Utbildningsmodul Migrationsdomstolarna - Svenska Röda Korset

Introduktion till utbildningsmodul förmigrationsdomstolarnaUtbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, SvenskaRöda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramenför Röda Korsets projekt ”Ökad genuskompetens i asylprocessen”. Projektetmedfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att ökaförutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelateratvåld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet.Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De skafritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutvecklinginom respektive organisation och därmed till största möjliga positiva effekt påasylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar.Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna,helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrättoch att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut.Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefullasynpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utvecklamodulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren(Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen iGöteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius(Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligtbiträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar),Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska RödaKorset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokatoch offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (AmnestyInternational, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskareinom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö(Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson(Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län).Ett särskilt tack för gott samarbete kring och värdefulla synpunkter påmodulen för migrationsdomstolarna riktar vi till domstolsrepresentanterna ochtillika rådmännen Kerstin Hardgren, Marianne Lindén och Lena Aronsson samtkammarrättsrådet Björn Berselius liksom till de rådmän och föredragande somdeltog i pilotutbildningen i maj 2010.Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilssonför hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul.Stockholm den 23 juni 2010Maite Zamacona AguirreProjektledareMaria BexeliusUtbildningsansvarig, konsult4

Program9.00 – 9.30 InledningIntroduktion av utbildningens syfte och upplägg.Deltagarpresentation.Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt ochpraxis – en historisk översikt och introduktion till lagstiftning ochcentrala dokument.9.30 – 10.20 Könsrelaterat våld10.20 – 10.35 FikapausIntroduktion till centrala begrepp.Könsrelaterat våld – definitioner, uttryck, orsaker och konsekvenser.10.35 – 12.00 Bemötande vid asylutredning och muntlig förhandling12.00 – 13.00 LunchBemötandefrågor, asylutredningar och muntlig förhandling urett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl., EU-direktiv,avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenska förarbeten mm.Trauma och dess konsekvenser på utredning och muntlig förhandling.Hantering av svårigheter vid muntlig förhandling för personer som ärtraumatiserade till följd av våld och/eller är hbt-personer.13.00 – 14.00 Asylbedömning14.00 – 14.10 PausAsylbedömningar ur ett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl,EU-direktiv, avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenskaförarbeten mm.14.10 – 14.45 Asylbedömning forts.14.45 – 15.00 Fikapaus15.00 – 15.40 Fallstudie15.40 – 15.50 PausAsylbedömning forts. samt genomgång av relevanta rättsfall från FN:skommitté mot tortyr (CAT).Heterosexuell kvinna – icke-statlig förföljelse15.50 – 16.50 Fallstudiediskussion och internationella rättsfallDiskussion i helgrupp.Relevanta internationella rättsfall.16.50 – 17.00 Utvärdering och avslutning5

9.00 –9.30 InledningIntroducera utbildningens syfte och upplägg.Syfte:• Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering.• Normkritiskt förhållningssätt i relation till asylutredning ochasylbedömning.Be deltagarna presentera sig.Ge en historisk översikt av framväxten av ett genusperspektiv på områdetsvensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/flickors (härefter kvinnor) och homo- och bisexuella samt transpersoners(härefter hbt-personer) rättigheter. Avseende det internationella perspektivet,uppmärksamma särskilt enskilda länders nationella riktlinjer samtUNHCR:s riktlinjer. Avseende det svenska perspektivet, uppmärksammasärskilt Migrationsverkets riktlinjer samt processen som ledde fram till attden kritiserade särlagstiftningen i 3 kap. 2§ p.3 utlänningslagen (1989:529)avskaffades och ersattes med den nuvarande utlänningslagen (2005:716).Introducera ett urval av nedanstående dokument inom internationell,europeisk och svensk lag som är centrala för utbildningen. Fokusera särskiltpå svenska förarbeten, UNHCR:s handböcker och UNHCR:s riktlinjersom rör könsrelaterad förföljelse samt UNHCR:s vägledande dokumentrörande asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet. Nämn ävenrelevansen av internationella konventioner på området mänskliga rättigheter.6• Utlänningslagen (SFS 2005:716)• SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuellläggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzesoffentliga publikationer, Stockholm, 2004 (härefter SOU 2004:31)• Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuellläggning (härefter Prop. 2005:06/6)• Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefterBet. 2005/06:SfU4)• Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ochgrundläggande friheterna (1950)• Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer förnär tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas somflyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationelltskydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i detbeviljade skyddet (härefter EU:s skyddsgrundsdirektiv)

• UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application ofArticle 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to theStatus of Refugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of BeingTrafficked, 7 April 2006 (härefter UNHCR:s riktlinjer om människohandel,2006)• UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claimsunder Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocolrelating to the Status of Refugees, December 2009 (härefter UNHCR:sriktlinjer om barns asylskäl, 2009)• UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female GenitalMutilation, May 2009 (härefter UNHCR:s vägledande dokument omasylskäl relaterade till könsstympning, 2009)• UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Conventionrelating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to anIndividual’s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud, 17March 2006 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relateradetill blodfejder, 2006)• UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Lawsor Policies, August 2005 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskälrelaterade till tvingande familjeplanering, 2005)• UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008(härefter UNHCR:s handbok till skydd för kvinnor och flickor, 2008).9.30 –10.20 Könsrelaterat våldGe en presentation av problematiken kring könsrelaterat våld, medfokus på våld mot kvinnor och hbt-personer, dess orsaker, mekanismeroch konsekvenser. Betona att även heterosexuella män kan utsättas förkönsrelaterat våld, t.ex. våldtäkt.Tänk på att bl.a. uppmärksamma nedanstående teman och aspekter. Tidenräcker dock inte till för en djupgående redogörelse för samtliga aspektersom berörs nedan, varför ett visst urval bör göras. Kom genomgåendeihåg att knyta an till relevansen för asylutredning och bedömning ur ettgenusperspektiv. Påminn deltagarna om vikten av att kunna se personersutsatthet samtidigt som man synliggör deras aktörskap och motstånd motförtryck.8

Begrepp• Kön/genus, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.• Intersektionalitet – maktordningars samverkan i förtryck – kön, sexuellläggning, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, klass mm.För mer information, se t.ex. Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationellasekretariatet för genusforskning, Göteborg, 1999 ; Tollin, Katharina &Törnqvist, Maria, Feministisk teori i rörliga bilder, 1. uppl., Liber, Malmö,2005; Lundahl, Mikaela, ”Från genus till sexuell och etnisk skillnad”, iLennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet ihistorien, Gidlund, Hedemora, 2006.Se även SOU 2004:31; Prop. 2005/06:6; Bet. 2005/06:SfU4; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning av skyddsbehov pågrund av kön, 2009-01-19 (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken,kap. 40.1, 2009); Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2Skyddsbehov p g a sexuell läggning, 2009-06-01 (härefter Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009); UNHCR:s riktlinjer om könsrelateradförföljelse, 2002; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade tillsexuell läggning och könsidentitet, 2008.För ytterligare fördjupning, se t.ex. Butler, Judith, Genustrubbel. Feminismoch identitetens subversion, Daidalos, Göteborg, 2007; Butler, Judith, ”Frånkonstruktion till materialisering”, i Res publica: Östlings bokförlag Symposionsteoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlagSymposion, Eslöv, 1997; Rubin, Gayle, ”Thinking Sex” i Carole S Vance (red.),Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality, Routledge & Kegan Paul,Boston, 1984; Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass ochkön, Daidalos, Göteborg, 2000; Moi, Toril, ”Vad är en kvinna? Kön och genusi feministisk teori”, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska ochlitterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv,1997; Spivak, Gayatri Chakravorty, ”Can the subaltern speak?”, i Williams,Patrick & Chrisman, Laura (red.), Colonial discourse and post-colonial theory:a reader, Columbia University Press, New York, 1994; Mouffe, Chantal”Feminism, Citizenship and Radical Democratic Politics” i Butler, Judith &Scott, Joan Wallach (red.), Feminists theorize the political, Routledge, NewYork, 1992, s. 369-384.Könsrelaterat våld – definitioner, uttryck, orsaker ochkonsekvenserNormer kring kön, sexualitet, etnicitet etc. maktordningar könsrelateratvåld och diskriminering/kränkningar av kvinnors och hbt-personersrättigheter.9

