6 mb - Båstads kommun

BÅSTADS KOMMUN 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

Blad 

Bildningsnämnden 2009-06-23 1 (14) 

Plats och tid: 

Beslutande: 

Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 23 juni 2009, k115.15 - 17.30 

Asa Ragnarsson (M), ordförande 

Kerstin Johansson (BP) 

Pia Lohse (M) 

Susanne Jung (BP) 

Jan Ahlgren (S) 

Monica Bockasten (M) 

Ingrid Zäther (S) 

Charlotta Bjärholm (FP) 

Ann-Britt Andersson (S), tjänstgörande ersättare för Bertzy Reynold Kling (KD) 

Ragnhild Ekselius (M), tjänstgörande ersättare för Mattias Andersson (M) 

Göran Klang (S), tjänstgörande ersättare för Uno Johansson (C) 

Övri9a 

närvarande: 

Utses att justera: 

Justeringens 

plats och tid: 

Guje Håkanson (M), ersättare 

Marie-Louise Lindem (M), ersättare 

10F-chef Carina Jäghammar 

Förvaltningschef Henrik Andersson, §§ 58-68 

Skolchef Birgitte Dahlin 

Förvaltningssekreterare Christina Söderlund 

Charlotta Bjärholm (FP) 

Bam- och utbildningskontoret, måndagen den 29 juni 2009, kl 16.00 

Sekreterare Paragrafer: 58-70 

Ordförande 

Justerande 

~;: ~~u,-n_d",-_= =" . 

ASa~g 

n_ 

.... ;A (~ . 

Ch r otta Bjar 

ANSLAG/BEVIS 

Organ: 

BILDNINGSNÄMNDEN 

Sammanträdesdatum: 2009-06-23 

Datum för anslags 

uppsättande: 2009-06-30 

Datum för anslags 

nedtagande: 2009-07-22 

Förvaringsplats 

för protokollet: 

Underskrift 

Barn- och utbildnin9skontoret 

~q1.('0! ...i!~~ 

Christina Söderlund 

Utdragsbeslyrkande

BÄSTADS KOMMUN 

Bildningsnämnden 



2009-06-23 

Blad 

2 

§ 58 

dnr 291109-764 

Försörjningsstöd perioden 090101 - 090531 

Ärendebeskrivning 

10F-chefen Carina Jäghammar går igenom sammanställning av nuläget avseende 

försörjningsstöd i Båstads kommun enligt bilaga. 

justerandes signatur ksJnämnd kf utdragsbestyrkande 

au/pres 

i ~


Framstegsförvaltningen 

I (2) 

Datum 

09-06-22 

Handläggare 

Chef fOr Individ och familj Carina Jäghammar 

Vårt dnr 

291/09-764 

Försörjningsstöd perioden 090 l O1-090531 

Detta är en kort sammanfattning av nuläget avseende försöljningsstöd i Båstads kommun. 

Den prognos som Sveriges Kommuner och Landsting redovisar 090615, efter en inventering 

och svar ifrån 217 av Sveriges kommuner, är att försöljningsstödet januari till april i genomsnitt 

visade på en ökning med drygt 10 % . Skillnaderna mellan kommuner är dock stora. Undersökningen 

visar på liknande sätt att antalet hushåll som är i behov av försöljningsstöd har 

ökat med ca 10 %. Man menar emellertid att det först är efter en längre tidsperiod som det går 

att mera tydligt säga något om utvecklingen. 

Båstads kommun har under perioden jan till maj 2009 utbetalat 2 508 059 kronor i försörjningsstöd. 

Samma period förra året utbetalades 2 467 306 kronor. Detta innebär en ökning för 

perioden med 40 000 kronor eller med cirka 1,6 %. 

Handläggarna på försöljningsstöd har under'våren utarbetat så kallade riktlinjer för försöljningsstöd. 

Dessa skall vara vägledande och underlätta en så korrekt och precis bedömning 

som möjligt. 

Syftet med att ha lokalt förankrade riktlinjer utöver den lagstiftning som finns är främst att 

klargöra kommunens hållning då det gäller vissa vanligt förekommande situationer. Dessutom 

syftar riktlinjerna till att uppnå en så kallad "likabehandling" i kommunen när det gäller bidragsnivå 

och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd. 

När det gäller antal hushåll kan man efter genomgång konstatera att Individ och Familj i Båstad 

kommun under perioden januari till maj 2008 beviljade 164 stycken ekonomiskt bistånd 

och att det skett en ökning under samma period 2009 där siffi'an är 174 stycken som beviljats 

ekonomiskt bistånd. 

Vi kan i dagsläget se vissa effekter av besparingsJo-aven inom Arbetsförmedlingen som numera 

inte kan bereda sysselsättning lika snabbt och effektivt som tidigare, samt en ökning av 

personer som fått avslag på sin begäran om sjukpenning eller andra ersättningar ifrån Försäkringskassan. 

Tidigare besparingar och de minskade möjligheterna till legotillverkning (konjunkturbaserat) 

inom Jv9:s verksamhet påverkar de utsatta grupper i samhället som är våra klienter och därmed 

vårt arbete med att få människor i sysselsättning och självförsöljning. 

090623\id91b1: 

Postadress 

269 80 Båstad 

Gatuadress 

Vångavägen 2 

Telefon 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020 

E-pOSI 

bin@baslad.sc 

WcbbpJnts 

www.bastild.Sc 

Plusgiro 

111111·1 

Organisatiollsllummer 

212000-0944

2 (2) 

I nuläget finns kö till Jv9. Inom kön gör sedan handläggarna prioriteringar d v s vem som 

mest är mest lämpad och i störst behov av sysselsättning. 

FörsöIjningstödet i Båstads kommun har med andra ord inte ökat lika dramatiskt som genomsnittet 

i övriga landet även om det finns en uppåtgående kurva. Erfarenheter från tidigare perioder 

är att konsekvenserna aven lågkonjunktur ofta tar längre tid och inte visar sig lika 

snabbt i en kommun av Båstads storlek och karaktär. Jämfårelsevis med andra större kommuner 

har vi en relativt låg arbetslöshet och de hårdnande kraven från Försäkringskassa och Arbetsfårmedling 

har vi ännu inte facit på. 

I tjänsten 

Carina Jäghammar 

Cheffår Individ och familj 

090623\7d91N: 

Postadress 

269 80 Bästad 

Gatuadress 

Fridhcmsvägen 3 

Teleron 

0431-77000 vx 

Telefax 

0431-77020121 

E-post 

bnslads.kommun@bastnd.se 

Hcmsidn 

",ww.bastad.se 

Postgiro 

11 11 11-1 

Organisationsnummer 

212000-0944

SOCIALBIDRAGSSTATISTIK 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ijanuari 636556 476444 482088 445088 522200 399676 613032 427659 

februari 587480 503083 553141 563495 460046 395417 498099 450409 

mars 617550 465676 578981 599115 621381 488261 485182 588399 

april 641 873 458003 397199 473536 557530 372 290 499884 546718 

maj 612376 412967 553982 500303 592664 440284 371 109 494874 

liuni 579772 406544 572 537 493671 573489 406866 386287 

juli 525126 348820,00 584126 493071 462044 353126 367061 

augusti 437876 283317 358083 410 163 460686 361959 324221 

september 423535 343413 434881 438374 554388 .' 323159 424856 

oktober 436082 410768 405587 415671 432913 423830 448675 

november 400326 435281 504936 434421 472 474 318255 497891 

december 470105 480738 564324 485667 419260 444685 439521 

totalt 5752403,21 6129081 4727828 5355824 

t}cl


Bildningsnämndens arbetsutskott 




2009-06-09 

2009-06-23 

Blad 

2 

3 

§ 

§ 

34 

59 

dnr 229/09-602.0 

Vikariat på 8ackabusarnas förskola 


Förskolan Backabusarna har lämnat in en skrivelse där man vill ha bildningsnämndens 

svar om man kan tillsätta en barnskötare som vikarie för den enda 

förskollärare som skall vara föräldraledig. 

Skolchefens tjänsteskrivelse biläggs. 

Förslag till beslut 

Arbetsutskottets förslag till bildningsnämnden: 

Bildningsnämnden beslutar: 

1. Skrivelsen kompletteras med en plan senast den 23 juli 2009 för hur de 

krav Båstads kommun ställer på verksamheten kan uppfyllas. 

2. Ärendet återupptas på bildningsnämndens sammanträde den 11 augusti 

2009. 

BIN 

2009-06-23 

Beslut 


1. Skrivelsen kompletteras med en plan senast den 23 juli 2009 för hur de 

krav Båstads kommun ställer på verksamheten kan uppfyllas. 

2. Ärendet återupptas på bildningsnämndens sammanträde den 11 augusti 

2009. 

justerandes signatur 

/): 

ks/nämnd kf utdragsbestyrkande 

au/pres 

iS>


Barn- och utbildningskontoret 

1 (l) 

Datum 

2009-05-28 

Handläggare 

Skolchef 

8irgitte Dahlin 

Vårt dnr 

229/09-602.0 

Angående vil






2009-06-09 

2009-06-23 

Blad 

3 

4 

§ 

§ 

35 

60 

dnr 207109-600.0 

Ansökan om utökning av statlig tillsyn och rätt till bidrag - hotelloch 

restaurangprogram 


Båstad Privata Gymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om rätt till bidrag 

och statlig tillsyn för utökning av sin gymnasieverksamhet med ett hotelloch 

restaurangprogram från och med läsåret 2010/2011. Båstads kommun bereds 

tillfälle att yttra sig över ansökan senast den 15 september 2009. 

Förvaltningschefens tjänsteskrivelse biläggs. 




1. Bildningsnämnden i Båstads kommun kan ej tillstyrka ansökan om rätt till 

bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola avseende hotelloch 

restaurangprogrammet från och med läsåret 2010/2011 som Båstad 

Privata Gymnasium lämnat till Skolinspektionen. 

BIN 

2009-06-23 

Beslut 


1. Bildningsnämnden i Båstads kommun kan ej tillstyrka ansökan om rätt till 

bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola avseende hotelloch 

restaurangprogrammet från och med läsåret 2010/2011 som Båstad 

Privata Gymnasium lämnat till Skolinspektionen. 

justerandes signatur ksJnämnd kf utdragsbeslyrkande 

au/pres 

Le 

1/,,---, l.{::)


Fra mstegsförvaltningen 

l (2) 

Datum 

2009-05-31 

Handläggare 

Förvaltningschef Henrik Andersson 

Vårtdnr 

207/09-600.0 

Yttrande angående ansökan från Båstad Privata Gymnasium AB om utökning av statlig 

tillsyn och rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola i Båstads kommun. Hotell- och 

restaurangprogrammet. Skolinspektionens diarienummer 32-2009:1202 

Ärendet. 

Båstads kommuns yttrande över Båstad Privata Gymnasiums ansökan till Skolinspektionen 

angående att utöka sin gymnasieverksamhet med ett hotelloch restaurangprogram (HR). 

Den sökta verksamheten avses starta 2010 och omfattar när den är fullt utbyggd 60 elever 

uppdelat på tre årskullar. 

Bakgrund. 

Skolinspektionens bedömning av ansökan omfattar vilka ekonomiska och organisatoriska 

effekter en etablering aven fiistående gymnasieskola rar för skolväsendet i kommunen/regionen. 

Av förarbetena till lagstiftningen på området framgår att det är lägeskommunen 

och närliggande kommuner som ska påvisa att de eventuella negativa konsekvenserna för det 

offentliga skolväsendet aven nyetablering är.av så bestående art och är så påtagliga att bidrag 

inte ska ges. Yttrandet bör innehålla en konsekvensbeskrivning med hänsyn taget till förhållanden 

på lång sikt. Där bör även bedömas om den fiistående skolans verksamhet tillför något 

till kommunen/regionens utbud. 

Nuläge. 

Båstad Privata Gymnasium bedriver idag ett samhällsvetenskapligt program med inriktning 

ledarskap och internationella relationer kallat Global Management. Skolan startade 2003 och 

har idag cirka 70 elever. 

När det gäller gymnasieutbildning i kommunen och närliggande kommuner inom HRprogrammet 

är läget följande: 

Akademi Båstad Gymnasium har ingen utbildning inom detta område. 

Apelrydsskolan bedriver utbildning inom HR-programmet, Restaurangmanager. Man har 16 

platser. Den preliminära antagningen fOr 2009 visar att det finns 14 sökande. 

Ingen av de sökande är från Båstads kommun. 

Ängelholms gymnasieskola har ett HR-progranl. Enligt den preliminära intagningen för 2009 

finns 27 sökande till 20 platser. Il av de sökande kommer från Båstads kommun. 

Ingen sökande från Båstads kommun har enligt den preliminära antagningen sökt till en kommunal 

gymnasieskola med HR-programmet i Helsingborg En elev har sökt till en fiistående 

gymnasieskola i Helsingborg med detta program. 

Inom Skåne finns ett samverkansavtal rörande gymnasiestudier vilket ger eleverna möjlighet 

till fiitt sök inom hela området. 

090601 \b:\I:)'lMlI5ieamöhn\undaIBlllillllimndl:R llDl: holelI och t~tllll11Ull:.doc\h 

Postadress 

Box 1135,26922 Bastad 

Gatuadress 

V~ogavägcn7 

Telefon 

0431-772 00 

Telefax 

0431-772 10 

E-post 

gyInnllSium@basmd.sc 

Hemsida 

www.bustud.sc 

Postgiro 

II II II-I 


212000-0944

2 (2) 

Framtid. 

De närmaste åren kommer kommunens elevunderlag till gymnasiet att sjunka kraftigt på 

grund av demografiska skäl. Andelen 16-åringar nådde sin högsta nivå 2008 med cirka 210 

stycken för att sedan konstant sjunka fram till 2015 då endast runt 100 stycken beräknas vara 

16 år. För närvarande finns ingen stor inflyttning av barn som gör att dessa siffror kommer att 

förändras märkbart. Såväl kringliggande kommuner som region och riket i stort uppvisar liknande 

vikande elevunderlag. 

Konsekvensanalys. 

Det minskade underlaget avseende gymnasieelever kommer att leda till neddragningar inom 

såväl kommunal som fristående verksamhet under de närmaste åren både regionalt och nationellt. 

Inom hotell och restaurangprogrammet finns idag en balans mellan tillgängliga platser 

och antal sökande inom området. Att under dessa omständigheter starta ny verksamhet måste 

anses riskfyllt. Den utbildning som idag drivs lokalt och regionalt kommer med stor sannolikhet 

påverkas påtagligt negativt avseende elevunderlag. Den inriktning med ledarskap som 

föreslås förefaller ligga väldigt nära den utbildning som idag bedrivs inom HR-programmet 

på Apelryd och därmed tillförs i låg utsträckning något till kommunens eller regionens utbud. 

Förslag till beslut. 

Bildningsnämnden i Båstads kommun kan ej tillstyrka den ansökan om rätt till bidrag och 

statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola avseende hotelloch restaurangprogrammet 

från och med läsåret 2010/11 som Båstad Privata Gymnasium lämnat till Skolinspektionen. 

enrik Anaersson 

Förvaltningschef 

Bilagor: 

l. Checklista över bilagor till kommunyttrande 

2. Befolkningsprognos 

3. Kursplan restaurangprogrammet på Apelrydsskolan samt programbeskrivning 

4. Preliminär sökandestatistik gymnasieval Skåne Nordväst 

09060I\Jl:\g)'lllllASi~ll.D5ohn\wldalllstill nimndcn llnG hotell ocll restawang.doc\,h 

Posladress 

269 80 Båstad 

Gatuadress 

Fridhemsviigcn 3 

Telefon 

0431·77000 Yl< 

Telefax 

0431·771 32 

E-post 

bun@bastad.sc 

Hemsida 

www.bastnd.sc 

Postgiro 

Il Il Il-l 


212000-0944

Bilaga 1 - Checklista över bilagortill kommunyttrande 

Mark",l de bilagor SOIlI bifogl1tJytmmd.t 

:,--:~:JJ ~'l1Tiiil~h ~ r~~_~. r.,.,:,_~ 

~i~~~5 t~~~l~~~Nit, 

""" Elevunderlag för sÖkt skolai 

kommunen innevarande läsår och ett 

antal år framövtt. 

Befintliga kommunala och fristående 

grundskolor och 

gymnasieutbildningar inom 

kommunen. 

_n , Sökandestatistikför kommunens 

gymnasieutbildningar. 

Befollmiogsprognos för den i1ders1mtegorl av ekver i kommunen 

som skolle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen skall 

minst innefatta kommande fem år, helst tio år. 

Gnmdrkoll1/Siirskola: En s.mmanstäl1ning av samtliga 

grundskolor. Sammanstiilloingen skall även inkIudeta elevantal 

och årskurset pet skols.. 

Gymnasi4skola/Gynmasitsärskoli1: En sammanstiilloing liV samtliga 

gyttUllisieotbildningar som till sin verksamhet ellet sitt 

utbi1dningsinnehl11 är llär1iggande eller identiska med de sökta 

gymnasieutbild.ninguOa. För specialutformade program skall en 

kort beskrivning av utbildningen ges. Sammanstäl.lningen skall 

även inkludera elevantal per gymnasieutbildning. 

Statistik pet gymnasieutbildning och inriktning över: 

- antal sökande (uppdelat på behöriga fcitstahandssökande, 

övriga behöriga sökande och sökande från 

lägeskommunen) 

antal platset 

antal intagna (uppdelat på fötstahandssökande, övriga 

sökande och intagna &ån lägeskommunen) 

antal reserver (uppdelat piförstahandssökande och 

övriga sökande) 

anta11ediga platser. 

Statistiken bör avse hAde inn=ande Iäs:\ts och fote2ående 

:j~Uage- 

': :Jlummer 

:1 

s 

~ 

1 

Id

läså.l:s intagning siviilsom Mde kommun.l. och fristående 

gynmnsieutbildningar. Statistiken bör lIVSe utbildningar som till 

sin verksamhet eIl"" sitt utbildningsinnehAll är närliggande eIl"" 

identisIm med den sökta utbildningen. Statistiken bör ä:ven VJU:a 

uppdelad pirespektive ion1

Bj i~", Z ()) 

Elevunderlag åk 1 

. Båstad 

Höganäs 

Klippan 

Angelholm 

Örkelljunga 

S:a 

Antal 16-åringar Antal 16-åringar Förändring 07/08-12/13 

07/08" 12/13" antal % 

200 129 -71 -36 

250 213 -37 -15 

224 190 -34 -15 

550 414 -136 -25 

149 109 -40 -27 

1373 1055 -318 

Antal 16-åringar Förändring 07/08-17/18 

17/18" antal % 

101 -99 -50 

191 -59 -24 

152 -72 -32 

357 -193 -35 

88 -61 -41 

889 -484 

HelsilJgborg 

1628 1215 ·413 -25 

1262 -366 -22 

" genomsnitt för de båda åren. Avser födelsetal per mars 06, migrationstendensen ej beaktad. 

Dbrl

~i 1~lA. 2 (2) 

Ak 1-elever baserade på födelsetal 

aoo 

500 

- 

.- - 'I. 

v 

• 

1'\ 

... 

• ------ 

, 

400 

~.. > 

.. 

äi 300 

iii-c: 

« 

200 

100 - 

--C 

........... , 

J" I' ~ 

;,c 

V 

~ 

, 

.- 

~ / ~ 

" 

.. - .... 

"- 

I' 

~ 

t--.... -""" /'- ~ 

y 

/ -..- 

A 

V 

""'" ~ / ~ 

- i'- • 

- 

~ 

-X. 

- 

- r- ..... 

~ 

-- 

"- 

, 

- ... 

, 

- 

-lI!- 

- 

..... 1"- 

"- " -.,-- - 

- - . 

'. 

-' "- >< 

- 

..... V V'" 

,.. .. 

-x_ 

__Ängelholm 

-+-Klippan 

Båstad 

--*-Örkelljunga 

Höganas 

o 

l.- -- -- --~ 

2003 04 05 öalJ 08 Og 10 11 12 13 14 15 161r1S-- T~-20 2021 

Ar 2003-2021 

fd

~;lkJ~ 

I 

.3 (I) 

!p'-'RYDSS[(O~ 

". Kursplan för Restaurangprogrammet 

BAsTAD 

lKär1ii1ä J flJllilen , 

750 P.0äRg 

Kafak.tMsämnen 

135,0 poäng 

P1f@j;ekt~!Ii"bete 

me p0aRg 

Svenska A 100 

Svenska B 

lOO 

En.ge1sl\:aA 

liGG 

Matematik.&.. 'li00 

Religi0nl.A '50 

SamhäUsMskaw'A 100 

Estetisk ver~s~et 5,(;) 

IclJ:0tt 0el1"Wiäl'sa.tY.! IiO,O 

NattWkunskaw,A 5.0 

Engelska B 

roo. 

