i databasen SOFIE. Viss fotografering 

återstår att utföra under 2010. 

Av den tidigare Robertsforskonstnären Clara Salander (nu bosatt 

i Gävle) har museet som gåva erhållit ett fint konstverk utfört som 

textilapplikation benämnt ”Makten och härligheten”. Samtidigt 

skänkte Salander även fyra skissböcker med teckningar från den 

omtalade Åmselerättegången vid Umeå Tingsrätt i slutet av 

1980-talet. Clara Salander var då utsedd av Västerbottens-Kuriren 

som reportagetecknare varför vissa av teckningarna torde ha varit 

44

publicerade i nämnda tidning. Clara Salander har i samband med 

gåvan begärt att dessa skissböcker skall behandlas med sekretess 

och tills vidare inte offentligöras i tryck eller i utställningssammanhang. 

En mindre målning, ”Svir”, av den numera till Linköping avflyttade 

Umeåkonstnären Peter Öhrnell, inhandlades i samband med 

hans utställning på museet våren 2009. 

I december hämtades en altarmålning i Bjurholm, som tidigare 

funnits i Agnäs missionshus. Gåvan mottogs med motiveringen att 

den tillsammans med Sune Jonssons fotografiska dokumentation 

av bönhus i Västerbotten representerar den omfattande frikyrkligheten 

som funnits och ännu finns i länet. Målningen är utförd av 

W. Eliasson 1926. 

I december avled förra styrelseledamoten i museet och HLM, 

Gun Boberg, varefter hennes arvvingar beslöt att erbjuda museet 

en gåva i form av ett antal konstverk. Av familjen Boberg har 

erhållits två oljemålningar av Helge Linden, en gouache av Carl 

Magnus Lindqvist, en oljemålning av Vera Frisén, en oljemålning 

av Kjell Rosén, en sammanhängande tavla med fyra teckningar av 

Bertil Johansson (Bajo), ett tryck föreställande Umeå manskör 

samt en tuschteckning av Einar Härlin. 

Utlån och depositioner 

Med anledning av ägarbyte och åtföljande renovering av Restaurang 

Sävargården gjordes i början av året en inventering av samtliga 

där deponerade föremål. 

Samtliga föremål togs därefter åter till museet för fotografering 

och kontroller av registrering och vid behov omkatalogisering. 

Under februari utlånades en målning med motiv Umeå stad före 

branden till en utställning på BildMuseet. Det var den tyske konstnären 

Florian Zeyfang, Berlin, nytillträdd professor vid Konsthögskolan 

i Umeå, som utifrån särskilt denna målning och gamla fotografier 

från fotoarkivet utförde en konstnärlig installation av stort 

intresse. 

Utifrån önskemål från länets nytillträdda landshövding Chris 

Heister förnyades under februari den ganska omfattande konstdepositionen 

från både museets och HLM:s konstsamlingar. 

45

I mars hämtades museets konstdeposition i kyrksalen i Holmsund 

åter till museet. Återhämtningen skedde efter önskemål sedan 

man renoverat lokalen. Eventuellt kommer ett annat urval 

att senare erbjudas i dess ställe. 

Konstsamlingen Stiftelsen Helge Lindens Minne 

Styrelsen för Stiftelsen Helge Lindens Minne har under året haft 

fyra protokollförda sammanträden samt däremellan ett flertal informella 

kontakter. Som sekreterare och kassör i stiftelsen har 

konstantikvarien svarat för all handläggning och administration 

samt redovisningar för revisorer, Skatteverket och kommunen. 

Konstantikvarien är även sammankallande ledamot i stiftelsens inköpskommitté. 

Övriga ledamöter i denna har varit Lars Sahlin, 

Umeå kommun och Gunilla Samberg, Västerbottens läns landsting. 

Stiftelsen försökte under året förvärva ett konstverk av den 

riksbekante konstnären Lars Lerin, vilket tyvärr inte kunde genomföras. 

Konstsamlingen har under året i stället utökats med 

två andra konstinköp: konstverket ”Skuggfågel” i blyerts och 

akryl av Gunilla Samberg och oljemålningen ”Fragment ur ett 

landskap” av Nic Langendoen. 

Stiftelsen Helge Lindens Minne har en stor konstdeposition utlånad 

till Umeå universitet. Den förnyas årligen. I länsresidenset 

finns ett antal verk ur HLM deponerade. Valet av verk har under 

senare år växlat i samma takt som byte av landshövding har 

skett. Depositionerna i kommunens skolor och förvaltningar 

svarar Umeå kommuns konstenhet för. Övriga depositioner och 

utlån svarar konstantikvarien vid museet för. 

Rådgivning och visning av konstarkivet 

Konstantikvarien har besvarat ett stort antal konstförfrågningar 

via telefon, mail och besök. Tyvärr är konstarkivet inte ännu uppordnat 

på ett tillfredställande sätt för att kunna fungera bra som 

visnings- och studiearkiv. Effektiv belysning saknas bland annat, 

vilket såväl är ett arbetsmiljöproblem som omöjliggör en godtagbar 

presentation av konstverken. 

46

Utställningar 

Konstantikvarien producerade två utställningar under året, vilka 

båda visades utanför museet. På Blickpunkten i Robertsfors visades 

”Efter kriget 1808–1809. Bilder från tvåhundra år av fred” 

under perioden 22 augusti – 6 september. På biblioteket i Vännäs 

visades ”Konsten i Vännäs” 24 oktober – 6 november. 

Konstantikvarien var även en av tre jurymedlemmar vid valet 

av konstnärer från Västerbotten till utställningsprojektet ”Kvinnor 

och krig” som initierats av konstkonsulenten. Ett samarbetsprojekt 

mellan landstingen i Österbotten, Västernorrland och 

Västerbotten. Utställningen öppnar i museet i februari 2010. 

Föredrag 

Den 20 februari höll konstantikvarien ett föredrag på Ersboda 

bibliotek om Norrlandskonstnären Helmer Osslund och om hans 

föregångare och efterföljare i Norrland och särskilt i Västerbotten. 

Till föredraget hade konstantikvarien producerat ett bildspel. 

I anslutning till invigningen av utställningen ”Efter kriget …” i 

Robertsfors den 22 augusti talade konstantikvarien om konst 

som speglar livet i Västerbotten under de tvåhundra åren av 

fredstid sedan 1809. 

24 oktober föreläste konstantikvarien i Vännäs bibliotek om 

konstnärer och konst med anknytning till Vännäs med omnejd 

från tiden vid järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet fram till 

idag. 

Övrigt 

Parallellt med övrigt arbete pågår fortlöpande kunskapsinsamling 

och sammanställning skriftligt av texter till konstmonografin 

över den västerbottniska konsthistorien. 

Bidrag ingavs till ”Alla tiders Storuman” med material och 

fakta om konstnärer med anknytning till Storumans kommun. 

Fortbildning, studieresor och seminarier. 

Konstantikvarien deltog 1–3 april i museernas vårmöte i Malmö, 

8 maj i museets mångfaldsutbildning, Umeå, 19–20 maj i Konst- 

47

och Publik-seminariet i Malmö, 18 november i ett seminarium 

om offentlig konst, ”Fint eller fult”, i Filmstaden, Umeå. 

HEMBYGDSANTIKVARISK VERKSAMHET (anslag) 

Hembygdsantikvarie Anders Karlsson har (på 10% tjänstgöring) 

fungerat som kontaktperson mellan länets hembygdsföreningar, 

länets museer och förbundsstyrelsen. Han sitter även med i Hembygdsförbundets 

redaktionskommitté där man planerar utgivningen 

av i första hand tidskriften Västerbotten. Under året har 

han haft kontakt med en rad hembygdsföreningar, exempelvis i 

ansökningsärenden och annan rådgivning. Här kan särskilt nämnas 

det tämligen omfattande arbetet i slutet av 2009 i samband 

med projektet ”Hus med historia”, se nedan. Vidare har en deltagit 

på konsulentträff i Örebro och Försäkringskonferens i Örebro. 

Han har också representerat den regionala hembygdsrörelsen 

i olika samarbeten, exempelvis kring det planerade 

EU-projektet ”Lokalsamhällets kulturarv” och filmprojektet 

”Västerbotten – det är vi!”. Ann-Kristin Stenmark har under året 

fungerat som förbundssekreterare och varit behjälplig med planering 

av exempelvis sex styrelsemöten och ett årsmöte. 

HEMBYGDSANTIKVARISK VERKSAMHET (projekt) 

Hus med historia 

I slutet av året blev det klart att hembygdsföreningar kan söka 

byggnadsvårdsbidrag även för flyttade byggnader, något som varit 

länge efterlängtat. Projektet ”Hus med historia” omfattar 30 miljoner 

kronor och pågår 2010–2011. De sista månaderna under 

2009 ägnades åt planering inför de ansökningar som skulle vara 

klara före den 31 januari 2010. 

Hembygdsgårdar för alla 

Antikvarie Maria Paulsson har fortsatt samarbetet med Stockholms 

läns hembygdsförbund i projektet ”Hembygdsgårdar för 

alla”, finansierat av Allmänna Arvsfonden. Nedan följer ett axplock 

av arbetet under 2009: 

48

• Fortsatt arbete med tillgänglighetsplaner vid länets hembygdsgårdar 

• Arbetat med att tidskriften Västerbotten producerats som ljudbok 

för ökad tillgänglighet 

• Haft studiebesök av Dalarnas hembygdsförbund, som under 

2009 varit medsökande i ”Hembygdsgårdar för alla” 

• Genomfört distanskursen Design för alla – tillgänglighet i inomhusmiljöer/byggande, 

7,5 p, Luleå tekniska universitet 

• Rest runt i länet för att ta fram underlag för hembygdskartan, 

där samtliga hembygdsföreningar som är medlemmar i länsförbundet 

är markerade och har GPS-koordinater för ökad tillgänglighet 

• Arbetat med tävlingen Månadens föremål på Hembygdsförbundets 

hemsida 

• Deltagit på NCKs vårkonferens, Jamtli, Östersund, som behandlade 

ämnet Det är aldrig för sent!! Kulturarv och lärande 

i tredje och fjärde åldern 

• Deltagit vid fortbildningsdag om kulturarvets betydelse för 

friska äldres och dementas välbefinnande 

• Varit rådgivande i tillgänglighetsdiskussionerna kring museets 

byggnation av ramper till byggnader på Gammlia 

• Fortsatt samarbete med Sevärt i Västerbottens län, bland annat 

genom tillgänglighetsplaner på två av Sevärts besöksmål 

• Tillsammans med Sevärt i Västerbottens län anordnat ett 

lunch-till-lunch-seminarium med tillgänglighetsföredrag och 

prova-på-inventering för medlemmarna i Västerbottens och 

Norrbottens läns hembygdsförbund samt medlemmar i nätverket 

Sevärt. Seminariet ägde rum i Sorsele i september och lockade 

ca 40 deltagare 

• Handlett praktikant från Carlshöjdsskolan, Umeå 

• Informerat om projektets arbete i Hembygdsbladet, som är 

Västerbottens läns hembygdsförbunds informationsblad till 

sina medlemmar 

• Informerat om projektets arbete vid Västerbottens läns hembygdsförbunds 

styrelsemöten under året 

49

Handbok i tillgänglighet på hembygdsgårdar och mindre museer 

Gunnar Häger, Stockholms läns hembygdsförbund, har inom projektet 

”Hembygdsgårdar för alla” författat manus till en handbok 

”Öppet för alla” i tillgänglighet på hembygdsgårdar och mindre 

museer. Under andra halvan av 2009 har Anders Björkman, Västerbottens 

museum, lagt ner ett stort arbete med att bearbeta och 

redigera texten, skaffat fram illustrationer samt layoutat ett färdigt 

förslag till bok. Möten mellan Maria Paulsson, Anders Karlsson 

och hembygdskonsulent Ann Pettersson, Stockholms läns 

hembygdsförbund, har skett vid ett par tillfällen under 2009 angående 

arbetet med denna gemensamma produkt. Boken kommer 

att ges ut under våren 2010. Den ska då delas ut gratis till samtliga 

hembygdsföreningar i Stockholms och Västerbottens län samt 

till samtliga regionförbund. 

Kommer du ihåg 

Projektet ”Kommer du ihåg Minnesupplevelser i socialpedagogikens 

tjänst” startade under året. Det är ett tvåårigt projekt där 

fem museer samarbetar – Jamtli (projektägare), Västerbottens museum, 

Murberget, Sörmlands museum och Kalmar läns museum. 

Se vidare sidan 91. 

50

Samlingar, arkiv, bibliotek och 

registreringsenhet 

AVDELNING 3 

SAMLINGAR 

På samlingsfunktionen arbetar samlingsantikvarie Lars Holstein. 

Förste museitekniker Lars Trygg arbetar med föremålsvård och 

föremålsarkivering. Med digitalisering av museets föremålssamlingar 

i databasen SOFIE arbetar Mats Häggström, Christina 

Linder Bengtsson, Sven Nilsson Söder som registreringsassistenter 

och Pekka Nyman som fotoassistent. Avdelningen har letts av 

bitr. länsmuseichef Ola Kellgren under 2009. 

Samlingsfunktionen arbetar som kärnverksamhet med handläggning 

av ärenden rörande museets föremålssamlingar, förebyggande 

föremålsvård, vård av Friluftsmuseet Gammlias kulturhistoriska 

byggnader, registrering, fotografering och katalogisering 

av samlingarna, administration och registervård av museets huvuddatabas, 

uppordning och inventeringar i museets föremålsarkiv 

och föremålsdepåer samt återsökning, transporter och insortering 

av objekt från föremålsarkiven för utställningar, programaktiviteter, 

gruppvisningar och enskilda studier. 

Samlingsfunktionens personal genomför också gruppvisningar 

i vissa föremålsarkiv, deltar i länsmuseidagar, arbetar i forUmutställningen 

och efter förmåga i andra publika aktiviteter i museet 

och i länet. Samlingsantikvarien deltar i museets utställningsgrupps, 

museets forskningsgrupps, museets webbgrupps, museets 

”ö-grupp”, museets Gammlia-grupps samt samiska arbetsgruppen 

Lienkies och samiska referensgruppens arbete. Samlingsantikvarien 

är adjungerad i styrelsen för Västerbottens medicinhistoriska 

förening och är museets kontaktperson och sammankallande 

i styrgruppen för ”Alla tiders Sorsele” (fd InformationsÖn). 

Han har också under året deltagit aktivt i KMM-projektets 

(Knowledge Management in Museums) redaktionsarbetsgrupp. 

Förste museiteknikern har varit engagerad i bygget av samiska 

vistet på Gammlia, i referensgruppsmöten i riksmåttstock för 

K-samsök och i nätverket PRE-MAL samt i museets arbetsmiljögrupp 

och Sofiegrupp. 

PERSONAL 

SAMLINGAR 

Ola Kellgren 

(avdelningschef) 

Lars Holstein 

1:e antikvarie 

Pekka Nyman 

Fotoassistent 

Mats Häggström, 75% 

Christina Linder 

Bengtsson, 50% 

Sven Nilsson Söder, 50% 

Registreringsassistenter 

Lars Trygg, 50% 

1:e museitekniker 

ARKIV 

Ingrid Sjödin 

Arkivarie/registrator 

BIBLIOTEK 

Karin Larsson, 75% 

Bibliotekarie 

FOTOARKIVET 

Thérèse Wagenius 

Fotoantikvarie 

Jane-Mari Karlsson 

Assistent 

Helena Johnsson 

Märta Hedvall 

Susanne Moberg 

Lina Sandgren 

Praktikanter 

Petter Engman 

Fotograf 

Hans Dackenberg, 75% 

(090101–0630) 

Extra antikvarie 

51

REGISTRERINGSENHETEN/ 

KULTURARVS-IT, GIMONÄS 

Veronica Karlsson 

Antikvarie/avdelningschef 

Tommy Jakobsson 

Museitekniker 

Zenitha Ackemo, 50% 

Christine Hammarström, 50% 

Malin Dahlqvist, 50% 

(sjukskriven stora delar 

from mars 2009 och året ut) 

Martin Lyxzén, 50% 

(anställning avslutad 090811) 

Annika Olofsson, 75% 

Bengt-Olof Rehn, 50% 

Ulrica Tegblom, 75% 

Registreringsassistenter 

Ulf Lindberg 

Praktikant 

Projektering av nya föremålsarkiv i Hörneforsfabriken 

Under 2009 har förste museiteknikern och samlingsantikvarien 

deltagit i projekteringen av ombyggnaden av delar av Hörneforsfabriken 

till nya föremålsarkiv för Västerbottens museum. 

Planeringsarbetet för omflyttningen av samlingar 2010–11 har 

påbörjats. 

Alla tiders Sorsele 

17 februari föreläste museets uppdragsantikvarie Jans Heinerud 

och professor Thomas Larsson, Umeå universitet, i Ammarnäs 

om sommarens utgrävningar i Luspasjaure och om forskningsprojektet 

om älg och människa i skog och fjäll. Programmet lockade 

24 personer. Följande kväll upprepades programmet i Sorsele 

för en publik på 16 personer. 

Den 6 april föreläste museets projektanställda arkeolog Britta 

Lindgren Hyvönen på temat Samiska visten i Sorsele för en publik 

på 16 personer. 

Den 30 september genomfördes en berättarkväll på temat 

”Sorsele vi minns” på biblioteket i Sorsele. 

24 november anordnades en utbildning tillsammans med ABF i 

Sorsele för Styrgruppen och andra aktiva intresserade i hur man 

lägger in texter och bilder i ”WiGo Västerbotten”. På kvällen 

samma dag genomfördes ett offentligt program för ett 20-tal åhörare 

med lansering av ”WiGo”. Medverkande i programmet var 

Anders Björkman och Marianne Folkedotter från Västerbottens 

museum och Staffan Lundmark från Dialekt-, ortnamns- och 

folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. 

Visningar i föremålsarkiven 

Gruppvisningar i föremålsarkiven har genomförts av framförallt 

träarkivet och textilarkivet. Det gäller bland annat studentgrupper 

från etnologi och museologi, slöjdutbildningar som Vindelns 

folkhögskola och Slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet, 

men även andra utbildningar, studiecirklar och grupper av intresserade. 

52

Nyförvärv 

Nyförvärv till museets samlingar sker framförallt genom gåvor 

från allmänheten. 

