Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

Sven Wimnell 16 maj 2012:
Politik i maj 2012 och socialdemokraternas
möjligheter att vinna valet 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012:
Politik i maj 2012 och socialdemokraternas
möjligheter att vinna valet 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf
Innehåll:
Sid
7 Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förättra världen
En planeringsfilosofi med ett klassifikationssystem för
mänskliga verksamheter
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna
förbättra världen Det är människornas verksamheter
som avgör världens framtid. För framtidsplaneringen
har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem
för mänskliga verksamheter som ska ge bättre
underlag för kunskaper om verksamheterna och deras
samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en
gemensam värld.
(Se även Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com)
8 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter.
8 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller.
8 Individer och samhällen planerar framtiden.
10 De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir
129 verksamhetsområden.
11 Två sidor med de 129 områdena.
Klassifikationssystem för verksamheter.
13 Människorna har olika behov av information i de olika
rollerna.
13 Bilder med samband mellan områdena 1-9.
15 Den fundamentala påverkanskedjan.
16 Schema med politiska och opolitiska planeringar.
17 Schema över påverkans -och förändringdproblem.
18 Bild med pilar för påverkan mellan olika områden.
19 Klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystem
20 Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för
verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB.
21 Forskningen om Samhällsplaneringens problem.
8 Systemets avdelningar på högsta nivån.
8 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer.

Inledning om skatter, bidrag, hushållskostnader, löner od.
22 De senaste utredningarna..
24 Innehållet i omr36-39zo.pdf.
30 Något om skatte- och bidragshistoria.
33 Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2012 +
bostadskostnader mm.
36 Månadskostnader år 2012, förvärvsarbetande icke-pensionärer.
36 Årskostnader år 2012, förvärvsarbetande icke-pensionärer.
37 Pensionärer 2012.
37 Statistik om löner.
38 2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
38 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
39 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
39 2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
40 Sammanräknad förvärvsinkomst 2010. SCB.
41 Kvinnor och män 20-64 år. 2010.
41 Underskott och överskott för ensamma icke-pensionärer.
42 Från Skatteverkets: “Skatter i Sverige. Skattestatistisk årsbok
2010.”
43 Från LOs lönerapport 2011.
44 M:s ekonomiska politik gynnar höginkomsttagare.
Politikerna, isynnerhet regeringen och socialdemokraterna.
46 Dämpa dogmatismen.
47 Socialdemokraternas partiprogram 2001.
48 Det socialdemokratiska partiet.
50 Förslag till socialdemokratisk skuggregering. Sammanfattning.
51 Om några politiska problem.
54 Skuggregeringens första uppgifter.
55 Utrikespolitik. Världsplanering.
56 Demokratin.
60 Innehållet i omr40zh.pdf.
67 Kvaliteten på 189 högskoleutbildningar utvärderad.
69 Utbildningarna i företagsekonomi granskade.
70 Områdena 1-4 och 11-19.
71 Skuggregeringens nästa uppgifter.
71 Grunderna för välfärden: hälso- och sjukvård och utbildning.
76 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
76 Kulturella verksamheter.
79 Innehåll i omr36-39zp.pdf.
84 2012 års ekonomiska vårproposition.
85 Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:97 Måndagen 16/4 2012.
Förbättringar för låginkomster.
93 Skatteförslag. Förbättring för låginkomster.
93 * TV-avgiften avskaffas för privathushåll .
93 * Bostadsbidrag införs för barnlösa icke-pensionärer som
inte kan få ungdoms-bostadsbidragen..
95 * Förbättringar för pensionärer med låga inkomster införs.
96 Bostadstillägg för pensionärer.
96 I samband med småhus finns två sätt att bo. (8 april 2004).
97 Viktiga händelser i bostadstilläggens historia. (8 april 2004).
105 Ingen i regeringen eller riksdagen har visat tillräckligt intresse för
de lägsta inkomsterna.

106
107
109
111
112
Något om grundläggande värderingar - ideologier.
Och fram ur röken susade ett uppstajlat konservativt parti
Ingen kommer undan Olof Palme.
Även konservatismen läcker.
Konservatismen.
Konservatismens auktoritära sida.
Socialdemokraterna har vänt blad. Något om deras
problem.
115 Socialdemokraterna har vänt blad.
115 Sysselsättning handlar om människans frihet.
117 Bygg Sverige modernt.
119 Utbildningskontrakt för unga.
120 Stärkt välfärd ger fler jobb.
121 Debatten om sjuka och arbetslösa har tagit fart igen.
122 Som man ropar ...
124 Försäkringskassan.
125 2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
125 Pensionärernas inkomster.
126 Arbetsförmedlingens platsbank 17 april 2012.
135 Definitioner inom AMV:s statistik. Historik över ett urval av
våra begrepp.
145 Under rubriken definitioner har till hit visats hur det ser ut på
två AMS-sidor.
147 Yrken. Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS).
154 Yrken i klassifikationssystemet för verksamheter.
156 LO: Så skapar vi full sysselsättning.
158 Svenskt Näringsliv: Missade möjligheter - Rekryteringsenkäten
2012.
160 Företagarna kommenterar regeringens vårbudgetproposition.
Världen
161 Världen utanför Sverige.
162 Mot en fredligare värld.
164 Steven Pinker: ”The better angels of our nature.
166 Om Exportrådet.
171 Mänskliga rättigheter.
176 Utrikes födda anställda är bra för Sveriges affärer.
178 Långtidsutredningar.
178 Långtidsutredningen 2011 - LU 2011.
184 Långtidsutredningen 2008 - LU 2008.
190 Om EU:Krisen handlar om demokrati.
191 EU:s år för medborgarna riskerar bli nytt jippo.
192 Det går utför med vårt Europa.
194 Sverige och EU.
195 Internationellt samarbete: Sverige och FN.
196 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning.
196 Millenniemålen
Den socialdemokratiska partiledarens förstamajtal och
partiets vårbudgetmotion.
199 Anförande vid 1 maj 2012. Stefan Löfvens tal vid Götaplatsen i
Göteborg 1 maj 2012.
206 Stefan Löfvens förstamajtal med globala perspektivet flyttat till
början av talet.
213 Kunskap och arbete bygger Sverige. 2012 års ekonomiska
s-vårmotion.
245 S- Stockholm 2011-10-05 På väg mot en kunskapsbaserad
ekonomi.

Partiledardebatten om vårbudgeten
och kommentarer till den o d.
247 Partiledardebatt i TV2 6 maj 2012.
249 Hollande ger hopp och Löfven gör intryck.
250 Ska de äldre behöva nöja sig med smulor
251 A-kassan: Reinfeldt svävar på målet.
252 Tala om kärnkraften.
253 Skandal att myndigheterna struntar i människors oro.
256 Delade meningar om jobbskatteavdrag.
257 Vi vill att fler ska kunna få a-kassa.
259 MP:s förslag riskerar att skapa otryggare anställningar.
260 Förslag om nya myndigheter inom vård- och omsorgsområdet
260 Gör det enklare!
Kommunalpamparna, information
och politisk planering.
261 Kommuner, landsting och regioner.
262 Kommunpolitikerna tvivlar på klimathotet.
263 Socialdemokraternas okunniga kommunalpolitiker
och partiets information om politiken.
263 Socialdemokraternas hemsida på Internet.
268 Klassifikationssystem för verksamheter.
270 Omvärldsanalys.
271 Det socialdemokratiska partiet.
271 Förslag till socialdemokratisk skuggregering.
Kärnkraften
278 Kärnkraften.
278 Olönsam vindkraft i 110 kommuner.
279 forskning.se: Tema Kärnkraft .
280 Kopparkapslarna inte hela sanningen.
281 Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan.
282 Blir det mindre kärnavfall nu
283 Ska avfallet begravas eller användas igen
284 Vad är kärnkraft
301 Indisk reaktor för toriumkärnkraft snart klar.
302 Förhoppningar och oro inför Indiens kärnkraftssatsning.
305 Kärnkraftens framtid står och väger.
307 Nu ska Japan klara sig utan kärnkraft.
307 Svenska forskare planerar kärnkraftsreaktor som drivs på
återvunnet kärnbränsle.
310 Tysk kärnkraft avvecklad till 2022.
Skogen
314 Skogen.
315 Sveriges nya miljonprogram.
320 Lagen är en rökridå.
326 Motorsågsmassakern. Det finns alternativ, men lagen kräver
kalhyggen.
332 Skogens maffia. Så tog de makten över träden.
340 Skönheten och odjuren. Så drivs människan ut ur skogen.
348 Nej, Zaremba, varken lagen eller vi kräver kalhyggen.
350 Därför behövs en ny skogspolitik.
352 Besluten om skogen måste beakta alla dess värden.
354 Skogen är vårt levebröd.

Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012.
356- 367 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012.
368
369
371
376
378
379
380
381
Tillägg om planering av fysiska miljöer.
Tillägg om verklighetsbilder, politiska kunskaper,
information, medier och demokrati.
Därför måste vi tala mer om hur medierna utvecklas
Tillägg om fattigdom.
Jag vet vad fattigdom kostar för den som ska bli människa.
Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. Underskotten i
hushållsbudgeterna uppstår i hög grad till följd av skatterna.
Lämpliga bostadsbidrag bör införas.
För barnfamiljer finns vid låga inkomster bostadsbidrag m m
som bör anpassas efter levnadskostader hos olika familjetyper.
Politikerna bör vartefter justera beloppen efterhushållskostnadernas
ökning
Tillägg om skogen
Stärk skyddet av skogen vi ärvde
Sverige har redan en bra skogspolitik
Ministern: Vi behöver hugga ner mer skog
Maciej Zaremba: I rörelsernas Sverige har skogen ingen talan

Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen
Det är människornas verksamheter som avgör världens framtid.
För framtidsplaneringen har forskats fram en planeringsfilosofi
och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska
ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och deras
samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam
värld. (Se även Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com)
När man ser ut över världen finner man lätt på både nära och långt
håll kriser och elände som leder till olycka för många. Människorna
försöker alltid lösa sina problem, med deras olika grader av komplexitet,
olika rumsliga dimensioner (lokala - nationella- globala), olika
tidsperspektiv (kortsiktiga -långsiktiga), mer eller mindre välinformerade
om verkligheten som omger dem. Ofta med oförändrade förhållanden
som resultat och inte sällan till det sämre.
Några frågor i samband med mänskliga verksamheter:
* Hur kan man undvika svåra konflikter mellan grupper av
människor och mellan individer
* Hur kan man göra det lättare för människor med olika bakgrund
och olika yrken att kommunicera
* Hur kan man lösa detaljerna utan att förlora de stora
sammanhangen
* Hur kan man minska informationsstressen, en ny svensk
folksjukdom
* Hur kan man bli litet mer förutseende så att man undviker
sorgligheterna
* Kan man inte planera och styra utvecklingen på ett förnuftigt sätt
så att man når lyckligare förhållanden
För att få svar på sådant har forskningsarbetet gått efter fyra
vägar :
1. Undersökningar och beskrivningar om världen och alla dess
problem med tillstånd och förändringar.
2. Konstruktion och beskrivning av ett beskrivningssystem eller ett
klassifikationssystem som på ett systematiskt sätt redovisar eller
ger en bild av världen och dess problem. I systemet klassificeras
problemen in så att de och deras samband kan förstås och så att
systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot framtiden.
3. Undersökningar och beskrivningar om planeringar som medel att
förbättra världen och om beskrivningssystemet - klassifikationssystemet
som ett hjälpmedel för planeringar.
4. Förslag om slutsatser och åtgärder som kan förbättra
utvecklingen. Några påpekanden och förslag som är särskilt
viktiga och av grundläggande betydelse.
Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den
blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra
sätt.
En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet.
Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system
för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska
bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet
senare byggda DK, eller som det ockå heter UDK, Universella
Decimalklassifikationen.
Men det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett
system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort
med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa
verksamheter. Till verksamheter räknas tankeverksamheter o d i
människors inre.

Systemet har följande avdelningar på högsta nivån:
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter o d.
3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur.
5. Naturforsknings- och matematikverksamheter.
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän
geografi. Biografi. Allmän historia.
Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer :
Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga
status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika
psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska
miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska
miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella
värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska
värden och teknologiska funktioner.
Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas
psykiska samspel, de sociala miljöerna.
Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter :
Individernas viljor.
Kollektiva viljor. (Politik).
Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella
handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.
Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i
livet:
A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de
fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och
innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller
indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror
av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen
och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn
till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få
uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
Individer och samhällen planerar framtiden.
Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra
planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter
omständigheterna i varje planeringsfall :

Hur var det Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
Hur är det Riktiga kunskaper om rådande örhållanden.
Hur kan det bli Vilka alternativ är möjliga i framtiden
Hur bör det bli Vilket eller vilka alternativ bör man välja
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med
hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas
levnadsvillkor, som ges av
psykiska och
kroppsliga förhållanden och av deras
fysiska och
sociala miljöer.
Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats -
måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och
kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra
områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet:
tillfredsställelse för individen.
Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i
världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver
gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati
är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig
uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna
inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en
demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade
att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora
krav på informationssystemen.
Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att
till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om
världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och
är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla
igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt
detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om
forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområdenverksamhetsområden,
dels för geografiska områden av olika storlekar.
För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både
tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha
planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar
för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är
beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i
planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna
till dem som fått makt att besluta, och det är också
informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det
slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett
jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I
själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna
bildar eller utgör de förekommande planerings- och
beslutsprocesserna.
Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem
kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder

personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i
psykiska processer och ett yttre informationsproblem med
informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering
innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva
arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial
som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och
mellan människorna, och därför övergår förändringsproblemen och
samhällsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och
spridning av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som
förändrar världen.
Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra
individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiskademokratiska
styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder
på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och
informationsområdena.
Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som
har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika
nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en
demokrati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till
folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de
förtroendevalda politikerna makten och arbetet vänder sig därför
främst till dem.
Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på
opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga
och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och
de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till
alla som sysslar med utbildning och information.
De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 129
verksamhetsområden:
1-4: 44 områden. 5-6: 41 och 7-9 45 områden. Varje sådant område är
vanligen mycket innehållsrikt och kan delas upp i mindre områden,
men för förståelsen av det hela är det lämpligt med just de 129
förtecknade områdena.
Verksamheterna är inte i alla områden av samma karaktär. Man kan
säga att det i huvudområdena 1-4 i grunden är fråga om tankeverksamheter
och registrering av tankeverksamheter o d. Område 5 gäller i
grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk
användning av naturforskningens rön till kroppslig-materiell nytta.
Områden 7-9 kan anses gälla kulturella verksamheter, där man
visserligen använder materiella ting, men där huvudsyftet är nytta för
psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter
med olika slags uttrycksmedel.
Den uppgjorda förteckningen över verksamheterna är grundad på
mycket långa studier där verksamheterna hämtats från från etablerade
system och klassifikationer för näringsgrenar, yrken, utbildningar,
forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. Utgångspunkten
för huvudupplägget är det mer än 100 år gamla bibliotekssystemet DC,
som dock i väsentliga avseenden reviderats med hänsyn till de under
de många åren inträffade samhällsförändringarna. I några delar stämmer
systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet
SAB .
I det följande två sidor med de 129 områdena.

Klassifikationssystem för verksamheter.
O....1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
O....10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar
O....101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.
O....102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning
O....103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar
O....104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband
O....105 Övergripande om forskning
O....106 Övergripande om ekonomiska verksamheter
O....107 Övergripande filosofier om utbildning o d.
O....108 Samhällskunskap.
O....109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.
O....11/19 Individernas inre verkligheter.
O....11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
O....12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
O....13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
O....14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.
O....15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
O....16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
O....17 Individens moral och uppfattningar om moral.
O....18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.
O....2 Religiösa verksamheter o d
O....20 Övergripande religiösa verksamheter o d
O....21 Allmän religionsvetenskap
O....22/28 Kristna religioner
O....29 Icke kristna religioner o d
O....3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter.
O....31 Statistik och demografi
O....32 Statsvetenskap
O....33 Nationalekonomi, internationell ekonomi
O....34 Lagar o förordningar, traktat, juridik
O....35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter.
O....351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands)
O....352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots utomlands)
O....353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands)
O....354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)
O....36/39 Politiska krav och politiska planeringar:
O....36...om individernas kroppsliga förhållanden.
O....37...om utbildning o d.
O....38...om fysiska miljöer o ekonomiska verks.
O....39...om sociala miljöer, nöjen, sport o d
O....4 Sambandsforskningsverksamheter.
O....40. 41- 49. Systemvetenskap. Infostruktur.
O....5 Naturforskning. Matematikverksamheter.
O....50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap
O....51 Matematik
O....52 Astronomi, rymdforskning
O....53 Fysik o d
O....54 Kemi o d
O....55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d
O....56 Paleontologi, arkeologi o d
O....57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet
O....58 Botanik.
O....59 Zoologi
O....6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
O....60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter
O....61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter
O....62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
O....63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
O....64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
O....641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
O....643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
O....644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
O....645 Användning av inventarier o d.

O....646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
O....647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter
O....648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
O....649 Personvård: barn, hemsjukvård o d .
O....65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d
O....651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
O....6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
O....6525-6529 Militära verksamheter
O....653 Handelsverksamheter.
O....654 Telekommunikationsverksamheter.
O....655 Förlagsverksamheter o d.
O....656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
O....657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
O....658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad.
O....659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.
O....66/68 Tillverkning av varor
O....66 Tillverkning av kemivaror o d
O....67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
O....68 Tillverkning av komplexvaror
O....69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar
O....7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
O....70 Allmänt om konst och kultur.
O....71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat.
O....72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur
O....73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning
O....74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning
O....75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto
O....78 Musik ( konserter o d 792)
O....79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Sport
O....7911-7913 Seder och bruk .
O....7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
O....792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
O....793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
O....794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips
O....795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
O....7951 Socialvård o d.
O....7952/7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer
O....7957 Undervisning o d.
O....7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
O....7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d
O....796/799 Sport, idrott o d.
O....8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
O....80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89.
O....81 Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89.
O....82/89 Skönlitteratur på olika språk
O....82 Engelsk skönlitteratur o d.
O....83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur
O....84 Fransk skönlitteratur o d
O....85 Italiensk skönlitteratur o d
O....86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d
O....87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d
O....88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d
O....89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d
O....9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
O....90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen
O....91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/99.
O....92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d
O....93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.
O....93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria
O....94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa
O....95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.
O....96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika.
O....97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika
O....98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika
O....99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

Människorna har olika behov
av information i de olika rollerna.
Var får man tag på den information man behöver
Man kan gå till biblioteken och söka i böcker eller köpa böcker i
bokhandeln. Man kan läsa i tidningar och tidskrifter, höra radio, se på
TV, uppsöka forsknings- och utbildningsanstalter och organisationer
osv. Men idag kan man sedan en tid söka på Internet som nu vuxit så
att de flesta svenska betydande organisationer har hemsidor där. Ännu
är dock dess hemsidor ofta ofullkomliga.
Med utländska hemsidor kan svenskarna nu på Internet finna
miljontals sidor med objektiva fakta och subjektiva åsikter. Om man är
skicklig och har tur kan man på Internet hitta svar på många frågor
som rör detaljer. Men det är mycket svårt att hitta svar på frågor om
hur allting hänger samman och svar på frågor om konsekvenserna av
åtgärder som förespråkas på Internet.
Det finns på Internet hjäpmedel med vilka man kan söka sig fram.
Det finns sökanordningar med fasta ämnesindelningar som man kan gå
in i, men ämnena tycks vanligen tämligen godtyckligt valda och
ordnade. Man kan också i en del fall söka ämnen på ord i bokstavsordning,
ödlor klassas då ihop med öron, öglor, Öregrund och
annat på Ö, vilket inte ger någon överblick över ämnenas sammanhang
Informationsfloden är enorm , vilket är ett skäl till uppbyggnaden av
klassifikationssystemet för verksamheter. Genom att ha verksamheter
som ingångar kan man avsevärt minska antalet ingångar och öka
hanterbarheten jämfört med ett system som byggs upp efter ämnen.
Vill man veta något frågar man sig vilka personer eller organisationer
som kan veta något och går på det.
I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga
livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa
varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör
för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man
knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som
vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill
efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst där man bara
skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät
ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.
I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får
betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja
utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man
söka på utbildningar och lediga jobb.
I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på
bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen
får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om
hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och
anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till
förbättring av arbetsrutinerna.
Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska
styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och
psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. Klassifikationssystemet
som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn
till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i
de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat
allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare
behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra
och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter
som behövs och hur de bör vara fördelade.
Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett
enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För
att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på
frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet
för verksamheter.

Den fundamentala påverkanskedjan
Det är viktigt att observera den fundamentala påverkanskedjan, där
individernas inre verkligheter ger viljor som styr världens utveckling.
Viljorna styr de kollektiva politiska viljorna och individernas viljor
och de politiska kollektiva viljorna styr tillsammans handlingarna i den
yttre verkligheten.
Handlingarna styr dels ekonomiska/teknologiska verksamheter till
kroppslig nytta (eller onytta), dels kulturella verksamheter som är
informationsverksamheter med olika uttrycksmedel - till psykisk nytta
(eller onytta).
De kulturella verksamheterna påverkar individernas inre verkligheter
som i sin tur ger upphov till nya viljor, nya kollektiva viljor och
och nya ekonomiska och kulturella handlingar.
Vill man förbättra världen måste man se till att individernas inre
verkligheter blir lämpliga, vilket kan göras bara med hjälp av lämpliga
kulturella verksamheter.
Man kan säga att individernas inre verkligheter och viljor idag på
det hela taget är olämpliga, hur ska man då kunna åstadkomma lämpliga
kulturella verksamheter Bland de kulturella verksamheterna finns
de offentliga utbildningssystemen (grundskola, gymnasium etc) som
genom åratal av förändringar i teorin blivit tämligen bra, i Sverige. I
världen för övrigt finns många dåliga utbildningssystem eller inga alls.
De ekonomiska/teknologiska verksamheterna är beroende av individernas
inre verkligheter och viljor och av de kollektiva/politiska viljorna.
Det innebär idag fördelning av produktion och konsumtion av
varor och tjänster som är mer ojämlik än den behövde vara. Den
nuvarande fördelningen är resultat av de bilder av livsstilar som de
kulturella verksamheterna förmedlar.
Individernas inre verkligheter och deras viljor, politiken, de ekonomiska
verksamheterna och de kulturella verksamheterna bildar alltså
fyra stora problemkomplex, som påverkar varandra i ständigt pågående
påverkanskedjor.
Komplexen innehåller många skevheter som borde rättas till.
Vill man rätta till skevheterna i de fyra komplexen bör man ha
lämpliga värderingar som utgångspunkt. Eftersom hela jordklotet
bildar ett enda stort system bör man ha värderingar som gäller överallt.
Det som då finns att tillgå är bland annat FNs mänskliga rättigheter
och mål med komplement som bl a FNs Millenniedeklaration.
Men utbildningssystemen är bara en liten del av alla kulturella
verksamheter. Verksamheter som påverkar individenas inre verkligheter
och viljor finns också i alla andra kulturella verksamheter: i
nöjesindustrin, i reklamindustrin, i tidningar, tidskrifter, radio, TV,
video etc, i konst- och designvärlden, överallt. Dessa verksamheter
översvämmas av informationer och program som visar livsstilar som
inte befrämjar uppkomsten av lämpliga inre verkligheter och lämpliga
viljor.

Klassifikationssystemet för verksamheter
och bibliotekssystemen
Det uppgjorda klassifikationssystemet är ett system för klassifikation
av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen
i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter.
Verksamheterna är infogade i ett system med 9 huvudområden
betecknade 1-9. Varje sådant område delas upp i 10 delområden, i
princip enligt en decimalprincip, så att man erhåller 90 områden
betecknade 10-99. Vart och ett av dessa områden delas sedan in i 10
områden så att man får 900 områden 100-999. Därefter kan delas in i
områden med 4 siffror 1000-9999, etc.
Fördelningen av verksamheterna på de 9 huvudområdena innebär en
mycket grov sortering som bara ger en första överblick. Indelningen på
nivån med tre sffror och 900 områden innebär fler områden än man
kan hålla i huvudet.
Nivån med 90 områden 10-99 innebär en indelning som på någorlunda
fattbart sätt ger en överblick över verksamheterna samtidigt som
områdena på det hela taget motsvarar vanligen förekommande områdesindelningar
och således inte blir för grov.
En del av områdena 10-99 är dock så omfattande att en längre
gående uppdelning måste göras om man vill ha en klarare uppfattning
om verksamheterna.
Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system
för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska
bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det
systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universiella
Decimalklassifikationen.
DC- och DKsystemen har mycket stora likheter, men har också
skillnader. De klassificerar med hjälp av siffror ungefär som systemet
här. Systemen är uppgjorda för klassifikation av dokument, medan
systemet här avser klassifikation av verksamheter. Det är en
väsentlig skillnad, men klassifikationerna i systemet här överensstämmer
i stor utsträckning med klassifikationerna i DC och DK. Vilka
skillnaderna är förbigås nu.
I den svenska nationalbibliografin, den officiella förteckningen över
svenska dokument, och i svenska forskningsbibliotek och folkbibliotek
används i första hand för klassifikation av dokument ett svenskt
system, som är mycket udda i jämförelse med system som används i
andra länder, SAB:s klassifikationssystem, upprättat 1921 av Sveriges
Allmänna Biblioteksförening, senare reviderat.
SAB-systemet klassificerar med hjälp av bokstäver och har
huvudområden betecknade med ”stora” boksäver A-Ä (versaler). Som
indelningsgrund därefter används ”små” bokstäver (gemena). Siffror
används ibland som tilläggsbeteckningar.
DC, DK och SAB har samma dokument att klassificera och
områdena i de olika systemen har ofta samma omfång, men med olika
beteckningar. Som exempel kan nämnas, att område 2 i DC och DK
gäller religion, medan i SAB religion betecknas C.
Allmänt kan sägas, att DC-och DK-systemen har fördelar framför
SAB-systemet, men att en övergång till DC eller DK i svenska nationalbibliografin
och i svenska bibliotek inte varit möjlig på grund av att
så mycket sedan 1921 är klassificerat enligt SAB. På senare tid tycks
man dock i svenska bibliotek inrikta sig på att övergå till DC,vilket är
olyckligt eftersom DC inte är helt bra med hänsyn till samhällsplaneringens
problem.
I systemet för verksamheter har klassifikationerna för dokument så
att säga översatts till klassifikationer för verksamheter, tonvikten har
lagts vid de verksamheter som dokumenten beskriver eller är resultat
av.

Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet
för verksamheter och bibliotekssystemen
DC, DK och SAB.
DC, DK och SAB konstruerades innan demokratin i praktiken slagit
igenom ordentligt. Världen styrdes av, som de trodde, visa herrar, som
styrde efter vad de trodde vetenskapliga principer. I deras schemor
finns inte särskilda platser för politiska krav o d. I klassifikationssystemet
för verksamheter har område 3 gjorts till ett område för politik.
Opolitiska delar har flyttats till områdena 6 och 7. I områdena 36-39
finns plats för polititska krav. Opolitiska delar av DC-DK 36-39 har
flyttats till områdena 6 och 7.
DC, DK och SAB skiljer inte väl mellan ingenjörsmässiga konstruktionsverksamheter
o d och tillverkning av det konstruerade.
I klassifikationssystemet här görs sådan åtskillnad att allt tillverkningsarbete
finns i avdelningarna 66-69. Exempelvis finns tillverkning
av transportmedel i DC och DK i avdelningen 62 för ingenjörskonstruktioner,
men finns i schemat här på 689, där DC inte har någonting
och DK Tekniskt hobbyarbete.
Den stora maskin- och elindustrin har DC och DK på avdelningen
62 för ingenjörskonstruktioner. I schemat här finns tillverkningarna på
682 och 683. På 682 har DC och DK bara hovslageri och tillverkning
av möbelbeslag o d, något som vittnar om att DC och DK i de här
avseendena är gammalmodiga.
DK har flyttat en stor del av träindustriarbetena från 674 till 630,
som avser lantbruk o d. I schemat här kvarligger skogsindustrin på
674. DK har också handel med skogsprodukter och skogspolitik på
630. I schemat här finns den handeln på 653 och skogspolitiken
kommer på 38.
SAB är dåligt utvecklat när det gäller arkitektur och formgivning
av fysiska miljöer. Formgivning av hus och anläggningar placerar
SAB vanligen på avdelningarna för ingenjörer, byggmästare och
byggnadsarbetare, vilket är tokigt. Stadsplanering od hör hemma inom
avdelningen för översiktlig planering (Ict), men SAB har skapat en
helt ny avdelning för detta , Odg.
Opolitiska delar av offentlig förvaltning, bl militära verksamheter,
som inte kan hänföras till speciellt fack, har här placerats på 652,
handel har placerats på 653, transporter på 656, penningverksamheter
på 657, arbete på 658. Problem med sociala miljöer och beteenden
finns på 79. Opolitiska delar av utbildning har placerats på 7957.
Språkliga verksamheter finns på område 80. I DK ligger de på 80,
men i DC på 4. Område 80 stämmer bra med hänsyn till SABs områden.
Område 4 har blivit ett område för sambandsforskning. DC-DK 0
har huvudsakligen lagts in i område1. Tidningar finns på 90.
Det nämnda är exempel på skillnader mellan klassifikationssystemet
för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK, SAB. En
detaljerad redogörelse om skillnaderna finns i en särskild bok:" Kapitel
8. Klassifikationssystemet för verksamheter . En jämförelse med
DC (Dewey Decimal Classification),
DK (Universiella decimalklassifikationen) och
SAB (Sveriges allmänna biblioteksförenings system på svenska
bibliotek)." Har delats upp på två pdf-filer (149+140=289 sidor):
Klassifikationssystemet. Bok 9 feb 1996, del 1 sid 1-402
(http://wimnell.com/omr025.pdf)
Klassifikationssystemet. Bok 9 feb 1996, del 2 sid 501-913
(http://wimnell.com/omr026.pdf)
Efter 1996 har klassifikationssystemet illustrerats många gånger. I
sammanställningen nu finns med om Libris/SAB och senaste DC.
Klasssifikationssystemet för verksamheter är gjort med hänsyn till
samhällsplaneringens problem, vilket inte gäller för DC, DK och SAB.
Svenska biblioteks övergång till DC är inte någon bra utveckling.

Forskningen om samhällsplaneringens
problem.
Ämnet om samhällsplaneringens problem har utretts i samband med
forskarutbildningen i samhällsplanering vid Nordiska Institutet för
Samhällsplanering, Nordplan. Intitutet bildades 1968 av de nordiska
länderna med plats i Stockholm. Av någon anledning lades det ner
efter ett par decennier.
Innan nedläggningen publicerade intitutet dock en rapport, Nordplan
meddelande 1986:5, “Sven Wimnell : Samhällsplaneringens
problem: ett klassifikationssystem som hjälpmedel.” Systemet ordnar
samhällsplaneringens problem på ett systematiskt sätt. Enligt Libris
finns rapporten på bibliotek :
Umeå universitetsbibliotek,
Kungl. biblioteket,
Nordregio, Biblioteket,
Riksdagsbiblioteket,
Stockholms universitetsbibliotek, Geobiblioteket,
Lunds universitets bibliotek, Universitetsbiblioteket,
Malmö stadsbibliotek, Informations- och lånecentralen och
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, Alnarpsbiblioteket.
som formar världens framtid. De 129 dokumenten är numrerade 10-99
(tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre
siffror eller fler. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av
människornas verksamheter.
På hemsidan finns myndigheter och privata företag och organisationer,
arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare,
människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter,
fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
De 129 sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur
verksamheterna fördelas på de 129 områdena. De innehåller inte de
senaste aktualiteterna. De kompletteras av särskilda utredningar,
vanligen i pdf-format, som nås via länkar på sidorna, och som vartefter
innehåller aktuella saker som gäller problem och konflikter som ska
lösas på vägen mot framtiden.
De särskilda utredningarna finns förtecknade i följande pdf, som
också innehåller innehållsförteckningar till de senaste årens utredningar.
Sven Wimnell 080203+++: Samhällsplaneringens problem. Hur ska
man kunna förbättra världen Ett forskningsarbete. Utredningar och
deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
När Internet kom till på 1990-talet belystes klassifikationssystemet
och samhällsplaneringens problem med hjälp av det som fanns där och
1998 lades på Internet in Sven Wimnells hemsida: http://wimnell.com
“Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra
världen Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. “
Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden i huvudområden numrerade 1-9,

De senaste utredningarna.
Redovisar var för sig ofta aktuella saker i alla 129 delområdena.
Här i kronologisk ordning med den senaste allra överst:
Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas
möjligheter att vinna valet 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning
och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och
byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i
Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf
Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i
februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf
Sven Wimnell 11 januari 2012:
Kulturutredningar och kulturbudgetar.
http://wimnell.com/omr70c.pdf
Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur
ska man kunna förbättra världen Politik inför 2012. Det behövs
ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio
huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf
Sven Wimnell 16 juni 2011:
Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf
Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf
Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik
april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf
Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla
världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf
Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs
om järnvägen i Strängnäs. http://wimnell.com/omr71i.pdf
Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning.
Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas
extrakongress och början på ny politik. Jobbskatteavdragen. Skolan.
Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av
deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf
Sven Wimnell 18 feb 2011+ 21 mars: Till socialdemokraternas
valberedning. Om politik för en ny partiledare. + Till socialdemokrater
om kongressmaterial och framtidsplanering.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap,
framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska
forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf
Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för
verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i
skolan. Regeringens arbete.
http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf
Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf.
Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf
Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze.
Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf
Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd.
Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf
Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm.
Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)
Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets
förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En
fortsättning på 36-39za.
(http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)
Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för
Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi
och skatter o d.
http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf
Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och
välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)
Bifogas på nästa sida: Innehållsförteckningen för
Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur
ska man kunna förbättra världen Politik inför 2012. Det behövs
ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio
huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Innehållet i omr36-39zo.pdf.
Sven Wimnell 10 januari 2012:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra
världen Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga
planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf
Innehåll:
sid
8 En inledning om det förgångna.
8 Universum.
8 Livet på jorden.
9 Världshistorien fram till 1995.
18 Makthavare i världen efter andra världskriget.
20 Sverige under 1900-talet.
23 Medicinhistoria.
24 Teknikhistoria.
26 1900-talet.
30 50 år med FN.
34 Naturkatastrofer och klimat efter 1995.
38 Människornas agerande efter 1995.
39 Förenta Nationernas Millenniedeklaration. År 2000.
47 Läget i världen 2002.
49 Mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder.
54 Förhållanden i Sverige och världen. 2010.
59 Om FNs klimatmöte i Durban 2011.
60 Dålig kunskap om klimatmål. 2011
61 Därför behöver Sverige reformera sin forskning. 2011.
64
Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förättra världen
En planeringsfilosofi med ett klassifikationssystem för
mänskliga verksamheter
65 En inledning om planering.
67 Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna
förbättra världen Det är människornas verksamheter som
avgör världens framtid. För framtidsplaneringen har
arbetats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikations-
system för mänskliga verksamheter som ska ge bättre
underlag för kunskaper om verksamheterna och deras
samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en
gemensam värld.
(Se även Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com)
68 Systemets avdelningar på högsta nivån.
68 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer.
68 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter.
68 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller.
68 Individer och samhällen planerar framtiden.
70 De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 129
verksamhetsområden
71 En sida med en sammanfattning av områdena 1-9.
72 Två sidor med något utförligare om 1-9
74 Två sidor med de 129 områdena.
Klassifikationssystem för verksamheter.

76 Människorna har olika behov av information i de olika
rollerna.
77 Bilder med samband mellan områdena 1-9 mm och något
om informationsflöden.
78 De stora huvudområdena och deras samband.
Den fundamentala påverkanskedjan.
79 Schema med politiska och opolitiska planeringar.
80 Schema över påverkans -och förändringdproblem.
81 Bild med pilar för påverkan mellan olika områden.
82 Ett schema med alla verksamheterna 10-99.
83 Schema om inre och yttre verkligheter och verksamheter.
84 Hjärnan. Funktioner.
85 Hjärnan. De inre delarna.
86 Om den fundamentala påverkanskedjan.
87 System för att skaffa och sprida kunskaper och värderingar.
88 De olika mediernas andel av befolkningens mediekonsumtion.
89 Informations- och kunskapsflöden.
90 Informationsstress vår nya folksjukdom.
91 Klassifikationssystemet för verksamheter ochbibliotekssystem
92 Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för
verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB.
93
93
93
95
96
97
98
98
99
100
101
102
103
103
Inre och yttre verkligheter.
Människorna avgör tillsammans världens framtid. Samspel
med symboler.
Rådande och väntade bristsituationer och konfliktrisker medför
krav om mer och bättre planeringar.
Inre verkligheter, spekulativt tänkande och empirism.
Framtidsplaneringens möjligheter. Medvetande. Ansvar.
Problemen har hopat sig och finns framför allt i de sociala
miljöerna som formar de inre verkligheterna.
Individens möjligheter att förbättra för sig. Att påverka och
förändra individer och miljöer.
Symboler, symbolsystem, informationsmedel,
informationskanaler, informationskanalsystem.
Människorna kan påverka fysiska ting med fysiska krafter och
påverka psyken med information.
Processer i de inre verkligheterna som föregår människornas
agerande i den yttre verkligheten.
Inre verkligheter och åsikter förändras vartefter. Åsiktsledande
institutioner och organisationer.
Människor i samspel. Inre verkligheter och verksamheter
kommer till uttryck i yttre verksamheter.
Viljor, framtidsvisioner, problem, makt och planeringar.
Inre och yttre verkligheter och verksamheter hos personer och
organisationer.
Sändare, förmedlare, mottagare, överföringsfel och problem.

104 Om innehållet i de 129 områdena i huvudområdena 1-9.
105 Innehållet i utredningarna http://wimnell.com/
omr36-39zb.pdf-zh.pdf :
105 Statistikområden i Statistisk årsbok för Sverige 2010 och något
om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf
106
112
117
128
132
140
Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av
klassifikationssystem för verksamheter.
(http://wimnell.com/ omr36-39zc.pdf)
Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf
Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni
2010. http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf
Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten
2010. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf
Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna,
skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och
jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf
Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av
länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens
arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf
145 Om världsåskådningar, världsbild. livsåskådningar.
människosyn, psykologi, moral, lärdom, vetenskap, filosofi,
religioner, demokrati och ideologier,
145 Världsåskådning,
145 Världsbild
147 Livsåskådning
148 Människosyn
149 Psykologi
156 Moral. Etik.
162 Lärdomen, vetenskaperna och tänkandet har utvecklats.
162 Idé- och lärdomshistoria,
163 Vetenskapshistoria,
164 Filosofihistoria.
171 Religioner.
173 Demokrati.
180 Ideologier
188 Så styrs Sverige.
188 Så styrs Sverige.
188 Framtidskommissionen
191 Det demokratiska systemet i Sverige
192 Så arbetar regeringen och Regeringskansliet
193 Den svenska förvaltningsmodellen - tre nivåer
194 Sverige och EU
195 Internationellt samarbete: Sverige och FN
196 Sveriges regeringar under 100 år
198 Regeringen och departementen
200 Något om skatte- och bidragshistoria.
203 2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. Skatt.
203 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. Skatt.
204 Svensk politik från 2005. En förtekning över 29 st utredningar.

206
Innehållsförteckningar till 5 utredningar:
221 Något om läget inför 2012
206 Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för
socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf
210 Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny
partiledare. + Till socialdemokrater om kongressmaterial och
framtidsplanering http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
214 En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk
planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på
ny politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i
Strängnäs. http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf
217 Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf
218 Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf
Utredningen nu är en fortsättning:
Sven Wimnell 10 januari 2012:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra
världen Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och
hederliga planeringar för många delområden i nio
huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf
221 Världen.
223 Läs på! Världen har förändrats
225 Optimism: Många julljus i mörkret.
227 Mot en fredligare värld.
229 Kinesiska varningssignaler
230 Världsbefolkningen.
231 Utrikesministerns nyårskrönika inför 2012.
233 En skolhistoria:
233 Medeltiden och 1500-talet
233 1600-talet och 1700-talet
234 Folkskolan
234 1800-talet och halva 1900-talet
234 Efterkrigstidens skolreformer
235 Världsbilden och makten.
236 Makt och sociala relationer i världen 1914
237 Tänkesätten och de sociala relationerna.
238 Utdrag ur “Det svenska folklynnet” (1911)
239 Så förändrade stordriften Sveriges kulturlandskap
242 Socialdemokraterna och moderaterna
242 Socialdemokraterna 1932-1976 och tiden därefter.
242 Moderaterna är vår tids arbetarparti
243 Välkommen till borgerligheten
244 Ge dygden utrymme att blomstra
246 Marx och krisen
247 Det borgerliga samhället : i tur och retur
260 Bogerligheten, alliansen, överklass och underklass.
261 Om överheten
263 Så bör regeringen ta hand om sina myndighetschefer
265 Något om klass
274 Något om makt

287 Om moderaternas idéprogram hösten 2011
288 Moderaternas idéprogram hösten 2011
302 Budgetpropositionen för 2012
303 Socialdemokraterna budgetmotion hösten 2011
304 Budgetdebatt i riksdagen hösten 2011.
309 Partiledardebatt i riksdagen hösten 2011.
324 Moderaterna och socialdemokraterna
325 De gamla problemen har ersatts med nya
326 Alliansregeringens utförsäljning av välfärden.
327 Gyllene tillfälle för Socialdemokraterna.
328 Carema-gate bör vara slutet för vinst i vården
330 Larm om vanvård utreds sällan ute i verkligheten
332 Anställda uppmanas tävla i att spara pengar
335 Jag förstår inte hur personalen orkar
336 Vill man ha kvalitet i vården så finns det inga genvägar
337 Dålig upphandling leder till skandaler i äldreomsorgen
340 Obegripligt att regeringen inte har lärt sig av historien
342 Svensk skola under OECD-snittet
343 Just nu går hela SR:s tablå till attack: det handlar om skolan
344 Tillsammans kan vi förbättra lärarnas arbetssituation
345 Välkommen invit om lärarnas arbetstid
346 Ett viktigt besked för Sveriges lärare
347 Därför måste Sveriges lärare ha 10.000 mer i månaden
349 S vill ha en nationell IT-strategi för skolan
350 Hög tid att regeringen agerar om friskolorna
351 Kortsiktig nytta ett hot mot all högre utbildning
354 Skolorna.
357 Eleverna i skolorna når inte de resultat som man kan önska.
360 Om 36-39za - 36-39zh
360 Skolans värdegrund och uppdrag
364 Samhällskunskap
368 Överblick och sammanhang.
375 Ung och bortskämd” Program i SVT1 november 2010
377 Medborgarskolan 3 jan 2012. Kurskatalog till alla i brevlådan.
377 Republikanerna försvårar för minoriteterna att rösta
379 Fånga handsken från S
381 Mål för välfärden och medel för välfärden.
386 Jämlikhetsanden.
388 Sjuka klyftor.
390 Behovet av rättvisa.
391 Stockholms stad måste anställa fler med funktionsnedsättning
393 Folkhälsomål.
395 Svenskarnas ohälsa kostar minst 120 miljarder per år
396 Folkhälsopolitisk rapport 2010
398 Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2011 och
bostadskostnader mm.
401 Månadskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer.
402 Årskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer
403 Skatter i Sverige. Skattestatistisk årsbok 2010.
404 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
404 2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
405 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn
405 Överskotten har ökat
406 LOs lönerapport 2010
407 M:s ekonomiska politik gynnar höginkomsttagare
409 LOs lönerapport 2011
410 Socialdemokraterna. På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi.
412 Socialdemokraternas budgetförslag i korthet
414 Socialdemokraternas budgetförslag i olika områden

416 Några ord till slut.
416 Förenta Nationernas Millenniedeklaration
418 Hur har det gått
419 Människornas verksamheter och levnadsvillkor
421 Politikerna har makten att förbättra världen.
424 Utredningar om socialdemokraternas politik
425 Partiprogram för Socialdemokraterna.
426 Den orättvisa skolan,
427 Ojämna villkor för hälsa och vård
430 De fysiska och sociala miljöerna ingår i område 7.
432 Socialdemokraternas förslag på delområdena i område 7
432 Socialdemokraternas förslag på delområdena i område 6
433 Område 64 berör hushållen och är av stor betydelse för dem.
434 Område 5
434 Områdena 1-4 och 11-19
435 Klassifikationssystemet för verksamheter.
Med socialdemokraternas budgetmotion hösten 2011.
438 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
444 2 Religiösa verksamheter o d.
445 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter.
454 4 Sambandsforskningsverksamheter.
455 5 Naturforskning. Matematikverksamheter.
461 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
462 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning o d.Veterinär-
verksamheter. Med s-förslag
466 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske.
Med s-förslag.
469 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
Med s-förslag
476 653 Handelsverksamheter. Med s-förslag.
478 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
Med s-förslag.
483 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
Med s-förslag.
519 658 Allmän företagsekonomi. Arbetsförmedling och
arbetsmarknad. Med s-förslag.
542 7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
544 70 Allmänt om konst och kultur. Med s-förslag.
547 71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. +
72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur.
Med s-förslag.
563 7951 Sociologi. Socialvård. Med s-förslag.
565 7952/7956 Sociala miljöer och sociala verksamheter i fysiska
miljöer. Med s-förslag.
569 7957 Undervisning o d. Forskning. Med s-förslag.
581 7958 Sociala miljöer och sociala verksamheter i boendet.
Med s-förslag.
584 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
586 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
588 Uttalande från socialdemokraterna 30 dec 2011.
590 Socialdemokraternas budgetmotion hösten 2011.
-679 Finns av utrymmesskäl ej med i alla exemplar.

Något om skatte- och bidragshistoria.
8 april 2004. Från http://wimnell.com/omr36-39k.pdf :
“Jag har noga följt riksdagens fördelningspolitik sedan 1964 och
nästan varje år lämnat kommentarer och förslag. De nuvarande statsråden
var 1964 i genomsnitt 13 år gamla.
Fram till den 20 april 1989 skrev jag 4920 sidor om skatte-och
bidragssystem o d. Den 20 april 1989, som var SAPs hundraårsdag,
började jag en ny serie som då började med sidan 1. Mina utredningar
har vanligen gått till statsråd, i första hand statsministrar, finans- och
skatte-, social-, och bostadsministrar, till ledarna för alla eller de
största partierna inom eller utom regeringen, samt ibland till riksdagsutskott.
Sedan jag börjat lägga in skatteutredningarna på min hemsida,
http://wimnell.com , har den gamla sidnumreringen upphört. Sista
sidnumret var 3557 den 8 april 2004.
Under mellankrigstiden och tiden närmast efter andra världskriget
var en väsentlig del i hushållsstrukturen att av makar var den ene,
vanligen mannen, förvärvsarbetande med inkomster till hushållet, och
den andre, vanligen frun - hemmafrun, var hemma och skötte hemmet.
Skattesystemet byggde på det och innehöll sambeskattning av makarna.
Kvinnorna skulle bli gifta och försörjda. Ogifta kvinnor fick
försörja sig själva. Sedan började fruarna ta arbete och systemet med
sambeskattning började te sig alltför ålderdomligt.
Bl a med uppgiften att avskaffa sambeskattningen arbetade Allmänna
Skatteberedningen i början av 60-talet. Utredningens förslag var dåliga,
det enda som kom ut av utredningen var momsen. Finansminister
Gunnar Sträng (s) tillsatte Familjeskatteberedningen, som lämnade
förslag som kan betecknas som svagsinta.
Gunnar Sträng utfomade på egen hand, med sina närmaste medhjälpare,
1970 års skattereform. I reformen avskaffades, huvudsakligen,
sambeskattningen, men Sträng lyckades inte göra en reform som
tillgodosåg kravet på skatt efter förmåga vilket hade varit möjligt. Ett
led i reformen var en hemmamakeskattereduktion, som till en del
fyllde några krav om skatt efter förmåga. Denna skattereduktion smälte
sedan bort med inflationen och togs såsmåningom bort helt. När den
togs bort hade hushållsstrukturen förändrats så att det inte fanns många
hemmafruar kvar.
Det har hela efterkrigstiden funnits sådana som klagat över höga
marginalskatter. I skattepropositionen 1970 tog Sträng bort allt om
marginalskatter, han menade, att det viktiga var skatterna och inte marginalskatterna.
Efter reformen var visserligen skatteskalan vid höga
inkomster böjd uppåt, men det fanns en komponent som gjorde, att
kurvan blev nästan rak. De gamla marginalskattekverulanterna fortsatte
dock att tala om att marginalskatterna ökade med stigande inkomst,
trots att så inte var fallet.
Under 50-och 60-talen var bostadsbristen ett stort politiskt kapitel.
Det s k miljonprogrammet under 60-talet och början av 70-talet gav en
miljon nya bostäder, en fantastisk satsning. Efteråt har många klankat
på bostäderna från programmet, men lägenheterna håller god standard.
Brådskan att bygga bort bostadsbristen gjorde att det blev många stora
flerbostadshus, som sedan ogillades av somliga. De som fick bostäder
fick ändå någonstans att bo, vilket är en fördel. På senare tid har
kommit propåer om att stadslandskapen är för litet stadslika och att det
behövs mer tät bebyggelse. När miljonprogrammet var utfört gick
musten ur och det har sedan knappast funnits någon bostadspolitik
med prisvärt engagemang. Efter miljonprogrammet följde småhusbyggande.
Ingvar Carlsson var den förste bostadsministern (som
inrättades på 70-talet, nu finns ingen bostadsminister) och avskaffade
paritetslånen som betalades av de boende och ersatte dem med räntebidrag
som betalades av staten. Senare har gjorts försök att förbättra
bostadsfinansieringssystemet.

I 1970 års skatterform fanns kvar den kapitalinkomstbeskattning
som gjorde att det gick att tjäna stora pengar på ränteavdrag, eftersom
skattelättnad av ränteavdrag följde förvärvsinkomstens marginalskatt. I
1982 års skatterform ändrades dessa avdragseffekter något. I 1990 års
skattereform skildes kapitalinkomstskatten från skatt på andra inkomster,
varigenom effekterna av ränteavdragen fick en bättre form.
Det har hänt mycket i skattesystemet sedan 1970. En tid minskades
inkomstskatterna och i stället ökades arbetsgivaravgifterna. Senare har
det gått i andra riktningen: arbetsgivaravgifter har minskats och istället
har införts egenavgifter på inkomstsidan, och nu håller man på och
reducerar egenavgifterna genom avdragsrätter.
Bostadsbidragen har ändrats många gånger sedan 1970 och sällan
med goda resultat. Många av dem som i regeringarna sysslat med bostadsbidrag
har blivit landshövdingar. Långa tider levde riksdagsmännen
i tron att barnen i Sverige bara bestod av tvillingar, man buntade
ihop barnen två och två och gav bostadsbidrag per par. För avtrappning
av bostadsbidrag fanns länge två procensatser, den högsta 23
%, nu är det en på 20%. I mitten på 70-talet förlorade socialdemokraterna
regeringsmakten till de borgerliga, som införde flerbarnstillägg.
1982 återtog socialdemokraterna makten.
I skattesystemet fanns mellan 1970 och 1990 mycket höga marginalskatter
vid höga inkomster. Bostadsbidrag kunde utgå vid mycket
höga inkomster i fall med många barn, och vid höga inkomster kunde
summan av avtrappning och marginalskatt ligga nära 100 %. Hans
Gustafsson var den bäste bostadsministern och på mitt förslag överförde
han en del av bostadsbidragen till ej avtrappade flerbarnstillägg,
vilket i några fall minskade de annars otrevliga höga summamarginaleffekterna.
Hans Gustafsson införde också, efter påpekanden från mig, bostadsbidrag
för barnlösa med låga inkomster, dels ett s k ungdomsbostadsbidrag,
dels ett bidrag för äldre icke-pensionärer med låga
inkomster. Det senare bidraget har i ovist nit tagits bort i samband med
nedragningarna under 90-talet, men bör återinföras enligt mina förslag.
I 1990 års skattereform sänktes marginalskatten mycket avsevärt för
de högsta inkomsterna, reformatorerna räknade med “dynamiska
effekter” som skulle göra så att staten ändå skulle få in tillräckligt med
pengar för den förlust staten gjorde med de sänkta marginalskatterna.
De dynamiska effekterna som verkligen uppstod skulle redovisas när
de hade uppstått. Redovisningar har förekommit, men har smygits
undan, det har nog inte uppstått så mycket dynamiska effekter man
hoppats på, men det är inte heller lätt att räkna ut. Nu är det glömt att
marginalskatterna sänktes rejält för höga inkomster och höginkomsttagare
fortsätter med att kräva sänkta marginalskatter.
I samband med 1990 års skattereform ändrades bostadsbidragen för
barnfamiljerna. Ändringarna av skatterna medförde behov av ändrade
bobidrag, och barnfamiljerna kompenserades i bostadsbidragen, noga
räknat kompenserades två gånger, men det var det nog inte många som
förstod. En förändring var att tidigare fem kategorier barnantal
minskades till tre: ett, två och tre+. Det finns numera inte många
familjer med fyra eller fler barn.
En epokgörande och storartad förändring har inträtt med det nya
systemet med maxtaxa på dagis. Det minskar marginaleffekten för
berörda med ca 5%enheter. Märkligt är, att partier som vanligen brukar
kräva sänkta marginalskatter, ogillat maxtaxan.
I 1970 års skattereform var skatteskalan inte indexreglerad och
folkpartiledaren Bertil Ohlin, som vid den tiden var oppositionsledare,
krävde många år enträget en indexreglering. Utan indexreglering och
med inflation och högre löner fick staten in mer och mer i skatter,
vilket Gunnar Sträng gillade. I ett TV-program kommenterade Ohlin

detta och sa, att om han varit finansminister skulle han nog också gillat
en skatteskala utan indexreglering. Nu är skalan indexreglerad genom
koppling till basbelopp.
I de sista skälvande minuterna innan 1990 års skattereformproposition
lades fast krävde LO och fick en förändring av grundavdraget på
så sätt, att grundavdraget vid en viss låg inkomst ökades på med 25%
(2004 20%) av ökande inkomst och sedan vid en viss inkomst litet
över 100 000 sedan minskas med 10% av ökande inkomst. Detta gör,
att en skatt längst ned på 32% minskades till 24% (2004 25,6%) i ett
intervall och därefter ökas till 35,2% för att vid vissa höga inkomster
gå ned till 32%, och över den s k brytpunkten öka till 52% och längst
upp till 57%. Detta lär vara föga känt av den stora allmänheten. I de
hjälpredor de skattskyldiga får från myndigheterna inför deklarationen
finns inte detta nämnt, däremot finns tabeller med grundavdrag för
olika inkomster, men det lär inte vara många som med ledning av
tabellerna räknar ut vilka marginalskatterna är i olika inkomstlägen.
Jag har aldrig vågat föreslå politikerna att studera systemet med
höjningar och sänkningar av grundavdraget, därför att jag fruktar att
om de okunniga politikerna ger sig på det, och börjar ändra, blir det
bara sämre.
Skatteskalan före 1970 och i 1970 års skattereform bestod av många
skikt med allt högre skattesatser. Det stora antalet skattesatser gjorde
skattesystemet onödigt otrevligt och komplicerat. Många år föreslog
jag förenklingar av skalan till tre skikt. Mina förslag har burit frukt. I
1990 års skattereform var det i princip två skikt (bortsett från det
buckliga grundavdraget), som åstadkoms av den procentuella kommunalskatten
och av den kommunala plus den statliga procentuella
skatten över den s k brytpunkten, ett begrepp jag införde för länge
sedan. I slutet på 90-talet har det blivit ett skikt till allra överst där den
statliga skatten ökar till 25%. Den gamla skalan med många skikt är nu
bortglömd.
Ett stort fel med det nuvarande skattesystemet är att det inte fördelar
efter bärkraft. Enligt min mening har man ingen kraft att betala skatt
förrän man har inkomster över det som behövs för att leva med en
rimlig lägsta levnadsstandard. År 2004 är de lägsta rimliga levnadskostnaderna
för vuxna icke-pensionärer avrundat 108 000 kr per år för
ensam och 162 000 kr per år för två makar/sambor. (2006 120 000
respektive 180 000) Makar/ sambor 150% av ensam. (2009 130/195)
(2010 134/201) (2011 134/201 se “Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom
och annan fattigdom.” http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf
(2012 142/216)
Levnadsstandard beror av många förhållanden, men en viktig komponent
är tillgången till pengar för det nödvändigaste. Det är dessa
pengar som är av intresse när man ska konstruera ett skattesystem som
fördelar efter bärkraft. Det ska redan nu sägas, att det idag, på grund
av politiskt motstånd, torde vara nästan omöjligt att konstruera ett
system som fördelar efter bärkraft, men man kan göra förbättringar i
den riktningen.
Jag har mycket ägnat mig åt dem med låga inkomster eftersom politikerna
intresserar sig så litet för dem. När det gäller icke-pensionärerna
är barnlösa med låga inkomster missgynnade, för dem bör införas
bostadsbidrag enligt mina förslag, som jag lämnat under många år.
Bostadsbidragen för barnfamiljerna har jag lämnat förslag om. TVlicensen
är en dryg post för dem med låga inkomster, den är orättvis
och missgynnar ensamstående. Licensen (avgiften) bör för hushållen
ersättas med en kollektivlicens betald av staten. Jag har lämnat förslag
om finansiering.
Jag har också ägnat mig åt annat, som jag inte vill kommentera nu.

Konsumentverkets hushållsbudgetar för
2012 + bostadskostnader mm.
Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga
kostnader för hushåll av olika storlek.
I Konsumentverkets broschyr "Koll på pengarna 2012" finns
beräkningar för år 2012. Ladda ner Konsumentverket anger:
Beräkningarna innebär inte en mycket låg standard, men det är inte
heller någon lyxnivå. Du ska klara dig även på längre sikt. I beräkningarna
förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar
eller sjukdomar som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel
eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har
några utgifter för trädgård eller reparationer. Observera att inte alla
hushållskostnader ingår i beräkningarna. Kostnader som inte ingår är
till exempel för resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter,
semester, kalas, alkohol, tobak och spel.
Individuella kostnader per månad:
Livsmedel: Mat: Alla måltider i hemmet. Matkostnad för alla
måltider i Konsumentverkets matsedel. Det är en fyraveckors
näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet av energi och
näring för respektive åldersgrupp. Matsedeln består av frukost, lunch,
middag och 2–3 mellanmål.
Alla måltider i hemmet utom lunch. Matkostnad utom lunch fem
dagar per vecka. (Barnen äter i skolan och vuxna äter på restaurang).
Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra
fika (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv
lägga till den kostnad du har för detta. Om du är ensamboende lägger
du till cirka 100 kronor per månad för ökade kostnader på grund av
mindre förpackningar och större svinn.
Alla mål äts hemma (Utom tilläggen 100 kr):
Kvinna 18-30 år 1720 kr per mån. 31-60 år 1670 kr. 61-74 år 1550 kr.
75- år 1510 kr.
Säg kvinna 18-60 år1690 kr per mån. 61- år 1530 kr/mån.
Man 18-30 år 2210 kr. 31-60 år 2100 kr. 61- 74 år 1920 kr. 75- år 1800
kr
Säg man 18-60 år 2140 kr per mån. 61- år 1800 kr/mån
(Om lunch äts ute 5 dagar i veckan blir livsmedelskostnaderna hemma
cirka 370 kr/mån lägre för kvinnor och 490 kr lägre för män i åldrarna
18-60 år.)
Personlig hygien inkl. tandvård: Gäller sådant som tvål, tandkräm,
blöjor, hårklippning m.m. samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök
(undersökning) för vuxna.
Kvinna 18-49 år 490 kr per mån. 50- år 470kr. Säg 18-60 år 480 kr.
Man 18- år 370 kr.
Kläder, skor: Ett basbehov av vanliga kläder och skor som används
till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även
tillbehör som väska, klocka och paraply.
Kvinnor 620 kr per mån, män 600 kr.
Fritid, lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel,
föreningsavgift m.m. Vuxen person 630 kr/mån.

Mobiltelefon: Kostnaden för telefon med kontantkort.
Vuxen 180 kr/mån.
Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfallsförsäkring
för barn och ungdomar. Försäkringen avser även sjukdom
samt olycksfall under fritid. -17 år 120 kr/mån
Gemensamma kostnader per månad:
Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och
skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och
hushållspapper m.m. 1 person 100 kr per mån. 2 pers 130 kr.
Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator m.m. Frys, diskmaskin
och tvättmaskin ingår inte. 1 pers 420 kr per mån, 2 pers 510 kr.
Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning
m.m. 1 pers 930 kr per mån, 2 pers 960 kr.
Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbelopp
och bostadsort. Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad:
50 000– 200 000 invånare. Mindre tätort: under 50 000 invånare.
I person storstad 120 kr per mån. 2 pers 140 kr. (Mellanstad 80/90.
Mindre tätort 70/80.)
El. 2010 angavs: Den här posten är en uppskattad genomsnittlig
förbrukning i kilowatt i hyreslägenhet: 1 person 180 kWh per månad,
2 personer 240 kWh. El i Stockholm fast avgift ca 60 kr per mån.
KWh-pris ca 1,50 kr. (Fortum) Gör:
1 person 330 kr per mån. 2 pers 420 kr.
Övrigt:
Kollektivresor och fackavgifter (inkl a-kassa): För en 20-åring i
Karlstad anger Konsumentverket: Kollektiva lokalresor 500 kr per
månad och fackavgifter (inkl a-kassa) 450 kr per månad. Summa
950x12= 11400 per år. Säg 740+450 = 14280 kr per år.
I Stockholm kostar busskort 790 kr per mån (pensionär 490 kr).
För åldrar 18-60 år är kostnaderna enligt uppställning i det
följande.
För livsmedel räknas här med att alla mål äts hemma (matlåda till
arbetet), för ensamboende ska läggas till 100 kr per månad.
Hemförsäkring i storstad. Kostnader för alkohol, tobak, tips och
spel ingår inte i någon av posterna.
Bostadskostnader:
Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2010 enligt SCBs
Statistiska medelanden BO 39 SM 1101 var
2 rok 4622 kr per mån = 55461 kr per år.
3 rok 5633 kr per mån = 67598 kr per år.
I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,4 procent mellan 2010 och 2011.
För första gången sedan tidigt 90-tal har hyreshöjningen varit högre
hos allmännyttan än de privata fastighetsägarna. De allmännyttiga
bolagen höjde hyran med i genomsnitt 2,6 procent samtidigt som de
privata ägarna höjde den med 2,3 procent.
Hyreshöjningen för de tre föregående åren var 2,7 procent till 2008
sedan 3,3 till 2009 och senast var den 1,6 procent till 2010.
Hyresförändringen mäts enbart för lägenheter med oförändrad kvalitet
och där ingen större ombyggnad skett.

Den genomsnittliga månadshyran för en lägenhet 2011 är
2 rok 4 749 kr per mån = 56 988 kr per år
3 rok 5 781 kr per mån = 69 372 kr per år.
Tabellen nedan visar den genomsnittliga månadshyran för en
lägenhet på 3 rum och kök i olika regioner. Storstäderna har en högre
hyresnivå än de mindre kommunerna.
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2011 efter region
Riket 5 781 ± 45
Stor-Stockholm 6 356 ± 106 (109,9% av riket)
Stor-Göteborg 5 886 ± 95 (101,8% av riket)
Övriga större kommuner 5 829 ± 82 (100,8% av riket)
Övriga mindre kommuner 5 349 ± 71 ( 92,5% av riket)
Gränsen mellan större och mindre kommuner går vid 75 000 invånare.
Genomsnittlig ny månadshyra för 2 rum och kök 2011 blir
Riket 4749 ± 41
Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2012
Antag hyreshöjning 2011-2012 2,4%
Hyror 2012 blir då:
2rok 4863 kr/mån. Säg 4900 kr/mån = 58800 kr/år
3rok 5920 kr/mån. Säg 6000 kr/mån = 72000 kr/år
Hushåll med en person - 64 år i genomsnitt ca 1,8 rok (1,77), 65 - år
cirka 2,0 rok (2,08).
Hushåll med makar, 2 personer - 64 år cirka 2,8 rok (2,72), 65 - år
cirka 3,0 rok (2,98).
(Siffrorna inom parentes från tabell 10.7 på sid 230 i årsboken).
I bostadsrättslägenheter, tab 10.7 ungefär som i hyrslägenheter: Ensam
- 64 år 1,95 rok, 65 - år 2,46. Makar - 64 år 2,92 rok, 65- år 3,14 rok.
I småhus är rumsantalen cika 2 rum större än i hyrslägenheter: Ensam
- 64 år 4,17 rok, 65 - år 4,19. Makar - 64 år 4,72, 65 - år 4,64 rok.
Mot bakgrunden av dessa siffor är det rimligt att räkna med 2rok för
ensam och 3rok för makar. (Utan barn).
Boverkets principer för bostadsytor innebär att 2 rok för ensam
och 3 rok för makar ger likvärdig bostandard.
Bostadskostnader 2012:
1 person 2 rok 4900 kr per mån = 58800 kr per år.
2 personer 3 rok 6000 kr per mån = 72000 kr per år.
Räknat för riksgenomsnitt.
Konsumentverket anger för 2012 bostadskostnad 4900 kr per månad
(inkl el) för ensam 20 år som bor i egen lägenhet 2rok i Karlstad. Utan
el 330 kr blir det 4570 kr per mån.
Utrymmesstandard :
Enligt Diagram 10.2, sid 225 i SCBs Bostads- och byggnadsstatistisk
årsbok 2008, hade i hyreslägenheter 2002:

Månadskostnader år 2012, förvärvsarbetande
icke-pensionärer:
Individuella respektive
gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv.
Makar
Livsmedel. Alla mål äts
hemma eller matlåda 2140+100 1690+100 2140+1690
Hygien (personlig) 370 480 370+480
Kläder och skor 600 620 600+620
Lek och fritid 630 630 630+630
Mobiltelefon 180 180 180+180
Förbrukningsvaror 100 100 130
Hemutrustning
(inklusive dator) 420 420 510
Media (Fast telefon,
Internet mm) 930 930 960
Hemförsäkring 120 120 140
Hushålls-el 330 330 420
Summa per månad 2012 5920 5600 9680
Genomsnitt för
ensam man + kv/mån 5760
Årskostnader år 2012, förvärvsarbetande
icke-pensionärer:
Individuella respektive
gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar
Summa per månad 2012 5920 5600 9680
enligt månadsedovisningen.
Genomsnitt för
ensam man + kv/mån 5760
2012 per år: 69120 116160
Bostadshyra per år säg :
Ensam 2rok, 12x 4900 58800
Makar 3rok, 12x 6000 72000
Summa per år 2012,
bostad + övrigt 127920 188160
Förvärvsarbetande:arbetsresor+
fackavgifter säg 14280 28560
Summa per år 2011:
bostad + övrigt 142200 216720
Här är inget räknat för
höga semesterkostnader eller
andra resor än lokalresor.
Säg för enkelhets skull,
avrundat 142000 216000
Makar 152 % av ensam.
Ensam man 144120
Ensam kvinna
140280 skillnad 3840 kr

Pensionärer 2012.
I förhållande till förvärvsarbetande ickepensionärer:
Livsmedel: man 1800 kr per mån = 340 kr lägre per månad, kvinna
1530 = 160 kr lägre, genomsnitt m+kv 250 kr lägre per mån = 3000 kr
per år.
Busskort: 300 kr lägre per mån = 3600 kr per år.
Fackavgift: 450 kr lägre per månad =5400 kr per år.
Läkare och läkemedel : 900+1800 = 2700 kr högre per år.
Summa: Ensam 9300 kr lägre. Makar 18600 lägre .
Hemtjänst: (lågt räknat) ensam 1200 kr per år, makar 1800 per år.
Summa cirka ensam 8100 kr, makar tillsammans cirka 16800 kr
lägre än förvärvsarbetande icke-pensionär.
Säg totalsumma:
Ensam : 142000-8100 = 133900 , säg 134000
Makar tillsammans: 216000-16800 = 199200 säg 199000
Makar 149 % av ensam
22 april 2012 Sven Wimnell
Kostnader för barn har behandlats i
Statistik om löner.
* LOs årliga lönerapport
* LO: Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön.
År 2010. Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS).
Lön för olika yrken
* Lägstlöner och månadslöner inom LO-förbunden år 2010-2011
Lägstlön år 2011 och genomsnittlig månadslön år 2010 för 24 av LOförbundens
avtalsområden Sammanställt av LO februari 2012.
Lägstlöner och månadslöner inom LO
* LO. Övriga rapporter om löner och avtal.
Övriga rapporter om löner och avtal
* Full sysselsättning. Styrelsens rapport till LOs 27e ordinarie
kongress 2012.
Klicka här för att ladda ner rapporten Full sysselsättning.
* Medlingsinstitutets aktuella lönestatistik. HEM
* Medlingsintitutets årsrapport. Senaste årsrapporten
Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4900 kr per mån = 58 800 kr per år för
ensam och 6000 kr per mån för makar/sambor= 72000 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 142 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 216 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 660 7920 5341 64092 -77908 - 87816
7001 891 10692 6110 73320 -73178 - 69360
8001 1122 13464 6879 82548 -59452 - 50904
9001 1353 16236 7648 91776 -50224 - 32448
10001 1591 19092 8410 100920 -41080 - 14160 kris-
11001 1891 22692 9110 109320 -32680 2640 gräns
12001 2192 26304 9809 117708 -24492 19416
13001 2493 29916 10508 126096 -15904 36192
14001 2794 33528 11207 134484 -7516 kris- 52968
15001 3095 37140 11906 142872 872 gräns 69744
16001 3396 40752 12605 151260 9260 86520
17001 3697 44364 13304 159648 17648 113296
18001 3998 47976 14003 168036 26036 120072
19001 4299 51588 14702 176424 34424 136848
20001 4630 55560 15371 184452 42452 152904
21001 4931 59172 16070 192840 50840 169680
22001 5232 62784 16769 201228 59228 186456
23001 5533 66396 17468 209616 67616 217296
24001 5834 70008 18167 218004 76004 203232
25001 6135 73620 18866 226392 84392 236784
26001 6451 77412 19550 234600 92600 253200
27001 6782 81384 20219 242628 100628 269256
29001 7445 89340 21556 258672 116672 301344
30001 7775 93300 22226 266712 124712 317424
35001 9565 114780 25436 305232 163232 394464
40001 12215 146580 27786 333432 191432 45o864
45001 14865 178380 30136 361632 219632 507264
50001 17578 210396 32423 389076 247076 562152
55001 20478 245736 34523 414276 272276 612552
60001 23378 280536 36623 439476 297476 662952
2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för
ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 680 8160 5321 63852 -70148 - 73296
7001 911 10932 6090 73080 -60920 - 54840
8001 1142 13704 6859 82308 -51692 - 36384
9001 1373 16476 7628 91536 -42464 - 17928
10001 1630 19560 8371 100452 -33548 - 96 kris-
11001 1930 23160 9071 108852 -25148 16704 gräns
12001 2231 26772 9770 117240 -16760 33480
13001 2532 30384 10469 125628 - 8372 50256
14001 2833 33996 11168 134016 16 kris- 67032
15001 3134 37608 11867 142404 8404 gräns 83808
16001 3435 41220 12566 150792 16792 100584
17001 3736 44832 13265 159180 25180 117360
18001 4037 48444 13964 167568 33568 134136
19001 4338 52056 14663 175956 41956 150912
20001 4669 56028 15332 183984 49984 166968
21001 4970 59640 16031 192372 58372 183794
22001 5271 63252 16730 200760 66760 200520
23001 5572 66864 17429 209148 75148 217296
24001 5873 70476 18128 217536 83536 234072
25001 6181 74172 18820 225840 91840 250680
26001 6510 78120 19491 233892 99892 266784
27001 6843 82116 20167 242004 108004 283008
29001 7504 90048 21497 257964 123964 314928
30001 7834 94008 22167 266004 132004 331008
35001 9931 119172 25070 300840 166840 400680
40001 12581 150972 27420 329040 195040 457080
45001 15231 182772 29770 357240 223240 513480
50001 18054 216648 31947 383364 249364 565728
55001 20954 251448 34047 408564 274564 616128
60001 23854 286248 36147 433764 299764 666528

2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4200 kr per mån = 50400 kr per år för
ensam och 5100 kr per mån för makar/sambor=61 200kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 120 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 180 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam
Mån. Prelskatt
Efter skatt Över-
Makar lika Årsinkomst
inkomst per person
lön /mån /år /mån /år skott/år Överskott/år
6001 1364 16368 4637 55644 -64356 -68712 (55644x 2 - 180000)
7001 1628 19536 5373 64476 -55524 -51048 84 000
8001 1892 22704 6109 73308 -46692 -33384 96 000
9001 2161 25932 6840 82080 -37920 -15840 108 000
10001 2491 29892 7510 90120 -29880 240 kris- 120 000
11001 2849 34188 8152 97824 -22176 15648 gräns 132 000
12001 3212 38544 8789 104468 -14532 20936 144 000
13001 3575 42900 9426 113112 - 6888 46224 156 000
14001 3938 47256 10063 120756 756 kris- 61512 168 000
15001 4301 51612 10700 128400 8400 gräns 76800 180 000
16001 4664 55968 11337 136044 16044 92088 192 000
17001 5027 60324 11974 143688 23688 107376 204 000
18001 5390 64680 12611 151332 31332 122554 216 000
19001 5753 69036 13248 158976 38976 137952 228 000
20001 6151 73812 13850 166200 46200 152400 240 000
21001 6514 78168 14487 173844 53844 167688 252 000
22001 6877 82524 15124 181488 61488 182976 264 000
23001 7240 86880 15761 189132 69132 198264 276 000
24001 7603 91236 16398 196776 76776 213552 288 000
25001 7966 95592 17035 204420 84420 228840 300 000
26001 8324 99888 17677 212124 92124 244248 312 000
27001 8799 105588 18202 218424 98424 256848 324 000
29001 9859 118308 19142 229704 109704 279408 348 000
30001 10389 124668 19612 253344 115344 290688 360 000
35001 13039 156468 21962 263544 143544 347088 420 000
40001 15731 188772 24270 291240 171240 402480 480 000
45001 18631 223572 26370 316440 196440 452880 540 000
50001 21531 258372 28470 341640 221640 503280 600 000
55001 24431 293172 30570 366840 246840 553680 660 000
60001 27331 327972 32670 392040 272040 604080 720 000
2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för
ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam
Mån Prelskatt
Efter skatt Över-
Makar lika inkomst
Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 687 8244 5314 63768 -70232 -73464 (63768x2-201000)
7001 918 11016 6083 72996 -61004 - 55008 Ensams
8001 1149 13788 6852 82224 -51776 -36552 förbättring
9001 1380 16560 7621 91452 -42548 -18096 på översk.
10001 1644 19728 8357 100284 -33716 -432 kris- 2006 - 2010
11001 1943 23316 9058 108696 -25304 16392 gräns -3128
12001 2244 26928 9757 117084 -16916 33168 -2384
13001 2545 30540 10456 125472 - 8528 49944 -1640
14001 2846 34152 11155 133860 - 140 kris- 66720 -896
15001 3147 37764 11854 142248 8248 gräns 83496 -152
16001 3448 41376 12553 150636 16636 100272 592
17001 3749 44988 13252 159024 25024 117048 1336
18001 4050 48600 13951 167412 33412 133824 2080
19001 4351 52212 14650 175800 41800 150600 2824
20001 4682 56184 15319 183828 49828 166656 3628
21001 4983 59796 16018 192216 58216 183434 4372
22001 5284 63408 16717 200604 66604 200208 5116
23001 5585 67020 17416 208992 74992 216984 5860
24001 5886 70732 18115 217380 83380 233760 6604
25001 6201 74412 18800 225600 91600 250200 7180
26001 6532 78384 19469 233628 99628 266256 7504
27001 6863 82356 20138 241656 107656 282312 9232
29001 7524 90288 21477 257724 123724 314448 14020
30001 7854 94248 22147 265764 131764 330528 16424
35001 10134 121608 24867 298404 164404 395808 20860
40001 12784 153408 27217 326604 192604 452208 21364
45001 15434 185208 29567 354804 220804 508608 24364
50001 18323 219876 31678 380136 246136 559272 24496
55001 21223 254676 33778 405336 271336 609672 24496
60001 24123 289476 35878 430536 296536 660072 24496

Sammanräknad förvärvsinkomst 2010. SCB
“Sammanräknad förvärvsinkomst efter deciler. Personer folkbokförda i
Sverige både 2010-01-01 och 2010-12-31.
Definitioner
Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och
inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom
löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra
skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan.
Medelvärde 1 beräknas för samtliga.
Medelvärde 2 beräknas för de som har en inkomst.
Decilgrupp är en tiondel av befolkningen. Värdet som anges är
medelvärdet i respektive grupp. Decilgrupp 1 är den tiondel av
befolkningen som har lägst inkomst.
Percentiler/Gränsvärden - Värdet som avgränsar den första tiondelen
av populationen kallas P10 medan värdet som avgränsar den översta
tiondelen av populationen benämns P90. Värdet i mitten, P50, kallas
median.
Gini-koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på
koefficienten visar på en större ojämnhet än ett lågt värde.
Källdata
Ladda ned som Excelfil ( 28 kB )
Senast uppdaterad 2012-01-25”

Kvinnor och män 20-64 år. 2010
Decilgrupp Årsinkomst Månadsinkomst
1 9 536 795 kr P10=3 313 /mån
2 81 598 6 800
2,5 cirka 9 600 = ca krisgräns för makar
3 149 054 12 425
3,5 cirka 14 500 =krisgräns för ensam
4 202 530 16 878
5 243 697 20 308 P50=21 764/mån
6 276 939 23 078
7 309 159 25 763
8 348 534 29 044
9 410 575 34 215 P90=38 548/mån
10 676 441 56 370
krisgräns = gräns då inkomsterna inte räcker till utgifterna, i genomsnitt.
Inkomststatistiken skiljer inte mellan ensamma och gifta/sambor.
Om alla vore gifta/sambor skulle en fjärdedel av inkomsttagarna
komma under krisgränsen. Om alla vore ensamma skulle 35 % komma
under gränsen. Genomsnittet lär ligga kring att 30% är under gränsen.
Räknar man in dem om är 18-19 år kommer man kanske till 33%
eller en tredjedel av inkomsttagarna.
Har de barn att försörja kommer krisgränserna vid högre inkomster.
Observer att levnadskostnaderna inte inbegriper några extrakostnader
för semester.
Underskott och överskott för ensamma ickepensionärer:
Enligt tabell 2010: Mellan 2006 (utan jobbskatteavdrag) och 2010
Ökade underskotten för inkomster under 16000 kr/mån
och ökade överskotten vid inkomster däröver från
592 kr/år vid inkomst 16000 kr/mån (svältgränsen) till
24 496 kr/år vid inkomst 60 000 kr/mån.
Enligt tabellerna för 2011 och 2012:
Mellan 2011 och 2012 ökade underskotten för inkomster under 15000
kr/mån och minskade överskotten för inkomster över 14000 kr/mån,
men var ändå 872 kr/år vid inkomst 15000 kr/mån (svältgränsen) och
297 476 kr/år vid inkomst 60 000 kr/mån. Utan kobbskatteavdraget
skulle överskottet blivit cirka 275 000 kr, dvs överskott sedan
142 000 kr betalats för de grundläggande levnadskostnaderna.
Jobbskatteavdragen för höga inkomster kan ses som onödiga. Under
åren med jobbskatteavdrag betalas ut cirka 200 miljarder kr för onödiga
avdrag vid inkomster över medelinkomster.
Skatt i procent av inkomsten. Ensam icke-pensionär 2012:
Inkomst hushållsbudgeten
per månad skatt % överskott underskott
10 000 kr 15,9 41 080 kr
13 000 19,2 15 904
14 000 20,0 7 516
15 000 20,6 872 kr
20 000 23,1 42 452
30 000 25,9 124 712
40 000 30,5 191 432
50 000 35,2 247 076
60 000 39,0 297 476

Från Skatteverkets: “Skatter i Sverige.
Skattestatistisk årsbok 2010.”
“Beräkning av ordinarie grundavdrag (personer under 65 år) i
olika inkomstlägen år 2011
Inkomståret 2011, kr (Income year 2011, SEK)
Taxerad förärvsinkomst Grundavdrag
- 42 800 18 200
42 900 - 116 300 18 300 upp till 32 900
116 400 - 133 600 33 000
133 700 - 336 600 32 900 ner till 12 700
336 700 - 12 600
Statlig inkomstskatt inkomstår 2011
Taxerad förvärvsinkomst
395600 - 560900 20%
560900 - 25%
Jobbskatteavdrag i fyra steg 2007-2010
Inkomståret 2007 infördes en skattelättnad i form av en skattereduktion
för personer som har inkomster från aktivt förvärvsarbete.
Jobbskatteavdraget förstärktes i ytterligare tre steg inkomståren 2008,
2009 och 2010. Syftet med detta s.k. jobbskatteavdrag är att göra det
mer lönsamt att arbeta och att därigenom öka arbetskraftsdeltagandet.
Jobbskatteavdraget är högre för dem som fyllt 65 år än för övriga
åldrar. Skattereduktionen är utformad så att större delen av skattelättnaden
tillfaller låg- och medelinkomsttagare. För att jobbskatteavdraget
ska hålla takt med prisutvecklingen är det knutet till prisbasbeloppet.
4.21 Tabell visar hur stor skattesänkning jobbskatteavdraget
ger vid olika arbetsinkomst inkomståret 2011. Dessutom visas
skattesänkningen som procent av arbetsinkomsten.
Den skattesänkning som redovisas i tabellen gäller för personer som
har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. Av tabellen
framgår att det ekonomiska utbytet av att gå från t.ex. heltidsarbetslöshet
till heltidsarbete med en årsinkomst på 250 000 kr ökar, på
grund av jobbskatteavdraget, med ca 17 000 kr.
Den genomsnittliga skatten, räknat i antal procentenheter, sjunker
mest för låginkomsttagare. Därefter minskar skillnaden gradvis för
högre inkomster.
Jobbskatteavdraget är konstruerat så att det ska uppväga den
ökning av marginaleffekterna som avtrappningen av
grundavdraget annars ger i intervallet 133 700-336 600 kr.
4.21 Tabell
Skattesänkning i kronor till följd av jobbskatteavdraget för
personer som inte fyllt 65 år med inkomster från aktivt förvärvsarbete.
Inkomståret 2011
Arbetsinkomst
per år, kr Jobbskatteavdrag, kr Jobbskatteavdrag i
procent av inkomsten
100 000 8 776 8,8
150 000 10 863 7,2
200 000 13 940 7,0
250 000 17 018 6,8
300 000 20 088 6,7
350 000 21 256 6,1
400 000 21 256 5,3
500 000 21 256 4,3
Anm. Egna beräkningar. I beräkningen har använts en
kommunalskattesats på 31,56 procent.”
(Observera, att jobbskatteavdraget också innehåller marginalskattesänkning
i intervallet 133 700-336 600)

Från LOs lönerapport 2011 (Från LO 6 jan 2012)
Sammanfattning
* Historiskt låga löneökningar år 2010, 2,3 procent för arbetare och
2,2 procent för tjänstemän. De lägsta löneökningar som uppmätts på
över 55 år.
* Reallönerna ökade ändå med drygt en procent år 2010.
* Räknat i kronor ökade lönerna med 490 kronor för arbetare och
med 700 kronor för tjänstemän, det vill säga med 210 kronor mer för
tjänstemän.
* Medellönen är 22 400 kronor för arbetare och 32 100 kronor för
tjänstemän. Lönegapet ökade därmed till 9 700 kronor (43 procent)
* Kvinnor och män - 4 700 kronor lägre medellön för kvinnor än för
män.
22 400 kronor för arbetare och 32 100 kronor för tjänstemän
År 2010 är medellönen för samtliga anställda 27 700 kronor i månaden.
Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän då medellönen
för en arbetare är 22 400 kronor och för en tjänsteman 32 100
kronor. Lönen för tjänstemän är därmed 9 700 kronor, eller 43 procent,
högre än för arbetare. Det visar LOs årliga bearbetning av Statistiska
centralbyråns lönestrukturstatistik för år 2010.
Historiskt låga löneökningar år 2010
År 2010 ökade lönerna i genomsnitt med 2,2 procent för samtliga
anställda. För arbetare ökade lönerna med 2,3 procent och för tjänstemän
med 2,2 procent, det vill säga en tiondels procent mer för arbetare.
Dessa löneökningarär dock de lägsta för ett enskilt år som uppmätts
på minst 55 år.
Men ändå drygt en procent i reallöneökning
Trots historiskt låga löneökningar så ökade ändå reallönerna med drygt
en procent för både arbetare och tjänstemän. Detta på grund av att
inflationen endast var 1,3 procent år 2010.
210 kronor mindre för arbetare än för tjänstemän
Räknat i kronor ökade lönerna för arbetare i genomsnitt med 490
kronor och för tjänstemän med 700 kronor år 2010. Lönerna ökade
alltså med 210 kronor mer för tjänstemän. Lönegapet mellan arbetare
och tjänstemän har därmed växt ytterligare och de senaste 15 åren har
det ökat från 4 300 kronor till dagens 9 700 kronor. Räknas lönegapet i
procent så blir bilden lite annorlunda då lönegapet räknat i procent var
som störst år 2006 med 44 procent. Därefter har det faktiskt minskat
något till 43 procent år 2010.
Liten minskning av skillnaden mellan kvinnorna och män
Lönerna är lägre för kvinnor än för män. År 2010 var medellönen för
kvinnor 25 400 kronor och för män 30 000 kronor. En skillnad på
4 700 kronor till männens favör vilket dock är drygt 100 kronor
mindre än föregående år.
Månadslön år 2010
Arbetare Tjänstemän Samtliga
Samtliga 22 400 32 100 27 700
Privat sektor 23 200 33 800 28 700
Offentligt sektor 20 500 29 000 25 600
Löneökning år 2010. Procent
Arbetare Tjänstemän Samtliga
Samtliga 2,3 2,2 2,2
Privat sektor 2,4 2,2 2,3
Offentligt sektor 1,7 2,0 1,9

DN 15 feb 2011:
”M:s ekonomiska politik gynnar
höginkomsttagare”
“S-ekonomer om ny rapport: Socialdemokraterna bedrev åren
2002–2006 en mer balanserad fördelningspolitik än alliansen “
“Riksdagens utredningstjänst (RUT) har på vårt uppdrag analyserat
hur olika inkomstgrupper påverkats av de senaste åtta årens politik.
Utredningen visar att det är höginkomsttagarna som gynnats under
Moderaternas styre – inte låg- och medelinkomsttagare som Reinfeldt
brukar hävda. Under S-styret 2002–2006 fick höginkomsttagarna en
inkomstutveckling som motsvarade 95 procent av den genomsnittliga
inkomsttagarens utveckling. Under åren 2006–2010 fick samma
inkomstgrupp 240 procent av genomsnittet. Fördelningsprofilen var
avsevärt bättre 2002–2006 jämfört med senaste mandatperioden,
skriver Torbjörn Hållö och Sebastian de Toro.”
“Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har varit centrum i
svensk politik sedan demokratins genombrott. Orsakerna är
förstås flera. Ett viktigt skäl är att Socialdemokraterna både i
teori och praktik lyckades förena två grundläggande begrepp för
ett samhälles välmående: tillväxt och rättvisa. Sverige blev ett av
världens materiellt rikaste länder samtidigt som inkomstskillnaderna
var små och den sociala välfärden väl utvecklad.
I dag nämner Moderaterna ofta att de vill bli hela Sveriges parti. Men
deras politik är fortfarande utformad på ett sätt så att klyftorna ökar.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, har på uppdrag av Socialdemokraterna
i riksdagen, tagit fram en ny 30-sidig översikt över hur olika
inkomstgrupper påverkats av de senaste åtta årens politik; de fyra sista
åren med en socialdemokratisk regering och de fyra första med en
borgerlig. Analysen inrymmer effekter av förändrade skatter och
bidrag på individnivå men även effekten på disponibelinkomsten av
exempelvis koldioxid- och energiskatter.
I utredningen har olika inkomstgruppers inkomstutveckling i kronor på
grund av skatte- och bidragsförändringar jämförts med en
genomsnittlig inkomsttagare.
Utredningen visar att:
• Höginkomsttagarna, fick 2002–2006 cirka 95 procent av den
genomsnittliga inkomsttagarens inkomstutveckling. Åren 2006–2010
fick samma inkomstgrupp cirka 240 procent av genomsnittet.
• Medianinkomsttagaren fick 2002–2006 cirka 130 procent av
genomsnittsinkomsttagaren. Åren 2006–2010 fick samma grupp nöja
sig med cirka 90 procent.
• Låginkomsttagaren fick 2002–2006 cirka 60 procent av genomsnittsinkomsttagaren
mot cirka 30 procent 2006–2010.
Undersökningen visar således att det är höginkomsttagarna som har
gynnats under Moderaternas styre, och inte låg- och medelinkomsttagare
som Reinfeldt brukar hävda. Det beror inte främst på enskilda
förslag, såsom förändringen av brytpunkten i inkomstskatten, utan på
den samlade politikens profil. Omfattande skattesänkningar för
höginkomsttagare har inte matchats med motsvarande reformer för
låg- och medelinkomsttagare.
Detta skiljer sig mot utvecklingen under Socialdemokraternas
sista fyra år. Även under den socialdemokratiska regeringsperioden
genomfördes ibland förslag som hade negativa fördelningseffekter,
bland annat sänkta inkomstskatter även för grupper med
högre inkomster. Men som framgår av undersökningen från
utredningstjänsten innebar den samlade effekten att höginkomsttagare
inte gynnades. Däremot gynnades medianinkomsttagaren.

Vi har också tagit RUT:s material ett steg längre och gjort en djupare
analys, där vi har studerat utvecklingen i förhållande till olika
inkomstgruppers ingångslöner. Även mätt på detta sätt framgår det att
den socialdemokratiska regeringen bedrev en mer balanserad
fördelningspolitik än den borgerliga regeringen. Under Socialdemokraternas
sista fyra år gynnades främst låg- och medelinkomsttagare,
medan Moderaterna under sina fyra första år främst gynnade dem med
högst inkomster.
Anders Borg har hävdat att de ökande inkomstklyftorna är ett övergående
fenomen, då hans politik gör det mer lönsamt att arbeta och
därmed bidrar till ökad sysselsättning. I sak är det enkelt att konstatera
att sysselsättningen har sjunkit. Det finns heller inga bevis för att hans
reformer skulle vara gynnsamma på sikt, till exempel att avskaffad
fastighetsskatt är bättre för sysselsättningen än en storsatsning på
svenskt utbildningsväsende.
Vi avvisar föreställningen att det finns ett motsatsförhållande mellan
ökad rättvisa och att det ska vara lönsamt att arbeta. Att det ska löna
sig att arbeta är en central del i den socialdemokratiska arbetslinjen
och uppnås bland annat genom hög lön, generell välfärd med begränsade
marginaleffekter och genom att arbete kvalificerar för olika
inkomstförsäkringar.
Ett exempel på detta är det förslag om sänkta kostnader för medlemskap
i a-kassan, som Socialdemokraterna drev under den förra
mandatperioden, och som också fanns med som förslag i det rödgröna
valmanifestet. I dag tvingas nämligen vissa yrkesgrupper, ofta
lågavlönade, att betala cirka 400 kronor i månaden för att vara med i a-
kassan. Den höga avgiften fungerar som en extraskatt och gör det
mindre lönsamt att gå från icke-arbete till arbete. Sänks avgiften blir
det mer lönsamt att arbeta samtidigt som reformen i stor utsträckning
gynnar löntagare med låga löner.
När det gäller fördelningspolitik är det svårt att se på vilket sätt
Moderaterna har förnyats. Det hjälper inte att uppmana sina
företrädare att ta av sig pärlhalsbanden och hänga in kostymen i
garderoben samtidigt som klyftorna växer. Väljarna kommer att
genomskåda detta.
I en tid när socialdemokratins framtid och historia diskuteras och
Moderaterna försöker inta den politiska mitten är det intressant att
konstatera att fördelningsprofilen var avsevärt bättre 2002–2006 när
Socialdemokraterna styrde jämfört med 2006–2010 när Moderaterna
utformade den ekonomiska politiken.
Torbjörn Hållö ekonom, Socialdemokraterna
Sebastian de Toro ekonom, Socialdemokraterna”
“Så har analysen gjorts
Analysen från Riksdagens utredningstjänst (Dnr 2010:1805) visar
hur hushållens nettoinkomster förändras av regelförändringarna 2002–
2006 i 2006 års ekonomiska miljö, respektive av regelförändringarna
2006–2010 i 2010 års ekonomiska miljö. Regelförändringarna handlar
såväl om förändrade bidrag, ersättningar som skatter.
Det är förslagens direkta effekt som studerats, vilket bland annat
innebär att den bortser från eventuella beteendeeffekter som kan
uppstå till följd av regeländringar. Undersökningen, det så kallade
Star-urvalet, som krävs i denna analys, omfattar totalt cirka 1,6
miljoner individer och innehåller taxeringsuppgifter.
De som studeras i undersökningen är personer med en beskattningsbar
inkomst och som är 19 år eller äldre. I Riksdagens utredningstjänsts
undersökning har även hushållsanknutna skatter och bidrag
inkluderats, till exempel förändrad koldioxidsskatt, barn- och bostadsbidrag.
Undersökningens utfall bygger på hur stor andel av den
genomsnittliga inkomstförstärkningen, i kronor, som har tillfallit olika
inkomstgrupper.”

DN 24 april 2012:
“Dämpa dogmatismen”
“I ett EU-perspektiv har regeringens ekonomiska politik varit
framgångsrik. Men dess fokus på arbetslinjen och budgetbalans
har varit alltför ensidigt.”
“Regeringens ekonomiska vårproposition innehåller få konkreta förslag.
Den är i stället främst ett analysunderlag inför höstens budgetproposition.
Men det kan ändå vara lämpligt att ta propositionen som
utgångspunkt för en samlad bedömning av regeringens ekonomiska
politik under snart sex år vid makten.
Regeringens främsta insats är de stärkta drivkrafterna för arbete. Det
har skett genom jobbskatteavdraget, mindre generös arbetslöshetsförsäkring
och hårdare sjukförsäkringsregler. Det är emellertid svårt att
utvärdera sysselsättningseffekterna, eftersom reformerna sammanfallit
i tiden med svåra konjunkturproblem.
Vårpropositionens analys ger visst stöd för att reformerna bidragit till
en bättre sysselsättningsutveckling än som annars skulle ha blivit
fallet. Men det mest påtagliga är att deltagandet i arbetskraften hållits
uppe. På kort sikt innebär det högre arbetslöshet, eftersom fler personer
utan arbete fortsätter att söka jobb. Erfarenheterna tyder emellertid
på att ett högre arbetskraftsdeltagande på sikt ökar sysselsättningen i
motsvarande grad, eftersom det innebär att fler kan ta jobb när konjunkturen
vänder uppåt.
Regeringen bör kritiseras för att den i sin iver att öka sysselsättningen
delvis glömt bort behovet av att ge människor ett rimligt försäkringsskydd
mot inkomstförluster. Sådant försäkringsskydd har blivit en
restpost snarare än ett mål i sig. Reformerna av sjukförsäkringen har
gjorts på ett så okänsligt sätt att många människor kommit i kläm.
Taket i a-kassan har legat fast i kronor sedan 2002, vilket medfört att
allt färre kan få 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning.
Skattepolitiken kan kritiseras för att till stora delar vara principlös.
Fastighetsskatten var en integrerad del av 1991 års stora skattereform
och syftade till att boende skulle beskattas på ett likformigt sätt som
andra aktiviteter. Den slopade fastighetsskatten innebär därför ett
grundskott mot principerna bakom skattereformen. Det var i stället
fråga om rent valtaktiska överväganden. Tyvärr kommer dessa att ha
mycket långsiktiga verkningar: sedan fastighetsskatten en gång avskaffats,
är det politiskt närmast omöjligt att någonsin återinföra den.
Den selektiva nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är i
bästa fall ett dyrt sätt att öka sysselsättningen och i värsta fall en verkningslös
åtgärd. Detsamma gäller den sänkta restaurangmomsen.
Dessa förändringar gör skattesystemet till alltmer av ett lapptäcke.
Regeringen borde i stället eftersträva mer enhetliga principer för både
arbetsgivaravgifter och moms. Det är till exempel svårt att motivera
varför momsen ska vara lägre för livsmedel än för andra varor: det
skulle kosta mindre att ge riktade bidrag/skattesänkningar till låginkomsttagare
än att subventionera allas konsumtion av livsmedel.
Regeringen ser de starka offentliga finanserna som sin främsta prestation.
Kontrasten mot de krisande euroländerna är slående. Men man
bör hålla i minnet att den främsta orsaken till de goda statsfinanserna
är att Sverige gick in i den ekonomiska krisen 2008 med stora överskott.
Det berodde till stor del på den tidigare socialdemokratiska
regeringens politik.
Man bör vara kritisk mot regeringens ovilja att i recessionen 2008/09
föra en mer expansiv finanspolitik. Och i år kommer finanspolitiken
enligt regeringens egna beräkningar att vara åtstramande trots en förväntat
svag konjunktur. Detta verkar spegla finansministerns alldeles
egna syn på finanspolitiken: om det blir dåliga tider ska politiken stramas
åt för att öka handlingsutrymmet ifall det skulle bli ännu sämre
längre fram.

Med denna uppläggning tenderar finanspolitiken att bli procyklisk så
att den förstärker, i stället för motverkar, konjunktursvängningarna. I
dagsläget kan följden bli en dålig stabiliseringspolitisk ”mix”. Riksbanksdirektionens
majoritet vill inte stimulera konjunkturen genom
fler räntesänkningar av rädsla för att det kan leda till alltför höga
fastighetspriser. I den situationen är en mer expansiv finanspolitik
önskvärd.
Finansministerns argumentation är alltför grov. Synpunkter om en lite
mer expansiv politik bemöts reflexmässigt med att vi då kan hamna i
Greklands eller Spaniens situation. Sanningen är förstås att Sverige
med sina starka offentliga finanser spelar i en helt annan division. Tyvärr
har regeringens argumentation på denna punkt haft så starkt
genomslag att Socialdemokraterna av taktiska skäl inte vågar ifrågasätta
den.
Jämfört med regeringarna i de flesta andra EU-länder får den svenska
regeringens ekonomiska politik ett högt betyg. Men den skulle kunna
var ännu mycket bättre om den var mindre dogmatisk. Betoningen
av arbetslinjen har gjort regeringen alltför ointresserad av att ge människor
ett bra försäkringsskydd mot inkomstförluster. Ansvarstagandet
för de offentliga finanserna har lett till att finanspolitiken i alltför liten
grad motverkar konjunktursvängningarna. Och regeringens skattepolitik
skulle behöva styras av mer genomtänkta principer.
Lars Calmfors ledarredaktionen@dn.se”
“Lars Calmfors är professor i internationell ekonomi vid Stockholms
universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter.”
Socialdemokraternas hemsida på internet i april 2012.
Socialdemokraternas partiprogram 2001.
”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins
ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett
solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.”
Så inleds socialdemokratins partiprogram, som antogs av partikongressen
2001. Det utgår, som alla tidigare program, från de klassiska
värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Det bygger, som
tidigare program på insikten att möjligheterna att förverkliga dem
beror av hur vi bygger både samhället i stort och det ekonomiska
livet. Men det innebär också på många punkter en vidareutveckling
och förnyelse av de tidigare programmen.
En viktig sådan punkt är den vidgade jämlikhetsanalysen, som
innefattar både klass, kön och etnicitet. En annan punkt är den tydliga
skiljelinjen mellan kapitalism och marknadsekonomi, men där marknaden
hela tiden underordnas demokratin och demokratins spelregler.
”Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan
klasskillnader, könssegregation och etniska klyftor, ett samhälle utan
fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och alla får
plats, där alla har samma rätt och samma värde, där alla barn kan växa
till fria och självständiga vuxna, där alla kan styra sina liv och sin
vardag och i jämlik och solidarisk samverkan söka de samhälleliga
lösningar som gagnar det gemensamma bästa.”
Programmet är 11 år gammalt och partiet har med det förlorat två val.