NatuFktmslcafl.B 1,00 

[clr.0:tt ,0

valkommen till ApeJrydsskolan Page 1 of 1 

Il.PElRY'DSSKOLAN PROGRAM DET HÅN DER DM SKOLAN lÄNICIlR TRÄOGARn 

RESTAURANGPROGRAMMET 

Ett smörgåsbord ölV faslilurilngbranschen 

Eller 9 år I grundskohm kan dill klInske kinna5 som alt det vorc kul om dCI hande någol 

nytt. Vårt ft:1s\aUfPngmanagllrprogrllm lir skllpal fÖT dig som vl11 ha en bred bl15 mild 

miijlJghtll DIt liisa vldaro på hÖll ,kolli. S;lmtldlgt får du prova på hur dl! ollkll delarna I 

rcstaurongbrilnschon lunllcrPr. oUt lriin ekonomI till kök5arblllc och scrvorlng_ 

VI hDr möJlIghllllllt förfagDa on $tor dcl 'IV utbildnIngen på praktik. Totalt iir du ulc l 

i1lbel.sllvoI19vcckor. Pcrlodcrnll iir förlagda I hela vockor allt för alt du ska få cn sa bro 

bild i1V restaurangbranschen som möJlIgl. Vajet liV prilkt1kplats gör du sjiilv {oftasl på 

hemor1enl. så Iiingo du röl]er de rlkllln/CI vi ger dig. 

For att rA förståoiso 'lir hur viktigt helhe15lnlrycket lir vfd ett restaurangbesök brukar vi 

gå ut några gångor på finare krogar och lilll mod clllvomo. Den pllrsonllgll sorvlclln 

bruklIr Varll del som diskutorIIs lIvlIgasIIIflor dOSSIl bosök. VI åkor på Insplrot.llndo 

studlebQsök där god mnt och dryck glvotvls står I conltum. 

VI har små elevgrupper, vllkat nar läraren bra öVllrbllck, somt blilIre möjlighet .1111 

slöllafvligleda varje enskild elev. 

Vllobbor med gruppen, ollen;om god självkinnedom ol:h bril Sllmnrbet!.förmågil är 

vIktigt I reslilurangbranschlln. 

Lltenhelon gör illt del blir el1 ganska fttlllålande ft klImai och vi lyckor illI våra olever 

utveckllls mycket under sina Ito lar hos 0610. 

/ 

/----1 

Om du lycker alt dol låter sp5nnande Ol:h konske vIII vela mllr, så hör i1V dig etler kom ol:h hiilsll på. Våril dörrar är alltfd llppna för bIlsök. Hoppas vi SilS. 

Kontoklpef!!Ion 

Cecilia BUle ellor 

Inger BJörnsson 

Om du vin kontakta oss gör du del på~~ Eller på lell:!lon 0431·70061 

http://www.apelryd.se/page/default.cfmartid=117 2009-05-31

o 

c 

O> 

:§ 

oErJl 

-c cro 

.c 

19 

.... rJl 

:0 

4- 

.c oo 

 

.~ 

C 

:ro 

+-' 

rJl 

C 

ro 

E 

E ro 

(f) 

LO 

N 

I 

LO 

OI 

(J) 

O 

O 

N 

+-' 

rJl 

:ro 

-c > 

.... 

o 

Z 

Statistik· ansökan och intagning till gymnasieskolan lå 09·10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor i LKS 1282 

Anskod 1.a handssökande {mottagna i första hand Förslag 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr sam fr övr kom Summa Varav ini pi enl In! pi 

Hbg BJuv Astorp Höganäs Svalöv Kävllnge Landskrona Orkelljunga Klippan Angelholm Båstad v Skåne obeh. slal2009 2008 

BF-FMG 2 3 1 6 3 18 17 

BF-SLG 3 1 29 33 19 32 30 

BP-FMG 1 10 14 22 3 50 26 63 60 

BP-HUETG 1 14 15 6 18 20 

EC-ETG 3 lO 1 14 4 18 24 

EN-LARL-FMG 1 4 4 g 6 10 

ES-BDAGG 2 4 6 4 8 10 

ES-MKAGG 2 5 l 8 3 12 O 

FP-FMG 1 4 8 2 15 10 22 24 

FP-LTI-SVG 4 1 2 5 8 18 38 13 28 

FP-PB-SVG 6 3 3 12 8 21 14 

FP-TP-SVG 8 2 lO 8 28 18 34 30 

HP-JTG 2 25 27 12 32 45 

HP-LÄRL-FMG 5 2 7 2 8 

HR-FMG 2 1 3 6 5 10 17 

HR-SLG 7 2 28 2 39 17 42 30 

IP-ETG 2 17 1 20 14 20 17 

MP-AGG 1 2 l 7 11 3 17 20 

NPLDJ-SVG 7 l 3 3 5 1 7 l l 1 37 67 22 78 72 

NPLJO-SVG 3 1 2 1 1 1 1 1 10 21 9 30 24 

NP-LNV-SVG l 8 9 2 10 

NV-AGG 1 24 1 1 27 5 30 36 

NV-SVG O O 3 

OP-SLG 1 1 23 25 16 30 30 

SP-FMG 1 1 1 O gO 

SP-JTG 2 35 4 41 4 55 

SP--SVG 1 1 O 3 

TE-AGG 24 24 7 30 15 

Summa 15 2 3 9 69 42 314 1 1 2 1 99 2 560 239 682 625 

E:\090527 infr Skåne Nv\090527 Stalistik sökande Skåne Nordväst ap.xls 2009-05-27 

0pd

Statistik· ansökan och intagning till gymnasieskolan lä 09·10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor I Helsingborg 

Anskod 1.a handssökande (mottagna I första hand) Försla9 I 

fr 1283 fr 126D fr 1277 fr 1284 fr 1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr sam fr övr kom Summa Varav lot pi enl Int pi 

Hb9 Bjuv Astorp Höganäs Svalöv Kävllnge landskrona OrkellJunga Klippan Angolholm Båstad v Skåne obeh. stat hl 2008 

BF 20 4 3 2 1 O O O 1 1 O O O 32 25 37 40 

BP 64 10 12 4 2 O 1 4 O 1 O 1 O 99 48 68 85 

EC 60 8 6 O 2 O 1 1 O 1 O 2 1 82 14 80 85 

EN 19 1 2 O O O O O 3 O O O O 25 5 17 16 

ES·BD 28 4 1 2 O O 1 2 O 3 1 1 O 43 10 48 48 

ES-DN 10 O 2 3 O O 1 O 3 1 O 1 1 22 6 30 16 

ES-MK 27 3 O 6 1 O 2 1 O 1 1 2 O 44 8 48 48 

ES-TA 9 3 3 O O O O 1 O O O O O 16 2 18 32 

FP 41 8 5 5 1 O 6 O O 1 1 1 O 69 43 68 85 

FP-TP 10 3 3 O O O O O O 2 O O 1 19 12 17 17 

HP 43 9 9 2 2 O 11 1 O O O O 1 78 27 90 98 

HR 58 7 6 1 2 O 6 4 2 O O 2 6 94 33 85 85 

HV·FR 34 11 2 6 2 O 2 O 4 1 O 4 4 70 14 32 32 

HV-Kl 9 1 1 2 2 O 1 1 2 O 1 O O 20 5 24 24 

HV-TA 5 2 O O 1 O 1 1 O O O O O 10 4 17 16 

HV-QV 1 O 1 1 2 O O O . 1 1 O O O 7 4 16 16 

HV-UVSG 21 9 3 5 2 O O 1 2 2 1 2 O 48 10 20 O 

IB 36 2 2 3 2 O O O O 3 1 O 2 51 O 50 40 

lP 14 9 O 1 2 O 1 O O O O O O 27 20 34 24 

lPlO18 5 3 1 2 1 O 1 O O 1 O 1 O 15 5 16 16 

MP 41 2 7 5 2 O 2 1 7 3 O 2 2 74 18 80 90 

NV-FI 18 1 1 2 2 O 2 O 1 2 O O O 29 2 30 30 

NV-SGOl 36 2 4 4 2 O O 1 O O O O O 49 1 80 90 

NV·SGTB 49 3 4 1 2 O O 3 3 O O 1 2 68 4 80 96 

OP 90 6 6 2 2 O 6 1 O 3 O 4 O 120 45 96 102 

5MBF 8 O O O O O O O O O O O O 8 1 16 15 

SMHR 26 1 3 1 1 O 1 2 O 2 3 1 O 41 11 34 34 

SMMP O O O O O O O O O O O O O O O O 16 

SMNV·SG 40 1 1 2 2 O 3 O 1 1 O 1 O 52 1 50 32 

SMR120 7 4 4 5 2 1 2 O O 2 1 11 O 39 7 18 16 

SMSP·F 51 3 2 9 2 O 9 O O 1 O 2 1 80 8 90 90 

SMSP·SGl 80 9 7 3 2 O 4 O O O O 1 O 106 6 90 64 

SMSP·SG2 10 1 O O 1 O O O O 1 O O O 13 O 15 20 

SP-SGNI 86 6 6 3 2 O 4 O 2 1 O 1 O 111 8 132 160 

SP-SGOl 65 3 6 3 2 O 4 1 1 O O 1 1 87 11 96 90 

TE 64 11 8 2 2 O 4 O O O O O 4 95 12 96 160 

Summa 1185 150 121 87 2 1 76 26 33 35 10 42 26 1843 430 1818 1928 

~d

Statistik - ansökan och intagning till gymnasieskolan lä 09-10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor i Höganäs . 

Anskod 1.8 handssökande (motta na I första hand) Försla 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr samv fr övr kOrt Summa Varav Int pi Int pi 

Hbg Bjuv Astorp Höganäs Svalöv Kävlinge Landskro Orkelljun Klippan Angelhol Båstad Skåne obeh. enl stat HT2008 

BF 3 8 11 8 16 16 

EC 17 17 6 18 18 

ES O O O O O 

HP 10 10 6 24 24 

HR 12 12 3 16 16 

NV 27 27 1 60 60 

OP 9 9 4 16 16 

SP 20 20 2 60 60 

SP-IN 1 26 27 O 24 24 

TE 1 1 12 14 O 30 30 

Summa 5 O 1 141 O O O O O O O O O 147 30 264 264 

Zpd

Statistik - ansökan och intagning till gymnasieskolan lå 09-10 

Sökande till kommunala gymnasIeskolor j Ängelholm 

Anskod 1.8 handssökande lmottaana i första hand) 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr 1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 frsamv fr övr kon Summa Varav Förslaa Antallnt.- 

Hb S·uv lAstar Hö anäs Svalöv Kävllnoe Landskro OrkeJliun Klippan Anoelhol Båstad Skåne obeh. int I olatser 

BF 1 22 2 2 27 13 20 24 

BP 2 l 31 7 1 1 43 12 30 32 

EC 1 9 1 11 16 18 

ECOT 1 1 16 2 20 3 16 14 

ES-BO 1 9 10 3 10 16 

FP 2 1 1 15 1 20 11 20 22 

HP 3 1 29 1 1 35 8 24 24 

HR 1 14 11 1 27 11 20 24 

HV-FR 1 1 1 3 20 1 1 2 30 1 12 18 

HV-HV 4 4 

lP 7 2 9 5 16 17 

NV 1 1 7 4 70 6 1 90 3 80 70 

SMOP 1 3 2 3 30 10 49 5 40 24 

SP 1 1 4 1 2 82 _13 1 3 108 105 80 

TE 1 2 26 2 1 32 1 40 30 

SUMMA 12 4 5 21 1 5 _ 9 380 59 5 10 511 76 453 417 

~d

Statistik· ansökan och Intagning till gymnasieskolan lä 09-10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor j Båslad 

Anskod 1.8 handssökande (motta~na i första hand 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr 58mv fr övr kon Summa Varav Förslag Antallnt.- 

HbQ S'uv Astar Hö anäs Svalöv Kävllnqc Landskro OrkelI un KIlpIJ8n AnQclhol Bastad Skåne obeh. Int DI ·Dlatser 

HP 7 1 15 20 

HP-TU 1 5 28 

NV 1 17 1 28 18 

OP 2 11 3 24 

SMSP-J 5 7 20 24 

SM-Tennis 2 2 6 

SP 15 24 6 

TE ulgåll O 

Summa 9 59 2 70 5 122 96 

f 

' 7ir 

• 

02 

Cf:d


Sökande till kommunala gymnasieskolor i Klippan 

Anskod 1.a handssökande (mottagna I första hand) 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr samv Från övr Summa Varav Förslag Antallnt.- 

Hbg Bjuv Aslorp Höganäs Svalöv Kävlinge Landskro ÖrkeJljun Klippan Ängelhol Båslad Skåne komm. obeh. InI pi platser 

BF 6 1 7 1 6 21 7 20 10 

BP 1 1 1 1 1 10 4 2 21 7 20 20 

EC-DT 4 1 4 9 3 10 10 

EC-EL 4 2 8 3 1 18 1 16 16 

EC-ET 2 3 5 1 4 4 

ES-BD 2 2 4 3 11 1 12 10 

ES-MK 1 1 3 1 1 7 2 10 14 

FP-FG 3 5 1 1 1 1 2 1 15 3 33 4 20 20 

FP-PB 5 3 7 1 1 17 9 18 18 

FP-TP 6 3 9 22 8 5 53 19 40 32 

HP 7 6 13 1 27 12 30 32 

HR-RM 3 2 6 11 5 10 20 

lP 1 3 17 5 26 17 16 10 

NPLHH 1 1 2 4 4 2 1 15 4 16 32 

NPLHU 2 2 t 1 6 2 16 4 16 20 

NPLJO 1 2 - 3 1 5 1 13 8 18 18 

NPR118 1 2 1 3 7 5 16 16 

NV 2 1 9 12 20 30 

OP 5 1 1 5 1 13 7 12 20 

SMNV 1 1 4 10 

SMSP 1 14 3 5 23 26 30 

SP 3 1 19 2 1 26 3 30 32 

TE 1 6 1 1 11 1 21 3 20 20 

Summa 9 7 61 2 11 2 1 35 169 19 6 67 17 406 122 402 444 

~

Statistik· ansökan och intagning till gymnasieskolan lä 09·10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor i Örkelljunga 

Anskod 1.a handssökande (mottagna I första hand) I 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 frsamv fr övr kOrT Summa Varav Förslag Antallnt.~ 

Hbg Bjuv Astorp Höganäs Svalöv Kävlinge Landskro Orkelljun Klippan Angelhol Båstad Skåne obeh. int pi platser 

BF 5 5 2 16 20 

lP 5 1 6 6 8 16 

NP-HU 1 1 1 2 1 8 13 27 8 25 20 

NV 7 7 16 20 

OP 5 2 1 1 g 2 16 20 

SP 14 14 1 20 20 

TE 2 7 9 1 15 20 

Summa 1 1 2 1 45 3 9 15 77 116 136 

~d

Statistik· ansök.:m och Intagning Ull gymnasloskolan lä 09-10 

frist:'cndc 5kol .. 

Anskod 1.1I hlndnOkllnde PREl 

fr 1283 fr 1260 frUn fr 12114 frU14 fr 1261 fr 12ez frUS7 fr 1276 fr 1202 fr 1276 ftllllmv fr övrkom Summ3 Antllllnt- 

Hb B" ,t. Hö IInh SVlIIOv KlIvIIn a Landlkron3 rkel! un I Kli In An alholm Bå5tlld Sk6no latser 

B STAD 

FRD061 Båstad ,Ivlltll 1278 t 2 9 3 1 16 7S 

FR01!!4 HR A el d 1218 2 5 3 3 2 15 27 

FR019S HR A 01 d 1278 2 l t l , l 

16 

FROl9G ES A al d 12711 3 l l l 

, 3 " 17 

FROl!l7 ESA III d 1278 t 2 2 t 7 l 

FR06Bl , "• FR1926·F Z 3 13 

• " 15 

FR192G-S 1 1 1 3 

FR1!127 " 

FR102!1 , 

FR1!130 

• 

FR193t l 3 

FR19JJ l FRt!l33-B , 

FR002l SP Cam lIon 1283 l 5 9 t 3 2 t 2 

56 

FR0021l FPTP GO kom 12113 " 17 9 4 3 3 t I 4 t " 43 32 

FRol29 NP Rid 12U 13 4 1 2 1 1 2 I 4 1 3 33 32 

FROlot SP Im IUl1l21l3 l I l l l 5 10 

FR02S7 SP S ort 1283 9 2 2 l 2 1 l 1 l 20 

FR0287 SP Proelvllllll 8283 7D 5 5 13 5 7 a 6 lID 99 " 

" 

FR0320 SP J Hlldbor 12U 

4 3 3 l 5 t 4 3 52 44 

FROJ21 NY Nllumum 128J 27 5 5 5 I 1 3 2 49 

fR0422 ESMK Me 111283 25 4 I I I 2 6 l , 4 04 45 

" 

" 

FR0423 OP VJetum 12U 6 2 3 l 3 l 16 20 

FR0550 NV lm IUI 11283 l 2 3 6 10 

FROG66 OP VJetum 128J 7 l 3 t t l 

FR0914 Ee Hb r.lIkt 12IlJ 12 I 4 , , 16 ID 

FR0915 EN Hb r.lIkt 12U 5 , , , 

FRo916 NP Hb roIkt 12U 3 l 4 10 

FR0917lP Hb takt 1283 t 2 2 l , a 

FROS18 FP Hb I'ilkt 1283 3 3 2 l 9 10 

FROS1S HV Hb r.1kt1283 2 2 ID 

FRon1 BP Hb nikt 1283 .. , l l 13 10 

FR100S SP CuttUrll128J 20 

, t 5 l 

44 

FR1006 NV Cullur.ll12U 17 t l l 20 " 22 

FR1308 BP Hb rakt 1203 6 l t 2 t 

10 

FRUT8 BF Vlclum 12U 13 7 2 I 

, 

I 1 l 2 

" 36 

FR14J1l NV JenslIn 3 3 l , 2 10 36 

FR14n SFSP Jllnaan 3 l 4 

FR1440SPEK Jlln5cn 13 2 l 16 FR1441 HP Jonnn Il t 2 l 15 

FR1509 NY Ptoclvll.1lI1;zB3 44 3 2 10 I 

, 

l 4 l 1 71 " 33 

FR1616NYVlttr.a 9 

FR1&17SPVIUr.lI , O 

FR1666 f C IT J7 t l 2 

44 

FR1667 EC IT , t l 10 20 

FRonD lP Hb r.akt 12113 1 , .. 

" 

FR161l4 EN Fr.1mlldu 2 I , 4 04 

FR1162NPDll Rid 2 2 2 I 2 2 1 12 16 

FRl183 SP LeS , , 

2 3 3 13 32 

FR2126 MP LBS 13 3 3 1 l l l l 24 16 

FR2149 OP VIctum , l l t 

15 

FR21ll9 HR Mil I 2 t l " 4 20 

FR2191l EN Im lut , I t 3 10 

FR2199 HR lm IUI I l I l 4 10 

ANGEUiOLM 

FR0424 HV Frnm 1292 t l 1 l l 5 7 

FR0425 NV Ft;lm 1Z92 t 7 20 

FR0426 SP Fnlm 12B2 I 7 36 

FR0417 TE Frnm 1292 I , 10 

FR0821 Ee J Bauor 1292 4 l t 13 5 24 25 

FROll22 MP J B/lucr 1292 2 3 2 3 17 3 30 35 

FROO2J HP J Baucr 1292 t 9 t 11 25 

FRl299 BP Pub 1292 6 2 t 1 

2 

36 

FR1J!!O OP J Baucr 1291 2 , 1 " 3 l " ", 25 

Summa 

40 74 , 76 17 Z4 143 

'" " 

" 

" " 

10 1108 1469 

" 

Sd



Bildningsnämnden -- 



2009-06-09 

2009-06-23 

Blad 

4 

5 

§ 

§ 

36 

61 

dnr 246/09-600.0 

Ansökan om utökning av statlig tillsyn och rätt till bidrag - hantverksprogrammet 

inriktning frisör 


Båstad Privata Gymnasium har hos Skolinspektionen ansökt om rätt till bidrag 

och statlig tillsyn för utökning av sin gymnasieverksamhet med ett hantverksprogram 

inriktning frisör från och med läsåret 2010/2011. Båstads kommun bereds 

tillfälle att yttra sig över ansökan senast den 15 september 2009. 