DefinitionerKönsrelaterat våld kan alla människor utsättas för, men de som främst drabbasav våldet är kvinnor och hbt-personer.För definitioner om könsrelaterat våld, se: Handlingsplan för SIDA:s arbetemot könsrelaterat våld 2008-2010, SIDA, Stockholm, 2008, kap. 3; CEDAW,General Recommendation 19, 1992; FN:s deklaration om avskaffande av våldmot kvinnor (1993).För vidareläsning om könsrelaterat våld mot kvinnor, se nedan.För vidareläsning om könsrelaterat våld mot män, se t.ex. SandeshSivakumaran, ”Sexual Violence Against Men in Armed Conflict” i EuropeanJournal of International Law, Vol. 18, 2007. s. 253; Lara Stemple, ”Male Rapeand Human Rights” i Hastings Law Journal, Vol. 27, 2009, s. 605.För vidareläsning om könsrelaterat våld mot hbt-personer, se nedan.Könsrelaterat våld – orsaker• Könsrelaterade ojämlika maktförhållanden och könsrelateraddiskriminering• Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (såsommaktordningar baserade på ålder, etnicitet, klass, sexuell läggning,könsidentitet, funktionsnedsättning)För information om våldsorsaker, se t.ex.: UN General Assembly, In-depthstudy on all forms of violence against women: report of the Secretary General,6 July 2006, A/61/122/Add.1 (härefter UN General Assembly, In-depth study onall forms of violence against women, 2006), para. 65-103, 361; FN:s deklarationom avskaffande av våld mot kvinnor (1993); Bexelius, Maria, Asylrätt, kön ochpolitik – en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrånför asylsökande och flyktingar, Stockholm, 2008, (härefter Bexelius, Asylrätt,kön och politik, 2008) s. 51-52, Amnesty International, Crimes of hate,conspiracy of silence, 21 June 2001 (härefter Amnesty International, Crimesof hate, 2001), s. 4-8; Lenke, Karin & Piehl, Mathilda, Hbt i utveckling: enhandbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete, RFSL, Stockholm, 2008(härefter Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008), s. 20-21.Könsrelaterat våld – mekanismer• Könsrelaterat våld i syfte att bibehålla eller upprätta makt och kontroll• Könsrelaterat våld i korrigerande syfte• Sexuellt och fysiskt våld i syfte att utpressa, få information, förnedra offretoch ev. motståndargrupp/parti etc.För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly,In-depth study on all forms of violence against women, 2006 , para. 72, 75-76.10

Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 53; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling,2008, s. 20-21.Könsrelaterat våld och våld mot hbt-personer – uttryck• Fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld i stat, samhälle och familj• Statligt våld (t.ex. kriminalisering och bestraffning för sexuell läggning,våld från polis och andra statsrepresentanter i och utanför fängelser, falskabrottsrubriceringar och åtal, påtvingad medicinsk behandling), våld isamhället (t.ex. misshandel, korrigerande våldtäkter), våld inom familjen(t.ex. fysiskt och psykologiskt våld inkl. hedersrelaterat våld, tvångsgifteoch relaterade kränkningar).• Våld i samkönade relationer• Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd• Våld, diskriminering och straffrihetFör mer information och hänvisningar, se t.ex.: Yogyakartaprinciperna, 2007,s. 6-9; SIDA, Handlingsplan för SIDAs arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, 2008, kap. 3; Ottosson, Daniel, State-sponsored homophobia A worldsurvey of laws prohibiting same sex activity betweeen consenting adults, ILGA,May 2010; Amnesty International, Crimes of hate, 2001; Human Rights First,Hate Crime Survey 2008, 2008, s. 125-150 ; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling,2008; Holmberg, Carin, Stjernqvist, Ulrica & Sörensen, Eva, Våldsamt lika ocholika: om våld i samkönade parrelationer, Stockholms universitet, Centrum förGenusstudier, Stockholm, 2005.För information och rapporter från organisationer, se t.ex.ILGA (www.ilga.org), RFSL (www.rfsl.se), Amnesty International(www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org).Könsrelaterat våld och våld mot kvinnor – uttryck• Sexuellt, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt våld (hem, samhälle, stat)• Våld i fred, konflikt och post-konflikt• Våld under livscykeln• Våld under olika faser av migrationscykeln• Våld mot kvinnor i relation till ålder, sexuell läggning, könsidentitet,etnicitet, nationalitet, klass, funktionsnedsättning.• Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd• Våld, diskriminering och straffrihetFör information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly, In-depthstudy on all forms of violence against women, 2006, para. 104-181, 361;UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returneesand Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response,11

May 2003, s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 34-50, ILGA,Lesbian and Bisexual Women’s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, ”Discrimination and the Toleranceof Difference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper,Andrea (red.), Women’s rights, human rights: international feminist perspectives,Routledge, New York, N.Y., 1995, s. 324-335; Amnesty International, Crimesof hate, 2001, s. 24; It’s in our hands: stop violence against women, AmnestyInternational, London, 2004; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008.För information och rapporter från organisationer, se t.ex. AmnestyInternational (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org), ILGA(www.ilga.org), FN:s kommittéer, särskilda rapportörer (t.ex. FN:s särskildarapportör om våld mot kvinnor) och representanter samt organ som behandlarkönsdiskriminering och våld mot kvinnor (www.un.org).Könsrelaterat våld – konsekvenser• Hälsomässiga konsekvenser• Sociala konsekvenser• Samhällspolitiska konsekvenser• Ekonomiska konsekvenser• Könsrelaterat våld och andra människorättskränkningarFör mer information om konsekvenser, se t.ex. UN General Assembly, In-depthstudy on all forms of violence against women, 2006 , para. 104-181; rapporterfrån FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor (se www.un.org);UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees andInternally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 54-56, ILGA, Lesbian andBisexual Women’s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Lenke& Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 9-12; Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9.Könsrelaterat våld – kränkning av grundläggande mänskligarättigheterFri- och rättigheter av relevans vid många fall av könsrelaterat våld: rätt tillfrihet från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitetoch från könsrelaterat våld; rätten till frihet från tortyr, omänskligoch förnedrande behandling eller bestraffning; rätten till fysisk ochpsykisk integritet; rätten till hälsa; rätten till privatliv; rätten till åsikts- ochyttrandefrihet; rätten att utan tvång ingå äktenskap och lika rätt i äktenskapoch skilsmässa; rätten till arbete; rätten till utbildning; rätten till värdighet ochfrihet att utvecklas som personer; sexuella och reproduktiva rättigheter.För mer information och hänvisningar: CEDAW, General Recommen -dation 19, 1992, para. 7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 27;12

“Individuals’ hu man rights and the laws that protect them”, handout no.9, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1;Yogyakartaprinciperna, 2007.10.20 –10.35 Fikapaus10.35 –12.00 Bemötande vidasylutred ning och muntligförhandlingInled med att låta ett erfaret juridiskt ombud berätta om klienters erfarenheterav asylutredningar hos Migrationsverket respektive muntliga förhandlingar idomstolarna, med särskilt fokus på dels klienter som upplevt och/eller fruktatkönsrelaterat våld, dels klienter som inte är heterosexuella. För det fall ettombud inte har möjlighet att komma till utbildningen, ge en sammanfattningav asylsökandes erfarenheter av muntliga förhandlingar.DiskussionBe deltagarna att i bikupor diskutera de utredningsbrister de själva noteratvid genomläsning av Migrationsverkets utredningsprotokoll. Betona att de skafokusera på utredningsbrister ur ett genusperspektiv, om än de även kan beröragenerella utredningsbrister.Be deltagarna att även reflektera kring metoder de använt före och undermuntliga förhandlingar i syfte att integrera ett genusperspektiv och ökaförutsättningarna att alla, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet,ska känna sig bekväma under förhandlingen och kunna berätta om alla sinaasylskäl.Diskutera i helgrupp, dels om utredningsbrister och dels om positivaerfarenheter och förslag på förbättrade arbetsrutiner. Vid behov, ge några förslagpå rutiner som i vissa fall kan vara påkallade, t.ex. innehållet i förhandskontaktmed nämndemän, det juridiska ombudet och Migrationsverket införförhandlingen; val av inledande ord under förhandlingen; val av vilka frågorsom ställs under förhandlingen samt beredskap att vid behov invända motMigrationsverkets ton till den klagande etc.13

PresentationSummera slutligen diskussionen med en presentation av viktigahänsynstaganden som bör iakttas vid såväl asylutredningar och muntligaförhandlingar för att säkerställa ett genusperspektiv på asylutredningen.Presentationen tar sin utgångspunkt i internationell och svenskflyktingrätt. Se till att vara uppdaterad på relevanta avgöranden frånMigrationsöverdomstolen, men även från migrationsdomstolarna.Uppmärksamma dem på material, inklusive checklista och hållpunkter, somfinns i pärmen och/eller på usb-minnet och som kan samläsas med UNHCR:soch Migrationsverkets riktlinjer mm. Detta i syfte att öka förutsättningarnaatt samtliga asylskäl presenteras utförligt och att underlätta arbetet med attsäkerställa att den lagstadgade utredningsskyldigheten fullgjorts.Uppmärksamma deltagarna på följande aspekter, vilka är relevanta för engenusmedveten asylprövning:• Medvetenhet om kön, sexuell läggning och könsidentitet samt vikten av attha ett normkritiskt förhållningssätt• Förståelse för könsrelaterat våld och diskriminering p.g.a. kön, sexuellläggning och/eller könsidentitet• Förståelse för maktordningars samverkan vid förtryck och motstånd• Förståelse för ålders-/barnperspektivetFör mer information och hänvisningar, se t.ex.: ”Gender Sensitivity &Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination andDurable Solutions – A Checklist” i UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity inthe Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 2:Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination - Procedural Issues(Resource Package), October 2005 (härefter UNHCR, “Gender Sensitivity& Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination andDurable Solutions – A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06, s. 21-22; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, se t.ex. s. 2-3, 4-7; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009; Bexelius, Asylrätt, kön och politik,2008, se t.ex. s. 12-18, 81-85, 86-104.; Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer förutredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?,Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008, (härefter Zamacona Aguirre,Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerandeverktyg?, 2008), se t.ex. 10-13, 37-63.Utredningsaspekter i samband med intervjunSe nedanstående punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma samthänvisningar till relevanta dokument.14