Under hösten fick museet motta en gåva av möbler från ett 

dödsbo i Stockholm. Gåvan innehöll bland annat ett stort matbord 

som använts under Häggströms-epoken i Dalkarlså herrgård. 

Bordet testamenterades till Västerbottens läns hembygdsföre ning 

på 1920-talet men har varit på avvägar sedan dess. 

I januari 2009 hämtade Västerbottens museum ca 150 föremål 

och ett antal foton och arkivhandlingar från Tärna sameförening 

som förlorat sin föreningslokal. Objekten kommer att förvaras i 

museet som en deposition till dess en lösning av lokalproblemen 

hittats i Tärnaby. Föremålen har registrerats med bild i huvuddatabasen. 

Mynt- och medaljsamlingen 

Mynt- och medaljsamlingen är inte utställd, utan material tas 

fram efter behov för att ingå i tillfälliga utställningar eller för att 

visas, exempelvis i samband med föredrag. Museet expedierar 

också förfrågningar inom numismatikens område. Svenska Akademien 

överlämnade i gåva till museet den årliga minnespenningen 

i silver. Anders Huggert, avdelning II, har under året svarat för 

mynt- och medaljsamlingen. 

Kulturarv Västerbotten 

Den gemensamma webbdatabasen för Skellefteå museum, Skogsmuseet 

och Västerbottens museum lanserades publikt vid arrangemanget 

”Vbm does IT” den 7 maj 2009. En inte helt färdigbearbetat 

version finns nu publikt tillgänglig via där man 

kan söka i de tre museernas samlingar. 

Omkatalogisering och fotografering av föremåls samlingarna 

Under året har föremålen i pälsarkivet inventerats och omkatalogiserats. 

Inför flyttningen av samlingar till Hörnefors påbörjades 

en inventering och omkatalogisering av föremål i Kronboden som 

pågick till dess det blev för kallt att arbeta i lokalen. Därefter påbörjades 

inventering och omkatalogisering av tapetarkivet. 

53

Ett antal föremål ur konstsamlingarna har fotograferats för 

databasen. Byggnadsinventeringsblanketterna för Bjurholms 

kommun har digitaliserats i bebyggelseregistret i museets huvuddatabas 

och digitaliseringen av fotonegativen från inventeringarna 

i Sorsele och Bjurholm har genomförts. 

ARKIV 

Med arkivfunktionen arbetar Ingrid Sjödin som arkivarie. Arkivarbetet 

har till en stor del bestått i att handlägga förfrågningar 

från allmänhet, besökare och museipersonal. 

Arkivarien har regelbundet deltagit i arkivnätverkets möten 

samt arbetat med planering och genomförande av Arkivens dag. 

Under 2009 har Susanne Moberg under tio veckor arbetat i arkivet 

med uppordningsarbete. 

Evenemang 

Arkivens dag – ett rikstäckande evenemang – arrangerades i museet 

lördag 14 november. Deltagande arkiv var Dialekt-, ortnamns- 

och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, Folkrörelsearkivet 

i Västerbotten, Forskningsarkivet Umeå universitet, 

Landstingsarkivet i Västerbottens län, Umeå kyrkliga samfällighets 

arkiv, Stadsarkivet Umeå kommun samt Västerbottens museums 

arkiv och fotoarkiv. 

Arkiven visade upp delar av sitt arkivmaterial på årets tema 

som var ”På liv och död”. Södra Västerbottens släktforskare 

fanns på plats och gav tips och råd om släktforskning. I Bio Abelli 

berättade Cuno Bernhardsson, 1:e arkivarie vid Forskningsarkivet, 

om ”Barnmorskan Julia Christina – ett levnadsöde speglat 

genom arkiven”, historikern Martin Hårdstedt föreläste om ”När 

kriget kom till Västerbotten – Finska kriget 1808–09” och dessutom 

visades filmen ”Goda råd. En rymmares råd till sin ofödde 

lillebror”, en kortfilm av Andreas Tibblin. 

Fotoarkivet höll öppet hus under dagen. 

54

BIBLIOTEK 

Biblioteket är i första hand ett fackbibliotek med tyngdpunkten 

på arkeologi, konstvetenskap, etnologi och svensk och norrländsk 

topografi. Biblioteket ska särskilt samla lokala tryck och 

dokumentation om lokal kulturhistoria och bibliotekshistoria. 

Bibliotekarien Karin Larsson svarar för den omfattande bytesverksamhet 

som möjliggörs tack vare utgivningen av tidskriften 

Västerbotten som i årsboksform byts med ca 120 institutioner 

runt om i i första hand Skandinavien. Bibliotekarien redovisar regelbundet 

nyförvärv till biblioteket och har under året haft ett 

särskilt uppdrag i att komplettera beståndet av fotolitteratur, särskilt 

Sune Jonssons och Svante Lundgrens böcker som i många 

fall saknas i samlingarna. Bibliotekarien är behjälplig med olika 

faktasammanställningar till museets övriga tjänstemän och svarar 

också på en hel del förfrågningar från allmänheten och andra 

bibliotek. Hon deltog tillsammans med arkivarien i skadedjursgruppen 

PRE-MALS referensgruppsmöte i Uppsala 16 september. 

Har även deltagit i konferenserna: ”Samarbete” anordnad av 

ABM Resurs i Härnösand 6–7 oktober och ”Konferens med Dewey 

i centrum” 13 oktober i Umeå. Karin Larsson visade böcker 

och arkivalier under kulturdagarna i Vännäs 24–25 oktober samt 

levererade material till Arkivens dag. 

FOTOARKIV 

Fotoarkivet arbetar med att samla in och ta hand om fotosamlingar, 

arkivera och registrera foto och filmmaterial, ge handledning, 

information och service till allmänhet, besökare och museipersonal, 

genomföra visningar och föredrag om fotografiets 

kulturhistoriska värde samt bistå hembygdsföreningar och studiecirklar. 

Fotoarkivets verksamhet har under året bedrivits av fotoantikvarie 

Thérèse Wagenius, samt fotoassistenten Jane- Mari Karlsson. 

Under 2009 har också Lina Sandgren praktiserat i fotoarkivet 

som fotograf. Hennes arbetsuppgifter har varit scanning av 

nedbrutna acetatnegativ, scanning och bildbehandling av bildbeställningar 

och utställningsbilder. Helena Johnsson har arbetsträ- 

55

nat i fotoarkivet och arbetat med omkuvertering av Gunnar Forsells 

bildsamling. 

Petter Engman, fotograf, har förutom diverse fotograferingsuppdrag 

även handlett museets registreringspersonal i föremålsfotografering, 

bildskanning och bildbearbetning. Fotografen arbetar 

tillsammans med fotoantikvarien kontinuerligt med utveckling 

av anvisningar och rutiner för digital fotografering och arkivering. 

Engmans huvudsakliga arbetsuppgift är dock att självständigt 

arbeta med dokumentärfotografiska dokumentationer. 

Han är också kvalitetsansvarig vad gäller leveransen av fotografier 

ur Sune Jonssons arkiv. 

Under årets första månader arbetade också FD Hans Dackenberg 

som extra antikvarie med den fortsatta uppordningen av 

Sune Jonssons arkiv inom ramen för de återstående accessmedlen. 

Dessutom arbetade han med ett så kallat forskningsförberedande 

närstudium av arkivet, finansierat genom ett engångsanslag från 

Riksbankens Jubileumsfond. Till följd av Sune Jonssons bortgång 

30 januari 2009 fick också en del extratid läggas på att ta fram 

material för den enorma mediala uppmärksamhet som uppstod. 

Dackenbergs ”Forskningsförberedande närstudie av Sune Jonssons 

arkiv” är inrapporterad till Riksbanksfonden. 

Fotoarkivets målsättning och arbetsformer 

Bildbyrå 

Personalen i fotoarkivet har under året expedierat 27 st interna 

beställningar vilket motsvarar 330 fotografier, samt 105 st externa 

bildbeställningar, vilket motsvarar 497 st fotografier samt 17 

st DVD-filmer. De sk användaravgifterna som tas ut vid publicering 

av våra bilder har inbringat 32 425 kr inkl moms. 

Besöksstatistik 

Arkivet har haft ca 370 enskilda besökare. Under Arkivens dag 

besökte 55 personer fotoarkivet. Visningar och föredrag har genomförts 

för sammanlagt 220 personer i grupper från, skola/universitet 

samt studiecirklar och övriga föreningar. Fotoarkivets utställning 

på Alla tiders Vännäs i oktober besöktes av ca 300 

personer. 

56

Registrering 

Under 2009 har 370 st inlånade fotografier och negativ numrerats 

och registreras i museets DR- serie (digitalreproserie). Ca 500 

st digitala bildfiler har registrerats i museets DB-serie (digitalbildserie). 

Vård och arkivering 

Under året har ca 500 st acetatnegativ omkuverterats och scannats. 

Nyförvärv 

Vad gäller bildsamlingar har det inkommit gåvor och inlån av 

foto, negativ och film från över 100 personer. Ett omfattande nyförvärv 

har gjorts, den legendariske fotbollsspelaren Gunnar 

Nordahls fotosamling som lämnats in av sonen Thomas Nordahl. 

Nordahl är bördig från Hörnefors och fotosamlingen består till 

stor del av pressbilder, tagna av italienska fotografer under 

proffstiden i Milano från slutet av 1940-talet. 

Utställningsarbete, dokumentation och evenemang 

Under året har fotoarkivet visat två mindre fotoutställningar på 

sin utställningsvägg: 

• ”Jukt-Albert” fotograf Albert Nilsson 

• Bilder av fotograf Gunnar Forsell 

Fotoarkivet har bidragit med framplockning av negativ och 

bilder till diverse interna projekt, så som till Alla tiders-stationerna 

i kommunbiblioteken. 

Bland övrig verksamhet kan nämnas medverkan i fotografering 

av museets utställningar och evenemang samt att en inventering 

av museets filmsamling påbörjats. 

Under Samiska veckan i mars höll fotoarkivet även helgöppet. 

Under ”Alla tiders Vännäs” medverkade två personer från fotoarkivet 

och visade alla fotosamlingar med anknytning till Vännäs. 

Till dessa dagar producerades även ett bildspel och filmvisning 

anordnades med museets bygde- och hantverksfilmer. 

57

REGISTRERINGSENHETEN/KULTURARVS-IT 

Registreringsenheten arbetar med katalogisering och skanning av 

foton registrerade i Västerbottens museums fotoarkiv. Arbetet har 

under de senaste åren till största delen lagts upp med bearbetningar 

av fotosamlingar kommunvis i samband med produktionen 

av ”Alla tiders” (Informations-Öar) i kommunbiblioteken. I 

det löpande arbetet ingår också registrering och digitalisering av 

Sune Jonssons bildsamling, övriga bildsamlingar samt högupplöst 

digitalt arbete av bildbeställningar och inlånade bilder. 

Digitalisering av Fotoarkivets samlingar 

Den dagliga handledningen och den antikvariska kontrollen av 

det digitala arbetet har utförts av Veronica Karlsson, avdelningschef 

vid registreringsenheten. Sedan 2006 är handledartjänsten en 

tillsvidaretjänst (100%), finansierad av Riksantikvarieämbetet 

inom ramen för Kulturarvs-IT. 

Skannings- och katalogiseringsarbetet vid registreringsenheten 

har utförts av Ulrica Tegblom, Christine Hammarström, Annika 

Olofsson, Bengt-Olof Rehn, Zenitha Ackemo, Tommy Jakobsson, 

Malin Dahlqvist och Martin Lyxzén. 

Under året har digitaliseringsarbetet av fotoarkivets samlingar 

koncentrerats till Storuman-, Dorotea- och Sune Jonssons bildsamlingar. 

Storumans bildsamling har under året digitaliserats 

klart. Arbetet med bildsamlingar ur Dorotea kommun påbörjades. 

Totalt har 3 962 bilder ur Storuman och Dorotea kommun 

digitaliserats. Mycket av det digitaliserade materialet från respektive 

kommun har dock inte tillgängliggjorts på museets interna 

huvuddatabas eller externa webbdatabas ”Kulturarv Västerbotten”. 

Rättning av materialet kommer att fortsätta under 2010. 

Digitaliseringsarbetet med material från Dorotea kommun kommer 

också att fortsätta under 2010. 

Arbetet med Sune Jonssons bildsamling har fortsatt. Första delen 

av året koncentrerades arbetet på negativsamlingen. Under 

hösten och framåt övergick arbetet till påsiktsbilderna. Cirka 849 

foton av Sune Jonssons bildsamling har skannats och av dessa är 

420 katalogiserade och färdigställda. Bildsamlingar som arbetats 

58

med under året är ”Bondens år”, ”Bornholm”, ”Potatisodling”, 

”Diverse 1–5” och ”Minnesbok över den svenske bonden”. 

Under året påbörjades också digitalisering av fotosamlingen 

efter Svensk Flygtrafik AB. Samlingen förvärvades 1998 gemensamt 

av landets länsmuseer. Den del som berör Västerbottens län 

finns i museets fotoarkiv och består av cirka 1 500 fotografier. 

Cirka 901 bilder har skannats och av dessa har 88 katalogiserat. 

Under året har totalt 7 430 bilder skannats vid registreringsenheten 

och av dessa har 4 583 katalogiserats. Cirka 1600 av dessa 

har rättats och förts in i huvudatabasen. Vid 2009 års slut var antalet 

digitaliserade fotografier för databasen SOFIE totalt 50 746. 

Av dessa fanns 43 818 åtkomliga för museets personal i den interna 

huvuddatabasens fotoregister. Vid samma tidpunkt var 

39 115 av dessa tillgängliga för allmänheten via museets webbdatabas 

”Kulturarv Västerbotten”. 

Digitala bildbeställningar andra skanningsarbeten 

Registreringsenheten har också utfört skanning av digitala bildbeställningar 

via fotoarkivets bildbyråverksamhet. Totalt har 631 

bildbeställningar levererats till externa beställare och internt i huset. 

Av museets inlånade bilder, sk digitala repron, har 200 bilder 

skannats och tillförts museets DR-serie. Verksamheten med skanning 

av bildbeställningar och digitala repron har utförts av Zenitha 

Ackemo. 

Hembygdsföreningarnas samlingar 

Tommy Jakobsson levererade under året de två sista utskrifterna 

till Nordmalings respektive Nysätras hembygdsföreningar, ca 600 

poster. Arbetet med inskrift av hembygdsföreningars och lokala 

museets samlingar är därmed helt slutfört. 

Teknik- och kvalitetsförbättrande åtgärder 

I början av året installerades bredband till lokalen och ett nytt internt 

nätverk drogs inne i lokalen. Dragning av det interna nätverket 

utfördes av Tommy Jakobsson och Bengt-Olof Rehn. 

Under året har en översyn av arbetsrutiner och kvalitetsförbättrande 

åtgärder gjorts. Personalen har fått en första introduk- 

59

tion i att jobba direkt mot databasen. Under ett tillfälle har en internutbildning 

hållits för alla registreringsassistenter i katalogiseringsarbete. 

Museets fotograf har uppdaterat skanningsrutinerna 

för all personal på Gimonäs. 

Testverksamhet och SOFIE 

Torsten Nilsson som arbetar med utvecklingen av databasprogrammet 

SOFIflyttade under hösten till lokalen på Gimonäs. 

Som ett resultat av det påbörjades en testverksamhet, där en del 

av personalen testat nya versioner innan lansering. 

Veronica Karlsson deltog tillsammans med Torsten Nilsson, 

Lars Trygg och Anders Milton vid SOFIE-användarmötet i Norrköping 

i nveomber. 

Övrigt arbete 

Under årets sista månad arbetade Ulf Lindberg hos oss (fas 3) 

med att omkuvertera Svante Lundgrens bildsamling. 

60

Utställningar, programverksamhet, 

pedagogik och redaktion 

AVDELNING 4 

PERSONAL 

Britta Lundgren 

1:e antikvarie/avdelningschef 

(januari–juni) 

1:e antikvarie 75% 

(juli–december) 

Den utåtriktade avdelningen svarar för utställningar, programverksamhet, 

information, reception med museibutik, pedagogisk 

verksamhet för barn och ungdom, förlagsverksamhet samt Friluftsmuseet 

Gammlia. 

UTSTÄLLNINGAR 2009 

Under året visades i museet 19 tillfälliga utställningar, större och 

mindre. Dessutom har som planerat delar bytts ut i stadsutställningen 

”forUm – minnen och framtid i Umeå”. ”forUm” har utvecklats 

vidare pedagogiskt (se mer under särskild rubrik). 

Av de tillfälliga utställningarna har sex visat kulturhistoria/arkeologi, 

tre samtida konst, tre konsthantverk/samiskt hantverk/ 

slöjd/hantverk samt nio fotografi. 

Året inleddes med Sture Meijer och slöjdutställningen ”Krona 

och krans”, som båda öppnades i november 2008. Under den 

tionde Sameveckan visades ”Åtta årstider”, en fotoutställning om 

renskötare i Västerbotten av fotograf Torbjörn Jacobsson som 

byggde på ett arbete han gjort i sin tjänst på Västerbottens-Kuriren. 

En annan del presenterade det nya skogssamiska vistet på 

Gammlia som invigdes under högtidliga former en lördagskväll i 

samband med samiska veckan. Dessutom visades utställningen 

”Måjhtelidt – att ha i minnet” med samiskt konsthantverk av 

slöjdarna Max Lundström och Jon Utsi. 

Under våren visades ”Enplansdrömmar – måleri” av Peter 

Öhrnell. 

I mars påbörjades en serie temautställningar med fokus på krig 

och fredsarbete med anledning av Märkesåret 2009. 