Förvaltningschefens tjänsteskrivelse biläggs. 




1. Bildningsnämnden i Båstads kommun har inget att erinra angående ansökan 

om rätt till bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola avseende 

hantverksprogrammet med inriktning frisör från och med läsåret 

2010/2011 som Båstad Privata Gymnasium lämnat till Skolinspeklionen. 

BIN 

2009-06-23 

Beslut 


1. Bildningsnämnden i Båstads kommun har inget att erinra angående ansökan 

om rätt till bidrag och statlig tillsyn för en frislående gymnasieskola avseende 

hantverksprogrammel med inriktning frisör från och med läsåret 

2010/2011 som Båstad Privata Gymnasium lämnat till Skolinspektionen. 

justerandes signatur 

au/pres 

ksJnämnd kf utdragsbestyrkande


Framstegsförvaltningen 

l (2) 

Datum 

09-05-31 

Handläggare 

Förvaltningschef Henrik Andersson 

Vllrtdnr 

246/09-600.0 

Yttrande angående ansökan från Båstad Privata Gymnasium AB om utökning av statlig 

tillsyn och rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola i Båstads kommun. Hantverksprogrammet 

inriktning frisör. Skolinspektionens diarienummer 32-2009:1224 

Ärendet. 

Båstads kommuns yttrande över Båstad Privata Gymnasiums ansökan till Skolinspektionen 

angående att utöka sin gymnasieverksamhet med hantverksprogrammet inriktning fiisör. 

Den sökta verksamheten avses starta 2010 och omfattar när den är fullt utbyggd 60 elever 

uppdelat på tre årskullar. 

Bakgrund. 

Skolinspektionens bedömning av ansökan omfattar vilka ekonomiska och organisatoriska 

effekter en etablering aven fiistående gymnasieskola rar för skolväsendet i kommunen/regionen. 

Av förarbetena till lagstiftningen på området framgår att det är lägeskommunen 

och närliggande kommuner som ska påvisa' att de eventuella negativa konsekvenserna för det 

offentliga skolväsendet aven nyetablering är av så bestående art och är så påtagliga att bidrag 

inte ska ges. Yttrandet bör innehålla en konsekvensbeskrlvning med hänsyn taget till förhållanden 

på lång. Där bör även bedömas om den fiistående skolans verksamhet tillför något till 

kommunen/regionens utbud. 

Nuläge. 

Båstad Privata Gymnasium bedriver idag ett samhällsvetenskapligt program med inriktning 

ledarskap och internationella relationer kallat Global Management. Skolan startade 2003 och 

har idag cirka 70 elever 

När det gäller gymnasieutbildning i kommunen och närliggande kommuner inom Hantverksprogrammet 

med inriktning fiisör är läget följande: 

Ingen av de gymnasieverksamheter som bedrivs av de olika huvudmännen i kommunen har 

något liknande program eller inriktning. 

Ängelholms gymnasieskola har ett hantverksprogram med inriktning fiisör, Hårakadernin. 

Enligt den preliminära intagningen för 2009 finns 30 sökande till 12 platser. En av de sökande 

kommer från Båstads kommun. 

I Helsingborg finns 70 sökande till 32 platser. Ingen av de sökande kommer från Båstads 

kommun. 

Inom Skåne finns ett samverkansavtal rörande gymnasiestudier vilket ger eleverna möjlighet 

till fiitt sök inom hela området. 

09(}{jOIIJl:\gymnllSicnns!'lklUllundcrlag lillllimndcn Ing frisl'ir.doc\h 

Postadress 

Box 1135,26922 Båstad 

Gatundrcss 

Vångaviigcn 7 

Telefon 

0431-77200 

Telefax 

0431-772 10 

E-post 

gymnasium@bastad.se 

Hemsida 

\Vw\Y.baslad.sc 

Postgiro 

II II 11-1 


212000-0944

2 (2) 

Framtid. 

De närmaste åren kommer kommunens elevunderlag till gymnasiet alt sjunka kraftigt på 

grund av demografiska skäl. Andelen 16-åringar nådde sin högsta nivå 2008 med cirka 210 

stycken för alt sedan konstant sjunka fram till 2015 då endast runt 100 stycken beräknas vara 

16 år. För närvarande finns ingen stor inflyttning av barn som gör alt dessa siffrQr kommer alt 

förändras märkbart. Såväl kringliggande kommuner som region och riket i stort uppvisar liknande 

vikande elevunderlag. 

Konsekvensanalys. 

Det minskade underlaget avseende gymnasieelever kommer alt leda till neddragningar inom 

såväl kommunal som fristående verksamhet under de närmaste åren både regionalt och nationellt. 

Inom hantverksprogrammet med inriktning frisör finns idag dock fler sökande än antal 

platser inom området. 

Förslag till beslut. 

Bildningsnämnden i Båstads Kommun har inget alt erinra angående den ansökan om rält till 

bidrag och statlig tillsyn för en fristående gymnasieskola avseende hantverksprogrammet med 

inriktning frisör från och med läsåret 2010/11 som Båstad Privata Gymnasium lämnat till 

Skolinspektionen. 

Henrik Andersson 

Förvaltningschef 

Bilagor: 

1. Checklista över bilagor till kommunyttrande 

2. Befo1kningsprognos 

3. Kursplan restaurangprogrammet på Apelrydsskolan samt programbeskrivning 

4. Preliminär sökandestatistik gymnasieval Skåne Nordväst 

09060l\h:\Ilymt1a.li=öhnlUlldalag tiU uiimndl:ll Ang frUllr.dotlJl 

Postadress 

26980 Båsllld 

Gntundress 

Fridhemsvägcn 3 

Telefon 

0431-77000 vx 

Telcfn::s: 

0431-77132 

E-post 

bun@bastad.se 

Hemsida 

\Vww.bastad.se 

Postgiro 

I J I J II-I 


212000-0944

Bilaga 1 - Checklista över bilagor tlll kommunyttrande 

Marktra dc bilagor JDI11 bifogattyttrrmdet. 

Elevunderlag för söktskola i 

kommunen irlnevarande läsär och ett 

antal år framöver. 

Befintliga kommunala och fristående 

grundskolor och 

gymnasieutbildningar inom 


Sökandestatistikför kommunens 

gymnasieutbildningar. 

'BefoDming;prognos för den å1derslmtegori av elever i kommunen 

som s1ro11e vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen sk:ill 

minst innefatta kommande fem år, helst tio år. 

GnmdJkolalSärJlooln: En sammanställning av samtliga 

grundskolor. Sammanställningen skall även inkludera elevantal 

och årskutser per skola. 

Gyl111laJiuloolalGyI111IaJiuärskD!a: En sammanställning !tV samtliga 

gymnlisieutbildningar som till sin verksamhet ener sitt 

utbildningsinnehm ål: närliggande eller identisIm med de sökta 

gymnasieutbildn.ing:ttna: För specialutformade program. slmll en 

kort beskrivning av utbildniogcn ges. Sammanställningen skall 

även inldudera elCVlll1tal per gymnasieutbildning. 

Statistik per gymnasieutbildning och inM'ktning över: 

- antal sökande (uppdelat på behöriga fårstahandssökande, 

övriga behöriga sökande och sökande frin 

lägeskommunen) 

antal platser 

- antal intagna (uppdelat på förstahandssökande, övriga 

sökande och intagna från 1ägeskomrnunen) 

antal reserver (uppdelat påförstahandssökande och 

övriga sökande) 

antal lediga platser. 

:J1!Hage 

'::1 ::nummer 

2 

s 

~ 

Statistiken bör liVSe bAde innevlttlUlde läsårs och f6re~ende 

1 

o 

~a

ID 

ID 

Eventuella e1evflöden över 

kommungränsen. 

Geografisk karta över kommunala 

och fristående grundskolor i 


U Eventuella övriga uppgifter 

läsäts inrngning såvilsom både kommunala och fristående 

gy.mnasieutbildningar. Statistiken bör lIVSe utbildningar som till 

sin verksamhet eller sitt utbildn;ngsinnchlli är närliggande eller 

identiska med den sökta utbildningen. Stlltistikc.n bör även vora 

uppdelad pirespektive inr;ktning inom utbildningen. 

Information om andel elever &in närliggande kommuner som 

går i skola i lägeskommunen. InfoJmlltionen bör avse sökt 

skolform innevarande och föregående läsår. 

Geogcafisk Imrta över grundskolornas (respektive sä!;skolomas 

om ansökan gäller etllblering av särskola) placering i kommunen 

med uppgift om elevuntll1 och årskurser per skoht. 

U 

D 

IU 

2 

~d

Bil~l'- 2 ()) 

Elevunderlag åk 1 

. Båstad 

Höganäs 

Klippan 

Ängelholm 

Örkelljunga 

S:a 

Antal 16-åringar Antal 16-åringar Förändring 07/08-12/13 

07/08' 12/13' antal % 

200 129 -71 -36 

250 213 -37 -15 

224 190 -34 -15 

550 414 -136 -25 

149 109 -40 -27 

1373 1055 -318 

Antal 16-åringar Förändring 07/08-17/18 

17/18' antal % 

101 -99 -50 

191 -59 -24 

152 -72 -32 

357 -193 -35 

88 -61 -41 

889 -484 

Helsil1gborg 

1628 1215 -413 -25 

1262 -366 -22 

, genomsnitt för de båda åren. Avser födelsetal per mars 06, migrationstendensen ej beaktad. 

fId

____ o 

~il"JlA.. '2 0) 

Ak 1-elever baserade på födelsetal 

600 l l I l l I l I l j I I l l l I I I I I I 

-/ 

'"' 

500'1-I~I~" tJ:' 1 I I I I I I 

400 

·'I~ 

·.r~ 

~Ic 

'f.-.. 

~, I 'I -"0"1, '-'·1 ' 'I~ 

~ 

Il> 

>Il> 

Qj 300, 

... 

iii 

c: 

~ Örkelljunga 

et 

1-1 --If- Höganas 

... 

:..~ 

," 

200 ~:-~~_';Ii-':J'-=--"I, """-,1....1 II, '1 

, '.' ..k . • ::. ....{I - 

r 

. 

R' __...... ;:, ' 'I. + 

1 1 I. "" I·.. -L _I__.L._' I~. le ",' I 

.. '-1 -'0'- 

100,1,1 I ~ Y "'I[ Tr. ,"1. .-J:X:" III .. , ......-~,.~ L.x 

" ' . ," I r ,.''-' r . ~ 

1 II,'·~ ~ 

V·-· 

, I,' I" I: 'I _ I 'X 

'" 

c 

I, 

I~h ",.,' "'" y "'I;.: ~. I J, II '.1 Ii I I I 

o I I t ! I I t I t 

1 1 

())) l"'-dCA-.- J (I) 

I 

~~,",RYDSSIco~ 

,., .. ;. 

,.... ; 

~ 

BAsTAD 

. , 

.- . -,-' _. 

Kursplan för Restaurangprogrammet 

" 

"~ • "1,'" 

r": 

.f' -~."" 

' .... ,"- .- 

.' U ..... ' -..:t .".. .,L 

····lci.:a!J:N!ä1lilllWl'eJl· 

• • ~..' ,'_ • o" ':" .f.:.. . ,.~...- .1.._,,_ • 

" " ''Z5!S'J!>@aI'l!15'' .. '"' ,. 

:..:......, '~.,,).'" ': .,~:.'.:"~.:.-.~ .;~~., . 

·;·~·l. ,;' . i '>:--,:::.. !',. 

'Sv.enska..%" "... ' ":~" . ~pO 

" $~~I~'ä'~:~~ ..-. t{~ ~~.~~~. - t .~ ';~O:Q 

;'::@Ng~~ltaJ~;!:~! 

","':.r: :)'. '::;w~:0:'i 

, . l\7llatema~' ~.:.".-.: " . ,·~·€ND 

~: ";;' :..1"1.' ,'~~ .~F' .,;1. ~"'l .~ 

~eli

Välko=en till Apelrydsskolan 

Page 1 of l 

I\PELRYDSSKOLnN PROGRnM 

DET HÄNDER OMSKOLAN J.1IHIlAR TRiiDGARD 

RESTAURANGPROGRAMMET 

Eli smörgåsbord av rllstaurll.ngbranschen 

Eftor 9 lir I grundskollIo kon det kanske klinnas som Dit del vore kul om del hfindo något 

nytt. Vårt reslaurllngmonllgerptogram lir skopat ror dig som vill ho lin bred bas med 

möJlIghlllll.1t läsa vidoro på hllglko!;:!. Samtidigt får du prova på hur do olika delllma I 

testourangbriJnschcn fungllnJt, allt frAn ckonomlllll kllksiltbole oen 5l!rvulng. 

VI hilr möjlIghot all förlägga on slor dol ov utbildningen pil prllkUk. Totnlt lir du ute I 

lIrbolslfvot 19 voc:kor. Porlodomlllir rörlllgdp I heIn veckor 0111 för DU du sko filen llå bra 

bild av fllstaurangbnmschcn som möJligt. Villet DY pmkllkplllts gör du sJilv l ollllsl på 

hernorlen}. så rängo du rolJar de rlklllnlet vI gOt dig. 

For IIlt få förslåelse för hur vlkUgl helhetsinlrycketir vid ett IlIstllunlOgbesök brukor vi 

gå ut någrll gånger på flnilre krogar och ata mad elavarna. Den pCf50nllga sarvIcan 

brokar vartl det som dlllkulorllS IlvHglIS1 oftor dessa besök. VI åker på Insplrorllndo 

studlebosök dir god milt och dryck givetvis 5t6r I centrum. 

VI har små elevgrupper, vilket ger lämren b" överblick, samt bättre möjlighet att 

slottnlv3gleda vllIJe enskild olov. 

VI lobblIr med gruppen, oftersom god sJalvkiinnodom och bro !Il1mtlrbetsRirmåga iir 

viktigt I M!staurangbrllnschen. 

LItenhetan gör alt dol blir tllt glln,ka "tlllåtando" klimat och vi lycker att våra. Illever 

utvecklas myckat undor ,11'10 tro år hof, oss. 

Om du tyckor titt det låter spllnnonde och kilOsko vill Villa mer. så hör flV dIg ollor kom och hötslI på. ViiTll d5rrllr Br lInUd öppnlllÖrbcsÖk. HopptIs vi ses. 

KontlIktperson 

Cecilia BUlIl ellor 

Inger BJörnsson 

Om du vOl kontakta oss gar du del på lnfo@aoeltyd ~lt EDer pi telefon 0431·10061 

http://www.apehyd.se/page/default.cfmartid=117 2009-05-31 ~d

m c 

O) 

~ 

Een 

"'O 

c m 

~ 

2 

~ 

:0 

4- 

~ 

U 

o 

ID 

"t:J 

C 

~ 

:0 

en 

en 

"t:J 

cm 

~ 

m 

.,..... 

'- 

~ 

:0 

O) 

.~ 

C 

:m-en c 

m 

E 

E m 

(J) 

1.0 

C'l 

I 

1.0 

o 

I 

(J) 

o 

oC'l 

-en 

:m > 

-e o 

z 

ID 

c 

·m .,:,,:: 

(J)


Sökande Iill kommunala gymnasieskolor i LKS 1282 

Anskod 1.a handssökande mottaana I första hand Förslaa 

fr 1263 fr 1260 fr 1277 fr 1264 fr 1214 fr 1261 fr 1262 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1276 fr sam frövr kom Summa Varav int 01 enl Int pi 

Hbg Bjuv lAstOrp Höganäs Svalöv Kävllnge Landskrona Orkelljunga Klippan Angelholm Båstad v Skåne obeh. stal 2009 2006 

BF-FMG 2 3 1 6 3 16 17 

BF-SLG 3 1 29 33 19 32 30 

BP-FMG 1 10 14 22 3 50 26 63 60 

BP-HUETG 1 14 15 6 18 20 

EC-ETG 3 10 1 14 4 18 24 

EN-LARL-FMG 1 4 4 9 6 10 

ES-BDAGG 2 4 6 4 B 10 

ES-MKAGG 2 5 1 8 3 12 O 

FP-FMG 1 4 8 2 15 10 22 24 

FP·LTI-SVG 4 1 2 5 8 18 38 13 28 

FP-PB-SVG 6 3 3 12 8 21 14 

FP-TP-SVG 8 2 10 8 28 18 34 30 

HP-JTG 2 25 27 12 32 45 

HP·LARL-FMG 5 2 7 2 8 

HR-FMG 2 1 3 6 5 10 17 

HR-SLG 7 2 28 2 39 17 42 30 

IP-ETG 2 17 1 20 14 20 17 

MP-AGG 1 2 1 7 11 3 17 20 

NPLDJ-SVG 7 1 3 3 5 1 7 1 1 1 37 67 22 78 72 

NPLJO-SVG 3 1 2 1 1 1 1 1 10 21 9 30 24 

NP-LNV-SVG 1 8 9 2 10 

NV-AGG 1 24 1 1 27 5 30 36 

NV-SVG O O 3 

OP·SLG 1 1 23 25 16 30 30 

SP·FMG 1 1 1 O 90 

SP-JTG 2 35 4 41 4 55 

SP--SVG 1 1 O 3 

TE·AGG 24 24 7 30 15 

Summa 15 2 3 9 69 42 314 1 1 2 1 99 2 560 239 662 625 

E:\090527 infr Skåne Nv\090527 Statistik sökande Skåne Nordväst ap.xls 2009-05-27 

ftri


Sökande till kommunala gymnasieskolor i Helsingborg 

Anskod 1.a handssökando (mottagna I första hand) oTSlag I 

((1283 ((1260 ((1277 '(1284 ((1214 (r1261 ((1282 ((1257 '(1276 1r1292 fr1278 ((sam frövrkom Summa Varav lntplonl 1"1 pi 

Hbg BJuv lAstorp Höganäs Svalöv Kävllngo Landskrona Orkelljunga Klippan Angolholm Bastad v Skåne obeh. stat hl 2008 

BF 20 4 3 2 1 O O O 1 1 O O O 32 25 37 40 

BP 64 10 12 4 2 O 1 4 O 1 O 1 O 99 48 68 85 

EC 60 8 6 O 2 O 1 1 O 1 O 2 1 82 14 80 85 

EN 19 1 2 O O O O O 3 O O O O 25 5 17 16 

ES-BD 28 4 1 2 O O 1 2 O 3 1 1 O 43 10 48 48 

ES-DN 10 O 2 3 O O 1 O 3 1 O 1 1 22 6 30 16 

ES-MK 27 3 O 6 1 O 2 1 O 1 1 2 O 44 8 48 48 

ES-TA 9 3 3 O O O O 1 O O O O O 16 2 18 32 

FP 41 8 5 5 1 O 6 O O 1 1 1 O 69 43 68 85 

FP-TP 10 3 3 O O O O O O 2 O O 1 19 12 17 17 

HP 43 9 9 2 2 O 11 1 O O O O 1 78 27 90 98 

HR 58 7 6 1 2 O 6 4 2 O O 2 6 94 33 85 85 

HV-FR 34 11 2 6 2 O 2 O 4 1 O 4 4 70 14 32 32 

HV-KL 9 1 1 2 2 O 1 1 2 O 1 O O 20 5 24 24 

HV-TA 5 2 O O 1 O 1 1 O O O O O 10 4 17 16 

HV- V 1 O 1 1 2 O O O 1 1 O O O 7 4 16 16 

HV-CVSG 21 9 3 5 2 O O l' 2 2 1 2 O 48 10 20 O 

IB 36 2 2 3 2 O O O O 3 1 O 2 51 O 50 40 

lP 14 9 O 1 2 O 1 O O O O O O 27 20 34 24 

LPL018 5 3 1 2 1 O 1 O O 1 O 1 O 15 5 16 16 

MP 41 2 7 5 2 O 2 1 7 3 O 2 2 74 18 80 90 

NV-FI 18 1 1 2 2 O 2 O 1 2 O O O 29 2 30 30 

NV·SGOL 36 2 4 4 2 O O 1 O O O O O 49 1 80 90 

NV-SGTB 49 3 4 1 2 O O 3 3 O O 1 2 68 4 80 96 

OP 90 6 6 2 2 O 6 1 O 3 O 4 O 120 45 96 102 

5MBF 8 O O O O O O O O O O O O 8 1 16 15 

SMHR 26 1 3 1 1 O 1 2 O 2 3 1 O 41 11 34 34 

SMMP O O O O O O O O O O O O O O O O 16 

SMNV-SG 40 1 1 2 2 O 3 O 1 1 O 1 O 52 1 50 32 

SMR120 7 4 4 5 2 1 2 O O 2 1 11 O 39 7 18 16 

SMSP-F 51 3 2 9 2 O 9 O O 1 O 2 1 80 8 90 90 

SMSP-SGl 80 9 7 3 2 O 4 O O O O 1 O 106 6 90 64 

SMSP-SG2 10 1 O O 1 O O O O 1 O O O 13 O 16 20 

SP-SGNI 86 6 6 3 2 O 4 O 2 1 O 1 O 111 8 132 160 

SP-SGOL 65 3 6 3 2 O 4 1 1 O O 1 1 87 11 96 90 

TE 64 11 8 2 2 O 4 O O O O O 4 95 12 96 160 

Summa 1185 150 121 87 2 1 76 26 33 35 10 42 26 1843 430 1818 1928 

~aO

Statistik· ansökan och intagning till gymnasieskolan lå 09·10 

Sökande till kommunala gymnasieskolor i Höganäs . 

