Smakprov - Liber AB

Geografi I inledning
Bildanalysen bör anknyta till det avsnitt/kapitel man arbetar med. Den kan användas
som inledning till ett nytt avsnitt för att väcka intresse och påbörja en
diskussion. Men den kan också användas för att avsluta ett arbetsområde, där
eleverna får använda bildtolkningen för att redovisa och sammanfatta de kunskaper
de fått. Bildanalysen bör endast omfatta ett fåtal bilder per avsnitt/kapitel.
Bilderna bör naturligtvis vara valda så att de så tydligt som möjligt speglar
det avsnitt man ska arbeta med / har arbetat med. Ett urval av lärobokens bilder
bör användas för aktiv bildanalys.
Till varje kapitel har vi givit förslag till frågeställningar kring en bild. För den
händelse klassen behöver förbättra sin bildtolkningsförmåga kan följande moment
övas:
• att analysera och hämta fakta ur bilder
• att i ord beskriva bilder
• att för andra visa och beskriva bilder
• att kombinera bild med karta och profil.
Se även Lathund för bildanalys på nästa sida!
Geografiska modeller
Modellen är ofta ett verksamt redskap i utbildning. Med dess hjälp kan en
komplicerad verklighet renodlas och beskrivas i generella termer. Det gäller såväl
faktiska tillstånd som processer. Modellens princip att via en förenkling fokusera
intresset på viktiga förhållanden och samband ger också möjligheter att
diskutera förklaringar.
Den geografiska modellen, som i förenklad form återger förhållanden och samband
på jordytan, är ofta en tacksam utgångspunkt för diskussioner. I läroboken
finns ett flertal sådana modeller. Förutom kartor som modell över den geografiska
verkligheten finns i kapitel 5 den demografiska transitionen (cykeln).
Tillämpad och jämförd mellan olika delområden (länder) får den en tydlig geografisk
dimension. I kapitel 6 respektive 7 har vi de geologiska respektive hydro
lo gis ka kretsloppen och i kapitel 9 en modell över jordbrukets produktionsinriktning
och intensitet. I kapitel 13 i Geografi 1 och 2 finns dels den klassiska
modellen för industrilokalisering, dels en modell över framväxten av ett transportsystem.
I kapitel 11 finns de tre klasssiska modellerna över städers markanvändning
men också en enkel modell över städers läge och storlek i förhållande
till varandra. Vidare finns i t ex kapitel 14 en modell över det på lång sikt hållbara
resursutnyttjandet.
Modelltänkandet är användbart inte endast för att diskutera generella förhållanden
och samband. Det är också tacksamt för att diskutera avvikelser från dessa
förhållanden och samband i konkreta exempel, t ex varför markanvändningsmönstret
i en viss tätort inte stämmer med det enligt modellen förväntade.
Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB Får kopieras 19