Först ut var utställningen ”Små krukor har också öron” med 

barns tankar om krig. Den följdes av ”Pushing the limits” om 

kvinnors utsatthet i krig och konflikt. Sommarens utställning 

”Broar över Kvarken” berättade om kontakter med Österbotten 

Suzanne Steneberg 

Antikvarie, 75% (januari–juni) 

Tf avdelningschef, 100% 

(juli–december) 

Helena Magnusson 

Gammliaantikvarie, 50% 

Projektanställd, 50% 

Johnny Augustsson 

1:e utställningstekniker 

Nils Marklund 

Utställningstekniker 

Annika Wänman 

Extra museitekniker, 50% 

Riikka Engman 

Extra antikvarie, 75% 

(september–december) 

Helena Forsberg 

Museipedagog 

Åsa Stenström 

Antikvarie 

Marianne Lundström 

Museilärare 

(anställd av Umeå kommuns 

skolförvaltning) 

Lena Lindstrand 

Evenemangsvärdinna/ 

receptionist 50% 

Ann-Katrin Bergström 

1:e kanslist/receptionist, 50 % 

Eva Jones 

Receptionist, 75% 

(tjänstledig januari–augusti) 

Jessica Jacobsson 

Vikarierande receptionist 

Sofia Johansson 

Receptionist (vikarie januari–maj) 

Antikvarie (juni–augusti) 

Maine Wallentinson 

Receptionist, 50% (tjänstledig) 

Museipedagog 

(vikarie 25%, projekt 75%) 

Riikka Anttila Engman 

Praktikant (maj–augusti) 

61

Tryggve Lundberg 

(november–dececember) 

Annika Sörlin 

(november–dececember) 

Ulrika Berglund 

Sofia Andersson 

Museologistudent (april–maj) 

Praktikanter 

TIMANSTÄLLDA 

RECEPTIONISTER 

Karolina Boberg 

Lillemor Elfgren 

Emelie Elfving 

Anna Forsberg 

Katarina Hellstrand 

Pia Hoxell 

Petra Hultman 

Jessica Lindmark 

Maria Solhed 

Anja Thelander 

Linda Öhman 

TIMANSTÄLLD 

MINIMUSPERSONAL 

Hosne Arca 

Caroline Blind 

Mihiri Ekanayake 


Maria Kamfjord 

Nils Karlsson 

Erica Kolppanen 

Tiina Kumpula 

Nils-Johan Labba 

Stina Molin 

Tobias Olofsson 

Anita Persson 

Suparat Prompensuk 

Ratnamye Sarker 

Ida Sunna 

Anne Walkeapää 

Rachini Wijuyatunga 

Linda Öhman 

förr, nyss och i framtiden. Under hösten visade utställningen ”På 

liv och död – att vara människa 1809”, hur människor i Västerbotten 

drabbades av kriget 1809. En rad programaktiviteter 

kopplade till Märkesåret arrangerades i samarbete med andra under 

hela året. 

Sommarens stora satsning var ”Självklart – 100 år av hemslöjd 

i Västerbotten” ett samarbete med Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

En särskild del av utställningen ”Slöjdcirkus mini” var 

riktad till barn med aktiviteter varje dag. 

Under sommarperioden visades fotoutställningen ” Isar i Kvarken” 

av Jakko Salo i Egilhallen. 

Under hösten visades en stor utställning från norra Vietnam 

”SAPA – hällristningar i Vietnam” i ett samarbete med Konsthögskolorna 

i Umeå och Hanoi samt SIDA. 

Fotograf Elin Berge från Umeå avslutade året med sin utställning 

”Drottninglandet” om thailändskor i Västerbottens inland, 

en samproduktion med Hasselblad Center, Göteborg och Arbetets 

museum i Norrköping. Till ett bildspel i utställningen hörde också 

en tonsättning av Frida Hyvönen. 

I ”Sune Jonssons Bildrum” visades under året temat ”Prag augusti 

1968” fram till hösten då fotografen Inta Ruka från Riga, 

Lettland visade sina bilder intill Sune Jonssons tidiga fotografi. 

Ett antal vandringsutställningar har turnerats i länet och landet. 

Se vidare sidan 65. 

GAMMLIAPERSONAL 


Jenny Fredricsson 

Ante Grundström 

Maria Kamfjord 

Erica Kolppanen 

Tobias Olofsson 

Ingrid Rönnlund 

Karin Sandström 

Larshåkan Åhbeck 

Linda Öhman 

62

TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR 2009 

Sture Meijer – målningar 2002–2008 och en donation 

Krona och krans – smycka till fest och bröllop 

SAMEVECKAN 2009 vecka 10 

”Måjhtelidt – att ha i minnet”– samiskt konsthantverk av Max 

Lundström och Jon Tomas Utsi 

23 november 2008 

– 15 februari 2009 

30 november 2008 

– 25 jan 2009 

1 mars – 13 april 

Åtta årstider Foto: Torbjörn Jakobsson 

Samarbete med Västerbottens-Kuriren 

1 mars – 19 april 

Om samevistet på Gammlia 

Foto: Petter Engman samt foton ur fotoarkivet 

Enplansdrömmar – målningar av Peter Öhrnell 

26 april – 24 maj 

Självklart – 100 år av hemslöjd i Västerbotten 

Slöjdcirkus mini 

Samarbete med Västerbottens läns hemslöjdsförening 

6 juni – 

6 september 

SAPA – Hällristningar i Vietnam 

med anledning av kulturutbytet med Vietnam 40 år 

Samarbete med Konsthögskolan i Umeå och Hanoi samt SIDA 

27 september – 

8 november 

Drottninglandet 

Thailändska kvinnor i Västerbotten 

Foto av Elin Berge. Tonsatt av Frida Hyvönen 

22 november – 

24 februari 2010 

Tema MÄRKESÅRET – 200 ÅR AV FRED uppmärksammades 

under hela året. 

Start 20 mars (200 år sedan ryssarnas intåg i Umeå) med ”I skuggan 

av 1809”, tidskriften Västerbotten (1/2010), programaktiviteter 

och utställningar. 

• Information om Märkesåret (anslagstavla och information på 

hemsidan om olika evenemang i museet och i länet) 

63

• Sammanfattning av krigshändelserna 1809 (4 rollups om orsak, 

krigshändelser och resultat av kriget) visades från och 

med mars – året ut. De lånades även ut till ca tio olika platser 

i länet. 

• Teaterföreställningen ”1809 – I kärlek och krig” med Greger 

Ottosson i samarbete med Västerbottensteatern gavs i mars 

i ett antal föreställningar i Bio Abelli. 

• Filmen ”Fäderneslandet åt sina söner” visades regelbundet 

i Bio Abelli mars – september 

• Filmen om Kvarkens Världsarv producerad av Terranova 

Naturcenter, Vasa visades varje dag under sommarperioden 

• Temavandringar 1809 på Gammlia under sommaren 

• Föreläsningar av historikern Martin Hårdstedt i maj och 

november 

• Film om ryska desertörer av Martin Leisborn i oktober 

• Information om fredsföreningar, (ttill exempel IKFF) hjälparbete 

(till exempel Rädda Barnen) och opinionsbildning (bland 

annat Läkare mot kärnvapen). 

Utställningar med anledning av och anknytning till Märkesåret 

2009: 

8 februari – 

22 mars 

5 april – 7 juni 

19 juni – 

27 september 

14 november – 

5 april 2010 

Små grytor har också öron – barns tankar om krig 

Prod. Försvarsmuseet i Boden 

Pushing the limits – unga kvinnors situation i krigs- och konfliktområden 

Samarbete med stiftelsen Kvinna till kvinna 

Föreläsningar, workshops, film, debatter 

Prod. Världskulturmuseet och Stiftelsen Kvinna till kvinna 

Broar över Kvarken 

En utställning om kontakter mellan Västerbotten och Österbotten 

genom tiderna 

I samarbete med Kvarkenrådet 

På liv och död – att vara människa 1809 

Samarbete med arkivnätverket i Umeå 

64

Bildspel om finska kriget och striderna i Ratan i samarbete med 

Kulturum Ratan 

SUNE JONSSONS BILDRUM 

PRAG augusti 1968 – Mot glömskans tyranni 

(november 2008 – hösten 2009) 

Inta Ruka – fotograf från Riga möter Sune Jonssons bilder från 

Byn med det blå huset (50 år sedan debutboken) 

(november 2009 – januari 2010) 

FOTOVÄGGEN VID FOTOARKIVET 

Gunnar Forsell (november 2008 – april 2009) 

Jukt-Albert (maj – november 2009) 

Janne Hellgren (november 2009 – februari 2010) 

FOTOVÄGG I EGILHALLEN (under sommaren) 

Isar i Kvarken av Jaakko Salo 

KONSTVIDEO/-FILMER (i Bio Abelli och VR-rummet). 

Västerbotten – det är vi! (juni – december) 

Filmer om miljöer i länet av duon Oskar & Oskarsson 

forUm – minnen och framtid i Umeå 

Temautställningen forUm är en mötesplats som samlar minnen 

från och berättar om 1900-talets Umeå. I forUm finns plats för dialog 

om historien, nuet och framtiden. Utställningen har förändrats 

i vissa delar under 2009, se nedan. 

VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR 2009 

Planering för turnéläggning av den senaste vandringsutställningen 

”Åtta årstider” har pågått liksom marknadsföring av ”Sverige från 

ovan” med Lars Bygdemarks flygfotografi, Sune Jonsson-utställningar 

och konstutställningen ”Mobila tidsrum” av Maria Sundström. 

Vandringsutställningar har distribuerats i landet och länet: ”Sverige 

från ovan” visades i Luleå konsthall hösten 2008. Därefter 

65

Länsmuseet Gävleborg i Gävle december 2008 – mars 2009, Vetlanda 

museum mars–maj, Regionmuseet i Kristianstad juni – september. 

”35 ögonblick” med Sune Jonssons bilder, har visats i Storuman 

februari–mars, Norrbyskär juni – augusti och Vilhelmina Folkets 

hus oktober – november. 

”35 Ögonblick” och ”Och tiden blir ett förunderligt ting” visades 

i Malmö konsthall (februari – mars) och den senare i Norrbottens 

museum, Luleå i april – juni. 

Lars Bygdemarks fotoutställning ”Västerbotten från ovan” visades 

i Skellefteå museum mars – maj, Sorsele bibliotek juni – augusti, 

Bjurholms bibliotek september – oktober och Skogsmuseet, 

Lycksele i december – mars 2010. 

Fotoutställningen ”Åtta årstider” visades i Hemavans naturum 

under sommaren samt på Nolia under EU:s ministermöte i oktober. 

Konstutställningen ”Mobila tidsrum” av Maria Sundström har 

under november – januari 2009 visats i Örebro läns museum. 

Utomlands: Den engelska upplagan ”Sweden from above” har 

efter visningen i House of Sweden september 2008 – våren 2009 

marknadsförts mot svenskamerikanska museer i samarbete med 

Svenska ambassaden i Washington DC, USA. 

PROGRAMVERKSAMHET 2009 

En omfattande och varierad programverksamhet i hela länet har 

erbjudits även detta år med 426 programpunkter för vuxna och 

254 för barn. 

24 januari 

25 januari 

1 februari 

3 februari 

8 februari 

Öppet hus i Stadshuset, Umeå, museet medverkar med bokbord 

och barnverkstaden Minimus. 

Ivar Tornéus visar Sture Meijers utställning. 

Berättarkafé Norrsken. Kom och berätta eller lyssna till andra. 

”Sy din egen kudde”. Samarrangemang med Västerbottens läns 

hemslöjdsförening. 

Vernissage! Små grytor har också öron – Barns tankar om krig. 

66

”På gång i centrum”. Stadsarkitekt Olle Forsgren berättar om de 

många aktuella projekten i Umeå centrum. Informations- och diskussionsmöte. 

Arrangemang av Föreningen för byggnadskultur. 

”Saga och sanning”. Berättarföreställning med Saga Alexandersson, 

Karin Ferry och Sven Hansson från Berättarnät Sveriges styrelse 

samt Love Ersare och Jimmie Tjernlund från Ung Berättarscen. 

Veteranbilstävlingen ”Kalldrage” går av stapeln i Umeå! Bilarna 

passerar museet ca kl 14–15. Frågekontroll i närheten av museet 

där bilarna stannar till. 

Minimus Vi tittar på vinterfåglar i Gammliaskogen med fågelexpert 

Nisse Karlsson. 

Littfest. Museet tar plats bland litterära giganter, obskyra bokförlag 

och författare in spe i Folkets hus, Umeå. 

Minimus Möte med världen – pyssel från Argentina 

Alla tiders Vindeln! Invigning av nya utställningen på Torget i Vindelns 

kommunbibliotek, tema Vindelns idrottshistoria. Berättarcafé 

om idrottsminnen. 

Samiska veckan smygöppnar med fotografi, konsthantverk och 

arkitektur: 

”Åtta årstider”. Fotografier av Torbjörn Jakobsson & ”Måjhtelidh 

– att ha i minnet”. Samisk slöjd av Max Lundström och Jon Utsi. 

Invigning av det skogssamiska vistet på kvällen till jojk och kulning. 

Högmässa med Kenneth Nordgren i kyrkan Helena Elisabeth. 

Invigning av den tionde Samiska veckan med Sylvia Simma från 

Sametinget, Michael Lindblad, Såhkie och länsmuseichef Ulrica 

Grubbström. Dessutom utdelning av Vaartoe – Centrum för Samisk 

forsknings stipendier. Stipendiaterna föreläser under eftermiddagen 

i Bio Abelli. Koltvisning av Såhkies medlemmar. 

Kött och palt – sk renkok – i kåtan. 

”Tärnaby–New York t/r”. Konstnären Per Enoksson har samiskt 

påbrå och växte upp med föräldrarnas konsthantverk. En film av 

10 februari 

14 februari 

14 februari 

15 februari 

20–21 februari 

22 februari 

26 februari 

28 februarI 

1 mars 

1 mars 

1 mars 

2 mars 

67

Fredrik Redelius med musik av Lena Karlsson. Fredrik Redelius 

närvarar vid visningen. 

2–8 mars 

1–8 mars 

2, 6 mars 

2–8 mars 

2 mars 

3 mars 

3 mars 

4 mars 

5 mars 

6 mars 

8 mars 

Skajrie gästar Gammlia. Hälsa på renen, kasta lasso och smaka 

på samisk mat. 

Minimus Samisk slöjdverkstad för barn mellan 6 och 12 år. 

Visning av samiska textilier, etnolog Hillevi Wadensten berättar 

om ursprung och uttryck i museets textilsamling. 

Besök den skogssamiska timmerkåtan 

Sämij bivddieme – Sami Invitation. Hur främjas den samiska kulturverksamheten 

Hur kan samisk kultur nå ut till en bredare publik 

Traditionell eldkonst med den norrbottniske författaren Yngve 

Ryd. 

Renskötarångest – om ångest och depression hos renskötande 

samer. Lars Jacobsson, professor i psykiatri vid Umeå universitet, 

redovisar resultat från pågående forskning. 

”The Common Fire”. Dokumentärfilm som är en poetisk bro 

mellan de två urfolken samer och pygméer. Från ett snöigt Västerbotten 

till den varma röda jorden i Kongo, allt sammanhållett av 

den traditionella musiken – jojken och yèyin. Filmen visar på likheter 

mellan folken men också på olikheter i levnadsvillkor. Marius 

Billy, Afrique Profonde, närvarar vid visningen. 

Berättarkväll på temat: Att färdas. Med bland andra professor 

Lars-Erik Edlund, Umeå universitet, Ol-Johan Sikku och museets 

Jans Heinerud. 

Utgrävningarna i Luspasjaure. Halvdagsseminarium om utgrävningarna 

i Luspasjaure. Om arkeologi och klimatforskning med 

uppdragsarkeolog Jans Heinerud, Västerbottens museum och 

professor Thomas Larsson, Umeå universitet. 

Önskekonsert – Favorit i repris, med Frode Fjellheim, Ulla Pirttijärvi, 

Snorre Bjerck och Jonas Knutsson. 

68

Film: ”Tärnaby–New York t/r”. Konstnären Per Enoksson har 

samiskt påbrå och växte upp med föräldrarnas konsthantverk. En 

film av Fredrik Redelius med musik av Lena Karlsson. 

Berättarkafé. Kom och berätta eller lyssna till andra. 

”1809 i kärlek och krig”. Berättarföreställning med Greger Ottosson, 

Västerbottensteatern. 

Prova på täljning. Samarrangemang med Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

Minimus Gamla smycken blir nya. 

Film: ”Fäderneslandet åt sina söner: Kriget 1808–09”. MCN Produktion 

AB, Skellefteå. 

Minimus Vi gör tygtryck. 

Årets första nummer av tidskriften Västerbotten med tema 1809 

kommer ut och Åke Sandström berättar om skrönor kring den 

ryska invasionen på Holmön i mars 1809. En miniutställning i 

form av rollups öppnas. 

Invigning av Alla Tiders Storuman! med bland andra bitr. länsmuseichef 

Ola Kellgren, fotoantikvarie Thérèse Wagenius, antikvarie 

Hillevi Wadensten och webbredaktör Anders Björkman. 

Minimus Möte med världen – pyssel från Sri Lanka. 

Sri Lanka-dag! Föreningen PREI och Studiefrämjandet ordnar temadag 

om Sri Lanka med modevisning, dans, film och provsmakning 

av ceylonte. 

”Bebyggelsen i Umeå – ett europeiskt kulturarv”. Katrin Holmqvist 

Sten, arkitekturhistoriker vid Umeå universitet, sätter in 

stadsmiljön i Umeå i ett europeiskt sammanhang. Arrangemang 

av Föreningen för byggnadskultur. 

Minimus Trasa blir tupp. 

Gudstjänst med Inger Lundberg i kyrkan Helena Elisabeth 

Vernissage. ”Pushing the limits”. Om aktivism, makt och jämlikhet. 

En vandringsutställning från Världskulturmuseet i Göteborg. 

8 mars 

8 mars 

14, 17, 18, 22 

mars 

14–15 mars 

15 mars 

21 mars 

22 mars 

22 mars 

28 mars 

29 mars 

29 mars 

31 mars 

5 april 

5 april 

5 april 

69

5 april 

6 april 

7 april 

12 april 

14 april 

9–19 april 

19 april 

21 april 

24–26 april 

25 april 

25 april 

26 april 

26 april 

28 april 

29 april 

Berättarslam. Kom och tävla eller lyssna till andras berättelser. 

Ett samarbete med Berättarnät Norr och Studiefrämjandet. 

”Samiska visten i Södra lappmarkerna.” Föreläsning av arkeolog 

Britta Lindgren Hyvönen i ”Alla tiders Sorsele”, Sorsele bibliotek 

Trygghet för vem Panelsamtal om vardagsrädsla och kvinnors 

ofrihet att röra sig i de offentliga rummen. 

Minimus Påskpyssel. 

