När Sverige är sämst i klassen - Svenska Röda Korset
När Sverige är sämst i klassen - Svenska Röda Korset
När Sverige är sämst i klassen - Svenska Röda Korset
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
www.redcross.se<br />
NÄR SVERIGE ÄR SÄMST I KLASSEN<br />
– en film om mänskliga rättigheter (5:15)<br />
”När <strong>Sverige</strong> är sämst i <strong>klassen</strong>” handlar om Simzar från Azerbajdzjan, som tillsammans<br />
med sin familj flytt till <strong>Sverige</strong> och sökt asyl här. Familjen fick avslag. Mannen utvisas,<br />
men Simzar väljer att hellre leva som gömd i <strong>Sverige</strong>. Simzar har ett hjärtproblem och<br />
behöver läkarvård, men kan inte betala den summa som sjukhuset kräver av henne för att<br />
hon ska få behandling. Filmen beskriver den utsatthet som många människor världen<br />
över lever i idag. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla<br />
människor rätt till hälsovård, men vad händer om den är för dyr för den som behöver<br />
den<br />
I väntan på att också annan vård än akutvård ska bli tillgänglig för alla i <strong>Sverige</strong> på<br />
samma villkor, erbjuder Röda <strong>Korset</strong> kostnadsfri vård och sjukvårdsförmedling.<br />
Denna film är en av fyra filmer på en DVD som heter ”Allas rättigheter – allas ansvar”.<br />
Filmen har producerats av <strong>Svenska</strong> Röda <strong>Korset</strong> med stöd av Sida.<br />
”När <strong>Sverige</strong> är sämst i <strong>klassen</strong>” finns också som separat kortfilm i två format;<br />
för DVD-spelare eller visning via dator med projektor.<br />
Vill du lära dig mer om mänskliga rättigheter<br />
• Anmäl dig till Röda <strong>Korset</strong>s utbildning ”Mänskliga rättigheter – Ditt skydd”<br />
Du kan också boka en frivillig utbildare som kommer till din skola eller till din<br />
organisation och utbildar en klass eller en större grupp intresserade.<br />
• Gå in på regeringens hemsida www.manskligarattigheter.gov.se<br />
Studiehandledning<br />
• Studera FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna<br />
Vilka artiklar kan kopplas till det du sett och hört berättas om i filmen<br />
Du kan också resonera kring hur nedan valda artiklar relaterar till<br />
filmens tema.<br />
• Tycker du att ”papperslösa” ska ha samma rätt till vård i <strong>Sverige</strong> som<br />
svenska medborgare Tycker du att deras rätt till hälsa uppfylls i<br />
<strong>Sverige</strong><br />
• Vilket ansvar har staten för medborgarnas hälsa<br />
1
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna<br />
Artikel 1<br />
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft<br />
och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.<br />
Artikel 2<br />
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring<br />
utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion,<br />
politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller<br />
ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller<br />
internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig<br />
detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller<br />
är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.<br />
Artikel 14<br />
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.<br />
Artikel 22<br />
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad<br />
till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans<br />
eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet,<br />
förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje<br />
stats organisation och resurser.<br />
Artikel 25<br />
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa<br />
och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala<br />
tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller<br />
makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständligheter utanför<br />
hans eller hennes kontroll.<br />
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall<br />
åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.<br />
Artikel 28<br />
Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter<br />
som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.<br />
2
Rätt till hälsa<br />
Texten nedan tillhör <strong>Svenska</strong> Röda <strong>Korset</strong> och är skyddad enligt Lag (1960:729) om upphovsrätt till<br />
litterära och konstnärliga verk © Malin Greenhill och Christina Ulfsparre<br />
Rätten till hälsa finns i artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga<br />
rättigheterna och i artikel 12 i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella<br />
rättigheterna. Rätten till hälsa finns också i Kvinnokonventionen, Rasdiskrimineringskonventionen<br />
och Barnkonventionen.<br />
Vad är hälsa<br />
Hälsa är naturligt kopplad till individens frihet eftersom envar har rätt till sin egen kropp<br />