Fråga om önskemål om kvinnlig/manlig tolk, utredare och biträde• Vikten av att kunna välja kön på personer som tolkar för asylsökande ochpå personer som utreder asylskälen (d.v.s. handläggare på Migrationsverketoch offentliga biträden) och att dessa har rätt kompetens för arbetet.För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, ”Gender Sensitivity &Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and DurableSolutions – A Checklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s. 22-23; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 4-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik,2008, s. 85; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning avkvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 30, 32, 41.Separata intervjuer• Vikten av att varje familjemedlem utreds separat i de fall då den asylsökandehar sökt asyl tillsammans med anhöriga; medvetenhet om behovetav separata utredningar för att berätta om könsrelaterad/könspecifikförföljelse; medvetenhet om särskilda svårigheter för kvinnor och hbtpersoner(t.ex. traumakonsekvenser som inverkar på förmåga och vilja attberätta om könsrelaterade asylskäl och om komma ut-processen etc. liksomeventuell förekomst av hot eller negativa reaktioner från familjemedlemmarsom söker asyl); diskussion kring närvaro av barn, i synnerhet, underintervjuer av mödrar; sekretess.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, ”Gender Sensitivity &Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and DurableSolutions –A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st. 5, s. 22-23; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön ochpolitik, 2008, s. 88; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömningav kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 86-90.Intervjumiljön• Den fysiska intervjumiljöns påverkan på utredningskvaliteten; skapandet aven förtroendeingivande atmosfär.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, ”Conducting theinterview”, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 2, 2005; “Interviewing applicants for refugee status”, i UNHCR:s15

utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, ”Gender Sensitivity &Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and DurableSolutions –A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl,modul 1 och 2, 2005.; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2,2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008 s. 89-90; ZamaconaAguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov– Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51.Intervjuupplägg• Vikten av information om utredningens upplägg för att motverka oro ochnervositet kring en asylutredning.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelateradförföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, “Interviewing applicantsfor refugee status” i UNHCR:s utbildningsmaterial, modul R2D4, 1995;UNHCR, ”Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of RefugeeStatus Determination and Durable Solutions –A Checklist” i UNHCR:sutbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Migrationsverket;Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7, ; Bexelius, Asylrätt, kön ochpolitik, 2008, s. 89-90; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömningav kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51.Landinformation/ kunskap om människorättsituationen• Kunskap om människorättssituationen i landet generellt och omkönsrelaterat våld och diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet specifikt; fokus på situationen för personer med olikakaraktäristika, bakgrund och livssituationer.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, ”Conducting theinterview”, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 2, 2005; “Interviewing applicants for refugee status”, i UNHCR:sutbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, ”Gender Sensitivity& Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination andDurable Solutions –A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 s.29; Migrationsverket,Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 5-6; Bexelius, Asylrätt, kön och politik,2008, s. 95-97; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning avkvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 50-51, Sörberg,Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning av landinformationi systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet, ZIE,januari 2010.16

Kunskap om och lyhördhet för traumas effekter• Medvetenhet om svårigheter för traumatiserade sökande att berättakronologiskt, detaljerat och sammanhängande; svårigheter att sammanfattaoch fokusera.• Kunskap om post-traumatiskt stressyndrom.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.B.9-19; UNHCR, ”Conducting theinterview”, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 2, 2005; “Interviewing applicants for refugee status”, i UNHCR:sutbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, ”Gender Sensitivity& Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination andDurable Solutions –A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, ”Interviewing applicants who havesuffered trauma”, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 2, 2005; UNHCR, ”Barriers to communication”, handout7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 2;Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-8; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s.90-100; Franzén, Elsie C. Att bryta upp ochbyta land. Natur och Kultur, Falun, 2001; Angel, Birgitta och Hjern, Anders.Att möta flyktingar. 2.a upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2004.Samtalsmetodik• Vikten av förhållningssättet under intervjun; vikten av att undvika endömande och kritisk attityd; sättet att angripa eventuella motstridigheteri asylberättelsen; val av frågor; intervjumetod.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR, ”Conducting theinterview”, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, modul 2, 2005; “Interviewing applicants for refugee status”, i UNHCR:sutbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, ”Gender Sensitivity& Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination andDurable Solutions –A Checklist”, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, ”Interviewing applicants who havesuffered trauma”, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, modul 2, 2005; UNHCR, ”Barriers to communication”, handout7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005;Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1-2, 2009, s. 4-7; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 90-100; Zamacona Aguirre, Riktlinjer förutredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?,2008, s. 50-52.17

12.00 –13:00 Lunch13.00 –14.00 Asylbedömning ur ettgenusperspektiv –presentationPresentera och diskutera hur en genusmedveten asylbedömning kangenomföras utifrån internationell och svensk flyktingrätt. Se nedan för punktersom är särskilt viktiga att uppmärksamma samt hänvisningar till relevantadokument. Se även till att vara uppdaterad på relevanta avgöranden frånMigrationsöverdomstolen, så att dessa kan vävas in i presentationen(se, www.lagrummet.se, www.migrationsverket.se/lifos).Inledningsvis, förklara vilka rättskällor som kommer att beröras underpresentationen samt i vilken grad relevanta avgöranden från t.ex. Migrationsöverdomstolenoch Europadomstolen finns tillgängliga. Tydliggör UNHCR:sroll och dess uppdrag, enligt artikel 35 i FN:s flyktingkonvention, att ”vakaöver efterlevnaden” (”supervising the application”) av flyktingkonventionen.Hänvisa även till relevanta och aktuella förarbetsuttalanden och avgörandenfrån Migrationsöverdomstolen som uppmärksammar UNHCR:s roll. Underpresentationens gång, tänk särskilt på att uppmärksamma avgöranden frånMigrationsöverdomstolen när det är möjligt samt att tydliggöra när dessaavgöranden alternativt förarbetsuttalanden skiljer sig från UNHCR:s riklinjeretc. Överväg även att uppmärksamma några positiva domar från någon avmigrations domstolarna, som goda exempel på när genusperspektivet beaktatsvid flyktingstatusbedömningen.Betona att en analys av flyktingdefinitionens kriterier kan genomföras påflera sätt, med beaktande av internationell flyktingrätt. Den analysmodellför en genusmedveten bedömning som härefter presenteras grundar sigi internationell rätt och bygger bland annat på utbildningsmaterial ochchecklistor från UNHCR, publicerat 2005, och Bexelius, Asylrätt, kön ochpolitik, 2008. Betona även att stora delar av flyktingstatusbedömningen harrelevans även för bedömning av övriga skyddskategorier i svensk lag.Uppmärksamma dem på material, inklusive checklista och hållpunkter,som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm.och underlätta arbetet med att säkerställa att asylbedömningen görs medbeaktande av ett genusperspektiv.18

Förföljelse• Könsrelaterat våld som förföljelse; diskriminering på grund av kön,sexuell läggning och/eller könsidentitet som förföljelse.För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para.II.B.9-19; UNHCR:s riktlinjer ommänniskohandel, 2006, para.15, 17-20: UNHCR:s vägledande dokumentom asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet 2008, para.II.B.10-19; UNHCR, Sexual Violence Against Refugees: Guidelines onPrevention and Response, 1 March 1995 (härefter UNHCR:s riktlinjer omsexuellt våld, 1995, s. 68; UNHCR, “Gender Sensitivity and the 1951 RefugeeDefinition – a checklist” i Ensuring Gender Sensitivity in the Context ofRefugee Status Determination and Resettlement. Module 1: Ensuring GenderSensitivity in Refugee Status Determination (Resource Package), October2005 (härefter “Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition – achecklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul1), EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 9.2 (a), (f); Prop. 2005/06:06 st.5,s.22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 7-8;Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 6-7; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 112-125; Zamacona Aguirre, Riktlinjer förutredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?,2008, s. 93.Välgrundad fruktanSubjektivt element• Skiftande rädslouttryck; underdrifter.För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para. III.35, 35xi, UNHCR:s handbok, 1979,para. 38, 40, 42; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 128-131.Objektivt element – personliga omständigheter i relation tilllandinformation• Detaljerad information om personliga omständigheter med hänsyn till kön,sexuell läggning, könsidentitet, klass, etnicitet, utbildningsnivå, politiskuppfattning m.m.• Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (t.ex.sexualitet, ålder, klass, etnicitet m.m.).• Problematiken kring könsrelaterat våld mot kvinnor i fred resp. konflikt.• Problematiken kring könsrelaterat våld och diskriminering mot hbtpersoner.19