Film. Arméns döttrar (To see if I´m smiling) av Tamar Yarom, Israel. 

Diskussion efter filmen under ledning av Annelie Schlaug 

från Kvinna till kvinna. 

Minimus Påsklovsextra för barnen. 

”Lind och en bit av Norrland”. Konsert med ljud- och musikkonstnären 

Anders Lind. 

Film. Välkommen till Hebron av Terje Carlsson. 

Diskussion efter filmen under ledning av Annelie Schlaug från 

Kvinna till kvinna. 

Barnens Nolia, museet medverkar med barnverkstaden Minimus 

och cirkuspyssel 

Arkivlördag. Museet, Folkrörelsearkivet, Forskningsarkivet och 

DAUM tar med sig delar av arkiven och visar intressant Bjurholmsmaterial 

i Bjurholms bibliotek. 

Tjejhäng! Kom och spräng gränser! En dag späckad med engagemang, 

inspiration, pepp och nya saker att prova på. Åtta föreningar 

berättar om sina verksamheter. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Bangladesh. 

Vernissage. ”Enplansdrömmar”. Peter Öhrnell, 2007 års Bragestipendiat, 

visar stora och små målningar. 

Författarinnan Fausta Marianovic talar om kvinnornas situation 

under kriget i Bosnien utifrån sin bok Sista kulan sparar jag åt 

grannen. 

Kulturarv på nätet. Västerbottens museum och DAUM på plats i 

Vilhelmina visar vad man går för när det gäller kulturhistorien på 

70

webben. Ett samarrangemang med biblioteket och museet i Vilhelmina. 

”Kalkyler, risk och skönhet – Tre teman i historien om Umeå 

kommun”. Seminarium med Rolf Hugoson från CERUM vid 

Umeå universitet. Ett arrangemang av Föreningen för samhällsplanering 

Umeå-Norrland. 

Minimus: Vi bygger och snickrar. 

Högmässa med Maria Burman i kyrkan Helena Elisabeth. 

Berättarkafé Norrsken. Kom och berätta själv, eller lyssna till andra. 

I arrangemang tillsammans med Berättarnät Norr och Studiefrämjandet. 

”Max 1800-tal”. Förhandsvisning av UR:s stora TV-satsning om 

förförra århundradet. 

”Kvinnor & Krig”. Seminarium. 

Webbmässa. Vi visar vad vi går för på nätet. 

Minimus: Naturskola – vi tittar på vårfåglar. 

Film: ”Fäderneslandet åt sina söner”. 

Minimus: Gör ett naturcollage! 

Män krigar och kvinnor gråter. Samtal om medias bild av krig 

och konflikter. 

”Från järnspis till hämtpizza”. Norrländsk matkultur från förr 

och nu. Med etnolog Kurt Genrup och Staffan Lundmark från 

DAUM på plats i Lycksele. 

Minimus: Möte med världen – Pyssel från Indonesien. 

Rock Art in Sápmi. Kringresande workshop om hällbilder och 

hällmålningar i Lycksele. 

Minimus: Flygande drakar. 

Bygg din egen gärdesgård! Kostnadsfri kurs. 

Internationaldagsfirande. För femte året i rad hålls internationaldagsfirande 

på Gammlia. Musik, högtidstal och fika från världens 

alla hörn! Högtidstalare: Georg Andersson. Bitr. länsmuseichef 

29 april 

3 maj 

3 maj 

3 maj 

4 maj 

5 maj 

7 maj 

10 maj 

16, 21–24 maj 

17 maj 

17 maj 

19 maj 

24 maj 

28–29 maj 

31 maj 

1–2 juni 

6 juni 

71

Ola Kellgren hälsar välkommen till Friluftsmuseet Gammlia och 

aktuella utställningar. Ett samarrangemang med Umeå kommun. 

6 juni Vernissage! ”Självklart! 100 år med Västerbottens läns 

hemslöjdsförening”: Anita Salomonsson läser ur sin nya bok, fd 

hårdslöjdskonsulent Wille Sundqvist invigningstalar och slöjdarna 

står beredda vid sina verk. 

Program i Bio Abelli: 

Anita Salomonsson läser mer ur sin bok Sammanliggningen i 

Lubboträsk 

Anna Sjons visar bildspel och berättar om sina tankar kring utställningen 

Katarina Ågren: Emma Andelius – ett porträtt 

Jögge Sundqvist: Stay Sharp – slöjden i samtiden 

Brit-Marie Andrén: Linet i länet 

6 juni 

7 juni 

7 juni 

7 juni 

7 juni 

9 juni 

11, 25 juni 

13 juni 

13 juni 

14, 28 juni 

16 juni 

Slöjdcirkus mini öppnar. Barnverksamhet i Slöjdklubben (7–14 

år) tis–lör hela utställningsperioden 6 juni – 6 september. 

Berättelsen om flickan och krukmakaren av och med Marianne 

Folkedotter 

Föreläsning om Slöjdklubben och slöjdklubbspedagogiken med 

Anneli Rundström Karlsson, länshemslöjdskonsulent för barn 

och unga i Västerbotten. 

Sommarslöjd. Kom och tälj i färskt trä! Lär dig använda kniv och 

yxa. 

Gudstjänst med Erik Holmlund i kyrkan Helena Elisabeth. 

Slöjdkväll. Ulla S. Persson visar virkat. 

Tangokväll med Norteño. 

Målgång i stadsrallyt för hobbyfordon. 

World wide knitting day. Internationella Sticka-offentligt-dagen. 

Kravallslöjd manifesterar. 

Alla tiders Vindeln! Utflykt till Ledåfors nerlagda vattenkraftverk. 

Minnen och historik från en svunnen epok. 

Slöjdkväll. Textilt återbruk med Kristina Ersviken, länshemslöjdskonsulent 

för mjuk slöjd. 

72

Umeå veteranbilssällskap har samling på tunet och visar sina rariteter. 

FRILUFTSMUSEET GAMMLIA ÖPPNAR FÖR SÄSONGEN 

Sommar Minimus med aktiviteter i skolmuseet varje dag. 

Tidsresor för barn. Måndag – Gårdens sysslor. Onsdag – Djuren 

på gården. Fredag – Gammeldags skoldag. 

17, 24 juni 

15 juni 

Dagligen 

15 juni – 

23 augusti 

Visning dagligen av Friluftsmuseet Gammlia och Fiske- och sjöfartsmuseet. 

Hästskjuts dagligen. 

Temaguidningar tisdagar – Smaka på 1800-talet, om västerbottnisk 

mattradition. Torsdagar – Gårdens djur, guidad tur med häst 

och vagn. Lördagar – I skuggan av 1809 års krig. Söndagar – Livet 

på ångbåten Egil. 

Fira traditionell midsommar på Gammlia. Plocka blommor och 

blad så klär vi tillsammans midsommarstången. Kom och dans 

och lek tillsammans med Kersti Ståbi med musiker. Dans av 

Björksta Folkdanslag. 

Ekumenisk högmässa svenska kyrkan och Frälsningsarmén i kyrkan 

Helena Elisabeth. 

Två fotoutställningar öppnas i Sorsele bibliotek: ”Sorsele förr 

och nu” och ”Västerbotten från ovan” 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: schottis. 

Slöjdkväll. 

Brödbakning på samiska. Skogssamiska vistet. 

Visning i slöjdutställningen ”Självklart!” med Anita Bergman, 

Västerbottens läns hemslöjdsförening. 

Jan Sundström, hästmannen från Överklinten, berättar sanningen 

om livet. Wallmarksgården. 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: polka. 

Kaffe och kaffeost serveras. Skogsssamiska vistet. 

19 juni 

20 juni 

22 juni 

23 juni 

23 juni 

24–25 juni 

27–28 juni 

28 juni 

30 juni 

1–2 juli 

73

1, 8, 15, 22, 

29 juli 

2, 30 juli 

4–5 juli 

7 juli 

8 juli 

11–12 juli 

14 juli 

14 juli 

15–16 juli 

18–19 juli 

21 juli 

22–23 juli 

25–26 juli 

26 juli 

26 juli 

28 juli 

29–30 juli 

1 augusti 

1–2 augusti 

2 augusti 



Slöjdvisning: Roland och Marianne Fällman täljer och målar 

krympburkar, Annika Sandström, Anette Kurkkio och Eva Eriksson 

slår rep av tygtrasor. 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: polska. 

Smaka barkbröd. Skogssamiska vistet. 

Visning i slöjdutställningen ”Självklart!” med Monica Fuhrman 

Visning i slöjdutställningen ”Självklart!” Tovning med Lena Siljebo. 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: internationella danser. 

Samisk kultur och renskötsel. Skogssamiska vistet. 

Slöjdvisning: Peter Karbin visar träslöjd och skulptur och Kerstin 

Schmidt visar bandvävning och broderi. 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: bakmes. 

Samiskt hantverk. Skogssamiska vistet. 

Slöjdvisning: Jakob Baumann visar träslöjd och fågelskålar. 

Inventering av äldre kulturrosor. Kom med ett bidrag till den kulturbotaniska 

mångfalden. Föredrag av Lars Åke Gustavsson. 

Samarr POM (Programmet för odlad mångfald). 

Friluftsgudstjänst på gårdstunet. 

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: vals. 

Traditionell byggnadsteknik. Skogssamiska vistet. 

Alla tiders Åsele! Minimus: på temat konst. Alla barn är välkomna 

att skapa. Program i Alla tiders Åsele, Åsele kommunbibliotek. 

Slöjdvisning: Britt Lis Lindqvist visar broderi. 

Alla tiders Åsele! Minimus: på temat konst. Vernissage med barnens 

konstverk, Åsele kommunbibliotek. 

74

Danskväll med Björkstalaget. I kväll: hambo. 

Sy i skinn. Skogssamiska vistet. 



Slöjdvisning: Gunnel Eriksson visar rotslöjd. 

Slöjdvisning: Karin Lundström visar broderi. 

Danskväll med Björkstalaget. 

Sommarteater: ”Lifsens rot” med Ellenor Lindgren. Wallmarksgården. 

Samarrangemang med Umeå Teaterförening. 

Slöjdkväll för vuxna som vill lära ut slöjd till barn, med Anneli 

Rundström Karlsson, länshemslöjdskonsulent för barn och unga i 

Västerbotten. 

Skohö, torkning och kamning. Skogssamiska vistet. 

Slöjd i Underlandet. Två dagar med övernattning för dig mellan 

14 och 25 år. Tillsammans formger vi med ord, smide, trä och ull. 

I samarbete med Kravallslöjd. 

Slöjdvisning. Ann-Sofie Granbäck visar textila tekniker. 

Stor familjedag med fullt av får. 

Fårvallning, fårklippning, modevisning och marknad. Samarrangemang 

med Fåravelsföreningen och Linföreningen Linnea. 

Slöjdvisning: Lena Siljebo visar tovning. 

Slöjdkväll: textilt återbruk med Kristina Ersviken, länshemslöjdskonsulent 

för mjuk slöjd i Västerbotten 

Traditionell matlagning. Skogssamiska vistet. 

Gammliafesten med kyrkokonsert, scenkonsert, vis- och spelstuga, 

danskväll. Samarrangemang med Folkmusikföreningen, Visum 

och Studieförbundet Bilda. 

Slöjdvisning: David Holmlund visar träslöjd och skulptur. Spinning 

med Britt Anni Sjöström. 

4 augusti 

5–6 augusti 

5, 12, 19, 26 

augusti 

6 augusti 

8 augusti 

9 augusti 

11 augusti 

11, 12, 13, 14, 

15 augusti 

11 augusti 

12–13 augusti 


15 augusti 

16 augusti 

16 augusti 

18 augusti 



22 augusti 

75

22 augusti 

23 augusti 

23 augusti 

25 augusti 

29 augusti 

29 augusti 

30 augusti 

30 augusti 

1 september 

1 september 

5 september 

Vernissage.”Efter kriget 1808–1809: Bilder från tvåhundra år av 

fred”. I Blickpunkten, Robertsfors. Producerad av Elisabeth 

Rasch, Västerbottens museum. 

Slöjdvisning: Textila tekniker med Ann-Sofie Granbäck. Träslöjd 

och karvsnitt med Ylva Göransson. 

Berättarkafé. Kom och lyssna eller berätta själv! 

Wallmarksgården. 

Slöjdkväll: virkat med Ulla S. Persson. 

Temadag: Slöjd i en värld av förändring. Bio Abelli. 

Slöjdvisning: Ulla S. Persson visar hur man spinner lin. 

Arkeologidagen 2009 på olika håll i länet. 

Slöjdvisning i utställningen Självklart! Spinning med Martha Johansson. 

Vernissage. ”Västerbotten från ovan”. Lars Bygdemarks hyllade 

flygfotografier. Bitr. länsmuseichef Ola Kellgren inviger utställningen 

på Bjurholms bibliotek. 

Slöjd- och berättarkafé. Ta med egna slöjdarbeten och berättelser! 

Medverkan av berättarantikvarien Marianne Folkedotter och 

länshemslöjdskonsulenterna. 

Hemslöjdens dag. Aktiviteter hela dagen. Slöjda själv, köp hemslöjd, 

lyssna och se slöjdare i arbete, bland annat textila tekniker 

med Ringvor Gustavsson och Ann-Sofie Granbäck. 

Föreläsningar: 

Katarina Ågren, slöjdexpert, berättar mer om den västerbottniska 

slöjden; Finns det en västerbottnisk slöjd 

Anna Palm, museologistuderande och Kravallslöjdare reflekterar 

kring samtida slöjd och slöjdvisioner. 

5–6 september 

5 september 

Bonsai. Information, inspiration, instruktion under ledning av 

bonsaimästaren Gijs Meboer. Workshop för odlare med viss rutin. 

Samarrangemang med Bonsaisällskapet. Egilhallen. 

VIP-galan tillsammans med Öppen gemenskap, Umeå. 

76

Höstmarknad i slöjdens tecken. En dag fylld av slöjd, design, 

skördeprodukter och aktiviteter. Ull, stickat, glas keramik, vävning, 

tunnbröd, smide, trä och mycket mera. 

Minimus: Slöjda med slöjdcirkus. Lilla hallen 

Slöjdvisning med länets slöjdare. 

Berättarkafé Norrsken. Kom och lyssna eller berätta själv! 

Minimus: Vi täljer en flygmojäng. 

Museet på väg. Skellefteå museum på besök i Norsjö, Västerbottens 

museum deltar med en programpunkt kring WiGo Västerbotten. 

Minimus: Skördefest. 

Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Sveriges två nordligaste 

län samkör och museet finns representerat. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Vietnam. 

Vernissage! SAPA – Hällristningar från Vietnam. Länsmuseichef 

Ulrica Grubbström inviger tillsammans med vice rektor Mr 

Nguyen Anh Vu, Vietnam University of Fine Arts, Vietnams ambassadör 

H.E. Mr. Trinh Quang Thanh och landstingsrådet Levi 

Bergström. Musik Olof Göthlins enmansband Ojzaloj som spelar 

på dan ni, en tvåsträngad fiol. 

Hållbara hus; om byggnadsvård och byggnadstradition. Guidad 

visning av Friluftsmuseet Gammlia med fokus på byggnadstraditioner. 

Vi resonerar kring frågan hur byggnadsvård kan vara en 

hållbarbarhetsfaktor, om modern byggnadsteknik och gammal 

kunskap. Ett arrangemang i Umeå hållbarhetsvecka. 

”Rock art Petroglyphs in South-East Asia and Europe”. Seminarium 

i anslutning till utställningen SAPA. Bio Abelli 

”Repatriering: Vem har rätten” Seminarium om återförande av 

samiska föremål och kvarlevor i Tärnaby. 


Föreläsning: ”Proudly South African”. Robyne Klingenberg. Ett 

inslag i African Story Week 2009. Arrangör: Studiefrämjandet. 

6 september 

6 september 

6 september 

6 september 

13 september 


20 september 


27 september 

27 september 

27 september 

28 september 

1–2 oktober 

4 oktober 

10 oktober 

77

11 oktober 

11 oktober 

15 oktober 

18 oktober 

18 oktober 

23–28 oktober 

23 oktober 

24 oktober 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Somalia och Etiopien. 

Föreläsning: ”TIA – This is Africa”. Robyne Klingenberg. Ett inslag 

i African Story Week 2009. Arrangör: Studiefrämjandet. 

Berättarkafé – Tema Afrika. Ett inslag i African Story Week 2009. 

Minimus: Läskigt med spöken. 

”Ryska desertörer 1809”. Dokumentärfilm om ryska soldater 

som deserterade under krigshändelserna i Västerbotten 1809. 

Alla tiders Vännäs! Kulturdagar tillsammans med bland andra 

Folkrörelsearkivet, Västerbottensteatern med flera. Under helgen 

”mässa” i Medborgarhuset med fotografier, film och arkivalier. 

Minimus för alla barn i Slöjdarnas hus. Här följer ett axplock ur 

det digra programmet: 

Invigning på fredagskvällen i närvaro av bland andra länsmuseichef 

Ulrica Grubbström och företrädare för kommunen. 

Hembygdsförbundets höstmöte med öppet styrelsemöte i fullmäktigesalen. 

Hålla Hus, om byggnadsvård 

Vännäs och konsten, föredrag av konstantikvarie Elisabeth Rasch. 

Författarmöte: Göran Burén berättar om sin bok Malin och sjungaren. 

Kyrkogårdsvandring i Vännäsby under ledning av byggnadsantikvarie 

Maria Appelstam Häll. 

Om barnmorskan Julia Kristina, föredrag av arkivarie Cuno 

Bernhardsson, Forskningsarkivet, Umeå universitet. 

Dräkthistoria, föredrag av antikvarie Hillevi Wadensten. 

Kvartetten, Västerbottensteatern i Tväråbäck. 

25 oktober 

Märkesåret 2009, journalist Pia Sjögren berättar om firandet i 

Sävar 200 år senare. 

Guidad stadsvandring, byggnadsantikvarie Maria Löfgren berättar 

om hus med historia i Vännäs 

78

Föremål för frågor, museets experter berättar vad du har i byrålådorna. 

Panelsamtal om kulturen, debatt med bland andra Lars Lilja, ordförande 

i Vännäs fullmäktige, Malin Felth, kulturchef, Med Reventberg, 

Västerbottensteatern, Ulrica Grubbström, museet och 

kulturnämndens ordförande i Umeå kn Thomas Wennström. 

