Vi Skogsägare - ATL

Med hjälp av
en solosåg
och hyvel
förädlas den
egna skogen
till hus som
Sven Erik
bygger på
beställning.
Huset som
Sven Erik
Hammar
har timrat
åt föräldrarna
Sven
och Ingrid.
Taket på ett
av gårdens
nyaste timmerhus.
Närmaste
staden
är idylliska
norska
Röros, som
är en del av
världsarvet.
Därifrån
kommer
den finurliga
spisen.
Historien om en skoterled
säger mycket om Sven Erik
Hammar.
Av Pär Fornling
et kunde varit turistföretag, renar,
ryttare, bärföretag eller någon annan
krutdurk. Men allt började
med snöskoteråkare. Problemet var uppenbart;
skoteråkningen i Funäsdalen var
rena vilda västern. Åkningen ledde till
konflikter med markägare som fick plantorna
sönderkörda och friluftsälskare som
blev störda.
Bråken var ingen bra reklampelare för
skoteråkningen. Även om en del uppskattade
den fria framfarten blev andra avskräckta.
I dag är alla nöjda och problemet har
vänts till en lönsam verksamhet.
FRÖET TILL LÖSNINGEN var inte lätt
att se, men det fanns i alla visioner och politiska
floskler under andra halvan av
1990-talet.
Det var efter FN:s miljömöte i Rio och
frågan om hållbar utveckling hade blivit
en jättefråga. I den tidsandan föddes ”fjällagendan”
om uthållig användning av fjällen.
Man kan säga en hel del om hur den typen
av visioner växer fram. De byggs av
mycket välvilja på ett övergripande plan,
men det kan vara långt till praktiskt handling.
Och om man inte förstår vad som är
på gång kan det sluta hur som helst....
POÄNGEN ÄR ATT det krävs både insikt
och energi för att hitta det där nyttiga
fröet och dessutom få det att gro.
Ofta ligger fröet väl dolt bland alla svulstiga
deklarationer och överenskommelser.
Vägen till resultat kräver både uthållighet
och envishet.
Sven Erik Hammar säger sig gilla förhandlingsspelet,
att lyssna på andras åsikter
och följa möten som för många kan
verka grymt tråkiga....
Det är egenskaper som kan komma väl
till pass i dessa tider när de flesta frågor
VI SKOGSÄGARE 4/12
Märket på skotern visar att avgiften är
betald för hela säsongen på den 45 mil
långa skoterleden.
väcks i EU, FN eller något annat gränsöverskridande
forum.
DÅ DET GÄLLER skoterleden lyckades
Sven Erik och några till engagera myndigheter
och markägare till vad som i dag är
”Funäsdalen Skoterled AB”.
Skoteråkarna betalar 180 kronor för ett
dagskort eller 1 185 kronor för att köra en
säsong.
En del klagade i början, men nu verkar
alla nöjda. Åkarna har fått en 45 mil lång
led som drivs av skoterblaget med en heltidsanställd,
två deltidsanställda och ett par
entreprenörer som preparerar spåren.
– Vi markägare slipper skador och får
ett litet arrende, säger Sven Erik Hammar.
– Men den största vinsten är nog turistföretagen
som hyr ut skotrar. Den verksamheten
har blommat upp och ger livskraft
till bygden tack vare den organiserade åkningen.
DEN TYPEN AV överenskommelser är
något av en patentmedicin för Sven Erik
Hammar.
På precis samma sätt har man anlagt ett
skidspår och tänkandet går igen i en överenskommelse
med renägarna.
Kärnan i renbeteskonflikterna handlar
om samernas rättigheter att låta djuren
beta i skogen under vintern. (På sommaren
är renarna på kalfjället.) Avgörande är om
det finns en historisk sedvanerätt.
I Härjedalen förlorade renägarna en
oändligt stor rättstvist.
– Till slut har vi ändå hittat en lösning
som går ut på att renägarna sluter ett nyttjanderättsavtal
med markägarna. Det ger
ett symboliskt arrende och framför allt
regleras hur renägarna ska ersätta skador
på skogen, berättar Sven Erik Hammar.
Han framhåller att renskötseln och
skogsnäringen har många gemensamma
frågor i allt från infrastruktur till rovdjursfrågor.
– Vi är bägge glesbygdsnäringar och det
känns bra när vi kan komma överens och
arbeta tillsammans, sida vid sida.
DÄRMED ÄR INTE renbetesfrågan löst
överallt, men han hoppas på fler liknande
avtal.
Grundstenen för alla uppgörelser, oavsett
om det är renar eller snöskotrar, är äganderätten.
– Det räcker inte att bara prata med varandra.
Det måste finnas en respekt för
ägandet. Markägaren har sista ordet och
det ska vara ordning och reda på avtalen,
säger Sven Erik Hammar.
På sätt och vis kan man säga att skoterleden
fortsätter ända in i frågan om naturreservat.
I STÄLLET FÖR att tvinga fram naturreservat
görs försök där markägarna erbjuder
staten reservat och biotopskydd
mot ersättning.
– Jag tycker det så kallade kometprogrammet
bör utvidgas till hela landet, förutsatt
att det finns pengar i systemet.
– Det bygger på en dialog med markägaren
och frivilliga överenskommelser,
då kan man komma långt, säger Sven Erik
Hammar.
På liknande sätt tror han den allt hetare
frågan om tätortsnära skogsbruk kan hanteras.
– Vill samhället ha en speciell skötsel
görs det bäst genom att respektera äganderätten,
diskutera och ingå avtal där samhället
betalar för merkostnaden.
9