och förvaltar sin egen hälsa. Rätten till hälsa medför förpliktelser för staten, som till<br />
exempel att tillhandahålla hälsovård. Hälsa kan dock inte ses som ett isolerat tillstånd<br />
utan som en av många olika faktorer. Rätt till hälsa omfattar mer än rätt till vård – man<br />
måste skilja mellan mål och medel. Vad är då hälsa När man talar om begreppet inom<br />
den internationella rätten handlar det dels om folkhälsa och dels om den enskildes hälsa.<br />
Individens rätt till hälsa och rätt till hälsovård i förhållande till statens skyldighet att<br />
tillhandahålla sådan vård, har inte diskuterats i lika hög utsträckning som folkhälsan. Det<br />
står ändå helt klart att den enskilda människans rätt till hälsa inte är någon<br />
friskhetsgaranti. Snarare innebär rätten att en individs möjligheter till god hälsa inte ska<br />
inskränkas.<br />
Respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna är främjande för hälsan, både för den<br />
enskilde individen och för befolkningen i stort. Genom att se sambandet mellan hälsa och<br />
mänskliga rättigheter kan människans välmående främjas bättre än om man skulle betrakta<br />
deras situation enbart utifrån hälso- respektive mänskliga rättighetsperspektiv.<br />
Fara för folkhälsan legitimerar i vissa fall inskränkningar i de mänskliga rättigheterna<br />
men bara om de sker i enlighet med lagen i ett lagligt syfte. Syftet måste vara nödvändigt<br />
i ett demokratiskt samhälle. Syftet ska inte kunna nås med mindre begränsningar och<br />
inskränkningen får inte ske godtyckligt. Om folkhälsan måste skyddas kan inte bara<br />
rörelsefriheten, utan även föreningsfriheten och religionsfriheten, inskränkas.<br />
Rätten till hälsa är en rättighet som måste vara tillgodosedd för att man ska kunna leva ett<br />
drägligt och värdigt liv. I artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga<br />
rättigheterna står det att: ”1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den<br />
egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och<br />
nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom,<br />
invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under<br />
omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. 2. Mödrar och barn är berättigade till<br />
särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn ska åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är<br />
födda inom eller utom äktenskapet.”<br />
3
Artikel 12 i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter beskriver vad<br />
rätten till hälsa betyder och vilka insatser som krävs av staterna för att denna rättighet ska<br />
tillgodoses. Målet är att minska faktorer som sätter hälsan i fara och att förhindra<br />
spridning av smittsamma sjukdomar. ”Konventionsstaterna erkänner rätten för envar att<br />
såväl i fysiskt som i psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa …”<br />
Staterna ska genomföra insatser som minskar foster- och spädbarnsdödlighet, främjar<br />
barns sunda utveckling och förbättrar alla sidor av samhällets hälsovård. Dessutom ska<br />
staterna förhindra uppkomsten av, behandla och kontrollera epidemier, folk- och<br />
yrkessjukdomar samt andra sjukdomar. Staterna ska också skapa villkor så att alla har<br />
tillgång till läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom.<br />
Den europeiska sociala stadgan uppmanar staterna att så långt som möjligt undanröja<br />
orsakerna till ohälsa, att lämna råd och upplysningar för främjandet av god hälsa och<br />
uppmuntran till personligt ansvarstagande i hälsofrågor samt att så långt som möjligt<br />
förebygga uppkomsten av epidemier, folksjukdomar, andra sjukdomar och olycksfall.<br />
I grundlagen står det att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla<br />
människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den<br />
enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för<br />
den offentliga verksamheten. Det ska särskilt föreskrivas det allmänna, alltså stat,<br />
landsting och kommun, att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att<br />
verka för social omsorg och trygghet. Staten ska också främja en hållbar utveckling som<br />
leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.<br />
Den svenska hälso- och sjukvårdslagen har som mål en god hälsa och en vård på lika<br />
villkor för hela befolkningen, att vården ska ges med respekt för alla människors lika<br />
värde och den enskilda människans värdighet och att den som har det största behovet av<br />
hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så<br />
att den uppfyller kraven på en god vård och det innebär att den särskilt ska vara av god<br />
kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling, vara lätt<br />
tillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt<br />
främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.<br />
Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,<br />
ESK-kommittén och rådgivande kommentar om rätten till hälsa<br />
Varje människa har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Rätten till hälsa är en fundamental<br />
mänsklig rättighet som är oumbärlig för utövandet av andra mänskliga rättigheter.<br />
Rätten till hälsa kan förverkligas på många olika sätt, som genom att anta riktlinjer för<br />
hur man kan uppnå bästa möjliga hälsa eller genom att genomföra och förverkliga<br />
hälsoprogram framtagna av Världshälsoorganisationen (WHO) eller genom att anta särskilda<br />
lagar.<br />
4
Dessutom ska det finnas möjlighet till rättslig prövning om man har utsatts för<br />
diskriminering i förhållande till sin rätt till hälsa.<br />
Rätten till hälsa innefattar en rad faktorer som utgör förutsättningen för att man ska kunna<br />
leva ett hälsosamt liv med bland annat mat, bostad, rent vatten, trygga och hälsosamma<br />
arbetsförhållanden samt en hälsosam miljö.<br />
Rätten till hälsa innefattar också att själv ha kontroll över sin hälsa och kropp, inklusive<br />
sexuell och reproduktiv frihet. Man är också skyddad från statliga ingrepp som till<br />
exempel tortyr, påtvingad medicinsk behandling och experiment. Rättigheten innebär<br />
också att det ska finnas ett hälsoskyddssystem som ger lika möjligheter för alla<br />
människor att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa.<br />
Rätten till hälsa ska inte förstås som rätten att vara hälsosam. Individen har själv ett<br />
ansvar för sitt leverne och staten kan inte skydda honom eller henne från alla risker som<br />
finns för ohälsa. Staten kan inte ensam garantera den personliga hälsan utan en individs<br />
genetiska faktorer, mottaglighet för sjukdomar och den egna valda livsföringen har också<br />
betydelse för hälsan.<br />
Förutsättningar för rätten till hälsa enligtkonventionen om de<br />
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna<br />
Enlig ESK-kommitténs rådgivande kommentarer är rätten till hälsa alltid beroende av<br />
följande grundläggande faktorer:<br />
• Tillgänglighet: det måste finnas vårdinrättningar, kompetent medicinsk personal<br />
och medicin i tillräcklig mängd så att allas rätt till hälsa kan tillgodoses.<br />
• Åtkomlighet: det ska inte finnas några hinder för att få tillgång till vård, varken<br />
fysiska, ekonomiska eller diskriminerande sådana. Alla ska också ha möjlighet att<br />
nå information rörande vård och hälsa.<br />
• Godtagbarhet: alla vårdinrättningar ska visa hänsyn gentemot minoriteter, kulturella<br />
skillnader mellan olika grupper av människor samt iaktta medicinska etiska<br />
principer och sekretessbestämmelser.<br />
• Kvalitet: vårdinrättningar och dess tjänster ska vara kvalitetssäkrade ur medicinsk<br />
och vetenskaplig synpunkt.<br />
Nödvändiga åtgärder för att kunna genomföra rätten till hälsa enligt<br />
de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna<br />
En konventionsstat är skyldig att genomföra förebyggande åtgärder för att minska antalet<br />
arbetsplatsolyckor. Staten ska också säkerställa goda och trygga arbetsförhållanden samt<br />
förhindra att befolkningen och/eller miljön kommer i kontakt med farliga kemikalier.<br />
Stater har också en skyldighet att förhindra uppkomsten av epidemier, bland annat genom<br />
5
att informera och undervisa om sexuellt överförbara sjukdomar. Dessutom ska staten<br />
erbjuda läkar- och sjukhusvård vid olyckor, epidemier och andra hälsofaror. För att<br />
förhindra och motverka spridning av dessa sjukdomar är det naturligtvis önskvärt att<br />
staterna samarbetar sinsemellan.<br />
Förbud mot diskriminering<br />
Enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förbjuds all<br />
diskriminering i förhållande till rätten till hälsa. Kommittén uppmärksammar att vissa<br />
grupper är särskilt utsatta när det gäller att få rätten till hälsa tillgodosedd. Det är till<br />
exempel kvinnor, människor med små tillgångar, människor med funktionshinder och<br />
ursprungsfolk. Kommittén anser att stater enkelt kan förhindra hälsorelaterad diskriminering<br />
av dessa grupper genom lagstiftning och spridning av information.<br />
Särskilt utsatta grupper<br />
Stater har en särskild skyldighet att tillgodose fattiga människor med sjukförsäkring och<br />
sjukvård samt att förhindra att de diskrimineras. Vidare ska konventionsstaterna främst<br />
satsa på den delen av vården som gynnar största antalet människor.<br />
Stater ska skydda kvinnor i deras rätt till hälsa. Ett huvudsakligt mål är att minska<br />
kvinnors utsatthet genom att ta särskild hänsyn till de speciella hälsorisker som kvinnor<br />
utsätts för och bekämpa dem. En sådan hälsorisk kan vara våld i hemmet och barnsängsdöd.<br />
Kvinnors rätt till hälsa undermineras om de inte har lika tillgång till hälsovård<br />