Anskod 

fr 1283 

1.a handssökande Cmottaana I första hand) 

fr 1260 

Försla!:) 

fr 1277 fr 1284 fr 1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 frsamv Varav Int pi Int pi 

fr övr kon Summa 

I 

BF 

Hba Sluv AstorD Hö anäs Svalöv Kävlln e Landskro OrkelI un Kllo"an An el hoJ Båstad Skåne obeh. enl stat HT2008 

3 8 11 8 16 16 

EC 17 17 6 18 18 

ES O O O O O 

HP 10 10 6 24 24 

HR 12 12 3 16 16 

NV 27 27 1 60 60 

OP g g 4 16 16 

SP 20 20 2 60 60 

SP-IN 1 26 27 O 24 24 

TE 1 1 12 14 O 30 30 

Summa 5 O 1 141 O O O O O O O O O 147 3D 264 264 

tra


Stlkande till kommunala gymnasieskolor l Ängelholm 

Anskod 1.a handssökande (mottaqna l första hand) 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr samv fr övr kOlT Summa Varav FörslaQ Antallnt. 

HbQ Bjuv lAstarp Höganås Svalöv Kävlinae Landskro OrkelI un Kllooan Anaelhal Båstad Skåne obeh. Int pJ Iplatser 

BF 1 22 2 2 27 13 20 24 

BP 2 1 31 7 1 1 43 12 30 32 

EC 1 9 1 11 16 18 

ECOT 1 1 16 2 20 3 16 14 

ES·BO 1 9 10 3 10 16 

FP 2 1 1 15 1 20 11 20 22 

HP 3 1 29 1 1 35 8 24 24 

HR 1 14 11 1 27 11 20 24 

HY·FR 1 1 1 3 20 1 1 2 30 1 12 18 

HY-HY 4 4 

JP 7 2 9 5 16 17 

NY 1 1 7 4 70 6 1 90 3 80 70 

SMOP 1 3 2 3 30 10 49 5 40 24 

SP 1 1 4 1 2 82 .13 1 3 108 105 80 

TE 1 2 26 2 1 32 1 40 30 

SUMMA 12 4 5 21 1 5 ·9 380 59 5 10 511 76 453 417 

fGI!


Sökande till kommunala gymnasieskolor i Båstad 

Anskod 1.a handssökande (mottaana i törsta hand) 2009 2008 

fr 1263 fr 1260 fr 1277 fr 1264 fr 1214 fr 1261 fr 1262 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1276 fr samv fr övr ko Summa Varav Försla Antallnt.- 

Hbo ISjuv Astorp HÖ\1anäs Svalöv Kävllnoe Landskro IOrkell)un KIIDDan Anaelhol Båstad Skåne obeh. Int pi lplatser 

HP 7 1 15 20 

HP-TU 1 5 28 

NV 1 17 1 28 18 

OP 2 11 3 24 

SMSP-J 5 ·7. 20 24 

SM-Tennis 2 2 6 

SP 15 24 6 

TE ut åll O 

Summa 9 59 2 70 5 122 96 

, I 

'l7-it 

A 

oi 

~d


Sökande till kommunala gymnasieskolor l Klippan 

Anskod 1.8 handssökande (mottagna i första hand) I 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr 1277 fr 1284 fr 1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 frsamv Från övr Summa Varav Förslag Antal Int.- 

Hbg Bjuv Astorp Höganäs Svalöv KävJlnge Landskro Örkelljun Klippan Ängelholr Båstad Skåne komm. obeh. int pi platser 

BF 6 1 7 1 6 21 7 20 10 

BP 1 1 1 1 1 10 4 2 21 7 20 20 

EC-DT 4 1 4 g 3 10 10 

EC-EL 4 2 8 3 1 18 1 16 16 

EC-ET 2 3 5 1 4 4 

ES-BD 2 2 4 3 11 1 12 10 

ES-MK 1 1 3 1 1 7 2 10 14 

FP-FG 3 5 1 1 1 1 2 1 15 3 33 4 20 20 

FP-PB 5 3 7 1 1 17 9 18 18 

FP-TP 6 3 9 22 8 5 53 19 40 32 

HP 7 6 13 1 27 12 30 32 

HR-RM 3 2 6 11 5 10 20 

lP 1 3 17 5 26 17 16 10 

NPLHH 1 1 2 4 4 2 1 15 4 16 32 

NPLHU 2 2 1 1 8 2 16 4 16 20 

NPLJO 1 2 3 1 5 1 13 8 18 18 

NPR118 1 2 1 3 7 5 16 16 

NV 2 1 g 12 20 30 

OP 5 1 1 5 1 13 7 12 20 

SMNV 1 1 4 10 

SMSP 1 14 3 5 23 26 30 

SP 3 1 19 2 1 28 3 30 32 

TE 1 6 1 1 11 1 21 3 20 20 

Summa 9 7 61 2 11 2 1 35 169 19 6 67 17 406 122 402 444 

eepcl


Sökande till kommunala gymnasieskolor i Örkelljunga 

Anskod 1.a handssökande (mottagna i törsta hand) I 2009 2008 

fr 1283 fr 1260 fr12n fr 1284 fr1214 fr 1261 fr 1282 fr 1257 fr 1276 fr 1292 fr 1278 fr samv fr övr kon Summa Varav Förslag Antal int.- 

Hbg Bjuv Astorp Höganäs Svalöv Kävlinge Landskro Orkelljun Klippan Angelhol Båstad Skåne obeh. Int pi platser 

BF 5 5 2 16 20 

lP 5 1 6 G 6 16 

NP-HU 1 1 1 2 1 8 13 27 6 25 20 

NY 7 7 16 20 

OP 5 2 1 1 9 2 16 20 

SP 14 14 1 20 20 

TE 2 7 9 1 15 20 

Summa 1 1 2 1 45 3 9 15 77 116 136 

C6JpcL

Statistik· ansökan och Inlagning till gymnasieskolan rå 09·10 

~IIStaDnuD lIKOIOr 

Anskod 1.l1 handssöklInde PREl 

fr 1283 fr 12&0 fr 1277 fr 1284 fr 1214 fr 12&1 fr 1202 fr 1251 fr 1216 fr 12!l2 fr 1218 frumv fr Ovrkom Summa Antar lnl· 

H' B" ,t, HD anh sVillröv KlIvIIn e l.Dndskronll lkllll un a Kli an An orholm ebtad SkAnII laller 

STAD 

FR0061 B.h13d rtnla 1218 1 2 9 J 1 16 75 

FROl!l4 HR A III tf 1218 2 

, 

J J 2 15 27 

FROt9S HR A el d 12711 2 l 1 1 , 1 16 

" 

FRD198 ES A el tf 12711 J 1 1 1 , 

J 17 30 

FR01!l1 ES A el d 1218 I 2 2 l 7 1 

24 

FRO&lIt a a 2D 

FR1926.F 2 , a 13 15 

FRI926·S 1 1 1 J 18 

FR1!1Z1 4 

FR192!! 4 

FR1!lJO 

a 

FR1931 1 , 

FRl933 1 a 

FR1!lU·B 

a 

FRlla22 SP Cam con 1283 30 l , 9 1 J 2 1 2 54 

FRDD28 FPTP GO kom 1211J 17 D 4 J J 1 l l 

" 

" 32 

FR0129 NP RId 

13 4 1 2 l l 2 1 1 3 

"" 

• 

33 32 

FR0201 SP Im IUl~ 8263 I I I 1 1 , 10 

FR0257 SP S ort 1283 9 2 2 l 2 l l 1 1 20 30 

FR0281 SP Pl1lcl.,ltali 8203 7D D 5 13 5 7 D D 119 99 

FROJ2D SP J Hedba 1283 2D 4 3 3 l , l 4 3 

44 

FR0J21 NV Nafumum 1DJ 27 , , , 

l 1 J 2 " 49 

FRll422 ESMK Mil iii 1283 25 4 I l l 2 6 I 11 a 4 64 4S 

FR0423 OP Vlclum 1283 6 2 3 l J l 16 2D 

FRossa NY Im lus 11283 l 2 3 6 ID 

FRa&&6 ap VJclum 1283 7 l J 1 1 l 14 

FR091-4 EC Hb rakt 1203 12 1 l 18 ID 

• 

FR0915 EN Hb I13kt 12D3 5 l 6 a 

FR09l6 NP Hb r.lkt 1283 J l 4 10 

FR0911lP Hb r.1kt 1283 l 2 2 l 6 D 

FR0918 FP Hb fakt Ull3 3 J 2 l D ID 

FR0919 HV Hb ....kt 12113 2 2 10 

FR092D lP Hb r.lkl1283 l 1 16 

FR0921 BP Hb ....kt 1283 ID I l l 13 ID 

FR1DDS SP Cullu.... 1283 20 , 1 5 l 31 .. 

FR1006 NY Curtura1283 17 l 1 l 2D 22 

FR1JOIlBI' tlb rakt 1283 6 , 

I 2 l 11 10 

FR1J7S BF Vlclum 1283 13 7 2 l 1 1 l 1 2 2D 30 

FR14311 NV Jen5l1n J J I 1 2 10 JO 

FRU39 SPSP JlInsen J l JO 

• 

FR1440SPEK Jensen 13 2 1 16 30 

FR144l HP Jensen 11 I 2 1 15 30 

FRl509 NVProclvlln 12113 

J 2 10 l 4 1 4 1 l 71 33 

FR1616 NVVlltrn " 

O O 

FRI617 SP Vlttr.a O O 

FR16S6 Ee IT 37 1 1 2 41 44 

FR16S1 EC rT D I 1 10 20 

FR1&1I4 EN Fl13mUdss 2 I I 

• 

64 

FR17S2 NP O. Rid 2 2 2 1 2 2 l 

18 

FR1783 SP LBS • 

1 2 J J " 13 32 

FR212GMPL9S 13 J J 1 1 1 1 l 24 10 

FR2l49 ap Vlclum D 1 1 I 11 15 

FRl189 HR Mc a 2 l 1 4 20 

FRl198 EN Im lus , 1 I 3 10 

FR2199 HR lm lus 1 1 1 1 4 10 

NGEl.HO 

FR0424 HV Fram 1292 1 t 1 1 1 5 7 

FR042S NV Fram 12!12 1 7 D 2D 

" 

FR082t EC J B~u~r 1292 1 

• , 13 5 24 25 

FROll22 MP J BsuGr 1292 2 J 2 

, 17 , 

35 

FROS23 HP J Baun1292 l D 1 " 11 25 

FR1299 BP Pub 1292 , 

2 2 1 l 17 13 2 44 38 

FR1390 OP J BaUllr 1292 2 1 1 J 1 a 25 

Summa DB 48 74 25 D 75 17 24 

'" '" 

.. 63 1D 11011 U68 

FR0426 SP Fram 1292 1 7 D 

FR0421 TE Fl'ilrn 1292 

, 

1 10 

" 

" 

~rl


Bildningsnämndens sociala utskott 

BiJdningsnämnden - . 


Sammanlrädesdalum 

2009-05-19 

2009-06-23 

Blad 

7 

6 

§ 

§ 

38 

62 

dnr 236/09-764 

Förslag till riktlinjer för försörjningsslöd 


Föreligger upprättat förslag till riktlinjer för försörjningsstöd. 

IFO-chef Carina Jäghammar och socialsekreterare Camilla Moritz föredrar 

ärendet. 

Förslag tili beslut 

Bildningsnämndens sociala utskotts förslag lill biidningsnämnden: 


1. Föreliggande förslag till riktlinjer för försörjningsstöd antages alt gälla från 

och med 2009-07-01. 

BIN 

2009-06-23 

Beslut 


1. Föreliggande förslag till riktlinjer för försörjningsstöd antages alt gälla från 

och med 2009-07-01. 

justerandes signatur kslnämnd kf utdragsbestyrkande 

au/pres 

O 

d ~

~] BÄSTADS KOMMUN 

, Bildningsnämnden 

Riktlinjer för försörjningsstöd 

gällande från OC~ med den 1 juli 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1.1 Allmänt.........................••..........................................................4 

1.2 Försörjningsstödet 4 

1.3 Annan ekonomisk hjälp 5 

1.4 Förutsättningar för ekonomiskt bistånd 5 

1.5 Beslutsmeddelande 6 

1.6 Överklagan 6 

1.7 Det yttersta ansvaret 6 

2 Särskilda grupper av sökande 7 

2.1 Arbetslösa 7 

2.2 Sjukskrivna 8 

2.3 Socialmedicinska hinder 8 

2.4 Kriminalvårdens klienter 9 

2.5 Egna företagare 9 

2.6 Studerande 10 

2.6.1 Ungdomar under 21 år som studerar på gymnasium 10 

2.6.2 Vuxenstuderande på grundskolenivå 10 

2.6.3 Vuxenstuderande på gymnasienivå 1O 

2.6.4 Studier på högskolenivå 1O 

2.6.5 Studerande under studieuppehåll 11 

2.6.6 Studerande i SFl undervisning 11 

2.6.7 Ekonomisk beräkning när en sambo studerar 11 

2.7 Utländska medborgare 11 

2.8 Asylsökande: 13 

2.9 Värnpliktiga 13 

2.10 Feriearbetande ungdomar 13 

3. Riktlinjer - Alfabetisk OI·dning 14 

3.1 Advokatkostnader 14 

3.2 

3.3 

3.4 

3.5 

3.6 

A-kasse skuld 

Alternativ medicinsk behandling: 

Arbetskläder: 

Arbetsresor: 

Avdrag för frånvaro 

14 

14 

14 

15 

15 

3.7 

3.7.1 

3.7.2 

3.8 

3.9 

3.10 

3.11 

Bauktillgodohavanden 15 

Underårigs banktillgodohavanden 15 

Ålderspensionärers banktillgodohavanden: 16 

Barnperspektivet: 16 

Barnomsorgsplats: 16 

Barnomsorgskostnader: 16 

Barnomsorgsskuld: 17

3.12 Begravningskostnnder: 17 

3.13 Bilinnehnv, bilnvbetnlning mm: 18 

3.14 BoendelBoendekostnnd 18 

3.14.1 Inneboendehyra 19 

3.14.2 Hemmaboende ungdomar 18-25 år 19 

3.14.3 Eget boende för ungdomar: 20 

3.14.4 Stödboende 20 

3.14.5 Boende i villa eller bostadsrätt - boendekostnader. 20 

3.14.6 Andrahandsboende: 21 

3.15 Bostndsbidrngsskuld 21 

3.16 Cyklar 21 

3.17 Egna medelI Förmedlingsmedel 21 

3.18 Elskuld och vnttenskuld 23 

3.19 Fncknvgift/medlemsavgift till a-knssn: 23 

3.20 Fickpengnr: 23 

3.21 Flyttkostnader: 24 

3.22 Föräldrnpenning: 24 

3.23 GInsögon 24 

3.24 Hemförsäkring 25 

3.25 Hemtjänst 25 

3.26 Hemutrustning 26 

3.27 Hushållsel : 27 

3.28 Hyresskulder 27 

3.29 Kosttillägg: 27 

3.30 Kvarstående skatt 28 

3.31 Läknrvård 28 

3.32 Läkemedel.. 28 

3.33 Läromedel.. 28 

3.34 Nödprövning- Mntpengnr- nkutbehov 28 

3.35 Pnss 29 

3.36 Sjukvårdsresor 29 

3.37 SjukhusvistelseNårdkostnnder 29 

3.38 Sknttejämkning 29 

3.39 Skilsmässa 30 

3.40 Skuldsanering 30 

3.41 Spädbnrnsutrustning 30 

3.42 Tandvård: 30 

3.43 Telefoninstallntion/depositionsavgift 31 

3.44 Umgängeskostnnder: 31 

3.45 Utmätning i lön, a-knssn m.m 32 

2

3.46 Överskjutande simtt 32 

3.47 Överskott 32 

4 Utbetalning av f6rsörjningsstöd 32 

5 Återbetalning av ekonomiskt bistånd 33 

3

Vägledande riktlinjer tör ekonomiskt bistånd i Båstads kommun 

1.1 Allmänt 

Socialstyrelsens "Stöd för rättstillämpningen och handläggning, Ekonomiskt bistånd" 

är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. 

I "Stöd för rättstillämpning och handläggning" ges praktiska råd för handläggning av 

ekonomiskt bistånd. Nedanstående riktlinjer avser kommunens avvikelse eller tillägg 

till Socialstyrelsens rekommendationer. 

Vid all handläggning ska följande gälla: 

1. Konsultera Socialstyrelsens "Stöd för rättstillämpning och handläggning" för att 

där få råd för handläggning och rättstillämpning i den aktuella frågeställningen. 

2. Kontrollera i nedanstående riktlinjer för att få information om kommunens 

eventuella avvikelser och tillägg. 

Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagens 4 kapitel. 

Det ekonomiska biståndet definieras som bistånd till försörjningsstöd och livsföring i 

övrigt kap 4 § 1 samt annan ekonomisk hjälp kap 4 § 2. 

En ansökan om bistånd skall alltid utredas, utredningsskyldigheten framgår av 11 

kap 1 § SoL. Utredningen skall inledas 'Utan dröjsmål. 

I alla ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild skall förvaltningslagens 

bestämmelser i §§ 14,16,17,20,21 och 26 tillämpas. 

I varje ärende angående ekonomiskt bistånd ska det alltid framgå: 

- vad klienten ansöker om 

- bedömningsgrunderna för beslutet 

- vilket beslut klienten får. 

1.2 Försörjningsstödet 

Försörjningsstödet omfattar de kostnader som är regelbundet återkommande, medan 

livsföring i övrigt avser de tillfälliga behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras 

en skälig levnadsnivå. 

I Båstads kommun uppdelas försörjningsstödet på personliga kostnader och 

hushållets gemensamma kostnader. 

I begreppet personliga kostnader ingår livsmedel, kläder och skor, lek och fritid 

samt kostnader för hälsa och hygien. 

I hushållets gemensamma kostnader ingår förbrukningsvaror, dagstidning, telefon 

och tv-licens. 

4

I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader för boende, hushållsel, 

arbetsresor, hemförsäkring, medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa, 

barnomsorg, läkarvård, medicin samt hyresgästföreningsavgift. 

Utöver försörjningsstödet kan bistånd till livsföring i övrigt beviljas för skäliga 

kostnader efter särskild prövning. Det kan t ex avse kostnader för tandvård, 

glasögon, spädbarnsutrustning, flyttkostnader m.m. 

1.3 Annan ekonomisk hjälp 

"Socialnämnden får ge bistånd enligt kap 4 § 2 SoL utöver vad som följer av 4 kap 1 

§ om det finns skäl för det" 

Vid en ansökan om bistånd ska det dock i första hand prövas om den enskilde har 

rätt till den begärda insatsen enligt 4 kap § 1 SoL. 

Med denna hjälp avses hjälp utöver det som inbegrips i skälig levnadsnivå. Det kan 

exempelvis vara hjälp till hyresskulder trots att den enskilde haft ekonomisk möjlighet 

att själv betala sin hyra, men prioriterat annat. 

1.4 Förutsättningar för ekonomiskt bistånd 

"Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat 

sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt" 

enligt 4 kap § 1 SoL. Rätten till bistånd är dock inte ovillkorlig. 

Det ankommer i första hand på den enskildes ansvar att göra vad han eller hon kan 

för att försörja sig själv. 

Det egna ansvaret betonas starkt och den enskilde måste utnyttja alla möjligheter 

som står honom till buds för att försörja sig. 