Berättarkafé i Hembygdsgården på Hemberget i Vännäsby med 

bybor och berättarantikvarie Marianne Folkedotter. 

Heldags studiedag för lärare under ledning av museets pedagoger. 

26 oktober 

Workshop med Västerbottensteatern. 

Byanamn i Vännäs, FD Claes Börje Hagervall, DAUM berättar. 

Slöjdkväll i Slöjdarnas hus i Vännäsby med hemslöjdskonsulenterna 

TEMAKVÄLL BRÖD I SAMARBETE MED ABF 

Släktforskning 

Skrivarverkstad hos Västerbottensteatern 

Fotograf Elin Berge berättar om Drottninglandet, kommande 

utställning i Västerbottens museum. 

Minimus: Vi gjuter tennsoldater. 

”Dödens riter och platser”. Seminarium i samarbete med Mångkulturellt 

Centrum i Botkyrka, Fonus Begravningsbyrå, Samdoksekretariatet 

vid Nordiska museet, Umeå universitet och Västerbottens 

läns hembygdsförbund. Initiativtagare och värd 

antikvarie Åsa Stenström, Västerbottens museum. 

Minimus: Kusliga kryp. 


Alla tiders Vindeln! ”Jag heter Serudia” Christina Falkengård berättar 

om sin bok om gamla västerbottniska personnamn, Vindelns 

kommunbibliotek. 

Arkivens dag. Utställning, film och föreläsningar. 

Vernissage! ”På liv och död – att vara människa 1809”. 

27 oktober 

28 oktober 

25 oktober 

28–29 oktober 

1 november 

1 november 

5 november 

14 november 

14 november 

79

15 november 

17 november 

19 november 

19 november 

21 november 

22 november 

22 november 

24 november 

25 november 

26 november 

26–27 november 

28 november 

28 november 

29 november 

29 november 

Här bor jag! Våra hem och vår omgivning. 

”Tillväxt i centrala Umeå”. Information och diskussion om den 

nya översiktsplan som är på gång för Umeås centrala delar. Ett 

arrangemang av Föreningen för byggnadskultur i Umeå. 

Temadag. Folkhemmets byggnader: Varsamt underhåll av flerfamiljshus. 

Film: Mänskliga rättigheter. 

Workshop i ickevåld. 

Minimus: Möte med världen – pyssel från Thailand. 

Vernissage! ”Drottninglandet”. Foto: Elin Berge. Musik: Frida 

Hyvönen. Thailändsk dans och medverkan av konstnärerna samt 

länsmuseichef Ulrica Grubbström från museet. 

Vi visar WiGo, verktyget för alla som vill bidra till länets kulturhistoria 

på nätet på plats i Sorsele bibliotek. 

Film: Mångfald. 

Vernissage! ”Inta Ruka – fotograf i Riga”. 

Seminarium. ”Sune Jonsson och det dokumentära fotografiet” i 

samarbete med ABF, BildMuseet, Ett nationellt nätverk för fotografi 

med dokumentär inriktning, Pressfotografernas klubb, Riksbankens 

jubileumsfond, Proformat samt Sällskapet Sune Jonssons 

vänner. Medverkan av bland andra fotograferna Elin Berge, Inta 

Ruka och Anna von Brömssen och museichef Jan-Erik Lundström, 

professor Sverker Sörlin och intendent Anna Tellgren. Initiativtagare 

och värd bitr. länsmuseichef Ola Kellgren. Moderator 

Ingrid Nilsson, direktör Preus Fotomuseum i norska Horten. 

Ume Kvinnokonvent ’09. Debatt, workshop, samtal, utställningar, 

parkour, feministiskt självförsvar. 

Alla tiders Åsele! Minimus: tema Julgranspynt i samarbete med 

ABF mitt i Lappland, Åsele kommunbibliotek 

Minimus: Adventspyssel. 

Glas, trä och lera. Vill du veta mera Se, hör och känn! med Camilla, 

Pär och Jögge. Arr Konstfrämjandet. 

80

Alla tiders Vindeln! Introduktion till WiGo och om hur kulturarvet 

görs tillgängligt på internet. Föreläsning med Staffan Lundmark, 

DAUM Marianne Folkedotter och Anders Björkman från 

museet, Vindelns kommunbibliotek. 

Alla tiders Vindeln! Minnen från Hällnäs sanatorium med bland 

andra författaren Carl Axel Gyllenram. Samarr. Vindelns Föreläsningsförening, 

Vindelns folkhögskola. 

Film: Hållbar utveckling. 

”Västerbotten från ovan”. Lars Bygdemarks utställning med flygfoton 

från länet öppnar i Lycksele. 

Julmarknad på Gammlia. 

Traditionell julmarknad med mat, slöjd och hantverk. Skådebord, 

sagoläsning av tomtemor, slöjddemonstrationer, julmusik i Wallmarksgården 

med Marianne Folkedotter, Hans-Olov Henriksson 

och Anders Wikström. Poetry slam i samiska vistet. Eld- och vatten, 

en konstinstallation av Per Enoksson och Florian Kynman i 

samiska vistet, julkonsert med Umeå vokalensemble. 

Minimus: Fint julpynt till granen. 


Film: Konflikt och konflikthantering. 

Minimus: Julgodis – för mun och öga. 

Alla tiders Vindeln! Julpyssel för barn i Jakob-Jansgården, Vindelns 

Hembygdsgård. 

Kulturföreningen PREI informerar om sina verksamheter. Workshop 

och fika. 

1 december 

2 december 

3 december 

5 december 

5–6 december 

5–6 december 

6 december 

10 december 

13 december 

19 december 

19 december 

ALLA TIDERS ÅSELE 

Styrgruppen för Alla tiders Åsele träffades i juni då verksamheten 

för året planerades. 

Åsele kommuns barn har varit målgruppen för årets program 

som framgått i kalendariet ovan. Antikvarie Åsa Stenström har 

varit museets kontaktperson i Åsele. 

81

ALLA TIDERS VINDELN 

Under året har styrgruppen haft flera styrgruppsmöten och flera 

arrangemang har ordnats för allmänheten, se kalendariet ovan. 

I anslutning till föreläsningen den 1 december arrangerades en 

praktisk halvdagsutbildning om hur WiGo används tillsammans 

med Anders Björkman, Västerbottens museum. Kursen riktade sig 

till styrgruppen med särskild inbjudan till studieförbund, bibliotek 

och lokalhistoriskt intresserade. Kursen höll till i datasalen på 

Vindelns folkhögskola. 

Museipedagog Helena Forsberg har varit museets kontaktperson 

i Vindeln. 

Övrigt utställningsarbete 

Utöver den ordinarie utställningsverksamheten har även externa 

uppdrag utförts. I början av 2009 slutfördes den nya Guldglansmontern 

i sporthallen. 

Under våren tillverkades en taktil kartmodell över området 

kring Ratan. En gjuten modell tillverkades som en del av ”Sevärt” 

och projektet ”Ökad tillgänglighet till kulturarvet” och avtäcktes 

av drottningen i samband med arrangemangen kring 

”Märkesåret 2009” vid högtidligheterna i Sävar 19 augusti. 

I Nordahlsutställningen, Hörnefors gjordes en komplettering 

av exponering och en mindre omarbetning av ljussättningen. Den 

ursprungliga större utbyggnaden ströks då det saknas ytterligare 

pengar till utställningen. 

På begäran gjordes ett förslag på en helt ny utställning åt 

Nordmalings Kyrkomuseum som dock inte kunnat förverkligas 

på grund av brist på finansiering. 

Ett första Alla tiders producerades till biblioteket och allaktivitetshuset 

i Storuman med foto och fotografering som första tema. 

Omarbetningen och moderniseringen av byggnadsvårdsutställningen 

”Hålla hus” fortsatte. 

Under ledning av konstantikvarien transporterade och monterade 

verkstan en konstutställning med verk från konstsamlingarna. 

Utställningen visades i galleriet Blickpunkten i Robertsfors under 

augusti månad. 

82

Under hösten producerades en mindre monterutställning som 

visades i NUS sjukhusbibliotek i samarbete med ALVA Kultur. Temat 

var ”värdefulla föremål” där kulturhistoriska föremål exponerades 

bland annat samiska och andra textila föremål. 

Sedvanligt underhåll har utförts i alla basutställningar. I den 

nya stadsutställningen ”forUm – minne och framtid i Umeå” har 

förutom underhåll vissa exponeringar bytts ut. 

Reception – museibutik 

Receptionen svarade för service, information, försäljning och 

bokning/uthyrning av olika lokaler inne i museet, i kyrkan och 

ute på Friluftsmuseets område. I samband med särskilda arrangemang 

som till exempel filmvisningar, teaterföreställningar och 

danskvällar har receptionen svarat för biljett- och fikaförsäljning. 

Under året hade museet flera seminarier och grupper och tillsammans 

med värdinna stod receptionen för planering och servering 

av kaffe- och matservering i samband med dessa. 

I museets lilla kaffehörna serveras ekologiskt- och rättvisemärkt 

kaffe under vardagarna. På söndagar har idrottsföreningar 

sålt fika i Skidmuseets café. 

Viss distribution av tidskriften Västerbotten samt övrig bokförsäljning 

sköts av receptionspersonal. 

Fakturering av museets varor och tjänster sköts av en receptionist 

som även arbetar som evenemangsvärdinna. 

För bemanning under helgerna har extra timanställd personal 

anlitats. Genom besök på försäljningsmässan Formex, erbjudanden 

och sökningar på internet har butikens utbud förnyats under 

året. 

Receptionen deltog tillsammans med övrig museipersonal i en 

inledande kurs i värdskap och bemötande. Under 2010 följs denna 

upp med ytterligare seminarier och webbkurs för receptionen 

liksom för all personal. 

Arbetet i receptionen är periodvis mycket intensivt, exempelvis 

under Samiska veckan och Julmarknaden samt förstås i anslutning 

till olika vernissager och programpunkter. De särskilt under 

vårmånaderna intensiva skolbesöken innebär också toppar i arbetet 

liksom de stora besöksgrupperna sommartid. 

83

Antalet besök till museet inklusive Friluftsmuseet var 229 500 

under året. Museet fortsätter alltså att vara ett betydelsefullt besöksmål 

året om i Umeå. 

Pedagogik 

Totalt deltog 2 823 personer i museipedagogernas verksamhet 

under året. 

Skolverksamhet 

Under året har lärarledda och kostnadsfria skolprogram erbjudits 

kommunens och länets skolor. Totalt undervisades 2 084 elever 

av museipedagoger under året. 

Basutställningar och ForUm 

Under året har länets skolor erbjudits lärarledda och årskursanpassade 

program i museets basutställningar. Programmen har 

vänt sig till grundskola, särskola och gymnasium och byggt på 

principen “se, höra, göra” där undervisning kompletteras med 

praktiska aktiviteter och egna elevuppgifter. Under året har ett 

nytt program utformats på temat Djur i Västerbotten. I basutställningarna 

var de mest bokade skolprogrammen de om Forntiden 

och Nybyggarliv. Sammanlagt 733 elever (63 grupper) deltog 

i skolprogram i museets basutställningar. I umeåutställningen 

ForUm deltog 86 elever (12 grupper) i skolprogram. 

Kulturdagar 

Enheten har arrangerat kulturdagar i samarbete med olika skolor 

under året. Under kulturdagarna fick eleverna ta del av varierande 

utställningar samt prova på slöjd- och hantverkstekniker och andra 

praktiska aktiviteter kopplade till västerbottnisk kulturhistoria. 

Totalt deltog 178 elever. 

Praktiska utomhusprogram på Gammlia 

Under maj månades erbjöds grundskoleelever att ta del av programmet 

”Stenåldersliv”. Ett heldagsprogram där besök i museets 

forntidutställning kombinerades med att hällbildsmålning i 

84

Minimus och praktiska stenåldersaktiviteter utomhus; matlagning 

i kokgrop, pilskytte, skifferslipning, tillverkning av fiskestickor 

med mera. 

Programmet ”Sameliv” erbjöds för första året under september– 

oktober. I det skogssamiska vistet fick grundskoleklasser lära sig 

om samer i Västerbotten, både förr och nu. Flera praktiska inslag 

ingick som sameslöjd, matlagning, lassokastning, ”kalvmärkning” 

med mera. Uteaktiviteterna kunde kombineras med visning av filmen 

om Jåvna, en 12 årig renskötarpojke. 

Totalt deltog 503 elever (36 grupper). 

Tillfälliga utställningar 

Skolprogram har erbjudits till ”Små grytor har också öron – barns 

tankar om krig”, ”Pushing the limits” och ”Sapa om hällristningar 

från Vietnam”. Visningar i Sapa kombinerades med att eleverna 

lärde sig om hällbilder i Västerbotten och gjorde egna hällmålningar 

i Minimus. 437 elever (22 grupper) deltog i programmen. 

Övriga skolaktiviteter 

I december erbjöds skolklasser programmet ”Jul på 1800-talet”. 

I Wallmarksgården på Friluftsmuseet Gammlia fick elever ta del 

av berättelser, folktro, lekar och praktiska göromål som hörde 

julen till. Utifrån ett uppdukat skådebord med julmat jämfördes 

1800-talets kosthåll med dagens mattraditioner. 86 elever deltog 

i programmet. 

Skolklasser har också fått visningar av magasin och friluftsmuseum. 

Totalt deltog 61 elever. 

I bagarstugan har skolklasser och övriga grupper, 136 personer 

i 13 grupper, deltagit i aktiviteter. 

Verksamhet riktad till lärare, universitet, folkhögskola och 

vuxenutbildningar 

Under året har pedagogerna informerat lärare om aktuella utställningar, 

information om skolprogram och aktualiteter, som till 

exempel hemsidans material riktat till skolan såsom skolwebb, 

den nylayoutade lärarhandledningen till läromedlet SPÅR och 

elevarkivet. 

85

86 

I anslutning till kulturdagarna i Vännäs ordnades en särskild 

studiedag för lärare på temat ”att använda landskapet som historiebok”. 

Under förmiddagen fick lärarna presentationer av läromedlet 

SPÅR, elevarkivet ”Spår i landskapet” och Fotodatabasen. 

Eftermiddagen ägnades åt fältövningar/workshop då lärarna fotograferade 

valfria kulturspår utomhus för att sedan praktiskt lära 

sig att lägga ut bild och text i elevarkivet på nätet. 

Tillsammans med Dans i Västerbotten, Länsbiblioteket och 

Riksteatern har museet medverkat till en projektplan till hjälp för 

särskolans ansökan om Skapande skola-medel. Där presenteras 

bland annat hur särskolan kan arbeta pedagogiskt med kulturhistoria 

i lärandet. Skrivelsen har gått ut till alla särskolor/träningsskolor 

som deltog i projektet SPUNK. 

En annan Skapande skola-aktivitet var då kulturmijöpedagogen 

hade grävningar med skolelever i Ratan i samband med Märkesåret 

2009. 

Den 4 maj ordnades en förhandsvisning av UR:s nya tv-satsning 

”Max 1800-tal” för historielärare. Efter visningen i Bio Abelli 

följde en paneldebatt och diskussion där museets pedagog deltog 

tillsammans med historielärare och forskare. 

Under våren genomfördes projektet ”Mångfald i naturen” tillsammans 

med SFI (Svenska för invandrare) och Naturskolan. Projektet 

genomfördes med stöd av Studiefrämjandet. Totalt 75 SFIstuderande 

tog del av programmet där de vid upprepade tillfällen 

fick lära sig om svensk allemansrätt och om skogens/naturens roll 

för människor i Västerbotten genom tiderna. I programmet ingick 

flera praktiska moment, bland annat kärnade eleverna smör som de 

åt till brödet som de tillagat över öppen eld. 

Under året har museipedagogerna undervisat museologistudenter 

från Umeå universitet. Studenterna har återkommit vid flera kursmoment, 

bland annat i avsnittet om museipedagogik. Föreläsningarna 

har kombinerats med visningar av utställningar och arkiv. 

Flertalet visningar av – och information om – museets utställningar, 

arkiv och Friluftsmuseet Gammlia har genomförts för studenter 

från Umeå universitet, utländska gäststuderande och studerande 

vid folkhögskolor och lärare i länet. 

Totalt deltog 416 personer i de olika verksamheterna.

Övriga visningar och aktiviteter 

Visningar och program har även genomförts för pensionärsgrupper, 

konferensdeltagare, turister och allmänhet, i basutställningar, 

tillfälliga utställningar, i Fiske- och Sjöfartsmuseet samt på Friluftsmuseet 

Gammlia. Totalt för 263 personer. 

På spaning i hembygdens landskap 

Med permanentade medel från Kulturrådet för pedagogiskt arbete 

fortsätter satsningen ”På spaning” i hembygdens landskap som 

riktar sig till inlandets skolor. Syftet är att underlätta för skolorna 

att själva arbeta med lokal kulturhistoria och att museet skall 

vara en resurs för länets alla skolor oavsett hur stora de geografiska 

avstånden är. Det sker genom att museet erbjuder ”läsalandskapet-utbildningar” 

för lärare, gör faktasammanställningar 

av kommunernas historia, utarbetar kulturhistoriska vandringar 

utifrån ”historiska spår” inom cykelavstånd från skolorna, skolprogram 

med förslag på arbetsuppgifter samt rekvisita som deponeras 

i kommunerna. Arbetet sker kommunvis med en ny kommun 

varje år. 

I januari slutredovisades arbetet i Vindelns kommun; vid en informationsträff 

i Renforsskolan deltog 60 av kommunens lärare. 

Samtidigt överlämnades faktaoch arbetsmaterial till samtliga 

skolor i kommunen, samt ett för skolorna gemensamt lånematerial 

som utlånas via Vindelns kommunbibliotek. 

Den 13 maj genomfördes också kulturspanartävlingens 

vinstresa till Olofsfors bruk. Tävlingen, som riktat sig till alla 

grundskoleklasser i Vindelns kommun, innebar att den klass som 

först uppsökte och fotograferade tio typer av kulturspår i kommunen 

skulle få ett hemligt pris. Vinnare blev klass 8c från Renforsskolan 

som fick en upplevelsedag med bland annat en guidad 

rundtur, tipsrunda och pröva-på-smide tillsammans med Mattias 

Baudin. 