Det socialdemokratiska partiet.
Det socialdemokratiska partiet bildades 1889 och hade som första
punkter åttatimmarsdag och allmän rösträtt. Åttatimmarsdagen blev
lag 1919 och rösträtten, även för kvinnor, blev klar 1921. Motståndare
var moderaterna föregångare. Man arbetade även på lördagarna, men
då vanligen kortare, så att arbetstiden måndag-fredag blev omkring 8,5
timmar.
I Ådalen 1931 sköt staten på arbetare, i stil med vad som nu görs i
Syrien. Socialdemokraterna fick regringsmakten 1932 och behöll den
under 44 år till 1976. Per-Albin Hansson var i början och en folkkär
statsminister som präglade begreppet “folkhem”. Han dog hastigt och
efterträddes av den då tämligen okände Tage Erlander, med “det starka
samhället”. Han avgick i slutet av 1969 och efterträddes av Olof
Palme. Under kriget var det samlingsregering.
Radion startade 1925, ljudfilmen kom 1929. Flygaren Albin Ahrenberg
gjorde uppstigningar med ett litet sjöflygplan och förmögna kunde
få en tur för 5 kr, som arbetare inte hade råd med. Flygplan var en
sensation. Bilar fanns men var för dyrt för vanligt folk.
På Stockholmsutställningen 1930 visade man bl a funkisbostäder. På
30-talet kom igång förmånliga statliga lån till villabyggen och 3 rum
och kök var en vanlig typ som välbeställda arbetare kunde bygga, och
det kostade omkring 30 000 kr med tomt. Nu säljs de för ett par miljoner
kr i orter som inte är av avfolkningstyp. Mjölken kostade 21 öre
litern på 30-talet, ett halvt kilo köttfärs 89 öre, ett franskbröd 4 öre och
en skorpa 1 öre.
I veckotidningen Husmodern fanns det massor av annonser om
“obemärkta” som önskade och erbjöds platser där de kunde föda oäkta
barn i hemlighet. Prästerna höll i moralen. Att som ogift ha barn var
skamligt.
Efter kriget blev det barnbidrag och änkepension 1000 kr per år. När
koreakriget började, i början på 50-talet, satt Tage Erlander ensam i
regeringskansliet och skötte statens affärer. De andra statsråden var ute
på resor och sekreterarna var lediga.
På femtiotalet kom obligatorisk sjukförsäkring, dessförinnan kunde
man teckna försäkringar med sjukersättningar ett par kronor per dag
och begravningsförsäkringar så att man fick litet till begravningen.
Allmän pension kom till sedan en folkpartist röstade med socialdemokraterna.
Bostadsbristen var svår och Erlander ordnade med miljonprogrammet
1965-1975 då en miljon bostäder skulle byggas. Han har efteråt
sagt att han ångrade den dåliga bostadspolitiken dessförinnan.
I skatterformen 1970 som var Gunnar Strängs storverk, försvann
sambeskattningen. Fram till dess var det vanligt med hemmafruar för
gifta par, det vanliga var att mannen arbetade och tjänade pengar och
frun skötte hem och barn, det fanns inte arbeten som då var passande
för kvinnor. Ogifta kvinnor fick klara sig så gott de kunde.
Allmänna skatteberedningen hade haft långa dåliga utredningar, det
som kom ut av dem var mest bara momsen. Det blev alltså särbeskattning,
men det ny skattesystemet hade brister som delvis senare rättades
till i 1990 års skatterform, som senare har strulats till.
När Erlander slutade sa han att nu blir arbetsmiljön den stora frågan,
som väl förbättrades något, men som fortfarande nu 40 år senare
får samma kommentar: arbetsmiljön är en stor fråga.
Palme hade en stor poäng i sitt engagemang för världen. Hans namn
finns på otaliga gator och torg världen över. Han förlorade regeringsmakten
1976, återtog den 1982, men mördades 1986.
Folkpartiet var det stora borgerliga partiet 1970 och Bertil Ohlin dess
ledare. Senare har den borgerliga ledning gått över till moderaterna,

som från 2006 letts av Fredrik Reinfeldt, kraftigt dominerande bland
de borgerliga.
1976-1978 statsminister Centerledaren Thorbjörn Fälldin med koali-
tion: Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Folkpartiet.
1978-1979 statsminister Ola Ullsten i en Folkpartiregering.
1079- 1981 statsminister Thorbjörn Fälldin med koalition:
Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Folkpartiet.
1981-1982 statsminister Thorbjörn Fälldin med koalition: Center-
partiet, Folkpartiet.
1982-1986 statsminister Olof Palme Socialdemokratisk regering.
1986-1991 statsminister Ingvar Carlsson Socialdemokratisk.
1991-1994 statsminister Carl Bildt. Koalition: Moderata samlings-
partiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna
1994-1996 statsminister Ingvar Carlsson Socialdemokratisk regering
1996-2006 statsminister Göran Persson Socialdemokratisk regering
2006- statsminister Fredrik Reinfeldt. Koalition: Moderata samlings-
partiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.
Socialdemokraterna har förlorat valen 2006 och 2010. I valet 2010
gick socialdemokraterna ihop med vänsterpartiet och miljöpartiet i en
röd-grön allians som inte var lyckad.
Göran Persson avgick efter valet 2006, Mona Sahlin efter valet
2010. Den gamla socialdemokratiska politiken försvann med Göran
Persson och Mona Sahlin. Mona Sahlin efterträddes 2011 av Håkan
Juholt, som försökte anknyta till den gamla politiken, men som tvingades
avgå 2012 efter drev med både socialdemokrater och borgerliga.
Efter honom valdes Stefan Löfven till partiledare, han var ordförande
i en fackförening inom LO.
Också vänsterpartiet, miljöpartiet och centerpartiet har bytt ledare.
De nya ledarna hos socialdemokraterna tycks inte veta vad de vill.
En tolkning av partiet finns här:
Sammanfattningsvis:
Ett reformistiskt socialdemokratiskt parti som ser den demokratiska
staten som det bästa redskapet för att förverkliga demokrati, jämlikhet
och rättvisa.
I folkhemsideologin ingår idén om jämlikhet och individuellt oberoende
som grundläggande ideal. Målet är att frigöra arbetare och andra
som inte tillhör överklassen från inte bara fattigdom i rent ekonomiska
termer utan även allehanda förnedrande och förödmjukande former av
personligt beroende. Detta gäller såväl den gamla patriarkala familjen
som andra hierarkiska och patriarkala institutioner i det svenska samhället,
från auktoritärt styrda företag till privata välgörenhetsorganisationer
och toppstyrda kyrkor.
Målet är att skapa en välfärdsstat, ett nätverk av institutioner och
rättigheter som ökar jämlikhet och minskar såväl fysisk fattigdom och
sociala klassklyftor som kulturell misär och social stigmatisering.
Ingen medborgare ska vara beroende av familj eller välgörenhet,
utan staten ska garantera allas grundläggande rättigheter till fundamentala
nyttigheter som skolutbildning, sjukvård och äldreomsorg. Alla
svenska individer – män, kvinnor, äldre, barn, sjuka och handikappade
– ska med statens hjälp kunna leva oberoende liv i trygghet och frihet.
Partiet befinner sig nu i opposition och behöver en skuggregering
som kan lägga fram en politik som är bra.
Socialdemokraterna gruppledare i riksdagen borde kunna hjälpa till
och reda ut vad som bör göras på olika områden.
Detta har behandlats i
Sven Wimnell 10 februari 2012 + 24 feb: Alliansregeringens
verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk
skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Förslag till socialdemokratisk
skuggregering. Sammanfattning.
För att kunna styra Sverige måste det finnas planeringar för Sverige,
och för att kunna göra det måste man först ha
- en världsplanering för hela världen och
- en planering för Europa, eftersom vi är med i EU.
Världsplaneringen kan först inriktas på de stora: Kina, Indien, Japan,
Ryssland, USA, Brasilien och från Afrika t ex Sydafrika. Sedan får
man fortsätta med de mindre.
Observera ordningsföljden för de olika områdena.
- Det börjar med ledning och samordning av Världssplanering,
Europaplanering och planeringar för Sverige, med hjälp av en lämplig
samhällsbeskrivning, och en lämplig planeringsfilosofi.
- Sedan kommer Planeringarna för omvärlden: Världsplanering och
Europaplaneringar. Hur är läget i världen, hur är vi beroende, hur ska
vi anpassa oss och hur ska vi ingripa i världsutvecklingen
- Därefter demokratifrågor. I globalt och svenskt perspektiv. Stat
kontra kommuner mm.
- Välfärdssektor för individer och sociala miljöer. Välfärden först.
- Välfärdssektor för fysiska miljöer.
- Materiell välfärdsservice.
- Samhällsekonomi, pengar.
Planering har fyra moment: hur var det, hur är det, hur kan det bli,
hur bör det bli. De frågorna bör ställas och besvaras i varje skuggministerområde.
Ledning:
Statsminister område 353
Planeringsminister (ny) 103-109, 11-19, 4, 40
för samordning av Världssplanering,
Europaplanering och planeringar för
Sverige med hjälp av en lämplig
samhällsbeskrivning och en lämplig
planeringsfilosofi.
Informationssekreterare,
för Socialdemokraternas hemsida på
Internet och för information.
Omvärlden:
Utrikesminister och FN-minister och 6520-6524
Världsplaneringsminister 354, 91, 93-99
Försvarsminister 6525-6529
Biståndsminister 7951
EU-minister och Europaplaneringsminister 354
För ingrepp i EU.
Demokrati:
Demokratiminister (ny) 32, 31, 33
Med statistik och nationalekonomi
Justitieminister, även civilminister 34, 7952-7956
Partisekreterare, för kontakter med
kommunalpolitiker och partimedlemmar

Välfärdssektor för individer och
sociala miljöer:
Utbildningsminister 7957
Socialminister 7951, 61
Barn- och äldreminister 7951
Socialförsäkringsminister 657
Jämställdhetsministeroch 7952-7956
Integrationsminister och 7958
Migrationsminister 7958
Kultur-och idrottsminister 70, 796-799
101, 102, 20, 73, 74,
75-77, 78, 791-793
7959, 80, 81, 92
Välfärdssektor för fysiska miljöer:
Miljöminister. För klimat o d. 71
Plan- och byggminister, Bostadsminister 71, 62, 643, 647, 69
Materiell välfärdsservice:
Arbetsmarknadsminister 658
Landsbygdsminister 63
Näringsminister 658, 62, 66-69
Energiminister 644
Handelsminister 653
IT-minister 654, 651
Infrastrukturminister (Transporter) 656
Samhällsekonomi, pengar:
Finansminister 657
Finansmarknadsminister 657
Skatteminister (ny) 657
Om några politiska problem.
Människan är ett djur, som utvecklats från atomer i vårt 13,7 miljarder
år gamla universum. Med tiden kom vi till och har haft en historia
som är bara 5000 år gammal. Under dessa år har människorna lärt sig
en hel del, att ordna samhällen med enskilda och gemensamma verksamheter,
med krig och maktstrider, med utvecklingar på många områden.
Man har kommit så långt att man ofta försöker lösa konflikter
utan våld, med samtal och överenskommelser, demokrati.
Förenta Nationerna, FN, är ett försök att leda världen.
Förenta Nationernas Millenniedeklaration är en milstolpe på vägen
in i ett nytt århundrade. Den antogs av Millennietoppmötet som hölls
från den 6 till den 8 september 2000 i New York och är ett uttryck för
147 stats- och regeringschefers och totalt 191 nationers oro och engagemang
för världens framtid. Mötet var den dittills största sammankomsten
av världens ledare.
Politikerna har makten att förbättra världen.
I Sveriges riksdag finns nu åtta partier. I regeringen finns moderaterna,
folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna, borgerliga partier.
I oppositionen finns socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet,
som betecknas som de rödgröna, och sverigedemokraterna.
I regeringen dominerar moderaterna och de andra kämpar för att
göra sig gällande, vad de vill är dock tämligen oklart, det man vet är
att de vill vara i regeringen tillsammans med moderaterna, som har en
politisk linje bakåt till överklassen på 1800-talet och början av 1900-
talet.
I oppositionen är socialdemokraterna det största och äldsta partiet
med en politisk linje bakåt till 1889 då det bildades och början av
1900-talet då de förde arrbetarnas och underklassens talan och kunde
införa allmän rösträtt och demokrati under motstånd från överklassen.

Socialdemokraterna ville förbättra med fredliga medel, mer hårdhänta
bröt sig ur och bildade ett kommunistiskt parti, som sedan blivit
vänsterpartiet. Miljöpartiet bildades i slutet på 1900-talet och kom in i
riksdagen. Sverigedemokraterna är nu för första gången i riksdagen
och beskrivs som ett främlingsfienligt parti som bl a vill hindra invandring.
Den stora striden mellan partierna står mellan moderaterna och
socialdemokraterna. Moderaterna representerar fortfarande överklassen
men försöker lura folket, bl a genom att påstå att de är det enda
arbetarpartiet och försöka göra troligt att de infört allmän rösträtt i
Sverige. Moderaterna gynnar de bäst ställda och försämrar på många
sätt för de sämre ställda. Moderaterna menar att socialdemokraternas
politik är omodern och från en förgången tid.
Moderaternas ideologi är borgerlighetens ideologi som vill
minska statens makt till förmån för individernas önskan att göra som
de vill, d v s ser världen som en djungel där de som kan tar för sig och
lämnar andra i sticket.
Sedan 2006 har pågått politiska diskussioner om borgerlig och
socialdemokratisk politik.
Många vill sätta arbetslösheten som det viktigaste problemet.
Men man tänker då mest på arbetsinkomsterna, som är medel
för de verkligt stora problemen, om välfärdens grunder:
- individernas kroppsliga och psykiska förhållanden,
- men också de fysiska och sociala miljöerna.
Socialdemokraternas politik inehåller många brister, men är i
grunden bättre än moderaternas, och mer i överensstämmelse med FNs
millenniedeklaration med krav bl a om jämlikhet och solidaritet.
Vänsterpartiet, miljöpartiet och centerpartiet menar sig driva en
grön politik. Partierna förespråkar vindkraftverk utan att klargöra att
man måste vara mycket försiktig så att man inte fördärvar miljön,
estetiska sett. Vindkraftverken har fått egna regler så att de kan uppföras
utan hänsyn till alla de regler som gäller för annan bebyggelse,
med risk att landskapen förstörs. Lönsamheten kan ifrågasättas.
Partierna är också moståndare till kärnkraft på ett dogmatiskt sätt.
Kärnkraften är miljövänlig och nya generationer kärnkraftverk väntas
bli effektivare och säkrare. De väntas också kunna använda kärnavfall
från nuvarande reaktorer och avsevärt förbättra förhållandena ifråga
om förvaring av avfall. I globalt perspektiv kan man tro att kärnkraften
är nödvändig och måste byggas ut för att åstadkomma den minskning
av utsläpp av växthusgaser som behövs. Näringsliv och fackföreningar
vill inte avstå från kärnkraftverk. Enligt folkomröstningen ska kärnkraften
“avvecklas med förnuft”, det är för tidigt att avveckla nu de
närmast decennierna, det bör dröja.
Socialdemokraterna bör iaktta försiktighet ifråga om vindkraftverk
och inte slopa kärnkraftverken.
De sociala miljöerna är något partierna inte förstår sig på. Det finns
många regler som styr dem, men någon sammanhängande politik för
de social miljöerna finns inte. “Kulturen” kan sägas höra ihop med de
sociala miljöerna, partierna är inte särdeles duktiga på att hantera den.
Politiken handlar mycket om pengar. De borgerliga har tagit bort
förmögenhetsskatten, ändrat fastighetsskatten och infört jobbskatteavdrag
som i stor utsträckning går till höginkomster, som inte behöver de
de bidrag jobbskatteavdragen innebär.
I valet 2010 gick socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet
ihop i en rödgrön opposition. De föreslog återinförande av förmögenhetsskatt
och fastighetsskatt av den gamla typen. Och förlorade
valet.
I valet 2014 bör socialdemokraterna inte gå ihop med de två
andra partierna och inte förespråka förmögenhetsskatt, ny fastighetsskatt
eller ny arvsskatt.

Förmögenhet i form av kunskaper och förmåga beskattas inte,
när det gäller det beskattas avkastningen genom den vanliga
inkomstsskatten. Den gamla socialdemokratiska fastighetsskatten
tog ut skatt på fiktiva fastighetsvärden som inte bestod av några
pengar. Fastigheterna gav inga pengar som man kunde använda
till ett betala fastighetsskatten med. När det gäller förmögenhet i
pengar, fastigheter o d räcker det med att beskatta avkastningen.
Ett skäl till valförlusten var också att socialdemokraterna försummat
att förbättra för de lägsta inkomsterna, som efter skatt inte
får ihop till rimliga levnadskostnader. Det är en mycket grov försummelse
och partiet måste för att överleva sörja för att missförhållandena
åtgärdas.
Att i skattesystemet fördela över pengar till ensamma med låga
inkomster är inte enkelt.
Om man höjer grundavdraget betyder det att alla får sänkt skatt. Vill
man förbättra bara för låga inkomster måste man då någonstans vid
högre inkomst minska grundavdraget igen.
Dessutom är det så att maka/sambor får för låg skatt om man inrättar
grundavdraget efter ensammas levnadskostnader eftersom makars
levnadskostnader per person är lägre än för ensamma.
I det gällande inkomtskattesystemet trappas grundavdraget upp på
ett ställe vid låga inkomster och trappas sedan ner igen, men det är inte
så konstruerat att man kan skilja mellan ensamma och makar/sambor.
Ett bra sätt att förbättra för låginkomster så att man kan ta hänsyn
till skillnader mellan ensamma och makar är att införa bostadstillägg
som anpassas efter inkomster och skillnader i levnadskostnader.
För pensionärer gäller att grundpensionerna motsvarande de gamla
folkpensionerna är anpassade till skillnaderna i levnadskostnader för
ensamma och makar. Bostadstillägg för pensionärer är också anpassade.
Ensamma är något nissgynnade i förhållande till makar.
För barnfamiljer finns vid låga inkomster bostadsbidrag som
anpassas efter levnadskostader hos olika familjetyper.
För barnlösa icke-pensionärer finns bostadsbidrag i lägre åldrar,
ungdomsbostadsbidrag.
En tid i slutet på 1900-talet fanns också bostadsbidrag för äldre
barnlösa icke-pensionärer, som gjorde nytta, men togs i ovist nit bort
efter några år.
Bostadsbidrag bör införas för barnlösa icke-pensionärer och
utformas med detaljregler så att det blir effektivt och rättvist, man
kan göra om ungdomsbostadsbidragen på det sättet så att de gäller för
alla barnlösa icke-pensionärer.
En förbättring till stor hjälp för låginkomster är att avskaffa
TV-avgiften för privathushåll, som nu är 2076 kr per år. och ersätta
den med en kollektivavgift betald av riksdagen. Det skulle bl a ta bort
den orättvisa som består i att ensamma betalar samma avgift som
makar/sambor. Statens kostnader för det kan tas från jobbskatteavdragen
eller på något annat sätt. Behandlas mer i det följande.
Reglerna för bostadstillägg till pensionärer och icke-pensionärer
bör förbättras. Missförhållanden för pensionärer med fritidshus är
mycket stora och ska behandlas mer i det följande.
Socialdemokraterna har framfört krav om att avskaffa barnfattigdomen.
Ambitionen bör utsträckas till att avskaffa fattigdomen
även för dem som inga barn har.

Socialdemokraterna borde kunna fundera ut hur pengarna ska fördelas
med utgångspunkt från sina idéer om jämlikhet och solidaritet.
Det kräver förmåga att tänka och räkna.
Rimliga levnadskostnader per år, 2012, för förvärvsarbetande
icke-pensionärer är för ensam 142 000 kr och för makar/sambor 216
000 kr, dvs makar/sambor 152 % av ensam. Det är framför allt bostadskostnader
som gör att makar/sambor inte behöver mer, men även
övriga kostnader. För pensionärer: Ensam : 134 000 och Makar tillsammans:
199 000. Makar 149 % av ensam.
Socialdemokraterna bör i kampen mot de borgerliga framstå
som ett kommande statsbärande parti och som sådant i början av
sin argumentation för partiet framhålla de globala problemen, därefter
behandla demokratiproblem d v s processerna för förbättringar, sedan
välfärd och på slutet arbete och pengar, som är medel för välfärden.
I de första delarna om världen, demokratin och välfärden uppäcker
man vilka arbeten som behövs och det behöver man veta innan man
behandlar frågor om arbete.
Världsproblemen bör inte som hittills ofta slängas in på slutet utan
komma in som stora viktiga förutsättningar för Sverige, bl a det som
finns i FNs millenniedeklaration.
Demokrati är ett stort problem, svenskarna vet för litet om det och
utbildningen i skolan om samhället är för dålig. Att socialdemokraterna
förlorat riksdagsval lär bl a bero på att väljarna inte förstår vad de
röstar på. Bl a därför behöver skolundervisningen förbättras, isynnerhet
i ämnet samhällskunskap.
Skuggregeringens första uppgifter.
Ledning:
Statsminister område 353
Planeringsminister (ny) 103-109, 11-19, 4, 40
för samordning av Världssplanering,
Europaplanering och planeringar för
Sverige med hjälp av en lämplig
samhällsbeskrivning och en lämplig
planeringsfilosofi.
Informationssekreterare,
för Socialdemokraternas hemsida på
Internet och för information.
Omvärlden:
Utrikesminister och FN-minister och 6520-6524
Världsplaneringsminister 354, 91, 93-99
Försvarsminister 6525-6529
Biståndsminister 7951
EU-minister och Europaplaneringsminister 354
För ingrepp i EU.
Demokrati:
Demokratiminister (ny) 32, 31, 33
Med statistik och nationalekonomi
Justitieminister, även civilminister 34, 7952-7956
Partisekreterare, för kontakter med
kommunalpolitiker och partimedlemmar

Utrikespolitik. Världsplanering.
Socialdemokraternas riksdagsledamöter är i första hand ombud
för Sveriges folk och i andra hand ombud för det socialdemokratiska
partiet. I opinion kan ledamöterna ägna sig åt att kritisera regeringen,
men om partiet vinner valet måste det ha en egen politik. En sådan
politik kan inte visas upp bara några veckor före valet utan måste
byggas upp nu.
Under 1930-talet pågick krig i Östasien, som då låg mycket långt
bort, före flygets tid, det bekymrade inte Sverige särdeles mycket. Det
stod i tidningarna och nämndes i radion. Andra världskriget låg mycket
närmare, men vi kunde hålla oss utanför. Under efterkrigstiden gick
det bra för Sverige. Vi gjorde det vi behövde och handade med utlandet
utan större problem.
I samband med forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem
ställdes på 1970-talet frågor till departementen om deras samröre med
utlandet. Frågorna möttes med förvåning, på kommunikationsdpartementet
svarades att de hade några avtal om tåg, på socialdepartmentet
blev svaret aggresivt, det fick jag själv reda ut. Det var alltså inte tal
om att Sverige hade något nämnvärt med utlandet att göra.
1972 förekom ett toppmöte i Stockholm om miljön, men miljön
föreföll vid den tiden inte särskilt angelägen.
Senare har man upptäckt att utlandet är problematiskt. Östasien
kan tillverka saker och konkurrera med oss. Japanerna hade tidigt
tillverkningar igång, gjorde tändstickor: “tanda andast mot ladans
plan”, och leksaker, men det var inte något som oroade.
Nu har det knäppt till: vi kan komma på efterkälken. Den mesta
elektroniken görs i Ösasien. De svenska bilarna är kinesiska (Volvo)
och snart kanske också SAAB.
Åtminstone en tredjedel av svenska folket ställer sitt hopp till
socialdemokraterna och partiet måste tala om hur de ser på utlandet,
på världen. Socialdemokraterna har nästan inga tidningar, men de har
möjlighet att berätta om sin politik på sin hemsida på Internet. Det bör
de göra.
Socialdemokraterna har nu på sin hemsida en utrikesdeklaration på
några sidor. Den slutar när man börjar undra vad som sedan ska
komma. Det kommer inget. Svenska folket behöver veta vad världen
kan göra för oss och vad vi kan göra för världen. Det är ett stort kapitel
och det finns ingen annan hos socialdemokraterna än utrikesutskottets
vice ordförande Urban Ahlin urban.ahlin@riksdagen.se som kan gripa
sig an det, med hjälp av andra med kompetens inom delområden. Hur
det ska gå till kan av utrymmesskäl inte beskrivas nu. Att beskriva en
världspolitik tar aldrig slut eftersom det sker förändringar hela tiden,
det är en process som måste revideras och kompletteras vartefter.
Börja med utrikesdeklarationen och bygg på den med några saker i
taget. Om man är ombud för svenska folket måste man ha kunskaper
och förmåga att tränga in i problem.
En annan uppgift är demokratin. Där gäller det bl a att undersöka
hur myndigheterna o d i sitt agerande motsvarar folkets behov. Gör
arbetsförmedlingen, skolverket, skolinspektionen, skolor, socialstyrelsen,
socialnämnder, sjukhusen o s v det de borde göra
Hur är det med informationsflödena Journalisterna
Får barnen lämplig undervisning i skolan Är undervisningar och
forskningar vid universiteten och högskolorna lämpliga
Universitet och högskolor har undersökts i
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor.
Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Demokratin.
I Sverige utgår all makt från folket (och från EU). De förtroendevalda
i de allmänna valen till riksdagen, landstingen och kommunerna har
den högsta makten. Regeringen styr Sverige med direktiv från riksdagen
och med lagstiftning och penningfördelning. Regeringen har under
sig myndigheter, bolag, utredningar o d och i viss mån kommunerna. I
kommunerna finns på motsvarnade sätt kommunstyrelser som under
sig har nämnder, bolag, utredningar o d.
Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer :
Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga
status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika
psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska
miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska
miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella
värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska
värden och teknologiska funktioner.
Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas
psykiska samspel, de sociala miljöerna.
Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter :
Individernas viljor.
Kollektiva viljor. (Politik).
Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella
handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.
Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i
livet:
A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de
fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och
innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller
indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror
av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen
och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn
till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få
uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
De förtroendevalda borde ha klart för sig vad de är med och styr,
men det finns inga krav om kunskaper för att bli vald. För alla andra
verksamheter behövs kunskaper.
Det behövs kunskaper hos dem som väljer de förtroendevalda så att
lämpliga personer väljs. Allmänheten bör känna till de fyra rollerna
men man kan misstänka att det är dåligt med det.

Man har på makttoppen de förtroendevalda, i Riksdagen 349st, i
landstingen och kommunerna ett okänt antal, kanske 10-20 000.
I Sverige finns sedan
cirka 2 miljoner pensionärer,
cirka 5 miljoner yrkesaktiva i privata och offentliga verksamheter
inklusive informatörer hos myndigheter och företag, lärare i
grundskolan, på gymnasiet och i vuxenutbildningen, lärare vid
universitet och högskolor, informatörer i tidningar, tidskrifter,
radio, TV, film, Internet, Facebook, google o d, i bildningsorganisationer,
bokförlag, bibliotek, i reklambranschen, i underhållningsbranschen
och vid privata sammankomster, i brev mm
samt cirka 2 miljoner barn.
I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga
livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa
varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör
för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man
knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som
vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill
efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst där man bara
skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät
ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.
I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får
betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja
utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man
söka på utbildningar och lediga jobb.
I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på
bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen
får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om
hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och
anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till
förbättring av arbetsrutinerna.
Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska
styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och
psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. Klassifikationssystemet
som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn
till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i
de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat
allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare
behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra
och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter
som behövs och hur de bör vara fördelade.
Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett
enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För
att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på
frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet
för verksamheter.
Kunskaperna som behövs i rollen A2 borde finnas i ämnet samhällskunskap
i grundskolan och på gymnasiet. Undervisningen där är
det dock svårt att få grepp om, Skolverket och Skolinspektionen ger
inte tillräcklig hjälp.
Vid utbildningen av skollärare vid universitet och högskolor borde
samhällskunskap vara ett viktigt ämne. Alla som utbildar sig där,
läkare, ingenjörer etcetera, borde för demokratins skull få kurser i
samhällskunskap, åtminstone de som utbildar sig i informationsyrken.
De förtroendevalda borde ges möjlighet att förkovra sig i samhällskunskap.

Hur det går till i politiken har Anne-Marie Pålsson beskrivit i en
bok”Knapptryckarkompaniet. Rapport från Sveriges riksdag.” Hon
ombads av (m) att bli riksdagsledamot och blev det i åtta år. Nu har
hon gått ur partiet och vill vara oberoende forskare. DN 30 nov 2011:
”Den djävligaste av alla djävliga världar. Så presenterades Sveriges
riksdag för Anne-Marie Pålsson när hon år 2001 beslutat sig för att
kandidera för Moderaterna. Omdömet fälldes av Bo Södersten som
själv i 11 år befolkat denna värld för Socialdemokraterna.
Nu är det Pålssons tur att beskriva riksdagen, i aktuella boken
”Knapptryckarkompaniet”. Och hennes bild av folkets högsta församling
i allmänhet, och Moderaterna i synnerhet, står inte Söderstens
långt efter.
Anne-Marie Pålssons bild av tillvaron i den moderata riksdagsgruppen
leder tankarna till förhållandena på en medeltida galär. Visst är det
en fördel för kaptenen om slavarna ror åt samma håll, men finns verkligen
ingen annan metod än att piska dem blodiga
Pålsson kallar Moderaterna för det mest toppstyrda partiet men
säger samtidigt att bilden tycks vara i stort sett densamma överallt.
Hon beskriver riksdagen som föga mer än en pampig byggnad där
folkvalda samlas för att trycka igenom partiledningens beslut.
Riksdagsgrupperna träffas mest för att instrueras om vad ledningen
kommit fram till. Om någon har en avvikande åsikt bearbetas de med
en kombination av piska och morot....DN”
Regeringen styr Sverige och statsministern och några runt honom
styr regeringen. Statsministerns idé är att staten ska styra så litet som
möjligt och att de starkare på den privata marknaden ska leda utvecklingen:
De som har det bra ska få det bättre och de som är sämst ställda
ska få det sämre. En politik som man kan tycka är avig och borde vändas
så att de sämst ställda fick det bättre. Det är bara socialdemokraterna
som kan ta upp kampen i den riktningen.
För att styra Sverige på ett bra sätt behövs kunskaper. De bästa
kunskaperna borde finnas hos professorerna vid universiteten och
högskolorna. Men det är svårt att komma åt deras kunskaper. Det
första är att veta vilka professorerna är. Högskoleverket har ingen
förteckning över landets professorer/ professurer. Inte heller utbildningsdepartementet.
År 2004 påbörjades ett försök att klarlägga utbildningar och
forskningar vid universiteten och högskolorna. De fick förfrågningar,
men många svarade inte.
Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid
universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad,
undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)
År 2010 gjordes en sammanställning på det gamla underlaget:
Sven Wimnell 10 april 2010 : En fortsättning på 36-39zc. Politik
mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf
I http://wimnell.com/omr40zh.pdf har gjorts en genomgång av
universiteten och högskolorna. Det är klipp från deras hemsidor på
Internet. Först något av deras deras presentationer om sina verksamheter,
sedan något om deras utbildningar och forskningar. Det har av
utrymmesskäl inte varit möjligt att gräva så djupt att man kommit åt
professurerna. Utredningen är på nära 10 MB.
Om man i forskning.se söker på professurer får man inget svar, en
förteckning över professurer. Samma gäller vanligen när man försöker
få tag på professurerna på universitetens och högskolornas hemsidor.
Antalet professorer vid universitet och högskolor var 1976: 1 441
2010: 4 518

Från Wikipedia på Internet 8 april 2012:
“ Sarah Palin, född 1964 i Idaho, är en amerikansk republikansk
politiker.
Då hon var fem månader gammal flyttade familjen till Alaska, där
fadern fick arbete som lärare. Med ambition och tävlingsinstinkt var
hon aktiv i ett flertal idrotter, bland annat omtalad för framgångar inom
det lokala basketlaget, och spelade tvärflöjt i skolorkestern.
Hon gick in i politiken och satt två mandatperioder i hemstaden
Wasillas stadsfullmäktige och valdes sedan två gånger till borgmästare
i Wasilla.
Hon blev guvernör i delstaten Alaska från 4 december 2006 till 26
juli 2009. Den 29 augusti 2008 offentliggjordes hon som republikansk
kandidat till posten som vicepresident i valet 2008.
Palin var den yngsta guvernören i Alaskas historia och den första
kvinnliga guvernören i Alaska. Hon är även den första kvinnliga
kandidaten till vicepresidentposten från republikanerna Hon har också
sedan 2009 varit ett av de ledande namnen bakom den omfattande,
politiskt revolterande så kallade Tea Party-rörelsen i USA.
Palin är abortmotståndare och uppfattas som allmänt konservativ,
även om hon inom partiet ses som oberoende av partiledningen, i och
med att hon har kritiserat andra republikaner så starkt på etiska grunder.
Hon har också motsatt sig Barack Obamas omstridda sjukvårdsreform
för sjukvårdstillgång även för fattiga medborgare, då hon anser
det vara ineffektivt och byråkratiskt.
Palin är känd för sina "grodor", bland annat har hon två gånger
påstått att Nordkorea är en viktig allierad till USA. Det påstods i
valrörelsen 2008 att hon trodde att Afrika var ett land. “
Hon tillhör den kristna extremhögern, tror inte på evolutionen och
anser att jorden är 6000 år gammal.Hon har undermåliga kunskaper
om världen och har gjort sin politiska karriär genom att vara glad och
vara övertygad om att hon har rätt och genom uppbackning från
likasinnade på samma kunskapsnivå. Hon kunde bli stadsfullmäktig
och borgmästare och t o m guvernör och nominerad till viceprecident
därför att väljarna inte kunde bedöma henne och inte förstod att hon
var olämplig.
Tidskriften Forskning och Framsteg, som ägs av bl a de statliga
forskningsråden, har i nr 3, april, 2012, en artikel med rubriken “Adam
eller apan” I ingressen står : “Trots läroplanens krav på att evolutionsteorin
ska ligga som grund för biologiundervisningen jämställs
den med skapelseberättelsen av många lärare.”
“Undervisningen om livets uppkomst kan likna ett smörgåsbord.
Religiösa skapelseberättelser dukas upp bredvid evolutionsteorin.
Elever får själva bestämma vad de ska tro på. Det hävdas i en ny
doktorsavhandling i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. För
vissa lärare blir evolutionsteorin en fråga om tro, inte om vetenskap.”
I artikeln berättas mer om lärarna och föräldrarna. Avhandlingsförfattaren
har inget svar på hur man ska hantera problemet. Han ser det
som ett led i hur vi ser på kunskaper, undervisning och skola. “Vi har
också en alltmer decentraliserad skola som är utsatt för konkurrens.
Och med allt större brukarinflytande ges ju elever och föräldrar en allt
starkare position gentemot läraren.”
Man kan vänta sig att vi i Sverige om några år har en statsminister
som mer bygger sin politik på det religiösa smörgåsbordet än på
evolutionsteorin och andra vetenskapligt framforskade kunskaper.
Demokratiproblemen handlar om inflytande, informationsflödena,
makten över dem, kunskaper, kunskapsbildning, värderingar,
fördomar, indoktrineringar, terrorister o d. Socialdemokraterna
förste man i konstitutionsutskottet borde vara lämplig att undersöka
demokratiproblemen och bygga partiets demokratipolitik.

Innehållet i omr40zh.pdf.
Sven Wimnell 10 april 2012:
Universitet och högskolor.
Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Innehåll:
Sid
9 Universiteten, högskolorna och demokratin.
13 Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förättra världen
En planeringsfilosofi med ett klassifikationssystem för
mänskliga verksamheter
13 Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna
förbättra världen Det är människornas verksamheter
som avgör världens framtid. För framtidsplaneringen
har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem
för mänskliga verksamheter som ska ge bättre
underlag för kunskaper om verksamheterna och deras
samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en
gemensam värld.
(Se även Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com)
14 Systemets avdelningar på högsta nivån.
14 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer.
14 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter.
14 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller.
14 Individer och samhällen planerar framtiden.
16 De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir
129 verksamhetsområden
17 Två sidor med de 129 områdena.
Klassifikationssystem för verksamheter.
19 Universitetens fakulteter, ämnen o d.
20 Högskoleverkets undervisningsämnen, forskningsämnen och
yrkesexamina.
39 Människorna har olika behov av information i de olika
rollerna.
40 Bilder med samband mellan områdena 1-9
40 Den fundamentala påverkanskedjan.
42 Schema med politiska och opolitiska planeringar.
43 Schema över påverkans -och förändringdproblem.
44 Bild med pilar för påverkan mellan olika områden.
45 Klassifikationssystemet för verksamheter ochbibliotekssystem
46 Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för
verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB.
47 Forskningen om Samhällsplaneringens problem.
I fortsättningen redovisas universitetens och högskolornas
verksamheter på sidor enligt klassifikationssystemet för
verksamheter. På sidorna för de olika områdena är införda
deras ämnen. När det är få sådana noteringar anges de inte
i innehållsförteckningen.

48 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
Sida Område
49 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande
värderingar.
50 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.
51 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning.
52 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier.
53 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband.
54 105 Övergripande om forskning
54 Från forskning.se 17 februari 2012.
55 Aktörer inom forskning & utveckling (FoU).
65 Forskning vid universitet och högskolor.
66 Godkända forskningshuvudmän.
68 Forskarutbildning.
70 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter.
71 107 Övergripande filosofier om utbildning o d.
72 Högskoleverkets Webbkarta.
77 Universitet och högskolor i Sverige.
82 Ämnesområden och ämnen vid högskolor och universitet.
92 Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.
104 Personal (helår) 2010 / vetenskapsområde.
107 Professorer enligt Sveriges statskalender 1976 (SK 76).
108 Den svenska högskolan. Adresslista.
108 Lärosäten med tillstånd att utfärda examina inom grund-
läggande högskoleutbildning och forskarutbildning.
111 Lärosäten med tillstånd att utfärda examina på grundnivå
och avancerad nivå
113 Enskild huvudman med enbart examenstillstånd för
psykoterapeututbildning.
114 Ordnade efter verksamhetsområden.
119 Universitetens fakulteter, institutioner, avdelningar o d och
ämnen är i det följande fördelande på klassifikationsyste-
mets områden.
119 Högskolornas institutioner o d.
120 Högskolan i Borås http://www.hb.se/
120 Högskolan i Gävle http://www.hig.se/
121 Högskolan i Halmstad http://www.hh.se/
122 Högskolan i Skövde http://www.his.se/
122 Malmö högskola http://www.mah.se/
123 Mälardalens högskola http://www.mdh.se/
123 Södertörns högskola http://www.sh.se
124 Högskolan i Jönköping http://www.hj.se/
126 Högskolan Dalarna http://www.du.se/
127 Högskolan Kristianstad http://www.hkr.se/
127 Högskolan på Gotland http://www.hgo.se/
128 Högskolan Väst http://www.hv.se/
129 108 Samhällskunskap.
130 Universitetens samhällsvetenskapliga och humanistiska
fakulteter, avdelningar o d.
131 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.
131 Universitetens ämnen om lärdomshistoria od.
132 11/19 Individernas inre verkligheter.
133 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
134 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
135 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
136 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.
137 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
138 Universitetens ämnen om psykologi.
139 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
140 17 Individens moral och uppfattningar om moral.
141 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.

142 2 Religiösa verksamheter o d.
143 20 Övergripande religiösa verksamheter o d.
144 21 Allmän religionsvetenskap.
145 22/28 Kristna religioner.
147 29 Icke kristna religioner o d.
Skolor i område 2:
148 Teologiska Högskolan, Stockholm.
150 Örebro Teologiska Högskola.
151 Newmaninstitutet.
153 Johannelunds teologiska högskola.
153 Universitetens ämnen om religion.
154 3
Politikvetenskaper. Politiska verksamheter.
Politikvetenskaper:
155 31 Statistik och demografi
156 Stockholms universitet.Statistiska Intitutionen
157 Uppsala universitet. Statistiska institutionen
159 32 Statsvetenskap
160 Göteborgs universitet
Statsvetenskapliga institutionen http://www.pol.gu.se/
162 Linnéuniversitetet Statsvetenskap
163 Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen
Om institutionen
166 Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen
168 Umeå universitet. Statsvetenskap
170 Uppsala universitet. Statsvetenskapliga institutionen
172 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi
173
175
176 34
Göteborgs universitet.Nationalekonomi med statistik, Inst
Nationalekonomi vid andra universitet
Lagar o förordningar, traktat, juridik
178 Göteborgs universitet Handelshögskolan Juridiska
institutionen http://www.law.gu.se/
180 Lunds universitet Juridiska fakulteten Om fakulteten
182
184
187
Stockholms universitet Juridiska fakulteten
www.juridicum.su.se
Umeå universitet. Juridik
Uppsala universitet. Juridiska fakulteten
Politiska verksamheter:
189 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter.
189 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands)
190 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande
utomlands)
190 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands)
191 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)
192 36/39 Politiska krav och politiska planeringar:
193 36... om individernas kroppsliga förhållanden.
193 37... om utbildning o d.
194 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks.
194 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d
195 4 Sambandsforskningsverksamheter.
195 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49.
196 Omvärldsanalys

197 5
Naturforskning. Matematikverksamheter.
198 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap
199 51 Matematik
200 52 Astronomi, rymdforskning
201 53 Fysik o d
202 54 Kemi o d
203 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d
204 56 Paleontologi, arkeologi o d
205 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära,
ärftlighet
206 58 Botanik.
207 59 Zoologi
208 Universitetens fakulteter och avdelningar för
naturvetenskap och matematik.
209 Göteborgs universitet
Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskap
211 Linnéuniversitetet Institutionen för naturvetenskap (NV)
214 Lunds universitet. Naturvetenskap
216 Stockholms universitet. www.science.su.se
Naturvetenskapliga fakulteten
218 Uppsala universitet. http://www.uu.se/
227 Karolinska institutet http://ki.se/
235 Ersta Sköndal högskola http://www.esh.se/
237 Röda Korsets Högskola http://www.rkh.se/
240 Sophiahemmet Högskola
http://www.sophiahemmethogskola.se/
242 Ericastiftelsen http://www.ericastiftelsen.se/
243 Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi
http://www.cbti.se
245 Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
http://www.sapu.se/
247 Evidens AB http://www.evidens4u.se
248 Tidigare fristående Lärosäten
250 Universitetens ämnen om sjukvård o d.
251 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
256 Kungl. Tekniska högskolan (KTH) http://www.kth.se/
265 KTH Biblioteket (14 mars 2012)
273 Chalmers tekniska högskola http://www.chalmers.se/
284
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/
292 Blekinge tekniska högskola http://www.bth.se/
305 Universitetens ämnen om teknik o d.
220 6
221 60
222 61
Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
Allmänt om teknologiska och ekonomiska
verksamheter
Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od.
Veterinärverksamheter.
306 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
309 Sveriges lantbruksuniversitet http://www.slu.se/
313 Gammelkroppa skogsskola
http://www.gammelkroppa.pp.se/
315 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
316 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
317 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.

318 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
319 645 Användning av inventarier o d.
320 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
321 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter
322 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
323 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete.
324 65 Administration, distribution, kommunikation, o d
325 Handelshögskolan i Stockholm http://www.hhs.se/
327 Andra handels-och ekonomiskolor.
328 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
329 Universitetens avdelningar på området.
330 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
331 6525-6529 Militära verksamheter
332 Försvarshögskolan http://www.fhs.se/sv/
335 653 Handelsverksamheter.
336 654 Telekommunikationsverksamheter.
337 655 Förlagsverksamheter o d.
338 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
339 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
340 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling.
Arbetsmarknad.
341 Universitetens avdelningar på området.
342 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.
343 66/68 Tillverkning av varor
345 66 Tillverkning av kemivaror o d
345 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
345 68 Tillverkning av komplexvaror
346 69
Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar
348 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
349 Verksamheter om de fysiska och sociala miljöerna ingår i
område 7.
352 70 Allmänt om konst och kultur.
353 Universitetens avdelningar o d i området.
354 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat
355 Universitetens avdelningar o d i området.
356 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur
360 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning
361 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning
362 Konstfack http://www.konstfack.se/
365 Beckmans Designhögskola http://www.beckmans.se/
368 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto
371 Kungl. Konsthögskolan http://www.kkh.se/
373 78 Musik ( konserter o d 792)
375 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm http://www.kmh.se/
378 Stockholms Musikpedagogiska Institut http://www.smpi.se
381 Universitetsämnen på området
381 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och
verksamheter. Sport
382 Universitetsämnen på området.
383 7911-7913 Seder och bruk .
385 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
386 Dans- och cirkushögskolan http://www.doch.se
389 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
390 Operahögskolan i Stockholm
http://www.operahogskolan.se/
392 Stockholms dramatiska högskola http://www.stdh.se/
394 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
395 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips

396 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
398 7951 Socialvård od.
399 Universitetens avdelningar o d i området.
400 7952-7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer
403 7957 Undervisning o d. Forskning.
405 Universitetens ämnen om ubildning o d.
406
407
Den svenska högskolan. Adresslista.
Universitet och högskolor. Ordnade efter
verksamhetsområden.
411 Universitet och högskolor som är verksamma inom flera
olika områden.
412 Göteborgs universitet http://www.gu.se/
417 Karlstads universitet http://www.kau.se/
422 Linköpings universitet http://www.liu.se/
424 Linnéuniversitetet http://lnu.se/
429 Lunds universitet http://www.lu.se/
435 Mittuniversitetet http://www.miun.se/
437 Stockholms universitet http://www.su.se/
443 Umeå universitet http://www.umu.se/
451 Uppsala universitet http://www.uu.se/
458 Örebro universitet http://www.oru.se/
463 Högskolan i Borås http://www.hb.se/
478 Högskolan i Gävle http://www.hig.se/
486 Högskolan i Halmstad http://www.hh.se/
500 Högskolan i Skövde http://www.his.se/
507 Malmö högskola http://www.mah.se/
525 Mälardalens högskola http://www.mdh.se/
537 Södertörns högskola http://www.sh.se
559 Högskolan i Jönköping http://www.hj.se/
583 Högskolan Dalarna http://www.du.se/
623 Högskolan Kristianstad http://www.hkr.se/
627
635
Högskolan på Gotland http://www.hgo.se/
Högskolan Väst http://www.hv.se/
639 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
640 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d
641 796-799 Sport, idrott o d.
642 Gymnastik- och idrottshögskolan
645 8
646
Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
Universitetens ämnen om språk o litteratur.
647 80 Språk.Språkliga verksamheter. 802-809 motsvarar 82-89.
652 81 Litteraturvetenskap - historia. 812-819 motsvarar 82-89.
654 82/89 Skönlitteratur på olika språk
82 Engelsk skönlitteratur o d.
83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur
84 Fransk skönlitteratur o d
85 Italiensk skönlitteratur o d
86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d
87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d
88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d
89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d

658 9
659 90
661
Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen
Universitetens ämnen om journalistik o d
662 91 Allmän geografi, reseskildringar 913-919 motsvarar
93-99.
663 Universitetens ämnen om geografi.
664 92
Biografiska verksamheter, släkthistoria o d
666 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.
670 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och
forntidshistoria
670 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i
Europa
670 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.
670 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika.
670 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och
Mellanamerika
670 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika
670 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden
671 Universitetens ämnen om historia.

Högskoleverket 2012-04-25
Startsida
Kvaliteten på 189 högskoleutbildningar
utvärderad.
I dag publicerar Högskoleverket resultaten från kvalitetsutvärderingar
av nära två hundra utbildningar på 25 universitet och
högskolor runt om i landet. Varje utbildning har tilldelats ett
omdöme på en tregradig skala. Ett 30-tal får det högsta omdömet
mycket hög kvalitet.
Fram till 2014 ska Högskoleverket utvärdera kvaliteten på alla
högskoleutbildningar som leder fram till en examen. I dag presenteras
de första resultaten som rör utbildningar på kandidat, magister och
masternivå i ämnena arbetsvetenskap, ekonomisk historia, geovetenskap
och kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik,
nationalekonomi och psykologi. Utbildningarna som leder
fram till psykologexamen som är en yrkesexamen, ingår också i utvärderingen.
Drygt 60 procent har hög kvalitet
Sammanlagt har 29 utbildningar fått omdömet mycket hög kvalitet.
Av dessa är 16 utbildningar inom geovetenskap och närliggande
ämnen. Över 60 procent av alla utbildningar i utvärderingen, 119
stycken, har fått omdömet hög kvalitet. Drygt en femtedel, eller 41
stycken, har bristande kvalitet. Dessa kommer att följas upp och får nu
ett år på sig att rätta till bristerna.
— Jag känner stor tillfredsställelse i hur utvärderingarna genomförts
och kan konstatera att det nya utvärderingssystemet fungerar. Vi
har nu utvärderat en bråkdel av alla högskoleutbildningar på grundoch
avancerad nivå. Generella slutsatser om kvaliteten på svensk
högskoleutbildning är dock ännu för tidigt att uttala sig om, säger
universitetskansler Lars Haikola.
Fokus på studenternas resultat
Ett nytt inslag i Högskoleverkets utvärderingar är att studenternas
examensarbeten nu är huvudfokus i bedömningen av utbildningarna.
— Vi har utvärderat utbildningarnas resultat genom att granska hur
väl studenterna når målen med utbildningen. Vi kan konstatera att det
går att bedöma utbildningens kvalitet på de underlag och med den
metodik som utvärderingssystemet nyttjar, säger Maria Sundkvist,
avdelningschef på Högskoleverkets utvärderingsavdelning.
— Nu är det lärosätenas ansvar att ta till sig resultaten och arbeta för
att rätta till eventuella brister. Vi levererar underlag för deras kvalitetsutveckling.
Som autonoma myndigheter ansvarar lärosätena själva för
vilka slutsatser de drar av dessa resultat, avslutar universitetskansler
Lars Haikola.
Ämne/antal utbildningar totalt. Omdöme/antal utbildn.
Arbetsvetenskap, 11 st. Mycket hög kvalitet: 1 st. Hög kvalitet: 9 st.
Bristande kvalitet: 1 st.
Psykologi, 40 st. Mycket hög kvalitet: 7 st. Hög kvalitet: 27 st.
Bristande kvalitet: 6 st.
Ekonomisk historia: 9 st. Mycket hög kvalitet: 1 st. Hög kvalitet: 7 st.
Bristande kvalitet: 1 st.
Nationalekonomi: 45 st. Mycket hög kvalitet: 2 st. Hög kvalitet: 29st.
Bristande kvalitet: 14 st.
Medie- & kommunikationsvet.: 26 st. Mycket hög kvalitet: 1 st.
Hög kvalitet: 18 st. Bristande kvalitet: 7 st.
Journalistik: 10 st. Mycket hög kvalitet: 1 st. Hög kvalitet: 4 st.
Bristande kvalitet: 5 st.
Geovetenskap & kulturgeografi: 48 st. Mycket hög kvalitet: 16 st.
Hög kvalitet: 25 st. Bristande kvalitet: 7 st.
Mer information om resultaten hittas på hsv.se genom webbfunktionen
Resultatsök som listar utbildningar, högskolor och omdömen.

Tidplan för utvärderingarna
Högskoleverket utvärderar utbildningar som kan leda till en kandidat-,
magister-, master- eller yrkesexamen. Utvärderingarna görs i fyra
års-cykler. I dagsläget är enbart en liten del av alla utbildningar utvärderade.
Vissa utbildningar kommer att utvärderas med hjälp av en annan
metod och finns inte med från början. Det är utbildningar med få eller
inga självständiga arbeten, nyinrättade utbildningar, sådana som leder
till högskoleexamen och korta yrkesutbildningar liksom utbildningar
under avveckling. Ett urval av utbildningar som leder till högskoleexamen
och korta yrkesutbildningar kommer dock också att utvärderas.
Utvärderingarna pågår mellan 2011 och 2014. De är indelade i sex
utvärderingsomgångar. I tabellen nedan ser du när de olika utvärderingarna
påbörjas. Varje utvärdering tar cirka 10-15 månader att
genomföra.
Omgång 2 — pågår
Arbetsterapeutexamen
Audionomexamen
Biomedicinsk analytikerexamen
Folkhälsovetenskap
Genusvetenskap
Hälso- och sjukvårdsadministration
Huvudområden inom juridik och Juristexamen
Logopedexamen
Optikerexamen
Ortopedingenjörsexamen
Receptarieexamen
Sjukgymnastexamen
Sjukhusfysikerexamen
Omgång 3 — påbörjas våren 2012
Afrikanska och orientaliska språk
Allmän språkvetenskap och lingvistik
Baltiska och slaviska språk
Engelska
Facköversättning och översättning
Finskugriska språk
Klassiska språk
Litteraturvetenskap
Retorik
Romanska språk
Svenska, nordiska språk
Tyska
Östasiatiska språk
Omgång 4 — påbörjas hösten 2012
Arkitektexamen
Biologi
Civilingenjörsexamen
Dietistexamen, kostvetenskap, livsmedelsvetenskap och nutrition
Fysik
Högskoleingenjörsexamen, brandingenjörexamen
Kemi
Utbildningar inom jord, skog och trädgård
Matematik och statistik
Miljövetenskap
Teknikvetenskapliga utbildningar, inkl. IT och nya medier
Omgång 5 — påbörjas våren 2013
Antropologi
Apotekarexamen
Arkeologi
Barn- och ungdomskultur
Barnmorskeexamen
Biblioteks-och informationsvetenskap
Biomedicinsk vetenskap
Estetik
Etnologi
Filmvetenskap
Filosofi
Historia
Idé- och lärdomshistoria
Klinisk medicinsk vetenskap
Konstvetenskap
Kulturvetenskap

Kulturvård
Läkarexamen
Medicinsk vetenskap
Musikvetenskap
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjuksköterskeexamen
Specialistsjuksköterskeexamen
Tandhygienistexamen
Tandläkarexamen
Tandteknikerexamen
Teatervetenskap
Teologi och religionsvetenskap
Omgång 6 — påbörjas hösten 2013
Civilekonomexamen
Didaktik
Djuromvårdnad
Djursjukvårdarexamen
Folkhögskollärarexamen
Hippologexamen
Husdjursvetenskap
Idrottsvetenskap
Konstnärliga examina
Lantmästarexamen
Officersexamen
Pedagogik
Psykoterapeutexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socialt arbete
Socionomexamen
Speciallärarexamen
Specialpedagogexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Turism- och fritidsvetenskap
Utbildningsvetenskap
Veterinärexamen
Yrkeslärarexamen
Högskoleverket 2012-05-16:
Utbildningarna i företagsekonomi
granskade.
Av de 67 utvärderade utbildningarna i företagsekonomi har nära
40 procent så pass stora kvalitetsbrister att de får omdömet
bristande kvalitet. Samtidigt finns det många goda exempel på bra
företagsekonomiska utbildningar runt om i landet, konstaterar
Högskoleverket i en utvärdering som publiceras i dag.
Företagsekonomi är det enskilt största ämnet på universiteten och högskolorna.
På många håll i landet har de företagsekonomiska utbildningarna
ett konstant högt söktryck. För närvarande läser över 53 000
studenter företagsekonomi och till höstens kurser och program är det
nära 43 000 sökande.
Högskoleverket har nu utvärderat sammantaget 67 utbildningar i företagsekonomi.
Utbildningarna som ingår i granskningen ges på kandidat-,
magister respektive masternivå.
Följs upp om ett år
Varje utbildning som Högskoleverket utvärderar får ett omdöme på en
tregradig skala. Sammantaget får 25 utbildningar i företagsekonomi
omdömet bristande kvalitet. Därmed kommer de att följas upp inom ett
år för att se om de kommit till rätta med problemen. I de fall som bristerna
kvarstår beslutar Högskoleverket om indraget examenstillstånd.
Drygt hälften av utbildningarna får omdömet hög kvalitet och 8
stycken, eller 12 procent, får det högsta omdömet mycket hög kvalitet.
Dessa finns vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm,

Högskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet,
Stockholms universitet, Södertörns högskola och Umeå universitet.
Mer information
Mer information om resultaten hittas enkelt på hsv.se genom webbfunktionen
Resultatsök som listar utbildningar, högskolor och
omdömen.
Till Resultatsök (nytt fönster) »
Kontaktpersoner
Carl Sundström, tfn: 08-563 088 26
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Maria Sundkvist, tfn: 08-563 086 93
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Senast uppdaterad: 2012-05-16
Områdena 1-4 och 11-19.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter o d.
3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4. Sambandsforskningsverksamheter.
Här ska bara göras några kommentarer om områden 11-19 som
gäller människornas inre verkligheter. Det är de verkligheterna,
det som människor har i huvudet, som styr världens utveckling.
Det som finns i huvudena resulterar i handlingar i den yttre verkligheten,
dels direkt i verksamhetsområdena, dels indirekt genom politiken.
Politiken i Sverige kan svenskarna vara med och styra genom
demokratin och det man gör är att styra statens och kommunernas
styrningar.
Moderaterna representerar borgerligheten och den vill att staten och
kommunerna ska styra så litet som möjligt och så att individerna får så
fria händer som möjligt att handla i verksamheterna.
Den politiken fungerar inte väl och socialdemokraterna vill därför
ha en starkare styrning av statens styrningar, men enligt folkets önskemål
i demokratiska processer och så att alla får goda levnadsförhållanden.
För att socialdemokraternas politik ska fungera bra måste de röstberättigade
och politikerna ha goda kunskaper och de kunskaperna
måste börja byggas upp redan när människorna är små, genom föräldrarna
och skolorna och sedan genom vidareutbildning och daglig
information och genom deltagande i goda sociala miljöer som man
måste åstadkomma.
Svenskarnas politik måste kopplas till den politik som borde föras i
världen, åtminstone enligt vad Förenta Nationerna vill.
Kraven bildar långa kedjor av samband mellan många verksamheter
och en viktig i denna kedja är lämplig utbildning.

Skuggregeringens nästa uppgifter.
Välfärdssektor för individer och
sociala miljöer:
Utbildningsminister 7957
Socialminister 7951, 61
Barn- och äldreminister 7951
Socialförsäkringsminister 657
Jämställdhetsministeroch 7952-7956
Integrationsminister och 7958
Migrationsminister 7958
Kultur-och idrottsminister 70, 796-799
101, 102, 20, 73, 74,
75-77, 78, 791-793
7959, 80, 81, 92
Välfärdssektor för fysiska miljöer:
Miljöminister. För klimat o d. 71
Plan- och byggminister, Bostadsminister 71, 62, 643, 647, 69
Materiell välfärdsservice:
Arbetsmarknadsminister 658
Landsbygdsminister 63
Näringsminister 658, 62, 66-69
Energiminister 644
Handelsminister 653
IT-minister 654, 651
Infrastrukturminister (Transporter) 656
Samhällsekonomi, pengar:
Finansminister 657
Finansmarknadsminister 657
Skatteminister (ny) 657
Grunderna för välfärden: hälso- och sjukvård
och utbildning.
Kjell-Olov Feldt var finansminister i en socialdemokratisk regering
1989 och beskriver nu: regeringen hade en finanskris och utbildningsminster
Göran Persson genomförde en kommunalisering av skolan.
Ansvar och kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna medförde
bl a att lärarlönerna betalades av staten. Kommunaliseringen
innebar en decentralisering, att skolan skulle styras av staten genom
skollag och läroplaner o d och att kommunerna skulle ta hela ansvaret
för skolan inklusive lärarlönerna. Tanken var att kommunledningarna
kunde göra en bra skola eftersom de satt nära föräldrarna. Men kommunerna
hade ont om pengar och skar i skolkostnaderna, bl a tog de
bort annan personal än lärarna, som skulle sköta allt. Man hade en
ubildningsmetod där eleverna mer än förr skulle utbilda sig själva
med litet stöd av lärarna. Därtill kom olika lärplaner för olika elever
och friskolor.
F d generaldirektören Per Thullberg menar att skillnaderna i resultat
för olika elever ökat. Segregationen har ökat. Bättre med sammanhållna
klasser utan spridning av eleverna. Nu bör man fortbilda lärarna
och åstadkomma närmare förhållanden mellan dem och eleverna, som
inte bör sitta så ensamma som nu.
Skolorna har inte behöriga lärare och det kommer att ta flera år
innan man vet hur det är. Friskolorna är problematiska. Yrkesutbildningen
i gymnasiet fungerar inte, universitetens och högskolornas
utbildningar har brister, den digitala miljön är ur kontroll och så
vidare.

Område 5.
Grundläggande för mänskliga verksamheter är kunskaper om
naturen och dess krafter. Tekniska verksamheter vittnar om sådana
kunskaper. Människorna lärde sig tidigt i forntiden att göra redskap av
sten, lärde sig om metaller, lärde sig om elden, uppfann hjulet, lärde
sig odla jorden och hålla djur, byggde hus och transportmedel och
lärde sig kriga.
De gamla grekerna för över två tusen år sedan funderade över
materiens beskaffenhet. Under medeltiden hindrades utvecklingen av
naturkunskaperna av religionernas dominans.
De geografiska upptäckterna från 1400-talet och början av mer
utvecklad naturforskning under 1500-talet inledde nya tiden. År 1600
kunde man bli bränd på bål för åsikten att jorden inte var världens
medelpunkt och att jorden snurrade runt solen. I slutet av 1600-talet
publicerade Isaac Newton rön om gavitationen, planeternas rörelser
och ljusets natur.
1700- och 1800-talen levererade mer om materiens beskaffenhet.
Ångmaskiner, järnvägar, förbränningsmotorer, elektricitet och telefoni
kom till. Charles Darwin kom 1859 med sitt verk om arternas uppkomst,
ett hårt slag mot religiösa läror.
1900-talet blev ett stort århundrade för naturvetenskapen och tekniken.
Teorier om atomer utvecklades och Albert Einstein kom med
utredningar om tid och rum. Nobelprisen om fysik, kemi och medicin
vittnar om utveklingen. Bil, flyg, film, radio kom med 1900-talet - och
två världskrig, 1914-1918 och 1939-1945. Atombomber 1945. Rymdraketer,
satellitet, besök på månen 1969. TV blev allmänt en tid efter
andra världskriget, sedan kom datorer och Internet, mobiltelefoner,
Transportmedlen har hela tiden utvecklats och oljan börjar ta slut,
Klimatet går mot katastrof.
Verksamheterna i område 5 gäller utforskning och beskrivning
av naturens krafter och verksamheter. Att använda krafterna
ingår i område 6 till fysisk/kroppslig nytta och i 7 till i första hand
psykisk nytta. I 71-72 gäller det planering av bebyggelse och
planering av klimatförbättring.
Ojämna villkor för hälsa och vård –
Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården
Från socialstyrelsens hemsida 10 jan 2012: (Klicka på rubriken):
Innehåll
Förord sidan 3
Sammanfattande slutsatser, utmaningar och rekommendationer 7
Regionala skillnader i hälsa och vård – fortsatt stora behov av
harmonisering 7
Olikheter som behöver harmoniseras landstingen emellan – några
exempel 8
Sociala skillnader i hälsa och vård – ofta större än de regionala 9
Sociala skillnader i hälsa och vård är kostsamt 10
Jämlikhetsaspekter på några vårdområden 10
Vård vid psykisk ohälsa – stora regionala variationer i kompetens 10
Vård vid missbruk och beroende- fortsatt stora i variationer i
behandlingspraxis 11
Vård vid hjärt- och kärlsjukdom – stärk det förebyggande arbetet 11
Socialt betingade skillnader i överlevnad vid cancer – betydligt större
än de regionala12
Ett nytt tandvårdsstöd utvecklas 12
Jämlikhetsaspekter för några grupper 13
Barnhälsovården och elevhälsan behöver stärkas 13
Äldres vård och omsorg – varierande resurser och kvalitet 13
Personer med funktionsnedsättning – tillgängligheten behöver
förbättras 14
Nationella minoriteter – kunskap behöver utvecklas 14
Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck – fördomarna behöver
minska 15

Utlandsfödda – tillgänglighet och kommunikation kan utvecklas 15
Diskriminering vanligare än väntat 16
Rekommendationer om fortsatt arbete 17
Inledning 20
Uppdraget 20
Syfte 21
Vad är jämlik vård 21
Metoder, datakällor och underlag 22
Rapportens disposition 22
Systemperspektiv på jämlikhet i vården 23
Legala utgångspunkter och förutsättningar 23
God vård är jämlik – modell för uppföljning 25
Jämlikhetsperspektiv på hälsans utveckling 26
Socialt betingade skillnader i förtida död är större än de regionala 33
Kostnader för ojämlikhet i hälsa och vård 34
Utmaningar för hälso- och sjukvården 36
Tillgänglighet för grupper med stora vårdbehov 37
Ökat patientinflytande -patientfokuserad vård 41
Kunskapsbaserad vård – fokus på det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet 50
Valda vårdområden 54
Cancervård 54
Sammanfattande slutsatser 54
Skillnaderna mellan utbildningsgrupper minskar inte 55
Cancer bland utlandsfödda – stora variationer 59
Vård vid hjärt- och kärlsjukdom 61
Sammanfattande slutsatser 61
Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar vid allt högre åldrar 62
Högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom bland dem med lägre
utbildning 63
Regionala skillnader i dödlighet efter hjärtinfarkt 64
Hjärtinfarkt bland utlandsfödda 64
Levnadsvanor har stor betydelse 65
Hjärtsjukvård 65
Pågående utvecklingsarbete 71
Vård vid psykisk ohälsa 73
Sammanfattande slutsatser 73
Betydande sociala skillnader i självmord 73
Brist på psykiatrisk kompetens 74
Brister i vården för äldre 75
Flertal skillnader mellan könen 76
Socioekonomiska skillnader i behandling 76
Flyktingbarn bollas mellan verksamheter 77
Missbruk och beroende 78
Sammanfattande slutsatser 78
Om missbruk 78
Socialt betingade skillnader i missbruksrelaterad dödlighet 79
Geografiska skillnader i vårdutbud 80
Bemötande och delaktighet 83
Svårt att införa alkoholinterventioner i vården 83
Många verksamheter saknar tydlig styrning och uppföljning 84
Regeringens strategi 85
Nationella riktlinjer förbättrar vården 85
Tandvård 87
Sammanfattande slutsatser 87
Sociala skillnader i tandhälsa 87
Skillnader i besöksfrekvens mellan olika socioekonomiska grupper 90
Socioekonomins påverkan på val av behandling 94
Ojämn fördelning av tandvårdspersonal över riket 95

Utvalda grupper 98
Barn och unga 98
Sammanfattande slutsatser 98
Barns hälsa – positiv utveckling men inte för alla 98
Hälso- och sjukvård för barn 99
Särskilt utsatta barn 103
Äldre 110
Sammanfattande slutsatser 110
Äldres hälsa – positiv trend men inte entydig för de allra äldsta 110
Män och kvinnor har olika behov – och får ibland olika vård 111
Högutbildade äldre gör oftare läkarbesök 113
Geografiska skillnader är betydande 114
Vård vid livets slut – stor regional variation i kompetens 116
Är vården lika bra för äldre som för yngre 117
Tandvård – bättre kompetens angelägen i kommunerna 118
Funktionsnedsättning 120
Sammanfattande slutsatser 120
Inledning 120
Tio gånger vanligare med dålig hälsa bland funktionshindrade 120
Fler vårdkontakter än den övriga befolkningen 123
Vården som ges är inte likvärdig 123
Pågående insatser och arbete 128
Kunskapsbrister 131
Nationella minoriteter 133
Sammanfattande slutsatser 133
Nationella minoriteter skyddas av gemensam lagstiftning 133
Sämre och bättre hälsa än övriga befolkningen 133
Både högre och lägre vårdutnyttjande 135
Diskriminering och bemötande inom vården 135
Pågående insatser och arbete i verksamheterna 137
Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck 139
Sammanfattande slutsatser 139
Utsatthet och ohälsa bland hbt-personer 139
Högre och lägre vårdutnyttjande än övriga befolkningen 140
Pågående insatser 143
Patientföreträdarnas erfarenheter och iakttagelser 145
Sammanfattande slutsatser 145
Inledning 145
Patientorganisationernas syn på utmaningarna 146
Konsekvenser av ojämlik tillgång till vård 147
Sammanfattat om utmaningarna 149
Vad behöver göras 149
Landstingsledningarnas arbete med jämlik vård 151
Sammanfattande slutsatser 151
Inledning 151
Samstämmighet om problemets omfattning 152
Vad är jämlikhet i vården och hur ska man mäta den 152
Utmaningar 153
SKL prioriterar arbete mot en jämlik vård 155
Revisionsrapporter visar på behov av lokala riktlinjer som främjar ett
jämlikt
bemötande 158
Metoder för ökad jämlikhet i hälsa och vård – exempel från aktuell
forskning 160
Sammanfattande slutsatser 160
Inledning 160
Övergripande interventioner på systemnivå 161
Interventioner inom vissa hälso- och sjukvårdsområden 165
Seminarium med svenska forskare om utmaningar o strategier 171
Utmaningar 171

Strategier 174
Sjukvårdshuvudmännen 174
Nationella aktörer (t.ex. myndigheter inom hälso- och
sjukvårdsområdet) 177
Regering och riksdag (lagstiftning och andra grundförutsättningar 179
Forskning och utbildning (nya forskningsfrågeställningar som behöver
belysas,
insatser inom grundutbildningarna etc.) 180
Deltagare 182
Några andra rapporter:
Lägesrapport 2011 beskriver Socialstyrelsen tillståndet och
utvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Sverige.
Den visar bland annat att frågor som valfrihet och etik var framträdande
trender inom vården och omsorgen under 2010. Frågor om jämlikhet
och krav på effektivitet stod också i fokus.
2010 publicerades Social rapport 2010 och en samlad Lägesrapport
för områdena Folkhälsa, Hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg,
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt
Vård och omsorg - äldre.
Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre –
Primärvårdens och äldreomsorgens uppdrag och insatser
2011-12-15 Rapporten redovisar Socialstyrelsens kartläggning av
primärvårdens ansvar och insatser samt förslag till en sammanhållen
vård- och omsorgstjänst. Rapporten är en förstudie och det krävs
fortsatt arbete.
De mest sjuka äldres vård och omsorg – en beskrivning utifrån
nationella indikatorer 2011-12-15
Rapporten redovisar ett antal indikatorer som kan användas på
nationell, regional och lokal nivå för att följa utvecklingen av de mest
sjuka äldres vård och omsorg.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen En rikstäckande
undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och
äldreboenden 2011 2011-12-14
Socialstyrelsen har för tredje gången undersökt äldres uppfattning om
äldreomsorgen inom hemtjänst och äldreboende. Rapporten bygger på
enkätsvar från 56 000 äldre personer med hemtjänst och 31 000 som
bor i äldreboende.
Behovsbarometern – äldre – En undersökning om behovet av
hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg 2011-12-22
Denna rapport redovisar en undersökning med 1 100 personer som är
80 år och äldre och som inte har äldreomsorg. De äldre har fått svara
på frågor om de har behov av hjälp och stöd, vem som hjälper dem och
varför de inte har kommunal äldreomsorg. De äldres behov beskrivs
utifrån civilstånd, kön och allmänt hälsotillstånd.
Nytt om psykisk hälsa nr 7/2011 2011-12-21
Nytt om psykisk hälsa är ett informationsbrev som behandlar nationellt
utvecklingsstöd till verksamheter för människor med psykiska
sjukdomar och funktionsnedsättningar

Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
O....6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
O....60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter
O....61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter
O....62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
O....63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
O....64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
O....641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
O....643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
O....644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
O....645 Användning av inventarier o d.
O....646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
O....647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter
O....648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
O....649 Personvård: barn, hemsjukvård o d .
O....65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d
O....651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
O....6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
O....6525-6529 Militära verksamheter
O....653 Handelsverksamheter.
O....654 Telekommunikationsverksamheter.
O....655 Förlagsverksamheter o d.
O....656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
O....657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
O....658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad.
O....659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.
O....66/68 Tillverkning av varor
O....66 Tillverkning av kemivaror o d
O....67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
O....68 Tillverkning av komplexvaror
O....69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar
Kulturella verksamheter
O....7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
O....70 Allmänt om konst och kultur.
O....71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat.
O....72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur
O....73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning
O....74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning
O....75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto
O....78 Musik ( konserter o d 792)
O....79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Sport
O....7911-7913 Seder och bruk .
O....7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
O....792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
O....793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
O....794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips
O....795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
O....7951 Socialvård o d.
O....7952/7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer
O....7957 Undervisning o d.
O....7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
O....7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d
O....796/799 Sport, idrott o d.
O....8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
O....80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89.
O....81 Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89.
O....82/89 Skönlitteratur på olika språk
O....9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
O....90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen
O....91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/99.
O....92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d
O....93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.

Verksamheter om de fysiska och sociala miljöerna ingår i
område 7. Område 7, dvs 70-79, gäller:
70/78 Formgivning av fysiska miljöer, form- o bildkonst, musik.
70 Allmänt om konst och kultur, formgivning av fysiska och sociala
miljöer. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer . 72 Formgivning
av byggnader, anläggningar. 73 Skulptur, museer, utställningar.
74 Formgivning av bruksföremål o d. 75 Konstmåleri . 76 Grafisk
konst, teckenkonst. 77 Fotografi. 78 Musik.
79 Formgivning av sociala miljöer. Seder och bruk, nöjen, spel,
sociala miljöer och verksamheter, sport.
791 Seder och bruk, film,TV, radio, offentliga fester mm. 792 Teater.
793 Sällskapsnöjen. lek. 794 Spel. 795 Sociala miljöer, sociala relationer
o d, sociologi, socialvård, kriminalitet, polisväsen, kriminalvård,
undervisning, föreningsliv. 796 / 799 Sport, idrott o d.
Verksamheterna i avd 6 gäller ekonomiska / teknologiska verksamheter
till praktisk, kroppslig nytta. T ex odlar man potatis i avd 63 för
att få potatis till föda och inte för att man tycker det är roligt att odla
potatis.
Verksamheterna 7-9 gäller vad man kan kalla kulturella verksamheter
och det gemensamma för dem är att de påverkar psykena. Verksamheterna
i avd 8 gäller språk och litterära verksamheter med tonvikt
på s k skönlitteratur. I avd 9 gäller det vad man kan kalla saklitterära
verksamheter. Gränsen mellan skönlitteratur och saklitteratur är inte
alltid helt klar.
Avd 70 gäller verksamheter som gäller alla eller ett flertal av verksamheterna
71-79.
Verksamheterna i 71-78 gäller formgivning av fysiska föremål av
olika storlekar och formgivning av bilder o d och ljud med hänsyn till
praktiska krav men också, och det är det väsentliga, med hänsyn till
påverkan på psyken. Det största föremålet är jordklotet och andra stora
föremål är städer o d. Påverkan kan vara av typen ”det är vackert”,
”det är fult”, ”det uttrycker maktförhållanden, klassförhållanden eller
andra förhållanden jag gillar / ogillar”.
Verksamheterna i avd 79 gäller människornas betenden ensamma
och sinsemellan. Verksamheterna bildar tillsammans vad man kan
kalla sociala miljöer. Talspråket är en viktig del av de mänskliga
relationerna. Språkliga verksamheter i avd 80 som gäller talspråk ingår
i de sociala miljöerna.
Verksamheterna i 79 behandlas av många vetenskaper med olika
namn, bl a etnologi, etnografi, folklivsforskning, folkminnesforskning,
folklore, kulturhistoria , socialantropologi och sociologi, och de delar
upp sina områden på olika sätt. Ämnena i 79 avser huvudsakligen
aktuella förhållanden i utvecklade kulturer, men ämnena i 7911 är
hämtade från de etnologiska / etnografiska vetenskaperna som mer
gäller förhållanden i äldre eller mindre utvecklade kulturer. Ämnena i
7911 är emellertid i stor utsträckning användbara även för aktuella
förhållanden i utvecklade länder.
Avd 7911 gäller vanliga beteenden under livet seder och bruk i den
enskildes liv o d. 791 för övrigt gäller offentliga evenemang, offentliga
nöjesverksamheter o d. Här ingår bl a, på 7914, film, radio och TV o d
som genom tal- och bildkommunikationen är delar av de sociala
miljöerna.
I 791 ingår dock ej teater o d, som finns på 792. 793 gäller nöjesverksamheter
och lek o d i mer pivat miljö och 794 gäller spel av olika
slag. Sport och idrott o d är beteenden som gör att de hör hemma i 79
och finns på 796-799.
Avd 795 är organiserad som avd 72 om arkitektur, dvs formgivning
av byggnader och anläggningar.

I avd 72 står 72 1 för arkitekturverksamheter i allmänhet och i avd
795 står 795 1 för sociala relationer och verksamheter i allmänhet
( komplement till 791), med bl a socialvård och hjälpverksamhet o d.
Avd 72 2-72 4 gäller byggnader och fysiska miljöer från olika
tidsepoker, forntid, medeltid och nutid. 795 2-795 4 gäller sociala
miljöer med anknytning till dessa fysiska miljöer. 795 2 kan t ex gälla
sociala miljöer kring pyramiderna, idag eller under forntiden.
Avd 72 5-72 8 gäller byggnader av olika slag och tillhörande fysiska
miljöer. 795 5-795 8 gäller sociala miljöer i motsvarande fysiska
miljöer.
Exempel: 72 54 gäller industribyggnader, fabriker, verkstäder,
lantbruksbyggnader o d. 795 54 gäller sociala miljöer i dessa fysiska
miljöer. I 795 54 ingår ej verksamheter som ingår i de ekonomiska
verksamheterna. Ordergivning inom lantbruket som del av arbetsprocesserna
ingår i 63 om lantbruk. Formgivning av industribyggnader
ingår i 72 54, tillverkning i industrier ingår i 66-68, sociala miljöer i
industrier ingår i 795 54.
På arbetsplatser av alla slag förekommer sociala relationer och
beteenden människor emellan, som ej direkt hör till de ekonomiska
veksamheterna, det är sociala miljöer, och det är intressant att få veta
något om dessa sociala miljöer. Det finns vanligen inga institutioner
som sysslar med sociala miljöer inom bara en ekonomisk verksamhet,
t ex jordbruket eller någon speciell industri. Däremot kan det komma
enstaka vetenskapliga rapporter om sociala miljöer i särskilda ekonomiska
verksamheter.
Sociala miljöer skildras ofta i skönlitteraturen, men den sorteras
vanligen inte efter innehållens sociala miljöer. Vilhelm Mobergs utvandrarserie
skildrar sociala miljöer inom jordbruket och skulle kunna
placeras på 795 54, men i biblioteken placeras den serien på avdelningen
för svensk skönlitteratur.
Ett annat exempel: Formgivning av restaurangbyggnader och
restauranglokaler sker i 72 57. Restaurangverksamheterna finns på
641-642 och de sociala miljöerna med anknytning till restauranger
finns på 795 57.
Inom 795 placeras verksamheter som har social karaktär och inte
lämpligen kan ingå i de ekonomiska verksamheterna i 6.
Utbildningsverksamheter är sådana verksamheter och finns på 79
57. Där finns bl a högskolor och universitet på 79 578. Skolor med
stark tillhörighet till särskilda verksamheter kan placeras på den
särskilda verksamheten. Sjukvårdshögskolor kan placeras på 61,
jordbruksskolor på 63, tekniska högskolor på 62 etc.
Universiteten kan inte placeras ut lika enkelt, ska man placera ut
universitetens utbildningar måste man dela upp efter olika institutioner
och då kan man t ex placera naturvetenskapliga institutioner på avd 5.
Men gemensamma verksamheter för högskolor och universitet
placeras på 79 578. Sociala miljöer i utbildningsanstalter placeras på
79 579.
Forskningsverksamheter placeras tillsammans med högskolor och
universitet och på 79 5787 och för de verksamheterna gäller samma
placeringsproblem som för högskolorna. Medicinska forskningsrådet
kan placeras på 61, men forskningsrådet för socialvetenskap o d
sysslar med så många verksamhetsområden att det är svårt placera det
på någon speciell verksamhet.
Polis och kriminalvård o d är verksamheter som har placerats på 79
556. Sociala miljöer i boendet finns på 79 58 och sociala miljöer i
föreningar o d finns på 79 59.
Här har inte behandlats alla problem med placering av sociala
miljöer, men principerna har antytts.

Innehåll i omr36-39zp.pdf.
Sven Wimnell 10 februari 2012 + 24 feb: Alliansregeringens
verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk
skuggregering. http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf
Innehåll:
Sid
7 En inledning
8 Det socialdemokratiska partiet.
9 Kort beskrivning av ett klassifiationssystem.
10 Förslag till socialdemokratisk skuggregering.
19 Årskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer
19 Pensionärer 2011.
20 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 2010.
21 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
21 Överskotten för ensam har ökat 2011 jämfört med 2010
21 Grundlön per månad för arbetare år 2009
22 Några ord till slut. Om politiska problem.
22 Förenta Nationerna, FN, är ett försök att leda världen.
22 Moderaternas ideologi är borgerlighetens ideologi.
22 Arbetslöshet och välfärdens grunder.
23 Slopa inte kärnkraftverken. Förespråka inte förmögenhetsskatt,
ny fastighetsskatt eller ny arvsskatt.
23 Förbättra för låginkomster. Bobidrag. Slopa tv-avgiften.
24 Socialdemokraterna, ett statsbärande parti. Partiets politik.
25 Skolan, pensioner, socialförsäkringar, sjukvården.
29 Innehåll i Sven Wimnell 10 januari 2012:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna
förbättra världen Politik inför 2012.
35 Innehåll i Sven Wimnell 11 januari 2012:
Kulturutredningar och kulturbudgetar.
39 områdeSamhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen
Det är människornas verksamheter som avgör världens
framtid. För framtidsplaneringen har arbetats fram en
planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för
mänskliga verksamheter som ska ge bättre underlag för
kunskaper om verksamheterna och deras samband - för
bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
43 Klassifikationssystem för verksamheter.
45 Människorna har olika behov av information i olika roller.
46 Den fundamentala påverkanskedjan.
47 Politiska planeringar.
48 Schema över påverkans- och förändringsproblem.
49 Individens inre verklighet, politiska styrningar och
ekonomiska och kulturella handlingar.
I det följande har lagts in alliansregeringens verksamheter
och i område 351 en socialdemokratisk skuggregering.
50 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
51 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar.
52 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.
53 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning.
53 Arkiv- och biblioteksministern.
57 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier.
58 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband.
59 105 Övergripande om forskning.
60 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter.
61 107 Övergripande filosofier om utbildning o d.
63 108 Samhällskunskap.
64 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.
64 Lärdomen, vetenskaperna och tänkandet har utvecklats.
Om idé-, lärdoms-, vetenskaps- och filosofihistoria.

74 11/19 Individernas inre verkligheter.
75 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
76 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
77 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
77 Om estetik.
82 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.
82 Världsåskådningar. Världsbild. Livsåskådningar.
Människosyn.
Om ideologier
88 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
88 Om psykologi.
96 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
96 Om logik.
101 17 Individens moral och uppfattningar om moral.
101 Om etik och moral.
107 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.
108 2 Religiösa verksamheter o d
109 20 Övergripande religiösa verksamheter o d.
109 Trossamfundsministern.
112 21 Allmän religionsvetenskap.
113 22/28 Kristna religioner.
114 29 Icke kristna religioner o d.
115 3
116 31
116
123 32
123
130
133 33
133
136 34
137
139
Politikvetenskaper. Politiska verksamheter.
Statistik och demografi.
Om statistik.
Statsvetenskap.
Om demokrati.
Demokratiministern.
Nationalekonomi, internationell ekonomi.
Om nationalekonomi.
Lagar o förordningar, traktat, juridik.
Justitieministern.
Justitiedepartementet.
144 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter.
145 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands).
145 Socialdemokratisk skuggregering.
153 Riksdagens utskott.
174 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande
utomlands).
176 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands).
176 Statsministern.
177 Regeringen.
201 Statsrådsberedningen.
203 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)
203 EU-ministern.
206 36/39 Politiska krav och politiska planeringar.
207 De politiska partierna.
211 36... om individernas kroppsliga förhållanden.
212 37... om utbildning o d.
213 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verksamheter.
214 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d.
215 4 Sambandsforskningsverksamheter.
216 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49.
217 5 Naturforskning. Matematikverksamheter.
218 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap.
219 51 Matematik.
220 52 Astronomi, rymdforskning.
221 53 Fysik o d.
222 54 Kemi o d.
223 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d.
224 56 Paleontologi, arkeologi o d.
225 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet.
226 58 Botanik.
227 59 Zoologi.

228 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
229 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska
verksamheter.
230 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od.
Veterinärverksamheter.
232 Hälso- och sjukvårdsministern.
249 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d).
252 IT-teknik.
255 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske.
256 Landsbygdsministern.
258 Landsbygdsdepartementet.
275 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
276 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
276 Livsmedelsministern.
279 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
279 Boende.
279 Turistministern.
283 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
283 Energiministern. Med vatten, avlopp, avfall.
290 645 Användning av inventarier o d.
290 Konsumentministern.
294 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
295 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter.
295 Hushållsekonomi.
296 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
297 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete.
297 Äldreomsorg.
300 65 Administration, distribution, kommunikation,
organisation o d.
301 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning.
301 Datoranvändning.
302 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
302 Kommun- och förvaltningsministern.
315 Utrikesministern.
316 Utrikesdepartementet.
321 Förvaltningsavdelningen.
323 6525-6529 Militära verksamheter.
323 Försvarsministern.
325 Försvarsdepartementet.
333 653 Handelsverksamheter.
333 Handelsministern.
340 654 Telekommunikationsverksamheter.
340 IT-ministern.
341 655 Förlagsverksamheter o d.
342 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
342 Infrastrukturministern. Transporter.
351 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
351 Finansministern.
352 Finansmarknadsministern.
353 Finansdepartementet,
358 Socialförsäkringsministern.
369 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling.
Arbetsmarknad.
369 Arbetsmarknadsministern.
371 Arbetsmarknadsdepartementet
380 Näringsministern.
381 Näringsdepartementet.
395 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.

396 66-69 Tilverkning.
66/68 Tillverkning av varor.
66 Tillverkning av kemivaror o d.
67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d.
68 Tillverkning av komplexvaror.
398 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar.
399 7
403 70
403
405
417 71
418
419
423
436 72
439
Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
Allmänt om konst och kultur.
Kulturministern.
Kulturdepartementet.
Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat.
Miljöministern.
Miljödepartementet.
Plan- och byggministern. Bostadsministern.
Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur.
Arkitekturministern.
441 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning.
442 Museiministern.
446 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning.
446 Designministern.
447 75/77 Bildkonst. 75 Måleri. 76 Grafiskt, 77 Foto.
448 Bildkonstministern.
449 78 Musik ( konserter o d 792).
450 Musikministern.
451 79
Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och
verksamheter. Sport.
452 7911-7913 Seder och bruk .
453 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
453 Film-, radio- och TV- ministern.
459 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
459 Teaterministern.
462 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
463 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips.
463 Spelministern.
465 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
467 7951 Sociologi. Socialvård.
468 Socialministern.
469 Barn- och äldreministern.
470 Socialdepartementet.
487 Biståndsministern.
490 7952-7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer.
492 Polis-, brotts- och kriminalvårdsministern.
505 Jämställdhetsministern.
508 7957 Undervisning o d.
509 Undervisningsministern.
512 Undervisningsdepartementet.
527 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet.
527 Integrationsministern.
529 Migrationsministern.
530 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d.
530 Föreningsministern.
533 796- 799 Sport, idrott o d.
534 Idrottsministern.

536 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
536 Språk- och litteraturministern
539 80 Språk.Språkliga verksamheter. 802-809 motsvarar 82-89.
541 81 Litteraturvetenskap - historia. 812-819 motsvarar 82-89.
543 82/89 Skönlitteratur på olika språk.
82 Engelsk skönlitteratur o d.
83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur.
84 Fransk skönlitteratur o d.
85 Italiensk skönlitteratur o d.
86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d.
87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d.
88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d.
89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d.
546 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
547 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen.
548 Pressministern.
554 91 Allmän geografi, reseskildringar 913-919 motsvarar
93-99.
555 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d.
556 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.
560 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och
forntidshistoria.
94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i
Europa.
95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.
96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika.
97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och
Mellanamerika.
98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika.
99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden
Sid
562 Ändringar 24 feb 2012. Om skuggregering och
-576 riksdagsutskott
I början på varje område finns uppgifter om Libris-koder
enligt:
Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och
några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf
Med kompletteringar från omr 01d.pdf
* Med röd stjärna i slutet på områdena finns länkar som
berör området.
Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska
man kunna förbättra världen Ett forskningsarbete.
Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.con/
omr40zf.pdf)

2012 års ekonomiska vårproposition
miljoner kr
Prop. 2011/12:100 Utgiven: 16 april 2012 av Finansdepartementet
Ladda ner
▪ 2012 års ekonomiska vårproposition, prop. 2011/12:100 (pdf
2,3 MB)
▪ Bilaga 1: Tabellsamling makroekonomisk utveckling och
offentliga finanser (pdf 214 kB)
▪ Bilaga 2:Analys av utgiftsutvecklingen 2001-2016(pdf 120 kB)
▪ Bilaga 3: Fördelningspolitisk redogörelse (pdf 577 kB)
▪ Bilaga 4: Utvidgad redovisning av den offentliga sektorns
investeringar, kapitalstock och reala förmögenhet (pdf 408 kB)
▪ Bilaga 5: Utvärdering av jobbskatteavdraget (pdf 711 kB)
▪ Utdrag ur protokoll (pdf 29 kB)
Sammanfattning
Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att
ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2013.
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens
övriga innehåll, dvs. en beskrivning av det finanspolitiska ramverket
och en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den
makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser,
en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och
reformutrymmet, en uppföljning av statens budget samt en bedömning
av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av
utgiftsområdenas indelning.

Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:97 Måndagen den 16 april
Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:97
Måndagen den 16 april 2012.
Inga bilagor Måndagen den 16 april Kl. 13:00 - 17:02
1 § Bordläggningsdebatt med anledning av vårpropositionen
Anmäldes Proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska
vårproposition. Finansministern överlämnade 2012 års ekonomiska
vårproposition 2011/12:100.
Anf. 1 Finansminister ANDERS BORG (M):
Fru talman! Jag har nu till riksdagen avlämnat årets vårproposition om
jobb och välfärd. Denna proposition överlämnas i en orolig tid i
världsekonomin. I den internationella diskussionen står Europa i fokus
därför att länder som Spanien, Italien, Portugal och Grekland utgör ett
allvarligt riskmoment när det gäller återhämtningen. Klarar man av att
återställa förtroendet Klarar man av den långsiktiga uthålligheten
Eller ska marknaderna åter komma tillbaka till osäkerhet
I den här miljön står sig Sverige starkt. Vi är ett land som har starka
offentliga finanser och en möjlighet att möta krisen med en helt annan
stabilitet än andra länder upplever. Tack vare vårt ramverk och vår
långa tradition av starka offentliga finanser och tack vare de
omfattande åtgärder regeringen vidtagit står sig Sverige starkt.
När vi blickar ut över de år vi nu har gått igenom kan vi konstatera att
trots att vi passerat den värsta efterfrågenedgången sedan depressionen
står sig Sveriges siffror väl i jämförelse med de flesta. Vi har haft
högre tillväxt de senaste fem åren än USA, Kanada, Japan, Tyskland,
Frankrike, Holland, Spanien och våra egna grannländer, med Finland
och Danmark som exempel. Vi har haft en inflation som legat väl i
linje med de länder som bäst har upprätthållit prisstabiliteten, och
styrkan i våra offentliga finanser kan knappast någon annan mäta sig
med av de länder som vi rimligen kan jämföras med.
Även vår arbetsmarknad har klarat sig bra i relativa termer, trots att
detta är den tyngsta krisen sedan depressionen. Sysselsättningen har i
Sverige ökat snabbare än i praktiskt taget alla jämförbara länder: bättre
än i USA, bättre än i Japan, bättre än i Kanada, starkare än i
Storbritannien, starkare än i Spanien och starkare än i våra egna
grannländer.
Också arbetslösheten har vi klarat bättre än de flesta. Det är klart att
den ökat under krisen, men vi har hållit tillbaka och begränsat den så
långt det gått. De flesta andra europeiska länder har haft en större
uppgång i arbetslösheten än Sverige.
Denna styrka beror naturligtvis på en kombination av en svensk
modell som är robust och ger stabilitet och trygghet och de många
åtgärder som vi har vidtagit för att stabilisera situationen.
Tittar vi nu på läget är det alldeles uppenbart att vi efter en mycket
stark tillväxt under 2010 och 2011 ser en uppbromsning under detta år.
Vi ser hur osäkerheten internationellt har tryckt ned investeringar och
gjort hushållen mer tveksamma och hur nettoexporten stannat av.
Under 2012 ser vi nu hur en normalisering börjar komma till stånd när
och om de internationella riskerna klingar av. Det betyder att vi åter får
en ekonomi som börjar lunka på i det tempo man kan önska och
hoppas. Det slår sedan gradvis igenom på både sysselsättning och
arbetslöshet.

Men läget för den ekonomiska politiken är tydligt. Vi har en
stabilisering. Riskbilden har förskjutits. Men det är också en tillväxt
som är långsammare under 2012 för att därefter återhämta sig. Trots
stabiliseringen är det också tydligt att riskbilden internationellt är på
nedåtsidan. Vi vet inte när osäkerheten på marknaderna återvänder, vi
vet inte hur djup och långvarig den här krisen blir och vi vet inte hur
stora efterverkningar den har på de kommande åren.
I det här läget ska vi säkra säkerhetsmarginaler. Vi ska ha så starka
offentliga finanser att de ska kunna ta stöten om det blir värre, längre
och jobbigare. Vi ska ha tillräckliga utrymmen; om det behövs
krispaket eller om vi behöver hantera en finansiell sektor i oro ska det
kunna ske utan att det byggs en oro och en osäkerhet kring
hållbarheten i vår långsiktiga uthållighet. Den typen av
säkerhetsmarginaler och skyddsvallar har vi, och det har gagnat
Sverige väl att vi har den situationen.
Mot detta står samtidigt att tillväxten stannar upp i år och att vi har en
fortsatt hög arbetslöshet och en sysselsättning som inte längre växer
lika snabbt. I det läget blir det naturligtvis en avvägning. När har
riskerna klingat av tillräckligt, och när vågar man gå in i en
framtidsdiskussion
Än så länge, när det råder en alldeles tydlig internationell enighet om
att riskerna är på nedåtsidan, gäller det att man är försiktig. Den som är
oförsiktig i detta läge kommer att riskera att vi i Sverige får föra en
diskussion om nedskärningar och skattehöjningar. Vi vet hur
agendorna ser ut nu i Europa. Det handlar om att stapla nedskärningar
av välfärd på skattehöjningar som drabbar allt och alla. Den
diskussionen har inte vi, för vi har skyddsmarginaler och har varit
försiktiga.
Om vi då ser en avklingning av de internationella riskerna och det
öppnas en möjlighet för oss att tala om framtidsutmaningar, då är de
väldigt tydliga för Sverige: Vi har för hög ungdomsarbetslöshet, och
det är alldeles för många människor som kommer till Sverige som får
för svårt att ta sig in på vår arbetsmarknad.
Vi har en ungdomsarbetslöshet som ligger på runt 20 procent och till
och med däröver. Vi har en arbetslöshet bland utrikes födda på strax
under 15 procent. Detta är avgörande och centrala framtidsutmaningar
som vi måste möta, och de är strukturella till sin natur. Dessa problem
har vi haft under både tio och tjugo år, och de måste mötas genom
omfattande förändringsarbete.
Det är tydligt att det här är akilleshälen på den svenska
arbetsmarknaden. Trösklarna är för tunga. Kombinationen av skatter,
lagar och avtal gör att det inte kommer tillräckligt många jobb där
ungdomar och invandrare har en chans att komma in. Det är uppenbart
att vi har för svaga drivkrafter. Utformningen av bidragssystem och
skattesystem gör att det inte alltid lönar sig tillräckligt att gå in på
arbetsmarknaden. Det är tydligt att vårt utbildningssystem inte fullt ut
har förmått fullgöra det vi har önskat oss.
Vi kan se att länder som inte är väsensskilda från oss, som Holland,
Österrike och Tyskland, med starka fackföreningar, kollektivavtal och
välfärdsstat, har väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet än vi. Det beror
på att de har utbildningssystem som har fungerat bättre. De här
trösklarna, att det är för tungt med avtal och kostnader, att
drivkrafterna inte är tillräckliga och att utbildningssystemet inte
fungerat som vi önskar, måste vi möta. Här pågår ett brett och intensivt
arbete i Regeringskansliet och Finansdepartementet inför höstens
budgetarbete. Låt mig nämna några viktiga punkter!

Vill vi förstärka drivkrafterna är det uppenbart att den avräkning på
100 procent vi i dag har i försörjningsstöden är för kraftig. Det är
uppenbart att vi behöver kunna både ge mer stöd och ställa tydligare
krav på dem som har försörjningsstöd eller deltar i olika typer av
etableringsprogram. Det är tydligt att drivkrafterna kan bli starkare och
att vi samtidigt kan erbjuda människor ekonomisk trygghet genom den
typen av förändringar.
På samma sätt är det tydligt att vi måste se över vårt
utbildningssystem. Vi har tagit viktiga steg. Vi har ett lärlingssystem,
och vi har vidtagit åtgärder för att stärka praktiken i
yrkesutbildningarna. Men det har inte blivit tillräckligt starkt
genomslag för detta. Här måste vi inför de kommande åren arbeta med
förstärkningar och förbättringar för att fler ska få möjlighet att få en
bra praktisk utbildning och en enkel väg in på arbetsmarknaden.
Det här är viktiga åtgärder, på samma sätt som det är viktigt att vi
förbättrar etableringssystemen, så att fler som kommer till Sverige får
en chans att snabbt komma in. Det är inte rimligt att det tar fem år för
en man och tio år för en kvinna att etablera sig på den svenska
arbetsmarknaden. Här måste vi se över systemen och förstärka både
stöd och krav som säkrar att man via bra språkkunskaper, en bra
utbildning och en möjlighet att komma in i olika former får en chans
att etablera sig på Sveriges arbetsmarknad.
Vi har också tillväxtutmaningar. Om en stor framtidsutmaning är
arbetsmarknaden är en annan stor framtidsutmaning tillväxten. I dag är
det miljarder människor som konkurrerar i den fria handeln och den
öppna ekonomin i världen. Svenska företag möter på nya områden och
flera områden en allt hårdare konkurrens. Det måste vi kunna möta.
Här har vi ett aktivt arbete på en rad punkter för att förstärka
företagsklimatet. Låt mig nämna några.
Vi kommer i höst att få en tillväxtproposition om infrastrukturen.
Kapacitetsutredningen som Trafikverket gör kommer nu på plats. Den
får prövas, och sedan får vi värdera vad av detta som kan gå in i
propositionen.
Vi ska lägga fram en forsknings- och innovationsproposition i höst
som också den kommer att vara en viktig pusselbit för att förstärka ett
svenskt innovations- och tillväxtklimat för företagen.
Till det kommer att vi måste se över vår företagsbeskattning. Vi ser nu
hur andra länder sänker sin beskattning. Det skapar naturligtvis en
utmaning för Sverige.
Det är centralt att vi stänger möjligheter till aggressiv skatteplanering
och förhindrar att vi har en skatteplanering som leder till att vi tappar
viktiga intäkter för vår välfärdsstat och för det samhälle som har varit
med och skapat de vinsterna.
Vi måste till hösten komma tillbaka med förslag som förstärker
företagsskatterna på ett sätt som gör att vi får mer av
tillväxtorientering i den svenska ekonomin.
På samma sätt är det en central utmaning för Sverige att vi ska få en
bra välfärd. I höstens budgetarbete är det bland annat sjukvård och
äldreomsorg som står i centrum.
Sammanhållning är viktigt. När vi tittar på Sverige ser vi att
inkomstskillnaderna mätt med olika mått oftast är mindre i de nordiska

länderna. Det gäller också om vi tittar på hela det breda måttet med
inkomstfördelningar justerat för välfärd. Sverige ligger lägst av alla de
OECD-länder som vi kan jämföra oss med.
Det är också någonting vi har sett under krisen. I många andra länder
har inkomstskillnaderna under de senaste fem åren ökat avsevärt
snabbare än vad de har gjort i Sverige. Kriser drar isär samhällen.
Det är särskilt viktigt att vi med fördelningsinsatser och
välfärdsinsatser säkrar att hålla ihop samhället. De diskussionerna
kommer inför hösten att bli centrala och avgörande.
Detta är vår grundläggande inriktning. Vi har fortfarande ett besvärligt
internationellt läge. Vi läser i nyhetsrapporteringen i dag hur räntorna i
Spanien stiger på grund av oro för de offentliga finanserna och
osäkerhet om det politiska läget i Italien.
Den typen av oro kan komma tillbaka. Vi kan inte vara säkra på att
krisen har passerat oss, utan den kan komma tillbaka ett varv till. Det
finns tecken på stabilisering. Kommer de på plats får vi ett läge där
export, investeringar och konsumtion åter normaliseras.
I det läget har vi också starkare offentliga finanser och ett läge där vi
kan svara upp mot olika framtidsutmaningar. Men vi ska vara
försiktiga. Vi ska säkra skyddsvallar. Vi ska säkra att Sverige inte
hamnar i de diskussioner om nedskärningar och skattehöjningar som
nu plågar så många andra länder.
Ska vi blicka framåt är det de unga, tillväxten, välfärden och
sammanhållningen som är det centrala för att vi ska få en
budgetproposition i höst som hjälper till att bygga Sverige starkt både
för jobb och för välfärd. (Applåder)
Anf. 2 FREDRIK OLOVSSON (S):
Fru talman! Arbete är grunden för vårt välstånd. Sveriges viktigaste
och största tillgång är befolkningens förmåga och vilja till arbete. En
nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att
gå till och därmed också en egen försörjning.
Men arbete är inte bara fråga om att tjäna ihop till en lön för att leva
på. Det är också den enskilt viktigaste insatsen eller förutsättningen för
att människor ska kunna vara fria. Arbete och inkomst ger den
enskilde frihet att göra sina egna livsval och förverkliga sina egna
livsdrömmar.
När nu finansministern lägger fram sin ekonomiska vårproposition tror
jag att det är det perspektivet, jobben, som våra medborgare förväntar
sig. Fredrik Reinfeldt sade redan före valet 2006 att det är just på
jobbfrågan som väljarnas förtroende kommer att bero. Det måste
rimligen vara lite si och så med det förtroendet i dag.
Ungefär 400 000 människor står utanför arbetsmarknaden i dag, enligt
Arbetsförmedlingen och SCB, trots att de både vill och kan jobba. Det
innebär att en större del av befolkningen nu är arbetslös än när
regeringen tillträdde.
Det är 400 000 människor som vaknade upp i morse utan att ha ett
arbete att gå till. Det är 400 000 som inte får lön i slutet av månaden.
Det är 400 000 som tystnar när andra talar om jobbet på festen eller
middagen. Det är 400 000 som vill tas i anspråk men som ställs åt
sidan.
Då blir man lite ledsen när man hör vad finansministern har att säga.
Vårpropositionen ger inte mycket hopp till dem som i dag saknar jobb.