Grundläggande för rätten till bistånd från samhället är: 

att den enskilde inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom 

försörjningsstöd 

att den enskilde efter sin förmåga bidrar till försörjningen 

Med på annat sätt än genom försörjningsstöd avses: att genom arbete, egna 

tillgångar, socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar, studiemedelssystemet, 

samt genom nedsättning av avgifter m. m bidra till sin försörjning. 

Det är också nödvändigt 

att den enskilde medverkar i utredningen och tillhandahåller det underlag som 

behövs för att nämnden skall kunna fatta beslut. Om den enskilde inte 

tillhandahåller begärt utredningsunderlag kan det i sig utgöra skäl att avslå en 

ansökan. Den enskilde skall ha skälig tid att inkomma med handlingar, som i det 

enskilda fallet skall anges av handläggaren. 

5

En ofullständigt ifylld ansökan kan ej handläggas. Det åligger den enskilde att 

inkomma med begärda handlingar. Föregående periods utgifter skall redovisas 

innan utgiften medtas som godtagbar utgift för ny period, exempelvis hyror, el, , 

fackavgift m.m. 

Huvudregeln för rätt till bistånd är att personen är folkbokförd i kommunen samt 

att han kan styrka att han bor och vistas i kommunen. 

1.5 Beslutsmeddelande 

Om en ansökan om försörjningsstöd jml 4 kap § 1 SoL ej beviljas skall den sökande 

skriftligen informeras om beslutet och den motivering som ligger till grund för 

beslutet. Den sökande skall även erhålla skriftlig information om hur man överklagar. 

1.6 Överklagan 

Beslut om försörjningsstöd enligt 4 kap § 1 SoL kan överklagas genom 

förvaltningsbesvär enligt 16 kap § 3. Beslut om ekonomiskt bistånd jml4 kap § 2 SoL 

kan bara överklagas genom kommunalbesvär, laglighetsprövning enligt KL 10 kap 8 

§. 

1.7 Det yttersta ansvaret 

2 kap § 2 SoL 

"Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd 

och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar 

som vilar på andra huvudmän" 

Den kommun som någon mer eller mindre vistas i när hjälpbehovet uppkommer 

kallas för vistelsekommun. Kommunen har skyldighet att pröva en persons behov av 

ekonomiskt bistånd oavsett vistelsetidens längd. Men omfattningen av bistånd kan 

påverkas av den tid som han eller hon vistas där och under vilka förhållanden. 

Undantag från vistelsekommunens normala ansvar: kap 16 § 2 SoL 

1. om någon efter beslut av socialnämnd vistas i annan kommun har den kommun 

som beslutat om vistelsen, placeringskommun, ansvar för bl. a det ekonomiska 

bistånd den enskilde kan komma att behöva. Ex vid placering i HVM-hem eller 

familjehem. 

2. Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en 

placeringskommun 

6

- under kriminalvård i anstalt 

- under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av annan 

kommun 

- som aktualiseras inför avslutning av vård enl. 1 och 2 ovan. 

2 Särskilda grupper av sökande 

2.1 Arbetslösa 

Om den enskilde är arbetslös ska nämnden i regel kräva att han/hon är inskriven på 

Arbetsförmedlingen och står till arbetsmarknadens förfogande på heltid. Det innebär 

att den enskilde ska söka alla för honom lämpliga lediga arbeten som finns ute på 

Arbetsförmedlingens hemsida. Lämpliga arbeten är alla okvalificerade lediga jobb 

samt alla jobb som passar in på personens utbildning/ och eller erfarenhet. Personen 

ska ha en ev och måste veta hur man gör vid en anställningsintervju. 

Personen ska i regel vara beredd på att pendla till närliggande kommuner. Kravet på 

närliggande kommun varierar beroende på om personen har tillgång till egen bil eller 

endast är hänvisad till resor med allmänna kommunikationsmedel. 

Den sökande ska vid varje ansökningstillfälle kunna redovisa vilka arbeten han sökt 

under den senaste månaden. 

Om det ej är uppenbart att den arbetssökande kommer att blir självförsörjande inom 

kort, skall en individuell arbetsplan upprättas där det ska ingå någon form av 

kompetenshöjande aktivitet, såsom utbildningsinslag eller praktik. 

Det är viktigt att insatsen utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella 

önskemål och förutsättningar. Den planerade insatsen skall vara tidsbegränsad och 

målinriktad. 

Syftet med den kompetenshöjande aktiviteten är att den arbetslöse kan öka sin 

attraktivitet på arbetsmarknaden och därmed snabbare nå en anställning och ökad 

egenförsörjning. 

Den arbetslöse förutsätts delta i alla av Arbetsförmedlingens planerade insatser, 

såsom informations- och uppföljningsträffar, jobbsökar aktiviteter mm. 

Skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande, medverka i utredning om 

arbetsförmåga samt att delta i praktik och kompetenshöjande verksamhet gäller 

under hela året - även sommartid. 

En person som vägrat ta anvisat lämpligt arbete eller på eget initiativ slutat en 

anställning och därför inte får arbetslöshetsersättning eller annan 

arbetsmarknadsersättning har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd under 

karenstiden från a-kassa, vanligtvis 45 arbetsdagar. 

Detsamma gäller för en biståndssökande som genom eget uppträdande eller 

agerande skilts från arbetet eller genom detta medverkat till att en anställning inte 

kommit till stånd. 

Undantag från denna regel får göras efter individuell bedömning exempelvis om det 

föreligger medicinska hinder eller starka social skäl. Finns det ett medicinskt hinder 

skall arbetsoförmågan styrkas genom läkarintyg.

Om det finns behov aven utredning beträffande arbetsförmågan skall den 

biståndsberättigade medverka i denna utredning. 

2.2 Sjukskrivna 

I det fall den sökande ej kan stå till arbetsmarknadens förfogande p. g. a sjukdom 

skall han kunna intyga detta genom läkarintyg. Av detta intyg skall det framgå under 

vilken period den sökande är arbetsoförmögen, sjukdomsdiagnos, samt huruvida 

hans arbetsoförmåga är hel eller partiell. Det bör även framgå huruvida det är 

lämpligt för den sökande att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering under 

sjukskrivningsperioden. 

Utifrån den enskildes behov skall en individuell handlingsplan utformas och 

dokumenteras. 

I det fall den sökande ej medverkar i de rehabiliteringsinsatser som föreslås honom 

av behandlande läkare, FK, AME m.f1. kan hans rätt till ekonomiskt bistånd 

ifrågasättas. 

2.3 Socialmedicinska hinder 

I vissa fall kan en arbetsoförmåga ha socialmedicinska orsaker. Det kan exempelvis 

handla om en uttalad social problematik eller missbrukshinder. 

I dessa fall är det nämndens uppgift att försöka få till stånd en rehabilitering genom 

behandlingsinsatser, personligt stöd och andra åtgärder såsom arbetsträning. 

Planering av dessa insatser sker tillsammans med andra myndigheter och enheter. 

Ekonomiskt bistånd kan inte förvägras någon enbart på grund av att han eller hon 

inte tar emot erbjudna rehabiliteringsinsatser. Till exempel, har någon ett ekonomiskt 

underskott kan denne inte nekas försörjningsstöd med motiveringen att han eller hon 

inte följt behandlingsplanen. En längre tids försörjningsstödstagande ska i princip 

alltid förenas med relevanta krav för att stödja den enskilde att få arbete. I vissa fall 

kan det dock te sig utsiktslöst att ställa krav på den enskilde att själv klara sin 

försörjning. För de personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. 

allvarliga missbruksproblem eller andra klart uttalade sociala problem måste lämplig 

hjälp med andra insatser erbjudas. Det kan t.ex. vara motiverande samtal för att 

någon själv ska vilja gå behandling. Krav kan alltså inte ställas i samband med 

biståndsprövningen som skulle omfatta krav på att t.ex. en missbrukare ska delta i ett 

visst rehabiliteringsprogram . 

Den som söker försörjningsstöd ska dock visa att han eller hon är berättigad till 

förmånen och även personer med missbruksproblem måste medverka till 

utredningen i en sådan utsträckning att det finns ett underlag för beslut. 

8

Nämnden får dock inte genom passivitet bidra till att missbruket underlättas eller 

befästes. I ett enskilt fall får därför nämnden beräkna kostnaderna till en lägre nivå, 

om det finns särskilda skäl för detta. Riksnormen kan då frångås och kostnaderna 

kan beräknas till en lägre nivå bl.a. om det är uppenbart att den enskilde inte har 

vissa kostnader som ingår i riksnormen, det kan t.ex. gälla en missbrukare som 

uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. 

Kommunens yttersta ansvar jml 2 kap 2 § SoL kvarstår alltid. 

I det fall arbetsoförmågan beror på social problematik och bedömning görs att den 

sökande under nuvarande omständigheter inte bedöms kunna stå till 

arbetsmarknadens förfogande, skall detta klart dokumenteras i socialakten. Det är 

viktigt att ange under vilken tidsperiod som undantaget skall gälla samt att ange i den 

individuella arbetsplanen vilka övriga behandlingsinsatser som skall göras under 

tiden. 

2.4 Kriminalvårdens klienter 

För personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt svarar staten för alla med 

vården förenade kostnader. Däremot står inte kriminalvården för den intagnes egna 

kostnader ex vis hyra av bostad. 

Försörjningsstöd kan utgå till hyror vid fängelsestraff på högst 6 månader om 

behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Vid fängelsestraff över 6 månader kan det 

istället bli aktuellt att bekosta magasine'ring av den intagnes bohag. 

Reskostnader som är förknippade med permissioner svarar kriminalvården för. Den 

intagne förutsätts själv genom ersättning för utfört arbete kunna bekosta uppehället 

under dessa permissioner. Hemresa i samband med frigivning ska i första hand 

tillgodoses med de sk flitpengar klienten förtjänat genom arbete under anstaltstiden. 

I det fall den intagne skall utöva umgänge med barn under sin permission kan det bli 

aktuellt att socialtjänsten i hemkommunen svarar för umgängeskostnaden för barnet. 

Resebidrag för inställelse till rättegång kan ansökas hos tingsrätten. 

2.5 Egna företagare 

Huvudprincipen är att bistånd inte utgår till egna företagare. Ekonomiskt bistånd skall 

inte utgå för att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som 

uppkommit i sådan verksamhet. Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång 

liksom vissa handelsbolag och enskilda firmor. Om verksamheten inte kan bedrivas 

längre är konkurs eller ackord de utvägar som står till buds för den enskilde 

företagaren. 

Om sökanden driver ett företag och ansöker om försörjningsstöd kan nämnden avslå 

ansökan med hänvisning till att sökanden kan avyttra sitt företag och ställa sig till 

arbetsmarknadens förfogande, Dock måste företagaren få skälig tid på sig att avyttra 

företaget. Det kan då bli aktuellt med försörjningsstöd under en övergångsperiod. 

9

Skälig tid för att avyttra företaget kan vara upp till 3 månader, beroende på 

verksamhetens karaktär och omfattning. 

En bekräftelse på att sökanden avvecklat sitt företag är att sökanden hävt 

registreringen av företaget hos Lokala skattemyndigheten, sagt upp kontraktet på 

lokal och är registrerad som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Sökanden 

bör ansöka och pröva sin rätt till a-kassa. 

Arbetslösa som har beviljats starta eget bidrag genom Arbetsförmedlingen kan 

beviljas kompletterande ekonomiskt bistånd under den period som starta eget 

bidraget utgår. 

2.6 Studerande 

2.6.1 Ungdomar under 21 år som studerar på gymnasium 

Föräldrarna har enligt Föräldrabalken försörjningsskyldighet för ungdomar mellan 18 

och 21 år som studerar på ungdornsgymnasium. 

I det fall föräldrarna har försörjningsplikt ska ungdomen räknas in som barn i 

hushållet om det inte finns särskilda eller synnerliga skäl för att ungdomen ska ha 

bistånd som eget hushåll. 

Studiemedel kan sökas genom CSN höstterminen det år personen fyller 20 år. 

2.6.2 Vuxenstuderande på grundskolenivå 

Grundskolenivå avser studier t. o. m årskurs 9. Försörjningsstöd kan beviljas 

arbetslösa som påbörjar studier på grundskolenivå om studierna bedöms vara en 

förutsättning för framtida arbete och försörjning. Möjligheten att få bidragsdelen i 

studiemedel skall undersökas. 

2.6.3 Vuxenstuderande på gymnasienivå 

Huvudregeln är att studerande på denna nivå ej omfattas av rätten till bistånd. 

Vuxna studerande bör normalt få sina behov tillgodosedda genom de stödformer 

som finns inom studiemedelssystemet from höstterminen det år man fyller 20 år. 

2.6.4 Studier på högskolenivå 

Försörjningsstöd utgår ej vid studier på högskolenivå. 

10

2.6.5 Studerande under studieuppehåll 

En vuxen studerande kan få försörjningsstöd i följande situationer: 

feriearbetslösa studerande som aktivt sökt feriearbete, men som inte fått något 

eller får vänta en tid på första löneutbetalningen. 

Vid terminsstart och om särskilda skäl föreligger i en akut nödsituation, i avvaktan 

på utbetalning av studiemedel. 

2.6.6 Studerande i SFI undervisning 

Personer som deltar i SFI undervisning eller svenska 2 studier och som har en 

individuell handlingsplan vilken inkluderar studier och eventuell halvtidspraktikJ 

halvtidsarbete kan få försörjningsstöd. 

2.6.7 Ekonomisk beräkning när en sambo studerar 

Om det i en hushållsgemenskap finns en vuxen part som är studerande med CSN 

lån och den andra exempelvis är arbetslös, så räknas studielånet som en inkomst i 

parets ekonomi. Krav ställs dock på att· den studerande ansöker om maximalt uttag 

av CSN-Iån samt ansöker om ev. tilläggslån. 

2.6.7. Utländska medborgare 

Utländska medborgare som är bosatta i Sverige och har uppehållstillstånd har 

samma rätt till bistånd som svenska medborgare. 

Utländska medborgare som befinner sig endast tillfälligt i Sverige, t.ex. turister 

och affärsresande, eller den som vistas i Sverige olovligen utan uppehållstillstånd 

eller arbetstillstånd har inte rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (t.ex. till 

hemresa till gränsen och mat under resan). Innan hjälp skall beviljas bör kontakt tas 

med hemlandets konsulat eller ambassad för att undersöka om hjälp kan utgå 

därifrån. 

Nordiska medborgare har samma rätt till bistånd som svenska. 

EU medborgare omfattas av reglerna om den fria rörligheten. De länder som 

omfattas av dessa regler är (inom EU): Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, 

Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, 

Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, 

Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, samt (genom 

EES-avtalet) Island, Norge och Liechtenstein. 

I l

Schweiz har genom avtal med EU omfattats av den fria rörligheten. Men medborgare 

i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna längre än tre 

månader. 

Rätten till fri rörlighet innebär en möjlighet att flytta till ett annat land inom EU om 

man har sin egen och familjemedlemmarnas försörjning ordnad. Det innebär inte en 

rätt att flytta till ett annat land och där leva på någon social förmån. Arbetssökande 

kan man vara i sex månader normalt, men även längre om det kan styrkas att man 

söker arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. 

Följande EU-medborgare har rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (4 kap 1 § SoL) 

om de i paragraferna angivna förutsättningarna är uppfyllda. 

Arbetstagare 

• Ska bli behandlade lika som värdlandets egna medborgare, rätten till 

likabehandling gäller också i fråga om sociala förmåner som ekonomiskt 

bistånd. 

• Arbetstagare som ofrivilligt blir arbetslös och av den anledningen söker nytt 

arbete räknas inte ur ett gemenskapsrättsligt perspektiv som arbetssökande. 

Under vissa förutsättningar behåller denne sin status som arbetstagare. 

Förhållandet i det enskilda ärendet bör då kontrolleras. 

Studerande, pensionärer och andra inte yrkesverksamma personer 

• De har en mer begränsad rätt till ekonomiskt bistånd då deras rätt till fri 

rörlighet förutsätter att de klarar sin försörjning på egen hand, t.ex. genom 

pension, studiemedel eller förmögenhet. 

• Vistelsebegreppet och regler i socialtjänstlagen om kommunens yttersta 

ansvar gäller dock, och innebär att vi får bedöma från fall till fall om bistånd 

ska ges och vilken omfattning det i så fall ska ha. Studenter behandlas som 

svenska studerande vid biståndsbedömning. För pensionärer från EU-Iand 

gäller individuell behovsprövning. 

Om en person som inte är yrkesverksam i Sverige under en längre tid är beroende 

av hjälp från samhället för att kunna klara sin försörjning kan hans eller hennes 

uppehållsrätt i värdlandet upphöra. 

Turister, affärsresande och andra utländska medborgare som befinner sig tillfälligt i 

Sverige 

• Ingen rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer. 

Arbetssökande som inte kan försörja sig själv 

• Avser den EU-medborgare som inte tidigare haft arbete i Sverige och som 

kommit hit för att söka arbete. 

• Under de tre första månaderna som man söker arbete i ett annat 

medlemsland kan man få behålla rätten till arbetslöshetsersättning från 

hemlandet. Individuell biståndsbedömning görs, men den som har rätt till 

arbetslöshetsersättning ska söka detta i första hand. 

• För arbetssökande gäller att han/hon har rätt att uppehålla sig i Sverige så 

länge det kan styrkas att han/hon fortfarande söker arbete och att det finns en 

12

verklig möjlighet till anställning. Det räcker inte med att enbart påstå att man 

söker arbete, utan det krävs att man gör seriösa ansträngningar för att finna 

ett, t.ex. att man är inskriven på AF, har deltagit i svenskundervisning, har 

arbetserfarenhet alt. utbildning inom de yrken man söker till m.m. 

• I princip finns ingen tidsgräns för arbetssökarperioden, men vi sätter en gräns 

vid sex månader som borde vara en rimlig tid för EU-medborgaren att få en 

anställning. Det grundar vi på EG-domstolens troliga tillämpning aven 

sexmånadersregel baserat på Antonissenfallet. Man kan inte hävda att man 

har en realistisk möjlighet att få anställning hur länge som helst. Efter sex 

månaders arbetssökande utan resultat beviljas endast bistånd i undantagsfall. 

Det skulle kunna vara om det då särskilt kan styrkas att det föreligger en 

verklig möjlighet till anställning inom kort tid. 

Detsamma som för ovanstående personer gäller även familjemedlemmar till dessa, 

oberoende av deras medborgarskap. Krav på medborgarskap i ett EU-Iand finns inte. 

Med familjemedlemmar menas: 

make eller maka, 

barn som är under 21 år eller som är över 21 år men försörjs av föräldrarna, 

och 

föräldrar till den som flyttar och eventuell make eller maka, om föräldrarna är 

beroende av dem. 

Rätten omfattar inte sambo. 

2.8 Asylsökande: 

Asylsökande har ej rätt till ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Lagen om 

mottagande av flyktingar LMA tillgodoser denna grupps behov. 

2.9 Värnpliktiga 

Försörjningsstöd utgår inte till värnpliktiga. Deras behov tillgodoses genom andra 

bidrag. 

2.10 Feriearbetande ungdomar 

Huvudregeln är att hemmaboende skolungdomars inkomst av feriearbete, skall verka 

som stimulans till egenförsörjning och ej påverka beräkningen av familjens 

försörjningsstöd. 

13

3. Riktlinjer - Alfabetisk ordning 

3.1 Advokatkostnader 

I första hand skall den sökande utnyttja det rättsskydd som ingår i hemförsäkringen. 

Rättshjälp ges till privatpersoner. För att få rättshjälp ska man som regel ha haft en 

timmes rådgivning av jurist vid advokatbyrå eller annan juridisk byrå enligt 

Rättshjälpslagen. 

Huvudregeln är att bistånd till advokatkostnader, avgift vid tingsrätt för ansökan om 

äktenskapsskillnad, kostnad för utfärdande av pass, resa vid förnyande av 

uppehållstillstånd, ansökan om medborgarskap mm utgår ej. Om bistånd skall 

beviljas till rättshjälpsavgift alternativt självrisken i hemförsäkringen måste det finnas 

mycket starka sociala skäl. Således skall stor restriktivitet tillämpas. 

3.2 A-kasse skuld 

För att förhindra avstängning från a-kassan kan skuld på avgift till A-kassan beviljas. 

3.3 Alternativ medicinsk behandling: 

Exempelvis psykoterapi, naprapat, zonterapi mm. 