Under 2009 slutfördes arbetet med att sammanställa faktaoch 

arbetsmaterial till skolorna i Storumans kommun. På begäran 

från skolorna kommer arbetet att slutredovisas och överlämnas 

under 2010. Samtidigt planeras studiedagar för de olika lärarlagen 

i Tärnaby, Slussfors, Storuman och Gunnarn. 

87

Som en följd av skolkontakterna i Storuman och på initiativ av 

Västerbottens museum sökte Skytteanska skolan i Tärna statliga 

Skapande skola-medel för att tillsammans med museet arbeta 

med det samiska kulturreservatet Atoklimpen. Det har inneburit 

att åk 7–9 kunnat göra en exkursion till Atoklimpen under ledning 

av museets kulturmiljöpedagog. Eleverna fick vid bekanta sig 

med det samiska kulturlandskapet och senare under hösten besöktes 

skolan av etnolog, arkeolog, berättarantikvarie och pedagog 

från museet. Under vintern är det meningen att eleverna själva 

ska intervjua personer och lägga ut materialet på elevar kivet. 

Under året har lärarhandledningen till SPÅR uppdaterats och 

omlayoutats för att bli mer lätthanterlig för lärare och andra intresserade. 

Lärarhandledningen finns tillgänglig som pdf-filer på 

under skolsidorna. 

Under året har förnyade kontakter tagits med Lärarhögskolan, 

Umeå universitet, för att gemensamt utforma strategier för hur 

studenterna skall få ta del av museets resurser riktade mot skolan. 

Arbetet fortsätter under 2010 med förhoppning om att utarbeta 

återkommande studiedagar på museet dit samtliga lärare 

inom överenskomna kursmoment deltar. 

Kurser och resor 

3–5 februari: Helena Forsberg, Helena Magnusson och Maine 

Wallentinson deltog i Nordiskt centrums för kulturarvspedagogik 

vårkonferens i Östersund på temat ”Kulturarv och lärande i tredje 

och fjärde åldern”. 

20 mars: Helena Forsberg och Marianne Lundström samt Susanne 

Sundström, avd II, deltog i seminariet Att Mötas: skola, 

hembygdsrörelse och kulturmiljöpedagogik. Seminariet arrangerades 

i Dalkarlså av Sverige Hembygdsförbund tillsammas med 

bland andra Kalmar läns museum och Västerbottens museum och 

handlade om krigshändelserna 1809. 

28 augusti: När jag var ung, utbildningsdag på Västerbottens 

museum om seniorpedagogik. Från enheten deltog Maine Wallentinson, 

Marianne Lundström och Helena Forsberg. 

21–22 september: Konferensen Ute är inne – om utomhuspedagogik 

på temat hälsa, lärande lek (Norrköping). Helena Forsberg 

och Susanne Sundström deltog. 

88

Lånematerial 

Länets skolor har haft möjlighet att gratis låna museets låne- och 

studielådor, bland annat Ull-lådan, Konten, Smörlådan, Den gamla 

skolan och Leklådan. Även folkhögskolor, daghem och fritidshem 

har använt lådorna som utlånades under 59 låneperioder under 

året. De mest utlånade lådorna var Ull-lådorna och Smörlådan. 

Föremål ur museets rekvisitasamling – bruksföremål, fotografier 

och textilier – har lånats och hyrts ut till skolor, privatpersoner och 

olika institutioner. Textilrekvisitan har inte kunnat lånas ut i samma 

utsträckning som tidigare på grund av för trånga förvaringsutrymmen. 

Ett större förråd och bättre överskådlighet planeras i samband 

med föremålssamlingarnas omflyttning under 2010–11. 

Under året har nya kläder sytts upp till sommarpersonalen på 

Friluftsmuseet Gammlia. Sömnaden har utförts av Textilservice, 

Umeå kommun. 

Minimus 

Minimus öppna barnverksamhet har bedrivits vid 134 tillfällen 

under året och lockat sammanlagt 3 955 aktiva barn. Aktiviteterna 

har planerats av museipedagog och genomförts med hjälp av timanställd 

personal utifrån museets utställningar och de återfinns under 

rubriken ”Programverksamhet”. Siffran inkluderar all skapande 

verksamhet som bedrivits i länet under året, både på museet, 

vid externa evenemang i Umeå och i länets kommuner (inkl. lovaktiviteterna 

Samisk slöjdverkstad under samiska veckan och öppen 

konstverkstad i Minimus under höstlov och jullov). 

Under vår- och höstterminen har 1 534 deltagare bland annat tillverkat 

naturcollage, flygande drakar, trasdockor, bakat bullar och tittat 

på fåglar. Vid ”Alla tiders Vännäs” var det Minimus i Slöjdarnas 

hus och Möte med världen i Medborgarhuset under PREI:s ledning. 

Nytt för året var deltagande i ett flertal externt anordnade evenemang 

i Umeå; Öppet stadshus 24 januari, Barnens Nolia 24–26 

april, Kulturnatta 23 maj och VIP-galan 5 september (ett arrangemang 

anordnat av Öppen gemenskap för att samla in pengar till 

hemlösa och socialt utsatt i Umeå). Sammanlagt deltog ca 450 barn 

i dessa externa aktiviteter. 

89

Under sommaren har Minimus bedrivits i Skolmuseet med 

slöjd- och hantverksaktiviteter dagligen under nio veckor. Sammanlagt 

fick 2 281 barn möjlighet att tillverka bland annat metspön, 

tennsoldater, vindsnurror, vänskapsband och fantasidjur. 

Utöver de dagliga aktiviteterna vid skolmuseet har dramatiserade 

tidsresor erbjudits måndag, onsdag och fredag. Barnen har fått 

följa med på historiska upptäcktsfärder som utspelar sig vid 

1800-talets mitt och bland annat fått hjälpa tjänstefolket med 

deras sysslor, lärt sig om ladugårdsarbete och gårdens alla djur, 

botat sjukdomar tillsammans med kloka gumman samt fått uppleva 

hur det kunde vara att gå i skolan i början på 1900-talet. 

Sammanlagt deltog 118 barn i sommarens tidsresor. 

Samarbetet med invandrarföreningen PREI har fortsatt under 

året. Under temat ”Möte med världen” har aktiviteter genomförts 

åtta gånger med handledare från bland annat Vietnam, Columbia, 

Indien, Argentina och Bangladesh. 

Lovaktiviter 

Under sportlovet och i samband med samiska veckan erbjöds 

enskilda barn och fritidsgrupper att kostnadsfritt delta i samisk 

slöjdverkstad under ledning av samiska ungdomar. 403 barn provade 

på att slöjda i renhorn, kläde, renskinn, pärlor och ullgarn. 

Under påsklovet anordnades ”kycklingjakt” i utställningarna, 

där ca 40 barn deltog. 

Tio priser utlottades bland de rätta svaren. 

Under höstlovet fanns möjlighet till stafflimålning i Minimus. Cirka 

100 barn och föräldrar målade med vattenfärger, kritor och kol. 

Under jullovet var det målarverkstad i Minimus där barn erbjöds 

att skapa sitt eget vinterlandskap. Ca 50 barn deltog. 

Minimusverksamheten har under året erhållit stöd från Studiefrämjandet 

och Sibyllafonden samt av Studieförbundet Vuxenskolan 

under samiska veckan. 

Webbpedagogik 

Arbetet med att utöka det pedagogiska materialet på skolwebben 

fortsatte under året. Material om samisk kultur i Västerbotten 

producerades och läromedlet publicerades den 14 september. 

90

Utvecklingen av elevarkivet ”Spår i landskapet/Västerbotten” 

fortsatte även med produktion av länsbild på första sidan och åtta 

olika kulturspår för att exemplifiera upplägget. Produktionsbolaget 

Foajé färdigställde därefter alla sidor och i oktober var elevarkivet 

klart för användning. Arkivet presenterades för lärare och elever 

vid Skytteanska skolans högstadium i Tärna 19 oktober och vid 

studiedagen för lärare i Vännäs 26 oktober. Då fick lärarna prova 

på att lägga in material och använda elevarkivet praktiskt. 

Under 2010 kommer Skytteanska skolan i Tärna att lägga in 

delar av det material som produceras inom ramen för sitt pågående 

Skapande skola/MIG-projekt, där eleverna jobbar med det 

samiska kulturreservatet Atoklimten. 

Seniorverksamhet 

Under året deltog enheten i Umeå kommuns verksamhet ”Kultur 

för seniorer” vilket resulterade i särskilda program riktade till 

kommunens boendeenheter. Vid två tillfällen arrangerades kulturdagar 

på Gammlia där seniorerna fick prova på att baka i bagarstugan 

och besöka Wallmarksgården. 

Projekt 

Projektet ”Kommer du ihåg Minnesupplevelser i socialpedagogikens 

tjänst” startade under året. Det är ett tvåårigt projekt där 

fem museer samarbetar – Jamtli (projektägare), Västerbottens 

museum, Murberget, Sörmlands museum och Kalmar läns museum. 

Genom medel från Kulturrådet ska de deltagande museerna 

genomföra olika former av försöksverksamhet med syftet att 

använda kulturarven för att stimulera äldre medborgares/dementas 

egna minnen. Målsättningen är att utveckla metoder för minnesupplevelser 

som kan skapa högre livskvalité och gynnsammare 

livssituation för människor med minnessvikt. Verksamheten 

sker i samarbete med geriatriker Yngve Gustavsson, Umeå universitet 

som med mätverktyg vetenskapligt ska bevisa de positiva 

hälsoeffekterna hos deltagarna. En pedagog har jobbat 2,5 månader 

med Minnesprojektet under 2009. I samarbete med Dragonens 

äldrecenter har seniorgrupper besökt både miljöerna på Friluftsmuseet 

Gammlia och utställningarna inne i museet. 

91

Seniorerna har bland annat berättat fiskehistorier i Fiske- och sjöfartsmuseet, 

kardat ull och kärnat smör i Wallmarksgården, tittat 

på dokumentärfilm i Bio Abelli och besökt utställningarna. Projektmedel 

söktes för år två och positivt besked erhölls i april 2010. 

Från hösten 2009 finns också studieförbundet Bildas temalådor 

för äldre stationerade i museet. Lådorna används av äldreboenden 

och i museets egen pedagogiska äldreverksamhet. 

Friluftsmuseet Gammlia 

Sommaren 2009 var Friluftsmuseet Gammlias byggnader och Fiske- 

och sjöfartsmuseet med Egilhallen öppna för publik 15 juni 

– 23 augusti. Kyrkan Helena Elisabeth var öppen liksom Fiskeoch 

sjöfartsmuseet, Wallmarksgården, Jämtebölegården, skolmuseet, 

bagarstugan, ladugården, stallet, långlogen och smedjan under 

vissa dagar. 

Under 2009 stärktes Gammliaverksamheten med resurser för 

samordning, förberedelse- och efterarbete. Basverksamheten arbetade 

nära det treåriga projektet ”Nordliga kulturtraditioner” 

som leds från avdelning II. 

Sex stugvärdar och tre djurskötare samt en gårdskarl har säsongsanställts 

för att levandegöra ett kustjordbruk från slutet av 

1800-talet. Arbetsuppgifterna bestod främst av visningar av friluftsmuseets 

miljöer, demonstrationer av äldre tiders gårdssysslor, 

djurhållning, slöjd- och hantverksarbete. Barn- och ungdomsaktiviteter 

har anordnats vid skolmuseet dagligen. Stugvärdarna har 

som en ny aktivitet 2009 hållit i temaguidningar för besökarna 

med tema ”Smaka på 1800-talet”, ”Gammlias djur”, ” I skuggan 

av 1809-års krig” och ”Livet på ångbåten Egil” med inslag av interaktivitet, 

drama och provsmakning. Förutom detta har dagliga 

guidningar hållits på Gammliaområdet och Fiske- och Sjöfartsmuseet. 

Djurskötarna har dagligen erbjudit hästskjuts. I bagarstugan 

arbetade sex schemalagda bagerskor/bagare i egen regi under 

sommaren. 

Tolv ferieungdomar från kommunen förstärkte personalgruppen 

vardagar sommartid i omgångar om tre veckor. 

Tegsstugan hyrdes ut till en ny entreprenör Åsa Lövgren som 

drev ”Kafé Tegsstugan” i lokalen. 

92

Under sommaren genomfördes dessutom större enskilda arrangemang: 

Nationaldagsfirandet 6 juni, Midsommarfirandet 19 juni (utanför 

Fiske- och Sjöfartsmuseet), Gammliafesten 22–23 augusti 

(folkmusik/dans i samarrangemang med Visum och Umeå Folkmusikförening 

samt Bilda) och Gammliadagen (får- och getdag), i 

samarbete med Fåravelsföreningen och Linföreningen Linnea. 

Teater arrangerades i Wallmarksgården i samarbete med Västerbottensteatern 

som gav föreställningen ”Lifsens rot” med Ellenor 

Lindgren. Pjäsen bygger på Sara Lidmans roman. 

Under nio onsdagkvällar anordnades veteranfordonsutställning 

vid Kafé Tegsstugan. Dansarrangemangen bestod av sju 

danskvällar på dansbanan med Björkstalaget och fem tangokvällar. 

I slutet av juni gavs berättarföreställningen ”Hästmannen 

från Överklinten” med Jan Sundström. Den 26 juli fick besökarna 

tillfälle att visa upp gamla rossorter när POM höll i ”Rosuppropet” 

utanför Tegsstugan. Samma söndag hölls en eukemenisk friluftsgudstjänst 

på gårdstunet för ca 100 åhörare. Söndagen den 6 

september hölls för första gången höstmarknad på Gammlia i samarbete 

med företaget Användbar design. Bonsaiföreningen visade 

utställning och anordnade workshop samma helg i Egilhallen. 

Övriga stora evenemang på Gammlia under året har varit Samiska 

veckan under sportlovet och Julmarknaden 5–6 december. 

Antalet sommarbesök var 56 357. Hela året inklusive samevecka 

och julmarknad mm var antalet besök i organiserad verksamhet 

på Gammlia 81 656 – alla ”strövbesök” på området oräknade. 

TIDSKRIFTS- OCH BOKUTGIVNING 

Västerbottens läns hembygdsförbunds utgivning av tidskriften 

Västerbotten och övriga böcker och trycksaker ombesörjs av museet 

genom dess chefredaktör och ansvarige utgivare tillika biträdande 

länsmuseichef Ola Kellgren. Redaktörskapet har bland annat 

inneburit engagemang under litteraturfestivalen i februari och 

”Tidskriftslördag” under november månad i Umeå. 

93

94 

Tidskriften Västerbotten 

Fyra nummer av Västerbotten har utkommit under året. Upplagan 

har varierat mellan 3 400 och 2 800 ex, varav 1 000 ex bundits 

in för att distribueras som årsböcker. Liksom under tidigare 

år är det Kikki Lundberg, Nifty Form & Tanke, som står för tidskriftens 

grafiska formgivning. 

Det kostade 250:– att prenumerera på tidskriften och 265:– 

för årsboken (350:– för fyra nummer och årsbok) under verksamhetsåret. 

Genom projektet ”Hembygdsgårdar för alla” har 

tidskriften 2009 också funnits tillgänglig som taltidning. 

Antalet prenumeranter ligger stadigt på cirka 1 300 för tidskriften 

och drygt 600 för årsboken. Västerbottens läns landsting har 

permanentat sin prenumeration till sammanlagt 145 kliniker, vårdcentraler, 

distriktssköterskemottagningar och folktandvårdsmottagningar 

et cetera och det är välkommet eftersom Västerbotten 

inte uppbär något statligt tidskriftsstöd. Stödet är också viktigt ur 

den aspekten att vi på detta sätt når en betydligt vidare läsekrets. 

Under året har ett prenumerationssystem tagits i bruk som 

innebär att prenumeranterna vid årets slut faktureras nästa års 

avgift i stället för att som hittills få med ett inbetalningskort i kuvertet. 

Även distributionen av tidskriften har rationaliserats avsevärt, 

tidskriften plastas nu och skickas direkt från det skånska 

tryckeriet till mottagarna. Det innebär en hel del mindre arbete 

på hemmaplan och dessutom minskade transporter. 

Årsboken distribueras som utbytesexemplar till ca 120 bibliotek 

och museer runt om i Skandinavien. Det gör den mycket känd 

och uppskattad på många håll, och dessutom möjligt för museets 

bibliotek att utöka sitt bestånd av främst periodika. Hembygdsförbundet 

skänker också ett exemplar av varje nyutgiven bok inklusive 

årsboken till den svenska avdelningen i Nationalbiblioteket 

i Petrozavodsk, Ryska Republiken Karelen. 

År 2009 var det 40 år sedan tidskriften började utkomma som 

kvartalstidskrift – i syfte att öka kontakterna mellan hembygdsrörelsens 

medlemmar och museet. Det uppmärksammades hela 

året genom en särskild vinjett på omslaget.

Nr 1/2009 ”I skuggan av 1809” 

Årets första nummer kretsade kring Märkesåret 2009. Överallt i 

landet och i länet uppmärksammades att det var 200 år sedan de 

senaste krigshändelserna på svensk mark och den sexhundraåriga 

gemenskapen med det som numera är Finland upplöstes. 

1:e intendenten vid Armémuseum, Thomas Roth inledde med 

en översikt över krigshändelserna i Europa då ett med England 

allierat Sverige hamnade i konflikt med Frankrike och senare 

Ryssland. 

Därefter berättade arkivarie Karin Holmgren om statens högste 

ansvarige i länet, landshövding Stromberg och hans landshövdingeberättelser, 

en form av rapporter till staten. 

FD Siv Rehns bidrag handlade om hur de västerbottniska bönderna 

tvingades ställa upp med både hästar och foder, trots att 

skördarna slagit fel. 

Språkforskaren Åke Sandström har i mer än trettio år samlat 

in uppteckningar på Holmön. Här återgavs några berättelser som 

fortfarande traderas kring ryssarnas invasion i mars 1808. 

Forskaren Robert Eckeryd har genom rättegångsprotokoll belagt 

några av alla de historier om intermezzon mellan bönder och 

ryska soldater som fortfarande lever kvar i folkminnet. 

Den österbottniske maritimhistorikern Bertil Bonns skrev i sin 

artikel om kontakterna över Kvarken som finns belagda, långt 

före och efter 1809. 