• Hbt- och kvinnorättsspecifik landinformation respektive svårigheter attinhämta sådan.• Särskilda bevissvårigheter för kvinnor och hbt-personer (t.ex. traumatskonsekvenser resp. dokumentation av våld, diskriminering, sexuell läggning,polisanmälningar i det enskilda fallet och i landet), bedömning av dröjsmålatt berätta, alternativ bevisning och principen om tvivelsmålets fördel.• Statens ansvar för sina representanter.För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s handbok, 1979,para. 41-44, 198; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.III.35-36.x, xi; UNHCR:s riktlinjer om flyktingkvinnor, 1991, para. 72-73;CAT/C/16D/41/1996; CAT/C/25/D/149/1999; UNHCR:s vägledande dokumentom asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para.E.35-38; “Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition – a checklist”i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; EU:sskyddsgrundsdirektiv artikel 4.3.c; ECHR, Ireland v. the United Kingdom, 18January 1978; Prop. 2005/06:06, s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken,kap. 40.1, 2009, s. 9-10; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2,2009, s. 7-9; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 132-151; ZamaconaAguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov– Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 95-100.Statens skydd• Förekomsten av ett effektivt och varaktigt skydd. Personliga omständigheter(inkl. kön, ålder, klass, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet,funktionsnedsättning etc.) i relation till landinformation om lagar, policysoch praktisk tillämpning generellt och för kvinnor och hbt-personerspecifikt. Rimlighet.• Skyddsaktörer (frivilligorganisationer och klaner illegitima skyddsaktörer)För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002; “Gender Sensitivity and the 1951 RefugeeDefinition – a checklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus ochasyl, 2005, modul 1; para. III.36.x; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel7; EU-kommissionens förslag till reviderat skyddsgrundsdirektiv artikel7; EU-kommissionens förklaring till förslag på revidering av direktivet,s.3; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s.10;Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 152-163, Zamacona Aguirre, Riktlinjer förutredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?,2008, s. 94-95.20

Konventionsgrunder• Enkla och/eller dubbla orsaksriktningar; (o)vetskap om motiv och tillämpliggrund; bidragande orsak; faktisk eller tillskriven konventionsgrund.För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.20, 22-23; UNHCR:s vägledandedokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008,para. II.C.28-29; “Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition – achecklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1;Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 177-181.Tillhörighet till viss samhällsgrupp• Kvinnor och hbt-personer såsom viss samhällsgrupp (faktisk och misstänkttillhörighet till samhällsgrupp).För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om tillhörighettill viss samhällsgrupp, 2002; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse,2002, s. 28-31; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade tillsexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.32; “Gender Sensitivity andthe 1951 Refugee Definition – a checklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial omgenus och asyl, 2005, modul 1; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 10; Prop.2005/06:6, s. 25-27; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009,s. 7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 5; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 189-193.Politisk uppfattning• Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning omkönsroller i familj, samhälle och stat; organiserad politisk aktivitet på ”låg”nivå; partners, anhörigas eller grupps politiska tillhörighet; könsrelateratvåld i politisk-etniska resp. politisk-religiösa konflikter etc.För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelateradförföljelse, 2002, para. II.D.32-34; UNHCR:s vägledande dokumentom asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para.II.C.30; “Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition – a checklist”i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop.2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 182-188.Religiös uppfattning• Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning omkönsroller i familj, samhälle och stat; makes, anhörigas eller grupps religiösatillhörighet; könsrelaterat våld i politisk-religiösa konflikter etc.21

För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelateradförföljelse, 2002, para. II.D.25-26; UNHCR:s vägledande dokumentom asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2006, para.II.C.31; “Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition – a checklist”i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop.2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 188-189.Ras/nationalitet• Sexuellt våld som vanlig förföljelsemetod vid förföljelse på grund avras/nationalitet.För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer omkönsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.27; “Gender Sensitivity and the 1951Refugee Definition – a checklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genusoch asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön ochpolitik, 2008, s. 181-182.Internflykt• Relevansbedömning – förekomst av effektivt skydd generellt och oavsettkön, sexuell läggning och/eller könsidentitet.• Relevansbedömning – praktisk och juridisk tillgänglighet oavsett kön,sexuell läggning och/eller könsidentitet.• Rimlighetsbedömning – personliga omständigheter i relation tillinformation om människorättssituationen i området generellt och förkvinnor och hbt-personer specifikt.För mer information och hänvisningar, se: Prop. 2005/06:06, s. 28; Bet.2005/06:SfU4; UNHCR:s riktlinjer om internflyktsalternativ, 2003; UNHCR:svägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning ochkönsidentitet, 2008, para. 33-34; “Gender Sensitivity and the 1951 RefugeeDefinition – a checklist” i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl,2005, modul 1; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s.11; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9-10; Bexelius,Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 164-176; Zamacona Aguirre, Riktlinjer förutredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – Ett fungerande verktyg?,2008, s. 100-102.22

Flykting sur placeProblematisera flyktingskap ”sur place” ur ett genusperspektiv.För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s handbok para.94-96; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuellläggning och könsidentitet, 2008, para. F.39-40; UNHCR:s riktlinjer omsexuellt våld, 1995, s. 68; UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006;Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 108-111.MR och krav på öppenhet/diskretion avseendehbt-personerOm inte problematiken kring mänskliga rättigheter och det iblandförekommande kravet på diskretion för att undvika bestraffninguppmärksammats tillfredsställande tidigare, berör (återigen) rätten att levaöppet i enlighet med sin sexuella läggning och könsidentitet.För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s vägledandedokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet,2008, para. II.B.iii; Prop. 2005/06:6 s.29; Bet. 2005/06:SfU4.14.00 –14.10 Paus14.10 –14.45 Asylbedömning forts.Presentationen avseende asylbedömning fortsätter.Avslutningsvis, redogör kortfattat (ca 10 min.) för ett eller flera avgörandenfrån FN:s kommitté mot tortyr. Lägg tonvikt på CAT:s slutsatser underredogörelsen.A.S. v. Sweden, CAT/C/25/D/149/1999A.S. ansökte om asyl i Sverige 1997 och åberopade att hon vid ettåtervändande till Iran skulle riskera statlig förföljelse i form av dödsstraffgenom stening på grund av att hon anklagats för otrohetsbrott. Hennesansökan avslogs av Migrationsverket och Utlänningsnämnden med hänvisningtill att hennes asylberättelse saknade trovärdighet främst på grund av hon,trots tid och uppmaningar, inte hade lyckats lämna skriftlig dokumentation tillstöd för sin berättelse men även på grund av att man ansåg att det fanns vissamotsägelser.Sökandes make var officer inom iranska flygvapnet och omkom under enflygning 1981. Maken utnämndes till martyr och det särskilda martyrrådet,23

Bonyad-e-Shahid, fick därför ett ansvar att stödja och övervaka hansefterlevande.1996 tvingade rådet A.S. att gifta sig med rådets högste ledare. Därefter,1997, inledde hon en annan relation. Den mannen var kristen. Båda två togsin till förhör då de påträffades av säkerhetstjänsten färdandes i samma bil.A.S. uppger att mannen erkände brott under tortyr och att de båda har blivitdömda till döden genom stening.Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma:• Landinformation. CAT hänvisar till landinformation från bl.a. FN:sMR-kommission om utbredda människorättskränkningar i Iraninkl. könsdiskriminering och stening av gifta kvinnor anklagade förotrohetsbrott. (para. 8.7)• Trovärdighet. CAT anser att A.S. gjort tillräckliga ansträngningar att lämnaverifierbar information till svenska myndigheter för att bevisbördan skaskifta till svenska myndigheter. CAT konstaterar att svenska myndigheterå sin sida inte vidtagit tillräckliga utredningsåtgärder för att följa uppinlämnade uppgifter och bedöma huruvida A.S. riskerar tortyr vid ettåtersändande. (p. 8.6) CAT menar dessutom att A.S. givit trovärdigaförklaringar till varför hon inte kunnat förmedla vissa uppgifter som hadekunnat vara relevanta i målet. Hennes asylberättelse överensstämmer medinhämtad relevant landinformation om Iran. (para. 8.8)• CAT anser att A.S., mot bakgrund av sina personliga omständigheter ochsituationen i Iran, vid ett återsändande löper risk att utsättas för tortyr istrid med artikel 3 i Konventionen mot tortyr.Kisoki v. Sweden, CAT/C/16/D/41/1996K. ansökte om asyl i Sverige 1991 och åberopade risk att vid ett återsändandetill Kongo gripas och återigen utsättas för tortyr på grund av politiskuppfattning. Hon anförde att hon redan utsatts för gripande och tortyr, inkl.våldtäkt, av myndigheterna. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket ochUtlänningsnämnden, dels med hänvisning till att hennes asylberättelse bartrovärdighetsbrister på grund av att hon inte omedelbart och över tid berättatom samma antal våldtäkter och att läkarintyget lämnades in så sent, och delsmed hänvisning till att situationen ändrats i Kongo och att det inte lämnats intillräcklig bevisning för att dra slutsatsen att det finns en framtida risk för attgripas av myndigheterna i hemlandet.Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma:• Trovärdighet. CAT noterar att Sverige pekat på motsägelser ochinkonsekvenser i berättelsen, men anser att fullständig exakthet sällankan förväntas av offer för tortyr och att sådana inkonsekvenser som kan24