Med regeringens politik kommer arbetslösheten att bita sig fast och
bestå på dessa höga nivåer.
Fru talman! Vi socialdemokrater menar att en ansvarsfull ekonomisk
politik för fler jobb vilar på tre fundament. Det första, själva grunden,
är ordning och reda i den offentliga ekonomin. Solida offentliga
finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt och en stabil välfärd.
Ingen förstår det heller bättre än vi. När svenska folket röstade bort
Carl Bildts regering var underskottet i statsbudgeten 220 miljarder
kronor. Svenska försäkringsbolag sade öppet att detta lands statspapper
kan vi inte investera i. De var alldeles för osäkra.
Det låter som en rapport från krisens Grekland. Men det var så som
Sverige såg ut. Det var i det läget som vi utarbetade det finanspolitiska
ramverk som nu framgångsrikt har gett vårt land stabila statsfinanser
och förtroende för den svenska ekonomin. När Göran Persson avgick
kunde han överlämna ett rejält överskott i stället för underskott.
Jag vill gärna tacka finansminister Anders Borg för att han under den
tid han har skött Finansdepartementet inte har slarvat med de
offentliga finanserna i Sverige. Att vårpropositionen räknar med ett
litet underskott förtar inte alls den bilden.
Moderaternas omsvängning om exempelvis överskottsmålet gör att vi
har en bred majoritet i Sveriges riksdag för stabila offentliga finanser.
Det förtroende som det skapar för vårt land är oerhört viktigt och helt
centralt. Det ser vi med den internationella utblick som vi alla kan göra
och när vi ser hur andra länder tvingas till smärtsamma nedskärningar.
Ordning och reda är grunden. Men det är långt ifrån tillräckligt. Det
andra fundamentet handlar om arbetsmarknadens efterfrågesida, att det
finns växande och stabila företag som vill anställa. Det kräver en
politik för innovationer och för hur idéer ska kunna bli till blomstrande
företag som kan betala bra löner och erbjuda goda arbetsvillkor till
sina anställda.
För oss är ökade investeringar i forskning och utveckling centralt. På
finansministerns fråga om vi ska titta framåt och satsa på just den
typen av saker är vårt svar ja. Vi vill förstärka innovationskedjan så att
fler idéer kan växa till en vara eller en tjänst. Vi vill öka tillgången på
riskkapital så att fler företag kan växa och starta. Vi vill öka
exportstödet så att vi lättare kan hitta en väg till de internationella
marknader som nu behövs när också Europa hackar.
Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det
finns ett samarbete som är väl fungerande med alla aktörer i samhället
som kan bidra till att vi blir framgångsrika i den internationella
konkurrensen. Det krävs helt enkelt ett förtroendefullt och strategiskt
samarbete mellan näringsliv, politik, fack och akademi.
Här lämnar situationen en hel del övrigt att önska. Regeringen saknar
inte bara en riktig näringspolitik utan har också en påfallande
ansträngd relation med näringslivet. Ett exempel på det är den kraftiga
kritik som regeringen fick av Svenskt Näringslivs ordförande
häromdagen sedan arbetsmarknadsministern försökte skylla
ungdomsarbetslösheten på företagen.
Efter snart sex år i regeringsställning duger det inte att skylla ifrån sig
längre. Det duger inte att skylla på företagen. Det duger inte att skylla
på de fackliga organisationerna. Det duger inte att skylla på de
arbetslösa eller på oss andra. Det är ni själva som måste ta ansvar.

Det behövs kraft och politik för att sätta Sverige i arbete. Med de
resultat som regeringen hittills uppvisat när det gäller jobben och den
vårbudget som man nu presenterar är det uppenbart att man inte har
den kraften, den förmågan eller de idéerna.
Fru talman! Det tredje fundamentet i en fungerande strategi för fler
jobb är att människor är rustade för att ta de arbetstillfällen som växer
fram.
Regeringen har helt missförstått vad som krävs i en modern och
internationellt konkurrensutsatt ekonomi. I stället för att satsa på
kunskap och kompetens har man valt att försämra löntagarnas
ekonomiska trygghet vid arbetslöshet och sjukdom. Man har satt press
nedåt på lönerna och har placerat tiotusentals människor i passiva
massåtgärder.
Kanske har man gjort det av rent ideologiska skäl eller cyniska skäl,
kanske har man genomfört politiken i tron att det helt plötsligt ska
uppstå jobb ur tomma intet. Jag vet inte vilket som är värst, men helt
uppenbart är det att man inte klarar av detta på ett tillräckligt bra sätt.
Regeringen borde i stället ta signalerna från företagen på allvar.
Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät bland 8 500 företag visar att
över hälften har upplevt att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera
personal. Det sker alltså samtidigt som det finns 400 000 arbetslösa.
Svenskt Näringsliv konstaterar det vi socialdemokrater har sagt men
som även Konjunkturinstitutet bekräftar, nämligen att
matchningsproblemen på arbetsmarknaden har blivit större.
Arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats. Det är inte så konstigt.
Förmågan att ställa om blir förstås sämre när vuxenutbildningen
urholkas och man drar ned på de kompetenshöjande insatserna i
arbetsmarknadspolitiken. Det kostar inte bara jobb i dag utan det hotar
också en framtida återhämtning.
En grupp är dessutom tydligt överrepresenterad bland de
arbetssökande, nämligen personer som saknar gymnasiekompetens.
Regeringens lösning är att ge färre chansen till vuxenutbildning och
rejäla besparingar i gymnasieskolan. I år skär regeringen bort över 600
miljoner kronor, motsvarande 1 400 lärare, från gymnasieskolorna.
Det kommer tydligen nya nedskärningar de kommande åren. Hur det
ska göra gymnasieskolan bättre talar man däremot inte om. Det är inte
så konstigt.
I dag står regeringen i princip svarslös inför uppgiften att rusta
arbetssökande för morgondagens arbetsmarknad. Medan resten av
världen, också den utanför Europa, siktar in sig på mer av forskning,
utbildning och högre kompetens, väljer regeringen en annan väg. Den
vägen är att rigga Sverige för låglönejobb. Att vi har en
näringsminister som ser 20–25-procentiga lönesänkningar för en stor
del av svenska arbetsmarknaden som en väg till jobb är talande. Det är
inte en framkomlig väg för Sverige. Sverige ska konkurrera med höga
löner. Konkurrens med kunskap kommer att fungera så att vi kan ha de
höga löner vi vill ha.
Fru talman! Vi har en hög och ökande arbetslöshet. Ojämlikheten ökar.
Sverige dras isär. Trots detta presenterar regeringen en tom och
idéfattig ekonomisk vårproposition. Nödvändiga reformer lyser med
sin frånvaro. I stället för att ta ansvar och regera presenterar man något
av en utredningskatalog och en verksamhetsberättelse för det som har
varit.
De arbetslösa ungdomarna är här och nu. De allt fler långtidsarbetslösa

som redan har varit utan jobb alldeles för länge kan knappast vänta.
Det som behövs är förslag nu, insatser nu, och det som krävs är en
regering som regerar och som agerar. Tydligen får vi vänta på en
sådan. (Applåder)
Anf. 3 Finansminister ANDERS BORG (M) replik:
Fru talman! Låt mig börja med att hälsa Fredrik Olovsson välkommen
till sin första ekonomisk-politiska debatt. Att Fredrik Olovsson
representerar Katrineholm måste borga för att han också kommer att
representera stabilitet och ansvarstagande när det gäller offentliga
finanser. Det kan jag bara välkomna.
Vi är nu i en situation där det rödgröna samarbetet är lite lagt på is.
Samtidigt får vi nya besked. Jag har förstått att både Jonas Sjöstedt och
Magdalena Andersson i medier har uppgett att det nu pågår samtal
mellan de rödgröna partierna. Jag förstår att man inte nu kommer att
redovisa en gemensam vårmotion, men någonstans före valet måste vi
få se en sådan redovisning. Det gör mig lite bekymrad.
En demokrati kan inte leva bakom lykta dörrar med neddragna
rullgardiner. Den måste leva med öppen redovisning av alternativen.
Då kan vi inte bara ha samtal som pågår men som inte redovisas. Förr
eller senare måste väljarna före valet få se vilka skatter de rödgröna är
beredda att höja och vilka utgifter de rödgröna vill skära ned på.
Jag vill gärna se om Fredrik Olovsson kan redovisa hur det blir.
Kommer vi att få se en gemensam rödgrön redovisning Hur kommer
den att vägas ihop Är det Socialdemokraternas kraftiga höjningar av
trösklarna för ungdomar med skattehöjningar, bidragspolitik och
återreglering av arbetsmarknaden som är kärnan Ska vi till den lägga
Miljöpartiets olika miljöskatter med framför allt bensinskatten främst
Ska vi därtill ha Vänsterpartiets fastighetsskatt och förmögenhetsskatt
Hur ska övervägningen se ut Är det ett batteri på 20, 30 eller 40
miljarder i skattehöjningar som ska drabba den svenska ekonomin
Om det är vad väljarna vill ha ska de naturligtvis rösta för detta. Men
kan vi räkna med, Fredrik Olovsson, att vi får en redovisning av hur
det ska bli med ett gemensamt alternativ Jag kan förstå om det inte
kommer ett gemensamt förslag nu, men det kan inte vara så att man
drar ned rullgardinen och sätter sig i hemliga förhandlingar och sedan
inte redovisar det för väljarna.
Hur blir det Fredrik Olovsson När kommer beskeden (Applåder)
Anf. 4 FREDRIK OLOVSSON (S) replik:
Fru talman! Anders Borg ska styra Sverige tillsammans med Fredrik
Reinfeldt i ytterligare två och ett halvt år. Det är vad som ska hända
efter nästa val han vill diskutera.
Jag tycker att du ska ta ansvar för den situation som råder i dag. De
400 000 arbetslösa har rätt att få veta vad Anders Borg tänker göra för
att de ska få ett arbete i dag. Jag tycker att kommuner och landsting
ska få veta hur de ska klara sin svåra uppgift framöver för att klara
välfärden de kommande åren. Men det vill inte Anders Borg prata om.
Han vill hellre prata om det politiska spelet och förhandlingar bakom
lykta dörrar.
Jag kan ställa ungefär samma frågor. Vad händer i alla de moderata
arbetsgrupper och alliansarbetsgrupper som pågår Vad är det för
drakoniska förstörelsevapen som ni ska ta fram mot välfärd och
trygghetssystem Det är inte ett seriöst sätt att diskutera när så många
är arbetslösa, när Europa faktiskt har allvarliga ekonomiska problem.

Det är den nivån finansministern tycker att debatten ska hållas på.
(Applåder)
Däremot svarar jag gärna på vad vi socialdemokrater har föreslagit för
det här året och hur vi ser på vårbudgeten. Det råder inget tvivel om att
vi ser att det finns effektivare åtgärder att vidta än de nedsatta
socialavgifterna och den sänkta krogmomsen. Det är pengar som
Anders Borg mer eller mindre har slängt i sjön. Det är pengar som kan
användas mycket mer effektivt så att unga människor ska få jobb, så
att de som har varit borta från arbetsmarknaden ska kunna komma
tillbaka. (Applåder)
Anf. 5 Finansminister ANDERS BORG (M) replik:
Fru talman! Fredrik Olovssons inlägg belyser att vi har ett
demokratiproblem. Vi får höra Jonas Sjöstedt säga i medierna att det
sker löpande partiledarträffar. Magdalena Andersson säger på en
pressträff i riksdagen att det pågår diskussioner mellan de ekonomiskpolitiska
talesmännen. Sedan får vi samtidigt höra att något alternativ
inte ska redovisas före valet.
Hur ska detta fungera Man kan inte ha en politik som bygger på att
man kan lova allt till alla därför att man inte ger gemensamma besked.
Jag kan vara mycket tydlig mot Fredrik Olovsson. Jag är minst lika
bekymrad över vad Socialdemokraterna föreslår själva. De
skattehöjningar, återregleringar av arbetsmarknaden och den
bidragspolitik Socialdemokraterna står för skulle oomkullrunkeligen
leda till en högre ungdomsarbetslöshet. Det skulle höja trösklarna och
pressa ut unga människor.
Sedan kommer Miljöpartiets miljöskatter och Vänsterpartiets
fastighetsskatter. Hur ska de vägas ihop Det är en sak att ta lite tid på
sig och så småningom redovisa. Men den hållning partierna i dag har
är att de tänker sitta i hemliga överläggningar men inte öppet redovisa
för väljarna vad de kommer fram till. (Applåder)
Anf. 6 FREDRIK OLOVSSON (S) replik:
Fru talman! Vi socialdemokrater presenterar vår politik om två veckor
i vårt alternativ till regeringens vårbudget. Då kommer vi att
presentera vad vi vill göra.
Hur kommer vi sedan att formulera vår politik för vad som ska gälla
efter valet Ja, det är en bra bit kvar. Det är de två och ett halvt åren
när Anders Borg regerar. Alla frågor om hur problemet med
arbetslösheten ska lösas borde riktas mot finansministern, som ju
dessutom har varit ansvarig i snart sex år. Det är du som är ansvarig
för det som är, och du borde berätta vad du ska göra mot
arbetslösheten framöver. Men det gör du inte. I stället ska det handla
om det politiska spelet och att samtal mellan partier anses vara ett
demokratiproblem. Det är ett märkligt sätt att se på demokrati.
Våra förslag handlar om att använda resurserna mer effektivt än vad
finansministern gör. Du har slösat bort 16–20 miljarder om året i de
nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga och sänkt krogmoms. Det är
ineffektiva åtgärder som vi vill använda klokare och bättre. (Applåder)
Anf. 7 CARL B HAMILTON (FP) replik:
Fru talman! Även jag vill välkomna Fredrik Olovsson till den
ekonomisk-politiska debatten och till finansutskottet. ....
För fortsättningen se
Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:97 Måndagen den 16 april

Skatteförslag. Förbättring för låginkomster.
Från
Sven Wimnell 18 feb 2011+21 mars: Till socialdemokraternas
valberedning. Om politik för en ny partiledare. + Till socialdemokrater
om kongressmaterial och framtidsplanering.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
* TV-avgiften avskaffas för privathushåll och
ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. Ger skattelättnad
2076 kr per hushåll.
Kommentar 2012: utdrag från omr36-39z.pdf 090315+090319: Se
Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112.
Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas,
och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av
riksdagen. (http://wimnell.com/omr36-39l.pdf) Utdrag:
“Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Regeringen föreslår i propositionen följande lydelse:
“7 § TV-avgiften är 1 996 kronor för ett år (2009 2076 kr). Den skall
betalas i fyra poster om 499 kronor......”
Lydelsen bör istället, i princip, bli:
“7 § TV-avgiften är 1 968S kronor för ett år. Den skall betalas i fyra
poster om 492 kronor. Avgiften för privatbostadshushåll betalas av
staten. Antalet privatbostadshushåll skall för helår anses vara lika med
antalet privabostadshushåll fyra år före avgiftsåret enligt SCBs statistik
redovisad i Bostads- och hyresundersökningarna. År 2002 var det
avsedda antalet hushåll enligt denna statistik för samtliga upplåtelseformer
3 427 000 st.....”
Förslaget tillfredsställer både dem som vill ha kvar ett avgiftssystem
och dem som vill avskaffa avgiftsfinansieringen och vill att public
service-verksamheten ska finansieras gemensamt av skattemedel på
samma sätt som annan verksamhet, som är omistlig för allmänheten.
Andra än privatbostadshushåll bör betala avgift enligt propositionens
förslag. Förslaget är ett avgiftssytem, men krånglet för alla
privathushåll försvinner och byråkratikostnaderna på uppemot en miljard
kr per år för hantering av avgifterna för privatpersoner försvinner.
Finansieringen behandlas i det följande.
De individuella TV-avgifterna tar för mycket energi från hushållen
och myndigheterna. Det finns mycket annat som behöver uppmärksamhet.”
* Bostadsbidrag införs för barnlösa ickepensionärer
som inte kan få ungdomsbostadsbidragen.
(Häften av LO-kvinnorna har deltid)
För hushåll utan studiemedel: Bidrag 75% av bostadskostnad mellan
400 och 4200 kr per månad. Max bidrag 2 850 kr per mån= 34 200 kr
per år. Avtrappning 20% av inkomst över 58 500. Avtrappningssträcka
171 000. Slutavtrappat vid inkomst 58500+ 171 000= 229 500 kr =
19125 kr per mån. Reglerna följer mönstret för bostadsbidrag till
barnfamiljer. Se tabeller på sid 82-83 i 36-39z.pdf.
Kommentar 2012: Förslaget avser år 2006 då KPI var 284,22
(1980=100). KPI 2011:311,43 och 2012 cirka 318= 1,12x284.
Levnadskostnaderna för ensam var 2006 120 000 kr per år och är 2012
142 000 kr = 1,18x 120 000. Beloppen i förslaget för 2006 kan
behöva räknas upp cirka 15%.
Se bifogade kopia av förslaget.

* Förbättringar för pensionärer med låga
inkomster införs.
Det första som behöver göras är att ta bort regeln i bostadstilläggssystemet
som medför att taxeringsvärden för fritidshus påverkar bostadstilläggen.
Det lär kunna ordnas mycket lätt genom följande
strykningar i Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.:
“16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan
om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende
från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt
som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen
(1999:1229) (strykes: och som utgör den sökandes permanentbostad)
samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin
bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet
av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt (strykes: som utgör
permanentbostad )för den sökandes make”.
Att fritidshusens taxeringsvärden ska påverka bostadstilläggen
infördes under krisåren på 1990-talet. Någon återställning har inte
skett. Pensionärer med låga inkomster tillhör enligt makthavarna en
underklass som man inte behöver bry sig om.
I systemet för bostadstilläggen bör förmögenhetstillägget på 15% (den
s k skärpningsregeln) tas bort eller minskas till högst 10%. Om ett
förmögenhetstillägg ska vara kvar bör beloppsgränserna åtminstone
motsvara den nivå som gällde 1975 och som efter uppräkning efter
prisutvecklingen sedan dess år 2005 blir 370 000 kr per pensionär
(2009 cirka 400 000 kr). I Sveriges behandlas nu lågpensionärerna
sämre än 1975.
Kommentarer 2012: Förmögenhetsgränsen var 1975 75 000 kr då
KPI var 887 (1914 =100). KPI var 2011 4550 och 2012 cirka 4641=
5,23x 887. 75 000 krx 5,23= 392 250 kr. Förmögenhetsgränsen borde
2012 vara minst 400 000 kr.
Sedan förmögenhetsskatten och fastighetsskatten tagits bort, med
skattelättnader för icke-pensionärer som kan uppgå till hundratusentals
kronor, är det orimligt att för låginkomstpensionärer i bostadstilläggssystemet
behålla regler om att förmögenheter ska påverka tilläggen.
I lagen om bostadstillägg innebär 16§ och17§ att pensionärerna får
bostadstilläggen reducerade på grund av förmögenhet. När förmögenhetsskatten
tas bort kan mycket rika icke-pensionärer få stora skattelättnader.
Det är då olämpligt att de sämst ställda pensionärerna har
kvar förmögenhetsreglerna i 16§ och 17§, de bör tas bort så att
förmögenhet i alla former på inget sätt minskar bostadstilläggen. 16§
och 17§ bör upphöra att gälla.
* I systemet för bostadstilläggen bör man mildra minskningen av
tilläggen som är en följd av kapitalinkomster. Med de låga räntorna på
sparmedel, vanligen lägre än inflationen, medför skatten 30% att kapitalets
realvärde minskar, med minskning av bostadstilläggen minskar
det ännu mer. Pensionärer i det nedre avtrappningsskiktet har marginaleffekt
ensam 2009 88-95% på pensionsinkomster, dvs får behålla
mycket litet av ATP-pensionen. Att då dessutom minska tilläggen
62% av kapitalinkomsterna verkar förföljelse, det borde bort.
2009: Ensam pension 92 876-135 676: marginaleffekt skatt 33% +
avtrappning bostadstillägg 62%, summa 95%.
Ensam pension över 135 676: 36,3+50= 86,3%
Make pension 82 818-125 618 :95%
Make pension över 125 618: 86,3%

Bostadstillägg för pensionärer.
Från http://wimnell.com/omr36-39k.pdf. 060316
Sid
59 Pensionärer med låga inkomster.
61 I samband med småhus finns två sätt att bo.
62 Viktiga händelser i bostadstilläggens historia.
62 I 1990 års skattereform ändrades kapitalinkomstbeskattningen.
62 1995 föreslog regeringen att skärpningsregeln skulle tas bort.
63 Dråpslaget kom i prop 1995/96:150 och 1996/97:1,
mot pensionärer med fritidshus.
63 I intervju av Thomas Hempel i P1:statsminister Göran Persson
sa, att han var beredd dra tillbaka förslagen
63 I prop 2000/01:140 har det istället blivit ytterligare
försämringar.
64 Kommentar 051122:
65 Avskrift av brev Till statsminister Göran Persson.
66 Skattereduktion för fastighetsskatt.
67 Andra påpekanden o förslag.
68 Summa marginaleffekt 2004.
70 Ett alternativ med bara en faktor 57%_för avtrappning av
bostadstillägg.
73 Innehållet i sidorna 3380-3459: Sven Wimnell 20040208:
Pensionärer födda 1937 eller tidigare.
75 Påminnelser om pensionärsproblemen. Har gått till statsråd
och partiledare.Flera gånger efter 8 april 2004.
I det följande kopia av sidorna 59-69
I samband med småhus finns två sätt att bo.
(8 april 2004).
Det ena sättet är att man bor i en villa, och vanligen är en sådan
tämligen rymlig och större än det minsta rimliga. Reglerna för bostadsbidrag
till villaboende är generösa. Garage, bilplats stor källarevåning
od räknas inte som förmån.
Det andra sättet är att man bor i en liten hyreslägenhet och har ett
fritidshus vid sidan om för kontakt med naturen. Den som bor i villa
får bostadsbidrag för den stora bostaden, den som har fritidshus får
inget bostadsbidrag för fritidshuset.
Pensionärer med låga inkomster, med fritidshus kan räknas ha haft
dem under en stor del av livet, troligen ofta byggt dem själva långt
tillbaka i tiden och huset ingår i levnadsättet. De har ådragit sig stora
taxeringsvärden på grund av att andra sålt hus dyrt. Budgeten tillåter
bara en liten billig permanentbostad-hyreslägenhet. Det är inte troligt,
att nyblivna pensionärer med BTP skaffar fritidshus.
Taxeringsvärdena har höjts så att fastighetsskatterna stigit. Pensionärerna
med inkomster i skikt som ger bostadstillägg har svårt betala
dessa höjningar, än mindre betala minskningar av bostadstilläggen.
Fritidshusen är vanligen sådana att de bebos bara en del av året.
Tillsammans med andra pålagor på fritidshusen blir det en dryg kostnad
räknat per boendemånad, och man kan räkna med att fritidshusägare
i inkomstskikt med bostadsbidrag måste sänka sina hushållskostnader
mer än rimligt för att kunna ha råd ha husen om det överhuvudtaget
är möjligt att ha dem kvar.

Taxeringsvärdena i fritidshusen är fiktiva värden, som inte motsvaras
av några verkliga inkomster. Enda sättet att få ut några pengar från
fritidshusen är att sälja dem. (En pensionär med låg inkomst får
vanligen inte låna på husen). Men det är olämpligt att genom minskning
av bostadsbidragen för fritidshusägare tvinga dem att sälja husen.
De bör få ha den stimulans som fritidshusen ger. Det finns i så fall lika
goda skäl att på samma sätt sänka bostadstilläggen för dem som bor i
villor.
Jämför två fall för ensam pensionärer med låga inkomster:
1) pensionär som bor i en liten hyreslägenhet och har ett genomsnittligt
fritidshus med taxeringsvärde 460 000. Inget på banken. På
grund av fritidshuset minskas bostadstillägget: Fritidshuset anses ge en
inkomst på 15% av 360 000= 54 000. Bostadstillägget minskas med
62% av 39300 = 24366 plus 50% av 14700=7350, Summa
bidragsminskning. 31 716 kr.Ingen reduktion av fastighetsskatten.
2) pensionär som permanentbor i en villa med samma eller högre
taxeringsvärde. Ingen minskning av bostadstilläget. Men reduktion av
fastighetsskatten med uppemot 3000 kr om taxeringsvärdet är 762000
kr = genomsnitt för permanentboendehus.
Skillnaden till fritidshusägarens nackdel är i runda tal 35 000 kr per
år. För pensionären med fritidshus innebär det katastrof, pensionären
kan inte öka sina disponibla inkomster genom förvärvsarbete eftersom
det intjänade till nära 100 %försvinner i skatt och minskning av
bostadstillägg.
I det närmast följande beskrivs några händelser i bostadstilläggens
historia från 1990 års skattereform till den katastrofala
propositionen 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg
till pensionärer m fl.
Viktiga händelser i bostadstilläggens
historia. (8 april 2004).
I 1990 års skattereform ändrades
kapitalinkomstbeskattningen.
Bl a infördes regler om kapital som ska påverka pensionärernas
bostadstillägg, BTP. Från min sida 2275: Efter den 1 januari 1990
gällde att förmögenhet i form av privatbostadsfastighet eller privatbostad
inte skulle påverka inkomstberäkningen för bostadstillägg om
bostaden beboddes av pensionären:
“Ett småhus eller en bostadsrätt pensionären bor permanent i och
som pensionären söker bostadstillägg för skall således inte påverka
årsinkomsten och därmed inte heller minska bostadstilläggets storlek.
Inte heller skuld på sådan bostad påverkar inkomstberäkni(ngen.
När det gäller privatbostadsfastighet eller privatbostad som pensionären
inte bebor men har för privat bruk (fritidsfastighet)
gäller samma regler, dvs. inte heller sådan bostad påverkar
inkomstberäkningen”
En orsak till att fritidsfastigheter var undantagna från inkomstprövningen
var att en sådan fastighet inte inbringar någon verklig inkomst.
Det ansågs rimligt att utforma inkomstprövningen i större
utsträckning med hänsyn till faktisk inkomst än med hänsyn till möjlig
inkomst, det var önskvärt att göra inkomstprövningen efter faktisk
inkomst.

1995 föreslog regeringen att skärpningsregeln skulle tas
bort. Från mina sidor 2914-2915:
I mitt brev till bl a statsministern den 10 mars 1995, med sidorna
1926-1952 behandlade jag pensionärsproblem. Regeringen föreslog
vid den tiden v/issa försämringar för pensionärerna, men föreslog också,
att den s k skärpningsregeln i botilläggssystemet skulle tas bort.
Som kapitalinkomster räknades 5% av kapitalen plus (skärpningsregeln)
10% av kapital över 75000 för ensam. Dessa 10% skulle alltså
avskaffas,vilket var ett bra förslag.På mina sidor 1934-1936 skrev jag:
“Sverker Olofsson på TV och Pia Nilsson på posten och skärpningsregeln.
Sverker Olofsson sköter TV2-programmet ”Plus” som nu går på
måndagar. Han granskar konsumentproblem och avslöjar många
dumheter, men i programmet den 27 februari och den 6 mars 1995 har
han gett sig in på problem om pensionärernas kapitalinkomster han
uppenbarligen inte behärskar. Och han har gjort det med hjälp av
postens familjeekonom Pia Nilsson. Pia Nilsson har sagt att regeringens
förslag är orättvi4st därför att pensionärer med förmögenheter
på 1,5 miljoner kr kan få bostadsbidrag om skärpningsregeln tas bort.
Sverker Olofsson har okritiskt anammat Pia Nilssons åsikt i detta.
Pia Nilsson blandar ihop olika saker:
* Ett problem är om marginaleffekter ska tillåtas gå över 100%,
* ett annat är belastningen i allmänhet på pensionärerna. Pia Nilsson
menar att regeringens förslag ger en omvänd Robin Hood-effekt som
tar från de fattiga och ger åt de rika. Pia Nilsson ogillar att man sänker
marginaleffekterna till under 100% från procenttal som kan gå upp
över 300 % och därmed ‘ger till de rika’.
Men borttagandet av skärpningsregeln innebär inte att man ’tar från
de fattiga och ger åt de rika‘. Skärpningsregeln är ett gammalt
problem, som inte har med dagens åtstramningar att göra. Skärpningsregeln
6bör tas bort så fort som möjligt från den 1 juli 1995 så att
marginaleffekterna i möjligaste mån kommer ner under 100%.
Talet om att bostadsbidrag kan gå till dem som har förmögenheter
på 1, 5 miljoner kr om man tar bort skärpningsregeln är illa genomtänkt.
Antalet personer med förmögenheter på 1,5 miljoner kr och mer
är litet, antalet pensionärer med detta är ännu mindre och antalet pensionärer
med denna förmögenhet och inkomster som är så låga att de
kan få BTP är försvinnande litet, nära noll. Längre bort i det följande
redovisar jag förmögenhets-och inkomststrukturer.
De nu gällande förmögenhetsgränserna för skärpningsregeln sattes
1975 då penningvärdet var drygt fyra gånger större än nu. KPI 1975
var 347 (1949=100%), i november 1994 1432 och kan 1996 antas bli
1496, dvs 4,3 gånger större än 19754. En uppräkning av förmögenhetsgränsen
efter KPI skulle ge ca 325 000 för ensam och ca
520 000 för två makar. En sådan uppräkning skulle dock innebära att
nästan inga skulle utsättas för skärpningsregeln och då är det bättre att
slopa den helt, så som regeringen föreslår..........
Skärpningsregeln har betydelse mest i fall med lägre förmögenheter.
Pia Nilsson vill förhindra förbättringar för dem och gör det
genom att utmåla ett exempel med en pensionär som har en förmögenhet
på 1,5 miljoner kr och inte har några andra inkomster och
som knappast existerar.....”
Resultatet av Sverker Olofssons och Pia Nilssons ingripande blev,
att centerpartiet förhindrade borttagandet av skärpningsregeln.
Vid denna tid gällde fortfarande reglerna om att taxeringsvärden
på privatbostäder, inklusive fritidshus, inte4 skulle påverka
bostadstillägget.

Dråpslaget kom i prop 1995/96:150 och 1996/97:1,
mot pensionärer med fritidshus.
Regeringens föreslog att i inkomstunderlaget för pensionärernas
bostadstillägg skulle läggas in taxeringsvärdena för pensionärernas
fritidshus .
I mitt brev till socialförsäkringsutskottet den 21 maj 1996, med
sidorna 2241-2270, lämnade jag förslag med anledning av regeringens
förslag för pensionärer i prop 1995/96:150.
Jag skrev i början :
” Regeringens förslag om att i inkomstunderlaget för pensionärernas
bostadstillägg lägga in taxeringsvärdena för pensionärernas fritids-hus
är milt sagt synnerligen olämpligt och bör ej genomföras.
... I brevet nu belyser jag pensionärernas förhållanden och ger många
förslag om hur regeringens förslag till besparingar på pensionärerna
ka6n ersättas av andra besparingar.”
I budgetpropositionen 1996/97:1 återkom regeringen med samma
förslag om fritidshus........
Regeringen anger i sin proposition att förslaget om fritidshusen
ska inbringa staten 200 miljoner kr, men inga redovisningar finns
om hur det beräknats och det finns inget om konsekvenser i
individuella fall.”
I intervju av Thomas Hempel i P1:
statsminister Göran Persson sa, att han var beredd dra
tillbaka förslagen
Intervjun sändes i P1 den 17 april 1996 kl 6.15, kl 6.40, kl 7.20, kl
8.03, 9.04 och förmodligen fler gånger än så.
Beträffande förslagen om pensionärernas bostadsbidrag sa
statsministern Göran Persson bl a : ”Jag önskar att vi kunde ha
detta ogjort....Skulle man hitta en annan metod att ta ut detta i
form av besparingar är jag övertygad om att vi är öppna för det.”
Men det blev inga förbättringar av regeringens förslag.
(Statsminister Göran Persson menade i TV-programmet “Värsta
språket” den 18 mars 03 att han kan eller känner till hundratals sätt att
svara intervjuare med svar som inte förpliktigar till något, men så att
det kan verka som ett rejält svar. Man får hoppas, att hans svar i det
här fallet var allvarligt menat och inte bara en undanflykt. )
I prop 2000/01:140 har det istället blivit ytterligare
försämringar. Propositionens titel: Reformerade regler
för bostadstillägg till pensionärer m fl.
Se brevet till statsminister Göran Persson den 2 mars 2002 med
sidorna 3123-3161.
I propositionen 2000/01:140 : Skärpningsregeln för kapital höjs
från 10% till 15%, dvs en ökning till 150% av nuvarande,
avtrappningsfaktorn för botilläggen från 40% till 62%, dvs en
ökning till 155% av nuvarande. Avtrappningsfaktorn för kapital
stiger i propositionen till 155% av 150% av nuvarande till 232,5%
av nuvarande, dvs avtrappningsfaktorn ökar till mer än det
dubbla.

Kapital i pensionärernas privatbostäder (villor för permanentboende
och fritidshus) bör ej påverka bostadstillägget. Skärpningsregeln
kommer då att ha betydelse för kapital på bank o d.
Förmögenhetsgränsen 75000 för ensam för skärpningsregeln sattes
1975 då penningvärdet var större än nu. KPI 1975 var 347
(1949=100%), i april 2002 272,9 (1980=100) = 272,9x5,71= 1558
(1949=100), dvs 4,49 gånger större än 1975. En uppräkning av
förmögenhetsgränsen efter KPI skulle i april 2002 ge ca 337 000 för
ensam och ca 539 000 för två makar.
Förmögenhetsgränsen för skärpningsregeln bör för ensam vara
minst 337 000, säg minst 350 000. Bättre är att slopa skärpningsregeln
helt, så som regeringen var inne på 1995.
Man bör komma ihåg att pensionärer med BTP har enormt höga
marginaleffekter för pensioner, ca 93%, och för arbetsinkomster kan
de gå upp över 100%.
Icke-pensionärer och pensionärer med höga inkomster (utan BTP)
betalar 30% kapitalinkomstskatt medan pensionärer med låga inkomster
nödgas betala många hundratals procent av en kapitalinkomst
i skatt och minskning av BTP.
I regeringens proposition 2001/02:140 ökas låginkomstpensionärernas
kapitalinkomstbeskattning (skatt och bidragsminskning) till
mer än det dubbla.
På sid 3147-3148 tog jag in statminister Göran Perssons beskrivning
av hur goda de svenska statsfinanserna är, så att förbättringar för
låginkomstpensionä7rerna borde ske, och på sid 3148-3149 tog jag in
delar av det nyligen antagna socialdemokratiska partiprogrammet, där
det talas om solidaritet o d, som borde omsättas i praktisk handling när
det gäller låginkomstpensionärerna:
“Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins
ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett
solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål....
Detta gemensamma bästa förutsätter solidaritet. Solidaritet är den
sammanhållning som kommer ur insikten att vi alla är ömsesidigt
beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan
i ömsesidig hänsyn och respekt.” Och så vidare.....
Avtrappningen för fritidshus kan ses som en extra fastighetsskatt.
Skärpningsregeln innebär att 15% av taxeringsvärdena ska t=as upp
och botillägget minskas med 62% av det, dvs botillägget minskas med
9,3% av taxeringsvärdet. Om den vanliga fastighetsskatten är 1,2 %
blir summa fastighetsskatt i förekommande fall för pensionär med
fritidshus 1,2+9,3= 10,5%, dvs 9 gånger så mycket som den vanliga
fastighetsskatten.
(2002 var fastighetsskatten 1,0% . Summa fastighetsskatt i förekommande
fall för pensionär med fritidshus 1,0+9,3= 10,3%, dvs 10
gånger så mycket som den vanliga fastighetsskatten.)
Kommentar 051122:
Vid fastighetstaxeringarna av småhus som påbörjats hösten 2005, då
husägarna fatt taxeringsförslag, har det visat sig att höjningarna i
många fall är mycket stora, inte ovanligt med ökning uppemot
200%.
Med genomsnittligt fritidshus med taxeringsvärde 460 000 (2004):
En ökning 200% innebär en ökning av fastighetsskatten: med 9200 kr.

Avskrift av brev “ Till statsminister Göran Persson.
Jag ber här med e-post till Statsrådsberedningen
få lämna några sidor om vad som just nu bör göras för pensionärer
födda 1937 eller tidigare.
Det mest angelägna nu är att ändra reglerna för pensionärer med
låga inkomster och fritidshus:
* Det första som behöver göras är att ta bort regeln i bostadstilläggssystemet
som medför att taxeringsvärden för fritidshus
påverkar bostadstilläggen. Det lär kunna ordnas mycket lätt
genom följande strykningar i Lag (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.:
“16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan
om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende
från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt
som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen
(1999:1229) (strykes: och som utgör den sökandes permanentbostad)
samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som
har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om
värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt (strykes: som
utgör permanentbostad )för den sökandes make”.
Strykningarna bör gälla åtminstone pensionärer födda 1937 eller
tidigare och gälla snarst möjligt, förslagsvis från 1 juli 2004.
* I systemet för fastighetsskatter bör reduktion av fastighets-skatt
gälla också åtminstone för fritidshus som pensionärer födda 1937
eller tidigare har, och som permanentbor i bostad med hyresrätt
od. Detta bör kunna träda i kraft 1 juli 2004.
Reglerna för skattereduktion för fastighetsskatt kan i lagen
(2001:906) i princip få följande lydelse: “Reglerna för skattereduktion
gäller permanentbostaden och de gäller småhus som
inte upplåtits med hyres- eller bostadsrätt samt gäller för fritidsfastighet
som ägs av pensionär vilken inte har sin permanentbostad
i fastighet som ger pensionären rätt till skattereduktion.”
(Eventuellt bara “pensionärer födda 1937 eller tidigare.)
* Dessutom bör genomföras andra ändringar enligt förslag på
sidorna i det följande.
Sid
3550-3556 Skattereduktion för fastighetsskatt.
3557 Uppgörelse mellan s, v och mp.
3377-3379 Behövliga å tgärder
3380-3459 Sven Wimnell 20040208: Pensionärer födda 1937 eller
tidigare.
sid 3548
Kopia av detta brev går till:
Finansminister Bosse Ringholm. Finansdepartementet
Samordningsminister Pär Nuder. Statsrådsberedningen
Socialminister Lars Engqvist. Socialdepartementet
Barn- och familjeminister Berit Andnor. Socialdepartementet

Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson.
Socialdepartementet
Jämställdhets- och demokratiminister Mona Sahlin.
Justitiedepartementet
Kulturminister Marita Ulvskog. Kulturdepartementet
Socialdemokraternas partisekreterare. "Socialdemokr.Partistyrelsen"
Vänsterpartiledare Lars Ohly. Vänsterpartiet
Miljöpartiets språkrör. Miljöpartiet
Moderatledare Fredrik Reinfeldt. moderaterna i riksdagen
Fp-ledare Lars Leijonborg. "folkpartiet@riksdagen.se"
Kd-ledare Göran Hägglund. kristdemokraterna
Centerledare Maud Olofsson. centerpartiet i riksdagen
(Sidorna 3377-3459 gick den 8 februari 2004 till samma personer som
detta brev, men beträffande v och kd till dåvarande partiledarna.
Stockholm den 8 april 2004
Sven Wimnell
Fyrverkarbacken 40.
112 60 stockholm. “
Sid 3549
Från statsrådsberedningen har jag fått följande meddelande:
"Subject: SB2002/10933
Date: Thu, 21 Nov 2002 10:59:27 +0100
From: anders.ekman@primeminister.ministry.se
To: sven.wimnell@telia.com
Hej Sven, Tack för ditt e-brev, som statsminister Göran Persson har
bett mig besvara.
Jag har läst igenom ditt e-brev och vill kommentera frågan rörande
begränsningsregeln. Du för fram att begränsningsregeln även ska gälla
för pensionärers fritidshus. I dagarna har finansminister Bosse
Ringholm ställt sig positiv till en ett sådant förslag. Den närmare
utformningen av förslaget kommer dock presenteras då Egendomsska‡ttekommittén
är klar med sitt arbete.
Med vänlig hälsning
Anders Ekman
Politiskt sakkunnig Statsrådsberedningen"
I Egendomsskattekommitténs betänkande SOU 2004.36 står på sid
135 om skattereduktion för fastighetsskatt:
“Reglerna gäller endast permanentbostaden och de gäller småhus
som inte upplåtits med hyres- eller bostadsrätt. Fritidsfastigheter
omfattas inte. Reglerna är tillämpliga för permanentbostäder med
taxeringsvärden mellan 280 000 kronor och tre miljoner kronor. Om
värdet på bostaden är högre än tre miljoner kronor kan man få del av
begränsningsregeln för den fastighetsskatt som betalas för taxeringsvärdet
upp till tre miljoner kronor. För taxeringsvärden över tre
miljoner kronor betalas vanlig fastighetsskatt på 1 procent.”
Del av sid 3550.
Fortsättning t o m sid 3556 lagtexter o d om fastighetsskatter, ej med.

Andra påpekanden o förslag. (8 april 2004.)
Del av sid 3557 :
Statens kostnader för behövliga åtgärder för pensionärer födda
1937 eller tidigare är av marginell karaktär och bör ses i
sammanhang med andra kostnader, t ex:
Ensam icke-pensionär med årsinkomst på 600 000 kr och med
överskott i hushållsbudgeten på mer än 200 000 kr kan nu få
skatterabatt för fastighetsskatt medan en ensam pensionär med
låg inkomst och med genomsnittligt fritidshus nu går med stort
underskott i hushållsbudgeten.
Pensionärerna med de lägsta inkomsterna 2004 och med ett
fritidshus med genomsnittligt taxeringsvärde för fritidshus.
Sammanställning av resultatet. Ensam med lägsta pension
85 729 kr och med fritidshus.
Fastighetsskatt 4 600 kr
Minskning bostadstillägg 31 716
Summa 36 316
Utan fritidshus överskott 6 191
Med fritidshus underskott 30 125 kr
Drift och underhåll säg 5 400
Underskott ____________ 35 125 (Betalar inkomstskatt
20544+fast.sk=25144 kr )
Utan minskning av bostadstillägget skulle överskottet 6191 kr räcka
till fastighetsskatten och till 1591 kr för drift och underhåll.
Fall med ensam pensionär med fritidshus och inkomst 50 000 kr
högre än lägsta pension
Underskottet blir 112674-95321=17353 kr och samtidigt betalas
40408 kr i skatter.
Del av sid 3377:
* I systemet för bostadstilläggen bör förmögenhetstillägget på 15%
(den s k skärpningsregeln) tas bort eller minskas till högst 10%. Om ett
förmögenhetstillägg ska vara kvar bör beloppsgränserna åtminstone
motsvara den nivå som gällde 1975 och som efter uppräkning efter
prisutvecklingen sedan dess år 2005 blir 370 000 kr per pensionär.
10% och 370 000 kr kan gälla som ett första steg och borde kunna
träda i kraft 1 januari 2005 åtminstone för pensionärer födda 1937 eller
tidigare.
* I systemet för bostadstilläggen bör man mildra minskningen av
tilläggen som är en följd av kapitalinkomster. Med de låga räntorna på
sparmedel, vanligen lägre än inflationen, medför skatten 30% att kapitalets
realvärde minskar, med minskning av bostadstilläggen minskar
det ännu mer. Pensionärer i det nedre avtrappningsskiktet har marginaleffekt
87-97% på pensionsinkomster, dvs får behålla mycket litet av
ATP-pensionen. Att då dessutom minska tilläggen 62% av kapitalinkomsterna
verkar förföljelse, det borde bort. För pensionärer födda
1937 eller tidigare bör fr o m 1 jan 2005 som ett steg till förbättringar
införas ett fribelopp för kapitalinkomster på 10000 kr.
* Marginalefekterna av pensionsinkomster är i många fall mycket höga,
isynnerhet vid låga pensioner. Systemet med två avtrappningsfaktorer
62% och 50% medför högre marginaleffekter, upp till 97,2%,
vid lägre än vid högre pensioner, vilket inte är bra. Det medför också
att marginaleffekten för kapitalinkomster blir högre vid lägre inkomster,
vilket inte heller är bra.
De som har bostadstillägg bör helst ha samma marginaleffekt och

ska det vara någon skillnad bör det vara lägre marginaleffekt vid lägre
pensioner, inte lägre vid högre pensioner. Jag har gjort ett förslag med
bara en faktor på 57%, som finns redovisad i mina utredningar nu.
Maximalt bostadstillägg för ensam avtrappas då mellan inkomster
85281 och 171492 och för make mellan 76046 och 119162. Maken
ligger längre ner i skatteskalan och får lägre skatter och marginaleffekter
än ensam.
Bör kunna gälla åtminstone för pensionärer födda 1937 eller
tidigare från 1 jan 2005.
Summa marginaleffekt 2004. (Från sid 3405)
Här gäller beloppsgränserna för bostadstillägg fall med maximalt
tillägg.
Tabellen avser kommunalskatt, statlig skatt 200 kr tillkommer för alla.
Ensam.
Inkomst kr per år Marginalskatt
16I700- 58577 32%
58577-106896 25,6%
106896-121830 32%
121830-269991 35,2%
269991- 32%
Minskning botillägg
- 85281 kr 0%
85281-124581 62%
124581-174129 50%
174129- 0%
Summa marginaleffekt Kvar efter skatt och
bidragsminskning
16700- 58577 32%
58577-85281 25,6% 85281 ger kvar =
folkpension+ptillskott
85281-106896 25,6+62=87,6% 21615 x 0,124 = 2680 kr
För ATP-del
106896-121830 32+62 = 94% 14934 x 0,06 = 896kr
För ATP-del
121830-124581 35,2+62=97,2% 2751 x 0,028 = 77kr
För ATP-del
124581-174129 35,2+50=85,2% 49548 x 0,148 = 7333 kr
För ATP-del
174129-269991 35,2%
269991-291800 32%
291800-441300 32%+ statlig 20%
441300- 32%+ statlig 25%

Make.
Inkomst kr per år Marginalskatt
16700- 58577 32%
58577-106896 25,6%
106896-121830Y 32%
121830-269991 35,2%
269991- 32%
Minskning botillägg
- 76046 kr 0%
76046-115346 62%
115346-115766 50%
115766- 0%
Summa marginaleffekt Kvar efter skatt och
bidragsminskning
16700- 58577 32%
58577-76046 25,6% 76046 ger kvar =
folkpension+ptillskott
76046-106896 25,6+62=87,6% 30850 x 0,124 = 3825 kr
För ATP-del
106896-115346 32+62 = 94% 8450 x 0,06 = 507kr
För ATP-del
115346-115766 32+50 =82% 420 x 0,18 = 76kr
För ATP-del
115766-121830 32%
121830-269991 35,2%
269991-291800 32%
291800-441300 32%+statlig 20%
441300- 32%+ statlig 25%
Det är anmärkningsvärt att de som har låg ATP har marginaleffekt
ensam 87,6-94,2-97,2% medan de som har högre ATP har 85,2%.
Makar: 87,6-94% respektive 82%. Om man sänkte marginaleffekten
för bostadstilläggen till d57% i första skiktet skulle det bli ensam
82,6-89,2-92,2 för lägre ATP och 85,2 för högre, samt makar:
82,6-89% för lägre ATP och 82% för högre.
Ett alternativ med bara en faktor 57%_för avtrappning av
bostadstillägg. (Från sid 3406)
Utelämnas här. Se omr36-39k.pdf
Ingen i regeringen eller riksdagen har visat
tillräckligt intresse för de lägsta inkomsterna.
2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4900 kr per mån = 58 800 kr per år för
ensam och 6000 kr per mån för makar/sambor= 72000 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 142 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 216 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 660 7920 5341 64092 -77908 - 87816
7001 891 10692 6110 73320 -73178 - 69360
8001 1122 13464 6879 82548 -59452 - 50904
9001 1353 16236 7648 91776 -50224 - 32448
10001 1591 19092 8410 100920 -41080 - 14160 kris-
11001 1891 22692 9110 109320 -32680 2640 gräns
12001 2192 26304 9809 117708 -24492 19416
13001 2493 29916 10508 126096 -15904 36192
14001 2794 33528 11207 134484 -7516 kris- 52968
15001 3095 37140 11906 142872 872 gräns 69744
DN 10 maj 2012:

“Lars Linder: Och fram ur röken susade ett
uppstajlat konservativt parti”
“Först blir jag mest irriterad. Här är en ambitiös bok om en av
de mest remarkabla politiska vändningarna i modern svensk historia
och man får inte veta något som helst om de ideologiska skreden
bakom den.
Med den borgerliga valförlusten 2002 gick 90-talets nyliberalism in
i väggen, och en kort tid såg det ut som om Moderaterna skulle försvinna
med den. Men efter en häpnadsväckande fyrhjulssladd lyckades
partiet kasta om hela det politiska loppet. All välfärdskritik och antifacklig
retorik ströks, och fram ur röken av slitet gummi susade ett
uppstajlat, konservativt parti för den strävsamma medelklass som
gillar trygghet, ordning och reda. Det nya arbetarpartiet.
Vilka dramatiska idéförskjutningar, vilka uppslitande debatter i
de djupa leden hade gjort den u-svängen möjlig I sin nya bok ”Ett
partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya moderaterna” (Natur &
Kultur) andas journalisten Anders Pihlblad knappt om den saken.
Revolutionen framstår där som en ren palatskupp, kretsen av synliga
aktörer begränsar sig till det gamla modstulna bunkergänget, en
anonym partistyrelse samt några snabbt äntrande erövrare. Punkt.
göra som de blir tillsagda (som även Anne-Marie Pålsson nyss så
vältaligt beskrivit det i boken ”Knapptryckarkompaniet”).
Moderaterna tog 2006 en överrumplande ledning i konsten att
ersätta gammal tung demokrati med snabbfotad management och pr,
men i medieåldern har hela rikspolitiken rört sig i samma riktning.
Säkert har mer än en ledande socialdemokrat under de senaste årens
turbulens avundats Moderaterna den här lättheten att styra och ställa
med sturiga partifraktioner.
Men en nyordning som bärs av en handfull aktiva är förstås också
sårbar. Av det lilla avantgarde som stakade ut Moderaternas nya färdväg
har fyra redan fallit bort: Sven Otto Littorin, Ulrica Schenström,
Mikael Odenberg och Filippa Reinfeldt.
Och så var de bara två. Fredrik och Anders, det omaka radarparet.
Undra på att idéerna börjar tryta och att direktören för det hela på
sistone mer än någonsin sett ut som en sorgsen cockerspaniel.
Kvartalspolitiken kräver ständigt nya vinnare. Och ensamma
förlorare.
Lars Linder
lars.linder@dn.se “
Tunt som en thrillerintrig – men ju mer jag läser, desto mer inser
jag att det nog är en mycket träffande bild av samtida svensk politik.
Spelplatsen ser ut som ett företag snarare än som ett traditionellt parti.
Den gamla vd:n misslyckades med kundvärvningen och det brådskar
att skaka fram en ersättare som tänker nytt. Partiet därute – läs: det
tröga facket – går säkert att få med i svängarna, om inte annat så under
hot om nedläggning. De anställda – riksdagsledamöterna – får vackert

Göran Greider: Ingen kommer undan Olof
Palme. Ordfront Stockholm 2011.
Göran Greider har skrivit en bok om Olof Palme. Ordfronts förlag,
Stockholm 2011: “Ingen kommer undan Olof Palme”.
Göran Greider är chefredaktör på Dala-Demokraten, är medlem i
socialdemokratiska partiet, men inte partipolitiskt verksam på
förtroendeposter. I yngre år sympatiserade han med vänsterrörelser. Nu
är han politisk debattör, skriver ledare i sin tidning, förekommer i
radio och TV, har krönikor i andra tidningar, håller fördrag om politik
och slår sig i slang med folk på gatan. Han började som poet och
skriver fortfarande mycket dikter.
Boken är på 239 sidor, är ett slags politiskt kåseri upplagt under
fem rubriker: Förord (sid 7), Östermalmsgatan (11), Tornedalsgatan
(61), Västerlänggatan (141) och Sveavägen (201).
Boken är en fortsättning på hans bok “Det måste finnas en väg ut ur
det här samhällt” som gavs ut våren 2010.
Han kommenterar biografier mm om Olof Palme: bl a
Thage G. Peterson: “Olof Palme som jag minns honom”,
“Min bror var en underbar människa “, skriver brodern Claes, aktiv
högerpolitiker, i sin minnesbok,
Anette Kullenberg: från sjuttiotalet “Överklassen i Sverige”,
Peter Antman och Pierre Schori: “Den gränslöse reformisten”,
Henrik Berggren: “Underbara dagar framför oss” (biografi nära 700
sidor),
Kjell Östberg: biografi i två delar: “I takt med tiden” och “När vinden
vänder”,
Klas Eklund: en liten biografi om Olof Palme i serien om Sveriges
statsministrar,
Olof Palmes tal: “Att vilja gå vidare”,
Hyllningabok till Erlander:”Femton år med Tage Erlander”,
Tage Erlanders dagböcker och memoarer,
Memoarer av Sten Andersson och Anna-Greta Leijon,
“Arbetarrörelsens krönika. En bokfilm”,
Ingvar Carlsson: “Ur skuggan av Olof Palme”,
Hans Holmér: “ Olof Palme är skjuten”,
Dieter Strand: “Med Palme”,
Stefan Svallfors: “Klassamhällets kollektiva medvetande”,
Gullan Gidlund: “Folkrörelsepartiet och den politiska styrelsen “ i
“Socialdemokratins samhälle” när SAP fyllde 100 år,
Per Albins Folkhemstal1928,
Nils Karleby: Funktionssocialismen,
Alva och Gunnar Myrdal. “Kris i befolkningsfrågan”,
Per Wirtén: “Där jag kommer från. Kriget mot förorten”,
Larmrapport: “Kvinnoliv förortsliv”,
Kjell-Olof Feldt: memoarer “Alla dessa dagar”,
Stig Malm: memoarer “13 år”,
Göran Perssons memoarer “Min väg, mina val”, Palme omnämns två
gånger i förbigånde,
Mona Sahlins valbok “Möjligheterna land”, rymmer fem sex
anspelningar på Olof Palme,
Olof Palme. “Politik är att vilja” 1964,
Palmetal 1982: “Därför är jag demokratisk socialist”,
Arbeitslosen von Marienthal, 30-talet, Wien,
Gunnar Wall: “Mordgåtan Olof Palme”,
Sven Grassman: “Från det lydiga landet”,
Gerhard Schröder: “Die Neue Mitte” och SPDs nye partiordförande
Sigmar Gabriel.

“På sätt och vis, skriver Greider, är föreliggande bok en fortsättning
på den jag gav ut våren 2020, “Det måste finnas en väg ut ur det här
samhället”. Nu reflekterar jag vidare över den historiska era vi befinner
oss i - präglad av finanskapitalism, klimatkris och samtidigt fortsatt
politisk högeroffensiv - och söker vägar ut. Olof Palmes sista åttitalsår
ingick i samma historiska rum som vi själva slungas genom. Ingen
som vill orientera sig i detta rum undkommer Olof Palme.”
“Under den sommar som gått funderade jag på hur jag skulle betrakta
gestalten Palme. Vad är det som är mest bortglömt när det gäller
honom Är de hans politiska värderingar, eller är det något som ligger
betydligt djupare”.
Greider har gått igenom ett antal böcker som handlar om arbetarrörelsen
och framför allt om Olof Palme, om nittonhundratalets
arbetarrörelse i koncentrera form.
Innehållet i boken är mycket omfattande. Här bara några rader från
Greiders bok:
“ Idag är denna arbetarrörelse en skugga av vad den en gång var.
Den svenska arbetarrörelsen lyckades under närapå ett sekels tid
inlemma tillräckligt många i den breda arbetarklassen i en mångförgrenad
organisation.
Den arbetarrörelse Palme sökte sig till var inte inskränkt nationell;
den hade sina internationalistiska traditioner och trots det mer nationellt
inriktade Folkhemsprojektet försvann aldrig den ursprungliga
impulsen, som den framträder i det allra första partiprogrammet:
“Arbetarklassens intressen äro de samma i alla länder med kapitalistiskt
produktionssätt.. “
Ingvar Carlsson var nog den siste partiorförande som var genuint
intresserad av att höra vad de intellektuella hade att säga. Och han var
intresserad därför att han ännu stod mitt i en högst levande social
rörelse.
Idépolitik måste diskuteras mer än vad som nu sker. Behovet är
överväldigande stort av allt ifrån analyser av hur kapitalismen ständigt
förändras och byter skepnad, över ekonomiska teorier som rymmer
klimatutmaningar och sociala kriser, till frågor som rör sexuella
minoriteter eller dolda genuskontrakt.
Om det är något som slagit mig de senaste åren så är de att dagens
höger, de nya Moderaterna, helt enkelt inte längre uppvisar någon
rädsla överhuvudtaget inför det som är kvar av den organiserade
arbetarklassen. Därav deras fräckhet när det gäller språkliga stölder:
De kunde lägga beslag på ordet “arbetarparti” därför att det inte
längre existerade något arbetarparti som vill behålla ordet. Det som en
gång gjorde att Olof Palme kunde uttala ordet “demokratisk socialist”
och göra det med “stolthet och glädje” var den djupa resonans det hade
i hundratusentals medvetanden, spridda över landet.
Den europeiska vänstern och den europeiska socialdemokratin
befinner sig sedan länge vid ett slags organisaorisk nollpunkt. De
sociala röelser de en gång bars upp av är kraftigt försvagade, i många
fall nästan bortvittrade, inte sällan resolut nedkämpade av högerregeringar
från Thatcher till Reinfeldt.
Regeringen Reinfeldts mest betydelsefulla insats är inte skattesänkningarna
den genomfört . utan den åderlåtning av fackföreningsrörelsen
som den lyckats med. Försvagar man den tillräckligt mycket,
kommer hela den politiska debatten att ta ett stort steg åt det borgerliga
hållet.
När de sociala rörelserna försvagats får dessutom medierna större
betydelse än tidigare.
När samhällena steg för steg de senaste årtionderna kommerialiserats
och marknadifierats utövar de i själva verket ett enormt och
permanent tryck i förbogerligande riktning.
Under femtio- och det begynnande sextiotalet hade Sverige stått
inför ett vägval. Erlander och Palme, stödda av hela den vittförgrenade

arbetarrörelsen, valde då det starka samhällets politik, det som Palme
ofta skulle kalla den demokratiska socialismen.
Mitt i ett alltmer nyliberalt färgat åttiotal lyckades idépolitikern Olof
Palme formulera ett kraftfullt och uppslagsrikt intellektuellt motstånd.
Därför utgör han, för den som anstränger sig att se det, en levande länk
till den politiska och samhälleliga situationen idag.
Kapitalismen, som under sjuttiotalet krisade djupt, drogs mot slutet
av samma decennium igång med den finansiella ekonomin som dopningspreparat
och bara några år in på det nya decenniet stod land efter
land inför fyrverkerierna på börsen. Det världskapitalistiska rummet
expanderde våldsamt under åttio- och nittiotalen, när Kina, Indien och
senare Ryssland och Östeuropa öppnades för kapitalism.
I det tidiga åttiotalets Sverige går en historisk gräns: 1981 nådde
inkomstutjmningen sin kulmen. Därefter började inkomstskillnaderna
åter öka. Olof Palme kände den högervinden komma. I hans tal från
andra halvan av sjuttiotalet och början av åttiotalet förmärks iskylan
från denna stigande högervåg i världen.
I tal efter tal identifierar Olof Palme en ny konservativ våg, en
högervåg, som sköljer genom världen under åttiotalet. Outtröttligt och
med stor frenesi tar han upp striden med den.
För Palme var välfärd och sysselsättning de centrala utgångspunkterna.
Två val förlorades i rad, 2006 och 2010. Med en tillspetsning kan
man hävda, att dessa val förlorades därför att man mist förmågan att
vilja politik.”
Anteckningar i okober 2011 av Sven Wimnell.
DN 3 maj 2012:
“Göran Greider: Även konservatismen
läcker”
“Breiviks pendlande mellan modernism och antimodernism är
inget nytt i den militanta konservatismens historia. Det märkliga i
sammanhanget är de konservativas förnekande av politiken i
Breiviks handlande.”
“Massmördaren Anders Behring Breivik kallar sig kulturkonservativ
men varken liberaler eller ännu mindre konservativa vet uppenbarligen
hur de ska hantera detta faktum. De senaste veckorna har skribenter på
högerkanten reagerat med att slå bakut och blankt förneka att det finns
politik i Breiviks handlande eller så har de i rätt gälla tonarter hävdat
att vänstern nu skuldbelägger hederliga konservativa genom att ta
Breiviks kulturkonservatism på allvar. Johan Hakelius, försvarare av
såväl döda som levande vita män, hävdade rentav att Breivik, den man
som ropade ”Ni ska dö i dag, marxister” till de unga socialdemokrater
han sedan skulle avliva, i själva verket gav uttryck för ett marxistiskt,
rebelliskt ideal! Med visst illamående har jag noterat dessa märkliga
kortslutningar på den politiska högerkanten.
Dagarna efter massakern på Utøya satt jag som så många andra
och forsade igenom Breiviks manifest och letade efter vägar in i hans
medvetande, för att bättre kunna greppa det ofattbara. Trots att det
snart stod klart att det rör sig om en man med en ideologi dröjde det
för min del egentligen tills han höll sitt försvarstal i rätten i Oslo innan
denne moderne tempelriddares världsbild något klarnade. Då hade
hans psykiska hälsa diskuterats så länge och så fruktlöst att de idépolitiska
ramar han gav oss fick dimman att lätta: Breivik talade ur en
lång och vindlande tradition som kan kallas för militant konservatism.

Konservatism är naturligtvis en hedervärd ideologi som är fullt förenlig
med demokrati, men liksom alla ideologier läcker den och sipprar
in i extremismen. Den organiska grundtanken, central i all konservatism,
öppnar lätt för fixa idéer om kulturell och etnisk homogenitet och
stänger ute andra konfliktdimensioner, i synnerhet klass och kön.
I allt väsentligt står Breivik på sådan konservativ mark.
Avlagringarna heter antikommunism (han är speciellt förtjust i Joseph
McCarthy), nationell tillhörighet och etnisk homogenitet. Att han uppvisar
den där egendomliga pendlingen mellan modernism och antimodernism
är inget nytt i den militanta konservatismens historia;
Goebbels och Hitler var experter på att erbjuda medeltida samhällsteater
och absolut teknologisk modernism. De unga preussiska anarkister,
även kallade radikalkonservativa, som i tjugotalets skakiga Weimar
influerade den begynnande nazismen var tempelriddare i en modern
värld. Hos Ernst Jünger möts kyla och myt i en prosa som, när jag
läser den i ”Marmortrapporna”, ekar av Breiviks värld: Denna fantastiska
prosa är monologisk, mytisk, heroisk, renad från allt kvinnligt.
Att många haft svårt att erkänna konservatismen i Breiviks världsbild
har flera förklaringar. En är den allmänna avideologiseringen, ty
överallt har de klassiska ideologierna tvingats ner under politikens
pragmatiska yta. Kvar är bara individer, och när det gäller högerterrorism,
psyken. Men allt är mycket nära. Läser man det svenska högerpartiets
partiprogram från långt in på femtiotalet slår en mycket
gammaldags konservatism emot en: ”Högerpartiet slår fast, att
Sveriges folk av ålder är ett kristet folk och att den kristna tron är en
oumbärlig, uppehållande och renande kraft i samhället. Högerpartiet
vill bygga Sverige på den nationella samhörighetens grund.”
Kristendomens renande kraft Nationell samhörighet Jodå, det
svenska högerpartiet var på femtiotalet ett demokratiskt parti. Men så
nära i tiden ligger alltså formuleringar som de flesta i dag upplever
som djupt obehagliga, därför att vi känner att den där renande ambitionen
lätt kan läcka ut i farligare vatten. Sverigedemokrater eller nationaldemokrater
skulle i dag kunna adoptera sådana fraser.
Ett kvartssekel av Nietzschehyllningar har kanske också gjort sitt
till för att en lång tradition av militant konservatism, som stått i standby-läge,
blivit svårare att identifiera.
Alla ideologier läcker. Det är den fruktansvärda självinsikt varje
intellektuell måste arbeta med. Pol Pot läste Marx. Andreas Baader
och Ulrike Meinhof var i någon mening nymarxister. På vänsterkanten
har detta faktum bearbetats i trettio års tid och det har gett resultat: i
dag finns där en vaksamhet inför en ideologis tänkbara totalitära konsekvenser.
Men hos en alltmer självbelåten medieolymp av liberalkonservativa
skribenter saknas den självinsikten totalt. Inte heller liberalismen
är ju immun mot dödliga konsekvenser. ”Det öppna samhället och
dess fiender”, så hette Karl Poppers liberala portalverk, skrivet under
andra världskriget. Men lägg all betoning på titelns andra led – fienderna
– och det går att sikta de förarlösa drönare som bombar öppenhetens
fiender i Afghanistan och dödar oskyldiga civila.
För att förstå våra samhällen måste vi odla våra ideologier och
bryta dem mot varandra. Det oändligt svåra är att samtidigt hålla
självreflektionen levande – och det är där de konservativa nu visat hur
oförmögna och ovilliga de är till det. Roland Poirier Martinsson (DN
Kultur 24/4) gör allt för att undvika att se hur hedervärd konservatism
kan läcka över till militant tempelriddarskap. Nej, han behöver givetvis
inte känna sig skyldig till Breiviks kulturkonservativa massmord,
men han har ett ansvar för att undersöka sin ideologis läckor.
Ännu svårare är det nog för liberaler att erkänna den bistra dialektiken
mellan nyliberalism och terror: först slår en doktrinär marknadsdoktrin
sönder den sociala tryggheten och därefter läker konservatismen ihop
det. Tempelriddaren rör sig genom det nyliberala landskapet. Han ler
och vi stelnar till.
Göran Greider
kulturdebatt@dn.se”

DN 7 maj 2012:
”Konservatismen är icke-revolutionär”
“Göran Greider menar att kulturkonservativa och allmänborgerliga
opinionsbildare bör se över sin ”ideologis tänkbara totalitära konsekvenser”,
eftersom Anders Behring Breivik har beskrivit sig som ”kulturkonservativ”.
Men vilka borgerliga opinionsbildare i Sverige har någonsin uttryckt
stöd för den sorts fascism som lyser igenom i Breiviks manifest
Vilka borgerliga tankesmedjor har bjudit in representanter för
Nationaldemokraterna eller ens SD till ideologiska diskussioner så
som ABF fortfarande bjuder in representanter för stalinistiska partier
eller personer som begått terrorbrott eller romantiserar terrorism
Vilka borgerliga publikationer rymmer textpassager som den följande,
där Aftonbladets kulturchef beklagar att den tyska socialdemokratin
inte anslöt sig till den i Ryssland påbörjade världsrevolutionen:
”Socialdemokratins historiska misstag var att man 1918 höll revolutionen
tillbaka och inte gjorde upp med sin arvfiende. Näringslivet, statsförvaltningen,
adeln, krigsmakten, universiteten och kyrkorna satt i
orubbat bo.”
Det är inte helt lätt för Greider att foga in Breivik i en konservativ
idétradition. I manifestet och domstolsförhören tar Breivik upp två
syften med att använda termen ”kulturkonservativ” (med vilket brukar
avses respekt för kulturtraditionen, såväl den västerländska som andra)
Det ena är taktiskt: att locka fler anhängare genom att använda ett
rumsrent begrepp. Det andra, att få till stånd en ”häxjakt på kulturkonservativa”,
i syfte att öka motsättningarna i samhället, att skapa kaos
och på sikt revolution. Alltså precis som 70-talets västtyska vänsterterrorister
resonerade. Vilket visar inte bara att Breivik är revolutionär
utan också att Greider ikläder sig rollen som nyttig idiot, när han försöker
skuldbelägga kulturkonservativa.
Själva kärnan i konservatismen är icke-revolutionär. Alltsedan
Burke värnar konservatismen om de långsamma förändringarna, de
som sker naturligt, inom ramen för det civila samhällets små gemenskaper
och utan vare sig statligt initierade kollektiva förändringar eller
via revolutioner.
Nu lyckas Greider ändå hitta en konservativ rörelse att länka Breivik
till: de radikalkonservativa i 20- och 30-talets Tyskland, vilka
mycket riktigt kan förbindas med nazismen, men på ett långtifrån
entydigt sätt. Greider diskuterar Ernst Jüngers roman ”På marmorklipporna”,
som han felaktigt benämner ”Marmortrappan”, och vars
kritik av just nazismen tycks ha undgått honom.
Liksom många andra i det radikalkonservativa lägret tog Jünger i
god tid före maktövertagandet 1933 avstånd från nazismen, som han
uppfattade som vulgär och föga förenlig med hans aristokratiska ideal.
Därtill uppfattade han NaziTysklands teknikoptimism och instrumentella
människosyn som exponenter för det som han avskydde i den
kapitalistiska västvärlden: materialism, mekanisering och massamhälle.
Men Jünger föraktade även den liberala konsumtionsinriktade medelklassen
och de konservativa kälkborgarnas reaktionära kritik mot
moraliskt förfall.
Ernst Jüngers bildningsdigra elitism har kort sagt lika litet gemensamt
med de nya Moderaterna som med den googlande World of Warcraft-spelaren
Breivik. Att vissa förhållandevis etablerade konservativa
skribenter i dag instämmer i Jüngers kritik av det teknokratiska
massamhället utesluter inte att de kan vara anhängare av parlamenta-

isk demokrati, liksom man som socialdemokrat kan hänvisa till Marx
utan att köpa historiedeterminismen i dennes magistrala verk ”Kapitalförvaltning”
(eller vad det nu hette).
På motsvarande sätt måste man kunna tala om de miljontals offren
för kommunismen och kritisera de kommunistiska ideologierna och regimerna
(och deras nutida apologeter, som den i DN nyligen publicerade
Sven Wollter, medlem i det stalinistiska Kommunistiska partiet)
utan att ens ”antikommunism” föranleder jämförelser med massmördare
som har sagt sig beundra Joe McCarthy och hata ”kulturmarx-ister”.
När Greider i sin artikel gör just det senare, så ligger det nära till
hands att uppmana honom att städa framför egen dörr och gärna då
börja med de delar av den autonoma vänstern som finns i hans närhet,
genom samarbete med exempelvis SSU, ABF och Dagens Nyheter.
Johan Lundberg chefredaktör för Axess magasin
kulturdebatt@dn.se”
DN 14 maj 2012:
“Konservatismens auktoritära sida”
“Fascismen och konservatismen är två ideologier som har delat
rekvisita och som kan vara svåra att skilja på. Men medan Hitler
och Breivik drömmer om framtiden, drömmer den konservative
om gårdagen.”
“Skillnaden mellan fascism och auktoritär konservatism kan verka
otydlig – men den går att förklara. Problemet är att bägge ideologierna
en gång delade samma rekvisita i sin politiska teater. Både konservativa
och fascistiska diktatorer har, iförda militära uniformer, blickat ut
över enorma torg belamrade med marscherande trupp. Deras statliga
våld har förtryckt liberalism, socialism, parlamentarism, feminism,
självständiga fackföreningar och fri press.
Skillnaden mellan ideologierna syns tydligast i vad som händer efter
paraden.
Den fascistiske diktatorn vill att folket ska vara gräsrotspolitiska
aktivister, uppfyllas av ideologisk kraft och sprida fascismen i vardagen.
Den konservative såg med avsmak på ”pöbelns” aktivitet. Medborgarna
skickades hem och skulle pyssla med sitt – politiken borde
skötas av ”bildade gentlemän” ensamma.
Den senaste tiden har konservatismens förhållande till fascismen
debatterats på dessa sidor utifrån ideologisk skyttegravsretorik. Från
vänster har Göran Greider klumpat ihop Anders Behring Breivik,
Adolf Hitler och Joseph Goebbels under etiketten ”militant konservatism”.
Men varken Breivik, Hitler eller för den delen Mussolini kan kallas
konservativa. Ingen av dessa män har erbjudit ”medeltida samhälls-

teater”, som Greider skriver. Fascismen var en modern 1900-talsprodukt
av folklig masspolitik – ungdomlig och hatiskt inställd till
konservatismens skäggiga gubbar.
Adolf Hitler var en demokratiskt tillsatt ledare, medan konservatismens
eliter gjorde statskupp. Hitlers ”alternativa modernitet” skulle
frälsa Tyskland, bara judarna först brutalt eliminerats. Breiviks utopi är
ett Norge utan muslimer. Bägge drömmer om framtiden – den konservative
drömmer om gårdagen.
Johan Lundbergs skyttegrav bottnar i kärlek till konservatismen.
Han hyllar ideologin som värnare av ”långsamma förändringar” som
”sker naturligt” och uppmärksammar konservativ antifascism. Konservatism
som mysig tweedkavaj – inte auktoritär eller diktatorisk och
framför allt ”icke-revolutionär”. Ideologin uppfanns 1790, som Lundberg
riktigt skriver, av Edmund Burke under franska revolutionens
dagar via dennes bok: ”Reflections on the revolution in France and the
proceedings in certain societies in London relative to that event in a
letter intended to have been sent to a gentleman in Paris”. Burke reagerade
mot revolutionära förändringar – det är korrekt. Men Burkes ideal
känns säkert oaptitliga även för Lundberg.
För Burke var den traditionella samhällsordningen, med monark och
aristokrati i toppen, det enda naturliga systemet – som dessutom var
instiftat av Gud allsmäktig själv. Människor i allmänhet är dumma.
Det är naturligt med skarpa sociala skikt. Jämlikhet är ouppnåeligt och
mot naturen. Särskild måltavla var liberalism – ”hantverkare och
clowner, penga-arbetare, ockrare, och judar, som alltid kommer att
vara deras följeslagare, ibland deras herrar”.
Framför allt underskattar Lundberg den revolutionära kraften i
konservatismen, såsom den mobiliserade på 1900-talet, efter första
världskriget. Krigsslutet innebar demokrati i Europa och reaktionen
blev konservatismens sista stora strid. Historikern Kevin Passmore
skriver att ”de nya demokratierna i östra Europa – som hade skapats i
en anda av optimism ur ruinerna av imperierna Ryssland, Tyskland och
Österrike-Ungern – föll som käglor under mellankrigstiden”. Konservativ
auktoritär diktatur påtvingades Estland, Lettland, Litauen, Polen,
Ungern, Bulgarien, Grekland, Rumänien, Spanien och Österrike. Den
gjorde vad den kunde i Tyskland och Frankrike.
Svenska konservativa förberedde statskupp åtminstone två gånger
under andra världskriget och den blivande högerledaren Jarl Hjalmarsson
ansåg att konservatismen måste ”mala sönder den demokratiska
ideologin och ersätta den med egna positiva begrepp”. Den auktoritärt
konservative Franco var mer mordisk än sina fascistiska stödtrupper
inom falangismen. Historikern Stanley G Payne sammanfattar detta i
omdömet ”Franco was not a fascist but something much worse”.
Som exempel på konservativ dygd framhåller Lundberg den tyske
filosofen Ernst Jünger, som utifrån sin aristokratiska konservatism
föraktade den proletära nazismen. Men under kriget svor Jünger likväl
trohet till Adolf Hitler och blev nazitysk officer, verksam i det ockuperade
Frankrike och på östfronten. Hans förhållande till Förintelsen var
otäck och problematisk. I sin dandyartade aristokratiska identitet
ryckte han på axlarna när han i Paris informerades om miljoner judemord.
I Kiev roade han sig med att urskilja ”asiatiska ansikten” från
ariska dito. På ett party småpratades det om hur judarna mördades med
gas, men Jünger oroades mest över hur forna tiders ridderliga krig
ersatts av modernitetens mekaniserade slakt.
Han ansåg att de antika grekerna hade det lättare då de förde örlog
mot persiska riken, jämfört med den tyska nationens hårda strid mot
”de asiatiska horderna” i Ryssland. Jünger lämnade östfronten ”med
huvudvärk”.

Efter 1945 utnämndes fascismen till vår tids stora ondska, tätt följd
under kalla kriget av kommunistisk mordiskhet. USA-intellektuella
formulerade den politiserade tanken om ”totalitära ideologier”, vilka
inte inbegrep den auktoritära konservatismen. Västerländska konservativa
anslöt sig till det demokratiska projektet och skyllde framgångsrikt
barbariet i Europa på ”totalitarianismen”. Men den brittiske statsvetaren
Carl Levy ställer frågan som undvikits så omsorgsfullt:
”Vad gör vi om gränsen mellan konservativ dygd och den mobiliserade
galenskapen hos totalitär ondska inte är så enkel att dra”
Henrik Arnstad
kulturdebatt@dn.se”

Socialdemokraterna har vänt blad.
Göran Perssons politik misslyckades, han förlorade valet 2006 och
avgick.
Mona Sahlin valdes, hennes politik misslyckade, hon förlorade valet
2010 och avgick.
Håkan Juholt valdes. Han försökte knyta an till Olof Palme, engagerade
sig för pensionärer, låginkomster och kulturella värden, men
några gillade honom inte, bl a två kommunalpampar i Sigtuna och
Katrineholm, som krävde hans avgång. Han avgick.
Jan Eliasson sa att han kunde tänka sig bli ordförande, men partiet
valde Stefan Löfven, fackföreningsledare, van vid förhandlingar med
arbetsgivare. FNs generalsekreterare tog Jan Eliasson.
Stefan Löfven sitter inte i riksdagen. Han avskedade den ekonomiske
talesmannen och anställde istället för det Magdalena Andersson,
som gått på Handelshögskolan i Stockholm och varit rådgivare till
Göran Persson och Mona Sahlin. sitter inte heller i riksdagen. Hon har
fått uppgiften att svara för partiets ekonomiska politik.
Fredrik Olovsson är ekonomisk talesman i riksdagen, i varje fall
när det gäller budget.
DN 5 april 2012:
”Sysselsättning handlar om människans
frihet”
“Hon är den resonerande tjänstemannen som ska ta upp kampen
med finansminister Anders Borg. Och Magdalena Andersson
är helt klar över att huvudfrågan blir jobben. Regeringen har
misslyckats och driver en politik som medvetet monterar ner
människors möjligheter, säger hon.”
“Sex veckor har gått sedan den för många okända Magdalena
Andersson utsågs till ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.
Den nye partiledaren Stefan Löfven hämtade henne från en
mer anonym miljö på Skatteverket där hon i några år varit överdirektör.
Hennes bakgrund är annars den politiska tjänstemannens, inte
politikerns.
Utnämningen har inte blivit ifrågasatt, även om flera kan ha känt
sig förbigångna. Både inom det egna partiet och bland andra som
känner henne tycks Magdalena Andersson ha ett solitt gott rykte. Hon
har också lång erfarenhet efter att ha börjat under statsminister Göran
Persson för mer än 15 år sedan och senare varit statssekreterare i
finansdepartementet.
Nu tar Magdalena Andersson emot i ett kalt arbetsrum på S-kansliet
i riksdagen. Själv är hon inte riksdagsledamot – och det är inte heller
Stefan Löfven.
–Det finns både fördelar och nackdelar med att inte ha riksdagen
som arena. Jag har ingen ambition att vara agitator, utan vill på ett
resonerande sätt föra fram bra förslag och vinna gehör för dem. Det
gäller att utgå från den man är, säger hon.
Resonerande, men tydlig i kommunikationen – så vill Magdalena

Andersson vara. Hon är ännu ingen driven debattör, men jämför sig
med Anders Borg som inte heller hade hunnit bli det när Moderaterna
var i opposition. Sådant får komma med tiden, mer än två år återstår
till nästa val.
–Det är väldigt roligt att jag nu kan kliva fram och själv uttrycka
åsikter i stället för att enbart skriva underlag åt andra. Men fortfarande
vill jag göra verkstad, alltså utforma en politik som kan vinna människors
förtroende och gehör, säger hon.
Riktigt vad som ska hända med skatterna är dock inte klart. Som
det nu ser ut kan förmögenhetsskatten återinföras, om S hittar en form
som fungerar. Jobbskatteavdraget får vara kvar, men troligen med en
avtrappning där personer med höga inkomster inte längre ska omfattas.
Rutavdraget behålls också, men kan snävas in till att gälla enbart
barnfamiljer och äldre.
Däremot ska nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar upp
till 26 år tas bort – och samma gäller den sänkta restaurangmomsen:
– Detta kostar mycket och är inte effektivt. Pengarna bör användas
till riktade åtgärder som traineeplatser och utbildningssatsningar,
framhåller Magdalena Andersson.
Frågan är också hur mycket av den förra partiledningens politik som
ska omprövas. Något entydigt svar ger hon inte, även om en del av vad
som sades på Håkan Juholts tid inte längre gäller. Stödet för euroobligationer
är exempelvis lagt på hyllan.
Magdalena Andersson gör nu också klart att pensionsfrågan inte ska
drivas på Håkan Juholts sätt. Han hotade de borgerliga partierna med
att riva upp pensionsreformen om inte beloppen höjs:
– Vi har inget separat spår kring pensionerna, utan ser över dem
tillsammans med de andra partier som står bakom reformen. Om man
vill ha högre pensioner i framtiden får avgifterna höjas. Men det är
ingen enkel avvägning.
Viktigast som grundval för pensionerna är i stället att många arbetar
och har bra inkomster, betonar hon. Om betydligt fler kommer i jobb
skulle detta lösa många av dagens problem. Men för Magdalena
Andersson handlar det om större värden än enbart de ekonomiska:
– Full sysselsättning gäller människans frihet att ha en egen lön
som man kan leva på. Här ger hon den borgerliga regeringenunderkänt,
medan den däremot får godkänt för skötseln av de ofentliga
finanserna. Båda uppgifterna ser Magdalena Andersson som viktiga,
men det är om jobben hon vill ta strid:
– Jobbskatteavdraget räcker inte som svar på hur fler ska komma i
arbete eller hur man ska möta utanförskapet. Andelen sysselsatta är
lägre nu än när regeringen tillträdde hösten 2006. Antalet långtidsarbetslösa
har sedan dess gått från 28 000 till 68 000 och alltså mer än
fördubblats.
Detta misslyckande beror, enligt Magdalena Andersson, inte främst
på att Sverige – liksom övriga västvärlden – har gått igenom en djup
ekonomisk kris. I stället ser hon det som resultat av en ideologiskt
styrd politik där regeringen drog ner på utgifterna för arbetsmarknadsutbildning
och komvux när krisen var som värst.
– Verkligheten har hunnit i kapp. Den höga arbetslöshet som vi nu
ser är en klockren konsekvens av att regeringen hindrade människor
från att stå rustade med de kunskaper som behövs för nya jobb. I förlängningen
ligger att långtidsarbetslösheten stiger ytterligare och att
fler ungdomar går utan jobb, även när konjunkturen vänder uppåt.
Och hur ska dessa problem mötas Magdalena Andersson tror på att
sätta upp ett sysselsättningsmål, även om något sådant ännu inte finns
formulerat. För henne blir det till hjälp att prioritera bland alla förslag
och välja vad som efektivast leder till fler jobb. Men i huvudsak ger
hon ett mer övergripande svar:
– Det behövs hög kvalitet i de arbetsmarknadspolitiska insatserna,
välfungerande utbildningssystem, investeringar i infrastruktur och

klimatomställning liksom en aktiv näringspolitik i samverkan mellan
företag, fack och politik. Den nuvarande regeringen saknar intresse
att tala med näringslivet. Men Sverige är ett litet land där vi måste
samarbeta för att stå starka.
Johan Schück johan.schuck@dn.se ”
“Fakta.
Magdalena Andersson
Ny ekonomisk-politisk talesperson för socialdemokraterna.
Född 1967 i Uppsala.
Bor i Nacka, gift med ekonomiprofessorn Richard Friberg och har två
barn.
Överdirektör vid skatteverket 2009–2012.
Rådgivare till socialdemokraternas partiledare 2007–2009.
Statssekreterare vid finansdepartementet 2004–2006.
Planeringschef i statsrådsberedningen 1998–2004.
Politiskt sakkunnig 1996–1998.
Forskarutbildning i nationalekonomi (inte avslutad) 1992–1995.
Utbildad till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm”
Från socialdemokraternas hemsida:
Bygg Sverige modernt.
Artikel publicerad på DN debatt 17 april 2012
Sverige är ett modernt och framgångsrikt land. Vi svenskar är positiva
till utveckling och öppna för omvärlden. Svenska ungdomar har
självförtroende och framåtanda. Sverige förtjänar en regering som
vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och
jobbskapande politik.
Sveriges största tillgång är invånarnas arbete. Det är förutsättningen
för vårt välstånd, och för att vi ska kunna lämna efter oss ett gott
samhälle till våra barn. För varje människa är förmågan till egen
försörjning nyckeln till att känna sig fri och kunna göra egna livsval.
Den som inte har ett arbete att gå till känner ofta att den hålls tillbaka
och hur livskvaliteten försämras. En hög arbetslöshet slår dessutom
direkt på de offentliga finanserna och Sveriges förmåga att finansiera
skola, vård och äldreomsorg. Oavsett ur vilket perspektiv man ser det
så är allt annat än full sysselsättning ett slöseri med resurser.
Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent och prognoserna pekar på en
fortsatt hög nivå. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslösheten
och den stigande långtidsarbetslösheten. Antalet
personer som varit arbetslösa i mer än två år har under den borgerliga
regeringens tid vid makten ökat med 175 procent – från under 25.000
till över 69.000 personer.
Trots det har regeringen inte några nya idéer och initiativ för fler jobb i
den vårbudget de presenterade i går. Det är tragiskt, men kanske inte
så förvånande. Det har blivit allt mer uppenbart att regeringen redan
spelat ut alla sina kort, har slut på idéer och att deras politik inte biter
på arbetslösheten.

Men en sak har regeringen lyckats bra med, och det är att respektera
budgetreglerna, vilket vi vill ge dem beröm för. För oss socialdemokrater
är ordning och reda i de offentliga finanserna grundläggande
och något vi aldrig kommer att äventyra. Men lika grundläggande
är insikten att sunda offentliga finanser inte räcker för att skapa
framtidens tillväxt och jobb. Gör en enkel jämförelse med ett företag.
Ska det bli framgångsrikt räcker det inte med att det betalar av sina
skulder. Det behöver också investera i det som skapar framtida affärer.
Svenska företag konkurrerar genom kvalitet, kunskap och förnyelse. I
den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig
med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste
ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i
utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster. Det kräver en
modern tillväxtpolitik som stärker konkurrenskraften. Inriktningen för
en sådan politik och nya konkreta förslag till jobbreformer presenterar
vi om två veckor i den ekonomiska vårmotion som kommer att ligga
till grund för vårt samlade budgetförslag i höst.
En ansvarsfull ekonomisk politik för fler jobb kräver en aktiv
näringspolitik så att människor kan starta nya företag, och så att
befintliga företag kan växa och ta nya marknadsandelar.
I flera år har regeringen försummat samverkan med näringslivet och
kallat företagen för ett ”särintresse”. Vi vill i stället ha en konstruktiv
dialog. Vi vill fördjupa samarbetet med näringslivet, fackförbunden
och forskningen. Vi har redan inlett en framåtriktad dialog med företag
och akademi, bland annat inom Life Science, och vi kommer att gå
vidare med fler områden.
För den som känner till företagarnas och forskarnas vardag är det
uppenbart att många goda idéer till förbättrade eller nya varor och
tjänster i dag inte tas till vara, ofta för att det är svårt att hitta riskkapital
i de tidiga utvecklingsfaserna. Att entreprenörer hindras leder till att
många framtida affärsmöjligheter går förlorade, och vi kommer i
vårmotionen att presentera förslag för att stärka innovationskedjan.
För de nya företag som växer fram, såväl som för de redan befintliga,
är det viktigt att kunna rekrytera kompetent personal. Det kan låta
självklart, men regeringen har skurit ned på utbildning och kompetensutveckling
och i stället fokuserat på sänkta kunskapskrav, försämrade
villkor för sjuka och placerat tiotusentals människor i passiva massåtgärder.
Resultatet är att företagen, trots Sveriges höga arbetslöshet, har svårt
att hitta rätt personal. Svenskt Näringsliv rapporterade nyligen att vart
femte rekryteringsförsök misslyckas, och när företagen inte hittar den
kompetens de efterfrågar tvingas de i många fall tacka nej till order.
Det här håller inte, matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras.
Genom samverkan med arbetsmarknadens parter och fler möjligheter
till utbildning vill vi öppna nya vägar så att de som söker jobb har den
kompetens som företagen efterfrågar.
I vårmotionen presenterar vi också särskilda satsningar på utbildning
och jobb för unga. Det pressar tillbaka ungdomsarbetslösheten och det
stärker både individer och företag. I kombination med att vi ökar
möjligheterna till praktik, traineeplatser och jobb för unga, kommer vi
också att skärpa kraven på dem som får stöd. Vi socialdemokrater har
ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra
sig anställningsbara. Samhället ska skapa förutsättningar och möjligheter,
men för att det ska fungera måste den enskilde ta sitt ansvar.
Alla ska kunna kräva sin rätt, men också göra sin plikt.