som män samt tillgång till information om till exempel sex och samlevnad. Det är också<br />
viktigt att skydda kvinnor från att utsättas för ingrepp som har en skadlig inverkan på<br />
deras reproduktivitet och samlevnad, oberoende av om dessa ingrepp rättfärdigas av<br />
sedvana, kultur eller annan grund.<br />
Barn utgör också en utsatt grupp. Här uppmärksammas särskilt det viktiga arbetet för att<br />
tillgodose flickors rätt till hälsa så att de inte diskrimineras gentemot pojkar, som i vissa<br />
länder anses ha ett större värde och först får mat, kläder, vård och utbildning. Vidare ska<br />
stater arbeta för att motverka kvinnlig könsstympning och unga flickors bortgifte. Barnets<br />
bästa ska alltid vara ledstjärna i arbete för att garantera barnets rätt till hälsa.<br />
Äldre människors rätt till hälsa är viktig och de äldre har rätt till en förebyggande,<br />
preventiv, kurativ, det vill säga botande, och rehabiliterande vård. Både kvinnor och män<br />
ska undersökas regelbundet och de ska få den hjälp som krävs för att de ska kunna klara<br />
sig själva. En person med en kronisk svår sjukdom ska få vård som besparar honom eller<br />
henne onödig smärta.<br />
Rätten till hälsa i andra konventioner<br />
Förutom i den allmänna förklaringen, i konventionen om de ekonomiska, sociala och<br />
kulturella rättigheterna och kvinnokonventionen finns rätten till hälsa också i ILO:s<br />
konventioner och i Världshälsoorganisationens (WHO) konventioner.<br />
6
Begreppet hälsa är mycket omfattande och vagt. Det uppfattas olika beroende på vilken<br />
situation man utgår ifrån. Inför världskonferensen i Wien 1993 beslutades att WHO:s<br />
definition av hälsa skulle ligga till grund för bedömningen om envars rätt till bästa<br />
uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa.<br />
Definitionen återfinns i WHO:s stadga och direkt översatt innebär den att:<br />
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej<br />
endast frånvaro av sjukdom och svaghet.<br />
Denna breda definition har fått mycket kritik för att den uttrycker en utopisk, ouppnåelig,<br />
målsättning, människans fullständiga välbefinnande, men också för att kriterierna för<br />
välbefinnande varierar med tiden och platsen där människan befinner sig. Därför är det<br />
viktigt att se definitionen som ett välfärdsmål, snarare än en definition av hälsa.<br />
I krigstid är bestämmelserna än mer heltäckande eftersom Genèvekonventionerna, krigets<br />
lagar, föreskriver konventionsstaterna långtgående skyldigheter för vården av sjuka och<br />
sårade i väpnade konflikter.<br />
FN:s specialrapportör för rätten till hälsa<br />
FN tillsatte år 2002 en speciell rapportör som ska granska hur staterna respekterar rätten<br />
till hälsa i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och andra<br />
internationella människorättskonventioner. Det finns både temarapportörer och landrapportörer.<br />
Temarapportörerna övervakar ett speciellt tema, som till exempel tortyr eller<br />
hälsa, medan landrapportörerna studerar hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i ett<br />
visst land. Varje år ska rapportören lämna in en rapport till rådet för mänskliga rättigheter,<br />
tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter.<br />
Vem har rätt till hälsa<br />
I princip har varje enskild individ rätt till hälsa. En person som inte är medborgare i det<br />
land han eller hon bor i har ändå rätt att få sin hälsa skyddad och rätt till medicinsk vård.<br />
Trots det kan rättigheten inte förutsättningslöst åberopas av alla personer, oavsett<br />
nationalitet, som befinner sig på ett lands territorium, eftersom de statliga skyldigheterna<br />
måste fördelas mellan värdlandet och hemlandet. Eftersom ”hälsa” är ett vagt begrepp är<br />
det svårt att fastslå exakt vilka skyldigheter som är en plikt för staten.<br />
Hälsoarbete i ett lokalt – globalt perspektiv<br />
Det stora flertalet av alla dödsfall utanför <strong>Sverige</strong>s gränser orsakas av ett fåtal<br />
smittsamma sjukdomar däribland hiv/aids, tuberkulos och malaria. Vatten och sanitet,<br />
med relaterade hälsoproblem, är ett annat viktigt arbetsområde för att minska smitta och<br />
sjukdomsspridning.<br />
7
Mänskliga rättigheter och hiv/aids<br />
”Människor som är marginaliserade och utstötta ur samhället blir särskilt sårbara för olika<br />
sjukdomstillstånd. Det är därför mycket viktigt att hävda de grundläggande mänskliga<br />
rättigheterna som en del i de förebyggande strategier som behövs i kampen mot hiv och<br />
andra epidemier. Genom att leva upp till det som de grundläggande mänskliga rättigheterna<br />
handlar om och som så många länder i världen skrivit under, skapas ett<br />
samhällsklimat som möjliggör bättre hälsa för alla. ”<br />
Citatet är från Jonathan Mann som var arkitekten till Världshälsoorganisationens (WHO)<br />
Global Programme on AIDS.<br />
8