finnas i K:s uppgifter inte är av avgörande betydelse och inte medför tvivelpå den generella tillförlitligheten i asylberättelsen. CAT anser således attK:s politiska tillhörighet och aktiviteter respektive hennes erfarenheter avfrihetsberövande och tortyr, ska beaktas vid riskbedömningen. (para. 9.3)• Riskbedömning. CAT noterar den svenska regeringens försäkran om attåtervändande asylsökande generellt inte utsätts för politisk förföljelse vidankomsten (på grund av att regeringen är medveten om att många lämnarlandet för ekonomiska och inte politiska skäl). CAT framhåller att oavsetthur det förhåller sig med den saken är det oomstritt att K varit en aktivmedlem av det aktuella politiska partiet och ordförande för kvinnogruppeni hennes hemstad, att maken var personlig sekreterare till en av ledarna ochatt hon gripits på grund av hennes politiska aktiviteter och fortsatt meddessa även i Sverige. CAT påpekar att under dessa omständigheter behöverkommittén inte ta hänsyn till den generella situationen för återvändandeflyktingar utan endast för de som är i opposition till regeringen Mobutu.(para. 9.4)• CAT noterar UNHCR:s position att tvångsåtersända som sökt asyl iutlandet förhörs vid ankomsten till huvudstadens flygplats och att de somtros ha en politisk profil riskerar att gripas och utsättas för misshandel.CAT noterar också att tillgänglig landinformation visar att medlemmar avUDPS fortsätter att vara en måltavla för politisk förföljelse i Kongo.(para. 9.5)• Slutsats. CAT drar slutsatsen att K riskerar tortyr vid ett återsändande.(para. 9.6-9.7)C.T. and K.M. v. Sweden, CAT/C/37/D/279/2005Kvinnan C.T. från Rwanda (etnisk hutu), sökte asyl i Sverige med sitt barn ioktober 2002. C.T. hävdar att hon inte kan återvända till Rwanda eftersomhon kommer att fängslas omedelbart och torteras av säkerhetstjänsten DMI(Rwandan Directory of Military Intelligence) på grund av sitt medlemskap iPDF-Ubunja-partiet. C.T. och hennes bror fängslades i maj 2002.I fängelset utsattes hon för upprepade våldtäkter, blev gravid och födde sinson i Sverige. Hon har inte sett sin bror sedan fängslandet.Politisk aktivitet/trovärdighet. Sverige ifrågasätter att sökanden utsattsför tortyr på grund av hennes politiska aktivitet. Sökandens trovärdighetifrågasätts med hänvisning till vaga uppgifter om hennes egen politiskaaktivitet, partiets politiska åskådning, program och aktiviteter, ochmotsägelsefulla uppgifter om när hon blev medlem i PDF-Ubunja. Sverigeanför att den generella politiska utvecklingen i Rwanda är positiv, och attpersoner som endast har varit aktiva på låg nivå inom PDR-Ubunja inte kananses löpa risk för förföljelse.25

Följande punkter i CAT:s resonemang kan särskilt uppmärksammas(para. 7.1-)• Sexuellt våld; våldtäkt/tortyr: Läkarintygets innehåll godtas. CAT anseratt läkarintyget om våldtäkt och konsekvenser av våldtäkten (som inteifrågasattes av myndigheterna) inte beaktades av svenska myndigheter.CAT anser, utifrån läkarintygen och den svenska statens misslyckande attvederlägga påståendet, att den sökande faktiskt hade våldtagits upprepadegånger i fängelse och att hon därför utsattes för tortyr under den perioden.• Trovärdighet. CAT påpekar att vad gäller trovärdighet kan man inte begärafullständig exakthet av tortyroffer. De befintliga motsägelserna påverkarinte, enligt CAT, den övergripande berättelsens trovärdighet, i synnerhet närdet har visats att hon blev våldtagen upprepade gånger i fängelset.• Med utgångspunkt i landinformation som den sökande har åberopat anserCAT att etniska spänningar fortfarande finns i Rwanda och att personermed koppling till PDF-Ubunja partiet fortfarande löper risk för förföljelse ilandet.• Framtida risk. Enligt ovan nämnda anledningar anser CAT att det finnsbetydande grunder att hävda att den sökande kommer att riskera attutsättas för tortyr om hon återvänder till Rwanda.V.L. v. Switzerland, Communication no. 262/2005Kvinnan V.L. ansökte hösten 2003 om asyl i Schweiz tillsammans med sinmake. De åberopade risk för tortyr från vitryska myndigheter på grund avmakens regimkritiska aktiviteter. Hösten 2004 avslogs ansökan. V.L. inkomdå med begäran om omprövning utifrån egna skäl. Hon uppgav att honutsatts för våldtäkt och hotats av poliser i Vitryssland. Vid första tillfälletvåldtogs hon på grund av makens aktiviteter; vid det andra tillfället våldtogshon på grund av att hon försökte polisanmäla övergreppet. Hon lämnade inett läkarintyg från sjukhuset i Minsk, med uppgifter om skador. Hon uppgavatt anledningen till att hon inte berättat omgående var känslor av skam samtatt maken först förbjöd henne och sedermera försköt henne. Schweiziskamigrationsmyndigheter avslog hennes ansökan med hänvisning till bristandetrovärdighet, frånvaro av framtida personlig risk (till följd av motsägelser,dröjsmål med att berätta, tidigare inlämnad falsk bevisning samt att honinte ansågs vara politisk aktiv själv och därför inte löpte risk för tortyr vidåtersändande).Följande punkter i CAT:s resonemang kan särskilt uppmärksammas(para. 8.3-)• Redogörelse för bristfällig MR-situation generellt, och för kränkningarav oppositionella och av kvinnor specifikt, inkl. trakasserier, sexuellaövergrepp, våldtäkt och tortyr av polis. (para. 8.4).26

• Trovärdighet. Läkarintygs äkthet godtas p.g.a. att dess datum och innehållöverensstämmer med asylberättelse. Schweiz skäl att ifrågasätta äkthet påbasis av tidigare inlämnade falska handlingar förkastas. (para. 8.6)• Trovärdighet. Uppgivna skäl för dröjsmål med att berätta om våldtäkternaanses rimliga och trovärdiga. CAT hänvisar till vedertagen kunskap ompsykologiska reaktioner hos personer som utsatts för sexuella övergreppliksom om risken att anses skämma ut och kanske bli utstött av partnereller familjemedlemmar. Intyg som visar på V.L:s psykologiska status ansesobehövliga. (para. 8.8)• Framtida risk. Schweiz skäl att ifrågasätta framtida risk med hänvisningtill att hon inte själv varit politiskt aktiv och att hon numera separerat frånmaken förkastas. CAT noterar istället att det inte hindrar myndigheternafrån att skada henne p.g.a. både hennes egna aktiviteter (visst deltagande ivalaktiviteter samt polisanmälan av våldtäkt) och makens (myndigheternalär fortfarande associera henne med honom och se henne som ett sätt attkomma åt honom); hänvisning till landinformation om att även skildakvinnor fortsätter att utsättas och om att kvinnliga människorättsförsvarare(vilket hon implicit anses vara p.g.a. att hon sökt rättvisa för tidigareövergrepp) utsätts för könsspecifika kränkningar, såsom trakasserier,våldtäkt och andra övergrepp av polis. V.L. lär, enligt CAT, vara intressantför polisen av samtliga dessa skäl. (para. 8.7)• Slutsats. CAT drar slutsatsen att det finns en risk för tortyr vid ettåtersändande.14.45 –15.00 Fikapaus15.00 –15.40 FallstudieFallstudie: Heterosexuell kvinna – icke-statlig förföljelse.Dela ut fallbeskrivning inkl. instruktioner och diskussionsfrågor. (5 min)Låt deltagarna läsa igenom och diskutera i bikupor eller smågrupper hur deställer sig till avslag, bifall 4 kap. 1 §, bifall 4 kap. 2-2a §, bifall 5 kap. 6§. Betonaatt de bör fokusera på flyktingstatusbedömning och beakta genusperspektivetunder samtliga rekvisit (förföljelse, välgrundad fruktan, statens skydd,konventionsgrunder, internflykt). De förväntas, vid den juridiska analysen,hänvisa till svenska förarbeten, EU:s skyddsgrundsdirektiv, UNHCR:sriktlinjer etc. (35 min)27