Regeringens politik har prövats i sex år, i både i hög- och lågkonjunktur,
och det är uppenbart att den inte leder till fler jobb. Sveriges
utvecklingsbejakande befolkning förtjänar bättre. Företag och jobb
uppstår inte ur tomma intet. I vår motion presenterar vi i stället en
framtidsinriktad ekonomisk politik. Vi vill satsa på ansvar, kompetens,
företagande och innovation så att fler företag och jobb kan växa fram.
Det är bara så vi kan få fler i arbete, bygga Sverige modernt och stärka
vår framtida konkurrenskraft.
Stefan Löfven, partiordförande
Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson
Från socialdemokraternas hemsida.
“Utbildningskontrakt för unga
Socialdemokraterna föreslår som en del av den kommande vårbudgeten,
att ett system med utbildningskontrakt införs. Syftet är att hjälpa
unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret
för att göra sig anställningsbar genom gymnasiekompetens.
Kontraktet vänder sig till den som är arbetssökande, under 25 år och
inte har fullgjort gymnasiet. Den som är ung och söker jobb erbjuds:
* Jobb enligt "Västeråsmodellen" med avtalsenlig lön på halvtid
ochstudier på halvtid.
* Praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare samt studier på
halvtid eller deltid.
* Utbildning på heltid, vid komvux, yrkes-vux eller folkhögskola.
* Ett särskilt studiestöd eller förhöjt studiebidrag.
Enligt de lagar och regler som finns idag villkoras ersättningar från det
offentliga med att utbildningskontraktet fullföljs. Kontraktet ska både
gälla nya insatser med jobb och praktik samt den befintliga
arbetsmarknadspolitiken, t ex arbetsmarknadsutbildningen.
För mer information:
Odd Guteland Presschef 070-236 63 36
Fredrik Kornebäck
Presskontakt åt Magdalena Andersson 070-246 65 03
Sidan uppdaterades senast: 2012-04-25 10:00”

Från socialdemokraternas hemsida.
Stärkt välfärd ger fler jobb.
Artikeln publicerad på SVD Brännpunkt den 27/4
Vi behöver höja ambitionerna i jobbpolitiken. Arbetslösheten i Sverige
riskerar att fastna kring 8 procent samtidigt som regeringen verkar ha
slut på idéer om hur jobben blir fler.
I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion föreslår vi en annan
inriktning på den ekonomiska politiken med fokus på kunskap, ett
konkurrenskraftigt näringsliv och fler jobb. Ett område vi särskilt
lyfter är möjligheterna att skapa fler jobb inom sjukvårds- och läkemedelsområdet,
det som brukar kallas Life science.
Hälsa blir allt viktigare och allt fler efterfrågar vård, produkter och
tjänster för ett friskare liv, både i Sverige och globalt. I det ligger stora
möjligheter för Sverige. Om vi satsar på en gemensamt finansierad
sjukvård av högsta kvalitet möjliggör det en förbättring av människors
hälsa som också skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb.
Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som
har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som arbetar med de
mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken. Utformar
vi politiken rätt kan vi möta framtidens vårdutmaningar.
Den snabba ökningen av antalet personer i vårdkrävande ålder under
de kommande 20 åren kommer att ställa stora krav på hela vård- och
omsorgssektorn. Det är en utmaning som Sverige dessutom har
gemensamt med i princip hela Europa, vilket innebär att svenska
innovationer på det här området kan ge ett tydligt mervärde till vården
och omsorgen av våra gamla, samtidigt som svenska produkter och
tjänster kan få avsättning på utländska marknader.
Sverige har stolta traditioner när det gäller utveckling av sjukvård,
läkemedel och medicinteknik, en position som tyvärr delvis håller på
att gå förlorad. Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige
har försvagats över tid.
Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet
anställda i Sverige. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser till att
utrymmet för kliniska prövningar på svenska sjukhus snävas in och att
introduktionen av nya läkemedel och ny medicinsk teknik i sjukvården
sker i allt långsammare takt. Långsiktigt innebär detta att kunskapsbasen
krymper, att svenska patienter inte alltid får tillgång till de mest
säkra och effektiva behandlingsmetoderna samt, inte minst, att Sverige
går miste om stora exportintäkter och många högkvalificerade arbetstillfällen.
Detta är bekymmersamt, inte minst när bilden i den politiska debatten
allt för ofta blir att ökade resurser till välfärden bara är en kostnad. Det
är självklart att vi ska ta ett fast grepp om våra skattepengar och
använda dem effektivt. Det får dock inte innebära att vi missar sjukvårdens
mänskliga och ekonomiska värden. Genom att förkorta
sjukdomsperioder och mildra konsekvenserna av kroniska sjukdomar
kan vi ge människor ett bra liv och minska mångas lidande. Dessutom
gynnas den ekonomiska utvecklingen eftersom människor som är
friska och mår bra helt enkelt kan arbeta längre.
Rätt utformad är den ekonomiska potentialen i en ambitiös välfärdspolitik
stor. Det finns möjligheter genom forskning, innovation och
export. För att vi fullt ut ska ta tillvara dessa möjligheter krävs ett
målmedvetet och strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter,
näringsliv och akademi. Vi vill se ett fördjupat samarbete för ökad
klinisk forskning mellan sjukvården, universitet och högskolor, den
forskande läkemedelsindustrin, den medicintekniska industrin och
andra berörda aktörer. Det kräver ökade resurser men också nya
incitament och ett nationellt ansvarstagande. Det måste bli mer
meriterande för läkare och annan sjukvårdspersonal att forska.
En avgörande del i ett sådant samarbete är att den statligt finansierade

forskningen ges ökade resurser. Parallellt med det behöver en översyn
göras av pris- och subventionssystemen samt ersättningsmodellerna
inom hälso- och sjukvården för att stimulera ordnad introduktion av
nya innovativa produkter samt en jämlikare sjukvård. Vi vill stimulera
medvetet nyttjande av innovativ upphandling för att introducera nya
läkemedel, ny teknik och nya behandlingsmetoder.
Vi föreslår ett nationellt program för att höja kvaliteten i sjukvården.
Vi vill utveckla och förbättra användningen av befintliga kvalitetsregister
och biobanker för en målmedveten kvalitetshöjning av svensk
sjukvård. Därtill behövs bättre mätning och uppföljning av behandlingsresultaten
i vården i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar
för verkliga vårdval.
Vi avvisar förslagen från flera regeringspartier om sänkta ingångslöner
för personalen i vården. I stället behöver vi satsa på personalen genom
kompetensutveckling och rätt till heltid.
Om jobben ska bli fler måste både svenska företags konkurrenskraft
förbättras och välfärden förstärkas. Genom ett samlat program för Life
science kan vi både höja kvaliteten i sjukvården och utveckla Sveriges
konkurrenskraft. För oss socialdemokrater är detta en viktig del av en
ny politik fokuserad på jobb och samverkan.
Stefan Löfven
partiordförande, Socialdemokraterna”
“Sidan uppdaterades senast: 2012-04-27 ”
DN 12 maj 2012:
“Debatten om sjuka och arbetslösa har tagit
fart igen.”
Kritiken mot regeringens tuffare regler i sjukförsäkringen och a-
kassan klingade av. Men nu är diskussionerna i full gång igen. Det
är framför allt arbetslösa Frida Martinsson och sjukskrivna
Jimmy Fredriksson som har gett debatten nytt bränsle.”
“De senaste veckorna har vi kunnat ta del av Frida Martinssons och
Jimmy Fredrikssons berättelser om hur reglerna fungerar i praktiken
för dem som är arbetslösa och sjuka.
Frida Martinsson försöker försörja sig på springvikariat i krogbranschen
och har svårt att få pengarna att räcka i takt med att jobbtimmarna
blivit färre. Jimmy Fredriksson, som försöker återhämta sig
efter att hans nioåriga dotter dött i cancer, har fått deltidssjukpenningen
indragen efter ett halvår.
Ämnena engagerar och både Frida Martinsson och Jimmy Fredriksson
har mötts av en mängd reaktioner. Många är upprörda över deras
situation medan andra tycker att regelverken är bra som de är.
Berättelserna har blåst nytt liv i debatten kring sjukförsäkringen och
a-kassan och det är inte vad regeringen önskar sig just nu. Debatten är
densamma som när de nya reglerna infördes 2008 och regeringen
beskylldes för att vara hjärtlös.
Frida Martinssons och Jimmy Fredrikssons berättelser handlar om
olika delar av välfärdssystemet. Men de har gemensamt att de inte ber
någon om hjälp. De har bara velat berätta.
Jimmy Fredriksson skrev ett öppet brev på Facebook när handläggaren
på Försäkringskassan meddelade i telefon att han var utförsäkrad
och inte längre kunde få sin halva sjukpenning. Han är lika upprörd
över kassans agerande som att sjukpenningen drogs in. Det han reage-

ade mest på var att han aldrig hade träffat handläggaren som meddelade
beslutet.
Nu har Försäkringskassan bett om ursäkt och det är det minsta man
kan begära om det gått till så som Jimmy Fredriksson beskriver. På
kassans hemsida står det att alla ska få en personlig handläggare som
informerar och hjälper en tillbaka till arbetet redan efter första utbetalningen.
Om Jimmy Fredriksson fått en sådan kontakt hade han varit
bättre förberedd på vad som skulle hända. Det är orimligt att begära att
en person i djup kris ska hårdplugga reglerna på Försäkringskassans
hemsida.
Frida Martinsson berättade i Sveriges Radio hur ansträngande och
ångestfyllt livet är när man måste vända på varenda krona. Hon jagar
ständigt arbete och är en av dem som inte lyckats ta sig in i a-kassan.
Senare framkom det att hon köpte sin hyreslägenhet på 33 kvadratmeter
när fastigheten ombildades till en bostadsrättsförening. Att hon
äger bostadsrätten gör att hon har svårt att få försörjningsstöd.
Försörjningsstödet är det yttersta skyddsnätet när alla andra mojligheter
är uttömda. Det är rimligt men också intressant eftersom allt fler
äger sin bostad och det har blivit svårare att få en hyreslägenhet. Ombildningen
av allmännyttan har också drivits fram av samma partier
som sitter i regeringen.
Utvecklingen gör att färre svenskar har möjlighet att få försörjningsstöd
om de inte omfattas av trygghetssystemen. Samtidigt är det inte
till gagn för samhället om människor med försörjningsproblem dessutom
blir bostadslösa eller tvingas flytta i panik.
Regeringen har uppmärksammat marginaleffekterna för dem som har
försörjningsstöd och förbereder en lagändring så att de ska få en standardhöjning
om de får ett tillfälligt jobb. Det är en kraftig avvikelse
från grundregeln för försörjningsstöd. Men frågan är om inte reglerna
för den som äger sin bostad också kommer att luckras upp så småningom.
Maria Crofts, politisk kommentator på Dagens Nyheter.”
DN 14 maj 2012. Ledare:
“Som man ropar ...“
“Den svenska sjukfrånvaron har normaliserats. Trots ett litet
knyck i statistiken i början av året ser vi ut att röra oss runt
samma nivåer som i flera andra europeiska länder.
Det som däremot fortfarande är ett delvis olöst mysterium är den
stora skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Kvinnorna
står för två tredjedelar medan männen bara står för en.
Arbetsmiljöverket har dragit i gång en större granskning för att
förstå varför och för att förbättra kvinnors arbetsmiljö. I fredags presenterade
den första delrapporten. Rubriken på pressmeddelandet löd:
”Stress och hög arbetsbelastning på jobbet gör kvinnor sjuka”. Men är
det verkligen en slutsats som går att dra av undersökningen
Granskningen består i stort sett av att arbetstagarrepresentanter/
skyddsombud respektive arbetsgivare fått svara på ett antal frågor med
fasta svarsalternativ. På frågan om vad de uppfattade som den främsta
orsaken till kvinnors ohälsa fanns följande alternativ: arbetsställning,
fysiskt tungt, arbetsuppgifterna, redskapen, arbetstiderna, stress/arbetsbelastning,
ansvar för hem och barn, annat.
Var och en ser att det finns en rad tänkbara svarsalternativ som utelämnats.
Som till exempel: brist på inflytande och medbestämmande,
dåligt ledarskap, sparsamt med uppskattning, begränsade möjligheter
att utvecklas i arbetet, låg lön och låg status. Andra saker, som mer
ligger hos individen, finns inte heller med som svarsalternativ. Som
kvinnors ökade alkoholintag, försämrade motionsvanor och/eller övervikt.
Vidare kan man fråga sig om det är självklart att orsaken till kvinnors
sjukfrånvaro är liktydigt med det svarsalternativ som fått flest
kryss från arbetstagare och arbetsgivare. Är det verkligen parterna
själva som ska sätta diagnos på ohälsan Och ska det i så fall inte
göras med lite bredare marginal

24 procent av arbetsgivarrepresentanterna och 28 av arbetstagarrepresentanterna,
det vill säga ungefär en fjärdedel ur vardera kategori,
har angett stress/arbetsbelastning som det främsta skälet till kvinnors
sjukfrånvaro. Det betyder att ungefär 75 procent INTE ser stress som
den främsta orsaken.
Och vad är egentligen stress Vilken kvinna löper störst risk att
stressas till ohälsa Är det USA:s utrikesminister Hillary Clinton som
sannolikt har extremlånga arbetsdagar med extrem­svåra avvägningar
och beslut, SEB:s vd Annika Falkengren där ett felskär kan kosta företaget
mångmiljonbelopp, en flygledare som inte kan lämna sin dator
för ett toalettbesök – knappast ens för att blinka eller nysa – eller är det
undersköterskan på ett äldreboende som faktiskt lämnar jobbet när
arbetstiden är slut
Vi vet alla svaret. Det är undersköterskan på äldreboendet. Och det är
knappast för att hon har längst arbetsdagar eller mest att göra – för det
har hon inte. Utan snarare för att hon har minst att säga till om. Det är
fruktlöst att prata om stress om man inte samtidigt pratar om makt och
inflytande.
I delrapporten fanns som sagt ”annat” som ett svarsalternativ. 15
procent av arbetsgivarna hade kryssat i den rutan, 19 av arbetstagarna.
Arbetsmiljöverket har sedan kategoriserat dessa svar i två huvudkolumner:
”arbetsorsakat” respektive ”utanför arbete/individen”. Ingen
av dessa säger någonting eftersom vi i rapporten inte får något exempel
på hur svaren faktiskt sett ut och vad de svarande åsyftat.
Arbetsmiljöverket ska ägna fyra år åt projektet med kvinnors arbetsmiljö.
I den mån den första delrapporten anger tonen för fortsättningen
ter sig som en synnerligen tveksam satsning. Rapporten påminner i sin
utformning om historien om mannen som letade efter sina nycklar i
ljuset av en gatlykta – inte för att det var där han tappat dem utan för
att det var där det var lättast att leta. Ingång, upplägg och slutsats säger
mer om Arbetsmiljöverket än om kvinnors villkor i samhälle, familj
och yrkesliv. Det är synd.
DN 14/5 2012”

Försäkringskassan privatpers. 2 maj 2012
Privatperson
Arbetsgivare
Tandvården
Sjukvården
Myndigheter & samarbetspartner
Press
Om Försäkringskassan
Mina sidor/Logga in Logga in och gör dina ärenden enklare
Förälder
Pension
Sjuk
Funktionsnedsättning
Egen företagare
Utomlands
Arbetssökande
Studerande
Ny i Sverige
Tandvård
Om självbetjäning
Blanketter och intyg
Broschyrer och faktablad
Bra att veta
Vårt serviceåtagande
Alla förmåner
Nyhetsarkiv
Kontakt
Kundundersökningar
Förälder
Information till dig som är eller ska bli förälder
Ansök om föräldrapenning
Anmäl och ansök om tillfällig föräldrapenning
Bostad
Information om bidrag till boendekostnad
Ansök om bostadsbidrag
Beräkna ditt bostadsbidrag
Sjuk
Information till dig som är sjuk
Anmäl dig sjuk
Friskanmäl eller ändra sjukskrivning
Sjukskriven En guide tillbaka till jobbet
Studerande
Information till dig som studerar
Förlängt barnbidrag och studiebidrag
Räkna ut om du har rätt till bostadsbidrag
Studera med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
Fråga Hanna
Om vår självbetjäning
Aktuella handläggningstider
Bostadsbidrag
Planera föräldraledighet
Om barnet blir sjukt
Blanketter och Intyg Blanketter på andra språk
Broschyrer Faktablad
Kontakt privatperson Skicka e-post Besök oss

2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4900 kr per mån = 58 800 kr per år för
ensam och 6000 kr per mån för makar/sambor= 72000 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 142 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 216 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 660 7920 5341 64092 -77908 - 87816
7001 891 10692 6110 73320 -73178 - 69360
8001 1122 13464 6879 82548 -59452 - 50904
9001 1353 16236 7648 91776 -50224 - 32448
10001 1591 19092 8410 100920 -41080 - 14160 kris-
11001 1891 22692 9110 109320 -32680 2640 gräns
12001 2192 26304 9809 117708 -24492 19416
13001 2493 29916 10508 126096 -15904 36192
14001 2794 33528 11207 134484 -7516 kris- 52968
15001 3095 37140 11906 142872 872 gräns 69744
Inkomst/mån Skatt/år Ensam utan barn underskott i hushållsbudget
11000 22692 32680
12000 26304 24492
13000 29916 15904
14000 33528 7516
Inkomsten före skatt räcker till hushållsbudgeten (nästan vid inkomst
11000) men skatterna är 23-33000 kr och gör att det blir stora underskott
i hushållsbudgetarna.
Vid 12000 kr inkomst är skatten ungeför som underskottet.
Makar/sambor utan barn klarar sig bättre och vanligen bra.
Detta är inte ett modernt Sverige så som socialdemokraterna vill ha.
De orimliga skatterna vid låga inkomster bör kompenseras med lämpliga
bostadsbidrag för barnlösa (enligt förslag).
Barnfamiljer, med låga inkomster kan få bostadsbidrag och barnbidrag
mm, socialdemokraterna bör ha koll på beloppens storlekar och
vartefter se till att justera dem med hänsyn till rimliga hushållskostnader.
Pensionärernas Inkomster.
Försäkringskassan ska svara för att det finns inkomststatistik för
pensionärer, men har ingen användbar statistik.
Socialdemokraterna bör kräva bra inkomststatistik för pensionärer.
Från Sven Wimnell 090315+090319+6 juni 2010: Globaliseringsrådets
skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader,
skatter, bidrag och välfärdsfördelning.
http://wimnell.com/omr36-39z.pdf
Sid 89: Från Försäkringskassans huvudkontor 090314.
Pensionstagare med ålderspension . December 2007. Antal pensionstagare
fördelade efter årsbeloppsintervall , kön och ålder. (Men inte
civilstånd så att man kan avgöra vilken hushållsbudget man ska
räkna med.)
Sid 125: 2006:
Ensam pensionär med låg pension får underskott i hushållsbudgeten:
Pension 100 000 kr per år: underskott 34992 kr per år (skatt 26796 kr)
Pension 110 000 30936 (skatt 28776 kr)
Pension 120 000 26940 (skatt 30756 kr)
Av ökningen med 10 000 kr från 100 000 får behållas 4056 kr
Marginaeffekten är 59,44%
Av ökningen med 10 000 kr från 110 000 får behållas 3996 kr
Marginaleffekten är 60,04%
En del av dem kan få bostadstillägg som förbättrar situationen.
En del får inte bostadstillägg.
Sven Wimnell 10 maj 2011:
Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Arbetsförmedlingens platsbank 17 april
2012. Klickar man på yrken får man detaljeringar.
Yrkesgrupp Motsvarar i stor
sett, med vissa
undantag som
inte förklaras,
versamhetsområde
Alla yrken (24898)
Administration, ekonomi, juridik (2602) 651
Bygg och anläggning (808) 69
Chefer och verksamhetsledare (871) 658
Data/IT (2174) 651+654
Försäljning, inköp, marknadsföring (4054) 653
Hantverksyrken (176) 66-68
Hotell, restaurang, storhushåll (1980) 641-643
Hälso- och sjukvård (2573) 61
Industriell tillverkning (561) 66-68
Installation, drift, underhåll (606) 644+69
Kropps- och skönhetsvård (228) 646
Kultur, media, design (419) 7-9
Militärt arbete (19) 6525-6529
Naturbruk (162) 63
Naturvetenskapligt arbete (211) 5
Pedagogiskt arbete (2845) 7957
Sanering och renhållning (309) 648
Socialt arbete (1720) 7951 mm
Säkerhetsarbete (148) 61+7955 mm
Tekniskt arbete (1447) 62
Transport (985) 656
5 Naturforskning. Matematikverksamheter.
Allt inom Naturvetenskapligt arbete (211)
Biologer (25)
Biomedicinska analytiker (33)
Farmakologer m.fl. (11)
Fysiker och astronomer (25)
Geologer, geofysiker m.fl. (20)
Kemister (41)
Matematiker (2)
Meteorologer (0)
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Till 61
61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od.
Veterinärverksamheter.
Allt inom Hälso- och sjukvård (2576)
Akutsjuksköterskor m.fl. (75)
Andra sjuksköterskor med särskild kompetens (16)
Apotekare (83)
Apotekstekniker m.fl. (15)
Arbetsterapeuter (94)
Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning (28)
Barnmorskor (33)
Barnsjuksköterskor (67)
Dietister m.fl. (15)
Distriktssköterskor (108)
Djursjukvårdare (8)
Geriatriksjuksköterskor (159)
Logopeder (5)
Läkare (226)
Operationssjuksköterskor (29)

Optiker (20)
Psykologer m.fl. (148)
Receptarier (98)
Röntgensjuksköterskor (17)
Sjukgymnaster m.fl. (58)
Sjuksköterskor, medicin/kirurgi (554)
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård (82)
Skötare m.fl. (32)
Tandhygienister (23)
Tandläkare (49)
Tandsköterskor (44)
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. (460)
Veterinärer (8)
Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister (6)
Övriga sjuksköterskor (8)
Övriga terapeuter (8)
Del av (inte preciserat):
Allt inom Säkerhetsarbete (148)
Brandmän (20)
Byggnads- och brandinspektörer (16)
Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. (4)
Poliser (1)
Säkerhetsinspektörer m.fl. (21)
Tulltjänstemän (7)
Väktare och ordningsvakter (73)
Övrig säkerhetspersonal (6)
Övriga tull- och taxeringstjänstemän (0)
62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
Allt inom Tekniskt arbete (1446)
Arkitekter m.fl. (28) Även till 71-72
Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik (181)
Civilingenjörer m.fl., elkraft (78)
Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi (11)
Civilingenjörer m.fl., kemi (30)
Civilingenjörer m.fl., maskin (279)
Elingenjörer och eltekniker (163)
Flygtekniker (5)
Ingenjörer o. tekniker, hälso- o. sjukvård (19)
Ingenjörer och tekniker; elektronik, teleteknik (125)
Ingenjörer och tekniker; gruvteknik, metallurgi (3)
Kartingenjörer m.fl. (9)
Kemiingenjörer och kemitekniker (19)
Laboratorieingenjörer (16)
Lantmätare (14)
Maskiningenjörer och maskintekniker (299)
Övriga civilingenjörer m.fl. (107)
Övriga ingenjörer och tekniker (60)
63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Allt inom Naturbruk (162)
Agronomer och hortonomer (9)
Fiskare (0)
Fiskodlare (0)
Fjäderfäuppfödare (1)
Förare av jordbruks- och skogsmaskiner (7)
Husdjursuppfödare och husdjursskötare (20)
Jägare (0)

Jägmästare m.fl. (2)
Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. (11)
Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare (2)
Skogsbrukare (20)
Skogsmästare m.fl. (13)
Trädgårdsanläggare m.fl. (53)
Trädgårdsodlare (11)
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift (5)
Övriga djuruppfödare och djurskötare (1)
Övriga inom jord, skog, trädgård och fiske (7)
641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
Allt inom Hotell, restaurang, storhushåll (1980)
Croupierer m.fl. (15)
Hovmästare, servitörer och bartendrar (577)
Kockar och kokerskor (945)
Köks- och restaurangbiträden (272)
Receptionister m.fl. (152)
Storhushållsföreståndare m.fl. (19)
644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
Allt inom Installation, drift, underhåll (606) En del till andra områden
Distributionselektriker (8)
Driftmaskinister m.fl. (33)
Elmontörer och elreparatörer (87)
Fastighetsskötare (88)
Flygmekaniker (1)
Installationselektriker (65)
Lackerare (18)
Maskinmekaniker, -montörer och -reparatörer (74)
Motorfordonsmekaniker, -reparatörer m. fl. (116)
Riggare och kabelsplitsare (0)
Tele- och elektronikreparatörer m.fl. (86)
Vaktmästare m.fl. (30)
646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
Allt inom Kropps- och skönhetsvård (228)
Frisörer, hudterapeuter m.fl. (228)
648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
Allt inom Sanering och renhållning (309)
Fönsterputsare (14)
Hotell- och kontorsstädare m.fl. (240)
Renhållnings- och återvinningsarbetare (19)
Skorstensfejare och saneringsarbetare (13)
Övriga servicearbetare (23)
651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
Allt inom Data/IT (2178)
Dataoperatörer (16)
Datatekniker (512)
Systemerare och programmerare (1535)
Övriga dataspecialister (115)
Del av (många hör till andra områden, bl a 31-34, 654-655, 657-659):
Allt inom Administration, ekonomi, juridik (2607)

Administrativa assistenter (402)
Administratörer i intresseorganisationer (4)
Administratörer i offentlig förvaltning (129)
Advokater och åklagare (4)
Arbetsförmedlare (140)
Bank- och postkassörer (4)
Boutredare (0)
Dataregistrerare (16)
Domare (4)
Ekonomiassistenter m.fl. (447)
Filosofer, historiker och statsvetare (6)
Företags-, förvaltnings- och organisationsjurist (40)
Försäkringstjänstemän m.fl. (40)
Inkasserare m.fl. (31)
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. (134)
Nationalekonomer (9)
Organisationsutvecklare (111)
Personaltjänstemän, studie- och yrkesvägledare (251)
Redovisningsekonomer m.fl. (301)
Revisorer m.fl. (136)
Socialförsäkringstjänstemän (14)
Sociologer, arkeologer m.fl. (5)
Speditörer (21)
Statistiker (18)
Taxeringstjänstemän (6)
Telefonister (51)
Värdepappersmäklare (3)
Övrig kontorspersonal (173)
Övriga agenter m.fl. (9)
Övriga företagsekonomer (74)
Övriga jurister (24)
6525-6529 Militära verksamheter
Allt inom Militärt arbete (19)
Militärer (19)
653 Handelsverksamheter.
Allt inom Försäljning, inköp, marknadsföring (4058)
Agenter (5)
Banktjänstemän (11)
Bensinstationsföreståndare m.fl. (21)
Bil-, båt- och husvagnsförsäljare (9)
Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. (35)
Demonstratörer, uthyrare m.fl. (875)
Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. (44)
Företagssäljare (1557)
Försäljare, dagligvaror (136)
Försäljare, fackhandel (303)
Guider och reseledare (6)
Inköpare (141)
Kaféföreståndare (7)
Kioskföreståndare (10)
Marknadsanalytiker och marknadsförare (174)
Mätaravläsare m fl. (0)
Pantlånare (0)
Resebyrå- och turistbyråtjänstemän (17)
Reseproducenter (1)
Torg- och marknadsförsäljare (550)
Trafikinformatörer m.fl. (4)
Värderare och auktionister (0)
Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. (152)

654 Telekommunikationsverksamheter.
Del av (det mesta till 651)
Allt inom Data/IT (2178)
Dataoperatörer (16)
Datatekniker (512)
Systemerare och programmerare (1535)
Övriga dataspecialister (115)
656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
Allt inom Transport (986)
Bangårdspersonal (1)
Bil- och taxiförare (180)
Brevbärare m.fl. (39)
Buss- och spårvagnsförare (27)
Däckspersonal (3)
Fartygsbefäl, lotsar m.fl. (6)
Flygledare (0)
Flygvärdinnor m.fl. (0)
Godshanterare och expressbud (12)
Lagerpersonal (218)
Lastbils- och långtradarförare (288)
Lokförare (1)
Maskinbefäl (11)
Piloter m.fl. (0)
Tidningsdistributörer, cateringarbetare m.fl. (54)
Transportpersonal (26)
Truckförare (119)
Tågmästare m.fl. (1)
658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad.
Allt inom Chefer och verksamhetsledare (871)
Chefer f. mindre företag; tillverkn., el, vatten (7)
Chefer för mindre byggföretag (2)
Chefer för mindre enheter; offentlig förvaltning (17)
Chefer för mindre enheter; utbildning (4)
Chefer för mindre enheter; vård och omsorg (13)
Chefer för mindre företag; finansiell verksamhet (1)
Chefer för mindre företag; jord, skog, trädgård (1)
Chefer för mindre företag; service m.m. (31)
Chefer för övriga mindre företag och enheter (0)
Chefstjänstemän i intresseorganisationer (6)
Driftchefer; byggverksamhet (45)
Driftchefer; finansiell verksamhet (5)
Driftchefer; jordbruk, skogsbruk m.m. (3)
Driftchefer; service och kommunikation (65)
Driftchefer; tillverkning, el-, vatten, energi (29)
Ekonomichefer och administrativa chefer (101)
Forsknings- och utvecklingschefer (12)
Försäljnings- och marknadschefer (90)
Högre ämbetsmän och politiker (4) Till 6520-6524 och 35-39
Inköps- och distributionschefer (25)
IT-chefer (28)
Personalchefer (19)
Reklam- och PR-chefer (4)
Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m (53)
Verksamhetschefer inom utbildning (121)
Verksamhetschefer inom vård och omsorg (114)
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. (35)
Övriga chefer inom specialområden (5)
Övriga drift- och verksamhetschefer (31)

66/68 Tillverkning av varor
66 Tillverkning av kemivaror o d
67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
68 Tillverkning av komplexvaror
Allt inom Industriell tillverkning (562)
Brunnsborrare m.fl. (2)
Etsare och gravörer, tryckmedier (0)
Fordonsmontörer m.fl. (18)
Garvare och skinnberedare (0)
Gjutare (3)
Gjuterioperatörer (1)
Gruv- och bergarbetare (4)
Handpaketerare och andra fabriksarbetare (10)
Industrirobotoperatörer (4)
Maskinoperatörer, ammunition och sprängämnen (0)
Maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri (5)
Maskinoperatörer, blekning, färgning, tvättning (3)
Maskinoperatörer, bokbinderi (2)
Maskinoperatörer, bryggeri m.m. (1)
Maskinoperatörer, fotografiska produkter (1)
Maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning (2)
Maskinoperatörer, garnberedning (0)
Maskinoperatörer, gummiindustri (0)
Maskinoperatörer, kvarnindustri (0)
Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning (5)
Maskinoperatörer, läkemedel och hygienteknik (7)
Maskinoperatörer, mejeri (5)
Maskinoperatörer, pappersvaruindustri (2)
Maskinoperatörer, plastindustri (16)
Maskinoperatörer, skoindustri m.m. (0)
Maskinoperatörer, sockerindustri (1)
Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror (4)
Maskinoperatörer, te-, kaffe- och kakaoberedning (0)
Maskinoperatörer, tobaksindustri (0)
Maskinoperatörer, tryckeri (13)
Maskinoperatörer, trävaruindustri (8)
Maskinoperatörer, vävning och stickning (0)
Maskinoperatörer, ytbehandling (3)
Montörer, el- och teleutrustning (40)
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter (79)
Montörer, papp- och textilprodukter m.m. (3)
Montörer, träprodukter m.m. (9)
Operatörer, stenkross och malmförädling (2)
Processoperatörer, glas och keramiska produkter (0)
Processoperatörer, kemisk basindustri (7)
Processoperatörer, papper (1)
Processoperatörer, pappersmassa (1)
Processoperatörer, träfiberindustri (0)
Provsmakare och kvalitetsbedömare (1)
Slaktare, styckare m.fl. (8)
Slipare m.fl. (6)
Stenhuggare m.fl. (0)
Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare (3)
Svetsare och gasskärare (89)
Symaskinoperatörer (4)
Sågverksoperatörer (0)
Text- och bildoperatörer m.fl. (4)
Tillskärare (0)
Tråddragare m.fl. (2)
Tunnplåtslagare (28)
Ugnsoperatörer m.fl. (0)
Valsverksoperatörer (1)

Verktygsmakare m.fl. (5)
Verktygsmaskinoperatörer (143)
Verktygsuppsättare (2)
Värmebehandlingsoperatörer (0)
Övriga maskinoperatörer och montörer (4)
Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri (0)
Övriga maskinoperatörer, textil, skinn och läder (0)
Allt inom Hantverksyrken (176)
Bagare och konditorer (136)
Dekorationsmålare (1)
Drejare m.fl. (0)
Finmekaniker (9)
Glasgravörer (0)
Glashyttearbetare m.fl. (1)
Glasmästare (3)
Guld- och silversmeder (0)
Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. (2)
Korgmakare och borstbindare (0)
Körsnärer (0)
Musikinstrumentmakare m.fl. (0)
Möbelsnickare m.fl. (4)
Privatbokbindare (0)
Screen- och schablontryckare (2)
Skomakare m.fl. (3)
Skräddare, modister och ateljésömmerskor (6)
Smeder (8)
Sömmare (1)
Tapetserare (0)
69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar
Allt inom Bygg och anläggning (810)
Anläggningsarbetare (92)
Anläggningsmaskinförare m.fl. (31)
Betongarbetare (35)
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker (187)
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. (76)
Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning (146)
Dykare (0)
Golvläggare (15)
Grovarbetare inom bygg och anläggning (23)
Isoleringsmontörer (3)
Kranförare m.fl. (8)
Murare m.fl. (25)
Målare (37)
Takmontörer (16)
VVS-montörer m.fl. (71)
Övriga byggnads- och anläggningsarbetare (26)
Övriga byggnadshantverkare (19)
7-9 Konst och kultur.
Allt inom Kultur, media, design (419)
Arkivarier, museitjänstemän m.fl. (36) Arkiv till 101
Bibliotekarier m.fl. (29) till 102
Biblioteksassistenter m.fl. (3) Till 102
Cirkus- och varietéartister m.fl. (1)
Formgivare (29)
Fotografer (40)
Fotomodeller m.fl. (3)
Inspicienter, rekvisitörer m.fl. (4)

Journalister, författare, informatörer m.fl. (101) Till 90
Kompositörer, musiker, sångare; klassisk musik (10)
Koreografer och dansare (7)
Ljud- och bildtekniker (3)
Musiker, sångare, dansare m.fl.; underhållning (81)
Presentatörer i radio, TV m.m. (2)
Regissörer och skådespelare (1)
Skulptörer, målare m.fl. (0)
Språkvetare, översättare och tolkar (36) Till 8
Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. (33)
7951-7956Sociala miljöer och sociala verksamheter.
Del av (inte helt preciserat):
Allt inom Socialt arbete (1721)
Barnskötare m.fl. (118)
Begravningsentreprenörer (0) Till 61
Behandlingsassistenter m.fl. (116)
Fritidsledare m.fl. (43)
Hembiträden m.fl. (146) Till 64
Kriminalvårdare (7)
Pastorer (0) Till 2
Präster (10) Till 2
Socialsekreterare och kuratorer (288)
Vårdbiträden, vårdare, personliga assist. m.fl. (991)
Övrig servicepersonal, personliga
Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. (4)
Poliser (1)
Säkerhetsinspektörer m.fl. (21)
Tulltjänstemän (7)
Väktare och ordningsvakter (73)
Övrig säkerhetspersonal (6)
Övriga tull- och taxeringstjänstemän (0)
7957 Undervisning o d.
Allt inom Pedagogiskt arbete (2850)
Andra lärare och instruktörer (126)
Förskollärare och fritidspedagoger (842)
Grundskollärare (748)
Gymnasielärare i allmänna ämnen (222)
Gymnasielärare i yrkesämnen (167)
Idrottstränare, professionella idrottsutövare m. (220) Till 796-799
Lärare i estetiska och praktiska ämnen (111)
Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. (5)
Speciallärare m.fl. (178)
Universitets- och högskolelärare (161)
Övr. pedagoger med teoretisk
Del av (inte helt preciserat):
Allt inom Säkerhetsarbete (148)
Brandmän (20) Till 61
Byggnads- och brandinspektörer (16)

Arbetsförmedlingens yrkesområden är i stort sett tämligen välordnade,
men området Allt inom Administration, ekonomi, juridik (2607)
på verksamhetsområde 651 skulle må väl av att delas upp så att man
fick områden för verksamheter 31-39 politiska vetenskaper och
verksamheter, och 657 penningverksamheter samt resten på 651, 652
och andra mindre områden. Ungefär så här:
31-39 Politiska vetenskaper och politiska verksamheter
Advokater och åklagare (4)
Dataregistrerare (16) (31)
Domare (4)
Företags-, förvaltnings- och organisationsjurist (40)
Nationalekonomer (9)
Statistiker (18)
Övriga jurister (24)
Filosofer, historiker och statsvetare (6) Statsvetaren, filosofer till 1,
historiker till 9
För övrigt
Administrativa assistenter (402) Till 651
Administratörer i intresseorganisationer (4) Till 651
Administratörer i offentlig förvaltning (129) Till 652
Arbetsförmedlare (140) Till 658
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. (134) Till 651
Organisationsutvecklare (111)Till 658 eller 651
Personaltjänstemän, studie- och yrkesvägledare (251) Till 658, 7957
Sociologer, arkeologer m.fl. (5) Sociologer till 79, arkeologer till 5
Speditörer (21) Till 656
Telefonister (51) Till 654
Övrig kontorspersonal (173) Till 651
Övriga agenter m.fl. (9) Till 653
655 Penningverksamheter
Bank- och postkassörer (4)
Boutredare (0)
Ekonomiassistenter m.fl. (447)
Försäkringstjänstemän m.fl. (40)
Inkasserare m.fl. (31)
Redovisningsekonomer m.fl. (301)
Revisorer m.fl. (136)
Socialförsäkringstjänstemän (14)
Taxeringstjänstemän (6)
Värdepappersmäklare (3)
Övriga företagsekonomer (74) (Om de bara sysslar med pengar)

Definitioner inom AMV:s statistik
Historik över ett urval av våra begrepp
Rapport Uin 2007:1 som utges av AMS (Arbtsmarknadsstyrelsens)
Statistikenhet.
AMS Informerar
Innehållsförteckning Sid
Förord................................................................................................... 4
Arbetsförmedlingen............................................................................ 5
Arbetsförmedlingens uppdrag...............................................................5
Arbetsförmedlingens tjänster .............................................................. 5
Arbetsförmedlingens struktur över statistiken .................................... 6
Ordertyper för platser........................................................................... 7
Kod för varaktighet av platser.............................................................. 8
Kod för avrapporteringsorsak av platser ............................................. 8
Uppföljning av anvisningar på platser/order........................................ 9
Sökandekategori inskrivna arbetssökande .......................................... 9
Kvarstående inskrivna arbetssökande ................................................ 13
Avaktualiseringsorsak för arbetssökande............................................ 14
AMS yrkesklassificering (AMSYK).................................................. 15
Koder för funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ......... 16
Definitioner ....................................................................................... 17
Platser.................................................................................................. 17
Nyanmälda platser.............................................................................. 17
Kvarstående platser ........................................................................... 17
Sökande ............................................................................................. 17
Begreppet ”fått arbete”....................................................................... 17
Långtidsinskriven............................................................................... 17
Arbetslösa........................................................................................... 18
Arbetslösa........................................................................................... 18
Långtidsarbetslösa.............................................................................. 18
Sökande i program med aktivitetsstöd ............................................... 19
Arbetsmarknadsutbildning ................................................................ 19
Arbetspraktik...................................................................................... 19
Stöd till start av näringsverksamhet (Starta eget), SEB .................... 20
Ungdomsinsatser ............................................................................... 20
Förberedande insatser......................................................................... 21
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, PROJ (PRJ) ........... 22
Friårslediga, FRI ................................................................................ 22
Jobb- och utvecklingsgaranti, JOB .................................................... 22
Sökande som har arbete utan stöd....................................................... 23
Deltidsarbetslös ................................................................................. 23
Tillfällig timanställning...................................................................... 23
Tillfälligt arbete.................................................................................. 23
Ombytessökande ............................................................................... 23
Sökande som har arbete med stöd...................................................... 24
Utbildningsvikariat, UVK ................................................................. 24
Akademikerjobb, AKA ...................................................................... 24
Anställningsstöd................................................................................. 24
Särskilda insatser för funktionshindrade............................................ 26
Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen ......................................... 27
Arbetssökande med förhinder ............................................................ 27
Yrkesfiskare ....................................................................................... 27
EU/EES-sökande................................................................................ 27
Nystartsjobb, NYJ ............................................................................. 27
Övrigt ................................................................................................ 28
Särskild kategori som inte statistikförs – skat 91............................... 28
Anställda inom Samhall .................................................................... 28
Nyanlända invandrare ....................................................................... 28
Fast tilläggskod AMS......................................................................... 28
Historisk översikt ............................................................................. 29
Platser................................................................................................. 29

Nyanmälda platser.............................................................................. 32
Arbetssökande ................................................................................... 34
Begreppet ”fått arbete”....................................................................... 39
Långtidsinskrivna, långtidssökande .................................................. 42
Arbetslösa.......................................................................................... 46
Sökande i program med aktivitetsstöd .............................................. 51
Sökande i arbete utan stöd................................................................. 58
Sökande i arbete med stöd.................................................................. 61
Övriga inskrivna vid arbetsförmedlingen........................................... 65
Nystartsjobb ...................................................................................... 67
AMS fasta tilläggskod....................................................................... 67
Aktuella tilläggskoder ....................................................................... 67
Tilläggskoder som har upphört ......................................................... 68
Avaktualiseringsorsak ....................................................................... 70
Arbetsmarknadspolitiska insatser och termer på engelska.......... 72
Sökandekategorier – Categories......................................................... 72
Tjänster – Services ............................................................................ 74
För arbetssökande – for jobseekers ................................................... 74
För arbetsgivare – for employers ...................................................... 74
Diverse övriga insatser och institutioner –
Other various efforts and institutions................................................. 74
Sökregister......................................................................................... 75
Förord
Rapporten är riktad till olika målgrupper där flera tillämpningsområden
är möjliga. Avsikten med rapporten är att ge en samlad
information om Arbetsförmedlingens aktuella definitioner av olika
statistiska mått och begrepp. Rapporten ska även kunna användas
för att få en uppfattning om hur Arbetsförmedlingen verksamhet har
förändrats över tid.
Första delen beskriver Arbetsförmedlingens roll och hur informationen
från det operativa förmedlingssystemet beträffande sökandestatistiken
och platsstatistiken är strukturerad.
Andra delen av rapporten är uppbyggd så att läsaren ska få en
översiktsbild av nuläget över myndighetens definitioner av olika
begrepp som förekommer i verksamheten.
Tredje delen av rapporten är uppbyggd så att en kort beskrivning följs
av en mer detaljerad historisk genomgång av Arbetsförmedlingens
verksamhet.
I våra datasystem finns uppgifter tillgängliga från 1991-08. Tidigare
uppgifter kan finnas i annan form. För jämförelser mellan olika
perioder rekommenderas att jämförelser med perioden före 1996 ska
tolkas med försiktighet på grund av osäkerhet i statistiken.
Då uttryck i kursiv stil förekommer inom kantad parantes [ ] är texten
riktad till personer som har tillgång till Arbetsförmedlingens databaser
och är insatta med uttryck som förekommer i den aktuella texten.
Om annat ej anges sker inte korrigering av statistiken bakåt i tiden vid
definitionsförändringar eller dylika förändringar.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens uppdrag
Det är regeringen och riksdagen som har det övergripande ansvaret för
sysselsättningen och den samlade arbetsmarknadspolitiken. Målet är
en väl fungerande arbetsmarknad.
Arbetsförmedlingens uppgift är att nå de mål och att fullgöra de

uppdrag som regeringen och riksdagen beslutar om.
Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att bidra till en effektiv
matchning mellan arbetssökande och lediga platser. Förmedlingen ska
stödja och rusta de arbetssökande så att de kan ta de lediga jobben.
En viktig uppgift är också att värna om arbetslöshetsförsäkringen
genom att tillämpa dess regler på ett enhetligt sätt. Det åligger
Arbetsförmedlingen att då kontrollera den enskildes arbetsvilja,
arbetsförmåga och tillgänglighet, dvs. att denne står till arbetsmarknadens
förfogande.
I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att effektivisera och påskynda
inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Arbetsförmedlingen
ska också motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet på
grund av kön, etnicitet, religion, och trosbekännelse, funktionshinder
samt sexuell läggning så att alla arbetssökande får samma möjligheter
att erhålla ett arbete.
All verksamhet inom Arbetsmarknadsverket ska bedrivas med hänsyn
till miljön.
Arbetsförmedlingens tjänster
Arbetsförmedlingens service består av nio tjänster för arbetssökande
och arbetsgivare.
• Söka arbete
• Förbättra arbetssökandet
• Vägledning till arbete
• Utbildning till arbete
• Starta eget
• Klargöra förutsättningar till arbete
• Anpassa arbetssituationen
• Rekrytering
• Utbildning inför rekrytering
Tjänsterna erbjuds genom tre olika möjligheter till service
• Arbetsförmedlingen Internet
• Arbetsförmedlingen Kundtjänst
• Lokala Arbetsförmedlingen.
För att skapa en rättssäkerhet och enhetlighet arbetsförmedlingens
verksamhat har varje förmedlare tillgång till generella, grundläggande
och kompletterande metodbeskrivningar för tjänsterna.
Arbetsförmedlingens struktur över statistiken
Informationen till sökandestatistiken och platsstatistiken kommer i
huvudsak från det operativa förmedlingssystemet vid Arbetsförmedlingen
AIS1. Till andra operativa system räknas även utbildningssystemet
och ekonomisystemen.
Uppgifter om arbetssökande som är inskrivna och ledighetsanmälda
platser lagras och förvaltas av Arbetsförmedlingen i en databas och
hanteras i enlighet med gällande lagar och förordningar. Inskrivning är
en förutsättning för att kunna ta del av arbetsmarknadspolitiska
program och för att kunna uppbära A-kassa.
Varje vardag går uppgifter från det operativa förmedlingssystemet till
en databas där den senast inlagda uppgiften lagras och kodas. Nedan
beskrivs vissa koder enligt gällande indelning och struktur på
informationen över platser och sökande.
______________________
1 Utveckling av ett nytt förmedlingssystem GFS (Gemensam
förmedlingssystem) har påbörjats och skall ersätta AIS.

Ordertyper för platser
Vilka slag av platser, ordertyper, som ska ingå i redovisningen av
statistiken över anmälda platser har varierat över tiden. Nedan
presenteras alla ordertyper som förekommer och tidigare förekommit
så att ordertyp som har upphört förekommer inom parantes. För
framställning av datum som presenteras i tabellen har anmälningsdatum
för platsen använts. [ANM_DAT i DWMAN.ORD]
Ordertyp. Förklaring. Fr. o. m. T. o. m.
01 Vanliga platser 1991-08
02 Sommarvikariat (krav på ej yrkesutbildning tas bort 1999-01)
1991-08
(03) Teknisk praktik 1991-08 1998-04
04 Ackvirerade platser 1991-08
(05) Reducerad order 1991-08 2001-12
06 Specialplatser – egen användning 1991-08
(07) Platser inkodade i Norden 1991-08 1994-08
(08) Lärarplatser (efter 1996-06 kodas som ordertyp 01) 1991-08
1996-05
09 Lediga platser utomlands 1991-08
(10) Ungdomspraktikplats, API, utan krav på anställning 1992-08
1998-12
11 Anställningsstöd 1992-08
(12) Arbetslivsutveckling (ALU) 1993-01 1998-12
13 Kulturplatser, arbete på uppdragsbasis 1993-08
(14) Utbildningsvikariat 1993-12 2006-102
(15) Arbetsplatsintroduktion, API, med anställningskrav.
(Anställningskravet gäller ungdomar under period 1995-07 – 1996-09)
1995-01 1996-10
16 Sökandeackvirerad (tidigare inom ordertyp 5 ”Reducerad order”)
1996-06
17 Arbete som egen företagare 1996-06
(18) Offentligt tillfälligt arbete, OTA 1997-01 1998-12
(19) Resursarbete i offentlig verksamhet, RESURS 1997-07 1999-09
(19) Friårsplatser 2002-03 2006-12
(20) Vik för personer som går utbildning via kunskapslyft 1997-07
2002-12
(21) Generationsväxlingen 1998-01 1999-03
22 Arbetspraktik 1999-01
(23) Plusjobb 2005-12 2006-12
24 Nystartsjobb 2007-01
____________________________
2 Avbrott i statistiken under perioden 1998-05 – 2005-12 (ordertyp 14
upphör under perioden 1997-12 – 2005-12)
Kod för varaktighet av platser
För varje plats som anmäls anges även varaktigheten enligt fastställt
intervall. Kod för varaktigheten presenteras i nästkommande tabell där
kod som har upphört förekommer inom parantes. För framställning av
datum som presenteras i tabellen har anmälningsdatum för platsen
använts. [ANM_DAT i DWMAN.ORD]
Varaktighet. Förklaring. Fr. o. m. T. o. m.
.0 Ordertyp 13 i Af90 1993-08
1 Tills vidare 1991-08
2 Längre än 6 månader 1991-08
3 3 – 6 månader 1991-08
(4) 1 – 3 månader 1991-08 2001-01
(5) 11 – 30 dagar 1991-08 2001-01
(6) 1 – 10 dagar 1991-08 2001-01
7 11 dagar – 3 månader (tidigare kod 4 och 5) 2001-01
8 Max 10 dagar (tidigare kod 6) 2001-01

Kod för avrapporteringsorsak av platser
Uppföljning av platser sker med hjälp av koden för orsak till
avrapportering (Avrapporteringsorsak). För framställningen av datum
som presenteras i tabellen har datum för avrapportering på platsen
använts. [AVR_DAT i DWMAN.ORD_PLATS3]
Avrapporteringsorsak Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
1 Uppdraget slutfört 1991-08
2 Uppdraget återtaget 1996-06
3 Ej avgjort 1997-05
9 Automatiskt uppföljt 1996-06
K Kvarstående 1996-07
T Tillsatt 1991-08
_____________________
3 [för datum på avrapporteringsorsak K kan hämtas i
DWMAN.HIST_ORD]
Uppföljning av anvisningar på platser/order
Anvisade platser till inskrivna arbetssökande följs upp med hjälp av
någon av koderna i nästkommande tabell. Kod som i tabellen presenteras
inom parentes har upphört. För framställningen av datum har
uppföljningsdatum för platsen använts. [UP_DAT i
DWMAN.ORD_ANV]
Uppföljningskod Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
1 Fått arbete 1991-08
2 Ej fått arbete 1994-03
3 Ej avgjord 1999-07
(4) Annan orsak 1994-03 2005-05
5 Anställd med anställningsstöd4
(6) Ej sökt anvisat arbete 2001-05 2005-05
7 Uppföljning är ej möjlig 2005-05
8 Uppdraget återtaget 2005-05
9 Automatisk uppföljning. För anvisningar som inom sex månader inte
har följts upp med någon av koderna sker uppföljning maskinellt
1994-03
Sökandekategori inskrivna arbetssökande
Då en person skrivs in på arbetsförmedlingen som arbetssökande
kodas alltid personen i enlighet med vilken sökandekategori personen
tillhör. I januari 1995 blir alla sökandekategorier 2-siffriga. Nedan
presenteras sökandekategorierna så att sökandekategori som har
upphört förekommer inom parantes. Datum för transaktionen har
använts för framställning av datum i tabellen. [INTR_DAT i
DWMAN.SOKATPER]
Skat Beskrivning Fr.o.m. T.o.m. Kommentarer
11 Arbetslös 1991-07 Ny definition 2007-10-01
(12) Arbetslösa,vägledningsservice1991-072003-11Redovisas i skat 11
(13) Arbetslösa, väntar på beslutad åtgärd
1995-01 2003-11 Redovisas i skat 11
96 Arbetslösa, felregistrering av beslut 2001-05 Tillfällig kod
97 Arbetslösa, avbrott/återkallande av beslut
2001-05 Tillfällig kod
98 Arbetslösa, slutförd beslutsperiod 2001-05 Tillfällig kod
14 Arbetssökande med förhinder 1991-07 Tidigare ”Övriga inskrivna”.
Namnbyte och ny definition 2007-10-01.
Tabellen fortsätter till nästa sida.
______________________
4 Kodas endast vid registrering, ersätts sedan av uppföljningskod 1.10

Fortsättning på tabellen från föregående sida.
Skat Beskrivning Fr.o.m. T.o.m. Kommentarer
21 Deltidsarbetslösa 1991-07
22 Timanställda 1996-04
23 Yrkesfiskare 2001-05
31 Tillfälligt arbete 1991-07
33 Nystartsjobb 2007-01
34 EU/EES-sökande 1994-04
35 Ombytessökande Samhall 1997-03
38 Utvecklingsanställning 2006-01
39 Trygghetsanställning 2006-02
41 Ombytessökande 1991-07
42 Lönebidrag 1995-01
43 Offentligt skyddat arbete, OSA 1995-01
(44) Rekryteringsstöd 1995-04 1997-12 Ersätts av Anställningsstöd,
skat 45
(44) Akademikerjobb 2006-03 2006-12 Tidigare Rekryteringsstöd
(45) Individuellt Anställningsstöd 1998-01 1999-10
46 Start av näringsverksamhet 1995-05 Tidigare ”Starta eget”
(47) Allmänt anställningsstöd 1999-10 2007-03 Fr.o.m. 2003-01 får
även ges till deltidsarbetslösa
(48) Förstärkt anställningsstöd (för 2- årsinskrivna) 1999-10 2007-04
49 Särskilt anställningsstöd 2000-11 Namnbyte och ändrade regler
2003-07.
(50) Förstärkt anställningsstöd (för 4- årsinskrivna) 2000-08 2004-05
(51) Beredskapsarbete 1991-07 1997-12 Ersätts av Anställningsstöd,
skat 45
(51) Plusjobb 2006-01 2006-12 Tidigare Beredskapsarbete
(52) Arbetslivsutveckling, ALU 1993-01 1999-03 Ersätts av
Arbetspraktik, skat 54
(53) Utbildningsvikariat 1991-07 2006-10 Förekommer i två perioder.
Ersätts av Anställningsstöd, skat 45, 1997-12. Åter ny fr.o.m. 2006-01.
(54) Invandrarpraktik 1994-07 1995-06 Ersätts av Arbetsplatsintroduktion
API, skat 55
54 Arbetspraktik 1999-01 Ersätter skat 52 (Arbetslivsutveckling)
och 55 (Arbetsplatsintroduktion)
(55) Arbetsplatsintroduktion, API 1995-01 1999-02 Ersätter
Invandrarpraktik,
skat 54, Akademikerpraktik,
skat 62, och Ungdomsintroduktion,
skat 63. Ersätts av Arbetspraktik, skat 54
(56) Offentligt tillfälligt arbete, OTA 1996-11 2000-12
(57) Aktivare användning av arbetslöshetsersättning 1997-06 1999-11
(58) Resursarbete 1997-07 1999-11
59 Prova-på-plats 2005-05 Beslut tagna mellan 2005-02
– 2005-05 fullföljs i sökandekategori
54 (Invandrarpraktik)
(60) Interpraktik 2005-05 2006-12 Beslut tagna mellan 2005-02
– 2005-05 fullföljs i sökandekategori
54 (Invandrarpraktik)
(61) Ungdomspraktik 1991-07 1995-09
(62) Akademikerpraktik 1993-09 1995-06 Ersätts av
Arbetsplatsintroduktion API, skat 55
(63) Ungdomsintroduktion 1995-01 1995-06 Ersätts av
Arbetsplatsintroduktion API, skat 55
(64) Datortek 1995-07 2006-12
65 Kommunalt program, ungdomar under 20 år, KUP 1995-10
66 Ungdomsgaranti för ungdomar 20- 25 år
1998-01 Tidigare Utvecklingsgaranti för ungdomar
70 Jobb- och utvecklingsgarantin 2007-07
71 Arbetslivsinriktad rehabilitering 1991-07 Tidigare
Arbetsmarknadsinstitut, AMI

(72) Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS
1999-01 2001-12 Ingick tidigare i skat 71 (Arbetslivsinriktad
rehabilitering)
73 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 2000-08 Skat 74
(Jobbsökar- och vägledningsinsatser ingår efter 2000-11)
(74) Jobbsökar- och vägledningsinsatser (utanför aktivitetsgarantin)
2000-08 2000-10 Slås ihop med skat 73
75 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 2001-01 Under
perioden 2002-01-01 – 2002-08-12 innehåller denna skat även
friårslediga, s.k. Friår
76 Fördjupad kartläggning och vägledning 2006-01
77 Anställningsstöd för långtidssjukskrivna 2007-05
78 Instegsjobb 2007-07
81 Arbetsmarknadsutbildning 1991-07 Förberedande utbildning
särredovisas som egen sökandekategori (skat 83) fr.o.m. 2001-01
(82) IT-satsningen 1998-01 2000-03
83 Förberedande utbildning 2001-01 Redovisades tidigare i skat
81 (Arbetsmarknadsutbildning)
(84) Bristyrkesutbildning för anställda 2003-12 2005-12 Infördes
2003-07-01. Individerna skrevs in i skat 81 eller 83
85 Lärlingsplatser 2006-01
(89) Friår (friårslediga) 2002-08 2007-01 Under perioden 2002-01-01
– 2002-08-12 kodas dessa personer i skat 75
(91) Ej statistikförs 1991-07 2007-12 Avvecklas fr.o.m. 2007-10
Kvarstående inskrivna arbetssökande
Från och med januari 2007 ändras redovisningen av AMS
verksamhetsstatistik över personer som är registrerade vid landets
arbetsförmedlingar. Nedanstående tabell redovisar gällande indelning
av sökandekategorier i verksamhatsstatistiken. Sökandekategorier som
inte är aktuella i nuläget, men som bör tas hänsyn till vid analyser
bakåt i tiden, presenteras inom parentes.
Definition/indelning Sökandekategori /-er som ingår
Arbetslösa 11, (12), (13), (14), (15), 96, 97, 98
Sökande i program med aktivitetsstöd 46, (52), 54, (55), (57), 59,
(60), (61), (62), (63), (64), 65, 66, 70, 71, (72), 73, (74), 75, 76, 81,
(82), 83, (84), 85, (89)
Arbetsmarknadsutbildning 81, (82), (84), 85
Arbetspraktik (52), 54, (55), (57), 59, (60)
Stöd till start av näringsverksamhet 46
Ungdomsinsatser (55), (61), (62), (63), (64), 65, 66
Förberedande insatser (64), 71, (72), 73, (74), 76, 83
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 75
Friårslediga (89)
Jobb- och utvecklingsgaranti 70
Sökande som har arbete utan stöd 21, 22, 31, 35, 41
Deltidsarbetslösa 21
Tillfällig timanställning 22
Sökande med tillfälligt arbete 31
Ombytessökande 35, 41
Sökande som har arbete med stöd 38, 39, 42, 43, (44), (45), (47),
(48), 49, (50), (51), (53), (56), (58), 77, 78
Utbildningsvikariat (53)
Akademikerjobb (44)
Anställningsstöd (45), (47), (48), 49, (50), (51), 77, 78
Särskilda insatser för funktionshindrade 38, 39, 42, 43
Offentligt tillfälligt arbete (56)
Resursarbete i offentlig verksamhet (58)
Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen 14, 23, 34

Arbetssökande med förhinder5 14
Yrkesfiskare 23
EU/EES-sökare 34
Nystartsjobb 33
_____________________
5 Tidigare ”Övriga inskrivna”. Benämningen ändras 2007-10-01 för att
skiljas från helhetsbegreppet
”Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen”.
Avaktualiseringsorsak för arbetssökande
Då en person skrivs ut från arbetsförmedlingen som arbetssökande
kodas alltid orsaken till varför personen inte längre är aktuell på Af.
Nedan presenteras koderna som används för Avaktualiseringsorsaker
så att de som inte är aktuella i nuläget presenteras inom parentes. De
flesta kommentarer i tabellen har anknytning till revideringen av
koder för avaktualiseringsorsak 1995-016. Datum för transaktionen
används. [UTTR_DAT i DWMAN.INSPER]
Avors Förklaring Fr.o.m. T.o.m. Kommentarer
1 Tillsvidareanställning eller egen näringsverksamhet utan stöd
1991-07 Före 1995-01 ingick även personer med Rekryteringsstöd
(skat 44) och Starta eget(skat 46)
2 Tidsbegränsad anställning 1995-01 Före 1995-01 ”Fortsatt
anställning hos samma arbetsgivare”
3 Fortsatt anställning hos samma arbetsgivare7 1991-07 Före 1995-01
Lönebidrag har konverterats bakåt i tiden till (L)
4 Anställning inom Samhall 1991-07
5 Annan känd orsak 1991-07 Före 1995-01 ”Annan orsak”. Perioden
1997-07 – 1998-12 inkluderar”Tillfällig avgångsersättning”
6 Okänd orsak 1991-07 Före 1995-01 ”Kontakt upphört”
7 Annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning 1991-07 Inkl.
Kunskapslyftet (en femårig satsning på vuxenutbildning) fr.o.m.
1997-07
8 Avliden8 2004-01 Före 1995-01 Offentligt skyddat arbete. Har
konverterats bakåt i tiden till (S)
(9) Åter remitterande myndighet9 1995-01 2005-02 Utgått
(L) Lönebidrag 1991-07 1994-12 Införs som sökandekategori
(skat 42)
(S) Offentligt skyddat arbete, OSA 1991-07 1994-12 Införs som
sökandekategori (skat 43)
___________________
6 Se Avsnitt Historik – Avaktualiseringsorsak
7 En arbetssökande som från skat 21, 31, 41 fortsätter sin anställning,
eller var permitterad och återgår till tidigare arbetsgivare, eller övergår
från skat 38, 39, 42, 43, 44, 46, 47, 48, 49, 50, 51 53 54 till anställning
hos samma arbetsgivare/praktikanordnare.
8 Argument till kodningen är att undvika att skicka enkäter till
personer som har avlidit. Vid presentation av statistik redovisas
personerna under rubriken Annan känd orsak.
9 Utgått februari 2005 då det inte anses vara juridiskt hållbart att
avaktualisera någon enbart på denna grund.
AMS yrkesklassificering (AMSYK)
AMS yrkesklassificering AMSYK är grundad på svensk
yrkesklassificering (SSYK). I AMSYK har varje yrkesbenämning en
sexsiffrig kod. Den första siffran i koden står för ett yrkesområde
(större grupp). De tio yrkesområden redovisas i tabellen nedan. En
övergång från AMSYK till SSYK är en del i det övergripande
projektprogrammet för Gemensamt Förmedlingssystem, GFS.

Övergången sker troligen under hösten 2007 då GFS planeras ersätta
delar av AIS och delar av ams.se
Yrkesområde
(första siffran
i AMSYK)
Yrkesområde
Definition
Kvalifikationsnivå
Normalt krävs
1 Ledningsarbete Ingen formell kvalifikationsnivå.
2 Arbete som kräver teoretisk specialkompetens Längre högskoleutbildning
(3-4 år eller mer) och en akademisk examen.
3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Gymnasieskola med
påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst ca 3 år).
4 Kontors- och kundservicearbete Gymnasiekompetens
5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Gymnasiekompetens
6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske.
Gymnasiekompetens
7 Hantverkare inom byggverksamhet och tillverkning
Gymnasiekompetens
8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m.
Gymnasiekompetens
9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Ingen krav på
utbildning
0 Militärt arbete. Ingen formell kvalifikationsnivå
Koder för funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
Efter 1 juli 2000 ändras grupperingen av koder för funktionshinder
som medför nedsatt arbetsförmåga till tvåställig kod och samtidigt
utökas antalet koder.
Den nya grupperingen innebär att hörsel-, synskadade och
rörelsehindrade delas upp i vardera två grupper, den ena med ett mer
omfattande funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga än den
andra. Tre helt nya koder för funktionshinder som medför nedsatt
arbetsförmåga, kod 91-93, införs. Upp till tre funktionshinder som
medför nedsatt arbetsförmåga, mot tidigare ett enda, kan anges för en
person. Det funktionshindret som medför nedsatt arbetsförmåga som
anges i första fältet är det huvudsakliga funktionshindret som medför
nedsatt arbetsförmåga.
För att kunna ange en kod krävs att någon form av dokumentation
finns som beskriver funktionshindrets omfattning och vilka
arbetsbegränsningar i relation till sökt arbete som det leder till.
Nedan presenteras koderna funktionshinder som medför nedsatt
arbetsförmåga så att de som inte är aktuella efter juli 2000 presenteras
inom parentes.
Kod Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
11 Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom 1991-07
(20) Hörselskada dövhet 1991-07 2000-06
21 Barndomsdövhet 2000-07
22 Hörselskada 2000-07
(30) Synskada 1991-07 2000-06
31 Grav synskada 2000-07
32 Synsvaghet 2000-07
(40) Rörelsehinder 1991-07 2000-06
41 Rörelsehinder som kräver hjälpmedel av typ rollator eller rullstol
2000-07
42 Övriga rörelsehinder 2000-07
51 Övriga somatiskt relaterade funktionshinder 1991-07

61 Psykiskt funktionshinder 1991-07
71 Generella inlärningssvårigheter 1991-07
81 Socialmedicinskt funktionshinder 1991-07
91 Astma/allergi/överkänslighet 2000-07
92 Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter 2000-07
93 Förvärvad hjärnskada 2000-07
Definitioner
Platser
Nyanmälda platser
Definition: Nya lediga platser som av arbetsgivaren anmäls till
Arbetsförmedlingen och/eller skrivs in i självserviceinstrumentet
Annonsera Direkt på Internet under mätperioden.
Anm. Eftersom en utannonserad plats kan sammanfalla med ett
tidigare aviserat rekryteringsbehov är inte antalet redovisade lediga
platser nödvändigtvis lika med faktiska antal vakanser. Mätningar har
visat att ungefär 9 % av antalet lediga platser var dubbletter dvs. avsåg
samma vakans.
Definition i AMS kod: Ordertyp: 01, 02, 04, 13, kod för varaktighet 1,
2, 3, 7.
Kvarstående platser
Definition: Lediga platser som av arbetsgivaren anmälts till
Arbetsförmedlingen och/eller skrivs in i självserviceinstrumentet
Annonsera Direkt på Internet och som inte är avrapporterade i slutet av
mätperioden.
Definition i AMS kod: Platsen är inte avrapporterad, ordertyp: 01, 02,
04, 13 platsens kod för varaktighet 1, 2, 3, 7.
Sökande
Begreppet ”fått arbete”
Definition: Begreppet ”fått arbete” är en tillståndsförändring där det
nya tillståndet innebär att man befinner sig i arbete enligt AMS
definition. Inom AMV har en person arbete om personen befinner sig i
någon sökandekategori som innebär arbete eller om personen är
avaktualiserad med en kod som innebär arbete.
Definition i AMS kod: Avaktualiseringsorsak 1, 2, 3, 4. Byte till skat
21, 22, 31, 33, 35, 38, 39, 41, 42, 43, 49, 77, 78.
Långtidsinskriven
Definition: Person som är inskriven på arbetsförmedlingen i mer än två
år och är då arbetslös eller i program med aktivitetsstöd.
Långtidsinskrivning bryts efter 30 dagar i Arbete utan stöd (skat 21,
22, 31, 35, 41) Lönebidrag (skat 42), Offentligt skyddat arbete (skat
43) eller Trygghetsanställning (skat 39).
Personer som tillhör gruppen Arbetssökande med förhinder10 (skat
14), Yrkesfiskare (skat 23), EES-sökande (skat 34) eller har
Nystartsjobb (skat 33), Utvecklingsanställning (skat 38), Särskilt
anställningsstöd (skat 49), Utbildningsvikariat (skat 53),
Anställningsstöd för långtidssjukskrivna (skat 77), Instegsjobb (skat
78) räknas inte som långtidsinskrivna under tiden i dessa
sökandekategorier. Tid i dessa sökandekategorier räknas dock om den
sökande övergår till arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd.
Definition i AMS kod: Sökandekategori 11, 96, 97, 98, 46, 54, 59, 65,
66, 70, 71, 73, 75, 76, 81, 83, 85.
Bryter långtidsinskrivning: skat 21, 22, 31, 35, 39, 41, 42, 43
Tiden tas med: skat 14, 23, 33, 34, 38, 49, 77, 78

Arbetslösa
Arbetslösa
Definition: Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående
kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program
Definition i AMS kod: Sökandekategori 11, 96, 97, 98
Långtidsarbetslösa
Definition: Personer över 25 år är som varit arbetslösa kontinuerligt i
minst 6 månader eller personer under 25 år som varit arbetslösa
kontinuerligt i minst 100 dagar.
Definition i AMS kod: ingen avaktualiseringskod, Sökandekategori 11,
96-98.
För sökande över 25 år gäller: Sammanlagd tid i aktuell
sökandekategori ska vara > 6 månader (182 dgr)
För sökande under 25 år gäller:
Sammanlagd tid i aktuell sökandekategori ska vara > 100 dagar.
________________________
10 Tidigare ”Övriga inskrivna”. Benämningen och definition ändras
2007-10-01.
Sökande i program med aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd är en sammanfattande benämning på den ersättning som
lämnas till personer som deltar i vissa11 av de arbetsmarknadspolitiska
program som inte innebär anställning. Försäkringskassan beräknar och
betalar aktivitetsstödet. Ersättningen motsvarar den arbetslöshetsersättning
som lämnas vid arbetslöshet.
Under rubriken definitioner har till hit
visats hur det ser ut på två AMS-sidor.
Definitionerna fortsätter på de tio sidorna 19-28 då en historisk
översikt kommer på sidorna 29-71. Sedan saker på engelska mm
till slutet på sidan 76. Det blir för mycket att här visa allt och den
intresserade kan klicka in på originaltexten
Definitioner inom Arbetsförmedlingens statistik
“Definitioner inom AMV:s statistik. Historik över ett urval av våra
begrepp”
Definitioner ....................................................................................... 17
Platser................................................................................................. 17
Nyanmälda platser.............................................................................. 17
Kvarstående platser ........................................................................... 17
Sökande ............................................................................................. 17
Begreppet ”fått arbete”....................................................................... 17
Långtidsinskriven............................................................................... 17
Arbetslösa........................................................................................... 18
Arbetslösa........................................................................................... 18
Långtidsarbetslösa.............................................................................. 18
Sökande i program med aktivitetsstöd .............................................. 19
Arbetsmarknadsutbildning ................................................................ 19
Arbetspraktik...................................................................................... 19
Stöd till start av näringsverksamhet (Starta eget), SEB .................... 20
Ungdomsinsatser ............................................................................... 20
Förberedande insatser......................................................................... 21
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, PROJ (PRJ) ........... 22
Friårslediga, FRI ................................................................................ 22
Jobb- och utvecklingsgaranti, JOB .................................................... 22

Sökande som har arbete utan stöd...................................................... 23
Deltidsarbetslös ................................................................................. 23
Tillfällig timanställning...................................................................... 23
Tillfälligt arbete.................................................................................. 23
Ombytessökande ............................................................................... 23
Sökande som har arbete med stöd...................................................... 24
Utbildningsvikariat, UVK ................................................................. 24
Akademikerjobb, AKA ...................................................................... 24
Anställningsstöd................................................................................. 24
Särskilda insatser för funktionshindrade............................................ 26
Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen ......................................... 27
Arbetssökande med förhinder ............................................................ 27
Yrkesfiskare ....................................................................................... 27
EU/EES-sökande................................................................................ 27
Nystartsjobb, NYJ ............................................................................. 27
Övrigt ................................................................................................. 28
Särskild kategori som inte statistikförs – skat 91............................... 28
Anställda inom Samhall ..................................................................... 28
Nyanlända invandrare ........................................................................ 28
Fast tilläggskod AMS......................................................................... 28
Övriga inskrivna vid arbetsförmedlingen........................................... 65
Nystartsjobb ...................................................................................... 67
AMS fasta tilläggskod....................................................................... 67
Aktuella tilläggskoder ....................................................................... 67
Tilläggskoder som har upphört ......................................................... 68
Avaktualiseringsorsak ....................................................................... 70
Arbetsmarknadspolitiska insatser och termer på engelska.......... 72
Sökandekategorier – Categories......................................................... 72
Tjänster – Services ............................................................................ 74
För arbetssökande – for jobseekers ................................................... 74
För arbetsgivare – for employers ...................................................... 74
Diverse övriga insatser och institutioner –
Other various efforts and institutions................................................. 74
Sökregister......................................................................................... 75
Historisk översikt ............................................................................. 29
Platser................................................................................................. 29
Nyanmälda platser.............................................................................. 32
Arbetssökande ................................................................................... 34
Begreppet ”fått arbete”....................................................................... 39
Långtidsinskrivna, långtidssökande .................................................. 42
Arbetslösa.......................................................................................... 46
Sökande i program med aktivitetsstöd .............................................. 51
Sökande i arbete utan stöd................................................................. 58
Sökande i arbete med stöd.................................................................. 61

Yrken. Källa: SCB Lönestrukturstatistiken
(LSS)
0000 samtliga yrken
0 Militärt arbete. Ingen formell kvalifikationsnivå.
0110 militärer
1 Ledningsarbete. Ingen formell kvalifikationsnivå.
1110 högre ämbetsmän och politiker
1120 chefstjänstemän i intresseorganisationer
1210 verkställande direktörer, verkschefer m.fl.
1221 driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
1222 driftchefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning
1223 driftchefer inom byggverksamhet
1224 driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och
kommunikation
1225 driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsmbolag,
företagstjänster
1226 verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m
1227 verksamhetschefer inom utbildning
1228 verksamhetschefer inom vård och omsorg
1229 övriga drift- och verksamhetschefer
1231 ekonomichefer och administrativa chefer
1232 personalchefer
1233 försäljnings- och marknadschefer
1234 reklam- och pr-chefer
1235 inköps- och distributionschefer
1236 it-chefer
1237 forsknings- och utvecklingschefer
1239 övriga chefer inom specialområden
1311 chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och
fiske
1312 chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, vämre- och
vattenförjning
1313 chefer för mindre byggföretag
1314 chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang
1315 chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet,
fastighetsbolag
1316 chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m.
1317 chefer för mindre enheter inom utbildning
1318 chefer för mindre enheter inom vård och omsorg
1319 chefer för övriga mindre företag och enheter
2 Arbete som kräver teoretisk specialkompetens. Längre
högskoleutbildning (3-4 år eller mer) och en akademisk examen.
2111 fysiker och astronomer
2112 meteorologer
2113 kemister
2114 geologer, geofysiker m.fl.
2121 matematiker
2122 statistiker
2131 systemerare och programmerare
2139 övriga dataspecialister
2141 arkitekter och stadsplanerare
2142 civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning
2143 civilingenjörer m.fl., elkraft
2145 civilingenjörer m.fl., maskin

2146 civilingenjörer m.fl., kemi
2147 civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi
2148 lantmätare
2149 övriga civilingenjörer m.fl.
2211 biologer
2212 farmakologer m.fl.
2213 agronomer och hortonomer
2214 jägmästare m.fl.
2221 läkare
222 tandläkare
2223 veterinärer
2224 apotekare
2225 logopeder
2229 övriga hälso- och sjukvårdsspecialister
2231 barnmorskor
2232 avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning
2233 akutsjuksköterskor m.fl.
2234 barnsjuksköterskor
2235 distriktssköterskor
2236 andra sjuksköterskor med särskild kompetens
2310 universitets- och högskollärare
2321 gymnasielärare i allmänna ämnen
2322 gymnasielärare i yrkesämnen
2323 lärare i estetiska och praktiska ämnen
2330 grundskollärare
2340 speciallärare
2351 skol- och utbildningskonsulenter m.fl.
2359 övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens
2411 revisorer m.fl.
2412 personaltjänstemän och yrkesvägledare
2413 marknadsanalytiker och marknadsförare
2414 organisationsutvecklare
2419 övriga företagsekonomer
2421 advokater och åklagare
2422 domare
2423 företags-, förvaltnings- och organisationsjurister
2429 övriga jurister
2431 arkivarier, museitjänstemän m.fl.
2432 bibliotekarier m.fl.
2441 nationalekonomer
2442 sociologer, arkeologer m.fl.
2443 filosofer, historiker och statsvetare
2444 språkvetare, översättare och tolkar
2451 journalister, författare, informatörer m.fl.
2452 skulptörer, målare m.fl.
2453 kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik
2454 koreografer och dansare
2455 regissörer och skådespelare
2456 formgivare
2460 präster
2470 administratörer i offentlig förvaltning
2480 administratörer i intresseorganisationer
2491 psykologer m.fl.
2492 socialsekreterare och kuratorer

3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Gymnasieskola
med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst ca 3
år).
3111 laboratorieingenjörer
3112 byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
3113 elingenjörer och eltekniker
3114 ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik
3115 maskiningenjörer och maskintekniker
3116 kemiingenjörer och kemitekniker
3117 ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi
3118 kartingenjörer m.fl.
3119 övriga ingenjörer och tekniker
3121 datatekniker
3122 dataoperatörer
3131 fotografer
3132 ljud- och bildtekniker
3133 kopplingstekniker, radioassistenter m.fl.
3134 sjukhusingenjörer och sjukhustekniker
3141 maskinbefäl
3142 fartygsbefäl m.fl.
3143 piloter m.fl.
3144 flygledare
3145 flygtekniker
3151 byggnads- och brandinspektörer
3152 säkerhetsinspektörer m.fl.
3211 lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl.
3212 skogsmästare m.fl.
3221 arbetsterapeuter
3222 miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl.
3223 dietister
3224 optiker
3225 tandhygienister
3226 sjukgymnaster m.fl.
3227 djursjukvårdare
3228 receptarier
3229 övriga terapeuter
3231 sjuksköterskor, medicin/kirurgi
3232 operationssjuksköterskor
3233 geriatriksjuksköterskor
3234 sjuksköterskor, psykiatrisk vård
3235 röntgensjuksköterskor
3239 övriga sjuksköterskor
3240 biomedicinska analytiker
3310 förskollärare och fritidspedagoger
3320 andra lärare och instruktörer
3411 värdepappersmäklare
3412 försäkringsrepresentanter
3413 fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl.
3414 reseproducenter
3415 företagssäljare
3416 inköpare
3417 värderare och auktionister
3418 banktjänstemän och kreditrådgivare
3419 övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl.
3421 agenter
3422 speditörer

3423 platsförmedlare och arbetsvägledare
3429 övriga agenter m.fl.
3431 administrativa assistenter
3432 boutredare
3441 tulltjänstemän
3442 taxeringstjänstemän
3443 socialförsäkringstjänstemän
3449 övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän
3450 poliser
3461 behandlingsassistenter m.fl.
3462 fritidsledare m.fl.
3471 tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl.
3472 presentatörer i radio, tv m.m.
3473 musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning
3474 cirkus- och varietéartister m.fl.
3475 idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl.
3476 inspicienter, rekvisitörer m.fl.
3480 pastorer
4 Kontors- och kundservicearbete. Gymnasiekompetens.
4111 dataregistrerare
4112 kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl.
4120 bokförings- och redovisningsassistenter
4131 lagerassistenter m.fl.
4132 transportassistenter
4140 biblioteksassistenter m.fl.
4150 brevbärare m.fl.
4190 övrig kontorspersonal
4211 butikskassörer, biljettförsäljare m.fl.
4212 bank- och postkassörer
4213 croupierer m.fl.
4214 pantlånare
4215 inkasserare m.fl.
4221 resebyrå- och turistbyråtjänstemän
4222 receptionister m.fl.
4223 telefonister
4224 trafikinformatörer m.fl.
5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Gymnasiekompetens.
5111 flygvärdinnor m.fl.
5112 tågmästare m.fl.
5113 guider och reseledare
5121 storhushållsföreståndare m.fl.
5122 kockar och kokerskor
5123 hovmästare, servitörer och bartendrar
5131 barnskötare m.fl.
5132 undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl.
5133 vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.
5134 skötare och vårdare
5135 tandsköterskor
5139 övrig vård- och omsorgspersonal
5141 frisörer, hudterapeuter m.fl.

5142 begravningsentreprenörer
5149 övrig servicepersonal, personliga tjänster
5151 brandmän
5152 väktare och ordningsvakter
5153 kriminalvårdare
5159 övrig säkerhetspersonal
5210 fotomodeller m.fl.
5221 försäljare, dagligvaror
5222 försäljare, fackhandel
5223 kaféföreståndare
5224 kioskföreståndare
5225 bensinstationsföreståndare m.fl.
5226 bil-, båt- och husvagnsförsäljare
5227 demonstratörer, uthyrare m.fl.
6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske.
Gymnasiekompetens.
6111 odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare
6112 trädgårdsodlare
6113 trädgårdsanläggare m.fl.
6121 husdjursuppfödare och husdjursskötare
6122 fjäderfäuppfödare
6129 övriga djuruppfödare och djurskötare
6130 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
6140 skogsbrukare
6151 fiskodlare
6152 fiskare
6153 jägare
7 Hantverkare inom byggverksamhet och tillverkning.
Gymnasiekompetens.
7111 gruv- och bergarbetare
7112 stenhuggare m.fl.
7121 murare m.fl.
7122 betongarbetare
7123 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl.
7124 anläggningsarbetare
7129 övriga byggnads- och anläggningsarbetare
7131 takmontörer
7132 golvläggare
7133 isoleringsmontörer
7134 glasmästare
7135 VVS-montörer m.fl.
7136 installationselektriker
7137 fastighetsskötare
7139 övriga byggnadshantverkare
7141 målare
7142 lackerare
7143 skorstensfejare och saneringsarbetare
7211 gjutare
7212 svetsare och gasskärare
7213 tunnplåtslagare
7214 stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare
7215 riggare och kabelsplitsare
7216 dykare
7221 smeder
7222 verktygsmakare m.fl.
7223 verktygsuppsättare
7224 slipare m.fl.

7231 motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer
7232 flygmekaniker och flygreparatörer
7233 maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer
7241 elmontörer och elreparatörer
7242 tele- och elektronikreparatörer m.fl.
7243 distributionselektriker
7311 finmekaniker
7312 musikinstrumentmakare m.fl.
7313 guld- och silversmeder
7321 drejare m.fl.
7322 glashyttearbetare m.fl.
7323 glasgravörer
7324 dekorationsmålare
7330 konsthantverkare i trä, textil, läder m.m.
7341 text- och bildoperatörer m.fl.
7342 etsare och gravörer, tryckmedier
7343 privatbokbindare
7344 screen- och schablontryckare
7411 slaktare, styckare m.fl.
7412 bagare och konditorer
7413 provsmakare och kvalitetsbedömare
7421 möbelsnickare m.fl.
7422 korgmakare och borstbindare
7431 skräddare, modister och ateljésömmerskor
7432 körsnärer
7433 tillskärare
7434 sömmare
7435 tapetserare
7441 garvare och skinnberedare
7442 skomakare m.fl.
8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m.
Gymnasiekompetens.
8111 operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggningar
8112 brunnsborrare m.fl.
8121 ugnsoperatörer m.fl.
8122 valsverksoperatörer
8123 värmebehandlingsoperatörer
8124 tråddragare m.fl.
8125 gjuterioperatörer
8130 processoperatörer, glas och keramiska produkter
8141 sågverksoperatörer
8142 processoperatörer, träfiberindustri
8143 processoperatörer, pappersmassa
8144 processoperatörer, papper
8150 processoperatörer, kemisk basindustri
8160 driftmaskinister m.fl.
8170 industrirobotoperatörer
8211 verktygsmaskinoperatörer
8212 maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror
8221 maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk
8222 maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnmesindustri
8223 maskinoperatörer, ytbehandling
8224 maskinoperatörer, fotografiska produkter
8229 övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri
8231 maskinoperatörer, gummiindustri
8232 maskinoperatörer, plastindustri

8240 maskinoperatörer, trävaruindustri
8251 maskinoperatörer, tryckeri
8252 maskinoperatörer, bokbinderi
8253 maskinoperatörer, pappersvaruindustri
8261 maskinoperatörer, garnberedning
8262 maskinoperatörer, vävning och stickning
8263 symaskinoperatörer
8264 maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning
8265 maskinoperatörer, skoindustri m.m.
8269 övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
8271 maskinoperatörer, kött- och fiskberedning
8272 maskinoperatörer, mejeri
8273 maskinoperatörer, kvarnindustri
8274 maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri
8275 maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning
8276 maskinoperatörer, sockerindustri
8277 maskinoperatörer, te-, kaffe- och kakaoberedning
8278 maskinoperatörer, bryggeri m.m.
8279 maskinoperatörer, tobaksindustri
8281 fordonsmontörer m.fl.
8282 montörer, el- och teleutrustning
8283 montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
8284 montörer, träprodukter m.m.
8285 montörer, papp- och textilprodukter m.m.
8290 övriga maskinoperatörer och montörer
8311 lokförare
8312 bangårdspersonal
8321 bil- och taxiförare
8322 buss- och spårvagnsförare
8323 lastbils- och långtradarförare
8331 förare av jordbruks- och skogsmaskine
8332 anläggningsmaskinförare m.fl.
8333 kranförare m.fl.
8334 truckförare
8340 däckspersonal
9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Ingen krav på
utbildning.
9110 torg- och marknadsförsäljare
9121 hembiträden m.fl.
9122 hotell- och kontorsstädare m.fl.
9123 fönsterputsare
9130 köks- och restaurangbiträden
9141 tidningsdistributörer m.fl.
9142 vaktmästare m.fl.
9143 mätaravläsare
9150 renhållnings- och återvinningsarbetare
9190 övriga servicearbetare
9210 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk
9310 grovarbetare inom bygg och anläggning
9320 handpaketerare och andra fabriksarbetare
9330 godshanterare och expressbud
För dessa yrken se antal och löner:
Lön efter yrke, sektor och kön 2010 - pdf-fil
Lönestatistik från LO:
LOs årliga lönerapport Lönespridning
Internationella löner Övriga rapporter om löner och avtal
Lägstlöner och månadslöner inom LO Lön för olika yrken

Yrken i klassifikationssystemet för
verksamheter.
Klassifikationssystemet för verksamheter innehåller 129 områden.
Systemet har följande avdelningar på högsta nivån:
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter o d.
3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur.
5. Naturforsknings- och matematikverksamheter.
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän
geografi. Biografi. Allmän historia.
Delområden har angetts tidigare.
I varje område finns ett antal yrken eller verksamheter, som framgår av
innehållet i följande utredningar.
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem
med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen,
CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN
2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007
näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden
2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126.
Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV.
(http://wimnell.com/omr40n.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SWklassifikationssystem.
Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som
ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)
Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet
arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad
100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK
YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr40r.pdf)
Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SWklassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr40s.pdf)

66/68 Tillverkning av varor
66 Tillverkning av kemivaror o d.
660 Allmänt
661 Kemikalier
662 Explosivämnen, tändmedel, bränslen
663 Drycker, njutningsmedel
664 Livsmedel
665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax
666 Glas och porslin, lergods, cement, betong
667 Färger
668 Hygienartiklar, läkemedel, kemisk-tekniska artiklar.
669 Metaller od
67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d.
670 Allmänt
671 Ädelmetallvaror, ädelstensvaror
672 Enkla metallvaror av järn o stål
673 Enkla föremål av metaller, ej ädelmetall, ej järn
674 Trävaror
675 Läder och skinn .
676 Pappersmassa, papper och pappersvaror
677 Garn, tråd, textilier
678 Plast- och gummivaror
679 Gruvbrytning, oljeutvinning o d, tillverkning av stenvaror
69 Tillverkning/ byggande av byggnader och
anläggningar.
Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan
användas:
690 Allmänt.
691 Byggnadsmaterial (tillverkas vanligen i 66-68).
692 Byggnadsdelar.
693 Murning, betonggjutning o d.
694 Byggnadsträarbeten.
695 Olika slags byggnader och anläggningar.
696 Inbyggnad o reparation av el- och sanitetsutrustning o d.
697 Inbyggnad o reparation av värme- o ventilationsutrustning o d.
698 Måleri-, glasmästeri- och inredningsarbeten o d.
699 Isolerande och skyddande byggnadskonstruktioner.
Isoleringsarbeten.
68 Tillverkning av komplexvaror.
680 Allmänt
681 Finmekaniska produkter, instrument, optik, elektronik
682 Maskiner
683 Maskiner och apparater för värme, ventilation, sanitet och för el
684 Möbler o d
685 Skor, lädervaror, hjälpmedel för gång o d, sportartiklar.
686 Grafiska produkter, bokbindning o d.
687 Beklädnadsartiklar. 688 Dekorationsartiklar, leksaker o d
689 Transportmedel SW 66/68 Tillverkning av varor.

Från LO 2012-04-11
LO: Så skapar vi full sysselsättning.
“Regeringens sysselsättningspolitik är otillräcklig och negativ för
tryggheten och sammanhållningen. Det skriver Wanja Lundby-
Wedin och Ola Pettersson som i dag presenterade rapporten Full
sysselsättning under en presskonferens. Presskonferensen
direktsändes på LO.se och kan ses i sin helhet här.
Kampen för full sysselsättning är arbetarrörelsens mest grundläggande
uppgift. Inför LO-kongressen i maj har LOs styrelse utarbetat rapporten
Full sysselsättning. Inriktningen är annorlunda än regeringens
sysselsättningspolitik, som har varit ensidigt fokuserad på drivkrafterna
till arbete via förändringar i skatte- och försäkringssystemen. Denna
politiks otillräcklighet, och dess negativa konsekvenser för trygghet
och sammanhållning, blir allt mer uppenbar.
De förslag på beslut och reformer som presenteras nedan berör de
områden där vår analys visar att utmaningarna på svensk arbetsmarknad
är svårast.
Svag förankring på arbetsmarknaden.
Antalet personer som har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen mer
än två år har ökat kraftigt de senaste åren och uppgår i dag till cirka
70.000 personer. En högre ambitionsnivå är helt nödvändig för att
bryta den stigande långtidsarbetslösheten.
• Ett nytt kunskapslyft. Arbetslösa utan gymnasiekompetens ska kunna
studera på gymnasienivå med generös studiefinansiering.
• Antalet subventionerade anställningar bör öka kraftigt. Särskilda jobb
bör skapas för grupper som varit borta längre från arbetsmarknaden.
• Det finns flera orsaker till att utlandsfödda har lägre sysselsättningsgrad,
men det är uppenbart att etnisk diskriminering är en faktor. Det
krävs kraftfulla insatser för att bryta den strukturella diskrimineringen
på arbetsmarknaden.
Jämställdhet.
Hade kvinnor haft samma sysselsättningsgrad som män skulle 150.000
fler kvinnor vara i arbete. Sysselsatta kvinnor arbetar dessutom väsentligt
färre timmar per vecka än män. För att uppnå full sysselsättning
krävs förändringar som ger fler kvinnor möjlighet att arbeta och att
arbeta heltid.
• LO och medlemsförbunden ska arbeta solidariskt för att via avtal
reglera anställdas rätt till heltid.
• Barnomsorgens öppettider måste anpassas till den förändrade
arbetsmarknaden där allt fler arbetar obekväm arbetstid.
• Tillgången till äldreomsorg måste vara sådan att den inte tvingar
anhöriga att gå ner i arbetstid för att vårda föräldrar och släktingar.
• Stärk ett mer jämställt deltagande i arbetslivet genom en tredelning
av föräldraförsäkringen.
Arbeta ett helt arbetsliv.
Sverige har en relativt hög sysselsättningsgrad i den äldre arbetskraften.
Men det finns alltför stora grupper, särskilt i LO-yrken som
tvingas lämna arbetsmarknaden långt före normal pensionsålder.
Dåliga arbetsmiljöer bidrar till att vissa grupper förlorar så mycket
som sex arbetsår.
• En nationell handlingsplan mellan arbetsmarknadens parter och
berörda myndigheter för en bättre arbetsmiljö för de yrkesgrupper som
har flest förlorade arbetsår.

• Arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering måste
stärkas. Utred införandet av en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring.
• Kollektivavtal bör tillförsäkra att alla får del av företagshälsovård.
Arbetsgivare med kvalitetssäkrad företagshälsovård bör kunna få del
av statliga stimulansåtgärder.
• Ett statligt och pensionsgrundande stöd för dem som i slutet av
arbetslivet behöver gå ner i arbetstid för att därmed kunna förlänga sitt
arbetsliv bör övervägas.
Skolan som väg till arbetslivet.
Var fjärde elev som har påbörjat gymnasiet hoppar av eller lämnar utan
fullständiga betyg. Redan i dag har många företag och organisationer
svårt att hitta rätt arbetskraft. För att möta arbetsmarknadens utbildningskrav
måste skolan förbättras.
• Utred effekterna av det fria skolvalet i grundskolan och om det bidrar
till ökad segregation. En mer differentierad skolpeng bör prövas.
• De yrkesförberedande programmen ska ge eleverna grundläggande
behörighet till högskolan.
• Det bör finnas avtal på branschnivå om färdigutbildning för att stärka
övergången från utbildning till arbete.
• Utred konkurrensens effekter på kvaliteten i gymnasieskolan och på
yrkesprogrammens utveckling.
Stabiliseringspolitik.
För att öka sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten behöver
den samlade ekonomiska politiken inriktas mot full sysselsättning.
Sedan inflationsmålet började gälla har penningpolitiken allmänt sett
varit för stram. Även finanspolitiken har varit för oambitiös. Den
finansiella sektorn måste reformeras så att finansiella kriser sker mer
sällan och så att dess kostnader inte bärs av löntagarna.
• Reformera arbetslöshetsförsäkringen så att löntagarna får ett fullgott
inkomstskydd.
• Inför ett statligt finansierat system för stabilisering av kommunernas
intäkter. Statsbudgeten behöver en sysselsättningsmarginal.
• Riksbankens ledning bör göra klart att penningpolitiken har två mål:
att stabilisera inflationen och bidra till ett stabilt och högt
resursutnyttjande. Det måste bli lättare att utvärdera penningpolitikens
bidrag till sysselsättningen.
• Staten bör medfinansiera ett system för korttidsarbete vid kraftiga
konjunkturfall.
• Höj kapitaltäckningskraven för samhällsviktiga banker och
finansiella institut. Banker ska kunna avvecklas utan stora kostnader
för samhällsekonomin.
Samhället och arbetslivet förändras ständigt. Politiken och de
samhällsfunktioner som ska underlätta människors väg till arbete har
dock inte utvecklats i samma takt.
Med stabila statsfinanser och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden,
den svenska modellen, finns stora möjligheter att investera i en
politik för tillväxt och full sysselsättning. Men då krävs att vi enas om
en ny ambitionsnivå och förmår fokusera på de verkliga problemen på
svensk arbetsmarknad.
Wanja Lundby-Wedin
LOs ordförande
Ola Pettersson
LOs chefsekonom
Ladda ned
Klicka här för att ladda ner rapporten Full sysselsättning. 2012/04/10 “

Från Svenskt Näringsliv. RAPPORT Publicerad: 2012-04-12
Svenskt Näringsliv: Missade möjligheter -
Rekryteringsenkäten 2012.
“Svenskt Näringsliv rekryteringsenkät genomförs ungefär vartannat år.
Med svar från över 8 000 arbetsgivare ger den en bra bild av företagens
utmaningar avseende kompetensförsörjning.
Svensk arbetsmarknad lider fortsatt av bristande matchning. Det finns
dessutom tecken på att matchningen har försämrats under de senaste
åren. Den svenska ekonomin verkar sakna förmåga att helt pressa
tillbaka arbetslösheten efter kriser. Detta beror sannolikt på att i kriser
med snabbt ökande arbetslöshet försvinner jobb som aldrig mer
kommer tillbaka. Den bristande matchningen manifesteras av att vart
femte rekryteringsförsök som företagen gör misslyckas.
Företagens rekryteringssvårigheter får påtagliga konsekvenser för
företags möjligheter att växa och att möta marknadens efterfrågan.
Bland företagen som har haft svårt att rekrytera med färre än 10
anställda är det nästan hälften som uppger att de tvingades tacka nej
till order/uppdrag på grund av rekryteringssvårigheterna. Nära 4 av 10
företag tvingas skjuta på planerad expansion med hänsyn till deras
svårigheter att rekrytera medarbetare.
Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera
är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Detta i sin tur vittnar om
hur viktigt det är för individer att komma in på arbetsmarknaden och
skaffa sig erfarenhet. Därför är det viktigt att stimulera rörligheten på
arbetsmarknaden. Om anställda med yrkeserfarenhet skulle våga prova
vingarna hos en annan arbetsgivare skulle företagens chanser att hitta
rätt medarbetare öka och dessutom antalet jobböppningar öka.
Matchningen skulle stärkas. Turordningsreglernas inlåsningseffekter
påverkar rörligheten och matchningen på svensk arbetsmarknad.
Kraven på yrkes- och arbetslivserfarenhet innebär också att det är
viktigt att samverkan mellan skolan och näringslivets stärks. Att elever
under tiden de studerar iökad utsträckning kommer i kontakt med
näringslivet, genom praktik,arbetsplatsförlagt lärande eller via
extrajobb, stärker deras chanser att få ett jobb efter studierna.
Såväl företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda
utbildningskrav som de som har försökt rekrytera medarbetare med
högskoleutbildning vill att de sökande ska ha flera års yrkes- eller
arbetslivserfarenhet. Bra och relevant utbildning är viktigt men
lämplig yrkes- eller arbetslivserfarenhet är viktigare för företagens
kompetensförsörjning.
Över tid har andelen företag som använder Arbetsförmedlingen som
rekryteringskanal minskat. Idag är det färre än hälften av de företag
som försökt rekrytera som använder Arbetsförmedlingen. Detta trots
att Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria för arbetsgivaren.
Dessutom är det allt färre bland de som använder Arbetsförmedlingen
som anser att rekryteringsvägen fungerar bra.
Ladda ner
Missade möjligheter - Rekryteringsenkäten 2012 (PDF: 1.6MB)
Författare Patrik Karlsson”

Sammanfattning av Svenskt Näringslivs undersökning.
“Fortsatt bristande matchning
Svensk arbetsmarknad lider fortsatt av bristande matchning. Det finns
dessutom tecken på att matchningen har försämrats under de senaste
åren. Den svenska ekonomin verkar sakna förmåga att helt pressa
tillbaka arbetslösheten efter kriser. Detta beror sannolikt på att i kriser
med snabbt ökande arbetslöshet försvinner jobb som aldrig mer
kommer tillbaka. Den bristande matchningen manifesteras av att vart
femte rekryteringsförsök som företagen gör misslyckas.
Rekryteringssvårigheterna hindrar företagens tillväxt
Företagens rekryteringssvårigheter får påtagliga konsekvenser för
företags möjligheter att växa och att möta marknadens efterfrågan.
Bland företagen som har haft svårt att rekrytera med färre än 10
anställda är det nästan hälften som uppger att de tvingades tacka nej
till order/uppdrag på grund av rekryteringssvårigheterna. Nära 4
av 10 företag tvingas skjuta på planerad expansion med hänsyn till
deras svårigheter att rekrytera medarbetare.
Brist på personer med yrkeserfarenhet
Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera
är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Detta i sin tur vittnar om
hur viktigt det är för individer att komma in på arbetsmarknaden och
skaffa sig erfarenhet.
och matchningen på svensk arbetsmarknad.
Kraven på yrkes- och arbetslivserfarenhet innebär också att det är
viktigt att samverkan mellan skolan och näringslivets stärks. Att elever
under tiden de studerar i ökad utsträckning kommer i kontakt med
näringslivet, genom praktik, arbetsplatsförlagt lärande eller via
extrajobb, stärker deras chanser att få ett jobb efter studierna.
Utbildning kompenserar inte för bristande erfarenhet
Såväl företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda
utbildningskrav som de som har försökt rekrytera medarbetare med
högskoleutbildning vill att de sökande ska ha flera års yrkes- eller
arbetslivserfarenhet. Bra och relevant utbildning är viktigt men
lämplig yrkes- eller arbetslivserfarenhet är viktigare för företagens
kompetensförsörjning.
Arbetsförmedlingens betydelse för matchningen minskar
Över tid har andelen företag som använder Arbetsförmedlingen som
rekryteringskanal minskat. Idag är det färre än hälften av de företag
som försökt rekrytera som använder Arbetsförmedlingen. Detta trots
att Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria för arbetsgivaren.
Dessutom är det allt färre bland de som använder Arbetsförmedlingen
som anser att rekryteringsvägen fungerar bra.”
Därför är det viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Om
anställda med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en
annan arbetsgivare skulle företagens chanser att hitta rätt medarbetare
öka och dessutom antalet jobböppningar öka. Matchningen skulle
stärkas. Turordningsreglernas inlåsningseffekter påverkar rörligheten

16 apr 2012. Organisationen Företagarna.Start
Företagarna kommenterar regeringens
vårbudgetproposition.
"I vårpropositionen saknas de kraftfulla åtgärder som Sveriges
småföretagare behöver få möjlighet att bidra till att skapa fler
jobb." Det säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna, i
en kommentar till regeringens vårproposition.
“Dessutom aviseras nu att högre kapitaltäckningskrav kommer att
införas från nästa år, något som kommer leda till att det blir än svårare
för småföretagare att låna pengar.
Ett av de tre största tillväxthindren är tillgång till finansiering.
Regeringen säger att de vill främja företagande och investeringar men
det mynnar ut i att upprepa redan genomförda reformer och nya
försvårande regleringar.
– Efterfrågan på arbete måste öka för att komma tillrätta med den
svåra arbetslösheten, framför allt bland unga och utlandsfödda. Detta
måste ske genom att småföretagarna får bättre möjligheter till
finansering både genom eget kapital, lånat kapital och riskkapital,
säger Elisabeth Thand Ringqvist.
För mer information kontakta Anna Söderström, pressekreterare
Företagarna, telefon 072-250 75 80 ”
Expressen 25 april 2012. Från Företagarna.
“Regeringssprickan hotar arbetslinjen”
“Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, M, tycker att företagen
ska ta ett större samhällsansvar och anställa fler, inte minst unga och
invandrade. När vårbudgeten presenterades betonade regeringen att
man framöver avser att prioritera just unga och utlandsfödda, grupper
som i dag i många fall står långt ifrån arbetsmarknaden.
Att stora grupper systematiskt hamnar i ekonomiskt och socialt
utanförskap är ett stort problem, för såväl individ som samhälle. Men
att beskylla företagen för att inte ta sitt samhällsansvar är fel.
Småföretagen tar i dag ett stort ansvar, i och med att deras enda
uppgift är att gå med vinst och att tillhandahålla och utveckla tjänster
och produkter som konsumenten vill betala för. Vinsten är en garant
för överlevnad, för möjligheten att kunna anställa fler, också unga och
utlandsfödda. Om det är för dyrt och för krångligt att driva företag
kommer företagen inte kunna anställa, helt oavsett vad politikerna
anser om ansvarsfördelningen.
Av Företagarnas senaste panel om ungdomsarbetslösheten
framgår att småföretagen har ökat sysselsättningen under det
senaste året och att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för
unga upp till 26 år är mycket välkänd - och effektiv. Hela 91 procent
svarar att de känner till reformen som innebär att arbetsgivaren
betalar en avgift på 15,49 procent för anställda upp till 26
år, jämfört med 31,42 procent för övriga arbetstagare.
På den direkta frågan om de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga
påverkat företagets sysselsättning av unga svarar 18 procent att så är
fallet. 70 procent har anställt fler och 34 procent har ökat de unga
anställdas arbetstimmar.
De positiva siffrorna talar för sig. Betydligt dystrare framstår
statistiken för de så kallade nystartsjobben. Nystartsjobben ger
arbetsgivare möjlighet att anställa en utlandsfödd utan att behöva
betala arbetsgivaravgift, dock under förutsättning att det rör sig om en
person som kommit till Sverige och som fått sitt uppehållstillstånd för

högst tre år sedan. Nystartsjobben ger också arbetsgivaren ett
ekonomiskt stöd på ett belopp som motsvarar två gånger arbetsgivaravgiften
om personen som anställs är långtidsarbetslös och har varit
borta från arbetsmarknaden i mer än ett år.
Av Företagarnas panel framgår att hela 73 procent respektive
59 procent saknar kännedom om sänkningarna av arbetsgivaravgifter
för utlandsfödda och långtidsarbetslösa. Kännedom om
reformerna är en förutsättning för förändring, därför kan företagarnas
svar i undersökningen inte ses som annat än ett underkännande
av ­ regeringens och de berörda myndigheternas kommunikation.
Men det räcker inte bara med kommunikation, inte
minst a rbetsförmedlingen måste bli bättre på att vidta aktiva
åtgärder.
I dag råder, trots hög arbetslöshet bland såväl ungdomar som
utlandsfödda, brist på arbetskraft inom vissa sektorer. När arbetsförmedlingen
brister i sin förmåga att aktivt förmedla jobb uppstår den
matchningsproblematik som den svenska arbetsmarknaden dras med.
Det leder också till att många företagare drar sig för att använda
förmedlingens tjänster; nästan hälften av de som deltog i Företagarnas
panelundersökning uppger att de aldrig använder arbetsförmedlingen.
Drygt 40 procent anser att arbetsförmedlingen skulle fungera bättre om
den utfördes av privata aktörer, 35 procent skulle använda den mer om
den var nischad mot specifika branscher.
Inom regeringen råder i dag splittring på en rad arbetsmarknadsrelaterade
områden. Precis som näringsminister Annie Lööf konstaterat
måste ­regeringen ha mod att reformera där behov finns; företagsklimatet
överlag, arbetsrätten och matchningen. För att småföretagarna
ska kunna fortsätta vara ekonomins jobbgeneratorer behöver
information och aktiva åtgärder bättre kombineras. Politikerna skapar
inga jobb, det kan bara företagarna göra, men bara om politikerna först
tar sitt ansvar.
ELISABETH THAND RINGQVIST
Elisabeth Thand Ringqvist är vd för Företagarna “
Världen utanför Sverige.
Regeringen, oppositionen, löntagare och arbetsgivare talar om arbetslöshet
och nämner inte mycket om att en stor del av produktionen säljs
till utlandet och att mycket köps därifrån. Sverige ingår i ett globalt
handelsutbyte. Hur detta byte fungerar beror på förhållandena ute i
världen.
Världen förändras ständigt. Det är inte bara handeln som är viktig i
kontakten med världen. Det finns många andra beroenden. För inte så
länge sedan gällde pricipen att stater inte ska lägga sig i andra staters
inre anglägenheter. Nu blir det tydligare och tydligare att staterna bör
engagera sig i det som händer i andra stater, t ex i Libyen, Syrien och
andra stater som är med i den arabiska våren.
Klimatproblemen gör att välställda stater måste ta hänsyn till
fattiga. Fattigdom och elände i världen måste man göra något åt.
Finanskriserna löper över hela världen och pengarna blir en angelägenhet
för alla. Kinas uppgång som ekonomisk stormakt och USA som
beroende av Kinas pengar illustrerar beroenden. Kriserna inom EU
likaså.
Internet, mobiltelefoner och spridningen av TV, stora förändringar
de senaste 20 åren, gör att det som händer snabbt kommer till världens
kännedom.
Trots stora motsättningar har världen blivit förnuftigare med åren.
Undersökningar visar att våldet har minskat, krigen blivit färre.
Men de svenska politiska partierna mal på som vanligt som om
Sverige inte hade något med världen att göra.
Vill man bli av med svåra motsättningar i världen, vilket är nödvändigt
för Sverige, måste man öka demokratin i världen, öka läskunnigheten
och grundutbildningen, för att kunna göra det, minska fattigdomen.