Bistånd till alternativ medicinsk behandling prövas restriktivt utifrån en individuell 

behovsprövning. Den enskildes behov av vård/behandling skall i första hand 

tillgodoses genom hälso- och sjukvårdslagen. 

3.4 Arbetskläder: 

Om nödvändiga arbetskläder och arbetsskor ej tillhandahålls av arbetsgivaren kan 

försörjningsstöd utgå. 

14

3.5 Arbetsresor: 

Ersättning lämnas till skäliga kostnader för resor till och från arbete. Huvudregeln är 

att busskort!månadskort beviljas. 

Undantag görs då boendet/alternativt arbetet ej möjliggör resor med allmänna 

kommunikationsmedel. Försörjningsstöd till arbetsresor med bil kan beviljas enligt en 

kostnad motsvarande bensinpriset per mil. 

Med arbetsresor avses resor till och från arbetet eller en praktikplats, 

arbetsmarknadsåtgärder/utbildning, yrkesutbildningar, SFI/GRUV. 

En sökande med löneinkornst skall i första hand ansöka om skattejämkning för 

reskostnader. Detta görs hos lokala skattemyndigheten. Möjligheten att få 

pendlingsstöd via AF ska alltid undersökas. 

3.6 Avdrag för frånvaro 

I det fall den sökande genom olovlig frånvaro, ej deltar i SFI undervisning, praktik 

eller liknande, får det anses att han ej gjort vad som på honom ankommer för att 

bidra till sin försörjning. En nedsättning av biståndet motsvarande antalet frånvaro 

dagar blir då aktuellt. Vi denna beräkning utgår vi från familjens samlade godtagbara 

utgifter, vilken divideras med 30 dagar och sedan multipliceras med antalet frånvaro 

dagar. I en parrelation sammanräknas makarnas totala antal frånvaro dagar. 

3.7 Banktillgodohavanden 

På inkomstsidan medräknas den sökandens samtliga banktillgodohavanden. 

Undantag är de bankmedel som inte kan disponeras p. g. a villkor i gåvobrev. 

3.7.1 Underårigs banktillgodohavanden 

Banktillgodohavanden överstigande 15 % av basbeloppet skall medräknas som 

inkomst då det är en realiserbar tillgång. Barns tillgångar kan inte tas i anspråk för 

familjens försörjning, men däremot för barnets uppehälle enligt Föräldrabalkens 

bestämmelser. Omyndigas medel kan inte användas till hushållsgemensamma 

kostnader. Inkomster såsom underhållsstöd, bostadsbidrag och barn/studiebidrag 

skall däremot räknas som inkomster till hela hushållet. 

Underårigas tillgångar som föräldrarna inte har möjlighet att förfoga över påverkar 

inte en förälders rätt till försörjningsstöd. Detta gäller t. ex bankmedel och aktier som 

står under överförmyndares kontroll, om inte överförmyndaren ger sitt samtycke till 

uttag. Samtycke bör dock kunna ges av överförmyndare såvida inte särskilt förbehåll 

15

är inskrivit i gåvobrev eller testamente. Avkastningen, d. v. s räntan på den 

underåriges kapital bör kunna tas i anspråk för den underåriges uppehälle såvida 

villkor i gåvobrev eller liknande inte omöjliggör detta. 

3.7.2 Alderspensionärers banktillgodohavanden: 

Alderspensionärer kan ha banktillgångar motsvarande 75 % av basbeloppet utan att 

det påverkar bedömningen av'rätt till bistånd för ensamstående. 

För sammanboende/gifta är beloppet 125 % av basbeloppet. 

3.8 Barnperspektivet: 

Enligt SoL 1 kap § 2 framgår det att " när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas 

vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år". 

Barnens situation ska uppmärksammas i utredningar där de på något sätt är berörda. 

I samtliga beslut om ekonomiskt bistånd skall konsekvenserna för barnen i hushållet 

särskilt beaktas varvid hänsyn skall tas till barnens bästa. Då beslut är fattade ur ett 

barnperspektiv skall detta särskilt anges i beslutsmotiveringen. Dokumentationen ska 

ske oavsett om bistånd beviljas eller inte. 

Om det framkommer uppgifter som tyder på att barn far illa ska anmälan inlämnas till 

BUF, vilka bedömer om en utredning enligt 11 kap.1 § SoL ska inledas. 

3.9 Barnomsorgsplats: 

Den enskilde ska vid behov ställa sitt barn i kö för barnomsorg. Huvudregeln är att en 

föräldraledig förälder planerar för ett återinträde på arbetsmarknaden, alternativt 

studier, då barnet är ca 1 år. Ansökan om plats bör därför aktiveras 4 månader 

dessförinnan. 

3.10 Barnomsorgskostnader: 

Om den sökande/familjen ej har beskattningsbar inkomst skall de inte heller 

debiteras någon avgift för barnomsorg - dock en administrationsavgift på 100 kr. 

Handläggaren bistår den sökande med att tillse att avgiftens storlek är korrekt. Om 

sökanden har underlåtit att anmäla rätt inkomst trots uppmaning utgår bara bistånd 

till "den rätta avgiften". 

16

3.11 Barnomsorgsskuld: 

Skulden bedöms som skulder i övrigt, d v s att huvudregeln är att bistånd inte 

beviljas, såvida inte skulden uppkommit under den tid då den enskilde skulle varit 

berättigad till försörjningsstöd. Möjligheten att upprätta en avbetalningsplan ska i 

första hand undersökas. I det fall en betalning av skulden är en förutsättning för att 

barnet ska få en plats inom barnomsorgen, och det föreligger särskilda skäl, kan 

skulden beviljas. 

3.12 Begravningskostnader: 

Om dödsboet efter den avlidne saknar medel kan ekonomiskt bistånd till 

begravningskostnader utgå. De enskilda dödsbodelägarnas ekonomi påverkar ej 

biståndsrätten, utan det är tillgångarna i dödsboet som är avgörande. 

Skäliga begravningskostnader får anses vara de kostnader som en låginkomsttagare 

på orten har råd att kosta på sig. 

Ekonomiskt bistånd skall utgå i sådan omfattning att den avlidne kan ges en värdig 

begravning. Som princip skall gälla att de faktiska kostnaderna beaktas upp till ett 

halvt basbelopp, dock med begränsningen att bistånd endast utgår till 1 annons, 1 

tackannons, begravningskaffe samt enkel kistdekoration. Bistånd utgår ej till 

solosång, program eller tackpärm. Bist$nd till gravsten kan utgå i det fall den kan 

inbegripas i den totala begravningskostnaden upptill maxbeloppet. 

Biståndet upptill ett halvt basbelopp är ett maximalt belopp upptill vilket bistånd kan 

beviljas. Det får inte beviljas som en klumpsumma som dödsboet kan hantera efter 

eget godtycke. Specifikation på offert eller faktura skall alltid bifogas ansökan. 

Kostnader för begravning utanför landet eller transporter dit ingår ej i rätten till 

bistånd. 

För att kunna få en uppfattning om tillgångarna i dödsboet, som i första hand skall 

användas till begravning skall bouppteckningidödsboanmälan finnas till hands vid 

bedömning av rätt till bistånd. 

Att en enskild dödsbodelägare i avvaktan på nämndens beslut redan har betalat 

begravningskostnaderna när ansökan om bistånd görs, innebär inte att dödsboets 

rätt till bistånd bortfaller. 

Bistånd till de nära anhörigas kostnader för kläder, blommor mm i samband med 

begravning beviljas ej som begravningskostnad, utan får prövas separat efter 

särskild ansökan om ekonomiskt bistånd till detta ändamål. 

17

Försörjningsstödtagare som skall delta vid nära anhörigs begravning i Sverige och 

som tillfälligt avbryter sysselsättning/arbetsmarknadsåtgärd/SFI eller motsvarande 

kan om nämnda omständighet kan styrkas få behålla försörjningsstödet. 

3.13 Bilinnehav, bi/avbetalning mm: 

En försörjningsstödstagare som ej är beroende av bil för inkomstens förvärvande kan 

äga en bil s. k. fritidsbil, till ett värde av ca ett halvt prisbasbelopp, för att underlätta 

livsföringen i övrigt, utan att det påverkar bedömning av rätten till försörjningsstöd. 

Kostnader för bilen kan dock ej medräknas som godtagbar utgift. 

Vid ett högre värde ställs krav på att bilen ska avyttras. 

I det fall den sökande är beroende av bil för resor i samband med arbetet accepteras 

ett bilinnehav till ett värde upptill ett basbelopp. 

Individuell prövning kan även ske om den enskilde har behov av bil p g a psykiska 

eller fysiska handikapp- behovet skall då styrkas med läkarintyg. 

En individuell prövning kan även ske om den enskilde har behov av bil pga. ett 

socialt handikapp av betydande grad. 

Om en bidragstagare enligt Bilregistret står som registrerad ägare till en bil, räknas 

denna som bidragstagarens kapitalinnehav. 

Värdering av bilen sker efter bilbranschens värderingslista för begagnade bilar. 

Inköp av bil på avbetalning till maximalt värde av ett basbelopp kan genom 

avbetalning stödjas om inköpet är nödvändigt för att den enskilde skall kunna ta en 

erbjuden anställning. 

3.14 Boende/Boendekostnad 

Vid en prövning av skälig boendekostnad skall en individuell bedömning göras av 

vad som är skäligt för den biståndssökande. I bedömningen bör vi utgå ifrån vad en 

låginkomsttagare i Båstad normalt har råd med. 

Nämnden fastställer normen för högsta godtagbara boendekostnad. Beloppen 

uppräknas årligen utifrån hyreshöjningar i det kommunala bostadsbolaget. 

Nuvarande riktlinjer för högsta godtagbara boendekostnad vilka har antagits av 

socialnämnden under 2009 är följande: 

1 vuxen 

2 vuxna 

1-2 vuxna och 1-2 barn 

1-2 vuxna och 3 barn 

1-2 vuxna och 4 barn eller fler 

4.500 kr inkl värme 

5.100 kr inkl. värme 




18

Riktmärke för att ett hushåll ej skall anses trångbott är två personer per rum, då kök 

och vardagsrum är oräknat. Barn under 5 år bedöms kunna dela sovrum med 

föräldrarna. 

Vid beräkning räknas umgängesbarn som 0.5 barn. 

Vid långvarigt behov av försörjningsstöd (mer än 3 månader) och oskäligt hög 

boendekostnad ska den sökande uppmanas anskaffa billigare boende. Skälig tid för 

bostadsbyte är 3 månader. Den sökanden bör ges ett skriftligt föhandsbesked 

angående detta. 

Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta, men avstår 

från försök att förbilliga sin boendekostnad, skall bidrag till hyran nedsättas i nivå 

med kommunens högsta godtagbara boendekostnad. 

Under pågående socialbidragsperiod är det inte tillåtet att höja sin boendekostnad, 

såvida det inte föreligger särskilda eller synnerliga skäl för ett bostadsbyte. Detta 

skall i så fall prövas av handläggande socialsekreterare före inflyttningen i nya 

bostaden. 

Hemmavarande vuxna barn med egna inkomster skall bidra till boendekostnaden. 

Hyreskostnaden skall i dessa fall delas på antalet vuxna boende i lägenheten. 

Kostnad för dubbel hyra i samband med exempelvis flyttning godkänns normalt inte. 

Avgift för medlemskap i hyresgästförening godtas. 

3.14.1 Inneboendehyra 

Räknas med max 1100 kr/månad inkl. värme samt hushållsel. Inneboendekontrakt 

skall uppvisas. 

3.14.2 Hemmaboende ungdomar 18-25 år 

För ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet är huvudregein att bistånd till hyresdel 

i föräldrahemmet ej skall beviljas. Undantag görs i det fall det är uppenbart att 

föräldrarna får ett betydande inkomstbortfall genom mindre bostadsbidrag mm i 

samband med att barnet avslutar sina studier. I dessa fall kan inneboendehyra 

max1100 kr beviljas. Undantagsvis kan ett högre belopp beviljas om förälderns 

inkomstbortfall är högre och risk finns för att föräldern själv annars hamnar i ett 

bidragsberoende. 

Ungdomar som bott hemifrån en period av ca 1 år och haft annat boende och sedan 

flyttar tillbaka hem kan beviljas inneboendehyra om de i övrigt är biståndsberättigade. 

19

Om en ungdom 18-25 år under en period varit självförsörjande och skaffat eget 

boende, skall kostnaden för detta boende beaktas om ungdomen i övrigt är 

biståndsberättigad och hyreskostnaden bedöms som skälig. Ungdomen bedöms då 

ha brutit sambandet med föräldrarnas ekonomi. 

3.14.3 Eget boende för ungdomar: 

Ungdomar som vill flytta hemifrån före 25 års ålder har rätt till bistånd till 

boendekostnad endast i undantagsfall. Stark restriktivitet skall råda. Beslut om 

bistånd skall föregås av utredning där det klart framgår starka sociala skäl till en 

flyttning. Bistånd till eget boende kan då beviljas efter att en utredning har gjorts av 

BUF. 

När det gäller ungdomar under 18 år som pga sociala skäl ansöker om bistånd till 

eget boende ska utredning och bedömning alltid göras av BUFf socialnämnden. 

Härefter görs en ekonomisk utredning och bedömning av enheten för 

försörjningsstöd på Framstegsförvaltningen. 

3.14.4 Stödboende 

I yttersta nödfall om den enskilde inte har möjlighet att skaffa boende på egen hand 

och om särskilda skäl föreligger, kan bistånd i form av stöd boende beviljas. Biståndet 

beviljas enligt 4 kap § 1 SoL efter att utredning och vårdplan gjorts upp i ärendet och 

behov av stödboende konstaterats. Huvudregeln är att klienten har uttömt alla andra 

möjligheter att på egen hand anskaffa en bostad och att biståndet bedöms 

nödvändigt för att klienten ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå. 

Vid ett stödboende hyrs bostaden i andra hand av socialnämnden. Socialnämnden 

tecknar ett förstahandskontrakt med hyresvärden. 

3.14.5 Boende i villa eller bostadsrätt - boendekostnader 

Villa och bostadsrätt bör betraktas som realiserbar tillgång om en försäljning bedöms 

kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att 

ordna annat boende. Försäljning bör inte krävas om biståndsbehovet bedöms bli 

kortvarigt (högst 3 månader). Rimlig avyttringstid är 3 månader. 

Högsta godtagbara boendekostnad gäller även vid villafbostadsrättsboenden. 

Vid beräkning av villa- och bostadsrättskostnader används speciell villakalkyi. 

20

Godtagbara kostnader för räntekostnader och driftskostnader medräknas. 

Amorteringskostnad, vilket räknas som eget sparande, medräknas ej. 

Vid ansökan om bistånd till övriga huskostnader, ex vis reparationer eller 

nyanskaffning av vitvaror, värmepanna, tvättmaskin m.m görs en individuell 

bedömning där vi utgår från det billigaste alternativet. 

3.14.6 Andrahandsboende: 

Hyreskostnaden för ett andrahandskontrakt accepteras om hyresvärden har godkänt 

andrahandskontraktet. I övrigt gäller samma regler som för förstahandsboende. 

3.15 Bostadsbidragsskuld 

Ekonomiskt bistånd utgår ej till bostadsbidragsskuld p. g. a. för mycket utgivet 

bostadsbidrag. 

3.16 Cyklar 

Cykel till barn och ungdom ingår i bruttonormen under posten lek och fritid och 

beviljas inte generellt utöver norm. 

Cyklar till vuxen beviljas med restriktivitet i det fall den sökande har behov av cykel 

för arbetsresor. Möjligheten att inköpa begagnad cykel skall beaktas. Rimlig kostnad 

uppgår till 750 kr. 

3.17 Egna medel/ Förmedlingsmedel 

En ansökan om förmedlingsmedel ska prövas som ett biståndsärende 

enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). Verkställigheten och 

handläggningen skall ske på samma sätt som för allt övrigt bistånd inom 

socialtjänsten. 

2]

Om socialnämnden gör bedömningen att sökanden har behov av god man eller 

förvaltare skall detta anmälas till överförmyndaren enl. 5 kap. 3 § 

Socialtjänstförordningen (SoF). 

Ett uppdrag som egna medelshandläggare är likvärdigt med ett sysslomannaskap 

vars uppgift och ansvar är reglerat i Handelsbalken, 18 kap. Sysslomannaskapet 

innefattar bl.a. en redovisningsskyldighet som innebär att inkomster och utgifter ska 

redovisas till den enskilde samt att betalningar ska styrkas med verifikationer. 

Bedömning görs av socialsekreterare och beslut fattas av socialsekreterare. Vid för 

klienten positivt beslut lämnas ärendet över till egna medelshandläggare. Beslutande 

tjänsteman får inte vara densamme som senare skall handlägga klientens egna 

medelskonto. En årlig uppföljning av insatsen skall ske genom trepartssamtal. 

Möjligheten att klientens ekonomi kan skötas av god man eller förvaltare skall ha 

företräde framför möjligheten att få hjälp via egna medel. 

Klienten har alltid dispositionsrätten till sina medel varför en skriftlig 

överenskommelse/fullmakt nedtecknas om hur medlen skall disponeras. 

Överenskommelsen skall skrivas under av både handläggare och klient. 

Handläggaren får inte prioritera skulder eller löpande räkningar som rör exempelvis 

den egna verksamheten om detta inte överensstämmer med gjord 

överenskommelse. En överenskommelse kan när som helst sägas upp av klienten. 

Klientens inkomster hämtas in genom att klienten skriver på fullmakter som skickas 

till aktuella utbetalare av inkomsten, t.ex. lönekontor, FK mm. Utbetalning av 

klientens medel sker därefter via ett genomgångskonto i Båstads Kommun. Även om 

klienten uppbär försörjningsstöd, så ska detta bistånd utbetalas via 

genomgångskontot. 

Handläggaren måste först försäkra sig om att medel har överförts till det 

kommunala kontot innan insättning av motsvarande belopp får ske till egna 

medelskontot. Detta kan ske genom direktkontakt med Ekonomiavdelningen i 

Båstad Kommun med förfrågan om överföring skett. Vid direktkontakt med banken 

är det viktigt att överenskommelsen innefattar ett sådant medgivande. 

Handläggaren får inte bedriva "kreditverksamhet", d.v.s. betala ut från ett tomt konto. 

Skriftlig redovisning av gjorda transaktioner skall varje månad delges klienten. Därur 

skall klart framgå vilka insättningar och utbetalningar som gjorts och vilken dag dessa 

skett. Originalhandlingar på betalda räkningar skall sändas till klienten varpå klart 

skall framgå att dessa är betalda. Framförallt kopior arkiveras på kommunen. 

Journalanteckningar skrivs i särskild journal för egna medel, på samma sätt som för 

allt annat bistånd inom socialtjänsten. 

Handläggarens främsta uppgift är att bistå klienten med dennes vardagliga ekonomi 

och utföra de ekonomiska transaktioner som avtalats i överenskommelsen. 

Handläggaren och klienten skall ha kontinuerliga möten där samtal skall föras som 

bidrar till att klienten får en ökad förståelse för sin personliga ekonomi. Målet är att 

22

elationen skall leda fram till att klienten kan sköta sin ekonomi på egen hand och att 

egna medelskontot därmed kan avslutas. 

3.18 Elskuld och vattenskuld 

Har den enskilde haft medel till sitt förfogande men ändå inte betalat sin el och skuld 

har uppkommit är den sökande ej berättigad till bistånd. Handläggaren kan vara 

behjälplig i kontakten med el bolaget för upprättande av avbetalningsplan. 

Vid en avstängning får ett ställningstagande göras huruvida det föreligger en 

nödsituation eller ej. Konsekvenserna aven ei/va avstängning för barnen skall 

särskilt beaktas vid handläggning av ärendet. 

3.19 FackavgiftImedlemsavgift till a-kassa: 

Bistånd kan utgå till den faktiska avgiften. 

3.20 Fickpengar: 

I samband med vistelse på behandlingshem kan bistånd till fickpengar utgå med 4 % 

av gällande basbelopp per månad. En förutsättning är att rätt till försörjningsstöd 

föreligger. Kontroll bör göras med socialnämnden för att förhindra dubbelutbetalning i 

det fall fickpengsnorm är inkluderad i behandlingskostnaden. 

I fickpengsnormen ingår Konsumentverkets poster avseende: 

dagstidning, telefon, hälsa och hygien, lek och fritid samt kläder. 

Bistånd till hyra och el under behandlingshemsvistelse bedöms utifrån det 

individuella fallet. 

