May 2003, s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 34-50, ILGA,Lesbian and Bisexual Women’s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, ”Discrimination and the Toleranceof Difference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper,Andrea (red.), Women’s rights, human rights: international feminist perspectives,Routledge, New York, N.Y., 1995, s. 324-335; Amnesty International, Crimesof hate, 2001, s. 24; It’s in our hands: stop violence against women, AmnestyInternational, London, 2004; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008.För information och rapporter från organisationer, se t.ex. AmnestyInternational (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org), ILGA(www.ilga.org), FN:s kommittéer, särskilda rapportörer (t.ex. FN:s särskildarapportör om våld mot kvinnor) och representanter samt organ som behandlarkönsdiskriminering och våld mot kvinnor (www.un.org).Könsrelaterat våld – konsekvenser• Hälsomässiga konsekvenser• Sociala konsekvenser• Samhällspolitiska konsekvenser• Ekonomiska konsekvenser• Könsrelaterat våld och andra människorättskränkningarFör mer information om konsekvenser, se t.ex. UN General Assembly, In-depthstudy on all forms of violence against women, 2006 , para. 104-181; rapporterfrån FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor (se www.un.org);UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees andInternally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 54-56, ILGA, Lesbian andBisexual Women’s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Lenke& Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 9-12; Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9.Könsrelaterat våld – kränkning av grundläggande mänskligarättigheterFri- och rättigheter av relevans vid många fall av könsrelaterat våld: rätt tillfrihet från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitetoch från könsrelaterat våld; rätten till frihet från tortyr, omänskligoch förnedrande behandling eller bestraffning; rätten till fysisk ochpsykisk integritet; rätten till hälsa; rätten till privatliv; rätten till åsikts- ochyttrandefrihet; rätten att utan tvång ingå äktenskap och lika rätt i äktenskapoch skilsmässa; rätten till arbete; rätten till utbildning; rätten till värdighet ochfrihet att utvecklas som personer; sexuella och reproduktiva rättigheter.För mer information och hänvisningar: CEDAW, General Recommen -dation 19, 1992, para. 7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 27;12
“Individuals’ hu man rights and the laws that protect them”, handout no.9, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1;Yogyakartaprinciperna, 2007.10.20 –10.35 Fikapaus10.35 –12.00 Bemötande vidasylutred ning och muntligförhandlingInled med att låta ett erfaret juridiskt ombud berätta om klienters erfarenheterav asylutredningar hos Migrationsverket respektive muntliga förhandlingar idomstolarna, med särskilt fokus på dels klienter som upplevt och/eller fruktatkönsrelaterat våld, dels klienter som inte är heterosexuella. För det fall ettombud inte har möjlighet att komma till utbildningen, ge en sammanfattningav asylsökandes erfarenheter av muntliga förhandlingar.DiskussionBe deltagarna att i bikupor diskutera de utredningsbrister de själva noteratvid genomläsning av Migrationsverkets utredningsprotokoll. Betona att de skafokusera på utredningsbrister ur ett genusperspektiv, om än de även kan beröragenerella utredningsbrister.Be deltagarna att även reflektera kring metoder de använt före och undermuntliga förhandlingar i syfte att integrera ett genusperspektiv och ökaförutsättningarna att alla, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet,ska känna sig bekväma under förhandlingen och kunna berätta om alla sinaasylskäl.Diskutera i helgrupp, dels om utredningsbrister och dels om positivaerfarenheter och förslag på förbättrade arbetsrutiner. Vid behov, ge några förslagpå rutiner som i vissa fall kan vara påkallade, t.ex. innehållet i förhandskontaktmed nämndemän, det juridiska ombudet och Migrationsverket införförhandlingen; val av inledande ord under förhandlingen; val av vilka frågorsom ställs under förhandlingen samt beredskap att vid behov invända motMigrationsverkets ton till den klagande etc.13