Tidskriften Forskning och Framsteg nr 9, 2011:
“Mot en fredligare värld.”
“Trots nyhetsrapporteringen om ständiga krig, minskar såväl
antalet konflikter som antal krigsdödade i världen. Detta är en
mycket tydlig långsiktig trend, enligt prisbelönta forskare vid
Uppsala universitet.” Text Henrik Höjer
“- DET AR EN VANLIG FÖRESTÄLLNING att allt bara blir värre,
säger Stina Högbladh. Och det är lätt att bli bekräftad när man läser
tidningen eller ser på tv - vi översvämmas av negativa bilder. Men i
själva verket har världen blivit fredligare!
Stina Högbladh har arbetat som projektledare vid konfliktdatabasen
The Uppsala conflict data program i snart tio år. Hon och ett tiotal
andra forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid
Uppsala universitet samlar data om krig, konflikter och fredsprocesser
sedan 1946. Insamlingen startade på 1970-talet, och databasen har
funnits online sedan 2004. Förra året lanserades konfliktdatabasen
även som applikation till smarta mobiltelefoner, och nyligen belönades
den med det amerikanska statsvetarförbundets pris för bästa databas.
Materialet är öppet för all världens forskare - men även journalister
och studenter har nytta av den. Forskarna går igenom tidningsartiklar,
nyhetsinslag, rapporter från FN, Human rights watch och Amnesty och
så vidare. Detta material - det kan handla om uppåt 200 000 artiklar
per år - systematiseras, kodas och hamnar i databasen. Tanken är att
man ska få tillgång till opartisk och tillförlitlig information, vilket är
svårt när det gäller just konflikter.
I dag är det mycket lättare än för bara ett par decennier sedan att
hitta information från alla delar av världen, även för massmedierna -
vilket kan förstärka bilden av elände runt om i världen. Men för inte så
länge sedan kunde stora krig utspelas i medieskugga.
TANKEN ÄR ATT ALL TILLGÄNGLIG INFORMATION ska
hjälpa forskarna att hitta formler för ett effektivt fredsarbete och att
motverka krig. - Det finns gott hopp om att vi ska kunna minska
konflikterna i världen, säger Peter Wallensteen.
Han är innehavare av Dag Hammarskjölds professur i freds- och
konfliktforskning vid Uppsala universitet, och ansvarig för arbetet med
konfliktdatabasen. När jag når honom är han i USA för att bland annat
berätta om konfliktdatabasen. Han är försiktigt optimistisk inför
framtiden.
-Vår forskning och våra data visar till exempel vilka mekanismer
som kan hindra konflikter från att trappas upp eller spridas. Så visst -
mänskligheten verkar faktiskt ha förmåga att lära sig något av vad som
hänt. Och där kan vår forskning bidra.
FREDS- OCH KONFLIKTFORSKARNA vid Uppsala universitet
kan visa på en överlag positiv trend - krig håller alltmer på att bli ett
undantagstillstånd. Särskilt gäller det för de senaste tjugo åren.
Sedan andra världskrigets slut har vi sett 244 väpnade konflikter i
världen, om vi med väpnad konflikt menar strid om ett område med
minst 25 döda i strider per år. Databasen visar tydligt att åren kring
1990, när kalla krigets världsordning upplöstes, så ökade konflikterna i
och med denna stora omvälvning. Sedan dess har antalet konflikter i
världen minskat, liksom antalet döda i konflikterna.
Under 2000-talet medförde "kriget emot terrorismen" att konflikterna
ökade något, men de senaste åren har de återigen minskat.
-Även om konflikternas antal minskat, så bör man ha i minnet att de
konflikter vi ser dessutom är mindre och med färre antal dödsoffer,
säger Stina Högbladh.
Just detta med dödsoffer är svårt - och ofta omstritt. Databasens
syfte är att underlätta vetenskapliga analyser och jämförelser mellan
tider och regioner. Därför är det viktigt att vara konsekvent och använ-

da samma definitioner och metoder för alla konflikter.
- Under pågående konflikter förekommer ofta överdrivna dödssiffror,
ofta från någon part som vill utmåla sig som offer, eller av journalister
som väljer höga och alarmistiska siffror, säger Stina Högbladh.
Vi räknar bekräftade dödsfall, vilket ger låga siffror. Dessutom arbetar
vi fortlöpande med att revidera antalet döda i olika konflikter, eftersom
det kan ta decennier att fastställa sådant.
PETER WALLENSTEEN KONSTATERAR att globaliseringen
bidrar till att göra världen fredligare - eftersom det blivit alltmer legitimt
att lägga sig i. Världen har blivit mindre, och det är svårare för
stater att undanhålla en intern konflikt och framställa den som en
nationell ensak.
- Ett internationellt engagemang är en underskattad faktor i de
senaste decenniernas utveckling, säger Peter Wallensteen. Det har
bidragit till minskningen av antalet konflikter i världen. Det handlar
om allt från internationella domstolar, handelssanktioner och medlingsaktiviteter
till FN-aktioner och regionala organisationer som
lägger sig i. Allt detta har bidragit till att göra krig mindre effektiva
och svårare att vinna något på.
- Man bör alltså lägga sig i - men på ett fredligt sätt, säger han, och
påpekar att militära interventioner riskerar att förlänga befintliga
konflikter.
Även demokrariutvecklingen är en självklar faktor bakom framstegen.
-Men det tar lång tid att bygga demokratier, säger Peter Wallensteen.
På lång sikt spelar detta en oerhörd roll, men under en pågående
konflikt behövs snabba lösningar.
Kommer vi att nå en nollvision
-Ja, det tror jag, säger Peter Wallensteen eftertänksamt, men med
eftertryck. Jag tror att vi så småningom kommer till en situation då vi
häpet kommer att fråga oss varför vi använde våld för att lösa konflikter
- men när vi är där, nej det vet jag inte.
- De senaste decennierna har vi upplevt stora oväntade förändringar
ungefär vart tionde år: Berlinmurens fall 1989, den elfte september
2001, den arabiska våren 2011, säger Peter Wallensteen. Och två av
dessa tre inger faktiskt hopp. Så jag envisas med att vara optimist. “
Institutionen för freds- och konfliktforskning - Uppsala universitet
Peter Wallensteen - Uppsala universitet
Nobel Peace Prize Laureates Discuss with Peace Researchers -
Uppsala universitet
UCDP Georeferenced Event Data -
Uppsala Conflict Data Program (Uppsala Universtiy)
http://www.pcr.uu.se/
Harvard Professor Steven Pinker gave a lecture in the Aula Magna
of Uppsala University's Main Building on Thursday March 15. The
topic built on his new book, The Better Angels of Our Nature: Why
Violence Has Declined, and documented the decline in violence, in
terms of wars, deaths in war and other types of violence, such as
torture and lynchings. Part of his presentation built on information
from the Uppsala Conflict Data Program.
Dr. Pinker is a Professor of Psychology and his explanations for the
decline did not only include the importance of a responsive state but
also normative changes in society. Two researchers, Peace Research
Dr. Peter Haldén and History Dr. Karin Hassan Jansson commented on
his ideas. The event was moderated by Professor Peter Wallensteen,
and it was opened by Vice Rector Ulf Danielsson of Uppsala
University and Carl Hvenmark Nilsson from the Uppsala Association
of International Affairs.
For the presentation and the panel debate, see http://
media.medfarm.uu.se/play/kanal/1/

DN 31 januari 2012:
“Steven Pinker: ”The better angels of our
nature””
“800 sidor om människan och våldet. Steven Pinker satsar allt och
förklarar varför världen har blivit bättre.”
“Äntligen ett glädjebudskap: världen har blivit allt mindre våldsam!
Vi lever faktiskt i den mest fredliga tiden i homo sapiens historia. Vare
sig man ser det på kort eller lång sikt, decennier eller millennier, är
tendensen tydlig. Därtill statistiskt säkerställd. Jag säger bara: minns
An Lushan-upproret. Och återkommer till det.
Detta glädjens budskap kan vara svårsmält i en global medial tidsålder
som ständigt rapporterar om svält och krig, katastrofer och
trafficking, blodiga yxmord och barn som dödar barn. Det framstår,
snällt sagt, som en smula naivt. Likväl hävdar Steven Pinker just det.
Men han är ingen bortkollrad nyfrälst Jesusscientolog utan en av
USA:s främsta tänkande forskare.
Pinker vet att slutsatsen är både kontraintuitiv och kontroversiell. Så
han framlägger därför 800 digra sidor bevis i nya boken ”The better
angels of our nature. Why violence has declined” som renderat
huvudsakligen positiva recensioner i USA, men också attackerats,
främst av fackhistoriker.
Den 57-årige Steven Pinker är född i Kanada men psykologiprofessor
vid Harvard sedan evigheter. En världsledande språkforskare – vad
Pinker inte vet om verb, är inte värt att veta – med fäbless för evolutionär
psykologi och medvetandeforskning. Han har tidigare publicerat
fem populärvetenskapliga böcker om allt från hur vår språkinstinkt
fungerar till byggklossarna i medvetandets trollerilåda. Han är också
en flitig, gärna frän debattör; hans sågning av Malcolm Gladwells
”Vad hunden såg och andra äventyr” i New York Times är redan smått
legendarisk.
I nya boken går han långt utanför sin egen specialkompetens. ”The
better angels of our nature” är historia, kriminologi, tortyrhistoria,
ekonomi, filosofi, psykologi, sociologi, idéhistoria. Och mycket statistik,
ett ämne som Pinker på goda, vetenskapliga grunder – läs Daniel
Kahneman nya, intressanta bok, ”Thinking, fast and slow” – vet att
alla människor, även forskare, gärna drar förbluffande felaktiga slutsatser
av.
Alla vet ju att 1900-talet är historiens blodigaste sekel. Ja, räknat i
absoluta tal, antalet döda. Men en jämförande historisk studie måste
räkna procentuellt, allt annat är orimligt med tanke på befolkningsutvecklingen.
Då framstår forna våldsamheter i väsentligen dystrare ljus.
Historiens krigiska lågvattenmärke var varken första eller andra
världskriget utan, just det, An Lushan-upproret. I Kina på 700-talet då
runt 36 miljoner människor dog vilket översatt till 1900-talets befolkning
motsvarar ofattbara 429 miljoner döda. Tvåa på denna bistra lista
hamnar mongolernas bärsärkagång på 1200-talet då 40 miljoner
människor massakrerades, vilket Pinker 1900-talsöversätter till 278
miljoner.
Jämför man i stället dödligheten med nivåerna bland jägar- och samlarsamhällen
– vissa med en krigisk dödlighet på trettio procent –
summeras översättning av de två världskrigen till 2 miljarder (!) döda.
Pinker utnyttjar också, flitigt, jämförande mordstatistik, där den säkraste
statistiken hämtas från 1200-talets England och framåt. Trenden

är uppenbar: det var extremt mycket farligare att leva i Oxford på
1300-talet och i Sverige på 1500-talet. Det var mellan 10 och 100
gånger mer sannolikt att du skulle bli mördad. Skulle gärna vilja veta
vad Leif G W Persson har att tillägga.
Så varför denna ”positiva” förändring Evolutionär utveckling Icke,
på ynka 10 000 år kan vårt arvsanlag inte förändras så komplext
radikalt. Liksom i boken ”Ett oskrivet blad” hävdar Pinker att människan
är produkt av både arv och miljö. Vi är en mix av ängel och
demon. Frågan är vad som krävs för att den förra ska få övertag på den
senare.
För sitt resonemang håller Pinker två auktoriteter i handen, tyske
sociologen Norbert Elias ”Civilisationsprocessen” och brittiske
filosofen Thomas Hobbes ”Leviathan”. Pinker är i allt väsentligt
trogen upplysningstraditionen, men väger den emot den evolutionära
psykologens insikter om den mänskliga hjärnan, därmed om hur vårt
medvetande och känsloliv fungerar. Och fallerar.
Svaret är en samling svar. Viktigast är civilisationsprocessen – som gör
att få i dag finner nöje av att se katter strypas eller kvinnor stenas – och
Hobbes Leviathan, det vill säga statsmaktens monopol på våld och
stabiliserande av samhället i stort. Avgörande är också utökat handelsutbyte.
Pinker lyfter inte fram EU men väl EKSG, alltså europeiska
kol- och stålunionen som bildades efter andra världskriget av forna
dödsfiender (och som senare blev just EU).
Kritiskt är även ökad läskunnighet, jämlikhet mellan könen (kvinnor
har en fredsskapande karaktär, enligt Pinker) och det faktum att många
minoriteter och homosexuella i dagens västvärld har rättigheter som
var fullständigt otänkbara för hundra år sedan.
Mest kontroversiellt är bokens avsnitt om ”den långa freden” som
enligt Pinker präglat de dryga sextio åren efter andra världskriget.
Under den långa freden har inga fria stater krigat mot varandra. I västvärlden.
Här finns åtskilligt att invända när Pinker vill knöka in alla
motstridiga fakta i sin tes om den långa freden. Vad var Sovjets invasion
av Afghanistan USA:s krig i Vietnam Var finns den långa freden
i dagens Irak
Likväl vill jag ändå tro på Steven Pinker, trots att jag själv alltid varit
skeptisk till statsmakter av alla de slag. Och visst håller jag med om att
vår mediala värld gör oss extremt närsynta och selektiva.
Kryssningsfartyg går på grund i Medelhavet under sanslös medial
uppmärksamhet, medan fartyg ständigt sjunker till botten av Bengaliska
viken utan en viskning i väst.
”The better angels of our nature” är en bjässe till bok. En mäktig
läsning, bitvis svårforcerad, särskilt när Pinker statistikbriljerar. Avsnittet
om tortyr är förskräckande fascinerande. Avslutningen lysande.
Sammantaget en suveränt tänkvärd och utmanande intellektuell resa,
dessutom en personlig och ofta mycket underhållande bok tack vara
Pinkers flyhänta stil och ironiska kommentarer.
Det är faktiskt också uppmuntrande läsning, låt vara att Pinker är så
mycket vetenskapsman att han vet bättre än att sia om framtiden. Vad
vi gör framöver är upp till dig och mig. Men glöm inte: det är större
risk att dödas av blixten än av en terrorist.
Örjan Abrahamsson litteratur@dn.se “
“LITTERATURRECENSION. Skribent: Steven Pinker.
Titel: ”The better angels of our nature” Utgiven av: Viking”

Om Exportrådet
Om Exportrådet
Ägare och organisation
Vårt erbjudande
Statligt uppdrag
Broschyrer
CSR
Pressrum
Karriär
Kontakta oss
In English
Exportrådet erbjuder professionella tjänster för företag som vill
utveckla sin export. Med svensk och utländsk personal på 60 av
världens mest intressanta marknader, och i varje län i Sverige,
har vi kompetens och resurser att hitta internationella affärsmöjligheter
för svenska företag.
Vår Sverigeorganisation och vår utlandsorganisation samarbetar för
att fånga upp svenska företag som är exportmogna, öka deras exportkom-petens
och ge dem strategisk och handfast hjälp in på olika
exportmarknader.
Exportrådet ägs gemensamt av staten och näringslivet. Förutom vår
traditionella konsultroll har vi ett offentligt finansierat uppdrag
att främja svensk export och handel. Inom ramen för detta statliga
uppdrag kan vi erbjuda tjänster som är avgiftsfria eller delfinansierade
av staten/Exportrådet.
Läs mer om våra tjänster
Läs mer om vårt statliga uppdrag
Exportfakta Från Exportrådet
Tullar och handelsregler
Handelsdokument
Frihandelsregler
Fri rörlighet inom EU
Moms
Produktkrav
Tullar och andra importavgifter
Leveransvillkor
Privatpersoner
Informationskällor
Export av livsmedel
Betalning, finansiering och upphandlingar
Betalning
Finansiering
Internationella upphandlingar
Upphandlingsnytt
Informationskällor
Handböcker och guider
Betalningsguiden
Exportguiden
Exportnytt
Exportrembursen
Finansieringsguiden
Frihandelsguiden
Livsmedelsexport
Skeppningshandboken
Upphandlingsguiden

Statistik och analys
Exportchefsindex
Exportstatistik
Handelsstatistik
Landindikatorer
Marknadsöversikt
Tjänsteexporten
Exporttekniska seminarier
Export i praktiken för säljare
Exportdokument - ifyllande och hantering
Frihandelsregler
Förbered din export – praktisk vägledning till framgångsrik
internationalisering
Informationssökning på Internet
Leveransvillkor och utlandsbetalningar
Produktkrav, certifiering och märkning vid export
Marknadsinformation
Affärskultur
E-handel
EU-affärer
Landindikatorer
Landrapporter
Mässor
Frågor och svar
Ställ din fråga här!
Handelsstatistik / Trade Profiles
Exportrådet ger två gånger per år ut handelsstatistik för ett
hundratal länder. Statistiken visar export och import uppdelat på
de viktigaste produkterna samt respektive lands andel av den
totala svenska varuexporten.
Export och import redovisas i huvudgrupperna livsmedel, råvaror
och bränslen, kemiska produkter, halvfabrikat, verkstadsprodukter och
övriga varor med vissa undergrupper.
Total
EU
A - B. C - F. G - I.
Afghanistan
Albanien
Algeriet
Angola
Argentina
Armenien
Australien
Azerbajdzjan
Bahrain
Bangladesh
Barbados
Belgien
Benin
Bhutan
Boliva
Bosnien-Hercegovina
Botswana

Brasilien
Brunei
Bulgarien
Burkina Faso
Burundi
Centralafrikanska republiken
Chile
Colombia
Costa Rica
Cypern
Danmark
Djibouti
Dominikanska republiken
Ecuador
Egypten
Ekvatorialguinea
El Salvador
Elfenbenskusten
Estland
Etiopien
Filippinerna
Finland
Frankrike
Färöarna
F. Arabemiraten
Gabon
Georgien
Ghana
Gibraltar
Grekland
Grönland
Guatemala
Guinea
Honduras
Hongkong
Indien
Indonesien
Irak
Iran
Irland
Island
Israel
Italien
Jamaica
Japan
Jemen
Jordanien
K - L. M. N-P.
Kamerun
Kanada
Kazakstan
Kenya
Kina
Kirgistan
Kongo
Kongo dem. rep.
Kosovo
Kroatien
Kuba

Kuwait
Laos
Lettland
Libanon
Libyen
Litauen
Luxemburg
Macau
Madagaskar
Makedonien
Malawi
Malaysia
Malta
Marocko
Mauretanien
Mauritius
Mexiko
Mikronesiens federerade stater
Mocambique
Moldavien
Mongoliet
Montenegro
Namibia
Nederländerna
Nederländska Antillerna
Nicaragua
Niger
Nigeria
Norge
Nya Zeeland
Oman
Pakistan
Panama
Paraguay
Peru
Polen
Portugal
Q - S. T. U - Z.
Qatar
Rumänien
Rwanda
Ryssland
Saudiarabien
Schweiz
Senegal
Serbien
Singapore
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sri Lanka
Storbritannien
Sudan
Sydafrika
Sydkorea
Syrien
Tadzjikistan
Taiwan

Tanzania
Tchad
Thailand
Tjeckien
Togo
Trinidad & Tobago
Tunisien
Turkiet
Turkmenistan
Tyskland
Uganda
Ukraina
Ungern
Uruguay
USA
Uzbekistan
Venezuela
Vietnam
Vitryssland
Zambia
Zimbabwe
Österrike

Mänskliga rättigheter.
Sven Wimnell 4 maj 2011:
Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt
Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf
Innehåller breda beskrivningar av förhållandena i länderna.
Innehåll
7
7
8
11
11
12
14
15
16
17
18
18
20
21
22
22
Från Utrikesdepartementets hemsida på Internet.
De mänskliga rättigheterna
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har
undertecknat
Vilka rättigheter finns det
Rätten att inte bli diskriminerad
Rätten till liv - dödsstraffet
Förbud mot tortyr
Förbud mot slaveri och slavhandel
Regler om rättssäkerheten
Privat- och familjelivet
Tanke- och religionsfrihet
Yttrandefrihet
Förenings- och församlingsfrihet
Rätten till arbete
Rätten till tillfredsställande levnadsstandard
Rätten till hälsa
23
24
25
27
28
31
33
34
36
38
41
42
43
44
46
47
47
49
50
50
53
55
56
57
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Rätten till utbildning
Kvinnors rättigheter
Allt du behöver veta om FN:s kvinnokommission
Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck i
samkönade relationer
Barnets rättigheter
Barns deltagande fick konkret innebörd på evenemang som
hölls parallellt med FN debatten om barnets rättigheter
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Urfolkens rättigheter
Rättigheter för HBT-personer
Flyktingars rättigheter
Migranters rättigheter
Folkmord
Väpnade konflikter
Våld och förtryck i hederns namn
Demokrati och mänskliga rättigheter
Utbildningshäften om mänskliga rättigheter
På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter
Vem gör vad
Sverige och mänskliga rättigheter
UD:s rapporter om MR i världens länder
Dokumentarkiv
Polisen
MR-arbetet i Sverige framöver

58
Europa och Centralasien
60
Nordeuropa
61
Island
70
Danmark
76
Norge
87
Sverige
88
Finland
96
Estland
106
Lettland
117
Litauen
128
Västeuropa
129
Storbritannien
140
Irland
149
Frankrike
163
Luxemburg
168
Belgien
177
Nederländerna
188
Tyskland
201
Österrike
211
Schweiz
218
Liechtenstein
222
Sydeuropa
223
Spanien
231
Portugal
239
Italien
246
Grekland
257
Turkiet
269
Cypern
276
Malta
280
Andorra
284
Monaco
290
San Marino
293
Vatikanstaten
296
Östeuropa
297
Ryssland
310
Ukraina
321
Moldavien
337
Vitryssland
349
Polen
358
Tjeckien
364
Slovakien
377
Ungern
386
Rumänien
400
Bulgarien
413
Makedonien
425
Albanien
436
Serbien
447
Kosovo
459
Montenegro
470
Bosien-Hercegovina
480
Kroatien
490
Slovenien
494
Centralasien
495
Georgien
505
Azerbajdzjan
512
Armenien
519
Turkmenistan
525
Uzbekistan
532
Kazakstan
538
Kirgizistan
544
Tadzjikistan

550
552
553
566
576
584
593
603
609
615
623
635
648
658
666
679
691
692
703
709
717
730
742
747
749
750
756
762
767
771
773
779
784
789
794
Mellanöstern och Nordafrika
Mellanöstern
Iran
Saudiaraben
Jemen
Oman
Förenade Arabemiraten
Qatar
Bahrain
Kuwait
Irak
Syrien
Libanon
Israel
Palestinska områden
Jordanien
Nordafrika
Egypten
Libyen
Tunisien
Algeriet
Marocko
Västsahara
Afrika söder om Sahara
Nordafrika söder om Sahara
Mauretanien
Mali
Niger
Tschad
Västra och ekvatoriala Afrika
Senegal
Gambia
Guinea Bissau
Guinea
Sierra Leone
800 Liberia
808 Elfenbenskusten
818 Burkina faso
826 Ghana
833 Togo
839 Benin
845 Nigeria
856 Kamerun
862 Ekvatorialguinea
866 Sao Tomé och Principe
871 Gabon
875 Republiken Kongo
880 Demokratiska republiken Kongo
889 Angola
898 Centralafrikanska republiken
904 Uganda
916 Rwanda
928 Burundi
938 Östra och södra Afrika
939 Sudan
951 Eritrea
957 Djibouti
962 Etiopien
975 Somalia
983 Kenya
996 Tanzania
1009 Malawi
1019 Mocambique
1032 Zambia
1043 Zimbabwe
1056 Botswana
1068 Namibia
1081 Sydafrika
1094 Lesotho
1101 Seychellerna
1105 Mauritius
1112 Komorerna
1116 Madagaskar

1122
Asien och Oceanien
1124 Sydvästasien
1125 Afghanistan
1137 Pakistan
1151 Indien
1164 Bangladesh
1174 Bhutan
1180 Nepal
1188 Sri Lanka
1199 Maldiverna
1206 Fjärran Östern
1207 Mongoliet
1215 Kina
1229 Nordkorea
1238 Sydkorea
1247 Japan
1225 Taiwan
1265 Hongkong
1269 Macao
1273 Vietnam
1284 Laos
1296 Kambodja
1308 Thailand
1321 Burma
1395 Oceanien
1396 Marschallöarna
1399 Mikronesien
1402 Palau
1406 Papua Nya Guinea
1410 Nauru
1414 Salomonöarna
1417 Tuvalu
1421 Samoa
1424 Vanuatu
1427 Fiji
1431 Tonga
1434 Nya Zeeland
1440 Australien
1332 Sydasien
1334 Filippinerna
1343 Brunei
1349 Östtimor
1360 Indonesien
1373 Singapore
1383 Malaysia

1447 Amerika
1450 Nordamerika
1451 Kanada
1459 USA
1472 Latinamerika
1472 Mexiko
1489 Belize
1497 Guatemala
1513 El Salvador
1523 Honduras
1532 Nicaragua
1545 Costa Rica
1552 Panama
1560 Colombia
1574 Ecuador
1585 Peru
1594 Bolivia
1607 Chile
1615 Argentina
1630 Paraguay
1643 Uruguay
1654 Brasilien
1665 Surinam
1674 Guyana
1677 Venezuela
1688 Trinidad och Tobago
1692 Karibien
1693 Kuba
1703 Jamaica
1707 Haiti
1711 Dominikanska republiken
1716 Bahamas
1722 Saint Kitts och Nevis
1725 Antigua och Barbuda
1728 Dominica
1731 St Lucia
1734 Barbados
1737 Saint Vincent och Grenadinerna
1740 Grenada

DN 12 maj 2012:
”Utrikes födda anställda är bra för Sveriges
affärer”
“Mångfald stärker välståndet. En ny studie, med beräkningar som
är helt unika, visar att svenska företag som anställer personer med
utländsk bakgrund tydligt ökar både sin export och import. Den
kompetens som finns bland de utrikes födda innebär enastående
möjligheter att stärka Sveriges position som ledande exportnation,
skriver Ewa Björling.”
“En färsk studie visar att utrikes födda främjar företagens handel med
omvärlden. En procentenhets högre andel utrikes födda i arbetskraften
ökar i genomsnitt exporten med nio procent. Nu gäller det att inse
mångfaldens underskattade potential. Detta är avgörande för jobben
och hela landets välstånd.
Som en del i arbetet med att stärka företagens konkurrenskraft samt
bryta utanförskapet vill regeringen agera för att utrikes föddas kunskaper
och erfarenheter bättre ska tillvaratas i näringslivet.
Den globala konkurrensen är fortsatt stenhård i kölvattnet av den
ekonomiska krisen. Samtidigt brottas Sverige med en betydande arbetslöshet
bland utrikes födda personer. Sverige är i akut behov av nytänkande
för att bemöta dessa utmaningar.
En central del av regeringens agenda för att skapa jobb och tillväxt
handlar om att undanröja hinder som försvårar för svensk exportindustri.
Utrikeshandeln är en hörnsten för Sverige välstånd. Företag som
handlar med omvärlden är mer produktiva och anställer fler. Ändå
hindras många företag, särskilt små och medelstora, att handla med
omvärlden på grund av för höga handelskostnader.
Att minska utanförskapet bland utrikes födda utgör en annan av vår
tids stora utmaningar. Arbetslösheten är omkring 40 procent högre för
utrikes födda jämfört med inrikes födda. Vi kan aldrig blunda för det
misslyckande som i decennier har präglat svensk politik i detta avseende.
Viktiga steg har tagits sedan 2006, men utanförskapet inom
många grupper är fortfarande oacceptabelt stort och segregation utgör
ett fortsatt problem. Det vill regeringen möta genom en bred agenda
med arbetslinjen som kärna.
Trots att utrikes födda personer har goda och inte sällan unika kunskaper
om främmande marknader, lagar, normer, affärskulturer, politik,
religion och språk i sina tidigare hemländer, tvekar många företag
inför att anställa personer med utländsk bakgrund.
Majoriteten av de svenska tillverkningsföretagen har en relativt låg
andel utrikes födda i arbetskraften. Problembilden vad gäller den låga
anställningsgraden är komplex. Matchningen mellan utbildning och
arbete fungerar sämre för utrikes födda, särskilt kvinnor. En annan
orsak är bristande kännedom i näringslivet om att de utrikes föddas
kunskaper och kontakter faktiskt kan hjälpa till att bygga kommersiella
broar till omvärlden.
Inom kort publiceras en ny studie som undersöker betydelsen av
mångfald i arbetskraften hos närmare 7.000 svenska företag under en
tioårsperiod (se faktaruta). Beräkningarna som är helt unika i världen
visar att svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund
signifikant ökar både sin export och import.
Tidigare har det funnits tecken på att invandring generellt är positivt
sammankopplad med mer utrikeshandel, men det är först nu som vi
uttryckligen ser att mångfald har en direkt betydelse för företagens
egen internationalisering.
Mångfald ökar handeln både genom högre export- och importvolymer
samt genom att utöka antalet produkter som företagen handlar
med. Detta tyder på att utrikes födda har en viktig roll att spela när det
kommer till att sänka såväl fasta som rörliga handelskostnader.
Utbildningsnivån hos de utrikes födda stärker förmågan att bidra till
företagens internationalisering. Eftergymnasial utbildning förbättrar

påtagligt de utrikes föddas positiva effekt på företagens handel. Orsaken
är att mångfaldens handelshöjande potential delvis beror på hur
väl information om främmande marknader kan omsättas i reella affärsmöjligheter
för svenska företag.
Analysen visar däremot att de utrikes föddas förutsättningar att öka
handeln försvagas ju längre tid som passerat sedan invandring. Utrikes
födda som invandrat inom en treårsperiod har betydligt starkare effekt
på handeln än personer som befunnit sig i landet en längre tid. Anledningen
är att tillgången till nätverk i ursprungslandet tenderar att mattas
av om de inte aktivt underhålls. För nyanlända invandrare är kontakterna
fortfarande färska, vilket ger bättre möjligheter att agera dörröppnare
för företagen.
Utrikes födda ökar inte bara exporten till sina födelseländer utan
även med angränsade länder och regioner. Detta speglar det faktum att
kunskaper om marknader, kulturer och språk, liksom tillgången till
nätverk och kontakter, ofta spänner över nationsgränser. En anställd
person som exempelvis är född i Irak, med arabiska som modersmål,
har sålunda potential att bistå svenska företag med affärer i fler länder
än Irak.
Sammantaget tyder de färska siffrorna på att företagen kan använda
mångfald som ett instrument för att öka handeln och förbättra sin
konkurrenskraft. Studiens beräkningar antyder att ett typiskt svenskt
tillverkningsföretag i genomsnitt ökar sin export med drygt två miljoner
kronor genom att anställa ytterligare en utlandsfödd person.
Mångfaldens positiva inverkan på företagens internationalisering
belyser vikten av utbildning samt att de utrikes föddas nätverk och
kontakter bibehålls. Eftersom det främst är genom anställning i svenska
företag som den handelsfrämjande kapaciteten omsätts i praktiken
är en tydlig arbetslinje avgörande.
Det är hög tid att lyfta blicken för att identifiera nya initiativ och
förhållningssätt som kan möta både globaliseringens och integrationens
utmaningar. Ett förnyat fokus på mångfaldens ekonomiska betydelse
är motiverat.
Mot bakgrund av vad vi nu vet om utrikes föddas potential att öka
företagens handel med omvärlden satsar regeringen extra resurser på
att stärka Projekt Kosmopolit (se faktaruta). Denna insats syftar till att
bygga affärsnätverk där svenska företag enkelt ska kunna komma i
kontakt med personer som har relevant kunskap och rätt fingertoppskänsla
för affärer på främmande marknader. Projektet samlar i dag
flera hundra medlemmar i sex olika nätverk runtom i landet. Den
danska regeringen beslutade nyligen att följa Sveriges exempel och
starta ett motsvarande projekt i Danmark.
Hela ansvaret vilar dock inte på politiken. Genom att näringslivet i
högre utsträckning börjar tillvarata mångfaldens fulla potential kan de
förbättra sina möjligheter till fler utlandsaffärer.
Den kompetens som återfinns bland de utrikes födda innebär enastående
möjligheter för Sverige att stärka sin position som en ledande
exportnation. Ökad mångfald utgör ett hittills förbisett instrument i
detta avseende med potential att skapa jobb, öka tillväxten och stärka
Sveriges välstånd.
Ewa Björling (M), handelsminister”
“MÅNGFALDSSTUDIEN
• Studien ”Mångfald främjar företagens handel” är genomförd av ekonomerna
Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk. De använder
statistik från flera datakällor, bland andra SCB och Världsbanken, som
täcker de flesta svenska tillverkningsföretagen och deras kontakter
med 176 partnerländer under åren 1998–2007.
• Studien publiceras i nummer fem av den nationalekonomiska tidskriften
Ekonomisk debatt.
• Projekt Kosmopolit är regeringens särskilda satsning för att ta tillvara
utrikes föddas unika kompetens för att öka utrikeshandeln, skapa fler
jobb och högre tillväxt.”

Långtidsutredningar
Långtidsutredning 2011 - LU 2011
Syfte och arbetsformer
LU 2008
LU 2003/2004
LU 1999/2000
Tidigare långtidsutredningar
Kontaktuppgifter
Är långtidsutredningarna
till hjälp i situationen 2012
Långtidsutredningen 2011 - LU 2011
Långtidsutredningen 2011 har fokus på arbetsmarknadens funktion
och sysselsättningspolitikens utformning.
Långtidsutredningen 2011 presenterade sitt huvudbetänkande den 2
februari. Betänkandet innehåller rekommendationer kring hur
arbetsmarknadens funktionssätt kan förbättras genom förändringar
inom bland annat lönebildningen, skattesystemet, anställningsskyddet
och sjukförsäkringen.
Till höger på sidan hittar du huvudbetänkandet i sin helhet samt
webbutsändning från den konferens som hölls i sambans med
överlämnandet.
Sammanställning av forskningsrapporter till
Långtidsutredningen 2011
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens effekter
Yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden
Genomströmningen inom den högre utbildningen
Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden
Den svenska lönebildningen
Behöver det svenska anställningsskyddet reformeras - och i så
fall hur
Arbetsmarknadseffekter av privatiseringar och avregleringar
Strategier för att minska problem med överutnyttjande i
socialförsäkringssystemen
Arbetslöshetsförsäkringens utformning och effekter på
arbetsmarknadens funktionssätt
Hur ska deltidsarbetslösheten hanteras
Från socialbidrag till arbete - hur kan vägen underlättas
Arbetsmarknadseffekter av det svenska skattesystemet

Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens effekter
Bilagan sammanfattar vad forskningen säger om effekterna av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder på sysselsättning och arbetslöshet.
Studien tar sin utgångspunkt i en tidigare sammanställning av
arbetsmarknadspolitikens effekter (IFAU rapport 2002:8) och belyser
hur kunskapsläget har förändrats sedan dess. Speciellt fokus ligger på
områden som inte kunde belysas i den tidigare rapporten på grund av
brist på underlag. Speciellt gäller detta effekter av förmedlingsinsatser,
obligatoriska arbetsmarknadspolitiska åtgärder, statistisk profiling/
targeting, längre respektive kortare insatser och privata aktörer.
Dessutom analyseras i vilken utsträckning arbetsmarknadspolitiken
har olika effekter på olika grupper, speciellt yngre, äldre och utrikes
födda och i vilken utsträckning arbetsmarknadspolitikens effekter
varierar beroende på A-kassesystemets utformning, konjunktur och
programvolym.
Bilagan skrivs av docent Anders Forslund verksam vid Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala.
•
Forskningsrapport: Arbetsmarknadspolitikens effekter på
sysselsättning och arbetslöshet - en översikt
Yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden
Denna bilaga syftar till att studera betydelsen av yrkesutbildningar för
sysselsättningen bland de unga i ett svenskt och internationellt
perspektiv. Bakgrunden är att Sverige är ett av de länder inom OECD
som har högst nivå på arbetslösheten bland ungdomar och att den
period som ungdomar möter störst problem är den som följer direkt
efter gymnasiet. Den stora förekomsten av arbetslöshetsperioder direkt
efter gymnasiet kan antyda att övergången mellan skola och arbetsliv
kan förbättras. Bilagan lyfter fram svensk och internationell forskning
kring vilka faktorer som påverkar avhopp från gymnasiet och vilka
faktorer som påverkar övergången mellan skola och arbetsliv. Bilagan
beskriver också hur svenska yrkesutbildningar på gymnasiet skiljer ut
sig i en internationell jämförelse. Vidare diskuteras möjliga
förändringar i yrkesutbildningens utformning som kan leda till att
arbetslösheten bland ungdomar minskar.
Bilagan skrivs av fil. dr. Lena Lindahl ämnessakkunnig vid
Finansdepartementet och verksam vid Institutet för social forskning
(SOFI), Stockholms universitet.
•
Forskningsrapport: Den gymnasiala yrkesutbildningen och
inträdet på arbetsmarknaden
Genomströmningen inom den högre utbildningen
Denna bilaga syftar till att belysa i vilken utsträckning utdragna
universitetsstudier och medföljande försenade universitetsexamina
utgör ett problem i Sverige. Bakgrunden är att den genomsnittliga
tiden för att påbörja och avsluta akademisk utbildning i Sverige är lång
jämfört med andra länder. Bilagan summerar vad vi kan lära oss av
internationella erfarenheter samt diskuterar vilka institutionella
faktorer som kan tänkas leda till att utbildningar drar ut på tiden.
Vidare diskuteras tidigare forskning kring betydelsen av att arbeta
parallellt med studierna samt för och nackdelar förknippade med olika
möjliga förändringar av t.ex. antagningsregler, terminsavgifter och
studiemedel.
Bilagan skrivs av fil. dr. Roope Uusitalo verksam vid Labour institute
for economic research, Helsingfors.
• Forskningsrapport: Vad förklarar svenska
universitetsstudenters höga examensålder

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden
Avsikten med denna bilaga är att ge en översikt av vad vi utifrån
svensk och internationell forskning vet om situationen för utrikes
födda på den svenska arbetsmarknaden. I bilagan ges en översikt över
dagens situation, identifieras olika orsaker till att varför
sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet är lägre för utrikes födda
och diskuteras hur olika åtgärder kan användas för att förbättra dagens
situation. Bland de åtgärder som diskuteras ur ett
arbetsmarknadsperspektiv är verksamheten under tiden från ansökan
till beslut om uppehållstillstånd, bosättningsbeslutet,
introduktionsverksamheten, svenska för invandrare, validering,
arbetsmarknadsåtgärder och skolverksamheten för de utrikes föddas
barn. Utifrån denna diskussion dras slutsatser om i vilken riktning
dessa verksamheter kan behöva förändras för att uppnå en effektiv
arbetsmarknadsetablering.
Bilagan skrivs av fil. dr. Stefan Eriksson ämnessakkunnig vid
Finansdepartementet och verksam vid Nationalekonomiska
institutionen vid Uppsala universitet.
• Forskningsrapport: Utrikes födda på den svenska
arbetsmarknaden
Den svenska lönebildningen
Avsikten med denna bilaga är att analysera den svenska
lönebildningen. I bilagan belyses hur väl den svenska lönebildningen
fungerar, identifieras problemområden och diskuteras eventuella
förändringar som kan behöva göras för att mildra dessa problem.
Bedömningar görs av i vilken utsträckning dagens lönebildning bidrar
till en effektiv allokering av resurser över sektorer och om
lönebildningen fungerar bättre för vissa grupper än för andra. Frågor
som berörs är: Bör vissa sektorer vara löneledande och i så fall vilka
Vilka faktorer är viktiga när det gäller att avgöra vilka sektorer som
ska vara löneledande Riskerar dagens lönebildning att ge upphov till
persistensproblem och hur kan förändringar av institutioner förhindra
att sådana problem uppstår
Bilagan skrivs av professor Nils Gottfries verksam vid
Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
• Forskningsrapport: Fungerar den svenska lönebildningen
Behöver det svenska anställningsskyddet reformeras -
och i så fall hur
Bilagan analyserar det svenska anställningsskyddet och hur dess
utformning påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Det svenska
regelverkets styrkor och svagheter diskuteras utifrån lärdomar från
ekonomisk teori och tidigare empirisk forskning. Syftet är att klargöra
vilka delar, om några, av regelverket som skulle kunna reformeras för
att få arbetsmarknaden att fungera bättre. De stora skillnaderna i det
svenska regelverket mellan tillfälliga anställningar där regelverket är
tämligen flexibelt och tillsvidareanställningar där regelverket i stället
ofta betraktas som strikt i internationella jämförelser behandlas
särskilt. Slutligen diskuterar författaren olika möjliga reformer samt
för och nackdelar med olika möjliga vägval vid utformningen av ett
framtida svenskt anställningsskydd.
Bilagan skrivs av Professor Pierre Cahuc verksam vid Ecole
Polytechnique i Paris.
•
Forskningsrapport: Det svenska anställningsskyddet

Arbetsmarknadseffekter av privatiseringar och
avregleringar
Denna bilaga analyserar hur privatiseringar, marknadsutsättningar och
avregleringar påverkar arbetsmarknaden. Empirisk analys visar vilka
effekter sådana reformer har haft på sysselsättning, lön och frånvaro
för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden under de senaste 20
åren. Genom att analysera ett brett spektrum av förändringar på olika
typer av produktmarknader strävar författarna efter att ge en så
komplett bild som möjligt av hur arbetsmarknaden påverkas av hur
produktmarknaderna är reglerade. Dessutom kommer bilagan att
innehålla en diskussion om vilka marknader som kan komma att
förändras i framtiden och vilka effekter detta kan få på
arbetsmarknadens funktionssätt.
Bilagan skrivs av Kajsa Hanspers och Lena Hensvik, båda doktorander
vid Uppsala universitets nationalekonomiska institution.
• Forskningsrapport: Konkurrens och sysselsättning - en
empirisk studie av fem marknader
Strategier för att minska problem med överutnyttjande i
socialförsäkringssystemen
Avsikten med denna bilaga är att utifrån internationell forskning
sammanfatta och utvärdera vad vi vet om effekterna av åtgärder för att
minska problem med moral hazard och överutnyttjande av olika
socialförsäkringssystem som sjukförsäkringssystem,
förtidspensioneringssystem och arbetslöshetsersättningssystem.
Analysen fokuserar framför allt på åtgärder utöver att reducera
ersättningsnivåerna och olika åtgärders potential för att reducera
motsättningen mellan systemens incitaments- och försäkringseffekter.
Inom ramen för bilagan genomförs en ingående analys av olika typer
av övervaknings- och sanktionsåtgärder och hur dessa kan
implementeras. Vidare diskuteras effekterna av att omfördela ansvaret
för sådana åtgärder mellan olika aktörer, till exempel ansvaret för
betalning och rehabilitering till arbetsgivarna.
Bilagan skrivs av professor Bas van der Klaauw verksam vid VU
universitetet i Amsterdam, Nederländerna.
•
Forskningsrapport: Att kombinera socialförsäkringar med
incitament till arbete
Arbetslöshetsförsäkringens utformning och effekter på
arbetsmarknadens funktionssätt
Denna bilaga avser att analysera vad vi utifrån internationell forskning
vet om effekterna av utformningen av
arbetslöshetsersättningssystemet. Dessutom analyseras interaktionerna
med den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemen för ekonomiskt
bistånd. En första fråga som diskuteras är vad vi vet om effekterna av
fallande ersättningsnivåer under arbetslöshetsperioden relativt krav på
obligatoriskt deltagande i olika typer av aktiveringsåtgärder för
arbetslösa. En andra fråga som berörs är vilka implikationer för
arbetslöshetsersättningens utformning interaktionen mellan
ersättningssystemen och systemen för ekonomiskt bistånd medför. Till
exempel diskuteras hur kraven för att kvalificera sig för ersättning bör
utformas. En tredje fråga som analyseras är om olika regler bör
tillämpas för olika grupper (unga/äldre, låglönegrupper/
höglönegrupper, oerfarna/erfarna arbetare). Nuvarande system ställer
till exempel högre krav på aktivitet bland unga och lägre krav på

personer med familjeansvar, och i rapporten diskuteras om sådana
skillnader är önskvärda och om grupperna är rätt definierade. En fjärde
fråga som berörs är hur ersättningssystemen bör finansieras.
Bilagan skrivs av fil. dr. Konstantinos Tsatsiramos verksam vid IZA i
Bonn, Tyskland och professor Jan van Ours verksam vid Tilburgs
universitet, Nederländerna
• Forskningsrapport: Arbetsmarknadseffekter av
arbetslöshetsförsäkringens utformning
Hur ska deltidsarbetslösheten hanteras
Denna bilaga studerar förekomsten och konsekvenserna av deltidsarbetslöshet
på den svenska arbetsmarknaden. Bakgrunden är att en
stor del av undersysselsättningen inte fångas upp av konventionella
mått på arbetslösheten. Personer som arbetar i någon utsträckning
under en vecka - men färre timmar än vad de önskar - klassificeras
som sysselsatta i statistiken samtidigt som de i många fall får arbetslöshetsersättning.
Bilagan har två huvudsakliga syften. Dels belyses
deltidsarbetslöshetens karaktär utifrån tillgänglig statistik, dels diskuteras
olika åtgärder för att påverka deltidsarbetslöshetens omfattning.
En fråga som analyseras är hur en optimal arbetslöshetsförsäkring för
deltidsarbetslösa bör utformas. En deltidsarbetslös person är i viss
mening både arbetslös och sysselsatt, och arbetslöshetsersättning till
deltidsarbetslösa kan därför förväntas ha andra effekter än ersättning
till heltidsarbetslösa. Detta sker genom utvecklandet av en kvantitativ
modell för att studera egenskaperna hos ett optimalt ersättningssystem.
Andra frågor som berörs är: Finns det argument för en företagsfinansierad
arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa Bör arbetslöshetsersättning
kunna utnyttjas för "dela på jobben" i samband med
driftsinskränkningar
Bilagan skrivs av professor Bertil Holmlund och doktorand Susanne
Ek båda verksamma vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala
universitet.
•
Forkningsrapport: Deltidsarbetslöshet och
arbetslöshetsförsäkring i Sverige
Från socialbidrag till arbete - hur kan vägen
underlättas
Bilagan analyserar den grupp av arbetslösa som står utanför
arbetslöshetsförsäkringen och får sin försörjning från socialbidrag
(ekonomiskt bistånd ). Hur många som erhåller socialbidrag, hur
andelen i bidrag fluktuerar med konjunkturläge och hur arbetet med
arbetslösa socialbidragstagare är organiserat i Sverige är exempel på
områden som behandlas i bilagan. Författaren diskuterar tänkbara
politiska reformer för att öka sysselsättningen bland dem som har
socialbidrag och redovisar erfarenheter från Sverige och andra länder
av liknande reformer. Bilagan tar också upp problemet med att
ansvaret för arbetslösa socialbidragstagare ligger hos kommunerna
medan ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger hos staten.
Slutligen diskuterar författaren möjliga förbättringar av det svenska
socialbidragssystemet.
Bilagan skrivs av professor Eva Mörk ämnessakkunnig vid
Finansdepartementet och verksam vid Nationalekonomiska
institutionen vid Uppsala universitet samt Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala.
•
Forskningsrapport: Från försörjningsstöd till arbete - Hur kan
vägen underlättas

Arbetsmarknadseffekter av det svenska skattesystemet
Denna bilaga presenterar en bred utvärdering av vilken betydelse
utformningen av det svenska skattesystemet har för incitamenten till
arbete. Bilagan kommer främst att behandla följande frågor: Påverkar
jobbskatteavdraget, värnskatten och avdrag för hushållsnära tjänster
incitamenten att gå från arbetslöshet till sysselsättning Har minskade
arbetsgivaravgifter vid anställning av unga samt för anställda i
regioner med svag arbetsmarknad någon betydelse för
sysselsättningen Vidare diskuteras också betydelsen av tydliga och
lättförståeliga regler inom skattesystemet. Bilagan redogör för möjliga
förbättringar inom det nuvarande skattesystemet och diskuterar om det
finns behov av en mer genomgripande skattereform för att stärka
incitamenten till arbete.
Bilagan skrivs av fil. dr. Jukka Pirttilä verksam vid Labour institute for
economic research, Helsingfors och fil. dr. Håkan Selin verksam vid
Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
•
•
•
•
•
Pressmeddelande: Forskningen visar att subventionerad
sysselsättning och intensiv förmedling hjälper de arbetslösa
Pressmeddelande: Långtidsutredningen fokuserar på
sysselsättningspolitiken
Publikation: Välfärdsstaten i arbete - omfördelning och
inkomsttrygghet med incitament till arbete
Publikation: Att skapa arbeten - löner, anställningsskydd och
konkurrens (SOU 2010:93)
Publikation: Vägen till arbete - arbetsmarknadspolitik,
utbildning och arbetsmarknadsintegration (SOU 2010:88)
Ladda ner
• Presentationsbilder: Långtidsutredningen 2011 -
Huvudbetänkande (ppt 180 kB)
Finansdepartementet (e-post till departementet) Publicerad 30
november 2009 Uppdaterad 9 juni 2011
•
Forskningsrapport: Skattepolitik och sysselsättning: Hur väl
fungerar det svenska systemet
Relaterat
• SOU 2011:11, Huvudbetänkande LU2011
• Pressmeddelande: Långtidsutredningen presenterar förslag för
en bättre fungerande arbetsmarknad
• Pressmeddelande: A-kasseersättningen är för låg för de
deltidsarbetslösa
• Pressmeddelande: Ökad sysselsättning kräver en återhållsam
lönesättning

Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande SOU
2011:11
Utgiven: 2 februari 2011
Typ: Statens offentliga utredningar (SOU)
Avsändare: Finansdepartementet Långtidsutredningen
Ladda ner
• SOU 2011:11 Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande
(pdf 2,1 MB)
Sammanfattning
Den centrala frågan för Långtidsutredningen 2011 (LU2011) har varit
hur arbetsmarknadens funktionssätt kan förbättras. Syftet har varit att
belysa de möjligheter som finns att skapa en arbetsmarknad som i
större utsträckning än i dag karaktäriseras av en låg arbetslöshet och
Relaterat
• Pressmeddelande: Långtidsutredningen presenterar förslag för
en bättre fungerande arbetsmarknad
• Långtidsutredningen 2011 och tidigare långtidsutredningar
Publicerad 2 februari 2011
Uppdaterad 2 februari 2011
Långtidsutredningen 2008 - LU 2008
Långtidsutredningen 2008 presenterade åtta underlagsrapporter som
bilagor samt ett huvudbetänkande där utredningens slutsatser
presenterades.
Huvudbetänkande - Långtidsutredningen 2008
Långtidsutredningen 2008 diskuterar de långsiktiga
tillväxtförutsättningarna utifrån scenarier över utvecklingen av svensk
ekonomi fram till 2030. Utredningen lyfter fram tre trender som kan
förväntas få stor betydelse för utvecklingen framöver. Det är den
förändrade befolkningssammansättningen med en åldrande befolkning,
förändrade efterfrågemönster mot större tjänsteinnehåll och fortsatt
internationalisering.
De huvudsakliga slutsatserna i Långtidsutredningen 2008 är att
politiken, för att skapa goda tillväxtförutsättningar, bör inriktas på
följande:
▪ Stimulera ett längre arbetsliv
▪ Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin och ökad
konkurrens
▪ Utreda formerna för en ökad privat finansiering av
välfärdstjänsterna
▪ Verka för en internationell klimatpolitik baserad på
kostnadseffektiva styrmedel.
Bilagor - Långtidsutredningen 2008
Som underlag för analysen och ställningstagandena i
huvudbetänkandet görs ett antal fristående underlagsrapporter -
bilagor. Bilagorna skrivs företrädesvis av externa forskare eller av

personer verksamma vid statliga myndigheter, men också av
tjänstemän i Regeringskansliet.
Sammanställning av samtliga publiceringar -
Långtidsutredningen 2008
▪ Huvudbetänkande - Långtidsutredningen 2008
▪
Sveriges ekonomi - Scenarier på lång sikt, SOU
2008:108 (bilaga 1)
▪ Plats för tillväxt, SOU 2007:25 (bilaga 2)
▪ Flyttning och pendling i Sverige, SOU 2007:35
(bilaga3)
▪
▪
▪
▪
▪
Tjänster utan gränser - Internationalisering av
offentliga sektorns tjänster, SOU 2007:95 (bilaga 4)
Finansiella sektorn bär frukt - Analys av den
finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv, SOU
2008:12 (bilaga 5)
Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest En
analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av
tillväxtbokföring, SOU 2008:14 (bilaga 6)
Permanent förändring - Globalisering,
strukturomvandling och sysselsättningsdynamik, SOU
2008:21 (bilaga 7)
Välja fritt och välja rätt - Drivkrafter för rationella
utbildningsval, SOU 2008:69 (bilaga 8)
Huvudbetänkande - Långtidsutredningen 2008
Betänkandet pekar på ett antal områden som politiken bör fokusera på
för att bättre möta framtida utmaningar. Ansträngningar bör inriktas på
att stimulera ett senare utträde från arbetsmarknaden såväl som
tidigare inträde, verka för en god anpassningförmåga och ökad
konkurrens, utreda hur och i vilken omfattning den privata
finansieringen av välfärdstjänsterna kan öka samt verka för en
internationell klimatpolitik baserad på kostnadseffektiva styrmedel.
Författare: Erik Filipsson, Martin Hill, Albin Kainelainen, Kerstin
Krafft, Philip Löf och Lena Unemo, samtliga från
Finansdepartementet.
▪ Huvudbetänkande Långtidsutredningen 2008, SOU 2008:105
▪ Summary: The Long-Term Survey 2008
▪
The Long-Term Survey 2008 of the Swedish Economy
Sveriges ekonomi - Scenarier på lång sikt, SOU 2008:108
(bilaga 1)
En central uppgift för Långtidsutredningen är att ta fram långsiktiga
scenarier för svensk ekonomi. Scenarierna utgör beslutsunderlag för
såväl Regeringskansliet som statliga myndigheter och andra
kommittéer. Bilagan presenterar antaganden om och långsiktiga
kalkyler - scenarier - av utvecklingen av svensk ekonomi fram till
2030. En samlad bild kan därmed ges av utvecklingen för viktiga
makroekonomiska variabler såsom BNP och dess komponenter,
produktiviteten, antalet arbetade timmar, de offentliga finanserna med
flera. Dessa scenarier utgör såväl bakgrund som illustration till
analyserade frågeställningar i utredningen.

Författare: Martin Hill, Philip Löf och Thomas Pettersson, samtliga
från Finansdepartementet.
▪ Sveriges ekonomi - Scenarier på lång sikt, SOU 2008:108
(bilaga 1)
Plats för tillväxt, SOU 2007:25 (bilaga 2)
Svenska näringslivets ökade integration med andra länder, inte minst
inom Europa, kan förväntas få konsekvenser för hur produktion och
sysselsättning specialiseras och koncentreras mellan och inom svenska
regioner. Bilagan syftar till att beskriva hur den regionala
koncentrationen av produktion och sysselsättning inom Sverige har
påverkats av den ökade ekonomiska integrationen. I bilagan analyseras
om regioners/kommuners branschstrukturer sinsemellan har blivit mer
likartad och om koncentrationen av olika sektorer har ökat över tiden.
Bilagan analyserar hur tillväxt på lokal och regional nivå påverkas av
specialisering och koncentration av produktion samt andra centrala
bakgrundsfaktorer såsom utbildningsnivå och geografiskt avstånd.
Slutligen diskuteras olika regionalpolitiska strategiers påverkan på den
regionala koncentrationen av produktion och sysselsättning.
Författare: Joakim Gullstrand (Lunds universitet och
Livsmedelsekonomiska institutet) och Cecilia Hammarlund
(Livsmedelsekonomiska institutet)
▪ Plats för tillväxt, SOU 2007:25
Flyttning och pendling i Sverige, SOU 2007:35 (bilaga 3)
Teknisk utveckling och ökad internationalisering leder till en ständigt
pågående strukturomvandling som kräver rörlighet och flexibilitet på
arbetsmarknaden för att sysselsättning och välfärd ska kunna utvecklas
på ett gynnsamt sätt. Strukturomvandlingen innebär förändringar i
efterfrågan på arbetskraft och dessa förändringar ser olika ut i olika
delar av landet. Tillsammans med yrkesmässig rörlighet är geografisk
rörlighet centrala mekanismer för en effektiv matchning mellan lediga
jobb och arbetssökande, vilket i sin tur är en förutsättning för låg
arbetslöshet och god reallöneutveckling.
Bilagan behandlar geografisk rörlighet mellan lokala
arbetsmarknadsregioner i Sverige under de senaste decennierna.
Arbetskraftens rörlighet belyses ur olika perspektiv och skillnader
mellan grupper i arbetskraften analyseras. Faktorer som påverkar
arbetskraftens rörlighet diskuteras. Förutom flyttningar analyseras
arbetspendling, som visat sig vara en allt viktigare del av rörligheten
på arbetsmarknaden. I bilagan analyseras också individers och hushålls
inkomstförändringar kopplat till rörligheten. Framtida behov av
rörlighet till följd av fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi
samt hinder för rörlighet och hur rörligheten kan stimuleras diskuteras.
Författare: Olle Westerlund (Umeå universitet), Kent Eliasson
(Umeå universitet och Institutet för tillväxtpolitiska studier) och
Johanna Åström (Umeå universitet)
▪ Flyttning och pendling i Sverige, SOU 2007:35
Tjänster utan gränser - Internationalisering av
offentliga sektorns tjänster, SOU 2007:95 (bilaga 4)
Ökad internationalisering kan skapa nya förutsättningar även för
sådana delar av ekonomin som tidigare inte har utmärkt sig för att vara
utsatt för någon omfattande internationell konkurrens. Ett sådant
område är den del av tjänstesektorn som i dag karaktäriseras av ett
betydande offentligt åtagande, dvs. offentligt producerade eller

offentligt finansierade tjänster. Efterfrågan på flertalet av dessa tjänster
kan förväntas öka betydligt framöver vilket reser frågan hur denna
efterfråga ska kunna tillgodoses. I bilagan ges en utförlig beskrivning
av hur långt internationaliseringen i dag sträcker sig inom framför allt
vård- och omsorgssektorn samt inom utbildningssektorn. Förutom
handel över nationsgränser i olika former belyses även omfattningen
av direktinvesteringar inom dessa sektorer. Bilagan belyser Sverige
både som importör och exportör av sådana tjänster.
I bilagan analyseras olika faktorer som påverkar möjligheten för ökad
internationalisering av de offentliga tjänsterna, såsom t.ex.
handelshinder, tjänsternas karaktär och graden av avreglering. I ett
framåtblickande avsnitt görs en analys av hur utvecklingen kan
förväntas bli framöver. En diskussion förs kring möjligheterna att öka
importen och exporten samt direktinvesteringarna inom det offentliga
tjänsteområdet. I det sammanhanget berörs även olika åtgärder som
skulle kunna stimulera till en ökad handel även inom denna del av
tjänstesektorn.
Författare: Statskontoret
▪
Tjänster utan gränser - Internationalisering av offentliga
sektorns tjänster, SOU 2007:95
Finansiella sektorn bär frukt - Analys av den finansiella
sektorn ur ett svenskt perspektiv, SOU 2008:12 (bilaga 5)
Finansiella sektorn bidrar till ekonomisk utveckling och tillväxt på
flera sätt:
- som förmedlare av sparande till nya investeringar,
- genom att tillhandahålla en effektiv hantering av betalningsströmmar
och finansiell risk i företagen samt
- som en mekanism för att utvärdera olika investeringsalternativ.
Eftersom den finansiella sektorn som sådan än så länge är relativt
orörlig över nationsgränserna har dess kvalitet också betydelse för ett
lands tillgång på kapital och därmed för landets internationella
specialiseringsmönster. Den finansiella sektorn är också en allt
viktigare hushållstjänst och dagens medborgare är i flera avseenden
beroende av en väl fungerande finansiell sektor; som
försäkringstagare, aktieägare och som låntagare eller långivare.
Bilagan kartlägger den finansiella sektorns betydelse för utvecklingen
av svensk ekonomi på lång sikt. Uppkomsten och betydelsen av s.k.
finansiella centra diskuteras.
Författare: Niclas Alsén (Finansdepartementet)
▪
Finansiella sektorn bär frukt - Analys av den finansiella sektorn
ur ett svenskt perspektiv, SOU 2008:12
Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest En
analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av
tillväxtbokföring, SOU 2008:14 (bilaga 6)
Vid analyser av ekonomisk tillväxt på längre sikt är
produktivitetstillväxten central. I bilagan analyseras hur stor del av
produktivitetstillväxten som beror på insatsen av arbete och kapital
samt betydelsen av teknisk utveckling. Arbetskraftens sammansättning
när det gäller utbildning, ålder, kön och ursprung analyseras. Genom
att kombinera data från SCB:s befolkningsprognos med data över
utbildningsnivå, branschtillhörighet och lönenivå kan framskrivningar
av arbetsproduktiviteten göras. Betydelsen av arbetskraftens
sammansättning när det gäller utbildningsnivå för

arbetsproduktivitetens framtida utveckling diskuteras.
Författare: Konjunkturinstitutet
▪
Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest En analys
av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring,
SOU 2008:14
Permanent förändring - Globalisering,
strukturomvandling och sysselsättningsdynamik, SOU
2008:21 (bilaga 7)
Sambanden mellan globalisering, strukturomvandling och
sysselsättningsdynamik studeras i denna bilaga. Strukturomvandling
kan uppstå till följd av t.ex. ökad internationell eller inhemsk
konkurrens, teknologisk utveckling och förändringar i konsumenters
efterfrågemönster. När strukturomvandling leder till omstrukturering
av produktionen och förändringar i personalstyrkan, kan det innebära
att arbetstagare friställs från sina arbeten. I vissa fall leder
strukturomvandling och ökad konkurrens till att företag lägger ned sin
verksamhet. I denna bilaga studeras sysselsättningsdynamiken till följd
av strukturomvandlingen, dvs. summan av skapade och försvunna
arbetstillfällen, i olika branscher. Omfattningen av friställningar och
nedläggningar samt om vissa typer av företag (eller arbetsställen) är
överrepresenterade vid denna typ av förändringar av företagens
arbetsstyrka studeras. Hur olika grupper av arbetstagare påverkas av
friställningar till följd av neddragningar i verksamheten, analyseras. I
bilagan analyseras också vilka konsekvenser friställningar/
nedläggningar medför för arbetstagarens arbetsmarknadssituation och
inkomstutveckling. Mot bakgrund av analysen förs en diskussion om
hur olika politikområden bidrar till att understödja omställningen i
samband med strukturomvandling.
▪
Författare: Institutet för tillväxtpolitiska studier
Permanent förändring - Globalisering, strukturomvandling och
sysselsättningsdynamik SOU 2008:21
Välja fritt och välja rätt - Drivkrafter för rationella
utbildningsval, SOU 2008:69 (bilaga 8)
Ungdomars utbildningsval är ett av de viktigaste valen i livet med
implikationer för såväl den enskildes framtida arbetsliv och
levnadsvillkor som hela landets utveckling. Kunskapen om vilka
faktorer som ligger bakom dessa val är begränsad. Bilagan syftar till
att närmare analysera ungdomars val av utbildning med avseende på
utbildningens nivå (tid i utbildning), inriktning och ort. Dessutom görs
en analys avseende olika socioekonomiska variablers betydelse för
utbildningsvalet. Särskild vikt läggs vid vilken betydelse framtida
inkomster har för hur länge individerna väljer att studera och vilken
inriktning på sina studier de väljer. I uppdraget ingår att analysera
inkomsteffekter av val av utbildningsort mot bakgrund av behovet av
att förbättra informationen till yngre personer som står i begrepp att
välja utbildning.
Författare: Nikolay Angelov och Per Johansson (Uppsala universitet
och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU), samt
Louise Kennerberg (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,
IFAU).
▪
Välja fritt och välja rätt - Drivkrafter för rationella
utbildningsval, SOU 2008:69
Finansdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 16 november 2009
Uppdaterad 16 november 2009

Långtidsutredningen 2008 SOU 2008:105
Utgiven: 24 november 2008
Typ: Statens offentliga utredningar (SOU)
Avsändare: Finansdepartementet
Långtidsutredningen
Ladda ner
▪ Långtidsutredningen 2008 Huvudbetänkande, SOU 2008:105
(pdf 2,6 MB)
Sammanfattning
Långtidsutredningen har som syfte att utgöra ett underlag för den
ekonomiska politiken och att skapa debatt kring politikens utformning.
Den ska också ge en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen på
lång sikt. Utredningen utarbetas av tjänstemän vid Finansdepartementet
och departementsledningen har inte tagit ställning till innehållet.
Långtidsutredningen 2008 består av ett huvudbetänkande och
åtta fristående bilagor.
De huvudsakliga slutsatserna i Långtidsutredningen 2008 är att
politiken, för att skapa goda tillväxtförutsättningar, bör inriktas på
följande:
- Stimulera ett längre arbetsliv.
Ansträngningar bör inriktas på att öka effektiviteten i utbildningssystemen
och främja ett senare utträde ur arbetsmarknaden, vid sidan
om det arbete som redan bedrivs för att minska utanförskapet.
Konkurrensen, inte minst den internationella, bör främjas. Särskilt
angeläget är det i de delar av tjänstesektorn där konkurrensen
begränsas i dag.
- Utreda formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna.
En ökad efterfrågan på höjd kvalitet i välfärdstjänsterna kommer inte
kunna mötas inom ramen för nuvarande system. En brett sammansatt
utredning bör tillsättas för att lämna förslag om ett långsiktigt stabilt
finansieringssystem för välfärdstjänsterna.
- Verka för en internationell klimatpolitik baserad på kostnadseffektiva
styrmedel.
Tillvarata de möjligheter som finns inom ramen för Kyotoprotokollet
med dess flexibla mekanismer och verka internationellt för en
utvidgning av systemet.
Relaterat
Pressmeddelande: Långtidsutredningen pekar på viktiga
åtgärder för god tillväxt på lång sikt
Visa ordförklaringar
Publicerad 28 november 2008
Uppdaterad 28 november 2008
- Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin och ökad konkurrens.
Politiken bör ha en bred ansats för att förbättra anpassningsförmågan.

DN 9 maj 2012:
Om EU“Krisen handlar om demokrati”
“Samarbetet i EU bygger på en metod som introducerades av
Frankrikes utrikesminister Schuman. Den innehåller ett demokratiskt
glapp som förklarar en del av Europas pågående kris.”
“Vad skulle Robert Schuman säga om dagens europeiska kris Jo, han
skulle nog förstå en hel del.
När Frankrikes utrikesminister den 9 maj 1950 kallade till presskonferens
i Paris visste han att planen för kol- och stålindustrin i
Europa innebar ett stort och känsligt steg ut i det okända.
Schuman introducerade ett helt nytt sätt att fatta övernationella
beslut. Förslaget innebar att Frankrike och Västtyskland frivilligt
skulle lämna bort en bit nationellt självbestämmande. I stället skulle
bindande beslut fattas tillsammans. Överstatliga institutioner och en
domstol skulle övervaka och se till att reglerna följdes.
På så sätt skulle de franska och tyska kol- och stålindustrierna växa
ihop och produktionen inte längre vara nationell. Aldrig mer skulle
länderna vilja – och inte heller kunna – ta till vapen mot varandra.
Sättet att samarbeta skulle dessutom spridas till allt fler områden i
Europa, hoppades den franske utrikesministern.
Så blev det också. Efter mer än sextio år är grunden för samarbetet i
EU nästan densamma som på Schumans tid. Tack vare hans plan har
den europeiska kontinenten blivit allt mer enad och fredlig.
Det fanns dock en konflikt inbyggd i den överstatliga unionen ända
från början, och det visste Schuman.
Att begränsa medlemsstaternas suveränitet var ingen liten sak, ens för
honom. Den konservative och djupt troende kristdemokraten värnade
om nationen och hans medarbetare har berättat att han därför tvekade
in i det sista inför presskonferensen den 9 maj.
Även den nya beslutsmetoden innehöll ett problem. Det påpekade
Storbritannien som liksom andra europeiska länder bjöds in att delta i
den nya fransk-tyska unionen.
Regeringen i London hade en konkret fråga: Om den nya kol- och
stålunionen vill lägga ned en brittisk kolgruva, vem tar då det politiska
ansvaret för beslutet
Ingen har ännu lyckats ge ett tillräckligt bra svar på den frågan.
Ända från början har alltså Schumans skapelse, som utvecklades till
EU, varit en säregen organisation. Unionen är varken en stat eller en
internationell organisation, har inga fasta gränser och utvecklas successivt
i takt med tiden. Ministrarna flyger till Bryssel och fattar
gemensamma beslut, men det politiska mandatet får de på hemmaplan.
Det har skrivits hyllmeter om detta demokratiska underskott. En hel
del har också gjorts för att fylla igen gapet. De folkvalda i Europaparlamentet
har fått mer att säga till om vilket gör beslutsfattandet på
EU-nivå mer öppet och demokratiskt. Nationella parlament har fått
mer insyn och möjlighet att granska unionens nya lagar.
Ändå finns sprickan kvar. Euron och valutaunionen gör den dessutom
tydligare än förr.
Ganska länge handlade besluten om kvoter, tullar och handelsavtal
och märktes knappt i vardagen. Men i dag påverkar de kärnan i medlemsländernas
ekonomiska politik, och därmed mycket påtagligt den
nationella demokratin.
Men missnöjda medborgare kan inte rösta bort Bryssel. Politiskt
ansvar kan bara utkrävas i nationella val, och även om det väljs en ny
regering måste landet följa de gemensamma lagarna.

Den pågående europeiska krisen handlar därför inte enbart om
ekonomi, utan lika mycket om demokrati. Om EU ska överleva krävs
förstärkning av öppenheten och folkstyret, både nationellt och på
unionsnivå. De nationella politiska ledarna måste också förklara och
försvara det de är med om att göra gemensamt.
Unionen kommer aldrig bli en fullt genomförd demokratisk statsbildning,
med vald regering, gemensamma skatter och försvar. Därför
är Schumans arv, trots den demokratiska sprickan, värt att försvara och
utveckla. Att självständiga demokratiska stater går samman, men ändå
består, och försöker lösa gemensamma problem tillsammans är i själva
verket ett modernt sätt att samarbeta.
De överstatliga reglerna borde dessutom förstärkas när det gäller
mänskliga fri- och rättigheter. Med tanke på alla extrema partier som
för närvarande går framåt i Europa i krisens spår är det skönt att medlemsländerna
inte kan göra precis som de vill.
Annika Ström Melin
annika.strom-melin@dn.se “
DN 11 maj 2012:
“EU:s år för medborgarna riskerar bli nytt
jippo”
“Europadagen i onsdags firades med sedvanlig tystnad i Sverige. Precis
som traditionen bjuder förekom inga stora ceremonier som påminde
om att det var den 9 maj 1950 som fransmannen Robert Schuman
presenterade sin unika plan för ett samarbete mellan de tidigare ärkefienderna
Tyskland och Frankrike och som gjorde framtida krig i
Europa omöjliga.
På EU-kommissionens hemsida försökte man pumpa upp Europadagen
genom att jämföra ”den revolutionerande storheten” i Schumanplanen
med om ett liknande fredsinitiativ i dag skulle tas mellan
israeler och palestinier, mellan serber och bosnier, mellan tutsier och
hutuer.
Men fredstanken har aldrig berört oss i Sverige på samma sätt som
i Centraleuropa. Kanske är det så som den tidigare EU-kommissionären
Margot Wallström förklarade i en intervju som jag nyligen gjorde
för DN Söndag att vi aldrig har tagit detta på allvar i vårt land eftersom
vi inte riktigt vet vad ett krig innebär. Vi har inte några inramade
foton hemma på spiselkransen med anhöriga som dödades under andra
världskriget. Det har många familjer i Belgien och Frankrike.
I Kungsträdgården var vi ett hundratal huttrande åskådare som var
med om arrangemangen kring Europadagen 2012. Centrum för firandet
var en undanskymd scen under ett av de utblommade körsbärsträden.
Vid sidan fanns ett 20-tal partytält med turist­information och
lokalt producerat tilltugg från de EU-länder som var mest på hugget.
På scenen turades artister från dessa nationer om att sjunga låtar som

vore de hämtade från Eurovisionsschlagerfinalen. EU reducerades till
ett jippo där euroturismen och eurokulturen stod i centrum.
När jag var korrespondent i Bryssel fanns det folk inom EU som
trodde stenhårt på att fler jippon skulle göra unionen mer älskad.
Förslag fanns på att göra Europadagen till en gemensam europeisk
helgdag. Eller att införa ett gemensamt EU-körkort, ett gemensamt
EU-pass, en europeisk tv-kanal, ett EU-lotteri och att EU-länderna
skulle ha gemensamma lag i olika idrottsgrenar.
Av detta blev som tur var intet.
Grundproblemet som hela tiden skaver kallas för ”det demokratiska
underskottet”, som är EU:s kodord för att beskriva den odemokratiska
ordningen att utse EU-kommissionärer. Och detta kan inte lösas med
några jippon.
I onsdags trumpetade EU:s medborgarskapskommissionär Viviane
Reding ut att hon under tre månader nu skulle inleda ”det bredaste
offentliga samrådet” i EU:s historia och fråga oss medborgare vad vi
anser om framtiden och vad vi tycker att EU borde göra för oss. Hon
påminde samtidigt om att EU utsett år 2013 till ”EU-medborgarnas
år”, ett år som hon tillägnat oss medborgare, våra rättigheter och våra
idéer.
Man tackar särskilt. Detta verkar bara vara ännu ett jippo. Alla år
måste förstås vara ”medborgarnas år” om EU ska fortsätta att – trots
alla kriser – vara världshistoriens kanske mest ambitiösa och framgångsrika
exempel på frivilligt och fredligt internationellt samarbete.
Clas Barkman
clas.barkman@dn.se “
DN 12 maj 2012:
“Det går utför med vårt Europa”
“Globaliseringen ställer Europa inför krav på omfattande modernisering.
Det som var en ekonomisk kris har blivit en politisk.”
“När det avgörs vem som ska bli Frankrikes nästa president blir Europa
knappast ens omnämnt, ungefär som en släkting från landet man
skäms för. När politikerna i Grekland vänder sig till sina väljare finns
Europa visserligen med, men som spottkopp och som skyldigt till den
egna nationens misär. Ingenstans vinner man längre röster på att värva
för Europa som allas vårframtid.
Europa i gestalt av EU har förstås alltid varit svårt att älska. Dock
glömmer vi gärna att det i annan gestalt bara är föremål för gräl kring
stambordet eller för en och annan akademisk träta. Det europeiska
projektets charm är diskret, dess landvinningar ofta svåra för européerna
att identifiera, än mindre att oförmedlat uppskatta.
Yngre generationer förstår inte ens projektets raison d’être eftersom
de bara känner till krig som datorspel eller som något som händer på
platser man i bästa fall möjligen hört talas om. Redan Jugoslavien är
stenålder och har följdriktigt upphört att existera också i sinnevärlden.
Europaprojektet har ofta haft problem med sitt varumärke och saknar
som bekant fortfarande telefonnummer. Också mejladress. Twittra kan
Europa inte.
Ingenting av detta är därför nytt. Mer illavarslande är att vad Europa
ändå kunnat leverera som konkret hårdvara i dag är utsatt för direkt
attack: det gäller den gemensamma valutan, euron, liksom Schengenavtalet,
européernas rätt att röra sig fritt fram och tillbaka över gränser
utan kontroller. Både euron och Schengen står för ”mer” Europa, men
som numera raskt undermineras av en utveckling mot allt ”mindre”

Europa, denna européernas växande förkärlek för navelskådande och
renationalisering.
Det europeiska projektet kan uppfattas som ett jättelikt moderniseringsprogram
fött ur vånda.Självfallet inte det första i Europas historia.
Redan Napoleon tvingade med svärd i hand de feodala, kurfurstliga
och provinsiella småstaterna i Europas centrum till en modernisering
som så småningom skulle bli till Tyskland. Men för detta krävdes
bland mycket annat enhetlig rättskipning, tull-, tids- och valutaunioner
liksom rivna gränsbommar.
Först skapades ett större och för framtiden rustat kärnland i Europas
mitt. Nationalhymnens ”Deutschland, Deutschland über alles” handlar
inte om hybris gentemot resten av världen utan är den nyktra bekännelsen
till denna nya gemenskap på bekostnad av det gamla småstateriet.
På liknande sätt tog sig Europa samman efter Hitler för att ur
diktatur och världskrig skapa en demokratisk och större gemenskap.
Efter kommunismens fall kunde Östeuropa ansluta sig.
Och nu ställer globaliseringen Europa för tredje gången inför samma
krav på omfattande modernisering. Ännu har européerna inte riktigt
förstått det, kanske därför att uppfordran till modernisering denna
gång ingenting har med vare sig svärd eller pansarvagnar att göra.
Men det är egentligen den enda skillnaden. Ty också denna gång måste
vi – och nu alla européer – bestämma oss för om vi vill anpassa oss
eller ej till en omvärld som håller på att byggas om i rasande fart.
Europas kris handlar om just detta.
Själva krisen kan förstås av optimisten uppfattas som ett tillstånd av
födelsevåndor – och av pessimisten som att Europa denna gång inte
kan eller vill anta utmaningen. Alltså chans eller undergång Men realisten
kan åtminstone konstatera att vad som för bara något år sedan
fortfarande var en ekonomisk kris nu blivit en politisk.
För det talar inte så mycket de europeiska regeringar som faller som
käglor utan framför allt de extremister och populister som överallt
marscherar upp. I stället för Europa talar de om den egna nationen, vill
stänga och inte öppna gränser och ser den Andre – vare sig det nu rör
sig om invandrare eller minoriteter – som oönskad. Dessa extremisters
”program” är antimodernistiskt, antieuropeiskt och oroande framgångsrikt.
I några europeiska parlament, som det grekiska eller ungerska,
har fascistiska partier redan tagit plats.
Till ett begrepp som kris hör också att utrymmet för just politik krymper.
Den verktygslåda som Europas politiska klass besitter är oroväckande
tom: i den finns numera mycket litet av verktyg, av pengar eller
idéer, och ingen kompass. I stället vill man i morgon, helst i dag, omförhandla
vad man enades om igår. Men det är dekadens. Mindre
sparande och mer tillväxt är det nya mottot. Men varifrån skulle
pengarna komma Grekerna vill ha kvar euron samtidigt som de gör
allt vad de kan för att i praktiken avskaffa den. Eller de funderar på att
välja en gång till eftersom vad man just valt fördjupar i stället för
mildrar krisen.
Ändå vore det alltför enkelt att skylla allt på oansvariga politiker
som lurat sina väljare. Vi europeiska väljare är inte en skock oskyldiga
får. Folket – den grova lymmeln, som Heinrich Heine skriver – har
därför sin del av ansvaret och har i åratal föredragit att rösta fram
politiker som lovat guld och gröna skogar eller att äta kakan och ändå
få behålla den.
Ty till demokratins baksida hör att man med en valsedel också kan
svära sig fri från personligt ansvar. Och riktigt illa kan det gå när man
som i Europa hellre ägnar sig åt hedonism och protest än åt reformer
och modernisering.
Richard Swartz richard.swartz@chello.at”

Från regeringens hemsida 15 maj 2012:
Sverige och EU
EU-medlemskapet innebär att Sverige är delaktigt i EU:s arbete
och har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Här kan du
läsa mer om regeringens roll i EU-samarbetet, hur EU styrs och
om hur man kan påverka beslutfattandet.
Sverige är medlem av Europeiska unionen (EU) sedan den 1 januari
1995. Det innebär bland annat att vissa beslut som tidigare fattades i
Sveriges riksdag, numera fattas gemensamt tillsammans med övriga
EU-länder. Det gäller till exempel regler för handel med länder utanför
EU, regler för stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling och kvoter
för hur mycket fisk som får fiskas i Östersjön varje år. Lagstiftning
som rör skatter, sjukvård, utbildning med mera påverkas inte av EUsamarbetet.
Regeringens roll i EU-arbetet
Regeringens roll i EU-arbetet består i att företräda Sverige i Europeiska
rådet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet.
Statsministern har också det övergripande ansvaret för utvecklingen
och samordningen av Sveriges EU-politik.
Hitta rätt och påverka i EU
Det finns olika kanaler att använda för den som vill veta mer om EU,
få bättre insyn i en viss fråga och påverka beslutsfattandet.
För att få veta mer om utvecklingen inom ett visst politikområde,
kontaktar man i första hand ansvarigt departement. Du kan också
kontakta departementens handläggare vid EU-representationen i
Bryssel, som är Regeringskansliets förlängda arm i EU.
EU:s institutioner nås via EU:s gemensamma webbportal "Europa".
Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har
informationskontor i Sverige som även har egna webbplatser.
EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge opartisk
information om aktuella EU-frågor och om EU-arbetet i den svenska
riksdagen. EU-upplysningen ger också råd och vägledning till EU:s
institutioner, beslutsprocesser, fördrag och rättsakter, historik med
mera.
Relaterat
Sveriges ordförandeskap i EU andra halvåret 2009
Följ regeringens arbete i EU
EU-representationens startsida
Externa länkar
EU-upplysningens webbplats
Webbportalen Europa
Webbplats för Europeiska kommissionens representation i
Sverige
Webbplats för Europaparlamentets kontor i Sverige
Sverige och EU
Så styrs EU - EU:s institutioner
Lagstiftning i EU
Har inte undermenyer
EU:s grundfördrag
Har inte undermenyer
Sveriges representation i olika EU-organ
Sveriges väg till EU-medlemskap
Har inte undermenyer
Sveriges roll i EMU och euro-samarbetet

Från regeringens hemsida 15 maj 2012:
Internationellt samarbete: Sverige och FN
Sverige blev medlem i FN 1946, året efter det att organisationen
bildadats. Sedan dess har ett aktivt engagemang i FN utgjort en
hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige är en av de största
bidragsgivarna till FN och ett av de länder som uppfyller FN:s
biståndsmål om 0,7 procent av BNI.
Sveriges regering, med ett brett stöd i riksdagen, ser det multilaterala
samarbetet som det viktigaste instrumentet för att komma till rätta med
de stora överlevnadsfrågorna. Denna uppgift kräver ett starkt FN och
ett nära samarbete med regionala och andra organisationer.
Sverige har deltagit i flertalet fredsbevarande operationer sedan
1960-talet. Mer än 70 000 svenskar har gjort FN-tjänst genom åren
och åtskilliga svenskar har arbetat som FN-medlare.
Sverige verkar inom ett brett spektrum av FN:s och dess fackorgans
arbetsområden. Vi har funnits bland initiativtagarna till viktiga
sakfrågor som dödsstraffets avskaffande, barns rättigheter, avskaffande
av apartheid, tortyrkonventionen, liksom inom områden som
nedrustning, miljö och narkotikabekämpning.
Vår säkerhet förutsätter ett starkt FN
Sveriges starka stöd till FN är det främsta uttrycket för våra
ansträngningar att värna internationell fred, säkerhet och utveckling.
Bara FN har den bredd och den legitimitet som krävs för den globala
säkerheten. FN är ett oumbärligt forum, en oumbärlig normbildare och
en garant för folkrätten anser regeringen.
Vid tre tillfällen har Sverige varit medlem i FN:s säkerhetsråd:
1957-58, 1975-76 och 1997-98.
Drygt två miljarder kronor till FN budgetåret 2001/02
Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN. Vår obligatoriska
andel i budgeten uppgår till 1,035 procent. Utöver detta ger Sverige
varje år omfattande frivilliga bidrag till FN:s fackorgan,
utvecklingssamarbete och humanitära insatser. Vårt samlade stöd till
FN-systemet uppgick till drygt 2 miljarder kronor under budgetåret
2001/02.
Sverige betonar traditionellt vikten av kostnadseffektivitet inom
FN:s budget. Genom att framhålla behovet av ökad samordning mellan
olika delar av FN-systemet vill Sverige att FN ska bli bättre på att
utnyttja de knappa resurserna och förbättra kvaliteten på
verksamheten. Beslut om omfördelningar, nedläggning av föråldrad
verksamhet och tidsbegränsningar för program är nödvändiga för att
FN ska kunna satsa resurser på framväxande, prioriterade frågor inom
existerande budgetramar.
Svenskar i FN
Enskilda svenskar har med framgång tjänat FN i olika funktioner. Dag
Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953-1961. Den förste FNmedlaren
var Folke Bernadotte. Efter honom har flera andra svenskar
haft medlaruppdrag: Gunnar Jarring, Olof Rydbeck, Olof Palme och
Jan Eliasson. Andra som de senaste åren haft framträdande positioner
inom FN är Jan Mårtensson, Rolf Ekéus, Carl Bildt, Hans Corell och
Hans Blix.
Relaterat
Regeringens FN-politik
Externa länkar
FN:s webbportal
Internationellt samarbete
FN:s organisationer och program

El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning
Sven Wimnell 30 november 2010 :
En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet,
samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen,
hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf
Innehåller bl a:
Sid område
365 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
Rapport från UNDP: 2006 -
Svensk sammanfattning av rapporten
Förord
Bortom bristen på vatten: Makt, fattigdom och den globala
vattenkrisen.
Vad är WaterAid
WaterAid i Sverige Vatten Sanitet Hygien
Ringar på vattnet i Mali
Vi stödjer Bangladesh
407 Katastrof i Pakistan
Sidorna 395-397:
Millenniemålen
Åtta mål som samtliga av FN:s medlemsstater och minst 23
mellanstatliga organisationer har enats om att försöka uppnå till år
2015. Målen bestämdes under FN:s millennietoppmöte i september
2000. Nedan finner du vad dessa målen innebär men också hur vart
och ett av millenniemålen har kopplingar till det WaterAid gör. Rent
vatten och sanitet har en avgörande koppling till att lyckas nå många
av de målen man gemensamt har satt upp. År 2015 är det tänkt att flera
av dessa mål ska vara uppnådda något som ser allt mer avlägset ut.
Snabblista över Millenniemålen
1. Att extrem fattigdom och svält ska utrotas
2. Att alla barn ska gå i skolan
3. Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
4. Att minska barnadödligheten
5. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
6. Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra
sjukdomar
7. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
8. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

1 Att extrem fattigdom och svält ska utrotas:
→ Andelen människor som lever på mindre än en dollar om dagen ska
halveras från 1990 till 2015
→ Andelen människor som går hungriga ska halveras från 1990 till
2015
→ Tillgången till mat för de som hungrar ska ökas.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Tid och energi går åt till att leta och hämta vatten
♥ Undernäring och sjukdom leder till kostnader, sämre produktivitet
och lägre inkomster
♥ Vatten är en viktig faktor för självhushåll, jord- och djurbruk,
industrier etc
♥ Investering i vatteninfrastruktur minskar riskexponering och
katalyserar utveckling
♥ Ekosystem - hållbar utveckling.
2 Att alla barn ska gå i skolan:
→ Alla, såväl pojkar som flickor, ska få utbildning i grundskola
→ Insatser för bättre kvalité på utbildningen ska genomföras.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Inlärningssvårigheter och hög frånvaro pga diarré och
parasitsjukdomar
♥ Flickor ofta ombedda att stanna hemma för att hjälpa till med
vattenhämtning och tillsyn av sjuka
♥ Frånvaro och avhopp av flickor i skolor utan avskilda toaletter.
3 Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas:
→ Utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras. Helst före
2005 och inte senare än 2015.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Kvinnor och flickor utsätts för sexuella trakasserier när avlopp och
sanitet saknas
♥ Kvinnor i rurala områden kan ägna upp till 25% av sin tid till
vattenhämtning
♥ Frigjord tid ger möjlighet till inkomstgenererande verksamhet och
bättre jämlikhet
♥ Decentralisering kan ge kvinnor en större roll inom lokala
organisationer.
4 Att minska barnadödligheten:
→ Dödligheten bland barn under fem års ålder ska minska med två
tredjedelar.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Diarré - kolera och dysenteri dödar mer än 2 miljoner barn per år
♥ Vattenburna masksjukdomar drabbar miljontals barn
♥ Förorenat vatten gör mjölkersättning skadlig
♥ Dålig hygien hälsofarligt vid havandeskap och förlossning.
5 Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet:
→ Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
(samma som mål nummer 4, se ovan)

6 Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra
sjukdomar:
→ Ökningen av antalet hiv/aids-smittade ska stoppas, och antalet
smittade ska minskas
→ Ökningen av antalet sjuka i malaria och andra sjukdomar ska
stoppas, och antalet smittade ska minskas.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Tillgång till rent vatten och sanitet är viktigt för hygien och sjukvård
- inte minst HIV/AIDS
♥ Bättre hälsa, livsmedelsförsörjning och hushållsinkomst minskar
riskerna att bli HIV-smittad - även mottaglighet för en rad andra
sjukdomar
♥ Bättre vattenresursförvaltning - sämre förutsättningar för
malariamyggor, bilharzia, denguefeber m.m.
7 Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling:
8 Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling:
→ Ett globalt handelssystem som är öppet och rättvist, och som tar
hänsyn till de fattigaste ländernas intressen, ska utvecklas
→ Ett samarbete med läkemedelsindustrin för att se till att människor i
utvecklingsländer får tillgång till livsnödvändiga mediciner ska
utvecklas
→ Ett samarbete med den privata sektorn för att göra nyttan av ny
teknologi tillgänglig för alla ska utvecklas
→ Biståndet ska höjas till minst 0,7 procent av ländernas BNI
(Bruttonationalinkomst).
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ Rättvisare handelsvillkor underlättar export av vattenbaserade
produkter - pro-poor growth
♥ Investeringar i (småskalig) infrastruktur och vattensektorreformer
välfärdsgrundande – fattigdomsbekämpning
♥ De minst utvecklade länderna mycket beroende av vatten och
sårbara för vattenrelaterade katastrofer.
→ Principer om hållbar utveckling ska integreras i ländernas politik
→ Andelen människor som saknar tillgång till rent vatten och sanitet
skall halveras före 2015
→ Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i
slumområden skall ha förbättrats före 2020.
Kopplingen till bristen på rent vatten och sanitet:
♥ En minskning av kontamininering från avföring och avloppsvatten
♥ Bättre hälsa kopplat till en minskning av fattigdom vilket i sin tur
ger mindre belastning på naturtillgångarna.

Anförande vid 1 maj 2012. Stefan Löfvens
tal vid Götaplatsen i Göteborg 1 maj 2012.
Det talade ordet gäller
Mötesdeltagare, demonstranter,
det känns fantastiskt att stå framför er här idag. Jag kan faktiskt erkänna
att jag flera gånger gått upp för den här avenyn, och drömt om vilken
otrolig känsla det vore att tala här.
Och nu är vi här. Passa på att se er omkring, och se både gamla och
nya vänner som precis som ni kommit hit idag för att demonstrera för
vad vi vet är rätt.
Det här är samling, gemenskap, värme. Det här är styrka.
Det här är första maj i Göteborg.
* * *
Vänner,
Västra Götaland har tagit sig igenom mycket de senaste åren. Jag reste
runt bland många företag i mitt tidigare fackliga uppdrag under krisen
2008-2009. På Volvo Personvagnar samlades fackklubben och jag i ett
rum för att gå igenom turordningslistan med namnen på alla de människor
som skulle sägas upp.
Och vi satt där, och på väggen visades namn efter namn. Och vi visste,
att bakom varje namn fanns en människa, en familj.
Där fanns människors liv och framtidsdrömmar. Namn efter namn,
efter namn.
Det kändes som det aldrig skulle ta slut. Frågan som hängde i luften
var: Vad ska det bli av det här Jag kände förtvivlan.
Och jag vet att regeringen hade kunnat göra så mycket mer för de
människorna som vi såg radas upp framför oss då. Den nonchalans
som vi möte från den moderatledda regeringen, den fick mig att känna
att detta får aldrig hända igen. Om de hade agerat, så som man gjorde i
andra länder, i stället för att sitta passiva hade inte alla dessa människor
behövt gå ut i arbetslöshet.
Och vänner, det är vad jag vill tala om här idag. Jag vill tala om vad vi
med rätt politik tillsammans kan göra av Sverige. Jag vill tala om hopp
och framtid, och vår politik för kunskap och arbete.
* * *
För i Sverige idag så känner många människor ett behov av Socialdemokratisk
politik.
Sverige är ett fantastiskt land, som vi är stolta över. Det är ett land som
får oss att sträcka lite extra på ryggen, när vi på utlandssemestern får
beröm för vår rättvisa och vår modernitet.
Men efter knappt sex år med moderaterna så blir sprickorna i den
påklistrade fasaden allt tydligare. Det är många som känner att Sverige
är på väg bakåt, istället för framåt.
För oavsett om du bor i norr eller söder så drabbas du när välfärden
inte håller måttet, och när rättvis sjukvård och omsorg inte kan garanteras
till alla.
Även om du har ett välbetalt arbete kommer du inte till jobbet om
tåget inte går. Även om du klättrar i karriären kan du inte flytta dit
jobben finns om det inte byggs nya bostäder. Och även den som är
frisk och stark lider av att se en barndomskamrat utslängd ur ett för-

sämrat sjukförsäkringssystem. Och alla upprörs när barnfattigdomen
ökar i landet.
Så kan vi inte fortsätta.
Vänner - regeringen väntar på bättre tider, medan Sverige väntar på en
bättre regering!
* * *
Vad är då vägen framåt
Jo, självklart är det ett samhälle där vi håller ihop. Där vi ser varandras
gemensamma och individuella behov och drömmar. Där alla människor
får en verklig chans att utvecklas och nå framgång. Ett samhälle
där frihet inte bara innebär samma rättigheter, utan även samma möjligheter.
Vägen framåt är jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi behöver en
feministisk politik som ser till att inte hälften av alla medborgare,
hälften av alla entreprenörer, hälften av alla genier hålls tillbaka.
Sverige kan bara gå framåt om kvinnor och män får ta samma plats i
arbetslivet och på ledande poster.
Det är inte bara politik, det är matematik. Jämställdhet är dels det
rättvisa, men också det ekonomiskt smarta. Jämställdheten är därför
vägen framåt både för Sverige och för världen.
Vägen framåt går också mot en ökad jämlikhet för alla. Vår övertygelse
är alla människors lika värde och att alla människor ska vara fria.
Ska alla människor kunna vara fria behöver vi ett jämlikt samhälle.
Och för att ha ett jämlikt samhälle krävs solidaritet människor emellan.
Socialdemokratin är en frihetsrörelse som vill riva hinder och låta
människor utveckla sin kraft.
Oavsett om hindret är fördomar kring etnisk bakgrund eller sexuell
läggning, oavsett om det är hinder för företagare eller förvärvsarbetare,
oavsett i vilken tid och på vilken plats i livet de hindren dyker upp.
Därför tänker vi också slåss mot diskriminering, fördom, rasism, hur
den än visar sig. Vi vet nämligen att din frihet och dina möjligheter
också är förutsättningen för min frihet och mina möjligheter.
För vi bygger ett Sverige för alla. Vem du än är så står vi Socialdemokrater
upp för din frihet!
***
Mötesdeltagare,
Vill man se framtiden ska man vända blicken mot barnen och ungdomarna.
Och när jag gör det fylls jag av hopp och tillförsikt.
För dagens unga är mer vetgiriga och självständiga än någon tidigare
generation. De har vuxit upp i en värld där nationsgränser spelar allt
mindre roll, där tekniken skapar möten och förståelse för andra
människor och för omvärlden.
Det är en generation som vet att stå på sig, som har självförtroende,
framåtanda och en stor portion idéer och ambitioner.
Det här borde vara en ren solskenshistoria. Men trots att världen på
många sätt ligger öppen för våra unga, så möts de alldeles för ofta av
en stängd dörr.
Undersökningar visar att det de unga i Sverige idag mest av allt

drömmer om är att få ett jobb, och allra helst en tillsvidareanställning.
De vill kunna skapa sin egen framtid genom att ha en egen inkomst.
Dagens unga strävar, som alla generationer innan dem, efter självständighet
och frihet.
Men arbetslöshet är frihetens motsats. Arbetslöshet håller tillbaka
människor, släcker drömmar och bryter efterhand ned en människas
självkänsla. Idag är 147 000 unga arbetslösa. Om de skulle ställa sig
på rad här söderut skulle kön sträcka sig över 7 mil bort. Den sista
skulle stå i Varberg och stampa!
Det är en skrämmande bild som tydligt visar att regeringens politik är
ett enormt misslyckande.
Och de få förslag som den borgerliga regeringen presenterat visar en
skrämmande brist på tilltro. För den som inte tror på ungdomars duglighet
så blir det naturligt att se lösningen i lägre kunskapskrav på
gymnasiet, försämrade arbetsvillkor och sänkta löner.
Ser man inte värdet hos människor så tror man att lösningen är att
minska deras möjligheter.
Men ungdomsarbetslösheten är inte ett tecken på att det är fel på
ungdomarna, det visar att det är fel på den förda politiken!
***
Vänner,
Sverige behöver lösningar som fungerar i en modern ekonomi i internationell
konkurrens. En politik som istället för att ifrågasätta ungdomar,
stärker och utvecklar dem.
Vi ska investera i Sveriges unga. Och mötesdeltagare, låt mig säga -
det är den säkraste investeringen vi kan göra.
Jag är övertygad om att om vi satsar på deras kunskap och kompetens
så kommer de unga att ta, och själva skapa, dagens och framtidens
jobb.
Vi har därför lagt förslag för att stärka gymnasieskolan i hela landet,
för att stärka skolledarnas och lärarnas kompetens och höja kunskapen
på alla nivåer i skolan.
Vårt besked här idag är: Vi tror på våra ungdomar, och vi ska göra det
möjligt för varenda ung kille och tjej att tro på framtiden!
***
En röd tråd i den socialdemokratiska politiken är vår övertygelse om
alla människors vilja och förmåga att utvecklas.
Och så mycket av människors möjligheter och självständighet bygger
på att man klarar sin försörjning, att man har ett arbete. Därför lyfter vi
nu fram en jobbskapande politik som vilar på tre fundament.
Det är för det första stabila offentliga finanser, för det andra att öka
efterfrågan på arbetskraft genom en starkare närings- och innovationspolitik,
och för det tredje att göra det möjligt för människor att ta de
jobb som växer fram, med utbildning och omställningsmöjligheter.
Det är tre områden som vi ska utveckla och förstärka för att sträva mot
full sysselsättning.
Den första delen, stabila offentliga finanser, är en grundstomme i den
socialdemokratiska politiken.
Det är i och för sig bra att regeringen faktiskt har hållit sig till det
finanspolitiska regelverket. Ett regelverk som vi satte upp efter den

förra borgerliga regeringens vanskötsel av ekonomin under 90-talskrisen
Men att ta ansvar för de offentliga finanserna är mer än att få plus och
minus att gå ihop.
Det är dessutom att hushålla med våra gemensamma resurser och att
skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Och det gör
man inte om man använder fem miljarder av en begränsad budget för
att sänka krogmomsen.
Ett socialdemokratiskt ansvar sträcker sig längre, och sätter upp mål
för sysselsättningen så att vår ekonomiska politik ständigt strävar efter
att sätta fler i arbete. Ett socialdemokratiskt ansvar innebär också att vi
investerar långsiktigt i vår infrastruktur, för att vi vet att det stärker vår
konkurrenskraft och därmed vår gemensamma ekonomi.
Det är så vi bygger Sverige starkt i denna generation, och för
generationerna efter oss!
* * *
Stabila offentliga finanser är en nödvändig förutsättning, men det är
inte tillräckligt. Här slutar regeringens politik, medan vår bara har
börjat.
Vi har också en politik för fler och växande företag så att vi får fler och
nya jobb i Sverige. Det är det den andra delen handlar om, en starkare
närings- och innovationspolitik.
I flera år har den moderata regeringen försummat samverkan mellan
samhälle och näringsliv, och istället kallat företagen för ett särintresse.
Vi vill istället fördjupa dialogen med företagen om vad som behöver
komma på plats för att få fler i arbete. Den dialogen vill vi också
bredda, och samla näringsliv, fackliga organisationer, akademin och
andra aktörer för att skapa förutsättningar för framtidens jobb.
Vi ska samla Sverige för att nå full sysselsättning. Det betyder att varje
människa i Sverige som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till, en lön att
leva på, en ledighet att längta efter.
För det finns inget ödesbestämt som säger att människor behöver gå
arbetslösa, och vi nöjer oss inte, vi ger oss inte, vi slutar inte, förrän
det målet är uppnått. Förrän varje arbetsför person i Sverige kan säga
de enkla men stolta orden: ”Idag går jag till jobbet.”
För att nå dit vill vi investera mer i forskning och utveckling. Vi vill
förstärka innovationskedjan så att vi får se fler idéer växa till en vara
eller en tjänst. Vi vill öka tillgången på riskkapital så att fler företag
startar och växer, och vi vill öka exportstödet så att även småföretagen
får en enklare väg till internationella marknader.
För att öka efterfrågan på arbetskraft och säkra vår gemensamma
ekonomi behöver Sverige ligga längst fram i utvecklingen av nya
produkter, tjänster och affärsidéer. Därför kan jag berätta för er här
idag att en socialdemokratisk regering kommer att inrätta ett
innovationspolitiskt råd.
Rådet ska ha till uppgift stärka samverkan mellan olika aktörer och
samla arbetet för att utveckla Sveriges innovations- och
konkurrenskraft. Den kommer ha högsta prioritet, och därför ledas av
statsministern.
Sverige är ett litet land, men samlar vi våra krafter är vi starka. Det är
precis det vi socialdemokrater kommer att göra.
***

Mötesdeltagare,
när vi pratar om framtidens jobb så vill jag särskilt lyfta fram vilken
enorm möjlighet som ligger i den gröna omställningen. Det här har
man förstått på många håll, inte minst här i Göteborg.
Klimatomställningen är en ödesfråga för vår tid, och när hela världen
söker långsiktigt hållbara lösningar finns det en otrolig utvecklingspotential
för den kreativa och kompetenta svenska industrin och
tjänstesektorn.
Idag saktar ekonomin in, samtidigt som utsläppen ökar. Vi ska se till så
att det blir tvärtom, så att ekonomin tar fart men utsläppen minskar.
Det är viktigt, det är lönsamt – och det är möjligt!
* * *
Den tredje delen i vår jobbpolitik är att vi ska göra det möjligt för
människor att ta de jobb som växer fram.
För trots att vi har en hög arbetslöshet i Sverige så har företagen svårt
att hitta rätt personal.
Över hälften av arbetsgivarna säger att de har svårt att rekrytera. Av
dessa har en tredjedel meddelat att detta har medfört att man tvingats
avstå från nya order.
Det finns alltså ett stort behov redan idag av utbildad arbetskraft - och
med ett starkare innovationsklimat kommer det att skapa ännu fler nya
jobb som också kräver nya kompetenser. Då ska samhället naturligtvis
svara upp, och göra det möjligt för människor att skaffa sig den
kompetensen.
Det är vårt besked, och det är också därför vi möts idag med budskapet
”Kunskap och arbete bygger Sverige”.
Vi börjar arbetet där det är som viktigast, och erbjuder de unga som
idag saknar gymnasiekompetens ett utbildningskontrakt för att nå den
kompetensen.
Den unga tar sitt ansvar, och studerar för att nå den grundläggande
nivå som gör honom eller henne anställningsbar. Samtidigt tar samhället
sitt ansvar, och erbjuder en utbildning som kan kombineras med
arbete eller praktik, som gör att våra unga står starka inför framtiden.
Men vår uppgift slutar inte där. Olika människor behöver olika kompetenser
för att komma i arbete. Vi behöver stärka utbildningen och
kunskaperna på alla nivåer, och genom hela arbetslivet. Både de som
arbetar och de som söker arbete ska känna att ett livslångt lärande är
möjligt och tillgängligt, för alla.
Det här är alltså de tre grundläggande fundament som behöver stärkas
för att skapa fler jobb i Sverige: Stabila offentliga finanser, en starkare
närings- och innovationspolitik för ökad efterfrågan på arbetskraft och
investeringar i kunskap och kompetens så att människor kan ta dagens
och framtidens arbeten.
Det är genom att stärka dessa tre som vi stärker oss i den internationella
konkurrensen och säkrar vår ekonomi.
Det är när fler får möjligheten att arbeta som vi säkrar en rättvis sjukvård
i världsklass, en kunskapsskola som lyfter alla - och en modern
äldrevård som inte bara garanterar din trygghet på ålderns höst, utan
även din möjlighet att leva efter din egen vilja.

Det är med de resurser vi gemensamt arbetar ihop som vi också
kommer att kunna stärka våra ekonomiska trygghetssystem så de finns
där när du blir sjuk eller arbetslös. Tillsammans ska vi göra
fattigdomen i Sverige till något man bara läser om i historieböckerna.
Därför är vårt budskap här idag tydligt:
Vi vill inte sänka människors pris – vi vill höja människors värde!
***
Partivänner,
jobben i Sverige hänger också tätt ihop med utvecklingen i vår omvärld.
Det globala perspektivet är naturligt för en internationell frihetsrörelse
som socialdemokratin. För den som drivs av övertygelsen om
alla människors lika värde slutar inte engagemanget vid nationens
gränser. Idag är utmaningarna mer än någonsin gemensamma och
människors drömmar är universella.
Det är samma frihetslängtan i Göteborg, Ramallah, i Minsk och
Damaskus.
* * *
Sverige ska återta sin plats på den internationella arenan. Sveriges röst
ska höras - för människovärdet, för frihet och mot förtryck, hur det än
visar sig.
Jag har rest mycket i världen, och då fått förmånen att möta många
människor, och ta del av deras levnadsvillkor. Med hjälp av fackliga
vänner i andra länder har jag kunnat besöka platser och se saker som
annars inte hade varit möjligt. Jag har på nära håll sett förtryck och
orättvisor som har satt djupa spår i mig och min syn på politiken.
Jag minns i Colombia, där jag träffade en man i ett läger där han flytt
från interna stridigheter och förföljelsen av fackföreningsaktiva. Han
sa: ”Varje morgon när jag säger adjö till min familj för att söka arbete,
vet jag inte om jag kommer överleva för att kunna möta dem igen på
kvällen.”
Jag kommer aldrig att glömma hur de ekonomiska klyftorna tvingar
hårt arbetande sydafrikaner att bo i skjul utan vatten och elektricitet,
eller de människor i Sydkorea med stort mod fortsatte kampen trots att
många av dem misshandlades, fängslades och mördades.
Det gör ont att se hur människor lider under förtryckets tyranni. Men
det har varit upplevelser som stärkt mig i övertygelsen om hur viktigt
det är att aldrig ge upp kampen för de socialdemokratiska värderingarna.
I Sverige, och runt om i världen. För jag har också sett hur kampen
till sist gett resultat.
Hur man i Sydkorea successivt vann inflytande på arbetsplatserna, och
i parlamentet. Hur fabriksarbetaren Luiz Inácio Lula da Silva lyckades
samla de brasilianska arbetarna i ett fackförbund trots högerdiktaturens
förtryck, och sedan formade ett parti för löntagare. Hur han stred i
valen och till slut blev president i två mandatperioder och förde de
förtrycktas röst in i presidentpalatset.
Och så mycket vet jag att Lula aldrig skulle säga att fackligt och
politiskt arbete inte gör någon skillnad!
***
Sverige behöver stärka sin roll i den internationella politiken. Vi ska
öka stödet för ett demokratiskt Vitryssland, befriat från Europas sista
diktator.
I konflikten mellan Israel och Palestina ska vi visa att vi står upp för en
tydlig tvåstatslösning. Och för att nå dit krävs ett snabbt erkännande av
staten Palestina.

I Syrien måste regimen omedelbart upphöra med våldet mot sin egen
befolkning. Regimen har förlorat all sin legitimitet och måste avgå.
Det finns inget som någonsin kan berättiga de fruktansvärda
handlingar som den genomfört som svar på folkets rättmätiga krav på
frihet.
Mycket arbete återstår. Men den arabiska våren ska fortsätta blomstra,
och gå till historien som en tydlig symbol för människors längtan efter
frihet och demokrati.
Sverige har mycket att tillföra i demokratiseringen och strävan efter
ökad jämlikhet i världen. Men omvärlden har också mycket att tillföra
oss.
När välståndet ökar i vår omvärld, ökar handeln, och jobben blir fler
även i Sverige. Att vi som land är en del av kampen för internationell
jämlikhet och välfärd, är inte den starke som hjälper den svage.
Det är ett samarbete som vi alla vinner på. Oavsett var vi är i världen
så ligger frihet, jämlikhet och solidaritet till grund för tillväxt och
utveckling.
Där vi trycker tillbaka fattigdomen, där vi trycker tillbaka
klassföraktet, där vi trycker tillbaka rasismen – där växer människor
och där sprids utveckling och frihet!
När den nuvarande regeringen säger att det inte finns något vi kan
göra, så visar vi vad som är möjligt när människor kommer samman.
När de säger att några måste lämnas bakom, så visar vi att vi bara kan
gå framåt tillsammans. När de säger att vi ska sänka våra
förhoppningar, våra ambitioner och våra löner så säger vi: Vi ses i
valet!
Nu fortsätter vi och kontinuerligt utvecklar vår politik, när vi gör det
vinner vi förtroende och när vi vinner förtroende kan vi vinna val.
Och om vi vinner valet då kan vi förverkliga våra drömmar om frihet
och säkra den jämlikhet och solidaritet som är och ska förbli synonymt
med Sverige.
Tack!
Sidan uppdaterades senast: 2012-05-01 16:11
Talet hade blivit bättre om avsnittet om det globala perspektivet
kommit i början.
Svenska politiker är vana vid att i sina tal på slutet slänga in
litet om utrikespolitiken. Men världen har förändrats och det finns
skäl att sätta världen i början. Stefan Löfvens avsnitt om det
utrikes var ovanligt detaljerat och kan pryda talets början.
* * *
Demonstranter,
vi samlas här som en frihetsrörelse, under paroller om kunskap och
arbete för alla.
Vi räds inte framtiden – vi ser fram emot den och vi längtar efter den!