Fickpengar skall ej utgå till personer som är häktade eller som avtjänar fängelsestraff 

genom kriminalvården. Huvudprincipen är att kriminalvården svarar för alla kostnader 

fram till att den enskilde friges villkorligt. Efter den villkorliga frigivningen har den 

enskilde samma rätt till ekonomiskt bistånd som andra som vistas i kommunen. 

Undantagsvis kan socialtjänsten bevilja boendekostnad vid kortare fängelsestraff, se 

under rubrik kriminalvårdens klienter 2.4. 

23

3.21 Flyttkostnader: 

Vid flyttning till annan kommun av arbetsmarknadsmässiga skäl, skall möjligheten att 

få bidrag från arbetsförmedlingen nyttjas. 

Om sådant bidrag ej kan utgå eller om flyttningen är nödvändig av andra skäl kan 

bidrag till flyttkostnader beviljas. Det gäller även flyttningar inom kommunen. 

Andra skäl än arbetsmarknadsskäl kan vara starka sociala skäl. 

Det är i regel utflyttningskommunen, d v s vistelsekommunen som skall pröva 

ansökan om försörjningsstöd till flyttkostnad till annan kommun. 

Flyttning skall ske på billigaste sätt genom att i första hand den enskilde själv genom 

hyra av släp och / eller fordon. Anlitande av flyttfirma kan godtas om inga andra 

möjligheter står till buds. Den enskilde anlitar då själv flyttfirman och begär ett 

kostnadsförslag. Det åvilar den enskilde att tillse att den som anlitas för att 

genomföra flyttningen har försäkringsskydd om den sökande önskar att det finns. 

Adressändring eller eftersändning av post beviljas ej. 

Om den enskilde har godtagbara skäl för flyttningen och har behov av fortsatt 

försörjningsstöd beviljar socialnämnden i utflyttningskommunen bistånd till hyra och 

uppehälle under den första månaden i den nya kommunen såvida den enskilde inte 

har avbrutit en aktuell planering. 

3.22 Föräldrapenning: 

En person kan inte avstå föräldrapenning för att istället få ekonomiskt bistånd. 

Det förutsätts därför att den enskilde tar ut hel föräldrapenning till maxbelopp för 7 

dagar /vecka. 

Den enskilde får spara max 1 månads föräldrapenning med garantinivå för senare 

behov exempelvis för inskolning vid förskola. 

Förälder bör kunna återgå i arbete/ alternativt ställa sig till arbetsmarknadens 

förfogande då barnet är ca 1 år. Ansökan om barnomsorg bör därför inlämnas ca 6 

månader innan. 

3.23 Glasögon 

Ersättning utgår till skäliga kostnader för nödvändiga glasögon om behovet är styrkt 

av läkare/optiker. 

24

Bistånd utgår till synundersökning, nödvändig båge max 700 kr samt faktisk 

glaskostnad för ofärgade standardglas. 

Kostnadsförslag från optiker skall inhämtas före beslut. 

Vid behov av att förnya glasen p. g. a förändrad syn utgår försörjningsstöd enbart till 

glas, ej båge. 

Vid nyansökan av glasögon pga förlust eller förstörelse av tidigare glasögon göres en 

rimlighetsbedömning utifrån det enskilda fallet. Sökande ska alltid undersöka 

möjligheten att få ersättning via sin hemförsäkring. Bistånd kan utgå till självrisken. 

Färgade glas, antireflexglas, extra tunna glas, extra hårda glas, progressiva glas 

beviljas endast vid styrkt behov efter ordination av optiker eller läkare då andra glas 

inte kan användas. 

Kontaktlinser beviljas endast om det finns medicinska skäl. Behovet skall styrkas 

med läkarintyg. 

Kostnad för läsglasögon beviljas ej hos Optiker. Behovet kan tillgodoses genom 

billiga alternativ i dagligvaruhandeln. 

Möjligheten till Landstingsbidrag för barn och ungdomar skall beaktas. I Skåne Län 

kan man få bidrag för glasögon till och med 7 års ålder. Högst 500 kronor för 

enkelslipade glas och 1.000 kronor för dubbelslipade glas. 

Om behovet av glasögon ej är akut och den enskilde enligt optikernsIIäkarens 

bedömning kan vänta att förnya glasögonen kan ansökan avslås i det fall den 

sökanden bedöms bli självförsörjande inom kort. 

3.24 Hemförsäkring 

Rimlig kostnad för hemförsäkring godtas. 

Om socialnämnden står för hyreskontraktet på lägenheten skall handläggaren tillse 

att det finns giltig hemförsäkring tecknad. 

Hemtjänst 

Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd medräknas faktisk kostnad för hemtjänst. 

Kontroll bör göras att avgiften är korrekt inkomstbaserad. 

2S

3.25 Hemutrustning 

Vid långvarigt behov av ekonomiskt bistånd (mer än 6 månader), kan bistånd utgå till 

möbler vid behov. 

Vid behov av nyanskaffning utifrån ett basbehov av möbler, husgeråd m.m. göres en 

individuell bedömning. Huvudregeln är att bistånd beviljas till hemutrustning enligt 

nedan: 

Hemutrustning: 

Säng 

Lampor 

Köksbord 

Köksstolar 

Husgeråd: 

Husgeråd 

Städartiklar 

Sängutrustning 

Handdukar 

Beviljas för: 

1 vuxen med 8 % av prisbasbeloppet 

2 vuxna med 12 % av prisbasbeloppet 

Per barn med 3 % av prisbasbeloppet 

Beviljas för: 

1 vuxen med 10 % av prisbasbeloppet 

Varje ytterligare person i hushållet 

med 4 % av prisbasbeloppet 

Bistånd till grundutrustning ska bedömas restriktivt och beviljas endast om det finns 

särskilda skäl eller om behovet är akut och inte kan tillgodoses på annat sätt. 

Ett beslut om hemutrustning bör föregås av ett hembesök för att behovet ska kunna 

fastställas. 

I normalfallet utgår inte ekonomiskt bistånd till hemutrustning till ungdom som skall 

flytta hemifrån. 

Om bistånd till stödboende har beviljats ungdom kan vid behov även basutrustning till 

möbler beviljas enligt riktpriserna ovan. 

Flyktingar kan söka hemutrustningslån från CSN, se broschyr från CSN. 

26

3.27 Hushållsel 

Kostnader för hushållsel beviljas med skäliga kostnader. Soc sekr kan vara klienten 

behjälplig i kontakten med elbolaget för att teckna bästa möjliga elavtal. 

Högsta godtagbara kostnad för hushållsel: 

Antal personer i hushållet: 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

Kostnad per månad: 

250 kronor 

275 kronor 

325 kronor 

350 kronor 

400 kronor 

475 kronor 

3.28 Hyresskulder 

Huvudregeln är att bistånd som regel inte beviljas såvida inte skulden uppkommit 

under den tid den enskilde skulle varit berättigad till försörjningsstöd motsvarande 

skulden. 

Det är viktigt att göra en fullständig prövning av rätten till bistånd avseende huruvida 

behovet har kunnat tillgodosetts på annat sätt varvid såväl den enskildes inkomster 

och tillgångar vid den tid skulden uppkom skall beaktas. 

Har den enskilde haft medel till sitt förfogande men ändå inte betalat sin hyra varpå 

en skuld har uppkommit kan den sökande få hjälp av nämnden i kontakten med 

hyresvärden för överenskommelse om avbetalningsplan för att förhindra vräkning. 

Vid vräkningshot då sökanden ej varit berättigad till bistånd när skulden uppkommit, 

kan bistånd till hyresskuld utgå om det finns särskilda eller synnerliga skäl 

exempelvis ur en rehabiliteringssynpunkt, ur barnperspektivet eller för att förhindra 

en akut nödsituation. 

3.29 Kosttillägg: 

Om den enskilde pga. medicinska skäl har behov av specialkost, ska behovet styrkas 

med läkarintyg. Observera att diabetes ej generellt motiverar kosttillägg då 

diabetikern vanligtvis rekommenderas äta en normalt balanserad kost fri från socker 

och fett. 

27

3.30 Kvarstående skatt 

Kvarstående skatt utgör en skuld och omfattas inte av rätten till bistånd. 

3.31 Läkarvård 

Läkarvårdskostnader och annan sjukvårdande behandling ersätts vid behov upptill 

högkostnadsskyddet. 

3.32 Läkemedel 

Ekonomiskt bistånd utgår till läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. 

3.33 Läromedel 

Utgår till faktisk kostnad i det fall utbildning ingår som ett led i den individuella 

arbetsplanen och studierna ej kan finansieras av studiemedelssystemet. Möjligheten 

att inköpa begagnade läromedel ska undersökas och utgångspunkten ska vara vad 

studerande i allmänhet har möjlighet att bekosta. 

3.34 Nödprövning- Matpengar- akutbehov 

I de ärenden där rätt till bistånd ej föreligger men klienten uppger att han befinner sig 

i en akut nödsituation bör en s.k. nödprövning göras. Reducerat försörjningsstöd 

beviljas enbart då nöd föreligger och behovet inte bedöms kunna tillgodoses på 

annat sätt. Bistånd kan då beviljas jml 4 kap § 1, 2 kap § 2. 

Enbart det faktum att den sökande uppger sig vara nödlidande innebär inte 

automatiskt en rätt till bistånd. Den sökande ska kunna styrka sin medellöshet genom 

bankkontoutdrag, eventuellt kan även behov av hembesök föreligga. 

Vid förlust av plånbok genom stöld eller liknande ska den sökande kunna styrka 

händelsen genom en polisanmälan. 

Sökanden som vid upprepade tillfällen blir bestulen skall informeras om hur han i 

fortsättningen ska förvara sina pengar för att förhindra att samma situation uppstår 

28

igen. Den enskildes ansvar för sin ekonomi ska betonas och någon ovillkorlig rätt att 

få förlusten ersatt föreligger ej. 

Ansökan om bistånd kan avslås om det är uppenbart att fakta kring den beskrivna 

situationen inte är trovärdiga. Beslutsmotiveringen blir då att man inte sätter tilltro till 

sökandens medellöshet. 

Vid nödlidande kan bistånd enligt livsmedelsnorm beviljas. 

Personer som befinner sig i aktivt missbruk eller där man befarar att beviljat bistånd 

inte kommer gå till avsett ändamål kan beviljas livsmedelsnorm via rekvisition. 

3.35 Pass/ Id kort 

Ekonomiskt bistånd till passkostnad eller id kort utgår ej, om ej särskilda skäl 

föreligger. 

3.36 Sjukvårdsresor 

Försörjningsstöd kan utgå till egenbeloppet till faktisk kostnad upptill 

högkostnadskort. 

3.37 SjukhusvistelseNårdkostnader 

Ekonomiskt bistånd kan utgå till vårdkostnaden, dygnsavgiflen med avdrag för 

matkostnaden, motsvarande nettonorm. 

3.38 Skattejämkning 

Den sökande bör utnyttja möjligheten att erhålla skattejämkning för ex.vis arbetsresor 

eller räntekostnader. Det kan bli aktuellt även om inkomsten är begränsad till del av 

året. 

29 

1}cL

3.39 Skilsmässa 

Gifta makar är enligt Giftermålsbalken försörjningsskyldiga gentemot varandra. 

Denna försörjningsskyldighet kvarstår även om makarna har skilda hushåll. 

Under betänketid vid skilsmässa är makar ömsesidigt försörjningsskyldiga gentemot 

varandra och gentemot barnen. 

När ansökan om äktenskapsskillnad gjorts och betänketid löper kan avsteg från 

ovanstående princip, om ömsesidigt försörjningsansvar, göras om makar lever 

åtskilda, dvs är folkbokförda på olika adresser och har två separata boende med 

varsitt hyreskontrakt. Make kan då ansöka om bistånd som ensamstående. Finns 

det barn skall ansökan om bostadsbidrag och underhållsstöd göras omgående. 

3.40 Skuldsanering 

Skuldsanering regleras i särskild lag. För skuldsanering hänvisas till kommunens 

budgetrådgivare. 

3.41 Spädbarnsutrustning 

Om sökande haft försörjningsstöd under en längre tid eller haft inkomster 

motsvarande försörjningsstödet under en tid av minst 6 månader, kan det utgå 

ekonomiskt bistånd till hel- eller del av spädbarnsutrustning vid första barnets 

födelse. Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandens egna 

möjligheter att skaffa nödvändig utrustning, individuell bedömning. 

Vid barn nr 2 och flera avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet till vilken 

spädbarnsutrustning ekonomiskt bistånd skall beviljas. 

Bidrag till hel spädbarnsutrustning beviljas med 10 % av gällande basbelopp och 

innefattar skötbord, grunduppsättning kläder, säng, begagnad barnvagn, madrass 

och bäddutrustning till säng. 

Ekonomiskt bistånd till bilbarnstollbilkudde utgår endast om den biståndssökande är 

beroende av bil för inkomstens förvärvande och kör tir barnomsorgsplats. 

3.42 Tandvård: 

Ekonomiskt bistånd kan utgå till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. För att 

nämnden skall kunna pröva rätten till bistånd, måste skriftligt specificerat 

kostnadsförslag föreligga. 

Ekonomiskt bistånd till kostnadsförslag utgår ej. 

30

Utgångspunkten för prövning av bistånd till tandvård är att en skälighetsprövning 

skall göras av såväl föreslagen terapi, som tandläkarens kostnad i förhållande till 

referenspriset, samt den sökandes förmåga att inom överskådlig tid själv kunna 

betala behandlingen. 

Ekonomiskt bistånd kan endast utgå till kostnader för tandvård som är 

ersättningsberättigad från Försäkringskassan. Bistånd utgår inte till merkostnader vid 

utbyte av ersättningsberättigande tandvård. Om patienten väljer ett dyrare 

behandlingsalternativ, utgår inte bistånd för denna kostnad. 

Om flera åtgärder är möjliga utgår bistånd till billigaste behandlingsförslag. 

Vid komplicerade kostnadsförslag kan kommunens förtroendetandläkare anlitas för 

bedömning. 

För akut tandvård kan bistånd beviljas i efterhand. Med akut tandvård avses tillstånd 

som framkallar smärta eller betydande obehag. Om behandlingen kräver flera 

behandlingstillfällen skall kostnadsförslag begäras in om det inte är uppenbart 

obehövligt. 

Nödvändig tandvård avser tandvård som har till syfte att ge 

-frihet från smärta eller sjukdomar 

-förmåga att äta, tugga eller tala utan större hinder 

-ett utseendemässigt godtagbart resultat 

-dentala material av rimlig standard 

3.43 Telefoninstallation/depositionsavgift 

Ekonomiskt bistånd utgår ej till telefoninstallation/depositionsavgift. 

Kostnaden täcks inom ramen för bruttonormen. 

Undantagsvis kan pensionärer/handikappade med stor skuldbörda beviljas 

depositionsavgift för teleinstallation i det fall det är en förutsättning för 

larminstallation. 

3.44 Umgängeskostnader: 

Norm för uppehälle skall godkännas för de dagar som umgänge är aktuellt samt att 

barnet medräknas som ytterligare en person i hushållsgemensamma kostnader 

under hel sökt period. Detta då hushållsgemensamma kostnader avser fasta 

kostnader som inte kan reduceras i förhållande till umgängesdagarna. 

31

3.45 Utmätning i lön, a-kassa m.m. 

Ekonomiskt bistånd utgår ej som kompensation för låg inkomst p g a utmätning i lön, 

a-kassa m.m. eftersom förbehållsbelopp ungefärligen motsvarar den skäliga 

levnadsnivån enligt socialtjänstlagen. 

Vid beräkning av ekonomiskt bistånd beaktas ej sökandens nettoinkomst efter 

utmätning utan den nettolön som sökanden har före avdrag för utmätningsbelopp. I 

annat fall skulle ekonomiskt bistånd indirekt utgå till reglering av individuell skuld. 

Kronofogdemyndigheten fastställer utmätningsbelopp utifrån normen för 

existensminimum vid begäran av den enskilde. 

Om den sökande vid ett nybesök ej har ansökt om existensminimum, kan 

kompletterande bistånd utgå tillfälligt i avvaktan på att Kronofogdemyndigheten avgör 

ärendet. 

3.46 Överskjutande skatt 

Överskjutande skatt räknas som inkomst utom i de fall där den enskilde inte kan 

förfoga över sin ersättning då pengarna tagits i anspråk av kronofogdemyndigheten. 

3.47 Överskott 

Vid ekonomisk beräkning upprättas en beräkning 3 månader bakåt i de fall sökanden 

inte varit aktuell under en 3 månaders period. Visar dessa beräkningar bakåt ett 

överskott jämfört med normen räknas överskott som inkomst aktuell 

beräkningsmånad dock maximalt 3 månader. 

Ekonomiskt överskott under pågående försörjningsstöd skall överflyttas till nästa 

beräkningsperiod tills överskottet är 0:-. 

Undantag kan göras vid nybesök då den enskilde ej är informerad om socialtjänstens 

normer och regler. Här är det rimligt att inte lika strikt medräkna inkomstöverskotten 

bakåt. En person som inte känner till socialtjänstens normer kan inte förväntas leva 

på denna nivå före ansökan. 

4 Utbetalning av försörjningsstöd 

Försörjningsstöd skall med få undantag utbetalas till sökandens bankkonto.. 

Endast efter noggrann individuell prövning och i speciella situationer kan rekvisition 

användas. 

Om den sökande påvisat ekonomisk oförmåga och vid tidigare tillfällen underlåtit att 

själv inbetala hyra, el eller annan avgift kan aktuella räkningar direktinbetalas för att 

förhindra att en nödsituation uppstår. 

32

5 Återbetalning av ekonomiskt bistånd 

Huvudprincipen när det gäller ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. § 1 SoL är att det 

beviljas utan återbetalningsskyldighet för den enskilde. 

Enligt g kap. 1 och 2 §§ SoL får dock socialnämnden återkräva ekonomiskt bistånd 

under vissa omständigheter. En förutsättning för återbetalning är dock att den 

enskilde faktiskt kan betala tillbaka biståndet. 

Återkrav kan inte göras mot framtida ekonomiskt bistånd eller eventuell framtida 

inkomst. 

Enligt g kap § 1 SoL kan återkrav ske av bistånd som utbetalats på felaktiga grunder 

exempelvis p. g. a oriktiga uppgifter eller om den sökande på annat sätt förorsakat att 

bistånd enligt 4kap § 1 SoL utgetts obehörigen eller med för högt belopp. 

Ekonomiskt bistånd kan enligt g kap § 2 återkrävas om det getts som förskott på 

förmån eller ersättning, eller getts till den som är indragen i arbetskonflikt samt till 

den som på grund av förhållanden som han/hon inte kunnat råda över hindrats från 

att förfoga över sina inkomster och tillgångar. 

Ekonomiskt bistånd som beviljats enligt 4 kap. 2 § SoL får återkrävas, om det har 

betalats ut med villkor om återbetalning. Det bör finnas en tydlig överenskommelse 

om när och på vilket sätt återbetalninge;n skall ske. 

Beslut i samtliga ärenden följer delegationsplan för Individ och Familj. 

33






2009-05-19 

2009-06-23 

Blad 

12 

7 

§ 

§ 

54 

63 

dm 220/09-600.3 

Föräldraenkät 


Enkät har gått ut till vårdnadshavare för barn/elever i förskola, familjedaghem, 

förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 2. Utvecklingsledaren 

har sammanställt svaren i bilagda rapport. 

Ärendet utgår idag och återupptas på bildningsnämndens sammanträde den 23 

juni 2009. 

BIN 

2009-06-23 

Beslut 

Bildnin9snämnden beslutar: 

1. Rapporten översänds som information till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige 

och kommunrevisionen. 

justerandes signatur kslnämnd kf utdragsbestyrkande 

au/pres 

I(}/ ~

o 

,-.; BASTADS KOMMUN 

~ Barn- och utbildningskontoret 

2009-05-09 

Rapport 

Enkätundersökning 

Barnomsorg/skola och hem 

Föräldrar 

Förskola, familjedaghem, förskoleklass, årskurs 2, 5 

och 8 samt gymnasiet årskurs 2 

Helene Steinlein 

Utvecklingsledare 

Katarina Johansson 

Assistent 

09051 Q\t:\helene\föräldraenkät\rapPof1 skola hem09.doc\h

Inledning 

Kommunen har genom rektorer och i enlighet med läroplan för förskolan, Lpfö 

98, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 

Lpo 94 samt läroplan för det frivilliga skolväsendet, Lpf 94, ett ansvar för 

att utveckla verksamheten i riktning mot ökad måluppfyllelse. 

Förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm anger 

en skyldighet för kommunen att följa upp och utvärdera verksamheten mot målen 

i läroplanerna. 

Denna rapport mäter måluppfyllelse i enlighet med de mål som har att göra med 

samverkan mellan respektive verksamhetsform och hem. I detta fall avses: 

barnomsorg d v s familjedaghem och förskola i enlighet med Lpfö 98. Familjedaghem 

och förskolor arbetar i Båstads kommun i enlighet med Lpfö 98. 

Familjedaghemmen arbetar även i enlighet med allmänna råd för familjedaghem. 

skolbarnsomsorg d v s fritidshem i enlighet med Lpo 94. 

grundskola, i detta fall förskoleklass, åk 2, 5 och 8 i enlighet med Lpo 94. 

gymnasieskolan åk 2 i enlighet med Lpf 94. 

Föräldrarna har svarat på ett antal positiva påståenden som är utformade i enlighet 

med målen i styrdokumenten. De har haft fem svarsalternativ att välja 

mellan. Resultaten redovisas för varje verksamhetsform i form av diagram. 

2009 har kommunen lagt ut enkäten på webben. Det har väsentligt underlättat 

arbetet med att sammanställa svaren men samtidigt har det inneburit att färre 

föräldrar har svarat. Svarsfrekvensen i familjedaghem och förskola var 52%. I 

förskoleklass, grundskola och gymnasium var svarsfrekvensen 36%. Kommunen 

räknar med att svarsfrekvensen kommer att öka när föräldrar vant sig vid 

att svara på webben. 

Bakgrund 

Nedan följer utdrag ur läroplanerna som visar vilka målområden som undersökts. 

Ur Lpfö 98: 

"Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall 

vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen 

en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en 

helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande 

människor och samhällsmedlemmar främjas." 

"Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, 

utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna 

verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. 

'l 

"Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan 

skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att 

varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med 

barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. 

090511\I:\helene\föräldraeokäl\rappol1 skola hcm09.doc\h

Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med 

och påverka verksamheten i förskolan. n 

Ur Lpo 94: 

"Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta 

kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling 

till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap'-2 §). Skolan 

skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och 

fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv 

värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall 

därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. 

Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. 

"Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång 

skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling 

och lärande." 

Ur Lpf94: 

"När det gäller ungdomar skall skolan samverka med hemmen". 

Om enkäten 

Påståendena i enkäten delas in i två områden: 

1. Trivsel och verksamhet 

2. Kontakt och information 

Sammanfattning 

Resultatet av årets undersökning· visar att de flesta föräldrar anser att deras 

barn trivs i den verksamhet de befinner sig, att verksamheten ger deras barn 

möjlighet till engagemang och utveckling samt att man har förtroende för personalen 

i kontakten med verksamheten. Det är dock skillnad i svaren beroende på 

vilken ålder barnet har. Föräldrar tenderar att vara mer nöjda i de lägre åldrarna/årskurserna. 

Föräldrar till barn i förskolan uttrycker oro för barngruppernas 

storlek, stress hos personalen och ökad olycksrisk. Man uttrycker också ett stort 

förtroende för personalen. Arets undersökning visar att några områden för utveckling 

bl. a. finns i åk 2 på gymnasiet. Det handlar om huruvida skolan dels 

anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar dels om eleverna får det 

stöd de behöver. 

Diskussion 

Information om hur föräldrar ser på den verksamhet som deras barn frivilligt 

eller av plikt deltar i är central för utvecklingsarbetet avseende måluppfyllelse. 

Den ger i det arbetet också grund för en god dialog inom verksamheterna. 

Krav och förväntningar från föräldrar gentemot skolan ökar med barnens ålder. 

Men hur stora krav och förväntningar kan föräldrar ha Vad eller vem bestämmer 

nivån på kvaliteten i verksamheterna Finns det en konflikt mellan ekonomi 

och verksamhet är det ekonomin som skall styra. Men budgeten är inte statisk, 

den påverkas av lagstiftning, värderingar och prioriteringar bl. a. men påverkas 

den av verksamhetens eller föräldrars röster Hur stor kunskap om verksamheten 

behövs för att få fatta de avgörande besluten och vem avgör hur stor den 

kunskapen skall vara När lever vi inte upp tillläroplansmålen och hur vet vi 

det 

090511 \t:\helene\löräldraenkäl\rapport skola hemo9.doc\h

Varför svarar föräldrar till barn i de högre årskurserna i generellt mindre grad 

med alternativen "stämmer ganska bra, stämmer till viss del eller stämmer 

ganska dåligt" 

Man kan fundera över om vi möter dessa elever på ett mindre bra sätt i de högre 

årskurserna eller om det finns andra förklaringar till enkätresultaten. Styrdokumenten 

anger verksamheternas uppdrag och mål för vad de professionella 

ska arbeta med och för. Målen skall kommuniceras och diskuteras med barn, 

elever och föräldrar. I samband med den kommunikationen kan man också föra 

en dialog om definitioner av förväntningar som föräldrar kan ha. Men då måste 

ledning och pedagoger veta var gränserna går och hur stort utrymme det finns 

för att lyssna till föräldrars synpunkter. Föräldrar synpunkter måste alltid kopplas 

till det uppdrag verksamheterna har. 

En annan del i diskussionen är att ju äldre barnen blir desto svårare blir föräldrarolIen. 

Barnen utvecklas och skall bli ungdomar, unga vuxna och slutligen 

vuxna. Vi vet att i åk 8 är kraften i ungdomarnas frigörelse från föräldrarna stark. 

Ungdomarna tänjer gränser. I skolan sker gränssättning i förhållande till framförallt 

gruppen. I hemmet står individen mer i centrum. Förhållningssätten är 

givetvis olika, både rörande den faktiska gränssättningen men också ungdomars 

uppfattning om dem. 

Brist på kunskap, ungdomars frigörelse, oro, negativa kommentarer från barnen 

om skolan samt föräldrars svårigheter att få information genom sina barn kan 

hos föräldrar leda till frustration, misstänksamhet och en känsla av vanmakt. 

Detta kan skapa bilder av verkligheten som kan vara missvisande. I det läget är 

det givetvis av än större vikt att samverkan upprätthålls genom dialog med 

hemmen för att i möjligaste mån undvika missförstånd. Men det är dock heller 

inte alltid så att föräldrar är intresserade aven dialog med skolan trots försök. 

När barnen blir unga vuxna och börjar på gymnasiet är de på god väg att bli 

myndiga vilket givetvis kan leda till att kontakten mellan skola och hem minskar 

eller upphör helt. 

Föräldrar till framförallt förskolebarn men även till grundskolebarn uttrycker oro 

både för barnen och personalen. Kvaliteten i förskolan, med avseende på arbete 

i enlighet med Lpfö 98 men även i de andra verksamheterna har under de 

senaste åren utvecklats i positiv riktning. Skolinspektionen tydliggjorde detta i 

sin rapport. Satsningar på kvalitetsutvecklare och lärande samtal i syfte att öka 

medvetenheten inom olika områden t. ex. det kompetenta barnet, mitt eget förhållningssätt 

och hur man kan se på den yttre och inre miljön i förhållande till 

verksamhet och måluppfyllelse, har givit märkbara resultat. 

Man kan konstatera att frågan om samverkan mellan verksamhet och hem är 

komplex och av stor vikt för att verksamheterna skall lyckas i arbetet med barnens/elevernas 

måluppfyllelse. Det går inte att dra några förenklade slutsatser. 

090511\t:\heleneVöräldraenkät\rapport skola hem09.doc\h


1. Mitt barn 

För att vi ska kunna jämföra hur svaren har varit mot föreglIende enkäter och se om det finns 

nllgon genomglIende trend behöver vi dessa uppgifter om Ditt barn. 

Besvarad av: 27 (100%) Ej besvarad av: 0(0%) 

gir I 

förskola 

familjedaghem 

0(0%) 

27 (100%) 

100 

75 

50 

25 

o 

1 


som heter/finns i 

1 • Äppelbyn 

2 • Päronbyn 

0(0%) 

0(0%) 

60 

3 Malen 

4 Snapphanebyn 

5 • Skogsbyn 

0(0%) 

1 (4%) 

1 (4%) 

50 

40 

- - :. - - .: - - :. - - ... - - .: - - .: - - .', - - :. --.: - 

- - ... - -.". - - ... - - .'. - - .', - - .', - - .'. - - ... - - .", - 

6 • Ängsbyn 

7 Backabyn 

8 L Klockarebyn 

0(0%) 

0(0%) 

O (O%) 

30 

20 

9 • FIskebyn 

10. Båstad/Östra Karup 

11 F6rslövlGrevle 

0(0%) 

16 (59%) 

9 (33%1) 

10 

O 

- - -.- - -.- - -.- - -,- - -.- - -,- - -.- - - - - -,-- 

01]1 

1 2 3 4 5 6 7 B g 10 11


och är 

1. Pojke 

2. Flicka 

18 (67%) 

9 (33%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

O 

2. Trivsel/Verksamhet 


Mitt barn blir väl bemött av personalen. 

Stämmer Inte alls 

Stämmer ganska dällgt 

Stämmer tlll viss del 

Stämmer ganska bra 

Stämmer helt och hållet 

Medel: 4,96 

0(0%) 

0(0%) 

0(0%) 

1 (4%) 

26 (96%) 


Personalen arbetar för mitt barns bästa. 


Stämmer ganska dåligt 

Stämmer till viss del 



Medel: 4,78 

o (D%) 

0(0%) 

O (O%) 

6 (22%) 

21 (78%)


Verksamheten bör kunna gelger mitt barn godi!l möjligheter till personlig utveckling (t ex sprSklig förmAga, visa 

hänsyn, samarbeta). 



Stämmer tJll viss del 



Medel: 4,59 

0(0%) 

0(0%) 

0(0%) 

11 (41%) 

16 (59%) 


Mitt barn trivs iförskolan/famlljedaghemmet. 

1. Stämmer Inte alls 

2. Stämmer ganska dåligt 

3 Stämmer till viss del 

4 Stämmer ganska bra 

S. Stämmer helt och hållet 

Medel: 4,74 

0(0%) 

0(0%) 

2 (7%) 

3 (11%) 

22 (81%) 

Besvarad av: 27 (100%) EJ besvarad av: 0(0%) 

Mitt barn tycker maten är god. 






Medel: 4,96 

0(0%) 

0(0%) 

0(0%) 

1(4%) 

26 (96%)


1. 

Verksamheten 

2. 

stimulerar och engagerar mitt barn. 


0(0%) 


O (O%) 

5. 


3 (11%) 


6 (22%) 


16 (67%) 

Medel: 4,56 


Personalen anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar. 






Medel: 4,52 

O (O%) 

1 (4%) 

O (O%) 

10 (37%) 

16 (59%) 

Besvarad av: 27 (100%) EJ besvarad av: O (0%) 

Mitt barn fär det stöd det behöver. 



Stämmer tlll viss del 



Medel: 4,74 

0(0%) 

O (O%) 

1 (4%) 

5 (19%) 

21 (76%)

3. Kontakt/Information 


Jag blir som förälder väl bemött av personalen. 





5. Stämmer helt och hållet 

Medel: 4,93 

0(0%) 

0(0%) 

O (O%) 

2 (7%) 

25 (93%) 


1. 

Jag känner förtroende för personalen I frlgor som rör mitt barn. 

Stämmer Inte alls 0(0%) 

2. Stämmer ganska dåligt 0(0%) 

3 Stämmer till viss del 0(0%) 

4 Stämmer ganska bra 2 (7%) 

5. Stämmer helt och hållet 25 (93%) 

Medel: 4,93 

Besvarad dV: 27 (lOO%) Ej besvarad av: O (0%) 

Mitt barns personal lyssnar och tar till sig synpunkter som jag komme.. med. 






Mede': 4,78 

0(0%) 

0(0%) 

0(0%) 

6 (22%) 

21 (78%)

Besvarad av: 27 (100%) Ej besvarad av: O (0%) 

Utvecklingssamtalen rörande mitt barn fungerar bra och känns meningsfulla. 

2. 

1. Stämmer Inte alls 0(0%) 

Stämmer ganska dåligt 0(0%) 

3 Stämmer till viss del 2 (7%) 



Medel: 4,52 


Jag fAr som förälder bra InfannatIan om förskolans/familjedaghemmets verksamhet. 


Stämmer ganska d~lIgt 




Medel: 4,63 

0(0%) 

0(0%) 

1 (4%) 

8 (30%) 

18 (67%)

o 

BASTADS KOMMUN 

1. Mitt barn 

För att vi ska kunna Jämföra hur svaren har varit mot föregående enkäter och se om det finns 

någon genomgående trend behöver vi dessa uppgifter om Ditt barn. 


girl 

1. förskola 

2. familjedaghem 

214 (100%) 

0(0%) 

100 --------- 

75 

50 

25 

O 

2 


som hetertfions I 

1 •Äppelbyn 35 (16%) 

2 •Päronbyn 27 (13%) 

3 Malen 26 (12%) 

4 Snapphanebyn 22 (10%) 

5 •Skogsbyn 19 (9%) 

6 •Ängsbyn 24 (11%) 

7 Backabyn 16 (7%) 

8 L 

Klockarebyn 25 (12%) 

9 •FIskebyn 12 (6%) 

10. Båstad/Östra Karup 0(0%) 

11 Förs)öv/Grevle B (4%) 

15 

10 

5 

O 

- -,- - -.- - -.- - -.- - -.- - -.- - -.- - -.- - - - - -,- - --


och är 

1. Pojke 

2. Flicka 

103 (48%) 

111 (52%) 50 

40 

30 

20 

10 

o 


Besvarad av: 212 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 

Mitt barn blir väl bemött av personalen. 






Medel: 4,73 

o (O%) 

1 (O%) 

5 (2%) 

44 (21%) 

162 (76%) 

, 


Personalen arbetar för mitt barns bästa. 



5. 




Medel: 4,5 

0(0%) 

2 (1%) 

18 (8%) 

64 (30%) 

128 (60%)


Verksamheten bör kunna ge/ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex språklig förmåga, visa 

hänsyn, samarbeta). 






Medel: 4,45 

o (O%) 

4 (2%) 

17 (8%) 

70 (33%) 

121 (57%) 


1. 

Mitt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet. 

Stämmer Inte alls 0(0%) 

2. Stämmer ganska dåligt 2 (1%) 

3 Stämmer till vIss del 11 (5%) 



Medel: 4,65 








Medel: 4,29 

6 (3%) 

6 (3%) 

23 (11%) 

63 (30%) 

114 (54%)


Verksamheten stimulerar och engagerar mitt barn. 


SUmmer ganska dåligt 




Medel: 4,42 

0(00/0) 

5 (2%) 

23 (110/0) 

62 (29%) 

122 (58%) 


Personalen anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar. 

Stämmer inte alls 

Stammer ganska dåligt 

Stämmer till viss dej 


SUmmer helt och hållet 

Medel: 4,28 

1 (0%) 

7 (30/0) 

30 (l4%) 

67 (32%) 

107 (50%) 

Besvarad 

l. 

av: 212 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 

Mitt 

2. 

barn fAr det stöd det behöver. 


1(00/0) 


5. 

3 (1%) 


19 (9%) 


77 (36%) 


112 (53%) 

Medel: 4,4



Jag blir som förälder väl bemött av personalen. 






Medel: 4,52 

0(0%) 

2 (1%) 

21 (10%) 

53 (25%) 

135 (64%) 


Jag känner förtroende för personalen I frAgor som rör mitt barn. 

SUmmer Inte alls 





Medel: 4,54 

0(0%) 

5(2%) 

19 (9%) 

45 (21%) 

142 (67%) 


Mitt barns personal lyssnar och tar till sig synpunkter som jag kommer med. 






Medel: 4,5 

0(0%) 

2 (1%) 

23 (11%) 

54 (26%) 

132 (63%)


Utveckllngssamta'en rörande mitt bam fungerar bra och klnns meningsfulla. 






Medel: 4,43 

2 (1%) 

9 (4%) 

16 (8%) 

54 (26%) 

130 (62%) 

Besvarad 

l. 

av: 211 (99%) Ej besvarad av: 3 (1%) 

Jag fAr som förälder bra Information om förskolans/familjedaghemmets verksamhet. 


2 (1%) 

2. Stämmer ganska d~lIgt 

3. Stämmer till viss del 

8 (4%) 

22 (10%) 


70 (33%) 


109 (52%) 

Medel: 4,31


1. Mitt barn 

För att vi ska kunna jämföra hur svaren har varit mot föregående enkäter och se om det finns 

någon genomgående trend behöver vi dessa uppgifter om Ditt barn. 


1. 

gArpA 

2. 

Strandängsskolan 10 (24%) 

Östra Karups skola 

3_ 

5 (12%) 

Förslövs skola 10 (24%) 

6. 5. 

4 Backaskolan 6 (15%) 

Västra Karups skola 5 (12%) 

Sandlyckeskolan 5 (12%) 

7 Båstads Gymnasium 0(0%) 

25 ....•....•... ' ....•....•..-'-.-- 

20 

15 

10 

5 

- - _:. - - - -~ - - - ~- - - _:. - - -- 

O 

1 2 3 4 5 6 7 


Ange klass/årskurs 

irörskoleklass 

I grundskolans årskurs 2 

41 (100%) 

O (O%) 

100 - - - - 

I grundskolans årskurs 5 

I grundskolans årskurs B 

O (O%) 

0(0%) 

75 

I gymnasiet årskurs 2 

0(0 % ) 

50 

. .. 

---~------.------.-----------_. 

25 

- -- - :. - - - - - :. - - - - - :. - -- - - .. - - -- - - 

o 

1 

2 

3 

4 

5


och är 

l. Pojke 

2. Flicka 

29 (71%) 

12 (29%) 

70 -------- 

60 -------- 

50 --------- 

40 --------- 

30 --------- 

20 -------- 

10 -------- 

O 


Markera det alternativ som bäst stämmer överens med Din uppfattningi 


Mitt barn blir väl bemött av personaler. 






Medel: 4 i 

85 

0(0%) 

0(0%) 

1(2%) 

4 (10%) 

36 (88%) 


Personalen samarbeter för mitt barns bästa. 






Medel: 4.76 

0(0%) 

0(0%) 

2 (S%) 

6 (IS%) 

33 (80%)


Verksamheten/Skolan ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex ta ansvar, bli självständig, 

visa hänsyn, samarbeta). 

1. Stämmer Inte alls 0(0%) 





Medel: 4,73 


Mitt barn trivs i rorskoleklassen/skolan. 

1. Stämmer inte ails 

2. Stämmer ganska dAlIgt 




Medel: 4,76 

0(0%) 

0(0%) 

0(0%) 

10 (24%) 

31 (76%) 



1. Stämmer inte alls 





Medel: 4,17 

0(0%) 

2 (S%) 

6 (15%) 

16 (39%) 

17 (41%)


'. 

Verksamheten/Undervisningen stimulerar och engagerar mItt barn. 


O (O%) 





Medel: 4,59 


'. 

Personalen/Lärarna anpassar verksamheten/undervisningen efter mitt barns förutsättningar. 

Stämmer Inte alls 1 (2%) 

2. Stämmer ganska dåligt 2 (5%) 




Medel: 4,44 


Mitt barn fAr det stöd det behöver I verksamheten. 

Stämmer Inte aIls 





Medel: 4,68 

0(0%) 

1 (2%) 

2 (5%) 

6 (15%) 

32 (78%)



Jag blir som förälder väl bemött av personalenII skolan. 






Medel: 4,78 

0(0%) 

0(0%) 

1 (2%) 

7 (17%) 

33 (80%) 


Jag känner förtroende för personalen/skolans personal I frAgor som rör mitt barn. 






Medel: 4,76 

0(0%) 

0(0%) 

1 (2%) 

8 (20%) 

32 (78%) 


Mitt barns personal/lärare lyssnar och tar till sig synpunkter som Jag kommer med. 



3 Stämmer till viss dej 



Medel: 4,63 

O (0%) 

0(0%) 

3 (7%) 

9 (22%) 

29 (71%)


UtveckUngssamtalen rörande mitt barn fungerar bra och känns meningsfulla. 






Medel: 4,54 

1 (2%) 

0(0%) 

5 (12%) 

5 (12%) 

30 (73%) 


Jag fAr som förälder bra Information om f"årskoleklaS5ens/skolans verksamhet. 






Medel: 4,76 

0(0%) 

1 (2%) 

1 (2%) 

5 (12%) 

34 (83%)

6 mb - Båstads kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?