Instruktioner• Läs fallbeskrivningen och tillhörande landinformation.• Hur skulle du ställa dig till avslag/bifall enligt utlänningslagen 4:1,4:2-2a, och 5:6. Fokusera på flyktingstatusbedömningen, dvs. påbedömningen av 1) förföljelse, 2) välgrundad fruktan, 3) statens skydd,4) konventionsgrunder 5) internflykt. Beakta genusperspektivet vidbedömningen av samtliga rekvisit. Hänvisa till relevanta delar av svenskaförarbeten, UNHCR:s riktlinjer, EU:s skyddsgrundsdirektiv etc.FallbeskrivningBakgrund: Sökanden är en 32-årig kvinna som kommit till Sverige med sinatvå söner, 13 och 14 år gamla. Hon tillhör en minoritet i hemlandet, ochkommer från en stor familj. Fadern, som var bonde, utövade stark kontrollöver kvinnorna i familjen (i synnerhet över döttrarna). Den sökande har endastfem års utbildning eftersom fadern ville att hon, liksom modern och systrarna,skulle stanna hemma och jobba på gården.När hon var 17 år gammal tvingade pappan den sökande att gifta sig meden man från en närliggande by. Han var också bonde. När hon vägrade fördepappan henne en natt till mannens familj och lämnade henne där och sa atthan skulle döda henne om hon kom tillbaka. Sedan den stunden levde densökande ett olyckligt liv med en man som hon inte älskade. Dessutom boddehon med makens familj på gården, där hon stod under hans och hans familjskontroll. Hon misshandlades regelbundet av sin make. Även svärmodern sloghenne.Asylansökan: Maken lämnade hemlandet och sökte asyl i Sverige 2008 varvidhan åberopade risk för förföljelse på grund av politisk aktivitet. År 2009 restekvinnan med sina söner till Sverige för att återförenas med sin man, varpåhon lämnade in sin asylansökan. Ansökan grundade sig på mannens asylskäl,hans partipolitiska aktivitet och förföljelsen från hemlandsmyndigheterna.Migrationsverket fattade avslagsbeslut främst med hänvisning till påståddatrovärdighetsbrister. Maken mottog under tiden ett avslagsbeslut som vannlaga kraft.Händelser under tiden i Sverige: Sedan den sökande flyttat till Sverige försöktemannen ständigt kontrollera hennes liv. Trots att hon hade arbetstillståndtilläts hon inte att jobba eller att gå på språklektioner. Hon tilläts heller inteatt träffa svenskspråkiga personer eller andra män. Hans kontroll över hennesträckte sig till och med till hennes sätt att klä sig och hon var tvungen atttäcka sin kropp och endast bära de kläder som hennes man godtog. Honutsattes även för slag och tvingades till sex mot sin vilja. Makens våld fortsatte28

och han anklagade även den sökande för att ha pojkvän och hotade att dödahenne.I december 2009 försökte mannen döda den sökande. Han hade planerat attbegå självmord direkt efter mordet. Efter den här händelsen ville den sökandeinte längre ha kontakt med honom, varpå hon lämnade honom. Mannenhotade att döda henne, och ringde även sin familj och sa att den sökande hadeen pojkvän. Efter det samtalet fick den sökande flera hotfulla samtal frånmannens familj i hemlandet där de hotade att mörda henne om hon återvändetill hemlandet, eftersom hon hade lämnat mannen och smutsat ner familjensrykte. Mannens familj försökte sedan locka henne att återvända till hemlandet,bl.a. genom att försöka övertala hennes söner att i sin tur övertala henne attåtervända. Den sökande försökte för sin egen familj dölja att förhållandet medmannen tagit slut, men när de fick reda på det hotades hon även av sin far ochbror och anklagades för att vara en ”dålig kvinna”. De hotade med att mördahenne för att återupprätta familjens heder om hon återvände till hemlandet.Sökanden har inte sett maken sedan brytningen, och han har nu återvänt tillhemlandet.Överklagande: Kvinnan överklagar i början av 2010 Migrationsverkets besluttill Migrationsdomstolen och åberopar de omständigheter som uppstodsedan hon separerat från mannen. Kvinnan åberopar att hon riskerar att blimördad i hederns namn av maken, makens familj eller sin egen familj om honåtervänder till hemlandet. Skulle de mot förmodan inte mörda henne skullehon utsättas för makens fortsatta våld, dödshot och kontroll, men även av våldfrån släktingarna. Mest troligt är dock, enligt henne själv, att hon skulle dödas.Den sökande åberopar i sin asylansökan att det faktum att hon avslutadeförhållandet med sin instabile, svartsjuke, kontrollerande och våldsamme makegör att hon riskerar att utsättas för våld och bli mördad i hemlandet av bådemaken, dennes släkt liksom sin egen släkt för att återupprätta familjernas”heder”.Den sökande är övertygad om att myndigheterna på hemorten inte skullekunna skydda henne. Hon hävdar att hon heller inte skulle kunna flytta till enannan del av landet, eftersom hon skulle få svårigheter att klara sig som ensamkvinna. Hon är rädd att hon skulle tvingas leva på gatan, och behöva försörjasig på tiggeri och i värsta fall prostitution. Ensamma kvinnor ses som dåligakvinnor och det anses suspekt att inte ha någon familj; hon skulle varken klarasig ekonomiskt eller få delta i det sociala livet. Hon skulle få det svårt bådeför att hon är kvinna och tillhör en minoritet. Dessutom skulle maken ellersläktingarna slutligen finna henne, hävdar hon.Landinformation – utdrag ur rapporter som behandlar situationen för kvinnori landet.29

US State DepartmentViolence against women, including honour killings and rape, continue to bea widespread problem in X. Despite the efforts of the government, honourrelatedcrimes in X show little sign of abating.” “The law prohibits rape,including spousal rape; however, the government did not effectively enforcethe law. Victims often waited days or weeks to report incidents for fearof embarrassment or reprisals, which hindered the possibility of effectiveprosecution of assailants. Experts worked during the year to convince thegovernment to accept the psychiatric victim reports as alternative forms ofevidence. Cases of rape were underreported.Women’s NGOs reported that more that 150 000 women were victims ofdomestic violence between 2001 and 2005. The government continued to showslow progress on implementing a 2004 law stipulating the need for sheltersfor women victims of domestic violence in towns with a population of morethan 50 000. According to the government, its institution for social services,operated 23 shelters for female victims of domestic violence and rape with atotal capacity of 405. The government reported that provincial governmentoffices, municipalities and NGOs operated 18 shelters, and that one privatefoundation operated a shelter.V, the leading women’s organization in the province y, reported that from2003-2007 a total of 198 women contacted them to report that there familythreatened them with honour killing. Of these cases, three of the women diedfrom injuries sustained in the attack, one committed suicide, and 27 werepressured to commit suicide. The father or husband decided the fate of thewomen in the vast majority of the cases. ‘Disobedience’ was determined tobe the most common reason given to justify honor killings. ‘Disobedience’was variously defined as refusing to marry the person the family had chosen,refusing to have sex with a brother-in-law or father, not agreeing to prostituteoneself, not fulfilling the demands of husbands, fathers, brothers or otherelders, and interrupting man to man conversations.The government reported that there were 37 victims of honor killingsduring the year, and 1806 honor killings between 2001 and 2006. During thesame period, 5375 women committed suicide. After the government increasedpenalties for honor killings in 2005 family members increasingly pressuredgirls to kill themselves in order to preserve the family’s honor, according towomen’s rights groups. Under the law, honor killings required punishment oflife imprisonment. Women’s rights groups reported that there remained dozensof such killings every year. Because of the sentence reduction for juvenileoffenders, observers noted that young male relatives often were designated toperform the killing. In 2006 the first life sentence was ordered for an honourkilling.30

ForskningsrapportMany of the murders occur in the Y provinces where there is a deeplyentrenched patriarchal and feudal system. Rampant poverty and illiteracy havebeen exacerbated by the forced eviction of millions of Y villagers by the armyin its war against the rebels in the 1990s. But honour crimes are not a uniquelyY phenomenon nor are they properly associated with any particular society orreligion.UN Special rapporteur on violence against womenWhile from a gender perspective the penal law framework is now overalladequate significant problems persist in its implementation. Many politiciansand administrators still regard domestic violence and forced marriages asinternal family matters in which the State should not intervene. In the few casesreported to the law enforcement authorities, officials often try to broker anagreement between parties of inherently unequal power instead of protectingthe victims and prosecuting their perpetrators. Particularly in the context ofthe volatile political situation in the region, some officials are also prone totacitly subordinate State law to customary forms of conflict resolution in ordernot to upset relations with local power structures.On 1 June 2005, groundbreaking reforms to the penal code entered intoforce, successfully removing the most obvious patriarchal biases from the law.Despite these advances in the legislative framework, many problems persist intheir actual implementation, including lack of sufficient protective mechanismsfor women such as shelters.Amnesty InternationalThere are many barriers facing women who need access to justice andprotection from violence. Police officers often believe that their duty is toencourage women to return home and “make peace” and fail to investigate thewomen’s complaints. Many women, particularly in rural areas, are unable tomake formal complaints, because leaving their neighborhoods subjects them tointense scrutiny, criticism and, in some cases, violence. Women in Y speakingareas of the country may not be able to communicate well in X language andmay fear further violence at the hands of the police or the security forces.Discrimination against women and minorities are widespread. Participationof women in the Y province workforce is among the lowest in the countryand there is prevailing discrimination in the labor market. In X, socialsecurity benefits are not universal; one needs to be a legally employed (or selfemployed) person in order to be covered under a social security programme.Exclusion from social security leads, in turn, to exclusion from most forms ofhealth care. Without employment or financial support from family members,there is no possibility to support oneself and thus to access shelter and food.31