Slutligen diskuterade frilansjournalisten Pia Sjögren hur minnet 

av 1809 firas idag, med fredsmaskiner i skolan och ett av 

världens största reenactment i Sävar på årsdagen i augusti. 

I Nära notiser berättade Lars Lönnback om de kvinnor och 

män från kusten som valde att bosätta sig i Gratianbygden. 

Nr 2/2009 ”Kläder och mode” 

År 2009 firades bland mycket annat att Västerbottens läns hemslöjdsförening 

fyllde 100 år. Det uppmärksammades på Västerbottens 

museum med utställningen ”Självklart! 100 år av västerbottnisk 

slöjd” som invigdes på Nationaldagen 6 juni. Hembygdsförbundet 

ville förstås uppmärksamma jubilaren på sitt sätt och 

ägnade försommarnumret åt kläder, mode och textildesign – i går, 

95

i dag och i morgon. Med självhushållets och det samiska samhällets 

traditioner som grund till utblickar utanför Sveriges gränser. 

Skribenten Gunilla Lundahl som är välkänd för tidskriftens läsare 

inledde med en översikt över klädernas traditioner i Västerbotten 

för att sedan presentera några framstående utövare i 

gränslandet mellan bokstavligt talat jordnära hantverkstraditioner 

och textildesign. 

Därefter introducerade hon ett antal framgångsrika och allt 

mer uppmärksammade formgivare som utvecklar klädskicket 

inom den samiska kulturen. 

Slutligen fick läsaren möta den brittiska curatorn och gästforskaren 

Ele Carpenter som under ett års tid varit knuten till Hum- 

Lab, Umeå universitets laboratorium för mötet mellan humaniora 

och modern digital teknik. 

Antikvarie Hillevi Wadensten vid museet bidrog med en handfull 

bilder ur fotografen Bertil Ekholtz rika arkiv. Denna gång 

presenterades Västerbottens läns landstings kvinnliga verkstadsskola 

i Umeå som på sin tid betydde mycket för introduktionen 

av nya klädstilar bland stadens modemedvetna. 

Journalisten Yvonne Rittvall presenterade några av de mest 

framgångsrika klädformgivarna i landet just nu. Gemensamt för 

dem alla är att de kommer från Umeå, verkar i Stockholm men 

med tentakler till den italienska och franska modevärlden. 

I Nära notiser mindes redaktionen den nyligen bortgångne fotografen, 

författaren och filmaren Sune Jonsson. Några av hans 

äldsta vänner, Pär Frank och Rune Jonsson medverkade med en 

artikel om hans debut i fotografsammanhang, fotoklubben 7 

stockholmare där Sune Jonsson var en tongivande ideolog. 

Nr 3/2009 ”I bleka dödens minut” 

Årets tredje nummer utkom i samband med att museet den 28– 

29 oktober arrangerade seminariet ”Dödens riter och platser” 

med föreläsare bland annat från Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, 

Nordiska museet och Umeå universitet. Seminariet utgjorde 

ett slags avslut på ett arbete inom Kulturmötesgruppen, i sin 

tur en del av SAMDOK, de svenska museernas samarbetsorgan 

för samtidsdokumentationer. Och tidskriften Västerbotten behandlade 

detta tema i höstnumret. 

96

Skribenten Iréne Gustafson inledde med en artikel som handlade 

om alla de frågor man ställs in för när en nära anhörig gått 

bort. 

Därefter skrev prästen Camilla Lif om döden och de tankar 

hon ställs inför näst intill dagligen i sitt arbete. 

Historikern Märta Hedvall hade botaniserat i museets fotoarkiv 

där bilder av döda människor inte är särskilt ovanliga. 

Lektor Eva Reimers vid Linköpings universitet tog vid med en 

betraktelse över vad som menas med vanliga respektive ovanliga 

begravningar utifrån erfarenheter hon gjorde i samband med ett 

forskningsarbete som handlade om begravningar i ett mångkulturellt 

perspektiv. 

Bie Eklund berättade hur hon och hennes familj tog farväl av 

en alltför tidigt bortgången familjemedlem, sonen Einar som dog 

nitton år gammal. 

Iréne Gustafson återkom tillsammans med konsthistorikern 

Annika Lindberg och presenterade kyrkogårdar i Umeå utifrån 

ett arbete med att upprätta bevarandeplaner som de haft. 

Därefter beskrev antikvarie Åsa Stenström vid museet det dagliga 

arbetet vid en begravningsbyrå. 

Slutligen återkom Annika Lindberg med en presentation av länets 

likbodar och begravningskapell. 

I Nära notiser presenterades ytterligare ett seminarium under 

hösten på temat dokumentärfotografi liksom ett gammalt fotografi 

av Åke Bäckman. 

Nr 4/2009 ”I afton dans” 

Kollegerna vid Skellefteå museum har ägnat de senaste åren åt att 

studera dansen som ett sätt att umgås. Det har gjorts genom fotodokumentationer, 

arkivstudier och ett omfattande intervjuarbete. 

Resultatet presenterades i tidskriften och i utställningar och program. 

Sedan skådespelaren Robert Gustafsson turnerat med dansbandet 

Rolandz sommaren 2009 med sin påhittade figur, den 

snälle dansbandsentusiasten Roland från Värmland, tar numera 

också den ironiska generationen dansandet på fullaste allvar. TV 

anordnar dansbandstävlingar och dansandet i logar och på Folkets 

hus har plötsligt accepterats i de finare salongerna. 

97

Lokalhistorikern Ulf Lundström inledde med en artikel om det 

tidiga dansandet som förekom i bagarstugor eller vägskäl, ofta 

utanför byarna då umgänget kring dansbanorna ofta ifrågasattes 

i det av väckelsen präglade Västerbotten. 

Byggnadsantikvarie Rune Wästerby beskrev dansens byggnader 

i främst norra Västerbotten där många av dem fortfarande är 

i bruk. 

Därefter bidrog etnolog Asta Burvall med en artikel som byggde 

på många och långa intervjuer med människor som lagt all sin 

lediga tid på dansen, från början av 1950-talet och fram till 

80-talet. 

Linea Hörnqvist, en ung kvinna från Skellefteå lät oss läsa sin 

dansdagbok från några intensiva danskvällar på försommaren. 

Hon och hennes vänner reser vida omkring för att dansa sig svettiga, 

utrustade med vatten och flera ombyten kläder. 

Slutligen gav oss Skellefteå museums eminente fotograf Krister 

Hägglund några glimtar av dansandet i Rotundan i Skelleftehamn, 

Bredsele och Djupgroven, alla klassiska platser för en ytterst 

dansant publik. 

I Nära notiser påmindes om att det är dags att söka stipendier 

ur Hembygdsfonden för utdelning i maj 2010. 

Acta Bothniensia Occidentalis 

I bokserien Acta Bothniensia Occidentalis – skrifter i västerbottnisk 

kulturhistoria har inga nya böcker utgivits sedan Sune Jonssons 

Och tiden blir ett förunderligt ting utkom våren 2007. 

Småskriftserien Sevärt i Västerbottens län 

I småskriftsserien utgavs inget nytt under året men planeringen 

påbörjades för en eventuell stadsvandringsguide i Skellefteå under 

2010. 

Marknadsföring av publikationer 

Recensionsexemplar av samtliga publikationer skickas mestadels 

för anmälan till en rad media i och utanför länet. 

Hembygdsförbundets tidskriftsutgivning finns med på Internet 

via Tidskriftsverkstaden i och med medlemskapet i Föreningen 

98

Sveriges Kulturtidskrifter. Via samma medlemskap presenteras 

nya nummer regelbundet under adressen 

liksom i den tryckta version av Kulturtidskriftskatalogen som 

genom biblioteken distribueras gratis i 25 000 ex. Bok- och tidskriftsutgivningen 

marknadsförs också bland annat via museets 

webbsida under adressen där man också kan 

ladda ner fullständiga förteckningar över tidskriftsnummer och 

böcker som finns i lager. 

För att stimulera hembygdsrörelsens medlemmar att prenumerera 

på tidskriften i högre grad infördes en rabatt från och med 

årsskiftet 2004/05. Medlemmar i en lokal hembygdsförening som 

i sin tur är ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund får 

20% rabatt på prenumerationsavgiften. Den rabatten har emellertid 

tagits bort inför 2010 av ekonomiska skäl. 

Tidskriften Västerbotten och övrig bokutgivning exponerades 

på bokmässan i Göteborg 24–27 september. Det skedde i en monter 

som hette ”Västerbotten – berättarnas län” i samarbete med 

bland andra Länsbiblioteket Västerbotten, Västerbottensteatern 

och ABF Västerbotten. För fjärde året i följd var även Norrbottens 

län representerat på mässan. I en yta intill vår presenterades 

”Norrbotten, de många språkens län” och tillsammans genomfördes 

ett omfattande program. Ett av de mest välbesökta var Jonas 

Sjöstedts föredrag om västerbottniska frivilliga i spanska inbördeskriget, 

som byggde på hans artikel i tidskriften 2008. En 

annan publikdragare var förstås det 1,3 ton tunga isblock från 

Torneälven som sakta fick stå och smälta i mässvärmen till publikens 

ohöljda förtjusning. Beräkningar visar att var femte mässbesökare, 

ca 20 000 personer, var där och lät sig fascineras och 

svalkas av den klara isen. Västerbottensnärvaron på mässan var 

mycket uppskattad och välbesökt. Många kontakter knöts som 

vanligt med utflyttade västerbottningar och inte minst uppskattas 

vår närvaro av länets egna politiker och tjänstemän som också 

passade på tillfället att under en särskild programpunkt presentera 

det framgångsrika arbetet med att lansera Umeå som Europas 

kulturhuvudstad 2014. 

Till sist kan nämnas att museets personal som vanligt erhöll ett 

exemplar av årsboken Västerbotten. 

99

Dialogutställningen ”forUm – minnen och framtid i Umeå” 

Huvudtanken med utställningen är att besökarna ska känna sig 

mer engagerade och bli medskapande i utställningens innehåll 

och insamlandet av kunskap om Umeås historia och utveckling. 

Utställningen på våning II speglar delar av Umeås 1900-talshistoria 

och ger utrymme för nya insamlade historiska fakta och även 

debatt om stadens framtid. 

Utställningen är bemannad så att dialogen mellan besökare 

och museipersonal ska kunna föras på ett kontinuerligt och konstruktivt 

sätt med insamling av minnen i form av berättelser, föremål, 

foton och filmer. Tillgänglighet och delaktighet till kulturarvet 

är ledord i arbetsmetoden. En viktig del av den demokratiska 

processen i historieskapandet är att medborgarna kan påverka 

och välja vad som ska bevaras för framtiden, det vill säga vad 

som ska utgöra samhällets kulturarv. Utställningen vill utmana 

detta och hitta former för ett samarbete med publiken kring vad 

som är kulturhistoriskt intressant och värt att bevara för eftervärlden. 

Många kontakter har tagits med föreningar och organisationer 

av skilda slag. Hela tiden ger publiken museet uppslag 

om nya saker att samla, nya personer att intervjua och ny kunskap 

att förmedla. Från 2007 ingår projektet i museets basverksamhet 

med en omfattande verksamhet som inbegriper hela den 

museala processen. 

Bemanningen sköts av ordinarie personal från avdelningarna 

två, tre och fyra enligt ett inarbetat schema. 

Under årets första halva utvärderade/analyserade Åsa Stenström 

på 50% dialogmetoden genom D-kursen i etnologi. Resultaten 

av studien kommer under 2010 att implementeras i verksamheten. 

Sofia Johansson vikarierade 50% under perioden och 

genomförde en musikminnesinsamling utifrån frågelistor och intervjuer. 

En del foton samlades samtidigt in. 

Under året har idrottminnesinsamlingen (idrottsutövare, ledare 

samt supportrar) fortsatt via frågelistor och intervjuer. 

En minnesinsamling kring järnvägsminnen inför sommarutställningen 

2011 ”Järnvägar också!” har initierats. Projektledare 

för den kommande utställningen var fr.o.m. september Åsa Stenström. 

Intervjuer kring temat har genomförts, bland annat Elsa 

100

Söderström i Täby om sin uppväxt. Hon är dotter till en stationsmästare 

som arbetat vid flera av länets järnvägsstationer. 

Den fleråriga samtidsundersökningen av klubben UIK:s elitdamfotbollslag 

var i år inne på sitt andra år. Åsa Stenström och 

Petter Engman följde klubben genom intervjuer, deltagande observationer 

samt fotografering. 

Lite färre utställningsbyten än planerat har genomförts. Till 

”Min bild av Umeå-väggen” gjorde Sebastian Wallentinson ett 

elevarbete kring föreningen Korpen, som ersatte visföreningen Visums 

fotoutställning från Holmöns musikfestival. Utställningen 

om Korpen visades därefter året ut. I ”Minnesbehållaren” – där 

besökarna kan skänka föremål värda att bevara för framtiden – 

byttes till barndomsminnen inlämnade av Valter Linghult, som 

skänkt bilder och skolslöjdalster. Besökare kan även lyssna på 

hans minnen i forUms öppna ljudarkiv. 

En allmän insamling av Umeåminnen samt fortsatt kaféminnesinsamling 

har pågått under året. 

Till forUms ljudarkiv har musik samlats under året och bland 

annat folkmusik har tillkommit. 

Färre program än tidigare har genomförts i utställningen då 

utställningen ur tillgänglighetssynpunkt utestänger personer som 

behöver ta sig fram med tyngre rullstolar, till exempel permobil. 

Under året har en stor del ärenden och förfrågningar gått in i 

museet via ”forUm”. De flesta har inkommit i direktkontakt med 

besökare och en del via telefon eller e-post. Frågorna kommer 

från alla kategorier besökare inklusive studenter och forskare. 

Även förslag på utställningar har inkommit. 

Ett antal besökare har också antecknats som intressanta att intervjua 

och ett flertal intervjuer har genomförts under året. 

Barnens aktivitet ”Lådjakten” har fungerat mycket bra. Drygt 

500 barn har deltagit under året. Även tunneln med det underjordiska 

Umeå har varit mycket populär för de yngre besökarna med 

många besök av framför allt förskolegrupper och barnfamiljer. 

ForUms dramapedagogiska program har erbjudits av museipedagogerna. 

Skolklasser (från lågstadium till gymnasium, komvux och 

Svenska för invandrare, SFI) har besökt utställningen, en del med 

101

pedagog, en del för att få en introduktion till vad forUm är för 

utställning och en del för ”Lådjakten” och besök på egen hand. 

Även andra grupper har besökt forUm för introduktioner eller 

visningar. Många utländska besökare har också besökt utställningen 

– ibland med egen guide. 

Widdings hörna har bokats av olika grupper under året för 

möten och studier. Många har också botaniserat i de tidningslägg, 

kartor, böcker och klippärmar som finns i faktarummet. Både litteratur 

och information har tillkommit i faktarummet under året. 

Sammanlagt 13 grupper eller 267 personer utöver skolor har 

fått en introduktion eller visning av utställningen. 

Antalet besökare i ForUm-utställningen under året var drygt 

16 500 personer. 

Övrigt 

• Ett nationellt seminarium vid Västerbottens museum med temat 

”Dödens riter och platser” genomfördes den 28–29 oktober. 

Britta Lindgren-Hyvönen, Åsa Stenström och Hillevi Wadensten 

deltog med föredrag på temat. Övriga föredragshållare 

kom från hela landet. Seminariet initierades som ett avslut på 

ett längre dokumentationsprojekt som Kulturmötesgruppen 

inom Samdok bedrivit. Hillevi Wadensten har dokumenterat 

en borgerlig begravning och Åsa Stenström begravningsbyrån 

Fonus i länet med extra fokus på Umeå och Skellefteå. Dokumentationen 

ledde också till en artikel i tidskriften Västerbotten 

(3/2009) under rubriken ”Den tabubelagda döden – begravningsbyråns 

vardag” samt till insamling av kopior på 

tidningsartiklar, en del böcker och skrifter, en uppsättning av 

kundrådgivarens klädsel, diverse föremål med reklam för Fonus. 

Fler föremål är erbjudna museet, beslut tas om dessa 2010. 

• Åsa Stenström medverkade i ett seminarium för ABM-samverkan 

som Gotlands Museum anordnade 9 september med ett 

föredrag om dialogutställningen forUm och Alla tiders-arbetet 

inklusive WiGo Västerbotten. 

• Åsa Stenström höll också ett föredrag om WiGo Västerbotten 

vid Samdoks höstmöte i Nordiska museet i Stockholm 20 november. 

102

• Västerbottens museum erbjöds under året att delta i ett samarbetsprojekt 

gällande dokumentation av varsel i landet. Åtta museer 

i landet samverkade kring temat, som kommer att resultera 

i utställning 2010. Museets etnologer Hillevi Wadensten och Åsa 

Stenström har intervjuat sammanlagt fem varslade personer i 

Dorotea, Robertsfors och Umeå. Fotograf Petter Engman har 

tagit porträttbilder av dem. Materialet kommer att användas av 

alla åtta museer inblandade i projektet. 

• Åsa Stenström har under året varit museets representant i de 

nationella nätverken för samtidsdokumentation, Samdoks 

pooler, för hemliv och fritid (sekreterare) samt Kulturmötesgruppen. 

103

STYRELSEN 

Ordförande 

Everth Gustavsson (s) 

Representanter för Umeå kommun 

Everth Gustavsson (s), ordförande 

Mariann Holmberg (s) 

Gunnel Malmberg (c) 

Olle Heimersson (s), suppleant 

Gösta Weissglas (c), suppleant 

Charlotte Westerlund (s), suppleant 

Representanter för Västerbottens läns landsting 

Harriet Hedlund (s), vice ordförande 

Silvana Naredi (fp) 

Marianne Löfstedt (m), suppleant 

Ulf Pantzare (s), suppleant 

Ledamöter utseddda av 

Västerbotten läns hembygdsförbund 

Sture Bäckström 

Maj-Britt Widmark, suppleant 

Stig Anderback, adjungerad 

Självskriven ledamot 

Ulrica Grubbström, VD 

Adjungerad ledamot Umeå kommun 

Fredrik Lindegren, kulturchef 

Adjungerad ledamot Västerbottens läns landsting 

Anette Sundbom, länskulturchef 

104

Adjungerad ledamot Umeå universitet 

Jan-Erik Lundström, chef BildMuseet 

Av personalorganisationerna utsedda representanter 

Hillevi Wadensten (SACO/DIK) 

Erik Sandén (SACO/DIK), suppleant 

Sven Nilsson Söder (SKTF) 

Ann-Katrin Bergström (SKTF), suppleant 

Revisorer 

Umeå kommun 

Jonny Sandström (fp) 

Västerbotten läns landsting 

Kjell Edlund (s) 

Thomas Nordenstam (kd), suppleant 

Auktoriserad revisor 

Thomas Nilsson 

Grant Thornton 

105

Förvaltningsberättelse 

Västerbottens museum AB, Org nr 556534-0527 

Allmänt om verksamheten 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta och vårda 

bola gets fastigheter, markområden och byggnader. Bolaget skall 

bedriva museiverk samhet, bland annat genom att förvalta och vårda 

de byggnader och samlingar som ägs av Stiftelsen Västerbottens 

museums samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten 

samt bedriva annan därmed förenlig och närstående kulturell 

verksamhet. 