Stefan Löfvens förstamajtal med globala
perspektivet flyttat till början av talet.
(Itroduktion:)
Mötesdeltagare, demonstranter,
det känns fantastiskt att stå framför er här idag. Jag kan faktiskt
erkänna att jag flera gånger gått upp för den här avenyn, och drömt om
vilken otrolig känsla det vore att tala här. Och nu är vi här. Passa på att
se er omkring, och se både gamla och nya vänner som precis som ni
kommit hit idag för att demonstrera för vad vi vet är rätt. Det här är
samling, gemenskap, värme. Det här är styrka. Det här är första maj i
Göteborg.
* * *
Vänner,
Västra Götaland har tagit sig igenom mycket de senaste åren. Jag reste
runt bland många företag i mitt tidigare fackliga uppdrag under krisen
2008-2009. På Volvo Personvagnar samlades fackklubben och jag i ett
rum för att gå igenom turordningslistan med namnen på alla de människor
som skulle sägas upp.
Och vi satt där, och på väggen visades namn efter namn. Och vi visste,
att bakom varje namn fanns en människa, en familj.
Där fanns människors liv och framtidsdrömmar. Namn efter namn,
efter namn.
Det kändes som det aldrig skulle ta slut. Frågan som hängde i luften
var: Vad ska det bli av det här Jag kände förtvivlan.
Och jag vet att regeringen hade kunnat göra så mycket mer för de
människorna som vi såg radas upp framför oss då. Den nonchalans
som vi möte från den moderatledda regeringen, den fick mig att känna
att detta får aldrig hända igen. Om de hade agerat, så som man gjorde i
andra länder, i stället för att sitta passiva hade inte alla dessa människor
behövt gå ut i arbetslöshet.
Och vänner, det är vad jag vill tala om här idag. Jag vill tala om
vad vi med rätt politik tillsammans kan göra av Sverige. Jag vill
tala om hopp och framtid, och vår politik för kunskap och arbete.
***
(Avsnittet om det globala perspektivet flyttas hit: )
Men, Partivänner,
jobben i Sverige hänger också tätt ihop med utvecklingen i vår
omvärld. Det globala perspektivet är naturligt för en internationell
frihetsrörelse som socialdemokratin. För den som drivs av
övertygelsen om alla människors lika värde slutar inte engagemanget
vid nationens gränser. Idag är utmaningarna mer än
någonsin gemensamma och människors drömmar är universella.
Det är samma frihetslängtan i Göteborg, Ramallah, i Minsk och
Damaskus.
* * *
Sverige ska återta sin plats på den internationella arenan. Sveriges röst
ska höras - för människovärdet, för frihet och mot förtryck, hur det än
visar sig.
Jag har rest mycket i världen, och då fått förmånen att möta många
människor, och ta del av deras levnadsvillkor. Med hjälp av fackliga
vänner i andra länder har jag kunnat besöka platser och se saker som
annars inte hade varit möjligt. Jag har på nära håll sett förtryck och

orättvisor som har satt djupa spår i mig och min syn på politiken.
Jag minns i Colombia, där jag träffade en man i ett läger där han flytt
från interna stridigheter och förföljelsen av fackföreningsaktiva. Han
sa: ”Varje morgon när jag säger adjö till min familj för att söka arbete,
vet jag inte om jag kommer överleva för att kunna möta dem igen på
kvällen.”
Jag kommer aldrig att glömma hur de ekonomiska klyftorna tvingar
hårt arbetande sydafrikaner att bo i skjul utan vatten och elektricitet,
eller de människor i Sydkorea med stort mod fortsatte kampen trots att
många av dem misshandlades, fängslades och mördades.
Det gör ont att se hur människor lider under förtryckets tyranni. Men
det har varit upplevelser som stärkt mig i övertygelsen om hur viktigt
det är att aldrig ge upp kampen för de socialdemokratiska värderingarna.
I Sverige, och runt om i världen. För jag har också sett hur kampen
till sist gett resultat.
Hur man i Sydkorea successivt vann inflytande på arbetsplatserna, och
i parlamentet. Hur fabriksarbetaren Luiz Inácio Lula da Silva lyckades
samla de brasilianska arbetarna i ett fackförbund trots högerdiktaturens
förtryck, och sedan formade ett parti för löntagare. Hur han stred i
valen och till slut blev president i två mandatperioder och förde de
förtrycktas röst in i presidentpalatset.
Och så mycket vet jag att Lula aldrig skulle säga att fackligt och
politiskt arbete inte gör någon skillnad!
***
Sverige behöver stärka sin roll i den internationella politiken. Vi ska
öka stödet för ett demokratiskt Vitryssland, befriat från Europas sista
diktator.
I konflikten mellan Israel och Palestina ska vi visa att vi står upp för en
tydlig tvåstatslösning. Och för att nå dit krävs ett snabbt erkännande av
staten Palestina.
I Syrien måste regimen omedelbart upphöra med våldet mot sin egen
befolkning. Regimen har förlorat all sin legitimitet och måste avgå.
Det finns inget som någonsin kan berättiga de fruktansvärda handlingar
som den genomfört som svar på folkets rättmätiga krav på
frihet.
Mycket arbete återstår. Men den arabiska våren ska fortsätta blomstra,
och gå till historien som en tydlig symbol för människors längtan efter
frihet och demokrati.
Sverige har mycket att tillföra i demokratiseringen och strävan efter
ökad jämlikhet i världen. Men omvärlden har också mycket att tillföra
oss.
När välståndet ökar i vår omvärld, ökar handeln, och jobben blir fler
även i Sverige. Att vi som land är en del av kampen för internationell
jämlikhet och välfärd, är inte den starke som hjälper den svage.
Det är ett samarbete som vi alla vinner på. Oavsett var vi är i världen
så ligger frihet, jämlikhet och solidaritet till grund för tillväxt och
utveckling.
Där vi trycker tillbaka fattigdomen, där vi trycker tillbaka klassföraktet,
där vi trycker tillbaka rasismen – där växer människor
och där sprids utveckling och frihet!
* * * (Slut på det globala perspektivet)

(Avsnitt om välfärd, jämlikhet, solidaritet:)
I Sverige idag känner många människor ett behov av Socialdemokratisk
politik.
Sverige är ett fantastiskt land, som vi är stolta över. Det är ett land
som får oss att sträcka lite extra på ryggen, när vi på utlandssemestern
får beröm för vår rättvisa och vår modernitet.
Men efter knappt sex år med moderaterna så blir sprickorna i den
påklistrade fasaden allt tydligare. Det är många som känner att
Sverige är på väg bakåt, istället för framåt.
För oavsett om du bor i norr eller söder så drabbas du när välfärden
inte håller måttet, och när rättvis sjukvård och omsorg inte kan
garanteras till alla.
Även om du har ett välbetalt arbete kommer du inte till jobbet om
tåget inte går. Även om du klättrar i karriären kan du inte flytta dit
jobben finns om det inte byggs nya bostäder. Och även den som är
frisk och stark lider av att se en barndomskamrat utslängd ur ett försämrat
sjukförsäkringssystem. Och alla upprörs när barnfattigdomen
ökar i landet.
Så kan vi inte fortsätta.
Vänner - regeringen väntar på bättre tider, medan Sverige väntar på en
bättre regering!
* * *
Vad är då vägen framåt
Jo, självklart är det ett samhälle där vi håller ihop. Där vi ser varandras
gemensamma och individuella behov och drömmar. Där alla människor
får en verklig chans att utvecklas och nå framgång. Ett samhälle
där frihet inte bara innebär samma rättigheter, utan även samma möjligheter.
Vägen framåt är jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi behöver en
feministisk politik som ser till att inte hälften av alla medborgare,
hälften av alla entreprenörer, hälften av alla genier hålls tillbaka.
Sverige kan bara gå framåt om kvinnor och män får ta samma plats i
arbetslivet och på ledande poster.
Det är inte bara politik, det är matematik. Jämställdhet är dels det
rättvisa, men också det ekonomiskt smarta. Jämställdheten är därför
vägen framåt både för Sverige och för världen.
Vägen framåt går också mot en ökad jämlikhet för alla. Vår övertygelse
är alla människors lika värde och att alla människor ska vara fria.
Ska alla människor kunna vara fria behöver vi ett jämlikt samhälle.
Och för att ha ett jämlikt samhälle krävs solidaritet människor emellan.
Socialdemokratin är en frihetsrörelse som vill riva hinder och låta
människor utveckla sin kraft.
Oavsett om hindret är fördomar kring etnisk bakgrund eller sexuell
läggning, oavsett om det är hinder för företagare eller förvärvsarbetare,
oavsett i vilken tid och på vilken plats i livet de hindren dyker upp.
Därför tänker vi också slåss mot diskriminering, fördom, rasism, hur
den än visar sig. Vi vet nämligen att din frihet och dina möjligheter
också är förutsättningen för min frihet och mina möjligheter.
För vi bygger ett Sverige för alla. Vem du än är så står vi Socialdemokrater
upp för din frihet!
***

Mötesdeltagare,
Vill man se framtiden ska man vända blicken mot barnen och ungdomarna.
Och när jag gör det fylls jag av hopp och tillförsikt.
För dagens unga är mer vetgiriga och självständiga än någon tidigare
generation. De har vuxit upp i en värld där nationsgränser spelar allt
mindre roll, där tekniken skapar möten och förståelse för andra
människor och för omvärlden.
Det är en generation som vet att stå på sig, som har självförtroende,
framåtanda och en stor portion idéer och ambitioner.
Det här borde vara en ren solskenshistoria. Men trots att världen på
många sätt ligger öppen för våra unga, så möts de alldeles för ofta av
en stängd dörr.
Undersökningar visar att det de unga i Sverige idag mest av allt
drömmer om är att få ett jobb, och allra helst en tillsvidareanställning.
De vill kunna skapa sin egen framtid genom att ha en egen inkomst.
Dagens unga strävar, som alla generationer innan dem, efter självständighet
och frihet.
Men arbetslöshet är frihetens motsats. Arbetslöshet håller tillbaka
människor, släcker drömmar och bryter efterhand ned en människas
självkänsla. Idag är 147 000 unga arbetslösa. Om de skulle ställa sig
på rad här söderut skulle kön sträcka sig över 7 mil bort. Den sista
skulle stå i Varberg och stampa!
Det är en skrämmande bild som tydligt visar att regeringens politik är
ett enormt misslyckande.
Och de få förslag som den borgerliga regeringen presenterat visar en
skrämmande brist på tilltro. För den som inte tror på ungdomars duglighet
så blir det naturligt att se lösningen i lägre kunskapskrav på
gymnasiet, försämrade arbetsvillkor och sänkta löner.
Ser man inte värdet hos människor så tror man att lösningen är att
minska deras möjligheter.
Men ungdomsarbetslösheten är inte ett tecken på att det är fel på
ungdomarna, det visar att det är fel på den förda politiken!
***
Vänner,
Sverige behöver lösningar som fungerar i en modern ekonomi i internationell
konkurrens. En politik som istället för att ifrågasätta ungdomar,
stärker och utvecklar dem.
Vi ska investera i Sveriges unga. Och mötesdeltagare, låt mig säga -
det är den säkraste investeringen vi kan göra.
Jag är övertygad om att om vi satsar på deras kunskap och kompetens
så kommer de unga att ta, och själva skapa, dagens och framtidens
jobb.
Vi har därför lagt förslag för att stärka gymnasieskolan i hela landet,
för att stärka skolledarnas och lärarnas kompetens och höja kunskapen
på alla nivåer i skolan.
Vårt besked här idag är: Vi tror på våra ungdomar, och vi ska göra det
möjligt för varenda ung kille och tjej att tro på framtiden!
***

(Om 1.stabila offentliga finanser, 2. öka efterfrågan på
arbetskraft, 3 öka arbetssökandes kompetens:)
man inte om man använder fem miljarder av en begränsad budget för
att sänka krogmomsen.
En röd tråd i den socialdemokratiska politiken är vår övertygelse
om alla människors vilja och förmåga att utvecklas.
Och så mycket av människors möjligheter och självständighet
bygger på att man klarar sin försörjning, att man har ett arbete.
Därför lyfter vi nu fram en jobbskapande politik som vilar på tre
fundament.
Det är för det första stabila offentliga finanser, för det andra att
öka efterfrågan på arbetskraft genom en starkare närings- och
innovationspolitik, och för det tredje att göra det möjligt för
människor att ta de jobb som växer fram, med utbildning och
omställningsmöjligheter.
Det är tre områden som vi ska utveckla och förstärka för att sträva mot
full sysselsättning.
Den första delen, stabila offentliga finanser, är en grundstomme i den
socialdemokratiska politiken.
Det är i och för sig bra att regeringen faktiskt har hållit sig till det
finanspolitiska regelverket. Ett regelverk som vi satte upp efter den
förra borgerliga regeringens vanskötsel av ekonomin under 90-talskrisen
Men att ta ansvar för de offentliga finanserna är mer än att få plus och
minus att gå ihop.
Det är dessutom att hushålla med våra gemensamma resurser och att
skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Och det gör
Ett socialdemokratiskt ansvar sträcker sig längre, och sätter upp mål
för sysselsättningen så att vår ekonomiska politik ständigt strävar efter
att sätta fler i arbete. Ett socialdemokratiskt ansvar innebär också att vi
investerar långsiktigt i vår infrastruktur, för att vi vet att det stärker vår
konkurrenskraft och därmed vår gemensamma ekonomi.
Det är så vi bygger Sverige starkt i denna generation, och för
generationerna efter oss!
* * *
Stabila offentliga finanser är en nödvändig förutsättning, men det är
inte tillräckligt. Här slutar regeringens politik, medan vår bara har
börjat.
Vi har också en politik för fler och växande företag så att vi får fler och
nya jobb i Sverige. Det är det den andra delen handlar om, en starkare
närings- och innovationspolitik.
I flera år har den moderata regeringen försummat samverkan mellan
samhälle och näringsliv, och istället kallat företagen för ett särintresse.
Vi vill istället fördjupa dialogen med företagen om vad som behöver
komma på plats för att få fler i arbete. Den dialogen vill vi också
bredda, och samla näringsliv, fackliga organisationer, akademin och
andra aktörer för att skapa förutsättningar för framtidens jobb.
Vi ska samla Sverige för att nå full sysselsättning. Det betyder att varje
människa i Sverige som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till, en lön att
leva på, en ledighet att längta efter.

För det finns inget ödesbestämt som säger att människor behöver gå
arbetslösa, och vi nöjer oss inte, vi ger oss inte, vi slutar inte, förrän
det målet är uppnått. Förrän varje arbetsför person i Sverige kan säga
de enkla men stolta orden: ”Idag går jag till jobbet.”
För att nå dit vill vi investera mer i forskning och utveckling. Vi vill
förstärka innovationskedjan så att vi får se fler idéer växa till en vara
eller en tjänst. Vi vill öka tillgången på riskkapital så att fler företag
startar och växer, och vi vill öka exportstödet så att även småföretagen
får en enklare väg till internationella marknader.
För att öka efterfrågan på arbetskraft och säkra vår gemensamma
ekonomi behöver Sverige ligga längst fram i utvecklingen av nya
produkter, tjänster och affärsidéer. Därför kan jag berätta för er här
idag att en socialdemokratisk regering kommer att inrätta ett innovationspolitiskt
råd.
Rådet ska ha till uppgift stärka samverkan mellan olika aktörer och
samla arbetet för att utveckla Sveriges innovations- och konkurrenskraft.
Den kommer ha högsta prioritet, och därför ledas av statsministern.
Sverige är ett litet land, men samlar vi våra krafter är vi starka. Det är
precis det vi socialdemokrater kommer att göra.
***
Mötesdeltagare,
när vi pratar om framtidens jobb så vill jag särskilt lyfta fram vilken
enorm möjlighet som ligger i den gröna omställningen. Det här har
man förstått på många håll, inte minst här i Göteborg.
Klimatomställningen är en ödesfråga för vår tid, och när hela världen
söker långsiktigt hållbara lösningar finns det en otrolig utvecklingspotential
för den kreativa och kompetenta svenska industrin och
tjänstesektorn.
Idag saktar ekonomin in, samtidigt som utsläppen ökar. Vi ska se till så
att det blir tvärtom, så att ekonomin tar fart men utsläppen minskar.
Det är viktigt, det är lönsamt – och det är möjligt!
* * *
Den tredje delen i vår jobbpolitik är att vi ska göra det möjligt för
människor att ta de jobb som växer fram.
För trots att vi har en hög arbetslöshet i Sverige så har företagen svårt
att hitta rätt personal.
Över hälften av arbetsgivarna säger att de har svårt att rekrytera. Av
dessa har en tredjedel meddelat att detta har medfört att man tvingats
avstå från nya order.
Det finns alltså ett stort behov redan idag av utbildad arbetskraft - och
med ett starkare innovationsklimat kommer det att skapa ännu fler nya
jobb som också kräver nya kompetenser. Då ska samhället naturligtvis
svara upp, och göra det möjligt för människor att skaffa sig den
kompetensen.
Det är vårt besked, och det är också därför vi möts idag med budskapet
”Kunskap och arbete bygger Sverige”.
Vi börjar arbetet där det är som viktigast, och erbjuder de unga som
idag saknar gymnasiekompetens ett utbildningskontrakt för att nå den
kompetensen.

Den unga tar sitt ansvar, och studerar för att nå den grundläggande
nivå som gör honom eller henne anställningsbar. Samtidigt tar samhället
sitt ansvar, och erbjuder en utbildning som kan kombineras med
arbete eller praktik, som gör att våra unga står starka inför framtiden.
Men vår uppgift slutar inte där. Olika människor behöver olika kompetenser
för att komma i arbete. Vi behöver stärka utbildningen och
kunskaperna på alla nivåer, och genom hela arbetslivet. Både de som
arbetar och de som söker arbete ska känna att ett livslångt lärande är
möjligt och tillgängligt, för alla.
Det här är alltså de tre grundläggande fundament som behöver stärkas
för att skapa fler jobb i Sverige: Stabila offentliga finanser, en starkare
närings- och innovationspolitik för ökad efterfrågan på arbetskraft och
investeringar i kunskap och kompetens så att människor kan ta dagens
och framtidens arbeten.
Det är genom att stärka dessa tre som vi stärker oss i den internationella
konkurrensen och säkrar vår ekonomi.
Det är när fler får möjligheten att arbeta som vi säkrar en rättvis sjukvård
i världsklass, en kunskapsskola som lyfter alla - och en modern
äldrevård som inte bara garanterar din trygghet på ålderns höst, utan
även din möjlighet att leva efter din egen vilja.
Det är med de resurser vi gemensamt arbetar ihop som vi också
kommer att kunna stärka våra ekonomiska trygghetssystem så de
finns där när du blir sjuk eller arbetslös. Tillsammans ska vi göra
fattigdomen i Sverige till något man bara läser om i historieböckerna.
Därför är vårt budskap här idag tydligt: Vi vill inte sänka människors
pris – vi vill höja människors värde! ***
(Avsnittet om de globala problemen flyttas till början av talet.)
* * * (Avslutning:)
Demonstranter,
vi samlas här som en frihetsrörelse, under paroller om kunskap
och arbete för alla.
Vi räds inte framtiden – vi ser fram emot den och vi längtar efter
den!
När den nuvarande regeringen säger att det inte finns något vi kan
göra, så visar vi vad som är möjligt när människor kommer
samman. När de säger att några måste lämnas bakom, så visar vi
att vi bara kan gå framåt tillsammans. När de säger att vi ska
sänka våra förhoppningar, våra ambitioner och våra löner så
säger vi: Vi ses i valet!
Nu fortsätter vi och kontinuerligt utvecklar vår politik, när vi gör
det vinner vi förtroende och när vi vinner förtroende kan vi vinna
val. Och om vi vinner valet då kan vi förverkliga våra drömmar
om frihet och säkra den jämlikhet och solidaritet som är och ska
förbli synonymt med Sverige.
Tack!
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012 (12 sidor)
bifogas sist i det följande.

Från Socialdemokraternas hemsida:Läs hela budgetmotionen här
(PDF) . Noter, tabeller och diagram utelämnas.
Kunskap och arbete bygger Sverige.
2012 års ekonomiska s-vårmotion.
Innehållsförteckning
A. Kunskap och arbete bygger Sverige.............................................3
En politik för fler jobb och växande företag – sammanfattning...........4
B. Det ekonomiska läget.....................................................................9
Svag utveckling i svensk ekonomi.......................................................9
Skuldkrisen i Europa...........................................................................11
Svag konjunkturutveckling att vänta...................................................12
Arbetsmarknaden.................................................................................14
C. Ansvar för offentliga finanser......................................................24
Sunda statsfinanser är grunden............................................................24
Ett sysselsättningspolitiskt ramverk....................................................25
Offentliga investeringar och det finanspolitiska ramverket.................28
D. En politik för fler jobb och växande företag...............................32
Strategisk samverkan...........................................................................34
Insatser för att bryta ungdomsarbetslösheten......................................37
Omställning.........................................................................................40
Insatser för bättre riskkapitalförsörjning.............................................44
Forskning och utveckling....................................................................45
Infrastruktur och transporter................................................................48
A Kunskap och arbete bygger Sverige
Sverige är ett modernt och framgångsrikt land. Vi svenskar är positiva
till utveckling och öppna för omvärlden. Svenska ungdomar har
självförtroende och framåtanda. Sverige förtjänar en regering som
vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och
jobbskapande politik.
Arbetslösheten är i dag nästan åtta procent och prognoserna pekar på
en fortsatt hög nivå. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslösheten
och den stigande långtidsarbetslösheten. 70 000 har
varit utan jobb i mer än två år och arbetslösheten bland unga är 25
procent. Regeringens politik har nu prövats i sex år, i både hög- och
lågkonjunktur, och det är uppenbart att den inte leder till fler jobb.
I den vårbudgetproposition som regeringen lagt fram finns inga nya
förslag eller initiativ för fler jobb. Det har blivit allt mer uppenbart att
regeringen redan spelat ut alla sina kort, har slut på idéer och att deras
politik inte biter på arbetslösheten. Det duger inte. Sveriges utvecklingsbejakande
befolkning förtjänar bättre.
Vi socialdemokrater sätter jobben i centrum. Sveriges största tillgång
är invånarnas vilja till arbete. Det är förutsättningen för vårt välstånd,
och för att vi ska kunna lämna efter oss ett gott samhälle till våra barn.
För varje människa är förmågan till egen försörjning nyckeln till att
känna sig fri och kunna göra egna livsval.
En hög arbetslöshet slår dessutom direkt på de offentliga finanserna
och Sveriges förmåga att finansiera skola, vård och äldreomsorg.
Oavsett ur vilket perspektiv man ser det så är allt annat än full sysselsättning
ett slöseri med resurser.

Flera av Sveriges viktigaste exportländer i Europa befinner sig i djup
ekonomisk kris. Men i andra delar av världsekonomin, inte minst i
Asien och delar av Sydamerika, präglas av en fortsatt mycket hög
tillväxt. Att befolkningsrika länder som Kina, Indien och Brasilien
upplever en dramatisk välståndsökning innebär stora möjligheter för
ett land som Sverige.
För att dra nytta av allt det positiva som globaliseringen innebär så
krävs politisk handling. Svenska företag ska konkurrera med kunskap.
I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda
sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste
ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i
utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster.
Företag och jobb uppstår inte ur tomma intet. I denna motion presenterar
vi en framtidsinriktad ekonomisk politik byggd på insikten att
kunskap och arbete bygger Sverige.
En politik för fler jobb och växande företag –
sammanfattning
Ansvar för offentliga finanser
* Ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Vi vill utveckla det finanspolitiska
ramverket med mål ett för sysselsättningen. Syftet med ett
sådant mål är att underlätta prioriteringar i politikutvecklingen.
Sysselsättningsgraden, eventuellt i kombination med antalet arbetade
timmar och/eller arbetslösheten, skulle kunna utgöra en lämplig
indikator för ett sysselsättningsmål. Hur målet ska definieras är dock
en komplicerad fråga som behöver analyseras djupare innan slutligt
ställningstagande.
* Förbättrad uppföljning av de offentliga investeringarna. Under
senare tid har det väckts en diskussion om huruvida det nuvarande
överskottsmålet bör kompletteras med ett mål för investeringar i reala
tillgångar såsom vägar och järnvägar. Efter en fördjupad analys är nu
vår bedömning att ett sådant mål skulle vara förknippat med betydande
politiska, men även rent tekniska, problem. Däremot finns det starka
skäl att förbättra uppföljningen av hur de offentliga investeringarna
utvecklas, till exempel genom högre kvalitet i den officiella statistiken.
Det finns också skäl att parallellt med de treåriga utgiftstaken fastställa
någon form av plan för utgifter i statsbudgeten av investeringskaraktär,
det vill säga infrastruktur, utbildning och forskning.
Strategisk samverkan
* Strategisk samverkan. Vi vill i dialog med näringslivet, akademin
och de fackliga organisationerna utveckla en samverkansmodell som
tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle -
både inhemska och globala. Framtidens utmaningar kan, rätt hanterade,
i många fall innebära betydande möjligheter att stärka svensk
konkurrenskraft och därmed skapa nya arbetstillfällen.
* Nationell innovationsberedning. Som ett led i arbetet med att bygga
strategisk samverkan föreslår vi även att det inrättas en nationell
innovationsberedning. Beredningen ges högsta politiska prioritet och
leds av statsministern.
Ett program för att bryta ungdomsarbetslösheten
* Utbildningskontrakt. Vi föreslår att utbildningskontrakt införs för
alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier.
Individen garanteras insatser med syfte att ge gymnasiekompe-

tens, såväl utbildning som vägledning, motiveringsarbete och annat
stöd. Samtidigt villkoras ersättningar från det offentliga – arbetslöshetsunderstöd,
ekonomisk bistånd och aktivitetsstöd – samt olika typer
av arbetsmarknadspolitiska insatser, som nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildningar,
av att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt
utformad utbildningsplan.
* Traineeanställningar. För unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbildning
vill vi skapa särskilda traineeplatser. En kraftfull
ekonomisk stimulans riktas till de företag och organisationer som
anställer en trainee. Alla arbetsgivare ska kunna ansöka om att anställa
en trainee under förutsättning att det finns en godkänd handlingsplan
med ett tydligt utbildningsinnehåll. För att öka kontaktytan mellan
högskola och näringsliv samt underlätta snabbare arbetsmarknadsinträde
vill vi även skapa särskilda traineanställningar för unga akademiker.
* Sommarjobb enligt Nynäshamnsmodellen. I Nynäshamn i södra
Stockholms län har det under ett antal år bedrivits ett mycket framgångsrikt
samarbete mellan kommun och näringsliv för att skaffa fram
sommarjobb åt skolungdomar, en modell vi vill införa i hela landet
genom ett riktat stimulansbidrag till kommunerna.
Omställning
* Högre utbildning. Vårt mål är att hälften av 30-34-åringarna ska ha
genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola)
år 2020. Vi vill också höja kvaliteten i utbildningen och snabba
på arbetsmarknadsinträde efter examen genom särskilda traineeanställningar
för akademiker.
* Vuxenutbildning. Personer utan gymnasieutbildning löper väsentligt
högre risk att hamna i arbetslöshet. Vi ser ett betydande behov av att
bygga ut vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen
under kommande år.
* Utbildningsvikariat. För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa
ny och efterfrågad arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till
livslångt lärande vill vi införa ett system med utbildningsvikariat. Den
arbetsgivare som vikariatsanställer en långtidsarbetslös för att ge en
fast anställd möjlighet att fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges
ett betydande ekonomiskt stöd från staten. Den fast anställde behåller
sina ordinarie löneförmåner under utbildningstiden, men arbetsgivaren
kan få ersättning för utbildningskostnaderna.
* Ökade drivkrafter för personer med försörjningsstöd. Ett stort problem
generellt för personer med försörjningsstöd som försöker etablera
sig på arbetsmarknaden är att försörjningsstödet minskas fullt ut
med intjänad inkomst. I syfte att stödja arbetsinträde föreslår vi en
tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som
börjar arbeta.
Insatser för förbättrad riskkapitalförsörjning
* Riskkapitalfond. Finanskrisen har ytterligare försvårat för företagen
att hitta riskvilligt kapital. Vi vill skapa en statlig riskkapitalfond med
ett särskilt fokus på investeringar i innovativa små och medelstora
industri- och tjänsteföretag. Fonden ska gå in i tidiga utvecklingsfaser
och agera tydligt marknadskompletterande, vilket innebär att enskilda
engagemang ska avslutas när företaget nått en mognad som möjliggör
privat finansiering.

* En dörr in. De offentliga riskkapitalinsatserna i Sverige präglas av
en långtgående fragmentisering. Vår bedömning är att det finns
betydande skalfördelar att vinna genom att bättre samordna de olika
aktörerna och i vissa fall även fusionera dem. Vi vill i dialog med
näringslivet genomföra en kartläggning och analys i syfte att hitta
potentialer för att effektivisera de statligt finansierade riskkapitalinsatserna.
* Riskkapitalavdrag. Vi vill stärka de ekonomiska incitamenten för
investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade bolag. En möjlig
lösning är att koppla en skattereduktion till den typen av investeringar.
Forskning och utveckling
* Långsiktigt ökade resurser till den statliga forskningen. De statliga
investeringarna i forskning är en hörnsten i innovations- och näringspolitiken.
Vi vill långsiktigt öka volymen statlig forskning.
* Utvidgad avdragsrätt för investeringar i forskning och utveckling
(FoU). De svenska privata FoU-investeringarna är fortfarande mycket
starkt koncentrerade till ett fåtal stora företag. För att driva på investeringarna
och samtidigt skapa en mer differentierad och därmed mindre
sårbar privat forskningsbas vill vi utöka avdragsrätten för FoU-utgifter.
Vi föreslår därför att företag under ett uppbyggnadsskede även får göra
avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.
* Nationell strategi för innovationsupphandling. För att öka svensk
konkurrenskraft vill vi vidta åtgärder för att öka inslagen av så kallad
innovationsupphandling. Den offentliga upphandlingen omsätter
omkring 500 miljarder kronor per år och borde kunna nyttjas på ett
mycket bättre sätt som ett verktyg för att driva på förnyelsen av svensk
ekonomi. Vi anser att det finns starka behov av en nationell strategi för
innovationsupphandling. I arbetet med att ta fram den nationella
strategin bör det också formuleras mål kring hur stor andel av den
totala volymen offentlig upphandling som ska användas för innovationsupphandlingar.
Infrastruktur
* Ökade investeringar och prioritering av järnvägen. Under de kommande
åren ser vi ett behov av att öka investeringarna i infrastruktur,
framför allt järnvägen. Efter lång tid av bristande resurser till underhåll
och begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt
ansträngt. Bristerna i järnvägsinfrastrukturen leder till betydande
samhällsekonomiska förluster.
* Finansiering av infrastruktur. Investeringar i vägar och järnvägar
ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt genom anslag i statsbudgeten. Vi
är dock på sikt öppna för att i vissa väl avgränsade fall pröva den
modell för kombinerad låne- och avgiftsfinansiering som regeringen
tillämpat inom ramen för bland annat Stockholmsöverenskommelsen.
För att få utrymme för fler angelägna investeringar anser vi att inslaget
av olika typer av brukaravgifter bör öka.
En kunskapsskola för alla
* Investera i lärarna. Läraryrkets status måste bli högre, bland annat
genom att lämplighetstester införs. Efter genomförd lärarutbildning
behöver lärarna också garanteras återkommande kompetensutveckling
och fler karriärvägar under hela arbetslivet. Skolhuvudmännen och
rektorer måste ta tillvara den kompetens som lärarna besitter och
stimulera till professionell utveckling och större ansvarstagande i
skolan.

* Utvecklingen av rektorsrollen. Idag präglas mycket av skolledarens
arbetstid av administration. Rektorer i Sverige måste kunna lägga mer
tid på det pedagogiska ledarskapet om vi ska vända utvecklingen i
skolan. Skolledare måste ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt
utvecklingsstöd.
B Det ekonomiska läget
Svag utveckling i svensk ekonomi
Sveriges väg genom den globala krisen har präglats av tvära kast. När
finanskrisen slog klorna i världsekonomin under hösten 2008 föll
investeringar och konsumtion drastiskt på många av Sveriges viktigaste
exportmarknader. En lång räcka av varuexporterande svenska
bolag fick se sina orderböcker tömmas över en natt. Innan fallet hade
stannat upp hade Sveriges totala export minskat med hela 18 procent,
varav varuexporten, som minskade med närmast ofattbara 23 procent,
stod för merparten av minskningen. Det dramatiska fallet i exporten
tillsammans med en nära nog lika abrupt minskning av de privata
investeringarna ledde till ett samlat BNP-fall under 2009 på 5,0 procent.
Massiva finans- och penningpolitiska insatser i vår omvärld tillsammans
med en snabb försvagning av den svenska kronan ledde dock
redan under 2010 till en kraftfull rekyl uppåt för svensk export. BNPtillväxten
2010 stannade på 6,1 procent, vilket var den högsta noteringen
sedan mitten på 1960-talet. Tillväxten i svensk ekonomi fortsatte
sedan i stadigt tempo under 2011 för att, till följd av en svag
exportutveckling, vändas till ett relativt kraftigt fall på över en procent
mellan tredje och fjärde kvartalet.
Det är genom de stora svängningarna i BNP under finanskrisen som
Sverige utmärker sig i en jämförelse med övriga mogna industriländer.
Sverige har också lyckats upprätthålla starka offentliga finanser på ett
sätt som få industriländer kan mäta sig med. Men den totala återhämtningen
i svensk ekonomi framstår inte på något sätt som exceptionell i
ett internationellt perspektiv. Sverige ansluter sig i allt väsentligt till
den breda mittklungan bland industriländerna när det gäller tillväxt i
BNP och sysselsättning perioden 2008-2011. Vidgar man perspektivet
ytterligare så framstår faktiskt svensk ekonomi som tämligen blek.
Även om jämförelsen självfallet inte är helt rättvis så tål det ändå att
konstateras att världsekonomin har vuxit med totalt 12 procent
2008-2011 jämfört med Sveriges tillväxt på 4 procent under samma
period. Sticker ut gör särskilt de snabbväxande länderna i Asien som
vuxit med enorma 8 procent per år, eller totalt med 37 procent, sedan
2008.
Skuldkrisen i Europa
Under de senaste två decennierna har det vuxit fram betydande globala
obalanser. En grupp länder med de snabbväxande asiatiska länderna i
spetsen, inte minst Kina, har etablerat stora och varaktiga överskott i
bytesbalansen.
Dessa reserver har med nödvändighet omvandlats till skulder i andra
delar av världsekonomin. Framför allt i USA och delar av Västeuropa
har därför förhållandet varit det omvända. Här har konsumtion och
inhemska investeringar under lång tid överstigit värdet av produktionen,
vilket kommit till uttryck genom allt större skuldsättning i både
privat och offentlig sektor. De växande globala obalanserna har därmed
utgjort själva motorn i den kraftfulla kreditexpansion i västvärlden
som fick ett abrupt slut i samband med att den globala finanskrisen
inleddes 2008.

Gemensamt för många av de länder som nu har problem med stora
offentliga underskott och hög offentlig skuldsättning är att de drabbats
av kraftigt fallande tillgångspriser i den privata sektorn. När hushållen
och företagen nu återställer sina balansräkningar så sker det i hög
utsträckning genom ökat finansiellt sparande, det vill säga via neddragningar
i konsumtion och lägre investeringar i reala tillgångar.
Privat sektors konsolidering får direkta återverkningar på efterfrågan i
ekonomin och därmed också negativa effekter på offentliga finanser,
inte minst genom krympande skatteintäkter och ökande kostnader för
arbetslöshetsunderstöd. Till denna indirekta övervältring ska även
läggas en räcka av mycket kostsamma aktioner med mer explicit
statligt övertagande av privata skulder.
Det som förenar de länder som nu är indragna i den europeiska
skuldkrisen är att den totala upplåningen har varit för hög. Det finns
dock betydande skillnader hur skuldsättningen mellan privat och
offentlig sektor fördelats. Bland de länder som nu brottas med
betydande rubbningar i det finansiella systemet återfinns å ena sidan
stater som under lång tid misskött sina offentliga finanser samtidigt
som upplåningen i hushållssektorn varit relativt måttlig, till exempel
Grekland och Italien. Å andra sidan finns det länder som innan den
finansiella krisen stod på relativt solid offentligfinansiell grund, däribland
Island, Irland och Spanien, och där det främst är upplåningen i
den privata sektorn som utlöst krisen.
I en rad europeiska länder har brustna tillgångsbubblor och finansiell
kollaps i privat sektor nu omvandlats till en mycket allvarlig statsfinansiell
kris. I Grekland, Irland och Portugal har budgetunderskott
och offentlig skuldsättning nått sådana nivåer att statens återbetalningsförmåga
ifrågasätts. Dessa länder kan därför inte finansiera sin
upplåning på den ordinarie statsobligationsmarknaden och är beroende
av särskilda nödlån från EU och IMF. Grekland, som brottas med de
allra djupaste problemen, har dessutom ingått ett slags ackordförfarande
med privata långivare som innebär skuldavskrivning i utbyte
mot att de kvarstående obligationerna garanteras av internationella
aktörer.
Det har under en tid spekulerats kring om även andra och betydligt
större länder, framför allt Italien och Spanien, kommer att bli tvungna
att finansiera sig via nödlån. En sådan utveckling skulle sannolikt
skapa en stark oro i det finansiella systemet med kraftigt stigande
räntor i hela eurozonen, vilket i sin tur skulle få genomgripande
realekonomiska följdverkningar.
Risken för en sådan oordnad upplösning av den europeiska skuldkrisen
har dock påtagligt minskat under inledningen av 2012. Den kanske
viktigaste orsaken till att stressen på de finansiella marknaderna har
dämpats är Europeiska centralbankens (ECB:s) utgivning av treårslån
till fast ränta, en åtgärd som pressat ned statsobligationsräntorna och
tydligt minskat risken för en likviditetskris i banksystemet. Den
lyckade skuldnedskrivningen i Grekland har sannolikt också bidragit
till att reducera oron för en fördjupad kris i Europa. Vidare har det från
de länder som 2011 missade sina mål för offentliga finanser redan
kommit tydliga signaler om ytterligare åtstramningar, vilket också det
verkar lugnande på de finansiella marknaderna.
I många fall har den snabba skulduppbyggnaden i både privat och
offentlig sektor varit ett sätt att kompensera för bristande konkurrenskraft.
Den gemensamma valutan omöjliggör att enskilda länder återställer
sin konkurrenskraft via en försvagad växelkurs. Istället kan det
krävas andra och mer smärtsamma åtgärder för att sänka kostnadsnivån
i näringslivet. Trots betydande sparbeting är det även viktigt att

det finns utrymme för långsiktigt produktivitetshöjande investeringar i
till exempel utbildning och forskning.
Svag konjunkturutveckling att vänta
Konjunkturutvecklingen under de kommande åren är svårbedömd och
det finns förhållanden som pekar i delvis olika riktningar. En faktor
som talar för en snabb återhämtning är att hushållens sparande under
ett antal år har varit högt. Under de senaste tre åren har hushållen i
genomsnitt sparat nära tio procent av sina disponibla inkomster. Det
borde innebära att finns en betydande möjlighet till snabb konsumtionsökning
när hushållen börjar se ljusare på framtiden.
I den andra vågskålen ligger en fortsatt mycket osäker utveckling på
några av Sveriges viktigaste exportmarknader. Stigande börskurser
runtom i världen, fortsatt hög tillväxt i Asien samt signaler om en
starkare konjunkturutveckling i USA ger visserligen skäl till optimism.
Men fortsatta finanspolitiska åtstramningar i OECD-området, inte
minst i en rad europeiska länder, kommer sannolikt att hålla tillbaka
efterfrågan på svenska exportprodukter.
Mot bakgrund av den finansiella turbulensen i vår omvärld så förefaller
det inte heller troligt att den svenska kronan, trots svag exportutveckling,
skulle tappa särskilt mycket i värde under kommande år. Det
mycket kraftiga växelkursfall som skedde 2008-2009 och som gav
påtaglig draghjälp i industrins snabba återhämtning kommer därför
knappast att upprepas.
Den osäkra konjunkturutvecklingen återspeglas på ett tydligt sätt i de
aktuella prognoserna över utvecklingen i svensk ekonomi. Det svaga
fjärde kvartalet 2011, med fallande export och kraftigt dämpad tillväxt
i hushållens konsumtion, har resulterat i att utsikterna för 2012 den
senaste tiden har reviderats ned på bred front. Den allmänna uppfattningen
bland prognosmakarna tycks nu vara att 2012 blir ett svagt år
med en BNP-tillväxt bara obetydligt över noll. Redan nästkommande
år förutspås dock tillväxten vara tillbaka på en nivå runt två procent.
Även om de flesta prognosinstitut bedömer att BNP-tillväxten tar fart
igen redan år 2013 så antas arbetsmarknaden utvecklas fortsatt svagt.
Den öppna arbetslösheten förväntas bita sig fast kring 8 procent, vilket
är en historiskt sett hög nivå.
Arbetsmarknaden
Sedan slutet av 2009 har det skett en viss återhämtning på arbetsmarknaden
och i absoluta tal är sysselsättningen nu uppe på ungefär
samma, eller till och med något högre, nivåer än före finanskrisen.
Men parallellt med att antalet sysselsatta har ökat något så har
befolkningen i arbetsför ålder vuxit ännu mer. Trots att en viss del av
fallet är återtaget så är därför sysselsättningsgraden (15-74 år) fortfarande
något lägre än i slutet av 2006.
Även arbetslösheten har fallit tillbaka något men är alltjämt kvar på en
historiskt sett hög nivå. Från att ha toppat på 9 procent under våren
2010 uppgick den säsongsrensade arbetslösheten i mars i år till 7,3
procent. Det innebär att arbetslösheten är på en högre nivå än i augusti
2006 (7,0 procent) då situationen på arbetsmarknaden av den dåvarande
borgerliga oppositionen beskrevs i termer av massarbetslöshet.
Även den säsongsrensade sysselsättningsgraden är enligt den senaste
arbetskraftssundersökningen något lägre jämfört med augusti 2006.
Det långvariga utanförskapet ökar
Trots de senaste två årens återhämtning på arbetsmarknaden så ligger
långtidsarbetslösheten kvar på en fortsatt hög nivå. Av dem som var

arbetslösa i mars månad i år hade 30,4 procent eller 118 500 personer
varit utan sysselsättning i mer än sex månader.
En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att de med
riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt. Antalet personer som
enligt Arbetsförmedlingens statistik varit arbetslösa i mer än två år har
under den borgerliga regeringstiden ökat med 180 procent - från 25
000 till 70 000 personer. I Jobb- och Utvecklingsgarantins tredje och
avslutande fas befinner sig i dagsläget över 30 000 personer och allt
talar för att gruppen fortsätter att växa under kommande år.
Att långtidsarbetslösheten tillåtits bita sig fast på höga nivåer kan
innebära stora långsiktiga förluster, både för den enskilde och för
samhället. Studier visar entydigt att längden på de perioder då
individen varken studerar eller arbetar starkt påverkar möjligheten att
åter komma i sysselsättning. Det är mot den bakgrunden som vi har
låtit Riksdagens utredningstjänst (RUT) studera hur det varaktiga,
egentliga utanförskapet utvecklats under senaste åren. Den definition
på utanförskap som använts är bred arbetslöshet, ett mått som
användes flitigt av Moderaterna under valrörelsen 2006. Men vi har
därutöver lagt till kriteriet att man ska ha befunnit sig i bred
arbetslöshet i minst ett år. Undersökningen har gjorts med hjälp av
longitudinell individdata, vilket just gör det möjligt att följa personer
över tid.
De som befinner sig i varaktig bred arbetslöshet har ökat under i
princip hela den undersökta perioden, och ökningen visar inga tecken
på att mattas efter 2006. Även andelen av befolkningen i arbetsför
ålder (16-64 år) tenderar att växa över tid.
Risken att hamna i bred arbetslöshet i minst ett år är markant större om
man enbart har en förgymnasial utbildning, och detta är en riskfaktor
som dessutom blivit tydligt större över tid. Av de som år 2010 helt
saknade gymnasial utbildning befann sig hela 33 procent i varaktigt
utanförskap, att jämföra med en andel på 24 procent år 2000.
Ytterligare ett utryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig
under senare år är den kraftiga ökningen av antalet personer som är
långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Under 2010
hade 117 000 personer uppburit ekonomiskt bistånd under minst tio
månader, en ökning med 33 000 personer eller 39 procent jämfört med
2006.
Fortsatt stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och
män
Arbetslivets villkor är betydelsefulla för att få ett mer jämställt
samhälle. När män och kvinnor delar på både jobb och ansvar för
familj förbättras den ekonomiska tillväxten såväl som människors
livskvalitet.
Svensk familjepolitik har varit ett föredöme för många länder, inte
minst för att den inneburit en hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Men nu
ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Skillnaden i sysselsättningsgrad
mellan kvinnor och män tycks ha bitit sig fast på nivåer kring fyra
procentenheter. Så stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan könen
innebär att vi inte drar nytta av kvinnors engagemang och kompetens
fullt ut. Det förlorar vi alla på.
Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv handlar ett jämställt
arbetsliv om långt mycket mer än fler arbetade timmar. Bland OECDländerna
kan man till exempel se ett tydligt positivt samband mellan
kvinnligt arbetskraftsdeltagande och en av de mest grundläggande

drivkrafterna bakom långsiktig ekonomisk tillväxt, nämligen
barnafödandet. Att sträva efter jämställdhet handlar också om att
utveckla det som är själva kärnan i en modern ekonomi; den samlade
kunskapsmassan. I en ekonomi där det ställs allt högre krav på den
kollektiva förmågan till problemlösning och kreativt tänkande har vi
inte helt enkelt inte råd att systematiskt underutnyttja kvinnors
kunskaper och erfarenheter.
I stället för att utveckla den politik som varit så framgångsrik har
omoderna reformer som lägre ersättning vid vård av sjukt barn, vårdnadsbidrag
och barnomsorgspeng införts. Att öka kvinnornas deltagande
i arbetslivet och ge fler kvinnor möjlighet att arbeta heltid är av
avgörande betydelse för att skapa möjligheter för fler att forma fria och
självständiga liv och skulle dessutom utgöra ett värdefullt tillskott av
arbetskraft framöver.
Försämrad matchning på arbetsmarknaden
Ökningen av antalet långtidsarbetslösa och personer i varaktigt utanförskap
tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan
utbud och efterfrågan på arbetskraft. Enligt Konjunkturinstitutet (KI)
är andelen företag som rapporterar arbetskraftsbrist hög i relation till
det rådande arbetsmarknadsläget. KI konstaterar också att jobbchansen,
det vill säga sannolikheten för arbetslösa att få jobb vid ett givet
arbetsmarknadsläge, under år 2011 varit sämre än under tidigare år.
Detta mönster av försämrad matchning på arbetsmarknaden känns igen
från tidigare perioder med kraftigt förhöjd arbetslöshet. Djupa lågkonjunkturer
innebär i regel ett intensifierat strukturomvandlingstryck,
vilket innebär en permanent utslagning av vissa typer av arbetstillfällen
samtidigt som återhämtningen primärt sker i andra branscher
och yrkeskategorier än dem som drabbats hårdast under krisen. De
som hamnar i långa arbetslöshetsperioder riskerar dessutom att få sin
kompetens föråldrad, vilket gör dem mindre attraktiva på arbetsmarknaden
när konjunkturen vänder uppåt. En aktiv utbildnings- och
arbetsmarknadspolitik är därför oerhört central när man ska ta sig
igenom faser av intensifierad omvandling i ekonomin.
Utvecklingen av sysselsättningen i olika branscher antyder just att den
försämrade matchningen hänger ihop med ett ökat omvandlingstryck i
ekonomin som inte mötts med tillräckligt kraftfull utbildnings- och
arbetsmarknadspolitik. I den akuta krisfasen minskade sysselsättningen
inom alla sektorer utom offentlig förvaltning och utbildning.
Det avgjort största fallet skedde dock inom industrin samt inom vårdoch
omsorgssektorn. Dessa båda sektorer stod tillsammans för nära två
tredjedelar av den totala sysselsättningsminskningen. Under
återhämtningen har sedan de privata tjänstebranscherna med råge
passerat den nivå på sysselsättningen som gällde innan finanskrisen.
En liknande utveckling kan ses inom byggindustrin och vård- och
omsorgssektorn. Trots en viss uppgång under år 2010 och inledningen
av år 2011 har däremot industrin mycket långt kvar innan man
återtagit förlorad mark.
Den växande bostadsbristen i storstäderna och på vissa universitetsoch
högskoleorter är också något som försvårar matchningen på
arbetsmarknaden. Människor hindras att flytta dit jobben finns och
såväl näringsliv som offentlig sektor får svårare att rekrytera medarbetare
med rätt kompetens. OECD har till exempel identifierat
bostadsbristen som ett av de allvarligaste hindren för Stockholmsregionens
fortsatta utveckling.
Ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under senare år

eror, som redan konstaterats, på att finanskrisen påskyndat
strukturomvandlingen, men också på brister i den förda ekonomiska
politiken. Mycket tyder på att både volymen och kvaliteten i de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under senare år varit otillräcklig.
Sedan regeringsskiftet 2006 har centrala delar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken
i stora delar avvecklats. Inom den yrkesinriktade
arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna försvunnit.
Den kommunala vuxenutbildningen har minskat antalet platser med
ungefär en 15 procent mellan 2006 och 2010. Möjligheterna att läsa in
gymnasiet har därmed beskurits kraftigt.
De arbetslösa är nu i stor utsträckning i stället hänvisade till regeringens
så kallade garantier: Jobb- och Utvecklingsgarantin respektive
Jobbgarantin för unga. I dagsläget är en tredjedel av de arbetssökande
placerade i någon av dessa garantier, vilka har en dokumenterat låg
grad av aktivitet. Garantierna omfattar idag 140 000 deltagare och
dominerar helt utbudet av Arbetsförmedlingens insatser. Jobb- och
Utvecklingsgarantin fortsätter att växa i antalet deltagare månad efter
månad. Den tredje fasen har ökat med hela 14 procent på ett år och
omfattar nu över 30 000 individer.
Regeringens garantier har varit föremål för utvärdering av Institutet för
Arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Aktivitetsnivån är enligt
Institutet genomgående låg. I Jobb- och Utvecklingsgarantin uppges
fyra av tio varken ha fått någon handledning eller coachning. En
majoritet av deltagarna använde högst tio timmar i veckan för att söka
jobb eller delta i någon aktivitet, de flesta betydligt mindre. För
Jobbgarantin för unga kan ingen långsiktig effekt påvisas.
Sämst ställt är det i Jobb- och Utvecklingsgarantins så kallade tredje
fas, vilken kommit att framstå och skildras som en arbetsmarknadspolitisk
slutstation. Arbetsförmedlingen har redovisat att utströmningen
från programmet är mycket låg. Av en grupp på 36 900
personer som till och med juni månad 2011 placerats i FAS 3 hade
endast 5 500 eller 15 procent övergått till arbete eller studier.
Övergången till reguljärt arbete bland de personer som tvingats lämna
sjukförsäkringen har varit ännu lägre och endast uppgått till cirka fem
procent. Ungefär hälften av de som utförsäkrades under 2010 och de
två första kvartalen 2011 har kommit tillbaka till sjukförsäkringen
efter de tre månaders karens som är en förutsättning.
Ett annat exempel på en ineffektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd är
den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga under
26 år. Nedsättningen har skett i två steg, 2007 och 2009, så att arbetsgivaravgiften
nu är 15,49 procent jämfört med den ordinarie nivån på
31,42 procent. Totalt minskar nedsättningen statens nettointäkter med
16 miljarder kronor per år.
Syftet med nedsättningen var att underlätta ungdomars inträde på
arbetsmarknaden genom att göra det billigare för arbetsgivare att
anställa ungdomar. Genom sänkta arbetsgivaravgifter skulle fler
företag våga anställa unga och därmed hjälpa dem att få in en fot på
arbetsmarknaden. Effekten har dock i allt väsentligt uteblivit.
I en utvärdering av det första steget i nedsättningen av arbetsgivaravgiften
för unga har Riksrevisionen konstaterat att det lett till små
sysselsättningseffekter och stora dödviktseffekter. Även Finanspolitiska
rådet är tveksamma till reformens effektivitet, en bedömning som
även görs i en underlagsrapport till Globaliseringsrådets skattegrupp.
Inte ens regeringen verkar tro på några större effekter. I Finansplanen i
budgetpropositionen för år 2012 anges att den sammantagna effekten

av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga långsiktigt ska öka
sysselsättningen med 8 000 personer. Det återstår att se om detta
verkligen blir fallet. Men om regeringens bedömning är korrekt så
innebär det att varje jobb skulle kosta omkring 2 miljoner kronor,
vilket närmast är att betrakta som en vårdslös hantering av skattemedel
Strukturella utmaningar för arbetsmarknadspolitiken
Mellan 2010 och 2015 sker extra stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden.
Under åren 2010-2015 växer arbetskraften av demografiska
skäl endast i storstadslänen medan den minskar i stora delar av
övriga landet. För första gången i modern tid kommer antalet nytillträdande
ungdomar att vara lägre än åldersavgångarna på riksnivå.
Vissa branscher och regioner kommer till följd av denna problematik
sannolikt att drabbas av betydande rekryteringsproblem. Särskilt stora
beräknas problemen bli inom den offentliga sektorn, som riskerar att få
stora svårigheter att fylla åldersavgångarna. Detta gäller inte minst
många kommuner i glesbygd.
Men även inom industrin kommer man att märka av problemen kring
generationsväxlingen. Trots att sysselsättningen där kommer att
minska framöver till följd av rationaliseringar och tillskottet av arbetskraft
beräknas kunna balansera åldersavgångar på nationell nivå, så
kan underskotten på utbildad arbetskraft i vissa fall bli betydande.
Framförhållning vad gäller utbildning av arbetskraft och matchning
mot sektorer som annars riskerar betydande svårigheter är därigenom
central.
Ungdomsarbetslösheten - en av de högsta i Europa
Som framgår av figur 4 (utelämnad) så följde den svenska ungdomsarbetslösheten
den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden relativt
väl fram till omkring år 2000, låt vara att magnituden i både upp- och
nergångar har varit större. Men de senaste tio åren har det skett en
tydlig avvikelse från detta mönster. Samtidigt som den öppna
arbetslösheten i gruppen 25-74 år har planat ut på en nivå kring fem
procent, så har arbetslösheten bland unga fortsatt att stiga relativt
kontinuerligt och har de senaste åren legat på väl över 20 procent.
Av tabell 3 (utelämnad) kan man konstatera att antalet arbetslösa unga
år 2011 var nära 150 000, en ökning med över 20 000 personer sedan
år 2006. Det framgår också att en betydande del av de unga arbetslösa
utgörs av heltidsstuderande som söker arbete. År 2011 stod denna
grupp för 67 000 eller 45 procent av det totala antalet arbetslösa.
Andelen unga arbetslösa som är heltidsstuderande har dock, bortsett
från en tydlig nedgång under 2009, varit relativt stabil under de
senaste åren.
Sverige sticker ut internationellt när det gäller nivån på ungdomsarbetslösheten.
År 2010 hade Sverige den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten
bland de 34 OECD-länderna. De länder med högre
arbetslöshet bland unga kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk
kris. Här finner vi länder som Grekland, Irland, Spanien, Ungern
och Italien.
Samma mönster framträder om man studerar något färskare data för
EU-15 från Eurostat. Här placerar sig Sverige på en sjätte plats under
fjärde kvartalet 2011. Endast Grekland, Spanien, Portugal, Italien och
Irland uppvisar en högre ungdomsarbetslöshet.
Den höga ungdomsarbetslösheten i många länder, inte minst i södra
Europa, beror i hög grad på en allmänt mycket svag utveckling på
arbetsmarknaden. År 2010 var dock Sverige ett relativt genomsnittligt

OECD-land vad avser arbetslösheten sett över hela arbetsmarknaden.
För att få en uppfattning om hur Sverige presterar när det gäller just
arbetslösheten bland unga så har vi i figur 5 (utelämnad) nedan relaterat
arbetslöshetsnivån i gruppen 15-24 år till nivån i gruppen 25-54 år.
Av figuren framgår att Sverige har den högsta kvoten av alla studerade
länder, det vill säga i förhållande till det allmänna läget på arbetsmarknaden
så var Sverige år 2010 sämst i hela OECD-området på att få
unga i arbete.
Som tabell 4 (utelämnad) visar så finns det en mycket tydlig koppling
mellan arbetslöshet och utbildningsnivå bland unga. I gruppen som
saknar fullständig gymnasial utbildning är arbetslösheten ungefär
dubbelt så hög som bland de övriga. Denna tydliga överrepresentation
framgår också om man studerar data över de unga arbetslösa som är
inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Under perioden 2008-2011 var i
genomsnitt 25 300 personer i åldern 16-24 år med högst förgymnasial
utbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket i genomsnitt
motsvarade 21,6 procent av alla inskrivna i åldersintervallet.
Utvecklingen i kommunsektorn
Enligt regeringens vårproposition bedöms kommunsektorn nå ett samlat
överskott på 8 miljarder kronor under innevarande år. Därmed uppfyller
kommunsektorn som helhet balanskravet, men marginalen är så
pass knapp att regeringen bedömer att resultatet understiger vad som
är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Även de kommande
åren antas kommunsektorn göra så små överskott att man enligt regeringens
bedömning underskrider nivån för god ekonomisk hushållning.
Först 2016 bedöms resultatet vara i nivå med god ekonomisk
hushållning.
med närmare fyra procent perioden 2013-2016. Ökningen kan nästan
helt och hållet härledas till att skatteunderlaget ökar. Statsbidragen
bedöms däremot i stort sett ligga still. Den måttfulla ökningen av
kommunernas intäkter kompenserar i princip endast för de ökade
lönekostnaderna. Det gör att antalet kommunalt finansierade arbetstimmar
antas falla något fram till 2016.
Vi ser med oro på utvecklingen i kommunsektorn, i synnerhet mot
bakgrund av risken för en sämre utveckling på arbetsmarknaden med
de direkta effekter det får på kommunernas skatteunderlag. Väl
fungerande välfärdstjänster är helt centralt för fler jobb och växande
företag. Rapporter om att framför allt kvinnor tvingas tacka nej till nytt
jobb eller gå ner till deltidsarbete som en följd av brister i barn- och
äldreomsorgen måste tas på största allvar. Detsamma gäller de
sjunkande resultaten i grund- och gymnasieskolan som på sikt kan bli
en betydande hämsko på tillväxten i ekonomin.
Ökande barnfattigdom i spåren av jobbmisslyckandet
Den relativa barnfattigdomen har ökat under lång tid, i takt med att
inkomstskillnaderna har ökat i det svenska samhället. Den absoluta
barnfattigdomen har däremot länge minskat, men denna trend verkar
nu ha vänt. Under den första borgerliga mandatperioden åren
2007-2010 kan vi notera ett trendbrott. Det handlar inte längre bara om
ökade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen förlorade
inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler. I grunden är
barnfattigdomen ett arbetsmarknads- och utbildningsproblem. Låg
utbildning hos föräldrarna ökar risken för barnfattigdom markant
därför att dagens arbetsmarknad ställer högre krav.
Enligt regeringen beräknas skatter och statsbidrag tillsammans växa

C Ansvar för offentliga finanser
Sunda statsfinanser är grunden
Starka offentliga finanser är kärnan i vår ekonomiska politik. En solid
offentligfinansiell ställning är en förutsättning för uthållig tillväxt och
stabil välfärd. Friheten som starka statsfinanser ger ska användas till
att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Det finanspolitiska
ramverk som utvecklats av tidigare socialdemokratiska regeringar är
en central förklaring till att de svenska statsfinanserna är starkare än i
de flesta andra jämförbara länder. Systemet med årliga budgettak, en
rambeslutsmodell som försvårar en kostnadsdrivande riksdagsbehandling
samt överskottsmål har tjänat Sverige mycket väl och kommer
under överskådlig tid vara en given utgångspunkt för vår ekonomiska
politik.
Att värna om offentliga finanser handlar om att stärka såväl konjunktur-
som strukturpolitiken. Genom ett högt finansiellt sparande i goda
tider kan vi stimulera ekonomin och värna välfärden i sämre tider.
Sunda offentliga finanser handlar också om att rusta Sverige för de
långsiktiga utmaningar som väntar, inte minst den besvärliga demografiska
utvecklingen som under en betydande period kommer att sätta ett
hårt tryck på de offentliga välfärdssystemen.
Under de år som gått sedan det nuvarande finanspolitiska ramverket
utformades har betydelsen av starka offentliga finanser knappast
minskat. Tvärtom har det förmodligen aldrig varit viktigare än nu att
upprätthålla ordning och reda i den offentliga ekonomin. De allt
intensivare flödena av kapital, arbetskraft, varor, tjänster och knowhow
gör att ett lands ekonomiska utveckling i allt större utsträckning
gjorts beroende av i vilken utsträckning man kan erbjuda en robust
makroekonomisk miljö.
Häri finns också en tydlig demokratisk aspekt. Om skenande budgetunderskott
och växande offentlig skuldsättning rubbar det grundläggande
förtroendet för ett lands ekonomi så snävas också politikens
spelrum in. Olika typer av strukturreformer, hur ambitiösa och välgenomtänkta
de än är, får helt enkelt svårt att påverka den ekonomiska
utvecklingen om det samtidigt finns ett latent misstroende mot den underliggande
stabiliteten i finanspolitiken. På så vis innebär stora obalanser
i den offentliga ekonomin att den politiska makten de facto flyttar
bort från de valda församlingarna och in i börssalar och styrelserum
Det här skänker oss en helt central insikt: Tror man på att politiken kan
göra skillnad, då måste man också per definition vara övertygad om
vikten av sunda statsfinanser
Ett sysselsättningspolitiskt ramverk
Full sysselsättning – det allt överskuggande målet
Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och
utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen
försörjning. Arbete skapar delaktighet. Arbete ger den enskilde friheten
att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar.
Vi kan aldrig acceptera arbetslösheten. Full sysselsättning är det
övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken.
Som land har vi inte råd med det slöseri som arbetslösheten innebär.
När alla har ett arbete blir Sverige rikt, både ekonomiskt och mänskligt.
Med fler människor i arbete klarar vi också att finansiera en hög
ambitionsnivå inom utbildning, vård och omsorg för alla. Sverige står
inför en betydande demografisk utmaning. Fram till år 2030 kommer

antalet personer i Sverige över 85 år, det vill säga personer som
generellt är i den mest vårdkrävande åldern, att öka med omkring 50
procent. Under samma period förväntas befolkningen i arbetsför ålder
(20–64 år) stagnera (+2 procent). Fler i arbete och fler arbetade timmar
är en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärdstjänster
av hög kvalitet.
Det indirekta sysselsättningsmålet bör göras explicit
Ett vanligt syfte med ekonomisk-politiska mål är att påverka förväntningarna
hos hushåll och företag, och därigenom få dem att agera på
ett önskvärt sätt. Det gäller på ett tydligt sätt de inflationsmål som
numera införts i de flesta industriländer, men även ett sysselsättningspolitiskt
ramverk skulle kunna ha den funktionen.
Den åldrande befolkningen kan givetvis så tvivel kring det offentligas
möjlighet att finansiera sitt nuvarande åtagande. Därmed finns det en
risk att människor överger sin tilltro till den skattefinansierade
välfärden med följd att privata försäkringar vinner terräng. Om den
typen av beteende får fotfäste i breda grupper sätts ett betydande
politiskt nedåttryck på skatterna (få vill betala två gånger för samma
sak), vilket ytterligare sänker förväntningarna på vad det offentliga
kommer att kunna leverera.
Ett viktigt syfte med det finanspolitiska ramverkets överskottsmål är
att bygga upp en buffert för att bättre klara framtida kostnadsökningar
inom välfärden. Men om man utgår från en oförändrad skattekvot så är
det långtifrån givet att just ett överskott på en procent bygger upp en
tillräckligt stor buffert inför morgondagen. Det beror på att den långsiktiga
hållbarheten i de offentliga finanserna är extremt beroende av
vilka antaganden som görs om den framtida sysselsättningsutvecklingen.
Det innebär i sin tur att om man fastställer ett överskottsmål,
antar en viss nivå på den framtida skattekvoten och samtidigt gör
utfästelser kring omfattningen på det framtida offentliga åtagandet så
har man per definition också uttalat ett sysselsättningsmål, om än
indirekt.
Vi menar att det finns goda skäl att redovisa detta indirekta sysselsättningsmål
explicit. Ytterst handlar det om att öka trovärdigheten i vårt
grundläggande löfte om att välfärden även i framtiden huvudsakligen
ska vara solidariskt finansierad.
Hur kan man definiera ett sysselsättningsmål
Det arbete som tidigare socialdemokratiska regeringar gjort när det
gäller mål för sysselsättningen visar att sådana kan skapa betydande
tryck i policyprocessen mot att prioritera åtgärder som styr mot målet.
Det finns alltså inga skäl att betvivla att ett sysselsättningsmål kan
tydliggöra politikens övergripande inriktning och stärka incitamenten,
inte minst på fackdepartementen, för att lyfta fram nya förslag som
verkar i riktning mot måluppfyllelse. Men mer komplext blir det när
det kommer till hur målet till syvende och sist ska formuleras.
Ett första viktigt vägval är huruvida ett mål ska avse kortsiktig, konjunkturellt
påverkad sysselsättning eller den långsiktiga, strukturella
sysselsättningen. Möjliga fördelar med att välja ett mål kopplat till den
kortsiktiga sysselsättningen är att ett sådant skulle bli tydligt och
mycket enkelt att följa upp. Problemet med ett mål som ska uppfyllas
med täta intervall, till exempel på årsbasis, är dock att man bygger upp
en olycklig grumlighet i rollfördelningen mellan finans- och penningpolitiken.
Ett kortsiktigt mål riskerar också att hamna i konflikt med
överskottsmålet eftersom det då, särskilt under ett valår, kan uppstå
starka drivkrafter för en regering att bedriva en alltför expansiv
finanspolitik

En annan central avvägning rör hur många mål och indikatorer som
ska ingå i det sysselsättningspolitiska ramverket. Här finns i grunden
två motstående intressen som måste balanseras mot varandra. Å ena
sidan vikten av att inte skapa målkonflikter, vilket självfallet bäst
uppnås med bara ett mål. Å andra sidan behovet av att ha en bredd i
målstrukturen, inte minst för att säkerställa att måluppfyllnad sker på
önskvärt sätt. Här finns också tänkbara mellanvägar, till exempel att
komplettera ett ensamt huvudmål med delmål utan samma formella
status.
Slutligen måste man självfallet bestämma sig för vilket eller vilka mått
som ska ingå i ramverket (ett urval av möjliga mått redovisas i punktform
nedan). Det beslutet är i hög grad beroende av vad man i grunden
vill uppnå. I det föregående har vi beskrivit välfärdens framtida finansiering
som ett av våra huvudmotiv. Det skulle tala för arbetade timmar,
eftersom det är ett robust mått på skatteunderlagets utveckling.
Hade vår primära utgångspunkt varit en annan, till exempel att minska
det långvariga utanförskapet, så hade det sannolikt legat närmare till
hands att använda långtidsarbetslöshet eller helårsekvivalenter som
mått.
* Arbetslöshet
* Personer i arbete
* Långtidsarbetslöshet
* Sysselsättningsgrad
* Personer i arbete
* Arbetade timmar (per capita)
* Helårsekvivalenter
Väger man ihop alla de olika aspekter som finns på hur ett sysselsättningspolitiskt
ramverk kan formuleras så framträder ett antal preliminära
slutsatser. För att tydliggöra betydelsen av ökad delaktighet på
arbetsmarknaden så framstår sysselsättningsgraden som ett lämpligt
mått. Sysselsättningsgraden skulle eventuellt också kunna kompletteras
med antalet arbetade timmar och/eller det relativa arbetslöshetstalet.
Fördelen med måttet arbetade timmar är att det har mycket
stark koppling till hur de totala inkomstskatterna och därmed välfärdens
finansieringsbas utvecklas. En poäng med ett mål för antalet
arbetade timmar är dessutom att det motverkar tendenser till ökat
deltidsarbete, som skulle kunna bli en följd av att enbart ha ett mål för
sysselsättningsgraden. Därtill kan det övervägas om huvudmålen ska
kompletteras med någon form av delmål. Att bryta ned och kontinuerligt
följa upp huvudmålen på undergrupper skulle vara av stor
betydelse, inte minst för att öka precisionen i de insatta åtgärderna.
Ytterligare en dimension som måste analyseras djupare är vilka
åldersgrupper som ska avses, bland annat för att undvika en konflikt
mellan sysselsättningsmålet och våra höga utbildningspolitiska
ambitioner.
Offentliga investeringar och det finanspolitiska ramverket
Högt sparande i svensk ekonomi
De senaste 15 åren har präglats av högt finansiellt sparande i svensk
ekonomi, både i offentlig och privat sektor. Det höga sparandet har
kommit till utryck i stora bytesbalansöverskott. Under perioden
1995-2011 har bytesbalansöverskottet i genomsnitt uppgått till nära 6
procent av BNP. Samtidigt har de inhemska investeringarna, mätt som
andel av BNP, i allt väsentligt legat kvar på samma nivå.
Det är framför allt privat sektor som ligger bakom överskotten i
bytesbalansen, men även offentlig sektor har bidragit genom att i nära

femton års tid generera årliga överskott på i genomsnitt cirka en
procent av BNP. Den totala offentliga skuldsättningen har pressats ned
från omkring 75 procent av BNP i mitten av 1990-talet till under 40
procent år 2011. Det statsfinansiella ramverket är självfallet en mycket
viktig faktor bakom denna remarkabla utveckling.
Eftersom bytesbalansens saldo definitionsmässigt är skillnaden mellan
finansiellt sparande och inhemska investeringar så innebär stora
ihållande överskott i bytesbalansen att Sverige har kommit att bli en
betydande kapitalexportör. Därmed sällar sig Sverige till en ganska
liten skara länder som förutom Kina, Japan, Tyskland, Schweiz och
Nederländerna huvudsakligen består av en rad oljeexporterande stater.
Är de offentliga investeringarna för låga
Det kan naturligtvis finnas fullt rimliga, rationella skäl till att Sverige
byggt så stora nettofordringar på utlandet. Placeringar i utländska
finansiella tillgångar, särskilt på nya tillväxtmarknader, kan självfallet
tänkas ge högre räntabilitet än inhemska investeringar. Men det kan
också finnas andra och mer dystra förklaringar, nämligen att vi av
olika skäl investerat på en för låg nivå på hemmaplan.
Den ekonomiska statistiken indikerar också att Sverige under en längre
tid sannolikt investerat för lite i reala, offentliga tillgångar. I en internationell
jämförelse gjord av SNS Konjunkturråd 2012 konstateras att
Sverige under det senaste decenniet stått sig väl när det gäller investeringar
i maskiner och immateriella tillgångar, det vill säga kapitalslag
som huvudsakligen kan knytas till privat sektor. Däremot intar Sverige
en bottenplacering vad avser investeringar i de delvis komplementära
kapitalslagen infrastruktur och bostäder, där det förstnämnda till
övervägande del utgörs av offentliga tillgångar. De låga svenska
investeringarna i infrastruktur, i synnerhet transportinfrastruktur, och
bostäder bekräftas också av statistik från Euroconstruct. Även Finanspolitiska
rådet har pekat på bristerna i transport-systemet, framför allt
när det gäller järnvägen.
Men bilden är inte entydig. Konjunkturinstitutet drar i en färsk analys
slutsatsen att investeringarna i transportsystemet under de senaste
decennierna inte hållit jämna steg med trafikutvecklingen, framförallt
på järnvägssidan och i storstadsregionerna. Men samtidigt pekar man
på att de investeringarna som andel BNP trendmässigt ökat under de
senaste tio åren (se figur 5) och att standarden på det svenska transportsystemet
förbättrats mer än genomsnittet för Europa.
I figuren ovan (utelämnad) relateras offentliga investeringar till BNP,
vilket är ett vanligt analytiskt tillvägagångssätt. Investeringskvoter ger
dock relativt svag vägledning när det gäller att bedöma aktuellt
investeringsbehov. Det är ju mängden kapital, till exempel i form av
kapacitet i transportsystemet, som är det intressanta och inte hur stora
investeringarna är vid en viss tidpunkt. Ett på många sätt mer relevant
mått är den offentliga kapitalstocken, det vill säga det samlade värdet
av investeringar som gjorts under mycket lång tid i vägar, järnvägar,
byggnader och annat fysiskt kapital i offentlig ägo. Det finns starka
skäl att anta att den offentliga kapitalstocken i allt väsentligt bör öka i
samma takt som BNP. Det beror bland annat på att belastningen på
vägar och järnvägar i princip ökar linjärt med aktiviteten i ekonomin.
Kapitalstocken växer om bruttoinvesteringarna överstiger förslitningen,
de vill säga om nettoinvesteringarna överstiger noll.
Finanspolitiska rådet har dock genom egna beräkningar skapat tidsserier
från 1980 till 2005 över statens och kommunernas kapitalstockar.
Dessa beräkningar visar en över tid tydlig minskning av den
offentliga kapitalstockens värde i relation till BNP. Utvecklingen kan i

första hand härledas till kommunsektorn, men även den statliga
stocken har över tid minskat i storlek relativt BNP.
Mål för offentliga investeringar – en problematisering
Det nuvarande finanspolitiska ramverket säkrar långsiktigt en solid
finansiell ställning för staten men ger ingen garanti mot för låga
investeringar i reala tillgångar. Ramverket ställer förvisso inte upp
några formella hinder för högre offentliga investeringar. Det har dock
förts en diskussion om risken för att investeringar skjuts på framtiden
till förmån för permanenta utgiftsökningar och/eller skattesänkningar.
En sätt att hantera detta potentiella problem vore, som bland annat
Finanspolitiska rådet diskuterat, att formulera om överskottsmålet till
att avse ett mål för det totala offentliga sparandet, det vill säga både
finansiellt sparande och nettoinvesteringar. En sådan så kallad gyllene
regel har tidigare tillämpats i bland annat Storbritannien och Tyskland.
En uppenbar nackdel med att formulera en gyllene regel är dock att det
öppnas upp en möjlighet att kringgå överskottsmålet genom att
klassificera om offentlig konsumtion till investeringar. Det kan också
ifrågasättas varför en gyllene regel ska begränsas till just fysiska
investeringar och inte omfatta till exempel offentligt finansierad
utbildning och forskning. Vidare kan man konstatera att den ena
komponenten i ett utvidgat överskottsmål, nettoinvesteringarna, skulle
bli extremt känslig för vilka antaganden som görs när det gäller
livslängder för olika kapitalslag, vilket utgör ytterligare en risk för
manipulation.
Sammantaget talar det mesta för att en gyllene regel knappast är en
framkomlig väg. Däremot finns det starka skäl att förbättra uppföljningen
av hur de offentliga investeringarna utvecklas, bland annat
genom högre kvalitet i den officiella statistiken. En annan mer
realistisk handlingsväg skulle kunna vara den modell som skissats av
SNS Konjunkturråd 2012 och som innebär att man kompletterar de
treåriga utgiftstaken med en plan för de offentliga investeringarna
under samma period. En sådan plan skulle, utöver fysiska investeringar,
även kunna inrymma satsningar på utbildning och forskning.
Det synes rimligt att i så fall ge de treåriga investeringsplanerna en
svagare formell ställning än utgiftstaken. Därigenom skulle man sätta
ett något hårdare tryck på att öka långsiktigheten i den ekonomiska
politiken, men utan att för den skull förlora särskilt mycket i stabiliseringspolitisk
flexibilitet.
Det bör också påpekas att en närmare koppling mellan budgetprocessen
och infrastrukturplaneringen ökar kraven på beslutsunderlag
avseende lönsamheten i olika satsningar. Kalkylerad samhällsekonomisk
nytta måste vara tydligt styrande för vilka objekt som ska genomföras.
D. En politik för fler jobb och växande företag
Globaliseringen innebär en dramatisk ekonomisk och politisk maktförskjutning
i världen. En helt ny global arbetsfördelning är under
utformning där länder i Asien, Sydamerika och östra Europa nu klättrar
mycket snabbt i den industriella värdekedjan.
Välståndsökningen under de senaste två decennierna saknar motstycke
i världshistorien. Den snabba ekonomiska utvecklingen, inte minst i
folkrika länder som Kina och Indien, har kraftigt minskat fattigdomen
i världen. Mellan 1990 och 2005 minskade andelen av världens

efolkning som lever i extrem fattigdom från 42 till 25 procent. I
absoluta tal motsvarar det en minskning med 443 miljoner människor.
Blickar man ut över världen är det inte svårt att uppfatta den enorma
positiva kraft som släppts lös genom nedrivna hinder för handel,
investeringar, resor och informationsutbyte. Ändå är det ibland lätt att
utifrån ett snävare västeuropeiskt perspektiv också betrakta globaliseringen
som något negativt, som ett hot. Självfallet innebär den uppskruvade
internationella konkurrensen att det sätts ett hårdare strukturomvandlingstryck
mot de mogna industriländerna, vilket på kort sikt
kan leda till anpassningsproblem när i huvudsak lönekonkurrerande
produktion måste ersättas av varor och tjänster med högre förädlingsvärde.
Men samtidigt öppnas det upp nya, snabbväxande avsättningsmarknader
för svenska företag. Den ökande globala efterfrågan på
investeringsvaror, mineraler samt infrastruktur för it och telekommunikation
har tämligen entydigt gynnat länder med den typ av sammansättning
av exporten som Sverige har. Vår uppfattning är tydlig;
Globaliseringen är i grunden något oerhört positivt och kan, rätt hanterad,
innebära mycket stora möjligheter för ett land som Sverige.
Globaliseringen i kombination med den gröna omställningen är en
särskilt intressant möjlighet som inte får gå oss förbi. De företag och
länder som finner nya och effektiva vägar till ett minskat fossilberoende
kommer att stå bäst rustade i den globala konkurrensen när
priserna på fossila bränslen successivt stiger.
Sveriges starka industriella bas, den relativt välutbildade befolkningen
samt den erkänt goda förmågan till anpassning och omställning gör att
det finns all anledning att vara optimistisk om Sveriges möjligheter att
även på lång sikt hävda sig i en allt hårdare global konkurrens.
Ytterligare faktorer som stärker Sveriges position gentemot omvärlden
är robusta demokratiska institutioner, ett väl fungerande skydd av
äganderätten samt en effektiv och ickekorrupt offentlig förvaltning.
Men det finns också orosmoment. I denna motion har vi identifierat sju
delvis sammanlänkade problemområden som om inget görs kan bli
allvarliga hot mot jobb och företagande i Sverige.
* Det bristande samarbetsklimatet. Sverige är för litet för att inte ha ett
nära samarbete mellan politik, näringsliv och akademi när det gäller
utformningen av närings- och jobbpolitiken.
* Den höga ungdomsarbetslösheten. Personer utan fullständig
gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade i gruppen unga
arbetslösa. Utan snabba och kraftfulla insatser riskerar vi att få stora
grupper som redan i unga år slås ut permanent från arbetsmarknaden,
vilket innebär enorma kostnader för både samhälle och individ.
* Bristande omställningsförmåga. Vi ser att tiden för att rekrytera ny
personal blir allt längre och en stor andel företag som uppger att de har
problem att få tag i rätt arbetskraft och därför tvingas avstå från
produktion. En tredjedel av de öppet arbetslösa är nu långtidsarbetslösa,
en grupp som i realiteten har mycket svårt att konkurrera om
jobben. I takt med att kraven på arbetsmarknaden skärps så ökar också
kraven på arbetskraftens omställningsförmåga. Arbetsmarknads- och
utbildningspolitiken måste svara upp mot detta.
* Brist på riskvilligt kapital. En god tillgång på riskkapital är helt
centralt i en modern, innovationsdriven ekonomi. Att framförallt småoch
medelstora företag nu signalerar svårigheter att attrahera kapital
måste tas på djupaste allvar.

* Den sårbara forskningen. Sverige har länge tillhört de länder i
världen som investerar mest i forskning, mätt som andel av BNP. Men
Sveriges ställning som ledande forskningsnation vilar på bräcklig
grund eftersom en betydande del av de totala investeringarna görs
inom ett fåtal stora och internationellt lättrörliga företag.
* Låga investeringar i transportinfrastrukturen. Tillgänglig statistik
tyder på att Sverige under lång tid underinvesterat i vägar och järnvägar.
Bristande kapacitet och minskad tillförlitlighet försvårar och
fördyrar näringslivets transporter. Sämre möjligheter till arbetspendling
gör även att den nödvändiga utvecklingen av större och mer
slagkraftiga lokala arbetsmarknader riskerar att stanna av.
* Sjunkande resultat i skolan. I omställningen till en mer kunskapsorienterad
ekonomi är hög kvalitet i skolan en kritisk framgångsfaktor.
Att Sverige tappar i internationella kunskapsmätningar är därför
mycket allvarligt. Andelen som lämnar grundskolan utan grundläggande
gymnasiebehörighet har ökat ett flertal år i rad. Sverige har
också förlorat sin internationella topposition när det gäller likvärdighet
i skolan.
Strategisk samverkan
I den globala ekonomin är det inte enbart företag som konkurrerar med
varandra. I en allt större utsträckning konkurrerar också länder och
regioner om bland annat investeringar och arbetstillfällen.
Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det
finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer
som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella
konkurrensen. Det krävs helt enkelt ett förtroendefullt och strategiskt
samarbete mellan politik, näringsliv, fack och akademi. Dagens
situation lämnar tyvärr mycket övrigt att önska.
Sverige har ett antal starka kluster av kunskap och företag. Utmärkande
för dessa är att de består av ett större antal företag som både konkurrerar
och samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom
företagen som i samarbete med högskolor och universitet. Klustren
länkas i många fall också samman av ett betydande flöde av arbetskraft
mellan deras olika delar.
Vi vill därför bygga en modell för strategisk samverkan mellan olika
samhällssektorer. Sverige behöver mer av samarbete och gemensamma
prioriteringar av forskningsresurser, utbildningsinsatser och exportoch
investeringsfrämjande.
Den snabba omvandlingen av ekonomin gör det emellertid allt vanskligare
att bygga upp en modell för strategisk samverkan utifrån den
formella/statistiska indelningen av näringslivet i olika branscher.
Företag i olika branscher och av starkt varierande storlek blir alltmer
integrerade med varandra i komplexa produktions- och innovationssystem
som oftast inte låter sig beskrivas med hjälp av den traditionella
branschindelningen.
Därför vill vi i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga
organisationerna utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt
i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle - både inhemska
och globala. Ansatsen bygger på tanken att framtidens samhälliga
möjligheter och utmaningar, rätt hanterade, i många fall kan innebära
betydande möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och därmed
skapa nya arbetstillfällen.
Som ett led i arbetet med att bygga strategisk samverkan föreslår vi

även att det inrättas en nationell innovationsberedning. Den ska ha till
uppgift stärka samverkan mellan olika aktörer runt om i landet och
samla arbetet för att utveckla Sveriges innovations- och konkurrenskraft.
Den kommer att ha högsta politiska prioritet och ledas av statsministern.
Identifieringen av vilka områden som borde bli föremål för strategisk
samverkan vill vi genomföra förutsättningslöst och i nära dialog med
representanter från olika samhällssektorer. Få samhällsområden torde
dock lämpa sig så väl för ett strategiskt, sektorsövergripande samarbete
som den komplexa och mycket kunskapsintensiva hälso- och sjukvården.
I fördjupningen nedan har vi därför valt att lyfta fram just Life
Science som ett exempel på hur en samverkansmodell kan se ut. Andra
exempel på högintressanta områden för strategisk samverkan är miljöoch
energi, gruvnäringen, transportsektorn, hållbar stadsplanering samt
de växande besöksnäringarna.
Strategisk samverkan – exemplet Life Science
Den snabba ökningen av antalet personer i vårdkrävande ålder under
de kommande tjugo åren ställer stora krav på hela vård- och omsorgssektorn.
Det är en utmaning som Sverige dessutom har gemensamt
med i princip hela Europa, vilket innebär att svenska produkt- och
processinnovationer på det här området kan ge ett tydligt mervärde till
vården och omsorgen av våra gamla, samtidigt som svenska produkter
och tjänster kan få avsättning på utländska marknader.
Samtidigt ser vi snabbt ökande efterfrågan på sjukvård i andra delar av
världen. Det allmänna mönstret är att andelen välfärdstjänster i
ekonomin växer i takt med att välståndet ökar. Mycket talar därför för
att den snabba industriella utvecklingen i länder som Kina, Indien och
Brasilien på sikt kommer att åtföljas av en kraftig ökning av efterfrågan
på sjukvårdsrelaterade varor och tjänster. Häri ligger en stor
exportpotential för svenska företag.
Sverige har stolta traditioner när det gäller utveckling av sjukvård,
läkemedel och medicinteknik, en position som tyvärr delvis håller på
att gå förlorad. Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige
har försvagats över tiden.
Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet
anställda i Sverige. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser till att
utrymmet för kliniska prövningar på svenska sjukhus snävas in och att
introduktionen av nya läkemedel och ny medicinsk teknik i sjukvården
sker i allt långsammare takt. Långsiktigt innebär detta att kunskapsbasen
krymper, att svenska patienter inte alltid får tillgång till de mest
säkra och effektiva behandlingsmetoderna samt, inte minst, att Sverige
går miste om stora exportintäkter och många högkvalificerade
arbetstillfällen.
Det behövs nu politisk handling för att hålla kvar och utveckla det
svenska Life Science-klustret. Vi vill därför skapa ett målmedvetet och
strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringsliv och
akademi. Ett samarbete för bör innehålla en bred uppsättning åtgärdsområden,
exempelvis:
* Kraftsamling för ökad klinisk forskning. Vi vill se ett fördjupat
samarbete mellan sjukvården, den forskande läkemedelsindustrin
samt den medicintekniska industrin för ökad klinisk forskning. Det
kräver ökade resurser men också nya incitament och ett nationellt
ansvarstagande.
* Översyn av pris- och subventionssystemen samt ersättningsmodellerna
för att stimulera ordnad introduktion av innovativa

produkter i hälso- och sjukvården.
* Genomlysning av relevanta skatter i syfte att stimulera utvecklingen
av klustret.
* Utökade incitament för samarbete mellan akademi och näringsliv.
* Ökade resurser till den statligt finansierade forskningen.
* Utveckling och bättre användning av befintliga kvalitetsregister och
biobanker för en målmedveten kvalitetshöjning av svensk sjukvård.
* Medvetet nyttjande av innovativ upphandling för att introducera nya
läkemedel, ny teknik och nya behandlingsmetoder.
* Bättre mätning och uppföljning av behandlingsresultaten i vården i
syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för verkliga vårdval.
Insatser för att bryta ungdomsarbetslösheten
Utbildningskontrakt för unga arbetslösa utan fullständig
gymnasieutbildning
Bland unga arbetslösa är personer utan fullständig gymnasieutbildning
kraftigt överrepresenterade. Bland de unga i åldern 20-24 år med
endast förgymnasial utbildning är arbetslösheten omkring 40 procent.
Även i äldre åldersgrupper är risken för arbetslöshet betydligt högre
för personer utan gymnasiekompetens.
För unga utan fullständigt gymnasium är det inte självklart att fokus på
att snabbt komma ut i arbete är det långsiktigt mest effektiva. Tvärtom
kan en insats som leder till ett tillfälligt jobb minska individens möjligheter
att klara den egna försörjningen på lång sikt.
Kraftfulla, riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många
unga som möjligt till gymnasiekompetens är därför en nyckel för att
pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Det är att ta ansvar både för
samhällsekonomin och för individens möjligheter på lång sikt. En
möjlighet till fullföljd gymnasieutbildning i den tidiga vuxenåldern ger
den arbetslöse betydligt bättre chanser på arbetsmarknaden i flera
decennier framåt.
Vårt långsiktiga mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig
gymnasieexamen. Ett delmål är att 95 procent av alla mellan 18 och 24
år senast år 2020 ska ha en gymnasieexamen eller studera för att få
det.
För att nå detta mål föreslår vi att ett utbildningskontrakt införs för alla
unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier.
Utbildningskontraktet innebär att man erbjuds en individuellt utformad
utbildningsplan och garanteras insatser som ska leda fram till gymnasieexamen.
För unga som är under 25 år ska det inte längre vara
möjligt att få stöd från det offentliga utan att man följer en handlingsplan
som leder till gymnasieexamen.
Den individuella utbildningsplanen ska präglas av att det finns många
olika vägar fram till ett slutbetyg och att behoven skiljer sig mellan
olika individer. Planen utgörs av en individuell kombination av
praktik, jobb och utbildning, med utgångspunkt i vad som passar bäst
för den enskilde. Vissa kommer att studera inom exempelvis vuxenutbildning
eller folkhögskola på heltid, andra varvar deltidsstudier med
antingen praktik eller arbete.
Den individuella planen är central. Den innehåller garantier om
insatser men också skyldigheter från individen att delta aktivt. Planen
följs upp regelbundet. Målet ska vara tydligt – efter fullföljd plan ska
den enskilde ha fått en fullständig gymnasieutbildning.

Inom ramen för utbildningskontraktet föreslår vi att det införs en
modell liknande den som använts i Västerås, och som innebär att
ungdomar får arbeta halvtid på avtalsenliga villkor samtidigt som man
läser in gymnasieexamen. Antalet platser är begränsat, tidssätts vanligtvis
till sex månader och ungdomarna får söka platserna. För att
stimulera den typen av lösningar erbjuder staten en ekonomisk stimulans
till den arbetsgivare som till avtalsenlig lön deltidsanställer en ung
person under de premisserna. Ytterligare en variant är att varva studier
med praktik. För att åstadkomma fler praktikplatser erbjuder staten ett
handledarstöd till arbetsgivare som tar emot praktikanter inom ramen
för utbildningskontraktet. För att få till stånd många olika möjligheter
är kontakter med näringliv och arbetstagarorganisationer centrala.
Utbildningskontraktet innebär att när en person under 25 år som saknar
gymnasieexamen söker stöd på Arbetsförmedlingen slussas denne
direkt in i utbildningskontraktet och en individuell utbildningsplan
upprättas. Det innebär att alla arbetsmarknadspolitiska insatser, såsom
nystartsjobb och olika typer av arbetsmarknadsutbildningar, villkoras
med att den unge följer utbildningsplanen. Även alla former av
ekonomisk ersättning villkoras av att utbildningsplanen fullföljs.
För de unga som ingått ett utbildningskontrakt utgår ett särskilt
studiestöd eller det förhöjda studiebidraget. Det särskilda studiestödet
finns på två nivåer. Den ena nivån motsvarar vad individen skulle ha
fått i aktivitetsstöd/a-kassa och för de som inte är berättigade till a-
kassa motsvarar studiestödet vad individen skulle ha fått i försörjningsstöd.
För dem som inte är berättigade till vare sig a-kassa eller
försörjningsstöd finns möjlighet att ta del av det förhöjda studiebidrag
som idag ges till personer mellan 20 och 24 år som studerar för att nå
grundskole- eller gymnasiekompetens.
Insatserna inom utbildningskontraktet ska vara anpassade efter
förhållandena på den lokala arbetsmarknaden och det regionala
näringslivets behov. För att genomföra utbildningskontraktet krävs
insatser på flera nivåer, såväl lokalt som statligt. Samordning bör ske
mellan kommuner, kommun- och regionförbund, Arbetsförmedling
med flera aktörer.
Kommunens har idag ett ansvar för att följa upp arbetslösa ungdomar
under 20 år som inte har gymnasieexamen. Det arbetet bör intensifieras
i kommunerna så att de kan kartlägga, söka upp, motivera och
aktivera dessa ungdomar inom ramen för utbildningskontraktet.
Vi bedömer att utbildningskontraktet fullt utbyggd kommer att omfatta
10 000 platser till en årlig kostnad av drygt 2 miljarder kronor. Åtgärden
finansieras genom en avveckling av den generella nedsättningen
av arbetsgivaravgiften för unga.
Traineeplatser
För unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbildning och därför
inte kommer ifråga för insatser inom ramen systemet med utbildningskontrakt
kan det ändå finnas ett behov av särskilda åtgärder för att
underlätta inträde på arbetsmarknaden. Vi vill därför rikta en kraftfull
ekonomisk stimulans till de företag och organisationer som anställer
en trainee. Traineeplatserna anordnas i både offentlig och privat
verksamhet.
Tidigare arbetslöshetsperiod ska inte utgöra kriterium för att kvalificera
sig för en traineeanställning. Alla arbetsgivare ska kunna ansöka
om att anställa en trainee under förutsättning att det finns en godkänd
handlingsplan med ett tydligt utbildningsinnehåll. Den traineeanställde
ska få kunskaper om arbetsplatsen och branschen och ges möjlighet att

pröva på arbetsplatsens olika avdelningar och verksamheter. Det måste
också finnas en utsedd handledare på arbetsplatsen. Arbetsmarknadens
parter ska sluta avtal om traineeanställningarna.
För att öka kontaktytan mellan högskola och näringsliv samt underlätta
arbetsmarknadsinträde vill vi även skapa traineeplatser för unga akademiker.
För att komma ifråga för denna insats krävs att man är under
29 år och att man har examen på minst grundnivå. I övrigt gäller samma
regelverk som för de övriga traineeplatserna.
Nynäshamnsmodellen för sommarjobb införs i hela landet
Ett sommarjobb är ofta ungdomars första kontakt med arbetslivet.
Genom sommarjobb får ungdomar lära sig vilka krav som ställs på en
arbetsplats, praktiska arbetslivserfarenheter och referenser för sitt
framtida jobbsökande.
I Nynäshamn i södra Stockholms län har det under ett antal år
bedrivits ett mycket framgångsrikt samarbete mellan kommun och
näringsliv för att skaffa fram sommarjobb åt skolungdomar. Fyra
årskullar, de som slutat årskurs 9 på högstadiet till dem som slutat
årskurs 3 på gymnasiet, erbjuds sommarjobb och alla som lämnar in en
ansökan garanteras arbete. Garantin inkluderar arbete i tre veckor.
Av de sommarjobb som finns i satsningen är 60 procent inom det
privata näringslivet och resterande 40 procent inom den kommunala
verksamheten. De privata arbetsgivare som inte kan stå för hela
lönekostnaden kan erhålla en viss ekonomisk hjälp från kommunen.
Vi föreslår att Nynäshamnsmodellen utvidgas till att omfatta Sveriges
samtliga kommuner. De kommuner som inför modellen erhåller ett
särskilt statligt stimulansbidrag.
Omställning
Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem
har vi en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer. Det tyder på
brister i Sveriges omställningsförmåga, vilket är allvarligt. I en allt
skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att
lära nytt och ställa om snabbare än konkurrenterna.
Globaliseringen innebär att omvandlingen av svensk ekonomi accelererar.
Den snabba ekonomiska utvecklingen i folkrika stater som Kina
och Indien ökar pressen på svenska företag som huvudsakligen är
lönekonkurrerande.
Det finns, schematiskt sett, två alternativa strategier för att möta det
snabbt uppskruvade internationella konkurrenstrycket. En möjlighet är
att vidmakthålla svensk konkurrenskraft genom att sänka kostnadsläget,
det vill säga i första hand lönekostnaderna. Regeringens politik
har en rad inslag i den riktningen, inte minst den ineffektiva och dyra
sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Försämrade omställningsförsäkringar
i syfte att pressa ned reservationslönen på arbetsmarknaden
är en annan åtgärd i samma anda.
Vi är övertygade om att den väg regeringen slagit in på är en ekonomisk-politisk
återvändsgränd, som långsiktigt inte ger oss den välståndsökning
som krävs för att kombinera en hög kvalitet i de
offentliga välfärdstjänsterna med en stark tillväxt i hushållens köpkraft.
Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än
våra konkurrentländer, framförallt genom att öka kunskapsinnehållet i
de varor och tjänster som vi exporterar, inte genom sänkta löner.
Omställningen av svensk ekonomi är därför i betydande utsträckning
en fråga om kunskap och utbildning. I den nya, globaliserade ekono-

min måste var och en ges förutsättningar att under hela yrkeslivet
bygga på och anpassa sin kompetens efter en snabbt föränderlig
arbetsmarknad.
Högre utbildning
Den högre utbildningen är en hörnsten i vår politik för fler jobb och
växande företag. Utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan
måste fortsätta. Vårt mål är att hälften av 30-34-åringarna ska ha
genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola)
år 2020. Vi ser också ett stort behov av åtgärder för att höja
kvaliteten i den högre utbildningen, bland annat genom mer lärarledd
undervisning.
Den ökade arbetslösheten bland unga akademiker är oroande. För att
öka möjligheterna att efter examen snabbt komma in på arbetsmarknaden
vill vi skapa särskilda tranieeplatser för personer under 29 år
med examen från högskola eller universitet (se även ovan).
För att brygga över till de nya jobben är det viktigt att människor ges
goda förutsättningar att röra sig mellan arbete och högre studier.
Därför anser vi att arbetslivserfarenhet bör vara meriterande när man
söker till högskolan.
Vuxenutbildning
Utan gymnasiekompetens är utsikterna på arbetsmarknaden mycket
dystra. År 2011 var arbetslösheten över 17,4 procent bland dem med
endast förgymnasial utbildning, vilket kan jämföras med 7,3 procent
för dem med gymnasieutbildning och 4,6 procent för dem som läst
vidare på högskola. Statistiken visar med brutal tydlighet vikten av att
ge människor utan tillräcklig utbildningsbakgrund en andra chans. Vi
ser därför ett betydande behov av att bygga ut antalet platser på
vuxenutbildningen och inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen
under kommande år.
Utbildningsvikariat
Studier har visat att personer som under långa perioder vare sig ges
möjlighet till studier eller arbete riskerar att aldrig komma tillbaka till
arbetsmarknaden. I februari i år fanns det närmare 70 000 personer
som varit arbetslösa i mer än två år, en grupp som mer än fördubblats
sedan 2006.
Inom stora delar av arbetsmarknaden, inte minst inom äldreomsorgen,
står man nu inför betydande omställningsproblem till följd av en stor
generationsväxling. Behoven av såväl vidareutbildning av befintlig
personal som av nyrekryteringar växer, något som bör kunna öppna
dörrar även för personer som står lite längre bort från arbetsmarknaden.
För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad
arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande vill vi
införa ett system med utbildningsvikariat. Den arbetsgivare som
vikariatsanställer en långtidsarbetslös för att ge en fast anställd möjlighet
att fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges ett betydande
ekonomiskt stöd från staten. Den fast anställde behåller sina ordinarie
löneförmåner under utbildningstiden, men arbetsgivaren kan få
ersättning för utbildningskostnaderna.
Åtgärden har dokumenterat positiv effekt. I en utvärdering av Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, konstateras en signifikant
högre sannolikhet för den arbetssökande att hitta ett reguljärt jobb
om man haft ett utbildningsvikariat.

Omställning kräver trygghet
Arbetslivet ställer allt större krav på människors förmåga till flexibilitet.
Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning
under sitt yrkesverksamma liv. Nyfikenhet på det nya och oprövade
förutsätter trygghet. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och
sjukdom är därför centrala delar i vår politik för ökad omställningsförmåga.
En fungerande arbetslinje på en snabbt föränderlig arbetsmarknad
förutsätter en fungerande arbetslöshetsförsäkring. En OECD-studie har
visat att en bra arbetslöshetsförsäkring förbättrar matchningen på
arbetsmarknaden genom att den arbetslöse ges ekonomiska förutsättningar
att leta efter och hitta ett jobb som motsvarar utbildning och
arbetslivserfarenhet.
Den arbetslöshetsförsäkring som vi har idag svarar inte mot dessa
krav. Regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen har
skadat den svenska modellen och gjort att många arbetslösa idag
hänvisas till försörjningsstöd. Enligt Socialstyrelsen uppger omkring
40 procent av dem som uppbär ekonomiskt bistånd att arbetslöshet är
det främsta försörjningshindret.
En annan hörnsten i en politik för förbättrad omställningsförmåga är
skapandet av en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring.
Även i detta avseende menar vi att regeringens ekonomiska politik
skadat Sveriges konkurrenskraft.
Vår utgångspunkt är att välfärden bygger på att alla som kan jobba
också gör det. Men den som är sjuk och inte kan arbeta ska både ha
rätt till snabb rehabilitering tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet
under den tid det tar. Vi vill ha en sjukförsäkring som bygger på
arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet, finansieras solidariskt och där
ingen faller mellan stolarna.
Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande, och
även i detta avseende är trygghet centralt. Det innebär alltid en risk att
starta företag, men om otrygghetsgapet blir för stort kommer många
goda affärsidéer att förbli just idéer. Den trygghet som anställda har
vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet bör i större utsträckning
gälla även företagare. Företagande måste också på olika sätt bli en mer
naturlig väg in på arbetsmarknaden efter arbetslöshet
Ökade drivkrafter till arbete för personer med försörjningsstöd
Försörjningsstödet är utformat för att utgöra ett yttersta skyddsnät för
personer med sociala problem och är ursprungligen inte tänkt för
personer vars främsta försörjningshinder är arbetslöshet. I dagsläget
(februari 2012) uppger emellertid hela 44 procent av mottagarna av
försörjningsstöd arbetslöshet som försörjningshinder. Särskilt allvarligt
är att det långvariga biståndsmottagandet fortsätter att öka. Mellan
2006 och 2010 har antalet långvariga biståndsmottagare ökat med 39
procent. År 2010 fick 37 procent av samtliga vuxna biståndsmottagare
(18 år och äldre) bistånd i minst tio månader under året. Problemet
finns främst i storstadsområden och i större städer.
Ett problem för personer med försörjningsstöd som försöker etablera
sig på arbetsmarknaden är den behovsprövning som innebär att försörjningsstödet
minskas fullt ut med intjänad inkomst. För den som är
ekonomiskt beroende av försörjningsstöd innebär detta att försörjningsstödet
minskar krona för krona motsvarande den intjänade
arbetsinkomsten efter skatt. Nuvarande jobbskatteavdrag är här helt
verkningslöst.