32Svenska UD:s rapportTrots den starka ekonomiska tillväxten lever en stor del av befolkningen ifattigdom (25%). Detta drabbar inte minst barnen. En tredjedel av alla barnlever under fattigdomsstrecket. Värst utsatta är flickor, speciellt på landsbygdenoch i synnerhet i de sydöstra delarna då gamla traditioner och feodalliknandesamhällsstrukturer hindrar utvecklingen. Drygt 60 procent av flickor pålandsbygden i åldern 11-14 år går inte i skolan, med analfabetism, och iförlängningen fortsatt fattigdom, som följd.Kvinnor är klart underrepresenterade inom såväl politiken som arbetslivet.Arbetslösheten är högre för kvinnor än för män och många kvinnor pålandsbygden utför obetalt arbete i familjejordbruk. Endast 24 procent avkvinnorna i X lönearbetar. Motsvarande siffra för män är 72 procent. En stordel av kvinnorna, cirka 45 procent, arbetar obetalt i familjejordbruk. Samtidigtär andelen kvinnor bland jurister, läkare och akademiker 30 procent.Läskunnigheten är lägre och våld mot kvinnor utgör ett omfattandeproblem. Regeringen har dock i ökad utsträckning, tillsammans med framförallt olika FN-organ, engagerat sig i olika projekt för att förbättra kvinnorsoch barns situation. UNDP noterar dock brist på överensstämmelse mellankvinnors ställning och den allmänna utvecklingsnivån.Den interna migrationen, vilken ofta leder till försvagade familjenätverk ochökande befolkning i storstädernas utkanter, gör dessa personer socialt utsatta.Kvinnor och barn är särskilt utsatta.På lagstiftningsområdet är utvecklingen positiv. Sedan 2001 har kvinnanenligt civillagstiftningen samma rättigheter som mannen ifråga om äktenskapoch barn. Den reviderade strafflagstiftningen, som trädde i kraft i april 2005,innebär också ett stort steg framåt vad gäller kvinnans rätt att fatta egna beslut.Som exempel kan nämnas att utövare av så kallade hedersmord inte längrekan åtnjuta straffreducering och att våldtäkt i äktenskapet kriminaliserats.Våld mot kvinnor utgör dock fortsatt ett omfattande problem och otillräckligaåtgärder vidtas av regeringen för att förebygga våldet, lagföra förövarna samtge skydd och stöd åt utsatta kvinnor. Antalet kvinnojourer är fortsatt få. Dettatrots att kommuner med en befolkning på över 50 000 personer enligt lag ärskyldiga att inrätta jourer. Planen är att ett tiotal jourer skall öppnas varje år.Skillnaderna mellan storstad och landsbygd är fortsatt markanta men verkarminska. Traditionella patriarkala strukturer och värderingar är vanligare pålandsbygden, och hos landsbygdsbefolkning som flyttat in i stortstäderna.Flickor registreras inte alltid hos myndigheterna i samband med födsel.Ofrivilliga bortgiften, polygami och hedersrelaterade brott förekommer trotsförbud i lagstiftningen. Rådande värderingar påverkar också kvalitén på derättsliga undersökningarna av dessa brott.X är ett mottagarland för handel med kvinnor. Prostitution är lagligt underförutsättning att man har statlig licens. En kvinna som via människohandel

tvingats in i prostitution åtalas inte utan betraktas som offer. Däremot kanen kvinna utan licens åtalas.15.40 –15.50 Paus15.50 –16.50 Fallstudiediskussion ochinternationella rättsfallLåt deltagarna redogöra för bikupediskussion genom handuppräckning(avslag resp. bifall enligt Utlänningslagen 4:1, 4:2, 5:6) och låt dem därefterredogöra för hur de resonerat kring främst flyktingstatusbedömningen. Vartydlig med att redovisningen ska följa analysschemat, dvs. de ska redogöra förresonemang kring förföljelsebegreppet, välgrundad fruktan, statens skydd,konventionsgrunder, internflykt samt hänvisa till UNHCR:s handbok ochriktlinjer samt förarbeten etc.Efter diskussionen, gör jämförelser med en dom från Nya Zeeland, RefugeeAppeal No. 76044 (se nedan). Beroende på hur mycket tid som återstår,gå därefter igenom och/eller tipsa om ytterligare några domar som gällericke-statlig respektive statlig förföljelse. Fokusera i så fall gärna på 2004 årsdom från Nya Zeeland gällande en homosexuell man från Iran, som berördiskussionen kring krav på diskretion för att undvika bestraffning(Nya Zeeland, Refugee Appeal No. 74665/03).New Zealand Refugee Appeal No. 76044Domen är 85 sidor lång och kan därför inte delges i sin helhet. Domen avseren kvinna från Turkiet som åberopar risk att utsattas för allvarligt våld elleratt dödas av sin make, familj resp. makes familj på grund av att hon brutitmot könsnormerna genom att skilja sig. Domen berör följande frågor ochslutsatser:Bakgrund• En 32-årig kvinna från Turkiet anlände till Nya Zeeland med två söner,13 och 14 år, i februari 2000. Fadern hade all makt i familjen. Vid 17 årsålder gifte fadern bort henne; hon utsattes för misshandel av maken ochsvärmodern. Maken sökte asyl i Storbritannien, och efter att ha fått avslagpå sin ansökan åkte han vidare till Nya Zeeland 1997. Kvinnan flyttadeunder tiden tillbaka till sina föräldrar. Maken var aktiv inom PKK ochPDK. Hon själv frihetsberövades och förhördes vid fyra tillfällen. Kvinnanvittnade i makens asylutredning, och bedömdes inte som trovärdig.Kvinnans ansökan avslogs 2002 och överklagandet avslogs 2005.33

Sur place, nya omständigheter (para. 9-28), non-refoulement(para. 31-32)• Kvinnan, hennes make och söner bodde i garaget hos en familj. Makenförsökte strypa henne, men hon lyckades lösgöra sig och fick hjälp avkvinnan i värdfamiljen. Hon tog av sig vigselringen, kastade den på makenoch förklarade att äktenskapet var över. Maken lämnade huset, men ringdesedan och meddelade att han tänkte döda henne. Makens familj ringdeockså vid flera tillfällen och sa att de skulle döda henne. Den yngste sonenhade telefonkontakt med sina farföräldrar, och de uppmanade honom attfå modern att återvända till Turkiet så att de skulle kunna döda henne.Kvinnans far och bror hotade även de med att döda henne. Kvinnan ansöktepå nytt om asyl, och hon beviljades ny prövning av asylärendet p.g.a. av denya omständigheterna.Förföljelse• Relevanta MR-kränkningar: artikel 6 och 7 i MP-konventionen 1966.Rätten till liv, rätten att inte utsättas för tortyr, grym eller förnedrandebehandling. (para. 65)Välgrundad fruktan• Trovärdighet: Kvinnan ansågs vara trovärdig i den berättelse som handlarom hennes egen livssituation (även om hon inte bedömdes som trovärdig dåhon vittnade i makens utredning). Hennes berättelse fick stöd av kvinnani värdfamiljen och av hennes båda söner. Domstolen ansåg att det fannsflera skäl till varför hon inte hade anmält maken till rättsmyndigheternai Nya Zeeland; hon var starkt kontrollerad av sin make, hade endastgrundskoleutbildning, kunde inte engelska, och hade svag kännedom omrättssystemet och om sina rättigheter. (para. 37-42)• Landinformation: Domen tar upp rapporter från FN:s särskilda rapportörom våld mot kvinnor, EU-kommissonen, US State Department, MRorganisationer,forskare om våld mot kvinnor i Turkiet. Rapporterna gerbilden av att våld mot kvinnor, inklusive hedersvåld, är ett omfattandeproblem i Turkiet, främst i den kurdiska provinsen, men att hedersrelateratbrott också förekommer i andra delar av Turkiet. Våld mot kvinnortolereras och rentav uppmuntras av personer på höga positioner i samhället/rättsväsendet. Kvinnor har svårt att anhängigöra klagomål rörande våldinom familjen, och det är en svag implementering av skyddande lagar.(para. 43-56)• Rekvisitet välgrundad fruktan uppfyllt. Det anses finnas en risk motbakgrund av personliga omständigheter (tillhör strängt patriarkala släkter,kortvarig skolgång, äktenskap, könsroller i föräldrahem och i hennesoch makens hem) och inhämtad relevant landinformation (våld mot34

Kvinnan anses inte vara skyddad i andra kurdiska områden, inte i de störrestäderna, och inte heller på andra ställen. Risk att så småningom upptäckasoch att utsättas för nya former av allvarlig skada/förföljelse (diskriminering pågrund av kön och etnicitet samt tillhörande svårigheter att åtnjuta sina socialaoch ekonomiska rättigheter). Hänsyn tagen till ålder, kön, etnicitet, civilståndoch utbildningsbakgrund. Risk för indirekt refoulement. Kvinnan anses ejkunna få skydd i paritet med Flyktingkonventionens krav. Slutsats: det finnsinget internskyddsalternativ. Jfr domar från Tyskland. (para. 180-188)16.50 –17.00 Utvärdering och avslutningAvsluta dagen med att påminna om nästa tillfälle och tydliggöra asylutredningoch asylbedömning går hand i hand vid en rättssäker asylprövning.Lista på dokument som delas utFöljande dokument ska delas ut i slutet av bedömningspasset.• Dokumentförteckning – USB• Migrationsverkets utlänningshandbok flik 40.1 resp. 40.2 med riktlinjer ombedömning och utredning av skyddsbehov på grund av kön, sexuell läggningoch könsidentitet.• UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-RelatedPersecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Conventionand/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002,HCR/GIP/02/01.• UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to SexualOrientation and Gender Identity, 21 November 2008.• UNHCR, “Gender Sensitivity & the 1951 Refugee Definition - a checklist”,handout no. 14, i UNHCR, Gender-Sensitivity in the context of refugeeStatus Determination and Resettlement, - A resource kit, Module 1, 2005.• UNHCR, “Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context ofRefugee Status Determination and Durable Solutions –A Checklist”,handout Nr. 20 i UNHCR, Gender-Sensitivity in the context of refugeeStatus Determination and Resettlement, - A resource kit, Module 1, 2005.• Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik – en handbok för jämställdhet ochkvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, 2008.Kap 7 och 8.• Lista på länk- och lästips.36