Bolaget ägs till 60% av Umeå kommun och till 40% av Västerbottens 

läns landsting. Antalet aktier är 200 st till ett nominellt 

värde av 1 000 kr per aktie. 

Flerårsöversikt 

Nedan visas utvecklingen under de senaste tre åren. 

2009 2008 2007 

Nettoomsättning, tkr 36 504 38 567 39 643 

Resultat efter finansiella poster, tkr 90 732 1 508 

Kassalikviditet inkl outnyttjad checkkredit 0.4 0.7 1.1 

Soliditet 38% 34% 27% 

Måluppfyllelse 

Måluppfyllelsen redovisas här kopplad till ändamålet med aktiebolaget 

samt ägardirektivets indikatorer för år 2009. 

Västerbottens museum har nått det finansiella målet till följd 

av ett bra och effektivt arbete av samtliga budgetansvariga medarbetare. 

Museet har även aktivt strävat efter att finna fler och 

andra finansiärer liksom nya finansieringslösningar som komplement 

till ägartillskotten. Västerbottens museum permanentade 

2009 projektantikvarietjänsten. Detta har resulterat i en ökad 

projektfinansiering samt andra synergieffekter som kompletterar 

ägartillskotten. Kulturrådet har även 2009 bidragit med medel till 

museet berättarverksamhet. 

106

Intäktsfördelningen 2009 har varit enligt följande: 

Ägartillskott, kommun och landsting 45% 

Statens kulturråd 14% 

Arbetsförmedlingen 7% 

Bidrag från EU 5% 

Övriga intäkter till projekt, fonder, RAÄ mm 11% 

Uppdragsersättningar 5% 

Hyresintäkter, butiksförsäljning, databasen Sofie 13% 

Västerbottens museum har visat 21 utställningar med tillhörande 

programverksamhet samt sju vandringsutställningar. Museet satsade 

vidare på tillgänglighetslösningar med bland annat ramper 

och förbättrade vägar på Friluftsmuseet Gammlia. Vidare har museet 

riktat sig till nya publikgrupper, dels genom aktivt deltagande 

via sociala media, dels via ett projekt riktat till dementa. 

Museet har aktivt deltagit i arbetsgrupper samt bidragit med 

projektidéer kopplat till Umeå kommuns kandidatur till kulturhuvudstad 

år 2014. Identifierat underrepresenterade målgrupper har 

inte särskilt ökat kopplat till detta uppdrag. 

Västerbottens museum har vidareutvecklat museet som besöksmål 

genom effektivt informationsarbete, förstärkt samordning på 

Friluftmuseet Gammlia, samverkan med fler grupper och besökssiffrorna 

på museet slog alla rekord med 229 500 besökare 2009. 

Programverksamheten vid Friluftsmuseet Gammlia är certifierat 

enligt kvalitetssäkringssystemet Tour Quality. 

Forskningsarbetet på museet har stärkts och under 2009 hade 

museet samverkan med bland andra Umeå universitet, Stockholms 

universitet, Uppsala universitet, Polarforskningssekretariatet, Nesna 

högskola, Gaaltije, Saemijen Sijte, Sijte Jarnje, Ájtte, Musei verket, 

Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Skogsmuseet. Vidare har 

samverkan skett med uppskattningsvis 60 organisationer, institutioner 

och nätverk i länet samt de fyra nordligaste länsmuseerna. 

Västerbottens museum arbetar aktivt med att spegla en kulturell 

mångfald. I utställningsutbudet för 2009 hade sex utställningar 

internationell prägel. Flera projekt drivs i nära samarbete med 

våra nordiska grannar samt Ryssland. Via samarbetet med bland 

andra SFI, Föreningen Kulturstorm och PREI anordnades program. 

Museet deltog i African Story Week och stod värd för en Sri Lanka- 

107

dag. Barnverksamheten i Minimus har delvis haft mångkulturell 

prägel. Museets personal har genomgått utbildning i interkulturell 

kompetens. 

Västerbottens museum har inte fört statistik över antal kvinnor 

respektive män som deltagit i museets verksamhet under året. 

Där emot har en av årets utställningar speglat kvinnors situation i 

konfliktområden, en utställning i samarbete med stiftelsen Kvinna 

till kvinna och Världskulturmuseet. Museet stod även värd för ett 

kvinnokonvent som arrangerades under hösten. 

Västerbottens museum har en ständigt pågående barnverksamhet 

i Minimus, en barnverkstad som nyttjas både för skolbarn och 

lediga barn på söndagarna. Under sommaren arrangeras daglig 

barnverksamhet på Friluftsmuseet Gammlia, så även 2009. Det 

samiska vistet på Gammlia har under 2009 använts i pedagogiskt 

syfte med program särskilt utformade för barngrupper. 

En särskild barnverkstad, Slöjdcirkus mini, arrangerades i samband 

med sommarutställningen, i samarbete med Västerbottens 

läns hemslöjdsförening. 

Utställningen ”Små grytor har också öron – barns tankar om 

krig” var särskilt riktad till barn. 

Viktiga händelser under året 

Arbetet har fortsatt med lansering av ett utvecklat länsmuseum. 

De utökade ägartillskotten har finansierat en förstärkt fotoverksamhet 

samt en samordning och förstärkning av programverksamhet, 

underhåll och utveckling av Friluftsmuseet Gammlia. Vidare 

har nya föremålsarkiv i den före detta fabriken i Hörnefors 

utretts och drivits som ett medvetet projekt. 

En ny organisation för museet samverkades under hösten och 

kommer att gälla från årsskiftet 2010. 

Årets länsmuseidagar/kulturdagar arrangerades i Vännäs, denna 

gång i samarbete med Västerbottensteatern. 

Två större nationella seminarier anordnades under hösten ”Dödens 

riter och platser” samt ”Sune Jonsson och det dokumentära 

fotografiet”. Båda var välbesökta. 

Berättarverksamheten har fortsatt med stöd från Kulturrådet 

och har samlat ett brett nätverk av aktörer. 

108

Inom ramen för museets större EU-finansierade projekt har det 

andra, sydsamiska, vistet på Gammlia i det närmaste färdigställts 

och verksamhet i det år 2008 färdigställda skogssamiska vistet 

har pågått under hela året. En annan del av projektet ska utveckla 

Gammlia som besöksmål och den tredje delen av projektet 

kommer att utreda förutsättningarna för ett NORRUM, en plats 

för de nordliga kulturtraditionerna, i samarbete med Umeå universitet. 

Projektet har även intensifierats i dessa delar under året. 

Uppdragsverksamheten har till största delen varit arkeologisk 

och kopplad till de infrastruktursatsningar som planeras runt 

Umeå stad. 

Museet har under året alltmer formaliserat ambitionerna om 

ett centrum för dokumentärfotografi placerat på länsmuseet. 

Arbetet intensifieras kommande år. 

Västerbottens museum har 2009 permanentat projektantikvarietjänsten 

samt anställt en fotograf som skall arbeta med dokumentära 

projekt. 

Databasen SOFIE har fortsatt vara ledande i Sverige. Museet 

har under året deltagit i två nationella projekt som syftar till samsökning 

i nationella databaser. 

Sommarens verksamhet på Friluftsmuseet Gammlia har varit 

lyckad och har bedrivits i traditionell anda med en mängd olika 

program. 

Museet har under året deltagit och uppmärksammat Märkesåret 

2009. 

Till museets samlingar har ytterligare en donation från konstnären 

Sture Meijer tillförts. 

Framtiden 

Västerbottens museum kommer under 2010 mer koncentrerat utreda 

förutsättningarna för framtiden enligt de prioriteringar som 

styrelsen antagit med anledning av ägarnas beslut om utökade 

ägartillskott. Museet utreder förutsättningarna för verksamhet i 

den byggnad som BildMuseet efterlämnar, entrélösning samt 

verksamheten på Gammlia. Samlingarna flyttas till nya lokaler i 

Hörnefors. 

109

Museet siktar på att uppfylla delar av det regionala uppdraget 

genom att fortsätta etableringen av Alla tiders-platser i länets 

kommunbibliotek. 

I 2010 års ansökan om utvecklingsbidrag från Kulturrådet ämnar 

vi fokusera på etableringen av ett centrum för dokumentärfotografi 

i Sune Jonssons anda. 

Förslag till vinstdisposition 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande 

stående vinstmedel 2 842 801,15 kronor jämte årets resultat 

70 546,08 kronor, tillsammans 2 913 347,23 kronor, balanseras i 

ny räkning. 

Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas 

till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer. 

110

Resultaträkning 

Belopp i tkr Not 2009 2008 

RÖRELSENS 

INTÄKTER 

Anslag 2 20 762 19 163 

Bidrag 3 8 998 10 358 

Övriga rörelseintäkter 4 6 744 9 046 

Summa intäkter 36 504 38 567 

RÖRELSENS 

KOSTNADER 

Övriga externa kostnader 5 -9 622 -11 720 

Personalkostnader 1 -26 313 -25 837 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 6 -474 -423 

Summa kostnader -36 409 -37 980 

Rörelseresultat 95 587 

RESULTAT 

FRÅN 

FINANSIELLA 

POSTER 

Ränteintäkter och 

liknande resultatposter 12 184 

Räntekostnader och 

liknande resultatposter -17 -39 

Resultat efter finansiella poster 90 732 

Bokslutsdispositioner 13 35 

Skatt -32 -215 

Årets resultat 71 552 

111

Balansräkning 

Belopp i tkr Not 09-12-31 08-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader 7 4 919 5 080 

Markanläggning 8 1 213 1 278 

Maskiner och inventarier 9 661 688 

Summa anläggningstillgångar 6 793 7 046 

Varulager 

Handelsvaror 275 224 

275 224 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 1 750 1 835 

Övriga fordringar 14 0 

Skattefordran 133 64 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 10 874 1 030 

3 046 3 153 

Kassa och bank 710 456 

Checkräkningskredit 0 799 

Summa omsättningstillgångar 3 756 4 408 

SUMMA TILLGÅNGAR 10 549 11 454 

112

Belopp i tkr Not 09-12-31 08-12-31 

EGET 

KAPITAL 

OCH 

SKULDER 

Eget kapital 11 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (200 aktier á 1000 kr) 200 200 

Reservfond 800 800 

1 000 1 000 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 2 843 2 291 

Årets resultat 71 552 

2 914 2 843 

3 914 3 843 

Obeskattade reserver 12 106 11 

Kortfristiga skulder 

Checkräkningskredit (Limit 2 500) 397 0 

Leverantörskulder 1 572 1 223 

Övriga skulder 13 2 454 1 788 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 14 2 106 4 481 

6 529 7 492 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 10 549 11 454 

STÄLLDA 

SÄKERHETER 

OCH ANSVARS- 

FÖRBINDELSER 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Ställda säkerheter Inga Inga 

113

Noter med redovisningsprinciper 

och bokslutskommenater 

Belopp i tkr om inget annat anges 

Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningsslagen och 

bokföringsnämndens allmänna råd. Någon förändring av redovisningsprinciper 

har ej skett i förhållande till föregående år. 

Värderingsprinciper med mera 

Nyckeltal 

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen. 

Kassalikviditet: Omsättningstillgångar exklusive lager i % av 

kortfristiga skulder. 

Tillgångar, avsättning och skulder har värderats till anskaffningsvärden 

om inget annat anges nedan. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp 

varmed de beräknas inflyta. 

Varulager 

Lager av handelsvaror har värderats till det lägsta av anskaffningsrespektive 

verkligt värde. Verkligt värde utgörs av återanskaffningsvärdet. 

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar 

Maskiner och inventarier värderas till ursprungligt anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. 

Avskrivning på byggnader har gjorts 2007, 2008 och 2009 

men inte tidigare. 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden 

och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående 

värdenedgång. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

114

Materiella anläggningstillgångar 2009 2008 

Datorer 3 år 3 år 

Maskiner och inventarier 5 år 5 år 

Bilar 3 år 3 år 

Byggnader 3% 3% 

Markanläggning 20 år 20 år 

Not 1 

Anställda och personalkostnader 2009 varav 2008 varav 

män 

män 

Medelantalet anställda 64 25 68 27 

Sjukfrånvaro 4,85% 6,05% 

Sjukfrånvaro män 4,48% 4,92% 

Sjukfrånvaro kvinnor 5,09% 6,77% 

Sjukfrånvaro anställda yngre än 30 år 2,12% 1,01% 

Sjukfrånvaro anställda mellan 30 & 49 år 5,21% 4,35% 

Sjukfrånvaro anställda äldre än 50 år 5,08% 8,82% 

varav långtidsfrånvaro (x>60 dagar) 56,03% 59,19% 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

2009 2008 

Löner och Sociala Löner och Sociala 

ersättningar kostnader ersättningar kostnader 

Styrelse och VD 821 345 774 310 

(varav pensionskostn) (72) (64) 

Övriga anställda 17 815 7 332 17 689 6 236 

(varav pensionskostn) (1 510) (681) 

Summa 18 636 7 677 18 463 7 047 

(varav pensionskostn) (1 582) (745) 

Not 2 

Erhållna anslag 2009 2008 

Umeå kommun 9 832 8 962 

Västerbottens läns landsting 6 546 5 970 

Statens kulturråd 4 384 4 231 

20 762 19 163 

115

Not 3 

Erhållna bidrag 2009 2008 

Arbetsförmedlingen, lönebidrag 2 508 2 515 

Anställningsstöd 87 289 

Statens Kulturråd, lönebidrag 769 720 

Projektbidrag 5 634 6 834 

8 998 10 358 

Not 4 

Övriga rörelseintäkter 2009 2008 

Uppdragsersättningar 1 895 4 056 

Hyresintäkter 2 131 2 114 

Övriga rörelseintäkter 2 718 2 876 

6 744 9 046 

Not 5 

Övriga externa kostnader 2009 2008 

Lindebergs Grant Thornton 48 51 

varav revisionsarvode 21 20 

Not 6 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 2009 2008 

Inventarier, verktyg och installationer -249 -270 

Markanläggning -64 -11 

Byggnad -161 -142 

-474 -423 

Not 7 

Byggnader 09-12-31 09-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 5 080 4 477 

Nyanskaffningar 0 745 

Avskrivning 3% -161 -142 

Planenligt restvärde vid årets slut 4 919 5 080 

Posten avser museibyggnaderna belägna på av Umeå kommun upplåten tomträtt 

Stadsliden 8:4. Byggnaderna är taxerade som kulturbyggnad och saknar 

taxeringsvärde. 

116

Not 8 

Markanläggning 2009-12-31 2008-12-31 


Vid årets början 1 278 0 

Nyanskaffningar 0 1 289 

Avskrivning 5% -65 -11 

Planenligt restvärde vid årets slut 1 213 1278 

Posten avser damm belägen på av Umeå kommun upplåten tomträtt. Bolaget 

har erhållit bidrag med 400 tkr från Västerbottens läns landsting vilket minskat 

anskaffningskostnaden med motsvarande belopp. 

Not 9 

Maskiner och inventarier 2009-12-31 2008-12-31 



Nyanskaffningar 221 313 

5 925 5 704 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Vid årets början -5 016 -4 746 

Årets avskrivning enligt plan på 

anskaffningsvärden -248 -270 

-5 264 -5 016 

Planenligt restvärde vid årets slut 661 688 

Not 10 

Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 

Lönebidrag 212 240 

Umeå kommun 117 118 

Övrigt 545 672 

874 1 030 

Not 11 

Eget kapital Aktie- Reserv- Balanserad 

kapitalfond 

vinst 


Årets resultat 70 

Vid årets slut 200 800 2 913 

117

Not 12 

Obeskattade reserver 2009-12-31 2008-12-31 

Ackumulerade överavskrivningar 106 119 

106 119 

Not 13 

Övriga kortfristiga skulder 2009-12-31 2008-12-31 

Personalskatter 1 303 999 

Momsskuld 571 687 

Övriga kortfristiga skulder 580 102 

2 454 1 788 

Not 14 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 2009-12-31 2008-12-31 

Löner 135 173 

Semesterlöneskuld 755 795 

Sociala kostnader 484 870 

Projekt 52 1 899 

Övriga upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 680 744 

2 106 4 481 

118

Umeå 5 februari 2010 

Everth Gustavsson 

Ordförande 

Harriet Hedlund 

Sture Bäckström 

Gunnel Malmberg 

Silvana Naredi 

Mariann Holmberg 


Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-02-19 

Grant Thornton 

Thomas Nilsson 

Auktoriserad revisor FAR SRS 

119

120

121

Org nr 556534-0527 

Omslagsbilden: Från den katolska kyrkogården i Röbäck utanför Umeå. Foto Petter Engman/Vbm. 

Redaktör: Ola Kellgren. Grafisk form: Nifty Form & Tanke. Tryck: Tryckeri City 2010. 

Förebilden till museets logotyp är en bronslänk från en tusenårig samisk grav i Vargviken vid Vindelälven.

GAMMLIA 

BOX 3183 

903 04 UMEÅ 

TELEFON 

090-17 18 00 

TELEFAX 

090-77 90 00 

E-POST 

info@vbm.se 

Besök museets hemsida! 

www.vbm.se 

Där kan du bland annat hålla dig 

informerad om aktuella utställningar 

eller prova databasen SOFIE och söka 

i våra register.

2009 - VÃ¤sterbottens museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?