Då arbetslösa med försörjningsstöd sällan kan påräkna ett heltidsarbete
utan vanligtvis erbjuds deltidsarbete eller enstaka timmar blir följden
ofta att en arbetsinsats inte leder till någon som helst förbättring av
personens ekonomiska situation. Detta är inte rimligt. I syfte att stödja
arbetsinträde för personer med försörjningsstöd föreslår vi en tidsbegränsad
skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar
arbeta. Försörjningsstödet ska inte kunna reduceras med anledning av
skattekrediten.
Modellen innebär en stimulans till att utöka arbetsinkomsterna under
krediteringstiden. Samtidigt undviks permanenta skillnader i lön efter
skatt för lika arbetsinsatser. Riktade till rätt individer kan inkomstskillnaderna
accepteras övergångsvis. För att få skattekreditering ska man
ha varit arbetslös och fått försörjningsstöd i minst sex månader. Skattekreditering
ska endast utgå för bruttoinkomster upp till socialbidragsnormen.
En bättre fungerande bostadsmarknad
En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter
en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga
trösklar. Enligt Boverket råder det bostadsbrist i 43 procent av
Sveriges kommuner. Brist på bostäder utgör i dag ett hinder för såväl
arbetssökande som studerande som behöver flytta till jobb eller
utbildning. Dessutom finns det ett stort behov av renoveringar, inte
minst i det bostadsbestånd som byggdes under 1960- och 70-talen.
Det krävs en bred palett av åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens
funktionssätt. Viktigast är att långsiktigt få upp bostadsproduktionen
på en betydligt högre nivå än idag. På kort sikt är det dock svårt
att bygga bort hela bostadsbristen. Därför behöver det befintliga
bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Att underlätta uthyrning av privatbostäder
är en åtgärd som kan prövas. Vi vill dock betona att detta
måste omgärdas av ett tydligt regelverk. Den som står långt från
bostadsmarknaden ska inte betala priset för en illa fungerande bostadspolitik.
För att långsiktigt lösa bostadsbristen krävs det också en ökad
nyproduktion. Bostadsbyggandet motsvarar sedan en längre tid inte
befolkningstillväxten. Bostadsbyggandet 2010 var det lägsta sedan
2001. De låga investeringsnivåerna framgår även vid internationella
jämförelser. De negativa konsekvenserna är omfattande, både för
enskilda hushåll, för den ekonomiska utvecklingen och för samhällsutvecklingen
i stort. Riktade ekonomiska stimulanser från staten kan
komma att krävas för att öka nyproduktionen.
Insatser för bättre riskkapitalförsörjning
De senaste tio-femton åren har präglats av en mycket god kapitaltillgång
i den globala ekonomin, en era som synes vara på väg mot sitt
slut. Parallellt med att Kina i övergången mot en mer konsumtionsinriktad
tillväxt av allt att döma kommer att minska sina placeringar i
utländska tillgångar sker nu också en bred global uppstramning av de
institutionella ramverken kring finansmarknaderna. Därtill kommer
den statliga upplåningen, inte minst i USA och ett antal europeiska
länder, att vara fortsatt stor under kommande år, vilket riskerar att
ytterligare hålla tillbaka de privata investeringarna.
Sammantaget talar detta för att det kommer att dröja mycket länge
innan vi når samma nivå på kapitaltillgången i ekonomin som vi vant
oss vid under det senaste dryga decenniet. Den brist på privat riskkapital
i tidiga utvecklingsfaser som redan nu är påtaglig inom vissa
segment av den svenska ekonomin kommer därför sannolikt bli än mer
uttalad i framtiden. Det finns således goda argument för att under de

kommande åren intensifiera och effektivisera de statliga insatserna på
riskkapitalområdet.
Riskkapitalfond
Vi vill skapa en statlig riskkapitalfond. Fonden ska ha ett särskilt fokus
på innovativa små och medelstora företag. Fonden ska agera i tidiga
utvecklingsfaser och vara tydligt marknadskompletterande, vilket
innebär att enskilda engagemang ska avslutas när företaget nått en
mognad som möjliggör privat finansiering. Fonden finansieras genom
en avveckling av det statliga venture capital-bolaget Fouriertransform
som synes ha misslyckats i sitt uppdrag att stimulera fram investeringar
i svensk fordonsteknikutveckling. Sedan starten 2009 har bolaget
endast beslutat om investeringar för 10-15 procent av sitt totala
kapital på tre miljarder kronor.
En dörr in
De offentliga riskkapitalinsatserna i Sverige präglas av en långtgående
fragmentisering. Vår bedömning är att det finns betydande skalfördelar
att hämta genom att bättre samordna de olika aktörerna och i vissa fall
även fusionera dem. Vi vill i dialog med näringslivet genomföra en
kartläggning och analys i syfte att hitta potentialer för att effektivisera
de statliga riskkapitalinsatserna.
Riskkapitalavdrag
Vi vill stärka de ekonomiska incitamenten för investeringar i externt
tillväxtkapital i onoterade bolag. En möjlig lösning är att koppla en
skattereduktion till den typen av investeringar. Det viktiga är dock inte
den exakta tekniska lösningen utan att vi så snabbt som möjligt kan få
en modell på plats som undanröjer hinder för tillväxt i företagen.
Forskning och utveckling
Globaliseringen innebär mer av möjligheter än av hot. Det gäller såväl
för svensk forskning som för svenska företag. Sveriges andel av den
totala forskningen i världen kommer att minska när allt fler länder nu
genomgår en snabb ekonomisk utveckling och etablerar sig både som
ekonomiska aktörer och inom forskningssamfundet. Detta är i sig inget
problem, men svensk forskning måste ha en kvalitet och en inriktning
som gör den fortsatt konkurrenskraftig.
Många av utmaningarna för den framtida forskningen gäller problemställningar
som vi delar med resten av världen, till exempel livsmedelsproduktion,
läkemedelsförsörjning, energi-och klimatförändringar.
Rätt utnyttjat innebär detta stora möjligheter för svensk forskning och
svenska företag. En framsynt klimatomställning och utveckling av
förnyelsebara energikällor byggd på svensk forskning och utveckling
kan exempelvis ge Sverige nya arbetstillfällen och exportinkomster
samt bidra till en hållbar utveckling globalt.
Långsiktigt ökade resurser till statlig forskning
Den statligt finansierade forskningen är en viktig hörnsten i innovationspolitiken.
Grundforskningen tillhör den absoluta kärnan i det
offentliga åtagandet. Vi ser ett tydligt behov av att långsiktigt öka
investeringarna i statlig forskning.
I samband med riksdagsbehandlingen av den kommande forskningspropositionen
ser vi fram emot att ytterligare utveckla våra förslag
gällande den statliga forskningen. Här kommer vi bland annat återkomma
till hur forskningsresurserna inom befintlig ram kan fördelas
och organiseras på ett effektivare sätt. Det finns sannolikt en rad sätt

att få bättre utväxling på insatta resurser. Det kan till exempel röra sig
om att utveckla miljöer för spetsforskning och för samverkan med
externa aktörer. Det är också intressant att överväga om det behövs
mer av satsningar på tvärvetenskaplig och tillämpad forskning för att
öka kommersialiseringen av forskningsresultat.
Utvidgad avdragsrätt för FoU-investeringar
Under de senaste decennierna har näringslivets struktur förändrats
påtagligt. Nettotillskottet av nya jobb sker idag nästan uteslutande i
små och medelstora företag. Det är dock inte bara jobbtillväxten som
ombalanserats till de mindre företagens fördel. Det har även skett en
tyngdpunktsförskjutning när det gäller FoU-verksamhet. Små och
medelstora företag står inte bara för en allt större del av de nya jobben,
även den innovativa verksamheten sker i allt högre grad inom mindre
företagsstrukturer.
Vi vill förstärka den utvecklingen. De svenska privata FoU-investeringarna
är fortfarande mycket starkt koncentrerade till ett fåtal stora
företag. För att driva på investeringarna och samtidigt skapa en mer
differentierad och därmed mindre sårbar privat forskningsbas vill vi
utöka avdragsrätten för FoU-utgifter. Utgifter för FoU får idag dras av
mot bolagsskatten. Möjligheten att reducera sin skatt genom avdrag
för FoU-utgifter förutsätter alltså att verksamheten genererar vinst,
vilket sällan är fallet i mindre, nystartade forskningsintensiva företag.
Vi föreslår därför att företag under ett uppbyggnadsskede får göra
avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.
Ytterligare skatteincitament för att stimulera FoU-investeringar
Vi vill se över ytterligare möjligheter att skapa mer gynnsamma
skattemässiga förutsättningar för FoU-investeringar. Det finns en rad
internationella exempel på olika typer av skatteincitament för ökade
investeringar i FoU som är värda att studera närmare. I Norge ges till
exempel skattelättnader (Skattefunn) som innebär att företagen utöver
normala kostnadsavdrag får göra 18-20 procents skatteavdrag för FoUinvesteringar.
En annan intressant modell är det nederländska systemet
med innovationsboxar som innebär att de intäkter som genereras av
investeringar i immateriella tillgångar belastas med en lägre bolagsskatt.
Ett liknade system är även under utveckling i Storbritannien.
Innovationsupphandling
Det faktum att så många svenska exportföretag vuxit fram som en
direkt följd av samverkan med staten belyser en viktig insikt; Sverige
är en extremt liten marknad för teknik- och innovationsdrivna företag.
Stora investeringar i FoU är synonymt med dels hög risk, dels
betydande skalfördelar i produktionen. Under många decennier
kompenserades den lilla hemmamarknaden genom att staten övertog
risk i stora utvecklingsprojekt och bidrog till skalfördelar genom egna
beställningar. Detta har varit tydligast inom försvarsindustrin, men
gäller också i varierande grad flera andra industrigrenar. Funktionseller
innovationsupphandling har varit en viktig faktor bakom svenska
industriella framgångar.
Under de senaste decennierna har dock förutsättningarna för samverkan
mellan stat och näringsliv förändrats i grunden. Företagen
agerar idag på en väsentligt mer internationaliserad marknad. Sverige,
hemmamarknaden, är inte längre det naturliga brohuvudet för
kommersialisering av nya innovationer. Vidare är några av de statliga
monopol som tidigare var spelplanen för ett långtgående FoUsamarbete
mellan stat och näringsliv idag avreglerade, till exempel
telemarknaden. I och med EU-medlemskapet har det också satts upp
betydligt snävare juridiska ramar för samverkan mellan staten och
enskilda bolag.

Som en följd av den snabba globaliseringen och utvecklingen mot mer
specialiserad och innovationsdriven tillväxt har emellertid den svenska
hemmamarknadens relativa litenhet inte blivit mindre uttalad, tvärtom.
Det finns en uppenbar risk att Sverige nu tappar mark jämfört med
länder som har en tätare koppling mellan politik och näringsliv. För att
öka svensk konkurrenskraft vill vi därför vidta åtgärder för att öka
inslagen av så kallad innovationsupphandling. Innovationsupphandling
kan definieras som upphandling av i förväg okända lösningar på ett
definierat problem eller behov för vilka det ännu inte har etablerats
någon marknad.
Den offentliga upphandlingen i Sverige berör tiotusentals upphandlande
myndigheter och enheter och värdet av den offentliga upphandlingen
uppskattas till cirka 500 miljarder kronor per år. Offentlig upphandling
borde kunna nyttjas på ett mycket bättre sätt som ett verktyg
för att driva på förnyelsen av svensk ekonomi.
De innovationsupphandlingar som nu görs av exempelvis Energimyndigheten
och en rad kommuner och regioner fungerar ofta väl men
ingår inte i någon samlad nationell strategi.
Vi anser att det finns starka behov av en sådan nationell strategi. Fler
sektorsmyndigheter än Energimyndigheten skulle kunna ingå i denna,
exempelvis Naturvårdsverket. Myndigheterna skulle inom ramen för
sina verksamheter kunna ges uppdrag som utöver myndigheternas
behov av lösningar även inkluderade bredare samhälleliga behov av
nya systemlösningar. I arbetet med att ta fram en nationell strategi bör
det bland annat formuleras mål kring hur stor andel av den totala
volymen offentlig upphandling som ska användas för innovationsupphandlingar.
Vi vill att staten inom ramen för strategisk samverkan mellan politik,
näringsliv och akademi inleder att arbete kring innovationsupphandling
syftande till lösningar på centrala samhällsutmaningar vilket
samtidigt kan bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. På så sätt
kan fler av de företag och arbetstillfällen som behövs för att lösa
framtidens utmaningar, nationellt och globalt, komma att lokaliseras i
Sverige i stället för i andra länder och regioner.
Infrastruktur och transporter
Investeringar i infrastruktur - en nyckel för hållbar tillväxt
Det är klokt och ansvarsfullt att öka investeringarna i infrastruktur när
konjunkturen är svag. Även om väg- och järnvägsbyggande över tid
har blivit mindre arbetsintensivt så är satsningar på infrastruktur
fortfarande ett relativt effektivt sätt att hålla uppe sysselsättningen när
det råder lågt resursutnyttjande i ekonomin.
Investeringar i infrastrukturen, inklusive IT-infrastruktur, handlar dock
framför allt om att öka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Förbättringar
i infrastrukturen ger lägre transportkostnader och mer tillförlitliga
transporttjänster, vilket i sin tur ger en rad positiva effekter på
ekonomin. Forskningen framhåller bland annat transportinfrastrukturens
betydelse för att skapa större lokala marknader för arbete, bostäder
och konsumtion, något som är starkt förknippat med ökad produktivitet,
kortare arbetslöshetstider och högre sysselsättningstillväxt.
En effektiv godslogistik är givetvis också oerhört centralt för konkurrenskraften
i de varuexporterande delarna av näringslivet.
Infrastrukturpolitiken har även nyckelroll när det gäller klimatomställningen
av Sverige. Trafiksektorn är det enda samhällsområde som sett
över de senaste två decennierna uppvisar en fortsatt mycket kraftig

ökning av utsläppen av växthusgaser. Hela transportsystemet står i dag
för drygt 40 procent av de svenska växthusgasutsläppen, inklusive
utrikes sjöfart och flyg.
Ökade investeringar och prioritering av miljövänliga transporter
Som vi tidigare berört finns det en hel del som tyder på att investeringarna
i det svenska transportssystemet är låga, både i ett historiskt
och internationellt perspektiv. Under de kommande åren ser vi ett
behov av att öka investeringarna i infrastruktur, framför allt järnvägen.
Efter lång tid av bristande resurser till underhåll och begränsad kapacitetsökning
är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt. Ett järnvägssystem
som befinner sig farligt nära, eller till och med på vissa
sträckor, passerat vad som i praktiken är kapacitetsutnyttjande är
extremt känsligt för störningar. Arbetspendlare, inte minst i storstadsregionerna,
drabbas av ständiga förseningar och industrins godstransporter
utsätts för återkommande störningar. Sammantaget leder bristerna
i järnvägsinfrastrukturen till betydande samhällsekonomiska
förluster, framför allt på lång sikt.
Ökade investeringar i järnvägsnätet kan även, framför allt i kombination
andra styrmedel, ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen
av transportsystemet. Kapacitetsbristen i järnvägssystemet gör
idag att många företag, trots höga ambitioner när det gäller gröna
transporter, inte ser någon annan utväg än att frakta sitt gods på lastbil.
Även för enskilda personer, inte minst i storstadsregionerna, gör
ständiga förseningar och fullsatta tåg att det är svårt att kombinera en
fungerande vardag med miljövänliga, kollektiva arbetsresor. Det är
självfallet orimligt att företag och hushåll på detta sätt hålls tillbaka i
sina strävanden att bidra till hållbar tillväxt.
Finansiering av infrastruktur
Investeringar i vägar och järnvägar ska finansieras på ett ansvarsfullt
sätt. I det ligger att investeringar i infrastruktur huvudsakligen ska
finansieras över anslag i statsbudgeten.
Vi är dock på sikt öppna för att i vissa väl avgränsade fall pröva den
modell för avgiftsfinansiering som regeringen tillämpat inom ramen
för Stockholmsöverenskommelsen och det västsvenska infrastrukturpaketet,
där lån i Riksgälden finansierar större väg- och järnvägsprojekt,
bland annat Förbifart Stockholm och pendeltågstunneln Västlänken
i Göteborg. I finansieringslösningen ges emellertid staten full
kostnadstäckning för dessa lån genom att räntor och amorteringar
betalas med överskottet från trängselskatt. På så vis skapas en robust
ekonomi i projekten som står i mycket god samklang med intentionerna
bakom det finanspolitiska ramverket.
Vi ser även en stor potential i att utveckla andra former av alternativ
finansiering, inte minst genom att på olika sätt utnyttja de ibland
mycket betydande markvärdesstegringar som blir effekten av att man
bygger ny infrastruktur. En finansieringsmodell byggd på exploateringsintäkter
har bland annat prövats med framgång vid bygget av
Köpenhamns tunnelbana. För att få utrymme för fler angelägna
investeringar anser vi att man utöver trängselskatt även bör kunna öka
inslaget av andra typer av brukaravgifter.
Det är viktigt att poängtera statens ekonomiska ansvar för grundläggande
infrastruktur såsom europavägar, riksvägar och järnvägens
stamnät. Infrastruktursatsningar ska styras utifrån samhällsekonomisk
nytta på nationell nivå, inte enskilda kommuners eller regioners ekonomi.

Miljöbilspremie
Vi föreslår ett system med stegvisa miljöbilsbonusar där de bilar med
lägre utsläpp får en premie. Men vi tror också att vi kan driva på
utvecklingen ännu mer genom att införa en registreringsavgift för bilar
med koldioxidutsläpp över en viss nivå. I Frankrike finns ett sådant
kostnadsneutralt system med registreringskatt och miljöbilsbonus. Det
system vi föreslår bör samordnas med den nya miljöbilsdefinition som
ska börja gälla år 2013.
En kunskapsskola för alla
Kunskapsresultaten sjunker och likvärdigheten minskar
Under de senaste fem åren har andelen elever som inte når grundskolans
mål ökat för varje år. De internationella kunskapsmätningarna
visar även att svenska elevers kunskaper har försvagats jämför med
andra länder. Studier har visat att Sverige tillsammans med Irland är de
två länder som rasat mest de senaste tio åren. Det som är mycket
bekymmersamt är att våra svenska elever har försämrat sina resultat på
samtliga områden Samtidigt har Sverige tappat den tidigare tätpositionen
vad gäller en likvärdig skola. Skillnader mellan eleverna har
ökat och den sociala bakgrundens betydelse i Sverige har blivit större
och till och med större än OECD-genomsnittet. I Sverige spelar
elevernas sociala bakgrund numera lika stor roll för resultaten som för
eleverna i Tyskland och USA. År 2011 var det drygt 94 procent av
eleverna med minst en högskolutbildad förälder som nådde behörighet
till något av gymnasieskolans program, medan motsvarande andel för
elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola
respektive grundskola var knappt 85 procent respektive knappt 61
procent. Varje elev ges således inte chansen att lyckas i skolan. Det är
ett uppenbart misslyckande för skolpolitiken.
Den minskade likvärdigheten är också en av förklaringarna till att
resultaten i skolan sjunker. OECD visar tydligt att skolsystem som ger
alla elever samma chans att lyckas i skolan kommer också att prestera
höga resultat medan ojämlika skolsystem genererar låga skolresultat.
En skolpolitik för höga kunskapsresultat måste därför också vara en
skolpolitik för en jämlik skola som ger varje elev chans att lyckas.
Resurserna till skolan måste fördelas efter elevernas behov.
Investera i lärarna
Det enskilt viktigaste för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra
lärare. Därför behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna. Att så
få unga människor idag söker sig till lärarutbildningarna är långsiktigt
en katastrof. För att vända trenden måste lärarnas arbete värderas
högre. Statusen måste bli högre och lämplighetstester bör införas.
Efter genomförd lärarutbildning behöver lärarna också garanteras
återkommande kompetensutveckling under hela arbetslivet. Det
behövs fler möjligheter till utveckling och karriär för lärare i skolan.
Det kan exempelvis handla om att ta ansvar för ämne och ämnesutveckling,
kvalitetsarbete, bedömning och betygsättning, handledarskap
för lärarstudenter samt mentorskap för nyutbildade lärare.
Skolhuvudmännen och rektorer måste ta tillvara den kompetens som
lärarna besitter och stimulera till professionell utveckling och större
ansvarstagande i skolan. På landets alla skolor måste det därför skapas
karriärvägar och möjligheter att premiera duktiga lärare genom högre
lön.
Utvecklingen av rektorsrollen
I de bästa skolsystemen i världen använder rektorerna uppemot 80
procent av sin arbetstid till det pedagogiska ledarskapet. Dit har vi

långt i Sverige även om många rektorer och skolledare drömmer om
att nå dit. Idag präglas mycket av skolledarens arbetstid av arbete med
ekonomi och lokaler, personal och elevärenden. Det är mycket viktiga
frågor, men helt klart är att rektorer i Sverige måste kunna lägga mer
tid på det pedagogiska ledarskapet om vi ska vända utvecklingen i
skolan. Skolan behöver utvecklas till en mer lärande organisation.
Skolledare måste ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd.
Framstående lärare bör coacha och vägleda andra. Lärare och
rektorer behöver vara i ständig dialog med forskare och praktiker för
att snabbt kunna tillgodogöra sig ny forskning, andra erfarenheter och
välfungerande metoder.
Motverka social segregation
Forskning visar att kamrateffekterna i lärande är stora. Det spelar stor
roll för studieklimatet i klassen hur motiverade eleverna är. Om bara
en liten andel av klassens elever motiveras att satsa hårt på sina studier
påverkar det studieklimatet negativt. Mångfald i en studiegrupp berikar
lärprocessen positivt. Därför måste den sociala segregationen
mellan skolor minska. Idag ställer högskolelagen krav på lärosätena att
bredda sin rekrytering. Detta krav borde även gälla skolor. Skolhuvudmännen
bör få i uppdrag att arbeta för att sammansättningen i elevgruppen
blir heterogen avseende kön samt social och etnisk bakgrund.
Kommuner och skolor bör också arbeta aktivt för att påverka sammansättningen
genom exempelvis inriktningar och profilering av skolorna.
Det behövs mer av systematiska forskningsöversikter inom lärandets
område. Forskningsresultat, kunskapsbaserade metoder och erfarenheter
inom lärandets område behöver sammanställas och tillgängliggöras
för skolans huvudmän, skolledare och lärare.
Socialdemokraternas vårbudget 2012 är ett komplement
till partiets budgetmotion hösten 2011.
Höstmotionen finns redovisad på sidorna 435-587 i
Sven Wimnell 10 januari 2012:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra
världen Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga
planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf
Forskning om skolan
Det är dags att ta den utbildningsvetenskapliga forskningen på mycket
större allvar och se till att forskningsresultat och kunskapsbaserade
metoder och erfarenheter kommer till användning i Sveriges skolor.
Det är en viktig del i Socialdemokraternas arbete för att höja kunskapsresultaten
och minska de sociala klyftorna i den svenska skolan.

Från socialdemokraternas hemsida på Internet:
Läs hela budgetmotionen (PDF): S budgetmotion 2012:
“S- Stockholm 2011-10-05 På väg mot en
kunskapsbaserad ekonomi.”
Innehållsförteckning:
Vägen mot en kunskapsbaserad ekonomi ...................................... 5
Skarpa förslag i budgetmotionen ..................................................... 8
Det ekonomiska läget....................................................................... 12
Återhämtning – men Sveriges rykte som tigerekonomi är betydligt
överdrivet............................................................................................12
Finanskrisens första fas begränsades till en industrikris ....................14
Ökad strukturell arbetslöshet...............................................................16
Sverige dras isär – med försämrade villkor för barn och unga ...........20
Utvecklingen på arbetsmarknaden har tydliga urbana förtecken.........23
Starka offentliga finanser – men läget kan snabbt försämras..............24
God finansiell ställning för staten – men hur är det med de reala
tillgångarna .......................................................................................25
En privat skuldkris har omvandlats till en offentlig – finanskrisens
andra fas..............................................................................................30
Finanskrisens andra fas kan bli lång...................................................34
Utvecklingen på bostadsmarknaden oroar..........................................35
Långsiktiga tillväxtutmaningar ..................................................... 36
Globalisering ......................................................................................36
Den demografiska utvecklingen .........................................................41
Klimatomställning ..............................................................................43
Utgångspunkter för socialdemokraternas budgetalternativ......... 45
Ansvar för offentliga finanser..............................................................45
Full sysselsättning - en riktig arbetslinje ............................................46
Investeringar i den kunskapsbaserade ekonomin ...............................48
En kunskapsbaserad ekonomi ....................................................... 50
Utbildning och jobb för Sveriges unga...............................................50
Stärkt konkurrenskraft – för välfärd och nya jobb..............................54
Strategisk samverkan..........................................................................55
Ny riskkapitalfond...............................................................................57
Riskkapitalavdrag................................................................................57
Sänkta arbetsgivaravgifter riktade till småföretag ..............................58
Forskning och utveckling ...................................................................58
Kunskapsskola för alla .......................................................................59
Reformer för kunskap och likvärdighet ..............................................59
Sverige behöver en kompetensförsäkring ..........................................63
Urban tillväxtpolitik............................................................................65
En värdeburen tillväxt..................................................................... 69
Den framtida arbetskraftsförsörjninge.................................................70
Behov av bättre matchning .................................................................71
Generationsväxling.............................................................................74
Varje arbetad timme behövs för välfärdens framtida finansiering......77
En arbetslöshetsförsäkring för trygghet och omställning....................80
Ett fungerande transportsystem...........................................................82
Ökade investeringar i järnvägsnätet ...................................................83
Utbyggnad av Stockholms tunnelbana ...............................................84
Finansiering av infrastruktur................................................................84
Se över avregleringar ..........................................................................86
Järnväg och övrig kollektivtrafik ........................................................86
El och fjärrvärme.................................................................................88
Apoteksområdet ..................................................................................89
Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden ...............................90

Fler bostäder........................................................................................90
Behov av grön upprustning och blandad bebyggelse..........................91
Utveckling i hela landet.......................................................................94
Investera i en bättre miljö....................................................................95
Ett hållbart arbetsliv...........................................................................100
Jämställdhet för jobb och tillväxt .....................................................103
Sociala investeringar...................................................................... 106
Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i – avskaffa
barnfattigdomen ................................................................................107
En sjukförsäkring för tillväxt och trygghet .......................................111
Jämlik hälsa ......................................................................................112
Sjukvård i världsklass .......................................................................114
Mobilisera mot den organiserade brottsligheten................................115
Kraftfulla åtgärder för att motverka skatte- och bidragsfusk.............117
Översyn av vinst och konkurrens i välfärden....................................118
Välfärd, konkurrens och vinst ..........................................................120
Kultur för kreativitet och utveckling ................................................121
Hållbara pensioner.............................................................................123
Statsbudgetens intäkter .....................................................................124
Statsbudgetens intäkter 2012-2015 ...................................................124
Beräkning av statsbudgetens intäkter 2012.......................................129
Statsbudgetens utgifter......................................................................130
Förslag till utgiftsramar.....................................................................130
Utgiftsområden med avvikelse från regeringens förslag...................131
Tak, saldo och sparande ....................................................................138
Utgiftstak för staten...........................................................................138
Statsbudgetens saldo och statsskulden ..............................................138
Den offentliga sektorns finanser .......................................................138
Kommunsektorns finanser.................................................................138

Partiledardebatt i TV2 6 maj 2012.
Debatten hölls kl 20-22 och leddes av TVs Mats Knutson och
Camilla Kvartoft, de stod i mitten. Till höger i bilden Statsminister
Fredrik Reinfeldt, centerledaren Annie Lööf, folkpartiledaren Jan
Björklund och kristdemokraten Göran Hägglund. Till vänster socialdemokraternas
ledare Stefan Löfven, språkröret i miljöpartiet Gustav
Fridolin, vänsterledaren Jonas Sjöstedt och sverigedemokraternas
ledare Jimmie Åkesson.
Programledarna bestämde debattämnena och ledde debatterna så att
alla tyckets få säga sitt: Jobben. Skolan. Energiförsörjningen. Statsfinanserna.
Skatter. Vård.
Deltagarna är alla skickliga talare, men har alla sina egna käpphästar.
För Stefan Löfven var det premiär att vara med i en stor politisk debatt.
Han ses som statsministerkandidat som ska utmanövrera Fredrik
Reinfeldt. Han tänker vinna valet 2014, hur en ny regering ska se ut
avgörs efter valet.
Den underförstådda utgångspunkten för debatten var regeringens
vårbudget och oppositionens vårbudgetmotioner. Vårbudgeten är ett
komplement till höstbudgeten och ska inte innehålla mycket nyheter.
Men oppositionen tycker att regeringens vårbudget är för tunn och
skulle ha innehållit något mot den stora arbetslösheten isynnerhet för
ungdomar utan gymnasiekompetens, 40%.
Socialdemokraterna vill satsa på utbildning för ungdomar och vill
återhöja krogmomsen och ta bort den generella arbetsgivaravgiftsänkningen
för ungdomar för att få pengar till det. De vill ta bort
jobbbskatteavdraget för årsinkomster över en miljon kr, inte ta bort
avdragen för vanliga inkomster. De vill också införa åtgärder som får
arbetsgivare att anställa mer.
Statsminister Reinfeldt håller fast vid kraven på mer jobbskatteavdrag
trots att de enligt många instanser inte har någon god effekt på
arbetslösheten. Han påstår att det mesta av avdragen går till låg-och
medelinkomster, medan det mesta, cirka 200 miljarder kr, gått till
högre inkomster - som inte behöver jobbskatteavdragen.Statsministern
gjorde i debatten bort sig genom att påpeka att jobbkatteavdragen
procentuellt sett är större för låga inkomster än för höga. Från
vänstersidan hördes protester om att man bör räkna i kronor och inte
procent.
Jonas Sjöstedt visade mest energi. Han vill bl a modernisera reglerna
om budgettak och budgetöverskott och få igång mer investeringar,
bl a i infrastruktur, vilket ger arbeten åt arbetslösa. Han vill också
göra slut på att privatiserade offentligtbetalade verksamheter ordnar
vinster som försvinner från verksamheterna, där de borde stanna.
Jan Björklund vill förstatliga skolan, men Stefan Löfven menade,
att skolproblemen bör lösas på annat sätt. Och staten ska ansvara för
att klasserna blir mer blandade, vi behöver en mer integrerad skola
med elever från olika socioekonomiska grupper.
Socialdemokraterna vill inte ändra fastighetsskatten.
Frågan om försäljning av krigsmateriel till Saudiarabien togs upp av
Göran Hägglund, som tydligt menade att man inte borde sälja dit.
Västerpartiet, miljöpartiet och centerpartiet vill avskaffa den
svenska kärnkraften och ersätta den med huvudsakligen vindkraft, och

menar att det är ett grönt förslag. Men de har aldrig nämnt problemen
med vindkraften. Vindkraft som ersätter kärnkraften kommer att till
stor del förstöra det svenska landskapet. De här partierna har ingen
förmåga att uppskatta naturvärden och saknar sinne för estetik, om de
hade det skulle de någon gång ha nämnt något om hur vindkraftsnurrorna
fördärvar miljön. Det gör att de inte blir trovärdiga i sin
politik.
Stefan Löfven, som kommer från fackligt arbete där man kommer i
kontakt med energiförsörjningsproblem i industrin menade att man
inte lättvindigt kan döma ut kärnkraften utan måste reda ut framtidens
behov av energi och hur de kan tillfredsställas innan man kan avfärda
kärnkraften. Han vill ha en energiöverenskommelse över blockgränsen.
Jan Björklund var beredd att diskutera, men statsministern tyckte
det var meningslöst innan socialdemokraterna säger något närmare om
kärnkraften.
Folkomröstningen om kärnkraften slutade med att man ska avsluta
den med förnuft. Det förnuftigaste är att ha den kvar tills vidare.
Från socialdemokraternas budgetmotion hösten 2011:
“ vi föreslår en nedskalning av förvärvsavdraget för inkomster från
600 000 kronor per år. Nedskalningen görs på sådant vis att inkomster
över en miljon kronor per år inte berättigar till något förvärvsavdrag
alls. Förändringen ökar statens skatteintäkter med 2,5 miljarder kronor
år 2012.”

Dalademokraten 7 maj 2012:
“Hollande ger hopp och Löfven gör intryck”
“Ja! Söndag kväll och jag ropar ut min spontana glädje framför
radion när jag redan klockan sju hör de första preliminära rapporterna
om det franska presidentvalet.
Det verkar som om Francois Hollande, socialistledaren, har vunnit
(och senare bekräftas det). Det är ett viktigt val av flera skäl. För det
första skulle det ha varit något av en moralisk och ideologisk katastrof
om högerledaren Sarkozy kommit undan med sin mycket obehagliga
flört med högerextrema väljare, en flört som tilltog i takt med hans
desperation växte.
En seger för Sarkozy hade legitimerat än mer av de högerextrema
och rasistiska tonfall som allt oftare hörs i Frankrike och i många
andra länder.
För det andra är Europa i dag nästan kompakt blått, med skiftningar i
brunt. Den franske socialistledarens seger kommer naturligtvis inte att
innebära att Frankrike över en natt löser de enorma problemen med
arbetslöshet och social otrygghet.
Men Hollande bryter mot den onda spiral som länge slungar all
europeisk politik mot allt större problem. Han talar hellre om expansion
än om åtstramningar och han är inte rädd för att säga att offentlig
sektor behöver fler anställda. Gröna investeringsplaner finns också där.
I ett brutalt marknadsliberalt, konservativt och högerextremt Europa
innebär det ett hopp; Hollande vågar tänka litet annorlunda.
Det grekiska valet, som också gick av stapeln under söndagen, vittnar
om den pågående europeiska tragedin.
Det grekiska folket har fått utstå våldsamma nedskärningar och många
har känt sig direkt kränkta av hur landet har behandlats. Arbetslösheten
är skyhög, framtidstron nära noll.
De etablerade partierna, de som styrt landet de senaste åren, tappade
som väntat stort i söndagens val.
Inhemsk korruption förklarar naturligtvis en del av Greklands
problem, men än mer förklaras av eurosystemet – en valuta för hela
EU-området leder ofelbart till spänningar och till slut till kriser,
särskilt när effekterna av finanskrisen briserade.
Och den här gången har framförallt Grekland fått betala ett högt
pris för den europeiska valutakrisen.
Ett hopp i eländet är att vänstern i Grekland går kraftigt framåt. Men
frågan är om det uppväger det faktum att ett högerextremt, närapå
nazistiskt parti, också nådde framgångar. Men så ser Europa ut just nu:
Missnöjet pulserar överallt.
Det enda man kan hoppas är att ilskan och missnöjet hanteras rationellt.
Och det rationella nu är naturligtvis att skifta fokus från åtstramningar
till expansion, från avregleringar till offentliga investeringar
och från ökande klassklyftor till fördelningspolitik.
Svensk politisk debatt kan framstå som närapå en idyll i jämförelse
med den i Grekland eller Frankrike. Svenska folket hade den goda
smaken att hålla landet utanför euron, vilket har förskonat Sverige från
en rad problem. Men även Sverige har massarbetslöshet – och samtidigt
en regering som förefaller nöjd med det mesta.
När de åtta partiledarna i går drabbade samman i en debatt i SvT
blev det på många sätt jobben som stod i centrum.
Det var den fråga som inledde debatten och jag tycker inte det råder
någon tvekan om att Stefan Löfven var den som gjorde störst intryck.

Han gjorde det knappast i kraft av sina konkreta förslag utan genom
den känsla han antagligen inger väljarna: Han kommer från ett annat
håll än de andra politikerna, från facket, från arbetslivet, till och med
från möten med företagen. Det är hans styrka. Han utnyttjade den väl i
gårdagens debatt.
Trots det är det påfallande hur försiktig och på många sätt nästan feg
den svenska politiska debatten just nu är.
Socialdemokratin är livrädd för att säga något som rubbar den
borgerliga dagordningen på allvar, vilket de franska socialisterna
faktiskt vågar.
Hollande ger hopp – Löfven gör intryck.
Men i längden räcker det inte med att göra intryck – det krävs också
avtryck i den politiska debatten.
Europa skulle nu behöva en våg av politiker som vågar fokusera på
fördelningspolitik och offentliga investeringar.
Göran Greider
goran.greider@daladem.se
DN 10 maj 2012. Insändare:
Ska de äldre behöva nöja sig med smulor
Inkomstklyftorna i Sverige har ökat under de senaste tjugo åren,
meddelar SVT den 7 maj. Den mest välavlönade tiondedelen av
befolkningen har sedan 1991 ökat sina inkomster med i snitt 76 procent,
medan ökningen för de lägst avlönade är 7 procent.
Skillnaden har accelererat under alliansens tid vid makten. Det ser
ut som vid ett fågelbord under vintern. De mest framfusiga tar det
mesta, de andra stackarna skuffas undan och får sitta nere på marken,
där de får nöja sig med de smulor som råkar trilla ner.
Fyra gånger sedan 2006 har alliansen ökat skillnaderna i skatteuttag
mellan dem som lever på lön och dem som lever på uppskjuten
lön. Enligt regeringens ynkliga försök till språkmanipulation kallas
denna flagranta orättvisa jobbskatteavdrag, ett förut okänt ord, skapat
av Per Schlingmann och avsett att dölja den tydliga ekonomiska
diskrimineringen av den äldre delen av svenska folket. Detta torde
vara ett klart avsteg från andan i deklarationen om de mänskliga
rättigheterna.
Vid partiledardebatten i tv nyligen försökte sig Fredrik Reinfeldt
på ett liknande enkelt bondfångartrick, när han hävdade att de med de
lägsta inkomsterna fått störst löneökningar - procentuellt sett. Var och
en inser ju, att en procent av 100 är ett, av 500 är fem. Hur många
kronor mer i lön fick en storbanksdirektör respektive en undersköterska
Statsministern tror väl inte att folk är så dumma att de inte
genomskådar den här undanmanövern
Åter till jämförelsen med fågelbordet. En klok och rättvis politik
skulle naturligtvis sträva efter en skatteskala, som resulterar i en helt
annan inkomstfördelning än den ovan beskrivna. De som behöver
politikens hjälp är inte de feta fåglarna där uppe utan de magra där
nere. Vad ska vi annars ha politiken till Har Reinfeldt och kompani
glömt, att antalet pensionärer närmar sig två miljoner -och att alla har
rösträtt år 2014 Carl-Axel Backman

DN 9 maj 2012:
“A-kassan: Reinfeldt svävar på målet”
Förra hösten publicerades Ron Suskinds bok ”Confidence men”. Den
skildrar spelet bakom kulisserna under Obamas första två år i Vita
huset.
Flera avsnitt ägnas åt den diskussion som förts i presidentens krets
kring vad USA kan lära av hur Sverige klarade sin kris på 90-talet och
den internationella finanskrisen 2008. Bland annat redogörs för ett
möte mellan Alan Krueger, amerikansk biträdande finansminister, och
Anders Borg.
Enligt Suskinds beskrivning betonade den svenske finansministern
vikten av våra trygghetssystem och, framför allt, den generösa arbetslöshetsförsäkringen.
Den bidrar till både skydd för den enskilde och
företagens konkurrenskraft. Denna lovsång till den svenska modellen
passar väl in i den nymoderata retoriken.
Men grundantagandet har ändå varit att regeringen inte vill ändra
arbetslöshetsersättningens karaktär: Den ska innebära ett generöst men
tillfälligt stöd som ger adekvat ersättning för den som förlorar sitt
arbete.
Reinfeldts påstående i partiledardebatten antyder något helt annat.
Ersättningsnivåer så låga att de för medelinkomsttagare kräver
tilläggsförsäkringar pekar mot ett grundskydd snarare än det robusta
stöd som varit.
Det vore ett ordentligt avsteg från den svenska modell som Anders
Borg hyllade i USA.
Martin Liby Alonso
martin.liby.alonso@dn.se
Mot den bakgrunden var Fredrik Reinfeldts besked, när han i söndagens
partiledardebatt pressades om den försvagade a-kassan, tämligen
häpnadsväckande: ”Det som ju händer är att allt fler i arbetslivet
har egna tilläggsförsäkringar ovanpå det som vi har skattefinansierat i
a-kassan. Det tycker jag i grunden är en bra utveckling.”
Under alliansens tid vid makten har arbetslöshetsersättningen gröpts
ur. Det beror främst på att taket inte är indexerat, vilket innebär att
maxersättningen nu ligger en bra bit under 50 procent av en genomsnittslön.
Men också på att den person som förlorar jobbet utöver lägre
inkomst också tappar jobbskatteavdraget.
Det finns onekligen en spänning mellan arbetslinjen och höga ersättningar
till arbetslösa. Att regeringen har skiftat balansen så att det blir
lönsammare att arbeta är rimligt.

DN 8 maj 2012:
“Tala om kärnkraften”
“När Stefan Löfven får frågor om kärnkraft och regeringssamarbete
svarar han dunkelt. Men om Reinfeldt är beredd att lyssna finns en
unik möjlighet till en block-överskridande överenskommelse om
energipolitiken.
Stefan Löfven uppträdde lite tafatt i söndagskvällens tv-debatt i
Agenda. Medan de andra partiledarna smattrade fram sina väl inövade
Att döma av den tittarenkät som efteråt gjordes av Demoskop (Expressen
7/5) gick Löfvens stil hem. Väljarna rankade hans insats högst
av alla.
Att Löfven var lite ovan vid rollen gjorde möjligen att tittare uppfattade
honom som mer äkta än hans mer avslipat professionella
motdebattörer. Men Löfven är ingen amatör. Tvärtom. Han stod för
kvällens två politiskt mest intressanta och potentiellt betydelsefulla
markeringar. Och han var, vilket politiker ofta kritiseras för att vara:
medvetet dunkel.
I den del av debatten som handlade om energipolitik vägrade han att
ge ett rakt svar på om han kunde tänka sig att det byggs nya kärnkraftsreaktorer.
I stället kom han gång på gång tillbaka till procedurfrågan
om att samtal bör inledas med en gemensam genomgång av
vilket energibehov landet har.
När regeringsfrågan kom på tal undvek Löfven att svara på om han
kunde regera tillsammans med Vänsterpartiet. I stället konstaterade
han att den nuvarande regeringen saknar egen majoritet och tillade lite
kryptiskt: ”Det finns många sätt att forma en minoritetsregering.”
Men det dunkelt sagda är inte alltid det dunkelt tänkta. Inom politiken
är det ett både orealistiskt och orimligt krav att det ständigt ska
levereras raka ”ja” eller ”nej” på frågor om komplexa problem.
Statsmannaskap vilar stundom på dunkla formuleringar. Inte för att
det är någon dygd att vilseleda väljarna utan för att omtänkande och
politisk nyorientering är smärtsamma och riskfyllda processer.
De borgerliga partiledarna gjorde vad de kunde för att utmåla
Löfven som falsk och hycklande. Folkpartiledaren Jan Björklund
hyllade i ena andetaget Metallordförande Löfven för hans klarspråk
om kärnkraften, för att i nästa döma ut S-ordförande Löfvens hållning
i samma fråga som obegriplig.
Statsminister Reinfeldt var som en igel när han gång på gång pressade
Löfven: Ja eller nej till nya reaktorer
Reinfeldt tog också till knepet att medvetet vantolka sin motståndare:
”Grundproblemet är att ni hänvisar till ert gemensamma beslut att
fortsätta med förtida avveckling av kärnkraften.”
Den analysen var helt korrekt för tre år sedan. Då stod en borgerlig
allians mot en rödgrön. Socialdemokraterna kunde i det läget inte
ensamma göra upp med de borgerliga om energipolitiken utan att det
egna regeringsalternativet torpederats.
En överenskommelse som öppnade för byggande av nya reaktorer
hade inte kunnat få Miljöpartiets och Vänsterpartiets stöd. Därmed var
en blocköverskridande överenskommelse i realiteten utesluten.
I dag är läget ett helt annat. Det rödgröna samarbetet är stendött och
alla tre partierna verkar nöjda med att ha lämnat det bakom sig.
Eftersom man måste räkna med att Sverigedemokraterna förblir
representerade i riksdagen blir det över huvud taget svårt att på
förhand binda sig för hur samarbetsformer ska se ut efter valdagen.
Den avgörande skillnaden mot 2009 är inte att Socialdemokraterna i
dag leds av en kärnkraftsvän. Att en blocköverskridande energiöverenskommelse
nu ligger inom räckhåll beror på att kärnkraftsfrågan och

S-ledningens analys av det parlamentariska läget plötsligt har hamnat i
fas.
En energiöverenskommelse under denna mandatperiod skulle inte
bli ett hinder för partiets strävan att bilda regering efter nästa val.
Tvärtom: den skulle kunna bryta isen och underlätta samarbetskonstellationer
som i dag framstår som onaturliga.
Löfven sa i debatten aldrig ja till nya reaktorer. Men på frågan om
svensk industri klarar sig utan att man bygger nya reaktorer gav han
faktiskt det överraskande öppna svaret: ”Vi vet inte det.”
För regeringspartierna medför Löfvens öppning för energisamtal
inte bara en möjlighet utan också risker. Reinfeldt har byggt sin
maktstrategi på tätt blocksamarbete syftande till regerande i majoritet.
Centern som hade en tung förankringsprocess när fyrpartiöverenskommelsen
om energin ingicks för tre år sedan vill säkert slippa gå
igenom något liknande igen.
Men även om det var stort att de borgerliga lyckades lösa upp den
gamla kärnkraftsknuten är arbetet ännu ofullbordat. Nu finns en
öppning för seriösa samtal med Socialdemokraterna. Om inte
regeringspartierna är beredda att ta den chansen förminskar de både
sig själva och 2009 års djärva energikompromiss.
Johannes Åman
johannes.aman@dn.se “
DN 30 dec 2010:
”Skandal att myndigheterna struntar i
människors oro.”
“Konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell om vindkraften:
Lokala opinioner som strider för sitt närlandskap möts av
total nonchalans från statliga myndigheter.
Den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden
som till omfång och påverkan är jämförbar med
1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Vindkraftverk har en
avgörande visuell inverkan på landskapet och den oro och ångest
som de skapar måste tas på allvar. Någon seriös forskning om hur
människor påverkas existerar inte. Det är närmast att betrakta
som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner möts
av nonchalans från statligt håll. En fortsatt expansion kräver en
mycket stor omsorg om lokalisering och hänsyn till naturvärden
och människors hälsa och miljö, skriver Lars Jonsson och Jan
Troell.”
“För att avläsa och uppleva ett landskap måste vi låta blicken landa
i en punkt, den så kallade flyktpunkten som låter vår hjärna avläsa
avstånd och teckna perspektiv, det vill säga orientera sig i rummet. I
öppna landskap blir det ofta en avlägsen punkt som krönet av ett berg,
en vik eller dunge i fjärran.
Ett vindkraftverk med snurrande rotorblad drar alltid till sig vår
blick och vi kan inte etablera denna flyktpunkt, vi kan med andra
ord inte avläsa landskapets visuella värden. Landskapet förlorar
därmed sitt värde som landskap. Detta är en biologisk funktion
hos vår hjärna. Vi kan göra experimentet att se ut över ett land-

skap och aldrig låta ögat fixera eller vila i en bestämd punkt,
mycket snart infinner sig en påtaglig stress som tvingar oss att
avskärma oss från synbilden.
Den pågående vindkraftsutbyggnaden är ett intrång i den svenska
landskapsbilden som till omfång och sin påverkan på naturvärden är
att jämföra med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Vindkraftverk
har en avgörande visuell inverkan på landskapet och möter
nästan undantagslöst lokalt motstånd. Den oro och ångest som vindkraften
ger många människor och dess långsiktiga påverkan på hälsa
och välbefinnande måste tas på allvar.
Miljöminister Andreas Carlgren har tyvärr valt att möta denna växande
oro med maktspråk. Uttalanden som att ”lokala tillfälliga opinioner
ska inte få avgöra vindkraftsutbyggnadens framtid” eller att ”kommunerna
sätter käppar i hjulen” tyder på en bristande respekt både för den
enskilda människan och kommunernas nuvarande vetorätt i vindkraftsfrågor.
Den svenska allemansrätten har medfört att många människor engagerar
sig i våra gemensamma natur- och landskapsvärden. Den ”lokala
opinionen” som Carlgren tycks se ner på är de människor som valt att
bo på landet för landskapets och naturens skull. För de flesta är landskapet
själva grunden för det som sammanfattas inom begreppet natur
eller miljövård, landskapet som helhet är det rum där naturen möter
oss, den plats där vi får kontakt med och utvecklar vår naturkänsla.
Ofta framförs argument att vi i Sverige har en stor yta och få människor
varför det måste kunna gå att hitta platser för etablering som inte
skapar konflikter. Laga skiftet och torparsystemet har i stora delar av
södra och mellersta Sverige skapat en utspridd bebyggelse utan stora
obebyggda landskapsrum medan i Tyskland och England landsbygden
fortfarande domineras av stora privata landområden och en bebyggelse
koncentrerad till samhällen.
I landskap som till exempel Västergötland, Halland, på Öland och
Gotland finns sällan områden där vindkraften inte innebär
intrång i boendemiljöer. En fortsatt expansion bör föregås av en
mycket bredare och nationell diskussion om vilka områden som
är lämpliga och vilka som bör sparas i sin helhet. De sista tio åren
har präglats av en slags huggsexa där kommunerna kommer i
kläm mellan starka ekonomiska intressen och enskilda medborgares
försvar av sin hembygd.
Vindval är statens ”forskningsprogram för att ta reda på hur vindkraft
påverkar människor, natur och miljö” men styrs helt av politiska
direktiv att underlätta för vindkraften. Någon seriös forskning om
vindkraftens inverkan på människors hälsa och miljö existerar över
huvud taget inte.
Projektet ”Vindkraft i öppet landskap, skog, fjäll och hav – lokala
förutsättningar för acceptans” som löper mellan 2010 och 2012 skall
exempelvis ”identifiera förutsättningar och strategier som skapar
acceptans hos lokalbefolkningen för vindkraftsetableringar”. I glättiga
broschyrer illustrerade med fotografier av kvinnor och barn serveras
påståenden som ”vindkraftsetableringars negativa effekter på miljön
har hittills visat sig vara små och få jämfört med effekterna från andra
verksamheter”. Vindval är knappast att betrakta som ett forskningsprogram
utan snarare ett politiskt instrument för att kratta manegen för
vindkraften. Detta är djupt odemokratiskt och i konflikt med den
Europeiska landskapskonventionen som Sverige undertecknat men
ännu inte ratificerat.

Riksantikvarieämbetet har utrett frågan om hur den Europeiska
landskapskonventionen från 2001 skall implementeras i svensk
lagstiftning. I deras betänkande uttrycks att ”konventionen ställer krav
på att vardagslandskapet och den enskildes upplevelser ska beaktas
och uppvärderas och att en större hänsyn skall tas till det upplevda
landskapet. För att uppnå intentionerna i landskapskonventionen
behövs aktivt tillämpade lagar och hänsynsregler som håller undan
oacceptabla förändringar av landskapet”. Allt detta står i konflikt med
den nu förda politiken kring vindkraften.
Förra årets beslut att etableringar av över sju vindkraftverk enbart
behöver prövas mot miljöbalken (möjligheten att pröva mot plan och
bygglagen togs bort) har flyttat makten från den enskilda människan
och lokalsamhället till förmån för vindkraftsindustrin. Den gedigna
erfarenhet och kunskap som finns i många kommuner om att bedöma
byggprojekt ur en landskapsarkitektonisk och mänsklig social vinkel
gick därmed förlorad, av den orsaken avstyrkte till exempel Boverket
förslaget.
Prövning av vindkraftverk mot miljöbalken är ofta ett slag i luften
då 1) miljökonsekvensbeskrivningarna är beställda av vindkraftens
intressenter och utförda av beredvilliga konsulter,
2) det saknas grundläggande forskning på området och
3) samtliga myndigheter har fått uttalade direktiv om att
underlätta för vindkraften. För närvarande saknas ett brett skydd
för landskapet som visuell miljö i miljöbalken – att fullt ut skriva
in landskapskonventionens andemening i svensk lag skulle ändra
på detta, men regeringen dröjer, av vilken orsak
och hänsyn till naturvärden och människors hälsa och miljö. Det är en
rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga
rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla
värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga
myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs
borde höja sin röst.
Lars Jonsson
konstnär
Jan Troell
filmare “
“SNABB UTBYGGNAD
• Den installerade effekten i vindkraft­verken har ökat kraftigt de
senaste åren. Vid årsskiftet 2009/10 låg den på 1.448 MW.
• Elproduktionen för helåret 2009 var 2,5 TWH, en ökning med 26
procent från året innan. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen
av el var 2009 ca 1,9 procent. Vattenkraften svarade samma år
för 48,8 procent och kärnkraften för 37,4 procent. År 2020 ska vindkraften
– enligt nuvarande planer – producera 30 TWH el.
Källa: Energimyndigheten “
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf
Om vindkraften skall byggas ut i den takt och i den omfattning som
regeringen bestämt, kräver detta mycket stor omsorg om lokalisering

DN 8 maj 2012:
“Delade meningar om jobbskatteavdrag”
“Har regeringens fyra jobbskatteavdrag någon effekt på sysselsättningen
Ja, betydande effekter, cirka 100 000 fler sysselsatta
på lång sikt, säger finansdepartementet och får understöd av
Konjunkturinstitutet.
– Vi har gjort en grundläggande utvärdering som är rigorös och robust
och som entydigt visar att jobbskatteavdraget ger betydande sysselsättningseffekter,
sade statssekreterare Hans Lindberg vid en öppen utfrågning
i riksdagen.
Men alla är inte fullt lika övertygade. Det finns visst teoretiskt stöd
men det empiriska stödet kommer från länder vars arbetsmarknad ser
annorlunda ut, framhöll både professor Anders Forslund från Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och TCO:s samhällspolitiske
chef Roger Mörtvik.
Anders Forslund framhöll att finansdepartementets utvärdering
består av en rad delstudier, som snarare är indicier än bevis. Empiriska
studier som gjorts är från andra länder, och de konstaterade effekterna
i Sverige gäller en mindre grupp med äldre arbetskraft som får dubbla
jobbskatteavdrag.
– Men det är många indicier som pekar mot samma håll. Och även
om det är tveksamt hur vissa studier genomförts och hur överförbara
de är från andra länder till Sverige och från 68-åringar till 28-åringar,
så väger de ändå ganska tungt, sade han.
Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson framhöll att
sysselsättningsökningen inte bara kan förklaras av jobbskatteavdraget,
eftersom regeringen även genomfört andra reformer, som förändringar
i a-kassan och sjukförsäkringen.
– Men de åtgärderna kan inte ensamma förklara sysselsättningsökningen,
så vår bedömning är att jobbskatteavdraget haft en betydande
effekt och vi har sannolikt inte sett den fulla effekten än, sade han.
Däremot är det svårare att se effekterna av jobbskatteavdraget på
arbetslösheten, framhöll han.
Roger Mörtvik var inte alls lika säker på jobbskatteavdragets effekter.
– Jobbeffekten är betydligt svagare än vad man tror i de bedömningar
som gjorts. Studier av effekterna är gjorde i länder med en helt
annan arbetsmarknad och andra familjemönster. Det är en lång kedja
av förutsättningar som ska fungera. Människor ska känna till jobbskatteavdraget
och vara attraktiva på arbetsmarknaden, sade han.
Han hänvisade till flera studier som visar att kännedomen om jobbskattavdraget
är låg, och lägst är den inom de grupper där man förväntar
sig störst genomslag.
Almegas chefekonom Lena Hagman framhöll att regeringen är alltför
optimistisk om effekterna.
Hon framhöll att regeringen inte tar upp andra, viktiga förklaringar
till jobbtillväxten, såsom kraftigt ökad efterfrågan på högutbildade.
Regeringens slutsatser anser hon vara aningen "skruvade".
– Det påminner om Kejsarens nya kläder, där ingen vågar säga
sanningen till regeringen.
TT “
Lars Calmfors:
“ Betoningen av arbetslinjen har gjort regeringen alltför ointresserad
av att ge människor ett bra försäkringsskydd mot inkomstförluster.
Ansvarstagandet för de offentliga finanserna har lett till att finanspolitiken
i alltför liten grad motverkar konjunktursvängningarna. Och
regeringens skattepolitik skulle behöva styras av mer genomtänkta
principer.”

DN 8 maj 2012:
”Vi vill att fler ska kunna få a-kassa”
“Moderna villkor krävs. Alliansregeringens försämringar av a-
kassan har lämnat 1,5 miljoner människor helt oförsäkrade.
Miljöpartiet vill uppdatera beräkningsgrunden för ersättning från
a-kassan, från 80 timmar per månad till en inkomst på 7 000 kronor.
Villkoren måste anpassas till dagens arbetsliv, skriver
Gunvor G Ericson.”
“När Sverige på 50-talet införde allmän sjukförsäkring var argumentationen
och målsättningen tydlig – ett gemensamt och jämlikt skyddsnät
för dem som drabbas av sjukdom. Alla skulle omfattas och alla skulle
bidra till finansieringen via skattsedeln.
Precis som sjukförsäkringen finns där för de familjer som drabbas
av sjukdom ska arbetslöshetsförsäkringen finnas där för dem som
inte finner ett jobb. Ingen planerar att bli sjuk eller ofrivilligt
arbetslös, men det kan drabba oss alla. Egen försörjning är det
övergripande och främsta målet – men när det inte är möjligt så
ska samhällets gemensamma skyddsnät hjälpa den som hamnar
utanför tillbaka in på arbetsmarknaden. Ingen ska behöva misstänkliggöras
när de är i behov av stöd.
Problemet är att arbetslöshetsförsäkringen, den så kallade a-kassan, i
sina villkor bygger på en delvis förlegad verklighetsbild av samhället,
ett regelkrångel gör systemet svårt att förutse samt att den i dag har så
stora hål att allt fler ställs utanför. Dagens Sverige är inte längre som
det gamla industrisamhället som präglades av fasta och långvariga
anställningar. Vårt samhälle i dag präglas till stor grad av tillfälliga
anställningar, deltidsarbete, egenföretagande och studier högre upp i
åldrarna.
Bland sina första åtgärder valde alliansregeringen 2007 att
kraftigt höja avgifterna till a-kassan samt att försvåra möjligheten
att få del av arbetslöshetsförsäkringen. Resultatet blev att en halv
miljon människor lämnade a-kassan. Endast en femtedel av dessa
har a-kassorna lyckats locka tillbaka. Den samlade arbetskraften
har samtidigt vuxit till cirka fem miljoner människor. I dag är
närmare 1,5 miljoner av dessa helt oförsäkrade.
Bland ungdomar är det ännu färre. Antalet arbetssökande i åldern 20–
24 år som är berättigade till arbetslöshetsförsäkringen har minskat från
sex av tio (2003) till en av tio (2012). Det beror till stor del på att alliansregeringen
avskaffade det så kallade studerandevillkoret, vilket
gjort det omöjligt för arbetslösa att kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkringen
genom att studera.
Otydligheten och krånglet i arbetslöshetsförsäkringen gör att den enskilde
har svårt att förutse vilken ersättning hon kommer att ha rätt till
vid arbetslöshet.
Vi måste därför åter bygga upp förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen
och laga de växande hålen i skyddsnätet. En modernare arbetslöshetsförsäkring
måste vara enklare att förutse och omfatta fler typer
av arbetslivssituationer. Det är angeläget att nå en bred politisk samsyn
och ta ett gemensamt ansvar för hur ersättningarna ska beräknas i
trygghetssystemen.
För att få ersättning från a-kassan krävs i dag att din sammanlagda
arbetstid under de senaste 12 månaderna överstiger 80 timmar

per månad. Storleken på din ersättning beror på din tidigare inkomst,
utifrån ett golv och ett tak. Kravet på 80 timmar, det vill
säga motsvarande en halvtid, gör att många nu faller utanför
systemet.
Miljöpartiet vill att villkoret för ersättning anpassas till dagens arbetsliv.
Om vi ska få ett trygghetssystem som fungerar behövs både enklare
regler och att försäkringen omfattar fler.
Genom att ta bort arbetad tid som villkor kommer även korta tillfälliga
jobb, deltidsarbete och de med osäkra anställningar att omfattas av
försäkringen.
Vi föreslår att kravet på 80 timmar ersätts med ett inkomstvillkor på
ungefär 7.000 kronor per månad, beräknat utifrån de sex bästa månaderna
inom en 12 månadersperiod. Det skulle göra att exempelvis
egenföretagaren med ojämna inkomster och undersköterskan med
timanställning får rätt till ersättning vid arbetslöshet även om hon inte
har jobbat 80 timmar varje månad de senaste månaderna.
utredningen hoppas jag att vi kan finna en bred majoritet för att
påbörja de förändringar som behövs för att lappa ihop skyddsnäten
i våra trygghetsförsäkringar. Att räkna inkomst och inte
antal timmar är ett viktigt och framkomligt första steg på vägen
mot en bättre arbetslöshetsförsäkring.
Miljöpartiet vill se en modern, inkluderande och gemensamt finansierad
trygghetsförsäkring med individen – inte systemets krångel – i
fokus. Arbete ska löna sig, men den som inte har möjlighet eller förmåga
att arbeta ska aldrig någonsin behöva degraderas till en andra
klassens medborgare. Att uppdatera beräkningsgrunden för ersättning
från a-kassan, från 80 timmar till inkomst, är ett viktigt första steg på
vägen.
Gunvor G Ericson (MP), gruppledare, ledamot av socialförsäkringsutskottet
samt den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. “
Ett argument mot vårt förslag är att den som har hög lön inte
behöver jobba lika många timmar för att klara gränsen för ersättning.
Dock leder vårt förslag till att fler omfattas samtidigt
som taket i försäkringen ska vara kvar. Viktigaste är att alla dem
som nu står utan försäkring vid arbetslöshet inkluderas i trygghetssystemen.
I den nu pågående parlamentariska utredning som gör en översyn
av våra trygghetsförsäkringar diskuteras beräkningsgrunden för
sjuk- och arbetslöshetsersättning samt huruvida den ska beräknas
på samma sätt vid arbetslöshet och sjukdom. Som ledamot i

DN 10 maj 2012:
”MP:s förslag riskerar att skapa otryggare
anställningar”
“Gunvor G Ericson (MP) må ha en annan ingång än den
moderatledda regeringen. Men det slutliga resultatet blir det
samma, att arbetslöshetsförsäkringen blir ett bidrag för folk som
väljer att inte jobba, skriver IF Metall i en replik.”
“Vi håller med Miljöpartiets Gunvor G Ericson (DN Debatt 8/5 [1])
om att fler måste omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Att fler står
utanför a-kassan i dag beror främst på att den borgerliga regeringen
har gjort den dyrare och sämre. Det är något som är förhållandevis
enkelt att rätta till.
Det är dock oroande att man inte känner till det gällande regelverket
när man som Ericson sitter i Socialförsäkringsutredningen.
Det är inte sant att man måste ha arbetat 80 timmar i tolv månader
för att få a-kassa. Det räcker med sex månader om 80 timmar
för att uppfylla arbetsvillkoret. Då kan man få ersättning med det
så kallade grundbeloppet, även om man inte ens är med i en a-
kassa.
Den obligatoriska a-kassa som Miljöpartiet efterfrågar finns alltså
redan. Alfakassan har vi haft sedan 1997. De tolv månaderna handlar
om medlemsvillkoret, om man varit medlem i en a-kassa i tolv månader
kan man få inkomstrelaterad ersättning från akassan. Ericson
skriver det inte rakt ut, men det är lätt att misstänka att det är Miljöpartiets
gamla förslag om medborgarlön som tittar fram mellan raderna.
Hon må ha en annan ingång än den moderatledda regeringen. Men det
slutliga resultatet blir det samma, att arbetslöshetsförsäkringen är ett
bidrag för folk som väljer att inte jobba.
Det är viktigt att poängtera att arbetslöshetsförsäkringen är en
omställningsförsäkring som ska trygga försörjningen när man är
mellan två jobb. Det måste snabbt komma igång ett omställningsarbete
där den arbetslöses kompetens stärks genom utbildning
eller kvalificerade praktikplatser så att han eller hon snabbt
kommer tillbaka i arbete.
I dag är nästan två tredjedelar av IF Metalls arbetslösa medlemmar
utförsäkrade och står utanför a-kassan. I stället är de ofta placerade i
meningslösa åtgärder för att hyfsa till regeringens sysselsättningssiffror.
Samhället har inte råd att riskera att dessa hamnar i permanent
utanförskap på grund av en nedmonterad arbetsmarknadspolitik.
Men arbetslöshetsförsäkringen ska inte bara vara en inkomstförsäkring
för den som blir arbetslös. Det är också det golv som utgör den
reella minimilönen i Sverige. En arbetslöshetsförsäkring enligt inkomstbortfallsprincipen
som omfattar de flesta på arbetsmarknaden är
därför också en försäkring mot låglönekonkurrens för dem som har
arbete.
Risken med att förändra beräkningsgrunden till kronor och ören i
stället för tid är dessutom att kraven på deltidsanställningar och
daglönearbete kan komma från arbetsgivare som vill använda a-
kassan som ett verktyg för att slippa heltidsanställa.
Miljöpartiets intentioner må vara lovvärda, men riskerar att pressa ner
lönerna och skapa otryggare anställningar.
Monika Theodorsson, ordförande IF Metalls a-kassa
Olle Åkerlund, kassaföreståndare IF Metalls a-kassa”

Från SKLs hemsida 15 maj 2012:
“Förslag om nya myndigheter inom vårdoch
omsorgsområdet”
“Den översyn av de statliga verksamheterna inom vård- och
omsorgssystemet, som regeringen tillsatte förra året, är nu klar.
Betänkandet överlämnades på tisdagen till socialminister Göran
Hägglund och barn- och äldreminister Maria Larsson.
Utredningen för ett resonemang kring hur staten kan bidra till
sektorns utvecklingsarbete och kvalitet.
Förslaget innebär bland annat att det statliga ansvaret inom hälsooch
sjukvården, som idag hanteras av tio statliga myndigheter, en
ideell förening och ett statligt bolag, bör fördelas på fyra nya myndigheter;
en som har ansvar för tillsyn, en som arbetar med kunskapsstöd,
en som ansvarar för infrastruktur för IT och kommunikation, och en
som arbetar med långsiktig strategisk styrning.
– Vi välkomnar ansatsen i förslaget, att samarbetet mellan stat,
landsting, regioner och kommuner bör utvecklas, med ömsesidig
respekt för våra olika ansvar och roller, säger Anders Knape, ordförande
i Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL ska nu studera förslagen i detalj. Förbundet har varit representerat
i utredningen på tjänstemannanivå, och har framfört synpunkter
som till stor del har beaktats i de förslag som nu har lagts fram.
Utredningen har letts av landshövding Stefan Carlsson, som tidigare
bland annat har varit chef för Apoteket AB, regiondirektör i Skåne och
landstingsdirektör i Jämtlands län. Formellt kommer SKL att lämna
synpunkter på utredningsförslaget när och om utredningen remissbehandlas.
Läs hela betänkandet (extern länk)
Mer om SKL:s arbete med hälso och sjukvårdsfrågor”
Från regeringens hemsida 15 maj 2012:
Gör det enklare!
SOU 2012:33 Utgiven: 15 maj 2012. Typ: Statens offentliga
utredningar (SOU) Avsändare: Socialdepartementet.Statens vård- och
omsorgsutredning
Ladda ner
• Gör det enklare!, SOU 2012:33 - hela betänkandet (pdf 7,5
MB)
• Gör det enklare!, SOU 2012:33 - kapitel 1-4 (pdf 3,2 MB)
• Gör det enklare!, SOU 2012:33 - kapitel 5-9, bilagorna 1-3
(pdf 1,7 MB)
• Gör det enklare!, SOU 2012:33 - bilagorna 4-6 (pdf 3,1 MB)
Sammanfattning
Regeringen har beslutat om att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet.
Utredningen bedömer att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn
medför ett stort behov av förändringar under de kommande åren.
Allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nationell nivå.
Utredningen föreslår en ny myndighetsstruktur som bygger på de
fyra huvuduppgifterna:
• En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av
kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också
ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen.
• En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd,
legitimationer, godkännanden och tillsyn. Denna myndighet ges större
resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter.
• En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och
utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar.
• En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa,
funktionshindersfrågor, vård och omsorg - och därigenom stärker
statens förutsättningar för strategisk styrning.
Utredningen föreslår också att särlagstiftningen om läkemedelskommittéer
avskaffas.

Från SKLs hemsida 15 maj 2012: Startsida › Kommuner & landsting
Kommuner, landsting och regioner.
Kommunerna, landstingen och regionerna i Sverige ansvarar för
merparten av samhällsservicen.
Antal kommuner och landsting
I Sverige finns det 290 kommuner och 20 landsting. Skåne, Halland
och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar
för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner.
Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar
och har också rätt att kalla sig region.
Publiceringsansvarig: Ingeborg Löfgren
Sidan granskad 13 dec 2011. Sidan publicerad 8 sep 2009.
Adresser
Länk till kommunadresser
Länk till landstingens/ regionernas adresser
Arbetsgivar- och intresseorganisation
Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation
för kommuner, landsting och regioner i Sverige. Vi verkar
på våra medlemmars uppdrag med utgångspunkt i den lokala och
regionala demokratin.
Länk till fakta om kommuner, landsting och regioner som
arbetsgivareLänk till mer information om SKL:s medlemsservice
Antal förtroendevalda
Det finns över 44 000 förtroendevalda politiker i kommuner, landsting
och regioner. Av dem är cirka 97 procent fritidspolitiker.
Läs mer om lokalpolitiker
Kommuner & landsting
• Antal anställda per personalgrupp
• Om kommuner
• Om landsting och regioner
• En fråga om demokrati
• Regionala förbund
• Ordlista A-Ö
• Så fungerar den offentliga sektorn

DN 7 MAJ 2012:
“Kommunpolitikerna tvivlar på klimathotet”
“Sex av tio svenska kommunpolitiker och kommunchefer är klimatskeptiker.
En av tio förnekar dessutom den globala uppvärmningen
helt. ”Det är klart att det inte är bra. De här personerna
känner ju att de inte behöver ta ansvar för miljöarbetet i sin kommun”,
säger Annika Carlsson-Kanyama, FOI.”
“Global uppvärmning är ett säkerhetsproblem för Sverige, det måste
alla ta på allvar, anser hon. Det handlar till exempel om att planera för
översvämningar.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har gjort en stor undersökning
om hur kommunala beslutsfattare ser på klimatförändringen.
Resultatet blev en kraftig överraskning för rapportförfattarna: totalt 70
procent av de svarande tvivlar starkt på klimatförändringen – drygt 9
procent är klimatförnekare och hela 61 procent är tveksamma till om
människan orsakat jordens uppvärmning.
Och det trots att ”observationer entydigt pekar på att klimatet förändras,
och att de ledande klimatforskarna är helt överens om att den förändring
som skett är i huvudsak orsakad av människan”, skriver FOI i
rapporten.
I klartext: Sammantaget sju av tio kommunala beslutsfattare tror inte
på vetenskap i det här fallet.
– Jag kan bli arg på att det finns grupper som sprider uppfattningen att
forskning om klimatet inte går att lita på, säger hon.
Klimatförnekare är ofta ”en man i en liten kommun med konservativ
hållning” medan ”den klimatövertygade” är ”kvinna i en större kommun
och är miljöpartist”, enligt rapporten.
Kommunala chefer och politiker ser dessutom mindre allvarligt än
allmänheten på utmaningarna för Sverige och ännu mindre allvarligt
på utmaningarna för kommunen. Det mönstret är detsamma för både
klimatförnekare och klimatövertygade.
Den som är skeptisk är förstås mindre benägen att göra något för att
minska utsläppen av koldioxid i sin kommun, enligt FOI. ”Förnekarna
är de som gjort minst”, skriver myndigheten. Ändå är klimatanpassning
på kommunal nivå oerhört viktig för samhället, enligt FOI.
Lägger man ihop uteblivna åtgärder från klimatförnekare i hela landet
blir förstås effekten tydlig, anser Annika Carlsson-Kanyama.
– Att chefer och politiker inte ser sitt ansvar för Sverige, det har jag
faktiskt svårt att förstå, säger hon.
Enkäten gick till politiker och chefer i 63 svenska kommuner. 2 389
personer svarade.
Jonas Fredén
jonas.freden@dn.se “
Annika Carlsson-Kanyama är forskningschef för klimat- och energifrågor
på FOI och står bakom rapporten.

Socialdemokraternas okunniga kommunalpolitiker
och partiets information om
politiken.
Komunpolitikernas dåliga kunskaper om klimatfrågorna är en katastrof
för politikerbranschen. 70 % som inte tror på vetenskapernas
resultat om klimatförändringarna! Man kan räkna med att åtminstone
hälften av de okunniga är socialdemokrater.
Socialdemokraternas ledning måste genast se till att utbilda de
okunniga politikerna och få dem “uppdaterade” om partiet vill ha
någon trovärdighet. Om de kommunala makthavarna inte har kunskaper
om klimatfrågorna, som diskuterats så mycket senaste åren, kan
man räkna med att de inte heller kan något om andra frågor de ska
hantera. Siffrorna gör att man bättre kan förstå det dåliga läget för
skolorna - kommunalpolitikerna har för dåliga kunskaper.
Det gör det än mer tydligt, att socialdemokraternas hemsida, som är
partiets nästan enda informationskanal, bör rustas upp:
1) för att utbilda socialdemokraternas funktionärer, och
2) för att ge information till väljarna om partiets politik.
Hemsidans rubriker är:
Vår politik
Vårt parti
Stefan Löfven
Internationellt
Framtidsarbetet
Media
Kontakt
Socialdemokraternas hemsida på Internet
den 11 maj 2012.
Vår politik
Vårbudgetmotion 2012
Almedalen 2012
Budget 2012
Vår politik A till Ö
Barnfattigdom
Skolarbete
Partiprogram och riktlinjer
Europapolitik
Programkommissionen
Uppdrag från extrakongressen
Inläst material
Arkiv
Vårt parti
Första maj
Partistyrelse
Carin Jämtin
Magdalena Andersson
Riksdagsgruppen
Partidistrikt
SKL-gruppen
Kampanjmetoder
S i din kommun
Organisationsutredning
Gruppledare
Vår historia
Europaparlamentet
Sosserian
Studier
Förtroenderåd
Stefan Löfven
CV
Bilder

Artiklar
Tal
Presskontakt
Internationellt
Internationell politik
Internationella nyheter
Internationellt fokus
Utrikesutskottet
S i Europa
Internationella sekretariatet
Europaparlamentet
Other languages
Framtidsarbetet
Vår organisation
Vårt program
Kongress 2013
Om framtidsarbetet
Media
Nyheter
Bildarkiv
Logotyper
RSS - Senaste nytt
Nyhetsarkivet (2006- )
Kontakt
Presskontakter
Partikansliet
Socialdemokraternas hus
Skolarbete
Gruppledare i riksdagens utskott
Riksdagsledamöter
Partidistrikt
S i din kommun
Lediga jobb
Länkar
Ställ din fråga
Talarförmedling
Vår politik A till Ö
Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Vår politik handlar ytterst om att
möjliggöra för var och en att göra sina egna livsval - att få ett arbete,
att kunna bilda familj, att kanske läsa den där utbildningen som man
drömt om – att kunna förverkliga sitt livs äventyr.
Här finns mer information om var vi tycker i olika sakfrågor:
• A-kassan
• Arbete
• Arbetsmiljö
• Barn
• Bistånd
• Bostad
• Demokrati
• Den svenska modellen
• Energi
• Entreprenörsskap och företagande
• Europa
• Fildelning
• Flyktingar
• FRA-lagen
• Funktionshinder
• Förskola
• Försvar och krisberedskap
• HBT
• Idrott
• Infrastruktur
• Integration och mångfald
• Internationellt
• Jämställdhet
• Konsumentfrågor
• Kultur
• Kyrkor och trossamfund
• Miljö

• Mänskliga rättigheter
• Pensionär
• Sjukförsäkringen
• Sjukvård
• Skatter
• Skola
• Sociala frågor
• Tillväxt
• Trygghet i vardagen
• Trygghetsförsäkringar
• Unga
• Utbildning
• Välfärden
• Äldre
Det är ofullständigt och utan sammanhang.
Socialdemokraternas politik bör redovisa med hänsyn till
följande:
Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara
faktorer :
Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga
status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika
psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska
miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska
miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella
värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska
värden och teknologiska funktioner.
Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas
psykiska samspel, de sociala miljöerna.
Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga
avseendena igång av människornas verksamheter :
Individernas viljor.
Kollektiva viljor. (Politik).
Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella
handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.
Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i
livet:
A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de
fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och
innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller
indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror
av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen
och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn
till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få
uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
Individer och samhällen planerar framtiden.
Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra
planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter
omständigheterna i varje planeringsfall :

Hur var det Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
Hur är det Riktiga kunskaper om rådande örhållanden.
Hur kan det bli Vilka alternativ är möjliga i framtiden
Hur bör det bli Vilket eller vilka alternativ bör man välja
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med
hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas
levnadsvillkor, som ges av
psykiska och
kroppsliga förhållanden och av deras
fysiska och
sociala miljöer.
Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats -
måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och
kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra
områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet:
tillfredsställelse för individen.
Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i
världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver
gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati
är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig
uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna
inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en
demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade
att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora
krav på informationssystemen.
Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att
till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om
världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och
är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla
igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt
detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om
forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområdenverksamhetsområden,
dels för geografiska områden av olika storlekar.
För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både
tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha
planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar
för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är
beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i
planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna
till dem som fått makt att besluta, och det är också
informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det
slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett
jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I
själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna
bildar eller utgör de förekommande planerings- och
beslutsprocesserna.
Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem
kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder

personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i
psykiska processer och ett yttre informationsproblem med
informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering
innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva
arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial
som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och
mellan människorna, och därför övergår förändringsproblemen och
samhällsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och
spridning av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som
förändrar världen.
Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra
individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiskademokratiska
styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder
på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och
informationsområdena.
Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som
har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika
nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en
demokrati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till
folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de
förtroendevalda politikerna makten och arbetet vänder sig därför
främst till dem.
Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på
opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga
och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och
de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till
alla som sysslar med utbildning och information.
De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 129
verksamhetsområden:
1-4: 44 områden. 5-6: 41 och 7-9 45 områden. Varje sådant område är
vanligen mycket innehållsrikt och kan delas upp i mindre områden,
men för förståelsen av det hela är det lämpligt med just de 129
förtecknade områdena.
Verksamheterna är inte i alla områden av samma karaktär. Man kan
säga att det i huvudområdena 1-4 i grunden är fråga om tankeverksamheter
och registrering av tankeverksamheter o d. Område 5 gäller i
grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk
användning av naturforskningens rön till kroppslig-materiell nytta.
Områden 7-9 kan anses gälla kulturella verksamheter, där man
visserligen använder materiella ting, men där huvudsyftet är nytta för
psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter
med olika slags uttrycksmedel.
Den uppgjorda förteckningen över verksamheterna är grundad på
mycket långa studier där verksamheterna hämtats från från etablerade
system och klassifikationer för näringsgrenar, yrken, utbildningar,
forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. Utgångspunkten
för huvudupplägget är det mer än 100 år gamla bibliotekssystemet DC,
som dock i väsentliga avseenden reviderats med hänsyn till de under
de många åren inträffade samhällsförändringarna. I några delar stämmer
systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet
SAB .
I det följande två sidor med de 129 områdena.

Klassifikationssystem för verksamheter.
O....1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
O....10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar
O....101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.
O....102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning
O....103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar
O....104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband
O....105 Övergripande om forskning
O....106 Övergripande om ekonomiska verksamheter
O....107 Övergripande filosofier om utbildning o d.
O....108 Samhällskunskap.
O....109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.
O....11/19 Individernas inre verkligheter.
O....11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
O....12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
O....13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
O....14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.
O....15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
O....16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
O....17 Individens moral och uppfattningar om moral.
O....18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.
O....2 Religiösa verksamheter o d
O....20 Övergripande religiösa verksamheter o d
O....21 Allmän religionsvetenskap
O....22/28 Kristna religioner
O....29 Icke kristna religioner o d
O....3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter.
O....31 Statistik och demografi
O....32 Statsvetenskap
O....33 Nationalekonomi, internationell ekonomi
O....34 Lagar o förordningar, traktat, juridik
O....35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter.
O....351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands)
O....352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots utomlands)
O....353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands)
O....354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)
O....36/39 Politiska krav och politiska planeringar:
O....36...om individernas kroppsliga förhållanden.
O....37...om utbildning o d.
O....38...om fysiska miljöer o ekonomiska verks.
O....39...om sociala miljöer, nöjen, sport o d
O....4 Sambandsforskningsverksamheter.
O....40. 41- 49. Systemvetenskap. Infostruktur.
O....5 Naturforskning. Matematikverksamheter.
O....50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap
O....51 Matematik
O....52 Astronomi, rymdforskning
O....53 Fysik o d
O....54 Kemi o d
O....55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d
O....56 Paleontologi, arkeologi o d
O....57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet
O....58 Botanik.
O....59 Zoologi
O....6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
O....60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter
O....61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter
O....62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
O....63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
O....64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
O....641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
O....643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
O....644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
O....645 Användning av inventarier o d.

O....646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
O....647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter
O....648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
O....649 Personvård: barn, hemsjukvård o d .
O....65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d
O....651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
O....6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
O....6525-6529 Militära verksamheter
O....653 Handelsverksamheter.
O....654 Telekommunikationsverksamheter.
O....655 Förlagsverksamheter o d.
O....656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
O....657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter.
O....658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad.
O....659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.
O....66/68 Tillverkning av varor
O....66 Tillverkning av kemivaror o d
O....67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
O....68 Tillverkning av komplexvaror
O....69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar
O....7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
O....70 Allmänt om konst och kultur.
O....71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat.
O....72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur
O....73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning
O....74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning
O....75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto
O....78 Musik ( konserter o d 792)
O....79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Sport
O....7911-7913 Seder och bruk .
O....7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
O....792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
O....793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
O....794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips
O....795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
O....7951 Socialvård o d.
O....7952/7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer
O....7957 Undervisning o d.
O....7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
O....7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d
O....796/799 Sport, idrott o d.
O....8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
O....80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89.
O....81 Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89.
O....82/89 Skönlitteratur på olika språk
O....82 Engelsk skönlitteratur o d.
O....83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur
O....84 Fransk skönlitteratur o d
O....85 Italiensk skönlitteratur o d
O....86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d
O....87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d
O....88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d
O....89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d
O....9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi.
O....90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen
O....91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/99.
O....92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d
O....93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.
O....93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria
O....94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa
O....95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.
O....96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika.
O....97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika
O....98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika
O....99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

Från http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf sid 325:
Det socialdemokratiska partiet.
Sammanfattningsvis:
Ett reformistiskt socialdemokratiskt parti som ser den demokratiska
staten som det bästa redskapet för att förverkliga demokrati, jämlikhet
och rättvisa.
I folkhemsideologin ingår idén om jämlikhet och individuellt oberoende
som grundläggande ideal. Målet är att frigöra arbetare och andra
som inte tillhör överklassen från inte bara fattigdom i rent ekonomiska
termer utan även allehanda förnedrande och förödmjukande former av
personligt beroende. Detta gäller såväl den gamla patriarkala familjen
som andra hierarkiska och patriarkala institutioner i det svenska samhället,
från auktoritärt styrda företag till privata välgörenhetsorganisationer
och toppstyrda kyrkor.
Målet är att skapa en välfärdsstat, ett nätverk av institutioner och
rättigheter som ökar jämlikhet och minskar såväl fysisk fattigdom och
sociala klassklyftor som kulturell misär och social stigmatisering.
Ingen medborgare ska vara beroende av familj eller välgörenhet,
utan staten ska garantera allas grundläggande rättigheter till
fundamentala nyttigheter som skolutbildning, sjukvård och
äldreomsorg. Alla svenska individer – män, kvinnor, äldre, barn, sjuka
och handikappade – ska med statens hjälp kunna leva oberoende liv i
trygghet och frihet.
Partiet befinner sig nu i opposition och behöver en skuggregering
som kan lägga fram en politik som är bra.
Förslag till socialdemokratisk
skuggregering.
Namnen är tagna från namnen i riksdagens mest närliggande utskott
och namnen är tagna i den ordning de har i utskotten. Det är alltså en
helt mekanisk uttagning utan tanke på lämplig kompetens. Urval av
namn får naturligtvis socialdemokraterna själva avgöra. Om man inte
kan hitta en lämplig person för en uppgift kan man låta två eller flera
hjälpas åt.
Socialdemokraterna har utnämnt nya gruppledare 23 feb 2012
Namnen i det följande är, utom namnen i ledningen, namnen enligt
socialdemokraternas förteckning över gruppledare i riksdagen (17 st),
ordförande eller vice ordförande, samt ytterligare några namn därefter
i utskotten (8 st).
Planering har fyra moment:
hur var det,
hur är det,
hur kan det bli,
hur bör det bli.
De frågorna bör ställas och besvaras i varje skuggministerområde.
För att kunna styra Sverige måste det finnas planeringar för Sverige,
och för att kunna göra det måste man först ha
- en världplanering för hela världen och
- en planering för Europa, eftersom vi är med i EU.
Världsplaneringen kan först inriktas på de stora: Kina, Indien, Japan,
Ryssland, USA, Brasilien och från Afrika t ex Sydafrika. Sedan får
man fortsätta med de mindre.
Det följande är efter ändringar 24 feb 2012.

Ledning:
Statsminister Område 353
Om Regeringskansliet
Statsrådsberedningen
Förvaltningsavdelningen
Stefan Löfven
Socialdemokraterna Partiledare
Webbplats (E-post) stefan.lofven@riksdagen.se
Planeringsminister (ny) 103-109, 11-19,
En lämplig samhällsbeskrivning och 4, 40
en lämplig planeringsfilosofi.
Damberg, Mikael (S)
Socialdemokraterna
Stockholms län, plats 114
Telefon: 08-7864697
E-post: mikael.damberg@riksdagen.se
Ekonomisk-politisk talesperson
Magdalena Andersson
Presskontakt (E-post) magdalena.e.andersson@riksdagen.se
Informationssekreterare.
Gruppsekreterare
För Socialdemokraternas hemsida på
Internet och för information.
Emma Lennartsson ny gruppsekreterare.
Omvärlden:
Utrikesminister 6520-6524
Utrikesdepartementet
FN-minister och Världsplaneringsminister
(ny) 354, 91, 93-99
Ahlin, Urban (S)
Socialdemokraterna
Västra Götalands läns östra, plats 44
Telefon: 08-7864723
E-post: urban.ahlin@riksdagen.se
Försvarsminister 6525-6529
Försvarsdepartementet
Hultqvist, Peter (S)
Socialdemokraterna
Dalarnas län, plats 105
Telefon: 08-7866259
E-post: peter.hultqvist@riksdagen.se

Biståndsminister 7951
Andra namnet på utrikesutskottet
Hägg, Carina (S)
Socialdemokraterna
Jönköpings län, plats 178
Telefon: 08-7864809
E-post: carina.hagg@riksdagen.se
EU-minister och Europaplaneringsminister
354
Granlund, Marie (S)
Socialdemokraterna
Malmö kommun, plats 12
Telefon: 08-7864751
E-post: marie.granlund@riksdagen.se
Demokrati:
Demokratiminister (ny) 32, 31, 33
Med statistik och nationalekonomi
Från konstitutionsutskottet:
Österberg, Sven-Erik (S)
Socialdemokraterna
Västmanlands län, plats 198
Telefon: 08-7864665
E-post: sven-erik.osterberg@riksdagen.se
Justitieminister 34, 7952-7956
Justitiedepartementet
Civilminister 34, 6520-6524
Civilutskottets verksamheter.
Kommuner och landsting.
Johansson, Morgan (S)
Socialdemokraterna
Skåne läns södra, plats 155
Telefon: 08-7864291
E-post: morgan.johansson@riksdagen.se
Partisekreterare
För kontakter med kommunalpolitiker
och partimedlemmar

Välfärdssektor för individer och
sociala miljöer:
Utbildningsminister 7957
Utbildningsdepartementet
Baylan, Ibrahim (S)
Socialdemokraterna
Västerbottens län, plats 108
Telefon: 08-7864217
E-post: ibrahim.baylan@riksdagen.se
Socialminister 7951, 61
Socialdepartementet
Hallengren, Lena (S)
Socialdemokraterna
Kalmar län, plats 254
Telefon: 08-7864783
E-post: lena.hallengren@riksdagen.se
Barn- och äldreminister 7951
Andra namnet i socialutskottet:
Engelhardt, Christer (S)
Socialdemokraterna
Gotlands län, plats 120
Telefon: 08-7865160
E-post: christer.engelhardt@riksdagen.se
Socialförsäkringsminister 657
Eneroth, Tomas (S)
Socialdemokraterna
Kronobergs län, plats 292
Telefon: 08-7864387
E-post: tomas.eneroth@riksdagen.se
Jämställdhetsminister 7952-7956
Integrationsminister 7958
Migrationsminister 7958
Tredje namnet i socialutskottet:
Arleklo, Ann (S)
Socialdemokraterna
Skåne läns västra, plats 184
Telefon: 08-7864595
E-post: ann.arleklo@riksdagen.se
Kultur-och idrottsminister 70, 796-799
Kulturdepartementet 101, 102, 20, 73, 74,
Carlsson, Gunilla (S) 75-77, 78, 791-793
Socialdemokraterna 7959, 80, 81, 92
Göteborgs kommun, plats 261
Telefon: 08-7865320
E-post: gunilla.c.carlsson@riksdagen.se

Välfärdssektor för fysiska
miljöer:
Miljöminister 71
Miljödepartementet
Första namnet i miljö-och jordbruksutskottet:
Ernkrans, Matilda (S)
Socialdemokraterna
Örebro län, plats 233
Telefon: 08-7865042
E-post: matilda.ernkrans@riksdagen.se
Plan- och byggminister 71, 62, 643, 647, 69
Bostadsminister
Palm, Veronica (S)
Socialdemokraterna
Stockholms kommun, plats 170
Telefon: 08-7865241
E-post: veronica.palm@riksdagen.se
Materiell välfärdsservice:
Arbetsmarknadsminister 658
Arbetsmarknadsdepartementet
Johansson, Ylva (S)
Socialdemokraterna
Stockholms kommun, plats 173
Telefon: 08-7864756
E-post: ylva.johansson@riksdagen.se
Landsbygdsminister 63
Landsbygdsdepartementet
Andra namnet i miljö-och jordbruksutskottet:
Löfstrand, Johan (S)
Socialdemokraterna
Östergötlands län, plats 32
Telefon: 08-7864869
E-post: johan.lofstrand@riksdagen.se
Näringsminister 658, 62, 66-69
Näringsdepartementet
Nilsson, Jennie (S)
Socialdemokraterna
Telefon: 08-7864508
E-post: jennie.nilsson@riksdagen.se

Energiminister 644
Andra namnet i näringsutskottet:
Adolfsson Elgestam, Carina (S)
Socialdemokraterna
Kronobergs län, plats 293
Telefon: 08-7864359
E-post: carina.a.elgestam@riksdagen.se
Infrastrukturminister 656
(Transporter)
Ygeman, Anders (S)
Socialdemokraterna
Stockholms kommun, plats 81
Telefon: 08-7864806
E-post: anders.ygeman@riksdagen.se
Handelsminister 653
Tredje namnet i utrikesutskottet:
Härstedt, Kent (S)
Socialdemokraterna
Skåne läns västra, plats 152
Telefon: 08-7865647
E-post: kent.harstedt@riksdagen.se
IT-minister 654, 651
Andra namnet i trafikutskottet:
Green, Monica (S)
Socialdemokraterna
Västra Götalands läns östra, plats 43
Telefon: 08-7864736
E-post: monica.green@riksdagen.se

Samhällsekonomi, pengar:
Finansminister 657
Finansdepartementet
Olovsson, Fredrik (S)
Socialdemokraterna
Södermanlands län, plats 250
Telefon: 08-7864186
E-post: fredrik.olovsson@riksdagen.se
Finansmarknadsminister 657
Andra namn i finansutskottet
Nilsson, Pia (S)
Socialdemokraterna
Västmanlands län, plats 199
Telefon: 08-7865276
E-post: pia.nilsson@riksdagen.se
Skatteminister (ny) 657
Från skatteutskottet:
Jakobsson, Leif (S)
Socialdemokraterna
Malmö kommun, plats 13
Telefon: 08-7864836
E-post: leif.jakobsson@riksdagen.se
Förteckningen är hämtad från
Sven Wimnell 10 februari 2012 + 24 feb:
Alliansregeringens verksamheter
i februari 2012 och en
socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf
och de olika ministrarna är som i alliansregeringen, vars
verksamheter har redovisats så gott det går utan att det blivit för
vidlyftigt.
Alla verksamhetsområden är för enkelhets skull inte med i den
föregående sammanställningen, t ex 72 som ska ingå i plan-och
byggministern. De som fattas får ingå bland de andra.
Under planeringsministern står: “ En lämplig samhällsbeskrivning och
en lämplig planeringsfilosofi.” Det är naturligtvis de beskrivningar
som finns i wimnell.com som avses.
e-postadresser till partiledaren och Magdalena Andersson kan vara av
den typ som gäller för riksdagsledamöter:
stefan.lofven@riksdagen.se magdalena.e.andersson@riksdagen.se
Det kan vara lämpligt att skuggministrarna utformar socialdemokraternas
politik för ministrarnas områden och redovisar det på
socialdemokraternas hemsida. Början bör ske nu för att få en
fullständig politik i god tid före valet 2014.
Hur var det, hur är det, hur kan det bli och hur bör det bli är
de frågor väljarna vill ha svar på.
För att lösa uppgifterna måste skuggministrarna gräva och
komma in på många av de 129 verksamhetsområdena som visats i
det föregående eftersom problemen hänger ihop.

Kärnkraften.
Energiförsörjningsproblemen är i hög grad globala problem.
Millenniemålen antyder hur mycket som behöver göras och allt kräver
energi. Lägger man till de extra problem som man kan vänta sig till
följd av klimatproblemen växer energibehoven. Om glaciärerna smälter
undan och vattnet uteblir från dem till hushåll och odlingar behövs
vatten som kanske måste hämtas långt ifrån, kanske från havet, då avsaltning
måste ske. Städerna växer och det ställer stora krav på de hygieniska
förhållandena mm. Världens befolkning väntas öka 30-40%.
Energibehovet lär öka minst det.
Det är svårt att tänka sig att energibehovet kan täckas av vindkraftsnurror.
Atomerna innehåller oerhört mycket energi som kan tas fram i
atomkraftverken. Ett stort problem är nu hur avfallet från de nuvarande
verken ska tas om hand. De nya typerna kärnkraftverk som planeras
blir effektivare och ska drivas med det kärnavfall man nu har, det
innebär att avfallsproblemet minskar, nästan försvinner. I Sverige kan
de nuvarande kraftverken såsmåningom bytas ut mot nya mer effektiva
verk som också bättre löser avfallsproblemen och som gör att man kan
undvika vindkraftverk som förfular landskapet.
Snabblista över Millenniemålen
1. Att extrem fattigdom och svält ska utrotas
2. Att alla barn ska gå i skolan
3. Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
4. Att minska barnadödligheten
5. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
6. Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra
sjukdomar
7. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
8. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
DN 29 okt 2010: (från omr36-39zg sid 408)
“Olönsam vindkraft i 110 kommuner”
“Det ska blåsa bra och finnas gott om plats för att det ska löna sig
att bygga vindkraftverk i större skala. I 110 av landets kommuner
saknas de förutsättningarna.”
Gotland, Åre och Jokkmokk däremot har störst yta som är
tillräckligt blåsig för att det ska löna sig att bygga vindkraft, enligt
beräkningar från vindkraftbolaget O 2 Vindel.
På Gotland finns 1.749 kvadratkilometer landyta där det blåser
minst 7 meter per sekund på 72 meters höjd vilket, enligt bolaget, är
vad som behövs för att det ska löna sig med vindkraftverk i större
skala.
–Men där är det redan väldigt utbyggt så möjligheterna att bygga
mer just där är kanske inte så stora, säger bolagets vd Linda
Magnusson.
O 2 Vindel har brutit ned den kartläggning av vindförhållandena i
landet som Energimyndigheten gjort på läns- och kommunnivå.
Resultatet ger en rankning av kommunerna av hur stor yta med bra
förutsättningar för vindkraft som finns där. Hänsyn är dock inte tagen
till om ytorna är bebyggda eller inte.
–Kan man bygga där det blåser mycket sjunker kostnaderna vilket på
sikt leder till lägre elräkningar, konstaterar hon.
Sistaplatsen i den här rankingen innehas av Tingsryds kommun.
Maria Victorin/TT “
“FAKTA: TOPPEN OCH BOTTEN
Rankningen omfattar de 180 av landets 290 kommuner som har
områden med en medelvind på minst 7 meter per sekund på 72 meters
höjd, enligt Energimyndighetens kartläggning. Rankningen baseras på
landyta. De fem kommunerna som toppar listan är Gotland, Åre,
Jokkmokk, Kiruna och Arjeplog. I botten finns Strömstad, Älvsbyn,
Huddinge, Nora och sist Tingsryd.”

Forskning.se 2 maj 2012. Kärnkraft
forskning.se: Tema Kärnkraft
Tio frågor och svar
1. Vad är kärnkraft
2. Hur fungerar ett kärnkraftverk
3. Hur hanteras kärnavfallet
4. Hur blir uran till kärnbränsle
5. Är kärnkraft säkert
6. Är kärnkraften ett miljöhot eller inte
7. Hur har kärnkraften och opinionen utvecklats i Sverige
8. Hur ser kärnkraftsutvecklingen ut internationellt
9. Vilka är utmaningarna inom kärnkraftsforskningen
10. Är forskarna överens
Världens energibehov ökar ständigt och med all sannolikhet behövs
minst dubbelt så stor energiproduktion redan år 2050.
Under nästan 20 år var det förbjudet att forska om kärnkraft i
Sverige, men i dag satsas flera hundra miljoner kronor på kärnkraftsforskning.
Men vilken betydelse har kärnkraften för att fylla
vårt energibehov
Nyheter
Kopparkapslarna inte hela sanningen 2012-04-25 KTH (Kungliga
Tekniska högskolan)
Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan 2012-03-20 KTH
(Kungliga Tekniska högskolan)
Tidskrifter
Blir det mindre kärnavfall nu , Forskning & Framsteg
Ska avfallet begravas eller användas igen 2011 , Forskning &
Framsteg
Projekt
Elda säkert med pellets i pannan! Sveriges Lantbruksuniversitet
Forskningsdatabasen - Mediernas hantering av kärnavfallsfrågan
Umeå universitet
Kärnkraft
tio frågor och svar
Finansiering av Kärnkraftsforskning
Länkar
Texterna har producerats av vetenskapsjournalisten Liselotte Englund.
Materialet har faktagranskats av Ane Håkansson , professor i
tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala
universitet. Illustrationer: Emma Virke.
Tema Kärnkraft - publicerad: 2009-11-18. Senast uppdaterad
2011-04-01.

“Kopparkapslarna inte hela sanningen”
“2012-04-25 Pressmeddelande från KTH (Kungliga Tekniska
högskolan)
Debatten mellan forskare och experter runt de kopparkapslar som ska
innehålla använt kärnbränsle har bitvis varit hätsk. Röster har höjts för
att kapslarna måste vara avsevärt mycket tjockare än vad som hittills
föreslagits. Men det är inte hela sanningen.
Dels består slutförvaret av ytterligare tre barriärer lika strålskyddande
som kopparkapslarna, dels kommer kärnbränslet med stor sannolikhet
att återanvändas vilket medför att slutförvaret inte behöver hålla längre
än 1 000 år.
Hängslen och livrem. Så beskriver Susanna Wold, universitetslektor
vid KTH det svenska slutförvaret. Hon forskar i ämnet kärnkemi och
har tillsammans med kollegor, både på KTH och utomlands, bland
annat studerat den lera som omsluter kopparkapslarna.
– Vårt slutförvar består av flera barriärsystem. Fyra för att vara exakt,
säger Susanna Wold.
Hon forsätter med att berätta att de fyra barriärerna består av kärnbränslet
i sig, som mycket långsamt skulle lösa upp sig i grundvattnet om
de båda kom i kontakt med varandra och därmed utgör en barriär i sig.
Barriär nummer två är kopparkapseln och barriär nummer 3 utgörs av
leran som också går under namnet bentonit. Bentonit är en svällande
lermineral med mycket goda tätande egenskaper, och som barriär är
den både kemisk och mekanisk.
– Kopparkapseln förvarar i fickor i berget. Leran som sedan omsluter
kapseln är plastisk och rörlig, och följer de små rörelser i berget som
sker. Om kopparkapseln skulle gå sönder så att det kommer in grundvatten
till bränslet och det börjar lösa upp sig, i sig är en mycket långsam
process och en barriär, kommer en bindning av det radioaktiva
ämnet till leran att ske. Som i sin tur bildar den kemiska barriären,
säger Susanna Wold.
Slutligen bildar själva berget både en kemisk och mekanisk barriär.
Susanna Wold anser att det är en brist att alla dessa barriärer inte lyfts
upp i debatten, och att allmänheten inte fått ta del av dessa skyddsmekanismer.
Ny forskning som Susanna Wold och hennes kollegor genomfört visar
dessutom att bentonitleran har positiva egenskaper som tidigare inte
kartlagts vetenskapligt.
– Vi vet att leran kommer att utsättas för gammastrålning från bränslet,
men har hittills funnits få studier av vad som händer med leran och
dess egenskaper om den bestrålas. Vi har gjort detta, och som kemisk
barriär blir leran oförändrad om man utsätter den för gammastrålning,
säger Susanna Wold.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH, berättar att allt
använt kärnbränsle i Sverige för närvarande förvaras i en bassäng i
Oskarshamn i väntan på att inneslutas i kopparkapslar och grävas ner.
Enligt honom skulle den svåra frågan om slutförvar av kärnbränsle
lösa sig när den fjärde generationens kärnkraft blir verklighet.
– Dagens använda kärnbränsle ska djupförvaras i hela 100 000 år.
Våra nya reaktorer kommer att drivas på just det använda kärnbränslet,
säger Janne Wallenius.

Det är förstås ändå viktigt att fortsätta utvecklingen av djupförvar för
kärnavfallet, fortsätter han. Den lilla mängd kärnavfall som skapas av
en Generation 4-reaktor behöver dock inte förvaras i marken längre än
1 000 år, jämfört med tidigare 100 000 år.
Det innebär i sin tur att även korrosionsforskare som kritiserat säkerheten
i de planerade kopparkärlen kan enas om att förvaringen är
säker. Detta då forskarna talat om att kopparkapslarna kan kollapsa
redan efter just 1 000 år. Då finns det ytterligare tre barriärer kvar, om
det nu finns något kärnbränsle att kapsla in vill säga.”
“Morgondagens reaktor löser
kärnavfallsfrågan”
“2012-03-20 Pressmeddelande från KTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Dagens lättvattenreaktorer förbrukar cirka 0,7 procent av energin i
kärnbränslet. Resten placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer
ser situationen annorlunda ut. Målet för framtiden är 99 %
förbränning och återvinning av bränslet.
Dagens lättvattenreaktorerna förbrukar cirka 0,7 procent av energin i
kärnbränslet. Resten placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer
ser situationen annorlunda ut.
– 99 procents förbränning och återvinning av bränslet är målet. Det
innebär att vi kan köra kärnkraftverk i Sverige i 5 000 år till utan att
behöva gräva upp mer uran ur marken, säger Janne Wallenius, professor
i reaktorfysik vid KTH.
Han samarbetar tillsammans med forskare från Chalmers och Uppsala
universitet för att förverkliga den fjärde generationens kärnkraft. I
detta samarbete ingår projektet Electra, en liten blykyld reaktor för
forskning och utbildning med planerad byggstart år 2020.
– Med denna typ av reaktor kan uranbrytningen upphöra helt. Testreaktorn
Electra kan leda till en säkrare och uthålligare kärnkraft, som
kan drivas av återanvänt avfall i 5 000 år, säger Janne Wallenius.
Allt använt kärnbränsle i Sverige förvaras i dagsläget i en bassäng i
Oskarshamn, i väntan på att inneslutas i kopparkapslar och grävas ner i
marken för djupförvaring. Enligt Janne Wallenius skulle den svåra
frågan om slutförvar av kärnbränsle lösa sig när den fjärde generationens
kärnkraft blir verklighet.
– Dagens använda kärnbränsle ska djupförvaras i hela 100 000 år.
Våra nya reaktorer kommer att drivas på just det använda kärnbränslet,
säger Janne Wallenius.
Det är förstås ändå viktigt att fortsätta utvecklingen av djupförvar för
kärnavfallet, fortsätter han. Den lilla mängd kärnavfall som skapas av
en Generation 4-reaktor behöver dock inte förvaras i marken längre än
1 000 år, jämfört med tidigare 100 000 år.
Det innebär i sin tur att även korrosionsforskare som kritiserat säkerheten
i de planerade kopparkärlen kan enas om att förvaringen är
säker.