KällförteckningLitteraturAmnesty International, Crimes of hate, conspiracy of silence: Torture and illtreatmentbased on sexual identity, AI Index: ACT 40/016/2001, London, 2001.Amnesty International, It’s in our hands: stop violence against women,AI Index ACT 77/001/2004, Amnesty International, London, 2004.Angel, Birgitta och Hjern, Anders. Att möta flyktingar. 2.a upplagan.Studentlitteratur, Lund, 2004.Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik – en handbok för jämställdhetoch kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar,Stockholm, 2008.Butler, Judith, ”Från konstruktion till materialisering”, i Res publica: Östlingsbokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, BrutusÖstlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997.Butler, Judith, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, Daidalos,Göteborg, 2007.Collier, Bethany, Country of Origin Information and Women: Researching genderand persecution in the context of asylum and human rights claims, Asylum Aid,London, 2007.Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, ”Discrimination and the Tolerance ofDifference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper, Andrea(red.), Women’s rights, human rights: international feminist perspectives,Routledge, New York, N.Y., 1995.Franzén, Elsie C. Att bryta upp och byta land. Natur och Kultur, Falun, 2001.Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning,Göteborg, 1999.Grände, Josefin, Lundberg, Lisa & Eriksson, Maria, I arbete med våldsutsattakvinnor: handbok för yrkesverksamma, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2009.Grände, Josefin, ”Jag kallade det aldrig för våldtäkt”: att möta våldtagnakvinnor, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS),Stockholm, 2005.Human Rights First, Hate Crime Survey 2008, 2008.37

38Holmberg, Carin, Stjernqvist, Ulrica & Sörensen, Eva, Våldsamt lika ocholika: om våld i samkönade parrelationer, Stockholms universitet, Centrum förGenusstudier, Stockholm, 2005.ILGA, Lesbian and Bisexual Women’s Healh. Common concerns local issues,Issue 121, 2008.Lara Stemple, ”Male Rape and Human Rights” i Hastings Law Journal,Vol. 27, 2009.Lenke, Karin & Piehl, Mathilda, Hbt i utveckling: en handbok om hbt-perspektiv iutvecklingssamarbete, RFSL, Stockholm, 2008.Lundahl, Mikaela, ”Från genus till sexuell och etnisk skillnad”, i Lennerhed,Lena (red.), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien,Gidlund, Hedemora, 2006.Moi, Toril, ”Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori”, i Res publica:Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön,Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997.Mouffe, Chantal ”Feminism, Citizenship and Radical Democratic Politics” iButler, Judith & Scott, Joan Wallach (red.), Feminists theorize the political,Routledge, New York, 1992, s. 369-384.Rubin, Gayle, ”Thinking Sex” i Carole S Vance (red.), Pleasure and Danger:Exploring Female Sexuality, Routledge & Kegan Paul, Boston, 1984.Sandesh Sivakumaran, ”Sexual Violence Against Men in Armed Conflict” iEuropean Journal of International Law, Vol. 18, 2007.SIDA, Handlingsplan för SIDA:s arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010,SIDA, Stockholm, 2008.Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön, Daidalos,Göteborg, 2000.Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning avlandinformation i systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet,ZIE, 2010.Spivak, Gayatri Chakravorty, ”Can the subaltern speak?” , i Williams, Patrick &Chrisman, Laura (red.), Colonial discourse and post-colonial theory: a reader,Columbia University Press, New York, 1994.Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria, Feministisk teori i rörliga bilder, 1. uppl.,Liber, Malmö, 2005.SIDA, Handlingsplan för SIDAs arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, 2008.

Ottosson, Daniel, State-sponsored homophobia A world survey of lawsprohibiting same sex activity betweeen consenting adults, ILGA, May 2010.Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnorsskyddsbehov – Ett fungerande verktyg?, Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008.Svenskt offentligt tryckUtlänningslagen (SFS 2005:716)SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuellläggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzesoffentliga publikationer, Stockholm, 2004Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuellläggningBet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggningÖvrigtMigrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning avskyddsbehov på grund av kön, 2009-01-19.Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2 Skyddsbehov p g a sexuellläggning, 2009-06-01.Officiella dokument från FN, Europarådet, EU mm.Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ochgrundläggande friheterna, 1950.FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993.FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993.FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966.FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966.FN:s konvention om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrandebehandling eller bestraffning, 1984.FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 1979.39

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, 1965.FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989.FN:s konvention till skydd för alla människor mot påtvingadeförsvinnanden, 2006.FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter, 1990.FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2006.FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning, 1951.Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för närtredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingareller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt omdessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet.CEDAW, General Recommendation 19, 1992Yogyakartaprinciperna, 2007.UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women:report of the Secretary General, 6 July 2006, A/61/122/Add.1.40Dokument från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)UNHCR, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande avflyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokollangående flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 1996.UNHCR, Sexual Violence Against Refugees: Guidelines on Prevention andResponse, 1 March 1995.UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008.UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returneesand Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response,May 2003.UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-RelatedPersecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Conventionand/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002.UNHCR, Guidelines on International Protection No. 2: ”Membership of aParticular Social Group” Within the Context of Article 1A(2) of the 1951Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees,7 May 2002.

UNHCR, Guidelines on International Protection No. 4: ”Internal Flight orRelocation Alternative” Within the Context of Article 1A(2) of the 1951Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees,23 July 2003.UNHCR, Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based RefugeeClaims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocolrelating to the Status of Refugees, 28 April 2004.UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application of Article1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status ofRefugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of Being Trafficked,7 April 2006.UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claimsunder Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocolrelating to the Status of Refugees, December 2009.UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Laws orPolicies, August 2005.UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Conventionrelating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to anIndividual’s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud,17 March 2006.UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female GenitalMutilation, May 2009.UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to Sexual Orientation andGender Identity, 21 November 2008.UNHCR, Guidelines on the Protection of Refugee Women, 1991.UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee StatusDetermination and Resettlement. Module 1: Ensuring Gender Sensitivity inRefugee Status Determination (Resource Package), October 2005.Handout no. 9. “Individuals’ human rights and the laws that protectthem”Handout no 14. “Gender Sensitivity & the 1951 Refugee Definition- a checklist”Handout no. 20. ”Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Contextof Refugee Status Determination and Durable Solutions –A Checklist”41

UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determinationand Resettlement. Module 2: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee StatusDetermination - Procedural Issues (Resource Package), October 2005.Handout no. 5. ”Conducting the interview”Handout no. 6. ”Interviewing applicants who have suffered trauma”Handout no. 7. ”Barriers to communication”UNHCR, “Interviewing applicants for refugee status”,i UNHCR:s modul R2D4, 1995.Domar från EuropadomstolenECHR, Ireland v. the United Kingdom, 18 January 1978.Avgöranden från FN:s kommitté mot tortyr (CAT)V.L v. Switzerland, Communication no. 262/2005, CAT/C/37/D/262/2005,UN Committee Against Torture (CAT), 20 November 2006.C.T. and K.M. v. Sweden, Communication No. 279/2005, CAT/C/37/D/279/2005, UN Committee Against Torture (CAT), 17 November 2006.AS v. Sweden, Communication No. 149/1999, CAT/C/25/D/149/1999, CAT/C/25/D/149/1999, UN Committee Against Torture (CAT), 15 February 2001.Kisoki v. Sweden, Communication No. 41/1996, CAT/C/16/D/41/1996, UNCommittee Against Torture (CAT), 8 May 1996.Internationella domarRefugee Appeal No. 76044, No. 76044, New Zealand: Refugee Status AppealsAuthority, 11 September 2008.Refugee Appeal No. 74665, No. 74665, New Zealand: Refugee Status AppealsAuthority, 7 July 2004.42

Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden.Det här är Röda Korset• Röda Korset är en religiöst och politiskt obunden organisation som finnsi 186 länder över hela världen.• Röda Korsets uppgift är att förhindra och lindra mänskligt lidande var detän uppstår och vem det än drabbar.Det här kan du göra• Engagera dig i frivilligarbete, ge av din tid, där du bor.• Bli medlem under ett år genom att sätta in 200:- på bg 900-8095,glöm ej ange namn och adress.• Skänk en gåva, bg 900-8004, www.redcross.se• Engagera ditt företag i ett givande samarbete.• Gör Röda Korset till förmånstagare i ditt testamente.Kontakta huvudkontoret för mer information, vi hjälper dig vidare.Layout: Heedåheed, Tryck: ljungbergs TRYCKERI, klippan. Upplaga: 110 ex. SEPTEMBER 2010. ISBN 978-91-86089-09-2Svenska Röda Korset, huvudkontoretBox 17563, Hornsgatan 54, 118 91 StockholmTelefon 08-452 46 00, Fax 08-452 46 01E-post: info@redcross.se | Besök vår hemsida www.redcross.se