– Den globala årsproduktionen av koppar på jorden skulle inte räcka
till hela världens slutförvar, men faktum är att stålkärl skulle räcka bra
för de nya reaktorernas bränsleavfall, säger Janne Wallenius. Han
fortsätter med att berätta att en unik egenskap med testreaktorn Electra
är att de ersätter vattenkylningen med rent, flytande bly.
– Jag och min forskargrupp är först i världen att designa en realistisk
reaktor som är helt blykyld, säger Janne Wallenius.
En nackdel med bly som köldmedium är att materialet är så tungt och
korroderande att det snabbt nöter sönder och bryter ner bland annat
pumpblad.
För att göra blyet mindre korroderande har forskare i Tyskland arbetat
med att belägga stål med aluminium. Lösningen utforskas vidare i
KTH:s korrosionslaboratorium, genom tester av aluminiumlegerade
stål i bly.
– Men i testanläggningen Electra behövs inga pumpar, eftersom blyet i
så här liten skala cirkulerar av sig självt. Vi ska ha hittat en lösning på
korrosionsproblematiken när det är dags att bygga en kommersiell
anläggning av Generation 4, säger Janne Wallenius.
För mer information, kontakta Janne Wallenius på 08-55 37 82 00 eller
janne@neutron.kth.se.”
“Blir det mindre kärnavfall nu”
“Av Sven Hansson ur F&F 6/2006.
Fråga: Jag undrar om vi producerar mindre utbränt kärnavfall nu när vi
har lagt ner Barsebäcks kärnkraftverk. Jag har hört att produktionen av
kärnkraftsel är oförändrad. Hur hänger det ihop
Svar:
- Produktionen av kärnkraftsel har minskat sedan de två reaktorerna i
Barsebäck togs ur drift. Men det finns planer på att genomföra en
effekthöjning i landets övriga reaktorer fram till år 2010, säger Claes-
Inge Andersson, informationschef på Forsmarks kärnkraftverk.
Barsebäck var Sveriges minsta kärnkraftverk. Verket levererade
mellan 8 och 9 terawattimmar (TWh) per år, vilket gott och väl räcker
till att försörja Stockholm med elkraft. Totalt produceras cirka 70 TWh
per år vid de tio reaktorer som finns kvar vid kärnkraftverken i Forsmark,
Oskarshamn och Ringhals. Dessa reaktorer ska alltså fylla
bortfallet från Barsebäck, och det kommer att kräva mer kärnbränsle.
Efter effekthöjningen kommer kärnkraftsindustrin som helhet att
använda ungefär lika mycket bränsle som den gjorde när Barsebäck
var i drift, enligt Claes-Inge Andersson. Därmed blir också produktionen
av utbränt kärnbränsle lika stor som före nedläggningen.
- Men vi kommer att få ut något mer elkraft på grund av effektiviseringar,
säger Claes-Inge Andersson.
Han bedömer att nya turbiner och andra förbättringar i de kvarvarande
kärnkraftverken kommer att ge ytterligare 1 till 2 TWh. Så kärnkrafts-

industrin kommer att tillverka något mer el av samma mängd bränsle.
Sveriges första kommersiella kärnkraftsreaktor, Oskarshamn I, invigdes
år 1972.
- I kärnkraftens barndom tänkte man sig att reaktorer skulle ha en
livstid på ungefär 30 år. Men snart förstod man att det skulle gå i 40 år,
säger Saida Laarouchi Engström, ansvarig för miljökonsekvensbeskrivningar
på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Den uppskattningen
skulle enligt SKB:s beräkningar leda till att Sveriges
samtliga reaktorer under sin livstid producerar ungefär 9 000 ton utbränt
bränsle. Hittills uppgår mängden utbränt kärnbränsle till 4 000
ton, som ligger i bassänger i ett mellanlager i Oskarshamn i väntan
på slutförvaring.
- Nu pratar man i hela världen om att man kan driva reaktorer i 60 år,
och i så fall blir det förstås också mer el och mer använt kärnbränsle,
säger Saida Laarouchi Engström.
Undrar du något Fråga F&F!
Författare:
Sven Hansson
Redaktör:
Lotta Fredholm”
“Ska avfallet begravas eller användas igen”
“Ur F&F 5/2011.
Fråga: Tidigare har man talat om möjligheten att ta vara på energin i
det utbrända kärnbränslet och använda det på nytt. Slutresultatet skulle
bli ett mycket mindre farligt avfall. Hur långt har man kommit med
denna forskning Ska man verkligen slutförvara det nuvarande utbrända
avfallet om detta är möjligt
Åsa Fahlbeck
Svar: Dagens reaktorer utnyttjar ungefär en procent av den tillgängliga
energin i bränslet. Nästa generations kärnkraftverk ska utnyttja bränslet
mycket bättre, kanske till 95–99 procent. Men det kräver en del
forskning och utveckling.
I dagens lättvattenreaktorer bombarderas uran med neutroner vars
hastighet har bromsats. För att uranet ska klyvas, krävs uran av isotopen
235 (U-235). Den naturliga halten U-235 i uran är låg, därför
måste uranet anrikas.
I nästa generations reaktorer, som vi arbetar på nu, bromsas inte neutronerna.
Den höga hastigheten gör att de kan klyva vanligt uran, som
domineras av U-238. Då utnyttjas ytterligare 99 procent av uranbränslet,
som i dag blir avfall.
De nya reaktortyperna har flera attraktiva säkerhetsaspekter, exempelvis
passiv kylning (det krävs alltså inte ström som i Fukushima) och
att bränslet omöjligt kan bli kärnvapen. Mängden avfall är dessutom

educerat till någon procent av avfallet från dagens reaktorer, med en
livslängd på knappt 1 000 år i stället för närmare 100 000 år.
Alla delar av de nya reaktortyperna fungerar i laboratoriemiljö. Utmaningen
är att få storskaliga anläggningar att fungera. Till exempel
behövs nya material som är mer tåliga mot strålning, höga temperaturer
och korrosion. De kemiska separationsprocesserna vid bränsletillverkning
och avfallsåtervinning, där kluvet material skiljs från okluvet,
behöver också utvecklas för att få högre verkningsgrad.
Det pågår flera internationella projekt, där även svenska forskargrupper
deltar, som arbetar med utveckling av strukturella material, bränsle
och säkerhetsaspekter. Omkring år 2025 räknar man med att ha en
eller flera prototyper i drift.
Ska man då slutförvara dagens använda kärnbränsle, eller bör man
använda det om den nya tekniken fungerar Det är ett politiskt beslut.
Men jag tycker att man bör ha mycket goda skäl för att säga nej till en
metod som reducerar både livslängden och mängden radioaktivt avfall,
som ger bortåt hundra gånger mer energi från det uran vi redan tagit ur
marken, och som eliminerar risken för att framtida generationer
använder bränslet till kärnvapen.
Mattias Lantz, forskare i experimentell kärnfysik vid
Uppsala universitet.
Redaktör:
Ann Fernholm “
“Vad är kärnkraft”
Ordet kärnkraft kommer av att vi kan ta vara på energin i den värme
som skapas när atomkärnor klyvs. Tekniken som används i vår tids
kärnkraftverk för att producera el, kallas fission, eller kärnklyvning.
Man kan säga att kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som
finns överallt. Albert Einstein var mannen bakom upptäckten att
kraften från kärnklyvning kan utnyttjas. Hans relativitetsteori E = m x
c2 används i praktiken vid klyvning av uran-235.
När atomerna i den radioaktiva metallen uran klyvs bildas alltså stark
värme. Den värmen används för att hetta upp vatten till vattenånga
som driver en turbin. Kärnenergi används för elproduktion av ett
trettiotal länder i världen och svarar för en femtedel av världens
energiförsörjning.
Kärnklyvning (fission)
En atomkärna av uran-235 klyvs genom att man låter neutroner träffa
den. Då frigörs nya neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor.
Det är början på en kedjereaktion där delarna skiljs åt med mycket hög
hastighet. Det är när de klyvda delarna bromsas upp som värme
frigörs.
För- och nackdelar
Kärnkraft är å ena sidan en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion.
Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt
taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Men å andra
sidan kan eventuella kärnkraftsolyckor medföra omfattande skador och
kärnenergi har länge varit en omdebatterad energikälla. Bland allmänheten
finns en stor rädsla för allvarliga olyckor. Kärnkraft kräver omfattande
säkerhetshantering. En annan fråga som skapar oro är osäker-

heten kring hur kärnavfallet ska förvaras. Transporter av kärnbränsle
kan innebära risker och uranbrytning kan medföra risker för radioaktivt
läckage till närmiljön. Det tar också lång tid innan det radioaktiva
utbrända kärnbränslet blir ofarligt. Till nackdelarna hör också riskerna
för missbruk av kärnenergin.
Kärnkraftverk
I Sverige finns tio kraftproducerande reaktorer på tre platser: Forsmark
(3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer).
Kärnkraftverket i Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005.
Under 2009 har dock de svenska kärnkraftverken varit mer stillastående
än någonsin. Flera allvarliga stopp och lägre produktion är hittills
facit under 2009. Både Oskarshamn 3 och Ringhals 1 står stilla sedan
mars 2009. Delvis har stillestånden varit planerade då man genomfört -
och fortfarande genomför — omfattande projekt i syfte att höja effektiviteten.
I hela världen finns cirka 440 elproducerande kärnkraftverk i drift,
fördelade på 30 länder. Mer än hundra av dessa finns i USA, därefter
har Frankrike och Japan flest kärnkraftverk. Ett 30-tal nya reaktorer är
under byggnad bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst
i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår. Men i Västeuropa
pågår också utbyggnad av kärnkraft i flera länder, däribland Finland
och Frankrike.
Kärnkraften är tillsammans med vattenkraften kärnan i vår elproduktion.
I Sverige producerar våra tio reaktorer ungefär hälften av den el
vi använder. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största
kraftkälla och står för basproduktionen i det svenska energisystemet.
Statistik över kärnkraftsproduktion i Sverige
Aktuell statistik över kärnkraftsproduktion i Sverige (vid Ringhals och
Forsmark). Diagram som uppdateras fyra gånger per dygn:
http://www.vattenfall.se
Hur fungerar ett kärnkraftverk
Ett kärnkraftverk är en slags elfabrik, där grundämnet uran används
som bränsle. Man kan också tala om kärnkraftverk som en sorts kondenskraft.
Vatten hettas upp och bildar ånga som i sin tur får driva en
turbin. På turbinaxeln sitter en generator som omvandlar rörelseenergin
till elektricitet. Samma principer används i kraftverk som eldas
med kol, olja eller biobränslen. Uranbränslet är mycket energirikt.
Genom att klyva uranatomer i reaktorn frigörs värme som används för
att värma upp vatten.
Olika teknologier
Kärnreaktorer fungerar genom två alternativa teknologier: antingen
med öppen eller med sluten bränslecykel. Den vanligaste formen är
lättvattenreaktorer med öppen bränslecykel. Urandioxid är det ämne
som används vid bränslecykeln, men det är bara den klyvbara isotopen
uran-235 som är praktiskt användbar vid energiproduktionen. Större
delen av uranet blir avfall efter processen i reaktorn.
Det finns två typer av lättvattenreaktorer: kokvatten- och tryckvattenreaktorer.
Av Sveriges totalt tio reaktorer i drift är sju kokvattenreaktorer
och tre tryckvattenreaktorer. I reaktortanken finns bränslet i form
av anrikat uran inkapslat i knippen av metallrör — så kallade bränsleelement.
En reaktorhärd består av ett stort antal sådana element omgivna
av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi
som värmer vattnet.

I kokvattenreaktorn kokar vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen
som får turbinerna att snurra.
I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet — trots en temperatur
på flera hundra grader — inte kokar. Det heta vattnet pumpas
genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt
med härden, förångas. Därefter är processen lik kokvattenreaktorns.
Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn
som genererar elektriciteten.
Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom
en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de
kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter
åter till reaktorn respektive värmeväxlarna.
Bränslestavar ger atomklyvning
Reaktorer i svenska kärnkraftverk använder ett bränsle av urandioxid
som pressats till så kallade kutsar, små cylindrar eller stavar. De
packas i fyra meter långa rör och fungerar som bränsle i fem år. I kärnreaktorn
startar en självgående kedjereaktion av atomklyvningar.
Från de delade kärnorna frigörs neutroner som i sin tur klyver andra
atomkärnor. Klyvningen kallas fission och avger mycket energi, som
omvandlas till värme. Vatten hettas upp och bildar ånga, som driver
turbiner. På turbinens axel omvandlar en generator rörelsen till el. I
Sverige finns tio kraftproducerande reaktorer på tre platser: Forsmark
(3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer).
Kärnkraftverket i Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005.
Hur hanteras kärnavfallet
Det första året efter användning förvaras kärnavfallet isolerat i en
kylvattenbassäng inne i kärnkraftverket. Sedan mellanlagras det i
andra vattenbassänger i 40 år. Först därefter slutförvaras avfallet
inkapslat 500 meter ned i berggrunden. För Sveriges del kommer
den slutförvaringen att ske i Forsmark, Östhammars kommun.
Det beslutet fattades i juni 2009 och är resultatet av fem års omfattande
platsundersökningar, med borrningar och analyser, som
gjorts av Svensk Kärnbränslehantering (SKB). Arbetet har genererat
runt 600 vetenskapliga rapporter. Omkring år 2015 förväntas
bygget av kärnbränsleförvaret kunna starta och de första
kapslarna kan deponeras runt 2023.
Internationell samsyn
Sveriges arbete med slutförvaring av använt kärnbränsle har rönt stort
internationellt intresse, särskilt när det gäller lokal förankring av frågan.
Lokal acceptans och politisk beslutsförmåga är nämligen ett problem
i flera andra länder.
Det finns ett brett internationellt samförstånd kring principen att
använt kärnbränsle ska slutförvaras i system med flera barriärer på
stora djup i geologiska formationer. Däremot innebär olika länders
olika geologiska förutsättningar, och därtill olika avfallstyper, att
metoderna att hantera kärnavfall skiljer sig åt mellan länder. Den
politiska opinionen likaså.
Miljöproblem som måste hanteras
Det använda bränslet är mycket radioaktivt och avfallet är ett av kärnkraftens
mest omdebatterade miljöproblem. Efter 1 000 år har den
mesta av den direkta strålningen försvunnit. Men fortfarande efter

1000 år är kärnbränslet giftigt och måste hållas isolerat i närmare 100
000 år till. Idag skeppas använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk
med fartyget Sigyn till Oskarshamn. Där ligger CLAB, ett centralt
mellanlager för använt kärnbränsle som förvarar de använda bränsle
stavarna 25- 30 meter ned i vattenbassänger under marken. Vatten
dämpar strålningen och kyler bränslet.
Olika typer av avfall
Ett kärnkraftverk genererar tre typer av avfall: driftavfall, rivningsavfall
och använt kärnbränsle. Endast 5 procent av allt radioaktivt avfall
är använt kärnbränsle. Men det står för hela 99 procent av avfallets
totala radioaktivitet. Det högaktiva avfallet har så hög strålning att det
måste skärmas av (med vatten, bly eller betong) och kylas ner.
Det radioaktiva avfallet delas upp i låg-, medel-, och högaktivt avfall.
Man kan också dela in det i kort- och långlivat avfall utifrån hur lång
tid de radioaktiva ämnena finns kvar i avfallet. Det utbrända bränslet
med bränslestavar och styrstavar är högaktivt avfall. Låg- och medelaktivt
avfall kan bestå av skyddskläder, verktyg och utbytta delar som
använts inom aktiva områden i kärnkraftverken, till exempel filter. Det
lågaktiva avfallet kan hanteras på två sätt. Antingen behandlas det på
kärnkraftverket och placeras i kärnkraftverkets eget markförvar, eller
så hanteras det tillsammans med det medelaktiva avfallet. En del lågaktivt
avfall har så låg aktivitet att det efter källsortering och rengöring
kan hanteras som vanligt icke-aktivt avfall.
Faktaruta om olika avfall
Lågaktivt avfall som sopor och annat mjukt material packas i balar.
Skrot och övrigt hårt material packas i lådor eller containrar. En del av
det lågaktiva avfallet läggs i markförvar på kärnkraftverkens industriområden.
Efter 50 år har radioaktiviteten sjunkit till nivån i den omgivande
naturen och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt.
Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SRF (Slutförvar för radioaktivt
driftavfall), nära Forsmarks kärnkraftverk.
Medelaktivt avfall blandas med betong och gjuts in i plåt- eller
betonglådor som kallas kokiller. De förvaras i ett mellanlager på
kärnkraftverket innan de transporteras till SFR där de förvaras i stora
bergrum. Avfallet består bland annat av sopor, skrot, isoleringsmaterial
och använda skyddskläder. SFR tar även hand om en del radioaktivt
avfall från sjukvård, industri och forskning. Efter 500 år har avfallets
radioaktivitet minskat till den nivå som finns naturligt i berget runt
omkring.
Högaktivt avfall uppstår när bränslet i en reaktor byts ut. Det är då
mycket radioaktivt och varmt och placeras i vattenbassänger på
kärnkraftverket. Vatten skyddar mot strålning och kyler bränslet. Efter
ett år transporteras bränslet till ett så kallat mellanlager: CLAB -
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle - i Oskarhamn med det
specialbyggda fartyget m/s Sigyn. I CLAB mellanlagras bränslet i
vattenbassänger i 40 år. Under tiden minskar värmeutvecklingen från
kärnbränslet, vilket underlättar den fortsatta hanteringen avsevärt.
Dessutom har radioaktiviteten i bränslet minskat med 90 procent.
Efter cirka 40 års mellanlagring ska kärnbränslet kapslas in och
transporteras till det så kallade slutförvaret i Forsmark, Östhammar.
Där ska det ligga 500 meter ner i urberget för att isoleras från människan
och natur i 100 000 år. Kapslarna är tillverkade av koppar med
inre behållare av gjutjärn och rymmer cirka två ton avfall. Totalt blir
det ungefär 6 000 kapslar. All hantering av utbränt kärnbränsle kontrolleras
av svenska myndigheter, EU och FN.

Hur blir uran till kärnbränsle
Uranet måste omvandlas i ett antal steg för att kunna användas
som kärnbränsle för elproduktion. Efter brytningen transporteras
uranmalmen till ett uranverk där den mals ner till pulver. Målet
är sedan att öka uranhalten genom olika processer. Slutresultatet
är ett urankoncentrat i form av ett gult pulver.
Uranverken finns ofta i närheten av de gruvor som bryter uranet.
Urankoncentratet omvandlas sedan till uranhexafluorid, ett ämne som
liknar paraffin. Uranhexafluoriden värms upp och anrikas, vilket innebär
att den bearbetas så att halten av klyvbart uran-235 ökar till de
cirka 3 procent som kärnbränsle kräver. Anrikning av uran görs bland
annat i Frankrike och Holland.
Uranet pressas till kutsar
Efter anrikningen kyls uranhexafluoriden och omvandlas till urandioxid
i fast form. Själva kärnbränslet tillverkas slutligen av urandioxid
som pressas samman till små cylindrar, så kallade kutsar.
Brytning av uran
Den svagt radioaktiva metallen uran är det tyngsta naturliga grundämnet
och en av de vanligaste metallerna i alla världsdelars berggrund.
Uran består av tre isotoper (olika former av samma grundämne):
uran-234, uran-235, och uran-238. Den isotop som är lättast att klyva
är uran-235, och därför används den som kärnbränsle. Uranmalmen
bryts i gruvor eller dagbrott ovan jord. Uran till svenska reaktorer
importeras. Kanada och Australien är de största uranproducenterna,
men uran bryts även i Namibia, Sydafrika, Kazakstan, Uzbekistan och
Ryssland. Sverige importerar cirka 1500 ton uran per år. Merparten av
det uran vi använder i Sverige kommer från Australien och Kanada.
Brytningen av uran i gruvor är ofta helt automatiserad på grund av den
höga strålningen från radon nere i marken.
Ingen förnybar energikälla
Uran är en uthållig men inte förnybar energikälla. De totala urantillgångarna
i jordskorpa och havsvatten är mycket stora i jämförelse med
vad som används vid kärnkraftsproduktion. Uran finns både i jordens
inre och i jordskorpan. I jordens inre är halterna låga och i jordskorpan
något högre.
Nuvarande globala urantillgångar väntas räcka till ytterligare mellan
100 och 200 års reaktorförbrukning, uranet i havsvattnen inte inräknat.
Hittills har det inte varit lönsamt att utvinna uran ur havsvatten, men
japanska forskare undersöker en metod för utvinning i stor skala av
uran ur havsvatten.
Urantillgångar i Sverige
Mindre än en procent av världens samlade urantillgångar anses finnas i
Sverige. De svenska uranfyndigheterna kan delas in i två grupper,
alunskiffrar och fyndigheter i urberget.
SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) och Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB bedrev en omfattande prospektering efter uran i
Sverige under 1970- och 1980-talen. Halterna av uran är låga vilket i
dagsläget gör det svårt att få en lönsam brytning. Det finns inget förbud
mot uranbrytning i Sverige och sedan några år undersöker utländska
företag möjligheterna att bryta uran här.
Torium — nästa alternativ
I jordskorpan finns ännu ett potentiellt kärnbränsle: torium. Man uppskattar
att det finns tre gånger så mycket torium som uran i jordskorpan
globalt sett. Världens hav innehåller också stora mänger av uran
som potentiellt skulle kunna utvinnas.

Fördjupning om plutonium
Plutonium är ett radioaktivt grundämne som är tyngre än uran och i
huvudsak bildas på konstgjord väg i kärnreaktorer genom att neutroner
fångas in i kärnbränslet uran-238. Rent plutonium är ett metalliskt
ämne som används i kärnbränsle, kärnladdningar och i batterier för
särskilda ändamål. Plutonium kan också användas som ingrediens i
kärnvapen. Det plutonium som finns i batterier utgörs i huvudsak av
plutonium-238, en stark alfastrålare och därmed en långlivad värmekälla.
Sådana batterier har använts som energikälla i satelliter, för att
driva instrument på månen, i fyrar och andra typer av apparater på
isolerade platser, men även i så kallade "pace-makers".
I metallisk form reagerar plutonium med luft och bildar oxider. Den
reaktionen sker spontant vid rumstemperatur och därför måste all
hantering med plutoniummetall ske i slutna utrymmen med syrefri
atmosfär.
Metallen ser ut som silver men avmattas och gulnar vid oxidering. Ett
stycke plutonium kan kännas varmt på grund av den radioaktiva
alfastrålningen. Större stycken plutonium kan avge tillräckligt med
energi för att koka vatten.
Små mängder plutonium finns i naturen, och de bildas genom att fria
neutroner infångas av uran på samma sätt som i en kärnreaktor. I
naturen finns också spår av plutonium-244 (med en halveringstid på
82,6 miljoner år) som bildades när jordens alla övriga grundämnen
bildades men framförallt i de naturliga kärnreaktorerna som till exempel
den i Oklo i Gabon, Centralafrika.
Plutonium blir kärnbränsle
En del av det plutonium som bildas förbränns (genom kärnklyvning)
medan bränslet sitter kvar i reaktorn och bidrar till energiproduktionen.
I en modern lättvattenreaktor med anrikat uranbränsle kommer i
genomsnitt cirka en tredjedel av energiuttaget från kärnklyvningar av
plutonium. Utbränt lättvattenreaktorbränsle innehåller knappt tio kilo
plutonium per ton uran. Det plutonium som finns kvar kan återvinnas
genom upparbetning och återanvändas i reaktorer som så kallat MOXbränsle,
(MOX = Mixed Oxide Fuel) som är en blandning av plutonium
och uranoxider.
Är kärnkraft säkert
Det finns flera säkerhetsrisker att hantera när det gäller kärnkraft
— driftstörningar, avfallshantering, missbruk av klyvbart
material till kärnvapenframställning och terroristangrepp.
En stor risk är strålningen från det radioaktiva, använda bränslet. Vid
höga doser är strålningen dödlig, eller så orsakar den cancer och ärftliga
skador. Vid låga doser är kunskapsläget för närvarande oklart
beträffande strålningens hälsorisker. Under alla omständigheter är
säkerhetskraven extremt höga vid all hantering av använt kärnbränsle.
Vår största kärnkraftsolycka ägde rum 1986 i Tjernobyl i Ukraina då
en reaktor havererade. Ett trettiotal människor dog direkt i samband
med räddningsarbetet, många fler skadades och radioaktiva utsläpp
spreds över hela Europa.
Många decenniers erfarenhet av drift och driftstörningar, har lett till

utveckling av allt säkrare kärnkraftverk. Så kallade dubbla inneslutningar
är idag norm, liksom skydd mot härdsmältor.
Olika typer av händelser
Efter en topp på 1980-talet har antalet civila kärnkraftsincidenter på
grund av driftstörningar sjunkit drastiskt och under 2000-talet har
ingen olycka rapporterats. När det gäller kärnkraftshändelser används
den s k INES-skalan :
Olyckor:
7: Stor olycka, (Tjernobyl 1986)
6: Allvarlig olycka
5: Olycka med risk för omgivningen (Three Mile island 1979)
4: Olycka utan risk för omgivningen (Tokaimura Japan 1999)
Incidenter:
3: Allvarlig incident (Sellafield Storbritannien 2005)
2: Incident (Forsmark 2005)
1: Avvikelse
I skrivande stund har kärnkraftshändelserna i Japan mars 2011 ännu
inte klassats enligt INES-skalan.
Kan Tjernobylkatastrofen inträffa i Sverige
Nej, Sverige kan inte drabbas av en katastrof av det slag som inträffade
i Tjernobyl. Det finns stora skillnader i konstruktionen mellan de
svenska reaktorerna och Tjernobylreaktorn. Till exempel så fanns
reaktorn i Tjernobyl i en vanlig industribyggnad. Svenska och andra
västerländska reaktorer är dessutom omgivna av en gastät inneslutning
som ska förhindra att radioaktivt material sprids i omgivningen.
Svenska kärnkraftverk har aldrig drabbats av någon allvarlig olycka
med radioaktiva utsläpp som följd. Att olyckan i Tjernobyl blev så
omfattande och allvarlig berodde på flera faktorer: Bristande säkerhetskultur
gjorde att operatörerna agerade fel, flera nödsystem var
urkopplade och anläggningen hade en svag konstruktion.
Kärnvapen och terrorattacker som potentiella risker
Vad gäller risken för att material (plutonium 239) ska plockas ut ur tillverkningskedjan
i kärnkraftprocessen och användas till kärnvapen så
existerar en risk, men den kan betraktas som relativt liten. En viktig
del av kärnkraftanvändningen handlar ändå om att säkerställa att allt
klyvbart material är redovisat och finns på angiven plats i syfte att förhindra
kärnvapenspridning. För att åstadkomma det används kärnämneskontroll
som bygger på dels juridik och diplomati och dels på tekniska
metoder. Exempel på de förra är det så kallade Icke-spridningsavtalet
och på de senare; inspektioner och övervakning. De tekniska
metoderna förfinas ständigt genom den forskning som bedrivs.
De civila kärnkraftverken står under IAEA:s kontroll. Det är en omfattande
kärnämneskontroll som sker dygnet runt, året om och som alla
kärnkraftproducenter världen över har underkastat sig att följa.
Att framställa kärnvapen ur det plutonium som finns i civilt kärnavfall
är tekniskt mycket svårt eftersom det innehåller väldigt små rester av
plutonium. Plutonium 239 är den enda isotop det går att bygga kärnvapen
av, så ur plutoniumresterna måste Plutonium 239 separeras från
Plutonium 240+241+242, som också finns i kärnavfallsresten och
denna separering är en mycket komplicerad process.
De fem klassiska kärnvapenmakterna, USA, Ryssland (tidigare
Sovjetunionen), Kina, Storbritannien och Frankrike skaffade sig dessa
möjligheter innan dagens allomfattande kärnämneskontroll infördes.
Dessa länder har särskilda reaktorer som inte lämpar sig för energiproduktion,
för att framställa sitt kärnvapenplutonium.

Hur motverka spridning av klyvbart material
Kärnvapentester genomförs på flera håll i världen. Två sätt att motverka
spridning av klyvbart material kan vara (a) inrättandet av multinationella
upparbetningsanläggningar vilka kan minska intresset för
länder att utveckla egen kapacitet eller (b) karteller som innebär att
endast vissa länder får producera kärnkraft, men ska försörja alla.
Andra sätt kan vara att införa kraftiga böter och större satsningar på
provstopp. Frågan är kontroversiell.
Utöver missbruk av klyvbart material i form av kärnvapenhot, finns
också potentiella risker med terrorattacker riktade mot kärnkraftanläggningar,
liksom rena olyckor som ett störtande flyplan i ett kärnkraftverk.
Den typen av risker är betydligt svårare att skydda sig emot.
Plutoniums påverkan på hälsan
Plutonium är en så kallad transuran, ett ytterst giftligt radioaktivt
grundämne som bland annat framställs i kärnreaktorer. Det är en
silvervit metall, som om den samlas i benmärgen är extremt cancerframkallande.
Dock skadar plutonium människor endast om det
kommer in i kroppen. Farligast är det om stoft kommer in i lungorna
via inandning. Cancertumörer till följd av plutonium i kroppen har
man inte kunnat påvisa hos människor. Eftersom det fanns en medvetenhet
om riskerna med plutonium redan på 1940-talet när ämnet
började hanteras, har överexponeringar undvikits för dem som arbetat
med plutonium.
Säkerhet på svenska kärnkraftverk
Till säkerhetsarbetet vid svenska kärnkraftverk hör att förebygga
driftstörningar, motverka att driftstörningar utvecklas till haverier samt
att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Både tekniska och
mänskliga faktorer kan medverka till att saker och ting går fel ibland.
För att motverka konsekvenserna av detta har kärnkraftverket flera
parallella säkerhetssystem. Radioaktiva ämnen får inte komma ut på
ett okontrollerat sätt. Reaktorinneslutningen ska hållas intakt också vid
ett stort haveri. De villkor som reglerar verksamheten vid de svenska
kärnkraftverken sätts upp av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. De
genomför också regelbundna inspektioner och anger normer och
gränsvärden för stråldoser och utsläpp av radioaktivitet. Myndigheten
ger också ut föreskrifter om hur arbete med joniserande och icke-joniserande
strålning ska skötas.
Fem försvarsnivåer
Kärnkraftverkens säkerhetsarbete för att förhindra tekniska fel, mänskliga
fel, okontrollerbara yttre händelser som brand, jordbävningar,
blixtnedslag, sabotage med mera, omfattar fem säkerhetsnivåer. De
fungerar utifrån samma princip som barriärerna; om en nivå sviktar så
upprätthålls säkerheten av en annan.
Av de fem nivåerna är den första förebyggande och omfattar bland
annat personalutbildning, kontrollåtgärder och säkerhetsanalyser. Den
andra nivån handlar om kontroll över driftstörningar. Tredje nivån
omfattar kontroll över haverier, till exempel att kärnbränslet inte blir
överhettat. Nivå fyra innebär konsekvenslindring i form av kontroll
och begränsning av effekter vid svåra haverier. Den femte och sista
nivån avser lindring av konsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen
till omgivningen. Exempel på detta kan vara att larma och skydda
befolkningen.
Svenska reaktorer är byggda så att en eventuell olycka ska få ett långsamt
förlopp. Personalen har enligt den så kallade "30-minutersregeln"
en halvtimme på sig innan de behöver ingripa. Sådana ingrepp
övas regelbundet i simulatorer på ungefär samma sätt som piloter övar.

Ansvar vid ett kärnkrafthaveri
Kärnkraftföretagen ansvarar för allt som finns innanför kraftverksstaketet.
I ansvaret ingår att ta anläggningen till ett säkert läge - förhindra
radioaktiva utsläpp, att skydda personalen och att informera
länsstyrelsen och myndigheter.
Länsstyrelsen i kärnkraftslänen har huvudansvaret för beredskapen
utanför kraftverksområdet. Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten
för Samhällskydd och Beredskap (MSB) har alla olika uppgifter
före, under och efter en allvarlig olycka. Vart fjärde år hålls en storövning
vid varje kärnkraftverk, där större delen av nämnda myndigheter
iberedskapsorganisationen deltar. Övningen brukar omfatta cirka 800
personer.
Boende vid kärnkraftverk
Runt varje kärnkraftverk finns två beredskapszoner. En inre zon med
tyfonsystem för utomhuslarm, instrument för att mäta radioaktivitet,
välutrustade samlingsplatser och utrustning som kan användas vid
utrymningar. Alla hushåll i den inre zonen får jodtabletter och har
tillgång till inomhuslarm. Den inre beredskapszonen sträcker sig 0-15
kilometer från kraftverket. Sedan finns en yttre zon upp till 50 kilometer
från kraftverket.
Vid kris - hur snabbstoppar man ett kärnkraftverk
En reaktor stoppas i normalläget genom att styrstavar skjuts in i
reaktorhärden. Detta kan ske vid den årliga revisionen när bränsle och
annat byts. Styrstavarna används också vid nödlägen, men beroende på
omständigheterna kan ytterligare åtgärder behöva sättas in. Om exempelvis
vattennivån sjunker i reaktorn så behöver de delar av bränslena
som inte täcks av vatten begjutas med vatten från ett nödkylsystem för
att undvika överhettning. Fissionsprocesserna i reaktorn är beroende
av att det finns vatten i härden. Det betyder att utan vatten i härden så
stannar reaktorn. Bränslen utvecklar värme, ungefär på samma sätt
som när en avstängd spisplatta behåller värmen en stund efteråt, och
den resteffekten måste kylas bort. Det kan ta ett dygn att kyla en
reaktor, men bränslet måste fortsätta kylas för att inte härdsmälta ska
uppstå.
Den totala kylningstiden beror som så mycket annat på omständigheterna.
I normaltillståndet, när man byter bränsle i Sverige en gång om
året, sätts de varma bränsleelementen i förvaringsbassänger. Där får de
stå i ett år och svalna innan de flyttas till Clab, det centrala mellanlagret
för använt kärnbränsle, i Oskarshamn.
Härdsmälta
En så kallad härdsmälta kan uppstå om nödkylsystemet inte fungerar
och man inte på annat sätt kan kyla bort resteffekten. Det innebär att
bränslena helt eller delvis smälter och att smältan lägger sig på botten
av reaktortanken. Reaktortanken är tillverkad av cirka 20 cm tjockt
stål, vilket ger ett relativt gott motstånd mot påfrestningarna. Skulle
smältan ändå ta sig igenom reaktortanken så hamnar den i reaktorinneslutningen.
Reaktorinneslutningen är ett gastätt betonghölje som är
ungefär 2 meter tjockt.
En härdsmälta innebär att reaktorn förstörs och blir obrukbar, men det
behöver inte innebära att några nämnvärda radioaktiva utsläpp sker till
omgivningen.
De reaktorer som byggs idag är försedda med en bassäng under
reaktortanken som samlar upp smältan och forslar den till ett rum där
smältan kan breda ut sig och därmed ge en stor kylande yta. Därmed
elimineras risken att även reaktorinneslutningen skulle kunna brytas
igenom.

Hittills har denna teknik bland annat använts vid en anläggning under
uppbyggnad i Finland samt vid nya reaktorbyggnationer i Frankrike.
Dessa reaktorer är av så kallad Generation III-typ, och har den nya
kylningskonstruktionen. Sannolikt kommer liknande konstruktioner att
användas vid kommande — planerade - reaktorbyggen.
Vad är det värsta som kan hända
En olycka eller ett terroristattentat som i sin tur leder till stort utsläpp
av radioaktiva ämnen är det värsta scenariot på ett kärnkraftverk. Ett
sådant utsläpp kan skada människor, djur och natur. Risken för en
allvarlig kärnkraftolycka anses vara liten i Sverige, mot bakgrund av
de höga säkerhetskraven. En annan allvarlig händelse är om en härdsmälta
skulle uppstå, men svenska kärnkraftreaktorer är konstruerade
för att klara en sådan.
Är kärnkraften ett miljöhot eller inte
På kärnkraftens miljöpluskonto ligger minskade utsläpp av koldioxid.
På minuskontot återfinns miljömässiga nackdelar förknippade
med uranbrytningen respektive hanteringen av avfallet. Och
att de dagbrott som uppstår vid uranbrytningen orsakar sår i
naturen. De största miljömässiga nackdelarna och riskerna är
förknippande med uranbrytningen och med slutförvaret.
Miljömässiga fördelar
Säkerhetsläget i världen är starkt beroende av att det finns tillgång till
stora mängder billig energi. En alltmer ökande elkonsumtion kräver
alltså ökad elproduktion samtidigt som kraven ökar på lägre koldioxidutsläpp.
Forskning inom energisystemanalys visar att om hälften av den globala
elproduktionen kommer från kärnkraft år 2050, så innebär det att
koldioxidutsläppen skulle minska med 25 procent, eftersom ingen
koldioxid släpps ut vid själva kärnkraftsproduktionen. Men för att
uppnå denna effekt krävs en expansion av kärnkraftverk — inte i
västvärlden, utan där flest människor bor och behovet är som störst:
Kina, Indien, Nigeria, Pakistan, Indonesien, Brasilien och Kongo.
Kärnkraften är i det närmaste fri från försurande och klimatpåverkande
utsläpp. Att radioaktiva ämnen bildas, som måste tas om hand på ett
ansvarsfullt sätt, innebär att säkerhets- och miljöarbetet på ett kärnkraftverk
är oerhört viktigt. De svenska kärnkraftverken har aldrig
överskridit gränsvärdena för utsläpp av radioaktiva ämnen. De flesta år
har utsläppen inte varit större än en hundradel av vad som är tillåtet att
släppa ut till omgivningen. För de närboende motsvarar det mindre än
en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt, till exempel
från himmel och berggrund.
Kärnkraften och klimatfrågan
Svensk kärnkraftspolitik har kommit till under en tid när frågan om
klimatförändringar inte stod så högt på dagordningen som den gör
nu. I början av 1960-talet fanns två starka skäl till att ett svenskt civilt
kärnkraftsprogram startade: För det första att minska beroendet av
oljeimporten och för det andra att slippa utbyggnad av de sista
norrlandsälvarna, alltså ett tidigt miljöargument. Kärnkraft kan till en
förhållandevis låg kostnad reducera utsläppen av koldioxid, främst
genom att minska den stora användningen av kol i många länders
kraftproduktion. Liksom elproduktion baserad på förnybara energislag
som vind och biobränslen, ger inte kärnkraft upphov till några utsläpp
av koldioxid. Men kärnkraften kan byggas ut och användas i betydligt
större skala än de förnybara energislagen. Noterbart är dock att en

ökad användning av kärnkraft bara i Sverige får begränsade effekter på
EU:s totala koldioxidutsläpp.
Hårda miljökrav
Miljökraven på de svenska kärnkraftverken är mycket hårda, i likhet
med hur det ser ut i andra länder. Strålskyddsreglerna är i allt väsentligt
harmoniserade i Europa. Det gäller särskilt för strålning. Utsläppen
får under ett år inte öka strålningen i den närmaste omgivningen med
mer än 0,1 millisievert. Det motsvarar tio procent av den stråldos som
man får naturligt från rymden och berggrunden. Prov tas regelbundet
både vid kärnkraftverkens skorstenar, i havet och på växter och djur i
omgivningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar att lagar och
föreskrifter följs.
Alternativ och komplement
Både inom forskning och offentlig debatt, tenderar en polemik eller en
slags konkurrens, att uppstå mellan olika typer av energikällor.
Sanningen är att vi både nu och i framtiden kommer att behöva flera
alternativ. Sol, vind, vågor och biobränslen är alternativa energikällor
som det också forskas mycket om idag.
De alternativa energikällornas miljöpåverkan har endast nyligen börjat
uppmärksammas. Flera tekniker innebär att tillverkning, produktion
och hantering av avfall alternativt utslitna system kan medföra stora
miljöbelastningar.
Hur har kärnkraften och opinionen utvecklats i Sverige
Från att ha varit mycket negativ har kärnkraftsopinionen svängt
sedan 1980- och 1990-talen. En tänkbar förklaring är den klimatdebatt
som tagit fart under 2000-talet. En annan sannolikt bidragande
faktor är att inget allvarligt kärnkraftshaveri har inträffat
sedan Tjernobyl 1986. Men opinionen är sårbar. Så sent
som 2007 var förtroendet för kärnkraften lågt, efter ett antal
incidenter vid Forsmarksverken.
Kärnkraftsteknologin har förbättrats sedan 1970- och 1980-talen, men
har nu kommit till en punkt då många kärnkraftverk har åldrats och
behöver ersättas av nya. Detta faktum har bidragit till ett ökat intresse
för kärnkraft och satsning på kärnkraftsforskning från 2000-talets
början.
Varför kärnkraft
Kärnkraften utvecklades under 1950-talet, när många länder under
efterkrigsåren hade svårt att tillgodose sina energibehov. Sverige, med
brist på olja och kol men med mycket uran, såg en möjlighet att genom
kärnkraften minska sin import av olja och kol.
Den stora utbyggnaden av svensk kärnkraft skedde mellan åren 1971
och 1987. Efter kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl
1986 avstannade Sveriges och västvärldens utbyggnad av kärnkraft.
Tillkomsten av de svenska kärnkraftverken
Uppbyggnaden av Ringhalsverket på Väröhalvön påbörjades 1969.
Under 1970-talets början var Ringhals en av Europas största byggarbetsplatser
med totalt 2 700 personer i arbete. I maj 1975 togs Ringhals
2 i drift, och Ringhals 2 året därpå. Ytterligare två år senare stod
Ringhals 3 klart, men togs i drift först 1979. Dagen var den 27 mars,
och ett dygn senare inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Situatio-

nen ledde till ett beslut om folkomröstning i kärnkraftsfrågan och att
inga reaktorer fick startas före omröstningen, som skedde i mars 1980.
Två ja-linjer och en nej-linje fanns som alternativ. Ja-linjerna vann
omröstningen och Ringhals 3 startade. Fyra år efter folkomröstningen
har Sverige full drift på fyra kärnkraftanläggningar.
Positiv opinion enligt ny forskning
Kärnkraftsopinionen har aldrig varit så positiv sedan mätningarna
startade 1996. Årliga mätningar görs av SOM-institutets (Samhälle,
Opinion, Medier vid Göteborgs universitet). Senaste undersökningen
gjordes hösten 2008, och sedan dess har kärnkraften blivit än mer
debatterad.
Enligt SOM-rapporten vill endast 9 procent av svenskarna avveckla
kärnkraften omgående och 22 procent vill fortsätta använda de kärnkraftsreaktorer
vi har men inte bygga några nya. 30 procent av de
tillfrågade vill använda kärnkraften och förnya kärnkraftverken efter
hand och 21 procent vill bygga fler kärnkraftsreaktorer.
Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige vid Göteborgs universitet,
studerar opinionsbildning och åsiktsförändringar i energifrågor.
Projektet har pågått sedan 1970-talet och vissa mätserier går ända
tillbaka till folkomröstningen om kärnkraften 1980. Huvudfrågan
gäller hur människors åsikter och kunskaper formas i komplicerade
men också konfliktladdade och emotionella sakfrågor, som energi- och
kärnkraftsfrågan. Data består av omfattande årliga
opinionsundersökningar.
Hur ser kärnkraftsutvecklingen ut internationellt
De senaste 20 åren har kärnkraftsutbyggnaden varit koncentrerad
till Sydostasien (Kina, Taiwan, Japan, Sydkorea och Indien).
Sedan några år tillbaka förberedes en omfattande nybyggnad även
i västländerna. För närvarande drivs 441 kärnkraftsreaktorer i 31
länder. De har en sammanlagd effekt om 363 GW. Trettio reaktorer
är under byggnad och 24 länder, varav sex länder inte har
några reaktorer tidigare, planerar för byggande av ytterligare 104
reaktorer.
Globalt har intresset för kärnkraft som energikälla vuxit markant under
senare år. Till förklaringarna hör det ständigt ökande energibehovet,
hotet från växthusgaserna, ett par incidentfria decennier samt nationers
behov av oberoende energiförsörjning. En fjärdedel av jordens
befolkning saknar fortfarande tillgång till el. Prognoser pekar på att det
globala behovet av el kommer att fördubblas till år 2050.
Två länder som satsar i Europa
Finland har blivit en pionjär inom kärnkraftsområdet i och med att
man beslutat att bygga världens största reaktor, Olkiluoto 3. Sedan
detta beslut fattades har Finland inlett planeringen av ytterligare tre
nya reaktorer. Finland är ett av få västländer som satsar på kärnkraft
igen. Landets parlament antog 2001 en nationell klimatstrategi där
man kunde se två vägar att nå målet med Kyotoavtalet. Det ena var att
ersätta kol med importerad gas. Det andra var att bygga ut kärnkraften.
Finlands val föll på det senare alternativet.
Frankrike är ett annat europeiskt land som satsar på kärnkraftsutbyggnad.
Landet får 80 procent av sin energi från kärnkraft. En successiv
övergång till nyare reaktorer planeras, och Frankrike är vid sidan av
Finland ett av de länder som tydligast satsar på kärnkraft. Frankrike

har nära 60 reaktorer i drift, och en utbyggnad syftar främst till att öka
exporten. Dagens reaktorer räknar man med ska tas ur drift 2015-2025.
Expansion i öst
Bland de länder som har mest omfattande planer på utbyggnad av
kärnkraft kan nämnas Ryssland, Kina, Indien, Japan, Sydkorea och
Taiwan. Här är 17 reaktorer under byggnad och 70 på planeringsstadiet.
I Japan uppges kärnkraft vara en ryggrad i landets energiproduktion,
inte minst som en strävan att minska koldioxidutsläppen.
Motsvarande utveckling sker i Kina. Grannländerna arbetar efter ett
gemensamt tekniskt koncept.
Vitryssland har sneglat på Finland vid planeringen av ett eget
kärnkraftverk. Men Vitrysslands kärnkraftsplaner väcker starka
känslor hos befolkningen, mot bakgrund av Tjernobylolyckan 1986.
USA ökar försiktigt och Storbritannien byter ut
I USA har kärnkraften legat lågt på prioritetslistan för energiformer.
Mindre än tio procent av USA:s totala kärnkraftsproduktion kommer
från kärnkraften, medan oljan står för 40 procent. Det finns ett tecken
på att amerikanska myndigheter försöker öka kärnkraftens andel av
energiproduktionen.
Vilka är utmaningarna inom kärnkraftsforskningen
Säkerheten och hanteringen av det radioaktiva avfallet är de
viktigaste frågorna inför framtiden. En utveckling som innebär
effektivare kärnkraftverk leder också till att elproduktionen kan
öka även om antalet kärnkraftverk minskar. Antalet kärnkraftreaktorer
har varit i stort sett oförändrat de senaste åren, men den
totala kärnkraftproduktionen har ändå ökat.
Avskaffandet av tankeförbudsparagrafen, som under 20 års tid förbjöd
forskning om ny kärnkraft, blev en signal från samhället om att kärnenergiområdet
är intressant. Ett särskilt stort intresse riktas idag mot
fusionsforskningen.
Ny forskning
Även om kärnkraftforskningen i Sverige inte kan omsättas i nya kärnkraftverk
i vårt land, så menar forskare att kunskaperna bland annat
behövs för att kunna jämföra olika energislag. Internationellt pågår
också en hel del forskning om nya reaktortyper.
Generation tre - säkrare kärnkraftverk
De nya reaktorerna är av typen tredje generationens trycksatta kokar--
reaktorer, vilka är större än tidigare byggda reaktorer. De kännetecknas
av utökade säkerhetssystem och förbättrad lönsamhet. De nya reaktorerna
kommer att ha flera barriärer för att förhindra spridning av radioaktivitet
till omgivningen. De ska ha skal som anses tåla en träff av ett
trafikflygplan. Man kan säga att tredje generationens reaktorer ska lösa
en del av de problem som dagens kärnkraft har. Forskare arbetar med
att hitta lösningar som tillåter en höjning av reaktortemperaturen så att
effektiviteten kan ökas från 33 till 40 procent. Trots det kan endast
några få procent av bränslet utnyttjas.
Generation fyra - hög temperatur och snabbhet
Också en generation IV är under utveckling i ett samarbete med 11 av
världens kärnkraftnationer. Här specialstuderas sex nya reaktortyper,
varav två högtemperaturreaktorer och fyra snabba bridreaktorer.
Arbete sker mot fyra mål; minskade kostnader, ökad säkerhet, minskad
avfallsmängd och minimerad risk för spridning av material för kärnvapenbruk.
Forskningens syfte är att bränslet, antingen uran eller
torium, ska utnyttjas så effektivt och säkert som möjligt.

Generation fem — fusionsenergi
Motsatsen till kärnkraftens fission är fusion, där energi frigörs när
atomkärnor slås samman. Fusionsenergi är samma energiform som
håller solen vid liv. Reaktorer baserade på fusion skulle ha tillgång till
närmast obegränsade energireserver. Fördelen med tekniken är att
fusionsreaktorerna inte kan börja skena så att en härdsmälta uppstår. Å
andra sidan blir konstruktionsdetaljer inne i härden starkt radioaktiva
och tritium, som används som bränsle, är en radioaktiv gas. Fusionskraften
kallas ibland för kärnkraftens femte generation.
Framsteg görs hela tiden inom fusionsforskningen, bland annat genom
ett internationellt experiment för fullskaliga studier av en fusionsreaktor.
Projektet går under namnet "Fusionskraftverksprototyp
ITER" (International Thermonuclear Experimental Reactor, 47). I
projektet deltar EU, Ryssland, Kina, Japan, Indien, Sydkorea och
USA. Om allt går enligt planerna kan en första kommersiell reaktor
vara klar omkring år 2050.
En teknik som kallas för Accelerator-Driven-Systems eller ADS
innebär att man tillför neutroner utifrån vilket innebär att reaktorerna
inte kan skena. Precis som bridreaktorerna kan ADS-reaktorerna drivas
på utbränt bränsle från dagens kärnkraftverk och på oanrikat uran eller
torium. En prototyp av en ADS-reaktor testas i Italien från 2008.
Långsiktig avvecklingsplan
Energipolitiken i Sverige är parallellt med utvecklingsplaner för
kärnkraften också inriktad på att ersätta kärnkraften med förnybar
energi på sikt, utan att miljö, sysselsättning eller välfärd påverkas
negativt. Ett kärnkraftverk måste alltid - förr eller senare - avvecklas
på grund av ålder eller olönsamhet. De reaktorer som finns idag har en
teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år.
Minskat avfall med slutna bränslesystem
För att försöka minska kärnavfallet och samtidigt nå ett bättre resursutnyttjande
av uran, pågår utveckling av nya bränslesystem med slutna
bränslekedjor. Det systemet tillämpas i så kallade "bridreaktorer"(brid,
från engelskans breed, att avla). Här används en teknik som innebär att
behovet av uran bara blir 1 procent jämfört med hur mycket uran som
går åt vid öppna bränslesystem. På så sätt minskas också avfallsmängden
betydligt. Målet är en uthållig energikälla som inte tömmer naturtillgångarna
och som ger mindre avfall. Tekniken är dock förknippad
med en del tekniska problem och säkerhetsproblem som forskarna
arbetar med att lösa.
En balansgång i denna utveckling är utmaningen i att hantera riskerna
för spridning av klyvbart material och kärnvapen. Minimering av
avfallet är ett led i denna strävan.
Mindre farligt avfall med transmutation
Transmutation betraktas som ett alternativ till nuvarande slutförvarsmetoder,
och innebär att kärnavfallet med hjälp av ny kärnteknik omvandlas
så att merparten av de radioaktiva ämnena elimineras. Syftet
med transmutationstekniken är att omintetgöra de radioaktiva ämnena
genom att de omvandlas — transmuteras — till mindre farliga radioaktiva
produkter med kortare strålningstid. Med en sådan teknik skulle
mängden radioaktivt avfall som behöver slutförvaras bli avsevärt
mindre än idag.
Metoden är ännu på forskningsstadiet och man beräknar att det kommer
att ta 30-50 år av forskning och utveckling innan tekniken möjligen
skulle kunna tillämpas industriellt.
Metoder och problem med slutförvar
Globalt sett finns avfall från 40 länders kärnkraftverk att slutförvara.

Det förekommer forskning om olika alternativa sätt att slutförvara, till
exempel genom flera kilometer djupa borrhål i berggrunden, så kallad
"Dry Rock Deposit" som innebär att kärnavfallet långsiktigt förvaras i
bergrum, men tekniken följs av så många svårigheter att inget land
hittills har gått vidare med den lösningen i praktiken. Alla dessa länder
har inte lämpliga geologiska formationer för att djupförvara avfallet.
Dessutom har många länder så små kärnkraftprogram att det inte är
ekonomiskt försvarbart att bygga egna slutförvarsanläggningar i dessa
länder. I framtiden kan avfall från dessa mindre producenter komma
att transporteras från ett land till ett annat för slutförvar i storskaliga
djupförvar. En sådan hantering framstår som ekonomiskt rationell och
innebär en begränsning av spridning. En utmaning är att lösa transportproblemet
av detta material.
Det alternativ som oftast lyfts fram är djupa borrhål i berg där avfallet
skulle läggas på 2-4 kilometers djup. Djupa borrhål har den fördelen
att man kan anta att eventuella läckage till omgivningen blir mycket
låga. Det har dock inte kunnat bevisas att djupa borrhål skulle vara
bättre i det avseendet än den metod, KBS-3, som kommer att användas
i Sverige.
Ett annat alternativ som studerats är långa tunnlar under Östersjön,
men detta har efter regeringsbeslut avskrivits från listan över intressanta
alternativ. Metoder som går ut på att få förflytta avfallet långt från
civilisationen, till exempel genom att skjuta ut det i rymden har
avfärdats. Detsamma gäller förvaring i djuphavssediment, inlandsis
eller spridning i oceanerna.
Fördjupning om transmutationstekniken
När uranatomer fångar in neutroner sker antingen kärnklyvning eller
bildande av tyngre grundämnen. De tyngre ämnena är i allmänhet
radioaktiva och avger strålning under relativt lång tid. Ju längre
halveringstid, desto mindre radioaktiva är ämnena. Om man utsätter
dessa tyngre ämnen för bestrålning kan man få snabbare sönderfall och
därmed kan lagringstiden i ett djupförvar förkortas. Det är denna
process som kallas transmutation.
Tekniken vid transmutering är komplicerad och det finns ingen
hundraprocentig lösning ännu. Principen är att man via en partikelacclerator
accelererar protoner som träffar bly. Blyet i sin tur avger
neutroner som sedan bestrålar de tunga radioaktiva ämnena. Processen
leder till att materialet omvandlas till ämnen med kortare halveringstid
vilket innebär att en transmutation har skett. Resultatet av transmutation
är alltså att kärnavfall hamnar i samma kategori som övrigt farligt
avfall i det svenska samhället. Kraven blir också desamma: man måste
garantera en säker förvaring upp till ett millennium.
Forskning om separation och transmutation pågår intensivt i de allra
flesta kärnkraftsländer, inklusive USA, Japan och Ryssland. I EU:s
sjätte ramprogram utarbetar en rad europeiska forskningsinstitut,
universitet och industriella företag konstruktionsanvisningar för en
acceleratordriven prototypreaktor. Forskning om separation och transmutation
i Sverige bedrivs vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet
och Studsvik AB. Totalt är ett trettiotal forskare och ingenjörer aktivt
engagerade i dessa studier. Huvuddelen av universitetens finansiering
kommer från SKB (Svensk Kärnbränslehantering).
Transmutation förutsätter troligen att Sverige skulle samarbeta med
andra länder kring vissa anläggningar då nationella anläggningar
skulle bli orimligt dyra. För att få en ekonomi i genomförandet av
transmutationstekniken krävs att de reaktorer som behövs för processen
också kan utnyttjas för elproduktion.

Är forskarna överens
När det gäller energiperspektivet och de tekniska aspekterna på
kärnkraftforskningen så är forskarna relativt överens. De vetenskapliga
konflikterna eller meningsskiljaktigheterna finns snarare
mellan olika vetenskapsområden. Mellan olika forskningsområden
kan det givetvis finnas spänningar och olika uppfattningar. Det
kan handla om styrkor och svagheter med kärnkraft som energikälla,
och om risk kontra nytta med kärnkraftverk. När det gäller
energiperspektivet och de rent tekniska aspekterna på kärnkraft
så råder det stort samförstånd mellan forskarna om vad som
fungerar.
Kärnkraft som forskningsområde är väldigt komplext och spänner från
tekniska och naturvetenskapliga frågor till etiska moraliska frågor
inom filosofi och etik, samt ekonomiska studier och politiska opinionsundersökningar.
Ett annat område under utveckling är interaktionen
mellan människa och teknik i kärnkraftsammanhang. Ett relativt nytt
forskningsområde rör genusaspekter på kärnkraftsindustrin, där forskarna
bland annat tittar på hur manliga och kvinnliga medarbetare samarbetar
i team utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv.
Internationellt talar man alltmer om behovet av helhetssyn i kärnkraftsfrågan.
När politikerna beslutar om kärnkraftsutbyggnad måste
hela samhällsstrukturen och samhällsekonomin vägas in, exempelvis
människors hälsa och levnadsstandard. Man kan säga att kärnkraftsforskningen
börjar ägna sig allt mer åt de "mjuka" frågorna, som rör
oss människor.
När undersökningar pekar i olika riktning
Ibland uppstår debatt och konflikter även inom naturvetenskapen och
tekniken. Ofta kan det då vara fråga om en ny undersökning där
resultaten avviker från tidigare undersökningar. Ett sådant exempel
under 2009 var en studie på KTH som kom fram till att kopparkapslar
korroderar (rostar) snabbare än vad andra forskare hävdat. Det kan
man se som exempel på att forskarna inte är överens. Samtidigt är det
så att vetenskapliga undersökningar måste upprepas flera gånger och
bekräftas av andra forskare, för att många eller alla ska ändra uppfattning.
En tysk studie från 2009 visade på ökad förekomst av barncancer nära
kärnkraftverk. Resultaten blev omdiskuterade och forskare har sedan
rapporten kom, haft delade meningar om hur rönen ska tolkas. Kritiker
menar att undersökningen var fel genomförd och har för många felkällor.
Det är bara ett av många exempel på hur viktigt det är att kunna
urskilja tydliga samband i en vetenskaplig studie. Det krävs ofta en
lång rad studier av samma undersökningsobjekt för att forskarna ska
kunna vara säkra på sambanden.
Avvägningen mellan risk och nytta
En huvudfråga är att ta ställning till om nyttan med kärnkraften överväger
riskerna. Det krävs mycket kunskap om kärnkraft, precis som
om andra energikällor, för att kunna göra detta ställningstagande.
I den politiska debatten handlar mycket om att våra framtida energikällor
ska vara förnybara (som exempelvis vind, vatten, sol och
vågor), vilket kärnkraft inte är. Energikällorna ska också räcka till för
våra behov och vara lönsam, vilket kan tala för kärnkraften. Sådana
här diskussioner blir ofta mer politiska än vetenskapliga.

Forskning trots avveckling
En relevant fråga att ställa sig är varför vi ska forska på kärnkraft när
den är tänkt att avvecklas på längre sikt. Ett svar är att vi måste kunna
hantera avfallet långt in i framtiden. Ett annat skäl är det ökade energibehovet
samtidigt som klimatfrågan kräver lägre koldioxidutsläpp. För
att kunna fatta rationella beslut inom energiområdet i stort krävs god
kunskap också om kärnkraft. Det finns också möjlighet att utveckla
kärnkraften på en rad olika sätt. Det kan göra att bränslet räcker betydligt
längre, eller att risken för missbruk och kärnvapenspridning
minskar, men kanske också medför nya problem och risker.
Finansiering av Kärnkraftsforskning
I likhet med mycket annan tillämpad forskning (främst inom
naturvetenskap, teknik och medicin) finansieras kärnkraftsforskning
i hög utsträckning av verksamheter inom industrin, med
direkta intressen i forskningen.
Ett viktigt villkor i avtalen mellan universiteten och kärnkraftsindustrin
är att forskarnas akademiska frihet garanteras. Det innebär i praktiken
att när industrins forskningsbidrag passerar universitetsporten har
industrin formellt ingen kontroll över hur dessa medel används inom
ramen för avtalen.
Under nästan 20 år var det förbjudet att forska om ny kärnkraft i
Sverige genom den så kallade "tankeförbudsparagrafen". Den innebar
att det både blev olagligt att uppföra en kärnreaktor och att planera
uppförandet av en.
Förbudet att forska reglerades i en lag om kärnteknisk verksamhet.
Som en följd av lagen kunde inte heller forskning bedrivas i syfte att
starta en ny kärnkraftsreaktor (däremot var annan kärnkraftsforskning
tillåten). Beslutet kom i efterdyningarna av kärnkraftskatastrofen i
Tjernobyl 1986 och paragrafen avskaffades först efter ett riksdagsbeslut
2006 . Den hade fått större inflytande än vad som från början var
tänkt, men sedan 2006 kan kärnenergiforskningen sägas ha fått en
renässans.
Tillsammans med dåvarande Statens Kärnkraftsinspektion (SKI),
Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Uppsala universitet
bildade industrin år 2002 det som kallas för Svenskt Kärnteknisk
Centrum (SKC). Den satsningen kom att bidra till återuppbyggnaden
av dagens forskningskompetens inom kärnteknik, samt även akademisk
utbildning för yrkesverksamhet inom kärnkraftsindustrin.
Exempel på aktörer med stöd till forskning om kärnkraft
Strålsäkerhetsmyndigheten hade en forskningsbudget för 2010 på 96
miljoner kronor. Myndigheten finansierar forskningsuppdrag inom
både grundläggande och tillämpad forskning. Det är främst externa
uppdragstagare som konsultföretag, universitet och högskolor som
genomför forskningsuppdragen åt myndigheten. En del av uppdragen
går till utländska forskningsinstitut och konsultföretag. Endast en liten
del av forskningsuppdragen sker inom myndigheten. En orsak till detta
är att det finns en begränsad tillgång på forskare i Sverige, särskilt
sådana som står oberoende från industrin.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap — MSB - hanterar
forskning som spänner över fyra områden: Säkerhet vid kärnkraftverken;
Avfall, transport och fysiskt skydd; Strålskydd samt Ickespridning.
Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har till syfte att få fram
och värdera kunskap om aktuella energifrågor med tonvikt på vetenskapliga
och tekniska aspekter. Kunskap hämtas såväl från den akade-

miska världen (forskningen) som från praktisk verksamhet. Energiutskottet
arrangerar bland annat utfrågningar och seminarier. Syftet med
Energiutskottets analyser är att ta fram rekommendationer och varningar.
Resultatet sprids till aktörer inom energiområdet och allmänheten
i form av rapporter, populärvetenskapliga broschyrer, sammanfattningar
av seminarier och liknande.
Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC, stödjer forskning och utbildning i
kärnteknik vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet med drygt 100
miljoner kronor under en sexårsperiod. Samtidigt satsar de berörda
högskolorna och universitetet själva drygt 72 miljoner kronor.
Statliga medel används i huvudsak för grundforskning. När det gäller
den kärntekniska forskningen kommer medel idag i huvudsak från
kärnkraftsindustrin, men utöver ovansstående också från Vetenskapsrådet,
EU och fakultetsmedel på respektive universitet. “
Från Sveriges Radio, SR.se 9 maj 2012 med anledning av Vetandets
värld i P1 9 maj:
“Indisk reaktor för toriumkärnkraft snart
klar”
“Nya stora snabba bridreaktorn i Kalpakkam snart klar.
Indien storsatsar på ett högteknologiskt kärnkraftsprogram för att ge
ström till hundratals miljoner invånare som idag saknar el. Indien har
små tillgångar av uran, men däremot stora mängder av grundämnet
torium som man räknar ska räcka i tusentals år. Vetenskapsradion har
besökt bygget av landets första större snabba bridreaktor som snart står
färdig.
Det mesta finns redan på plats i den nya reaktorbyggnaden på kärnkraftsanläggningen
i Kalpakkam söder om Chennai vid Indiens östkust.
Kylsystemet med flytande natrium, och reaktorns bränslestavar
väntas i sommar och nästa år hoppas man kunna börja leverera ström
till elnätet.
Få länder har lyckats konstruera en bridreaktor som alltså kan tillverka
nytt kärnbränsle samtidigt som det bränner gammalt. Den indiska
tekniken som används i bridreaktorn är avancerad, men golven sopas
likafullt fria från byggdamm av bykvinnor med handgjorda kvastar.
En tredjedel av Indiens befolkning saknar idag elektricitet, och resten
får räkna med ständiga strömavbrott på grund av elbrist som nu hotar
landets snabba ekonomiska tillväxt. Idag står kärnkraft för bara 3 procent
av elproduktionen, huvuddelen kommer från kol och vattenkraft.
Men på 40 år ska antalet reaktorer mångdubblas.

Dir. för IGCAR dr. S. C. Chetal intervjuas av Johan Bergendorff. –
Indien ser fram emot att om 40 år från ha ungefär 25 % kärnkraftsel,
berättar direktören för Indira Gandhis center för atomforskning
IGCAR dr. Subhash Chender Chetal.
Torium är en silvervit radioaktiv metall med svag strålning. För att
torium ska kunna användas som bränsle måste det först omvandlas till
klyvbart uran 233. Det görs genom att bestråla toriumet inne i bridreaktorn
samtidigt som reaktorn matas med uttjänt uran från andra
kärnkraftverk.
Indien har näst störst toriumtillgångar i världen inblandat i sanden
längs stränderna i söder. Toriumenergin beräknas räcka i tusentals år
och har vissa fördelar när det gäller atomavfall och olycksrisk. Indiens
mål är storskalig toriumkärnkraft och en första avancerad tungvattenreaktor
som körs på bara toriumbränsle ska stå klart före år 2020.
– Departementet för atomenergi har designat en 300 MW reaktor som
kallas "advanced heavy water reactor" som jag hoppas ska vara klar år
2017-2018, säger dr. Chetal.
Johan Bergendorff
Vetenskapsradion
johan.bergendorff @sr.se”
“Förhoppningar och oro inför Indiens
kärnkraftssatsning”
“Indiska kärnteknikforskare har länge hållit sin kunskap för sig
själva och inte varit så intresserade av att kommunicera med omvärlden.
Den senaste tiden har dock forskarna tvingats till att svara på
frågor och uttala sig om den stora satsning på atomkraft som Indien
står inför. Omsvängningen har varit nödvändig för att motivera för
befolkningen varför kärnkraft är en av lösningarna på det allt mer
skriande behovet av elektricitet. Enligt den indiska regeringens 40-års
program ska 25% av Indiens elektricitet komma från kärnkraft, idag
står den bara för 3%
Jag har tjatat i månader för att komma hit. Till kärnkraftsanläggningen
i Kalpakkam vid Indiens östkust, några mil söder om Chennai.
Här byggs nu den första större snabbreaktor som ska kunna omvandla
landets stora toriumtillgångar till bränsle samtidigt som reaktorn körs
på uttjänt uran från något av Indiens 20 vanliga kärnkraftverk.
Men säkerhetsvakterna vill inte släppa in mig, trots att forskarna
och direktörerna jag ska intervjua ringer flera gånger och intygar att
allt är i ordning. Du måste lämna ifrån dig alla teknik du har på dig,
säger vakterna och spänner ögon i mig. Okej för kameran och mobilen
och datorn, men utan bandspelare kan jag lika gärna åka hem till
Sverige igen, svarar jag och försöker att låta artig och lugn. Det är mer
än 40 grader i skuggan och jag har redan hållit på i 3 timmar, allt mer
svettig, men tillslut får jag komma in - med bandspelare.
Att jag överhuvudtaget fick komma hit beror på att det statliga
atomdepartementet bytt strategi. Det har varit flera häftiga protester

efter Fukushimaolyckan i Japan mot nya kärnkraftverk som nu byggs i
Indien. I Kudankulam 50 mil söder ut, har bybor demonstrerat i
månader av rädsla för att utsläpp av hett kylvatten kan förstöra fisket,
att de blir av med sina odlingsmark och eftersom det är ett ryskbyggt
kärnkraftverk så befarar de också en ny Tjernobylkatastrof. Indiska
kärnkraftsforskare har äntligen insett att de måste börja prata med
vanligt folk, det säger Sunita Narain, en av Indiens mest framstående
miljödebattörer som är chef för den gröna tankesmedjan Center for
science and environment .
– Nuclear scientists are realising that there are human beings on the
other side that they need to talk to. A year ago a nuclear scientists
will never talk to you.
Sunita Narain säger att hon har blivit förlöjligad i flera Tv-debatter av
kärnkraftsforskare som sagt att hon ingenting begriper för att hon inte
är atomfysiker.
– They reported to the prime minister, they never spoke to anyone
else and they had full control over everything.
Tidigare behövde kärnkraftsforskarna bara rapportera direkt till
premiärministern. Det fanns en paranoia anser Sunita Narain eftersom
landet fram till 2008 var utestängt från allt internationellt kärnkraftssamarbete
på grund av den indiska atombombssprängningen 1974. Så
indierna tvingades ta fram ett avancerat kärnkraftsprogram helt på
egen hand.
Men direktören för Indira Gandhis center för atomforskning,
doktor Subhash Chender Chetal som tar emot mig är verkligen inte
arrogant, utan tvärtom mycket vänlig och tålmodig när jag inte riktigt
hänger med i de olika stegen av nydanande atomfysik.
Han bjuder på té och kakor och förklarar varför han anser att kraftigt
utbyggd kärnkraft är nyckeln till el åt alla indier.
–The nature has not been kind to us on the oil...
Naturen har inte varit snäll mot oss Indier, anser dr. Chetal. Vi har
en sjättedel av jordens befolkning men bara 6 procent av planetens
oljetillgångar. Kol finns, men det är av dålig kvalitet och ligger under
landets ännu inte nedhuggna skogar, som många önskar lämna orörda.
De höga räkningarna för import av fossila bränslen som dessutom är
kraftigt subventionerad av staten, tynger ekonomin. Uran har Indien
inte heller gott om, men däremot torium.
– We have very large amount of torium.
Indien har näst störst toriumtillgångar i världen inblandat i sanden
längs stränderna i söder. De beräknas räcka i tusentals år eftersom det
går att klämma ut mycket mer energi från den silvervita radioaktiva
metallen än ur naturligt uran. Toriumreaktorer har länge förts fram
som en säkrare form av kärnkraft med mindre avfall som under vissa
omständigheter skulle behöva slutförvaras i hundratals, inte hundratusentals
år, och som är svårare att göra atombomber av. Nackdelen är
att för att torium ska kunna användas som kärnbränsle måste det först
omvandlas till klyvbart uran 233. Det görs genom att bestråla toriumet
inne i en bridreaktor. Man skulle kunna likna torium vid sur ved. Den
kan inte brinna av sig själv, men om den läggs på en rejäl brasa med
torr ved så kan den sura veden torka upp och börja brinna den också.
Här i Kalpakkam står nu Indiens första större bridreaktor snart klar
och ska alltså börja omvandla landets torium. Nästa steg är reaktorer
som kan köras direkt på torium, så kallade avancerade tungvattenreaktorer,
och en sådan ska enligt plan börja byggas nästa år och stå

klar till år 2018 hoppas dr. Chetal, som räknar med att man ska ha
hunnit få rejäl fart på kärnkraftsprogrammet till år 2050.
– In another 40-years from now we will have about 25 percent of
nuclear power.
Idag står kärnkraft för bara 3 procent av elproduktionen i Indien,
huvuddelen kommer från kol och vattenkraft. Men på 40 år ska antalet
reaktorer mångdubblas och nå 25 procents kärnkraftsel. Fast undrar
jag, är inte sol och vindkraft mer hållbara energikällor eftersom de inte
kräver brytning av ändliga mineral
– The energy capacity is very low, in the villages you can have a
solar cocker, but you can´t run a steelplant based on solar energy.
Vind och solkraft ger inte tillräckligt mycket ström dygnet runt för
att du ska kunna driva ett stålverk, men det kan fungera för hushåll på
landsbygden anser dr. Chetal.
Kalpakkam är ett enormt område inhägnat med höga taggtrådsstaket
där 4500 personer jobbar med forskning, byggande och elkraftproduktion.
Gräsmattorna är smargadgröna och välvattnade, det måste
finnas gott om trädgårdsmästare som tuktar den tropiska grönskan och
här och var anar man militäranläggningar och radarantenner. Med
bilen tar vi oss till dr Prabhat Kumar. Han är chef på statliga bolaget
Bhavini som bygger Indiens kärnkraftsanläggningar. Här blir det mer
té och jag frågar honom hur säker den nya bridreaktorn med natriumkylning
blir Klarar den att ett stort passagerarplan flyger rakt in i
reaktorväggen
have not designed our building for a planecrash. But the entire area
has been declared as a no flying zone, in case somebody else tries to
come we are fully prepared to intercept!
Det är förbjudet att flyga över Kalpakkam och den som försöker
kommer att bli nedskjuten omdelbart försäkrar dr. Prabhat Kumar. Han
berättar att Kalpakkam drabbades av tsunamin 2004 och har nu byggt
vallar så att man klarar en våg på 9,5 meter och att den nya bridreaktorn
fått flera passiva nödkylsystem som inte kräver ström eller att
människor handlar rätt för att slå till.
Inget annat land har gett sig på ett storskaligt
toriumkärnkraftsprogram, så ännu återstår mycket forskning och
Sunita Narain på den gröna tankesmedjan Center for Science and
development, vill därför ännu inte ta ställning, men anser att det måste
bli slut på hemlighetsmakeriet och att toriumforskarna öppet redovisar
alla kostnader och undersökningar så att det går att avgöra för Indiens
folk vilken energikälla som är mest hållbar i längden.
– I need data, there are no such data. Because scientists have never
been forced to justify nuclear in the public domain, it allways been a
super secret programme.
Johan Bergendorff
Vetenskapsradion
johan.bergendorff @sr.se”
Dr.Prabhat Kumar, chef för Bhavini, intervjuas av Johan
Bergendorff. – We have got multiple barriers of security, but we

"Kärnkraftens framtid står och väger"
“– Det är en intressant situation. På något sätt känns det som att det
står och väger.
Det säger Urban Strandberg , docent i statsvetenskap som forskat
på olika länders hantering av kärnkraft och kärnavfall.
– Fram till Fukushima talade de flesta tecken på att det verkligen var
en renässans: att länder som redan har kärnkraft började ersätta
sina gamla kärnkraftverk med nya, och framförallt att en stor
mängd länder som inte har kärnkraft, mer än fyrtio länder, har
anmält intresse till IAEA att de vill skaffa kärnkraft.
Nu, efter det snabba tyska beslutet att lägga ner alla landets
kärnkraftverk till 2022 , Japans stängning av alla reaktorer för
att pröva säkerheten i dem, och efter att EU infört hårda krav på
stresstester, tycker han att situationen är mer motsägelsefull.
-- Man måste också vidga blicken. Det är så lätt att titta bara på
Europa och de stora länderna som Japan och USA. Titta på Turkiet,
som mycket målmedvetet har sagt att inom två decennier ska tio
procent av elproduktionen komma från kärnkraft för att minska
beroendet av andra energikällor och därmed beroendet av andra
länder. Det blir en geopolitisk och säkerhetspolitisk fråga för Turkiet.
Vilka är de största drivkrafterna för en expansion av kärnkraft
idag
-- Ja, ser man på de här mycket starkt tillväxande länderna som
Indien och Turkiet, så är det ju så att växer industrin och ekonomin då
behöver man ha mer energi, man behöver mer el. Då är väl
drivkraften att kunna underbygga en tillväxtekonomi.
– Men det finns också en väldig prestige i att kunna bedriva kärnkraft.
Särskilt i ett land som Indien, som markerar sitt nationella oberoende
gentemot omvärlden: " Vi kan ta fram en så här teknik. Vi är lika
duktiga som västvärldens främsta länder är" Så det är en väldigt viktig
aspekt: prestigeprojekt, helt enkelt.
Hur tungt väger klimatargumentet
– Det väger nog ganska tungt, i alla fall när det gäller att övertyga
både breda medborgargrupper och myndigheter, som granskar olika
planer på att bygga ut kärnkraften. För att jag menar man kan argumentera
för att man kommer undan de problem som de icke förnyelsebara
energikällorna kan åstadkomma.
– Men det är jättesvårt att bygga så mycket kärnkraft att man på ett
väldigt kraftfullt sätt kan bygga bort beroendet av de fossila bränslena.
Du måste bygga så oändligt mycket kärnkraft för att verkligen
åstadkomma en stor minskning av de fossila bränslenas användning.
Avfallsproblemet, är det en drivkraft för att bygga modernare
bridreaktorer tex
-- Ja alltså, det kan vara en drivkraft på det sättet att enda sedan kärnkraften
började ifrågasättas, så har det varit en så kallad akilleshäl att
avfallet är så oerhört svårhanterligt.
– Kan man då från kärnkraftsindustrin sida (eller från vem som helst
som vill se mer kärnkraft) på någorlunda trovärdigt sätt säga: låt oss
starta nya kärnkraftverk så kanske vi kan hantera avfallsproblemet.
Då kanske man kan komma runt en av de viktigaste kritikpunkterna
mot kärnkraften.
Vilka drivkrafter skulle du säga arbetar mot en expansion av
kärnkraften idag

-- Det är ju uppenbart med Fukushimaexemplet att kärnkraft är väldigt
farligt. Sen kan man alltid tvista om hur farligt det är jämfört med en
massa andra saker som vårt högindustriella samhälle har.
– Men framförallt: människor i miljontals runt om i världen har
uppfattningen om att det är farligt -upplever att kärnkraft är farligt.
Det är ju en oro som måste tas på allvar.
Så menar du att opinionstrycket alltså är en viktig drivkraft Vi
vet ju att här i Sverige till exempel visar senaste undersökningarna
att nu är det fler som är emot kärnkraft igen än de som är
anhängare.
– Jag tror den spelar en oerhörd roll. Jag menar, det tyska beslutet
som väl överumplade många (och där det väl finns vissa tecken på att
den tyska regimen kanske börjar vackla och börjar fundera på om det
var så välbetänkt att fatta så snabbt beslut) att det kom så snabbt tror
jag väldigt väl återspeglar att den tyska opinionen är oerhört snabb på
att reagera och de tyska regeringarna responderar på det.
– Och titta även på det japanska exemplet. Japan är kanske inte ett
land som vi som samhällsvetare brukar betrakta som ett land där
regeringarna lyssnar lika mycket på sina opinioner som man gör i
Europa.
– Här tror jag man sett exempel på någonting nytt. Här har man
verkligen tagit till sig en väldigt, väldigt stark reaktion och ett väldigt
starkt misstroende, skulle jag vilja säga, hos de japanska medborgarna
när det gäller hur den japanska kärnkraftsindustrin och
myndigheterna agerade när den här fundamentala olyckan hände i
Fukushima.
Det är väldigt dyrt att bygga kärnkraft. Är det något som kommer
att hålla tillbaka expansionen
– Det är jättesvårt att bedöma. När vi som i Sverige nu har ett
världsomspännande bolag, tyska EON, som äger ungefär hälften av de
svenska kärnkraften. Om EON då vill satsa på nya kärnkraftverk i
Sverige så har ju naturligtvis de helt andra förutsättningar att inom
bolaget kunna göra investeringar som kanske går att klara av
kommersiellt. Om man späder ut dem på lång sikt och inom ett stort
bolags ram.
– Det kanske kommer att göra skillnad när det gäller möjligheten att
ta stora investeringskostnader, och därmed om det kommer att bli nya
kärnkraftsverk i Sverige i framtiden.
Marie-Louise Kristola. Programledare. marie-louse.kristola@sr.se”

“Nu ska Japan klara sig utan kärnkraft”
“Uppdaterat: lördag 05 maj kl 16:30 (publicerades lördag 05 maj kl
08:00).I Japan stängdes landets sista fungerande atomreaktor av i dag.
Det är första gången sedan 1970-talet som Japan får klara sig utan
kärnkraft.
Drygt ett år efter tsunamikatastrofen som ledde till haveriet i Fukushima-reaktorerna
stoppades i dag den sista av Japans 50 fungerande
reaktorer, Tomari-kärnkraftverket i norra Japan. Avstängningarna sker
i avvaktan på säkerhetstester för att inga liknande olyckor ska kunna
ske igen.
Ingen människa har dött av strålning från Fukushima-haveriet men
runt reaktorerna har samhällen evakuerats och det är oklart om de
kommer att bli beboeliga igen.
En betydande anti-kärnkraftsopinion kräver att inga reaktorer ska
sättas i drift igen. Men företrädare för Japans näringsliv vill ha igång
kärnkraftverken snarast, annars, säger de, hotar ekonomisk kris i
världens tredje största ekonomi. En tredjedel av landets el kom före
Fukushima-katastrofen från kärnkraft.
Japans premiärminister har gett klartecken att börja starta reaktorer
igen men än så länge har man inte fått godkännande från lokala
myndigheter nära reaktorerna.
De avstängda reaktorerna ersätts nu med energi genererad av olja
och gas i stället, något som väntas leda till mer luftföroreningar. I takt
med att sommarvärmen stiger varnar kraftbolag för att elunderskottet
kan bli 20 procent, Miljögrupper säger att underskottet kan
kompenseras med hjälp av förnyelsebara källor och bättre hushållning.
Nils Horner, New Delhi Ekot
“Svenska forskare planerar kärnkraftsreaktor
som drivs på återvunnet kärnbränsle”
“Några snabba reaktorer, eller bridreaktorer som de också kallas har
aldrig funnits i Sverige. Längre tillbaka har det funnits planer på det,
men eftersom det handlar om en betydligt mer komplicerad teknik
jämfört med dagens lättvattenreaktorer och dessutom är dyrbart har
planerna aldrig förverkligats. Nu hoppas forskare på KTH, Chalmers
och Uppsala universitet att i alla fall kunna få fram en experimentanläggning
som skall drivas på använt kärnbränsle och ha bly som kylmedel.
En världsunik teknik hävdar forskarna som hoppas få sätta upp
den lilla reaktorn i en lokal vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Jag står i ett kärnkemiskt laboratorium på Chalmers i Göteborg.
Här jobbar professor Christian Ekberg med att ta fram ett nytt
kärnbränsle som skulle kunna användas i framtidens reaktorer. Det
handlar om att återvinna kärnavfall och kunna utvinna den energin
som finns kvar i uranet men som dagens vanligaste reaktorer inte kan
utnyttja.
– Vi utnyttjar någon procent, maximum av energiinnehållet, och det
tycker man nuförtiden i ett mer hållbart perspektiv inte är så bra,
säger Christian Ekberg.
Genom att blanda plutonium som finns i det idag använda kärnbränslet
med andra ämnen som finns i kärnavfallet kan man i den typ
av reaktor som det planeras för utvinna över 90% av energiinnehållet.
I de allra flesta reaktorer i världen idag tas bara knappa en procent av
energin i uranet till vara. Precis som i Indien så handlar det om ett

system av olika kärnkraftverk som samverkar för att på så sätt mjölka
ut så mycket energi som det bara går.
Om alla kärnkraftverk var av snabbreaktormodell skulle uranbrytning
bli överflödig. Det använda kärnbränslet och de rester som
blir över i anrikningsverken skulle om man återvann det, kunna räcka i
flera tusen år. Men för att kunna återvinna bränslet behövs alltså en
snabbreaktor som inte bara kan klyva dom atomkärnor som finns i
uranet utan också kan fortsätta att klyva dom restprodukter som uppkommer
när de radioaktiva ämnena söderfaller.
Jag tar mig till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Där
träffar jag Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Han är svartklädd
och bär ett halsband med ett radioaktivitets märke runt halsen.
– Det är väl för att visa att radioaktivitet är både nyttigt och roligt i
rätt mängder, säger han.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Wallenius jobbar
tillsammans med bland andra, Christian Ekberg på Chalmers, med en
ny typ av snabbreaktor, eller bridreaktorer som dom också kallas. De
få snabbreaktorer som finns och har funnits har nästan uteslutande haft
natrium som kylmedel i reaktorn, det koncept som Wallenius och
Ekberg jobbar med ska istället ha flytande bly. Tekniken har tidigare
använts i ryska ubåtar.
– Vad vi vill göra nu är att överföra den här tekniken till civila
ändamål, och just för återvinning av kärnbränlse är en blykyld
reaktor perfekt!
Enligt Janne Wallenius är också en blykyld reaktor säkrare än
dagens reaktorer säger han och tar olyckan i Fukushima som exempel.
– Olyckan i Fukushima berodde på att man förlorade elförsörjningen,
man förlorade alltså försörjningen av el till nödkylpumpsystemet,
så man kunde inte föra bort den restvärme som är kvar
efter att man stängt av en reaktor. I en blykyld reaktor behöver man
ingen sådan reservkraft för att blyet cirkulerar så bra av sig själv så
att restvärmen förs bort automatiskt, säger Janne Wallenius.
Men att använda bly som kylmedel kan bli problematiskt eftersom det
är mycket aggressivt mot dom metaller som finns i reaktorn, risken är
stor för korrosion, alltså att metallerna rostar.
– Ja det är det stora problemet med blykylda reaktorer och det är
därför man inte har haft kommersiella sådana i drift förut. Det som
har hänt är vad jag skulle kalla ett genombrott, i Tyskland har man
utvecklat en teknik för att belägga ett ståltuber med ett ytskikt med
aluminium som bildar ett väldigt korrosionståligt aluminiumoxidskikt.
Man har visat att det här fungerat under flera år, sen måste vi
förstås också göra tester under bestrålning av skiktet, vilket vi
hoppas göra inom de närmsta åren.
Att man ändå valt bly istället för natrium, som använts i dom flesta
snabbreaktorer, är för att natrium är riskabelt om det kommer i kontakt
med vatten.
– När natrium kommer i kontakt med vatten, vilket det gör vid
läckage, börjar det brinna, det gör inte bly.
En annan fördel med snabba reaktorer är att avfallet därifrån inte
behöver slutförvaras så lång tid som dagens kärnavfall. Istället för 100
000 år handlar det i detta fall om ungefär 1000 år som avfallet måste
hållas skilt från människor och miljö. Planen är att den lilla forskningsreaktorn
som inte kommer vara större än ett par resväskor ska stå

färdig vid kärnkraftverket i Oskarshamn någon gång under 2020-talet.
En liten bränsletillverkningsanläggning skulle byggas precis brevid
och få sin råvara ifrån det använda kärnbränslet som finns lagrat i ett
bergrum på området. Forskningsanläggningen skulle inte producera
någon el ut på nätet utan bara vara en experimentanläggning för att
visa att tekniken fungerar.
– Om vi kan ta reaktorn i drift och visa att dess egenskaper är
så goda som vi tror under 2020-talet, då kan vi bygga en elproducerande
pilotanläggning någon gång under första halvan av 2030-
talet, förhoppningsvis, säger Wallenius.
Men det hela kostar förstås mycket pengar och är inte färdig
finansierat ännu. Hela en miljard kronor räknar forskarna att kalaset
med den lilla pilotanläggningen kommer gå loss på, något som väcker
reaktioner.
– Det är ju fantasisummor i andra sammanhang när man vill satsa
på förnybar energi och energieffektivisering, då är man inte ens i
närheten av sådant stöd.
Göran Bryntse, teknikdoktor som läst kärnfysik och förut var
ordförande i Det nya märket för radioaktivitet. Folkkampanjen mot
kärnkraft och numera är ordförande i Sveriges energiföreningars
riksorganisation, SERO är upprörd.
– Jag tycker man ska satsa de pengarna på förnybar energi istället.
Vi behöver effektivare vindkraftverk. Det finns ett par ny prototyper
som är tysta och har högre verkningsgrad, även där så är det en
teknikutveckling som är ganska faschinerande faktiskt, säger Göran
Bryntse.
Inte nog med att hundratals miljarder satsats på bridreaktorer med
mycket litet resultat, menar Göran Bryntse. Eftersom plutonium används
i bränslet, och det är en råvara för kärnvapen så ökar risken för
att det kommer i orätta händer. Dessutom har de senaste årens kärnkraftsbyggen
blivit betydligt dyrare än vad som från början var tänkt,
tillexempel så har Finlands senaste kärnkraftbygge blivit försenat med
fem år och kostat 25 miljarder mer än vad som budgeterades för.
– Eftersom förnybar energi är klart billigare idag så tycker jag, glöm
det här med kärnkraft, gör som Japan, stäng alla reaktorererna! Att
producera plutonium innebär att man producerar problem därför det
har en halveringstid på 24 000 år så man blir inte av med det
problemet på ett vettigt och billigt sätt.
– Finns det någon typ av kärnkraftsteknik som du ändå skulle förorda
om man löser de problem som finns, eller är det ett självändamål att
vara emot kärnkraft
– Nej det är det inte, jag kan säga att när jag var utexaminerad
ingenjör med kärnfysik i examen var jag för kärnkraft tills jag insåg
problemen, det går säkert att bygga de säkra men då blir det ruskigt
dyrt, avslutar Göran Bryntse.
Vad tänker då dom svenska kärnkraftsoperatörerna om ny kärnkraftsteknik
om det blir tal om att ersätta dom befintliga reaktorerna i
Sverige Jo både Eon och Vattenfall är inne på moderna lättvattenreaktorer,
så som dom som nu byggs i Finland, alltså inte några
snabbreaktorer som bättre kan utnyttja bränslet. Det säger Karl Bergman,
forskningschef på Vattenfall.

– Innan det där är kommersiellt så skulle ju jag bedömma att vi är
framme vid 2035, eller så, tidigast. Det gör att det är av begränsat
intresse för oss att fundera över just nu.
– Det är ingen teknikutveckling som ni stödjer eller jobbar med idag
– Nej det kan jag inte säga, vi följer givetvis vad som händer men
jobbar inte aktivt med det, säger Karl Bergman på Vattenfall.
Pelle Zettersten
Vetenskapsradion
pelle.zettersten @sr.se “
DN 30 maj 2011:
“Tysk kärnkraft avvecklad till 2022”
“Till år 2022 ska Tyskland ha avvecklat kärnkraften.
Förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition har enats om
en tidtabell för när alla kärnkraftverk ska vara avstängda, sade
landets miljöminister natten till måndagen.”
“Efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars, till följd av jordskalvet,
backade Merkel från ett beslut förra året om att förlänga livslängden
för landets 17 kärnkraftverk. Dessutom stoppades de sju äldsta
reaktorerna tillfälligt.
Miljöminister Norbert Röttgen sade att de reaktorer som stängdes
direkt efter kärnkraftskatastrofen i Japan i mars inte kommer att
återstartas.
Beslutet togs vid ett möte med ledarna för partierna i Merkels
regeringskoalition, kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti
CSU och Fridemokraterna (FDP). Mötet som inleddes på
söndagskvällen slutade först en bit in på måndagsdygnet.
Tyskland blir därmed den första stora industrination som överger
kärnkraften. Ett av de fyra bolag som driver tyska kärnkraftverk är
Vattenfalls tyska dotterbolag.
Tyskt näringsliv har varnat för att en tidigarelagd avveckling kan leda
till energibrist som hotar landets industri. Före mars i år svarade
kärnkraften för cirka 23 procent av Tysklands energiproduktion.

Vattenfall uppfattar överenskommelsen som preliminär, meddelar
Maria Lidzell på bolagets presstjänst. Ett slutgiltigt regeringsbeslut
väntas den 6 juni. Först därefter tänker Vattenfall kommentera enligt
Lidzell.
Vattenfall driver två reaktorer i Tyskland, en i Brunsbüttel och en i
Krümmel. Dessa har dock stått stilla sedan 2007. Vattenfall är även
minoritetsägare i kärnkraftverket Brokdorf i Tyskland.
Vattenfalls andel av den totala installerade kärnkraftskapaciteten i
Tyskland är 7,2 procent, uppger den statliga energijätten i sin
årsredovisning.
Det totala antalet anställda vid Vattenfalls verksamheter i Tyskland
uppgår till cirka 20.000, vilket motsvarar ungefär hälften av
koncernens personalstyrka.
Miljöminister Andreas Carlgren (C) tycker inte att den tyska vägen är
idealisk.
– Att fokusera så starkt på vilket årtal kärnkraften ska avvecklas gör att
man riskerar att missa det väsentliga: det vill säga hur vi ska klara den
dubbla utmaningen att både minska beroendet av kärnkraft och minska
klimatutsläpp.
Carlgren tycker att det var bra att man i svensk politik släppte just
årtalsfixeringen.
Tyskland medger nu att avvecklingen kommer att ha sina nackdelar,
påpekar Carlgren.
– Den avgörande frågan nu för Tyskland är att man högst troligt
kommer att öka importen av kärnkraftsel från Frankrike och att man
riskerar att inte lika snabbt klarar att avveckla det fossila beroendet —
framför allt av kolkraften.
Carlgren tycker inte att den tyska linjen är ett tecken i tiden.
– Andra länder tycks välja en annan väg. Tyskland riskerar nu att
hamna i ett läge med en väldigt ryckig energipolitik.
Den svenska linjen ser han som mer långsiktig och därför lämpad för
en nation som är så beroende av sin industri.
Miljöministern vill invänta exakt vilka lärdomar man kan dra av
katastrofen i Fukushima, men säger att man aldrig får kompromissa
med säkerhetskraven.
– Utan starka påtryckningar från en mycket bestämd tillsyn och
myndighetsgranskning så riskerar man att säkerhetsarbetet undergrävs.
Carlgren vill invänta vad Vattenfall självt säger om följderna för
bolaget, men han tror att det finns viktigare saker.
– För Vattenfalls del tror jag att det är en mycket större fråga vilket
energiinnehav de ska satsa på för framtiden.
Har Sverige kärnkraft om 20 år
– Då kommer vi att ha väsentligt mycket mer förnybar energi — jag
kan tänka mig klart över två tredjedelar — och jag tror att det är
mycket möjligt att vi har valt att stänga av några kärnkraftverk, men
det återstår att se. Det viktigaste är hur snabbt vi bygger ut den
förnybara energin.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson välkomnar inte oväntat den tyska
regeringens beslut.
– Det var väl ett kul beslut, roligt med politiker som vågar fatta beslut.
Vi välkomnar naturligtvis det. Det är bra att man satt ett datum för
avvecklingen, det skapar en tydlig tidsplan, säger ho.
– Det skapar tydlighet för industrin att man visar med hela handen vad
för energisystem man vill bort ifrån. En tydlig tidsplan skapar bättre
förutsättningar för det förnybara, säger Romson.
Hon anser att Sverige borde göra samma sak. Men det tyska beslutet
kan även gynna Sverige.
– Tyskland har otroliga möjligheter som industrination att utveckla det
framtida energisystemet. Vi kan lära mycket av att Tyskland halverat
kostnaderna för solenergi, säger hon.
Hon framhåller också att sol, vind och biogas tar allt större
marknadsandelar i Tyskland och att investeringstakten där är mycket
högre än i Sverige.
Vänsterpartiets energipolitiske talesperson Kent Persson välkomnar
det tyska beslutet om kärnkraften.
"I ljuset av händelserna i Japan är det mycket glädjande att Tyskland
tar det här historiska beslutet och stänger sina reaktorer", säger han i
en skriftlig kommentar.
Han reagerar på miljöminister Andreas Carlgrens reaktion på det tyska
beslutet.
"Andreas Carlgren vägrar att erkänna att om vi drar ned på kärnkraften
så blir det större utrymme för förnyelsebara energikällor. Carlgrens
kritik av det tyska beslutet låter mer som moderat kärnkraftskramande
än som centerpartistiskt miljötänk", skriver Kent Persson.
Folkpartiets talesman i klimatfrågor Carl B Hamilton gillar inte den
tyska regeringens beslut.
– Det är ett väldigt olyckligt beslut som kommer att leda till en massiv
ökning av koldioxidutsläppen i Europa. Det kommer att leda till fler
gasledningar genom Östersjön och att kolgruvor i Polen och Tyskland
som skulle läggas ned inte läggs ned, säger han till TT.
– Framför allt kommer det att leda till en ökning av naturgasen och att
Europa blir ännu mer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.
Att Miljöpartiets Åsa Romson kan kalla det för ett kul beslut tycker
jag är väldigt obetänksamt. Det innebär att hon bejakar ett beslut som
kommer att få en enorm klimatpåverkan, säger Carl B Hamilton.
Socialdemokraternas talesman i energifrågor Lars Johansson är inte
förvånad över det tyska beslutet.
– Tyskland har haft den här debatten under lång tid. Nu återgår man till
det beslut som den socialdemokratiska regeringen fattat tidigare i
Tyskland. Det är ett positivt beslut, eftersom Tyskland vill ersätta
kärnkraften med förnyelsebar energi.
– Det finns en risk för ökad kolanvändning, så man får verkligen
hoppas att de gör en kraftfull satsning på det förnyelsebara. Det skulle
kunna innebära ett tekniksprång inte bara i Tyskland utan i hela
Europa, säger Lars Johansson.

Han anser att det tyska beslutet visar att den svenska regeringens
beslut att tillåta ny kärnkraft inte är långsiktigt hållbart.
– Det här bekräftar betydelsen av att vi får långsiktiga
överenskommelser över blockgränserna om energipolitiken, säger
Johansson.
TT-AFP ”
“Kärnkraften (30 maj 2011)
• Analys
• Man lämpar över ansvaret på kommande generationer
• Energin högriskfråga inför valet
• Ledare
• Sorg och besvikelse
• Dags för nya reaktorer
• Debatt
• ”Att stänga två reaktorer skadar svensk basindustri”
• ”Minst två kärnreaktorer kan stängas utan problem”
• Senaste nytt
• Radioaktiv läcka vid Barsebäck
• Kärnkraftverk ska stärka tåligheten
• Regeringen överens om kärnkraft
• FP vill tala kärnkraft med S
• Ringhals 2 startar i mars
• Ringhalsreaktor får starta igen
• Högre avgifter för kärnkraftverk
• De gröna accepterar kärnkraftsstopp
• Tysk avveckling leder till högre elpriser
• Tyskland har ändrat kurs i energifrågan
Allt om: Kärnkraften
Läs mer: Tyskland har ändrat kurs i energifrågan”

DN 30 april 2012:
“Sveriges nya miljonprogram”
“Här är en bild av vår tids största kulturomvandling. ”Jag kan
inte tänka mig en fråga som kunde angå fler i Sveriges land.” Det
skriver i dag Maciej Zaremba i första delen av sitt reportage om
den svenska skogens öde.
Den riktiga svenska skogen finns snart inte kvar. Med start i dag
visar DN:s Maciej Zaremba på de absurda konsekvenserna av en
oåterkallelig förändring av kulturlandskapet – hur skogen vi ärvde
har blivit en vedfabrik.”
“Kanske var det hunden som skällde. När Hans Åfeldt tittade ut
genom köksfönstret såg han en man vid tomtgränsen. Mannen var
klädd i grönt och under jackan hade han en rulle med rödgula band
som han knöt runt trädstammarna. ”Stora Enso” stod det på snitslarna.
Det var så Hans Åfeldt fick reda på att skogen för vars skull han
flyttade till Storfors sex år tidigare, skulle huggas ned. När skulle det
ske Den grönklädde visste inte riktigt. Om några veckor kanske, eller
först till jul.
Detta var strax före midsommar. Från den dagen och i sex månader
framöver lärde sig Hans Åfeldt och hans grannar allt som är värt att
veta om svensk skogspolitik. De vann många insikter, förvisso. Men
framför allt fick de sig en läxa.
”Vår skog”, sade Åfeldt och grannarna om tallarna utanför sina
fönster. De visste förstås att marken ägdes av någon annan. Men de
uttryckte sig som de stockholmare som talar om ”vår stad”, fastän de
inte äger husen. Och de trodde, liksom folk i städerna, att de hade en
viss rätt till sin livsmiljö. Det var ju dit man gick på morgonpromenad,
dit lärarna tog med sig barnen för naturkunskap. Denna lilla skog (lite
drygt Humlegården) var noga räknat en del av samhället: utsikten från
skolfönstret, inramningen till badet och campingplatsen och Inlandsbanans
hållplats. Den var, kort sagt, kultur och trolsk: höga tallar och
granar, marken täckt av mossa, små raviner i sluttning mot Mögsjön.
Det finns en rad rättsbegrepp för sådana kvaliteter i miljöbalken och i
skogsvårdslagens paragraf 30: ”tätortsnära”, ”hänsyn”, ”landskapsbilden”
Och det finns ett annat: ”skyddszon”. Det var det första Åfeldt
och grannarna slog upp och fyndet fyllde dem med tillförsikt. Det var
helt klart att något misstag måste ha begåtts.
Sju månader senare är utsikten från deras fönster mest lik slagfälten
vid Verdun: meterlånga stumpar som sticker upp bland bråten där det
varit skogsdunkla stigar, här och var ett ensamt träd, i övrigt ödslighet.
I sommar skall detta välkomna tyskar och holländare på Inlandsbanan
som Storfors turistbyrå lockat med ”orörd natur”.
Under dessa sju månader hade Åfeldt, i spetsen för sina grannar och
med stöd från hembygdsföreningen, Företagarna i Storfors, Jaktskytteklubben,
pensionärerna med flera bestormat i tur och ordning: Skogsstyrelsen,
förvaltningsrätten, länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Stora
Enso som förvaltar skogen, Bergvik Skog AB som äger den, sin egen
kommun, justitie-, miljö- och landsbygdsministern. De gick ända upp
till statsministern, för de ville inte tro att de besked de fått på vägen
kunde vara rätt.
Jag skall längre fram berätta i detalj vad de fick för besked där i
Värmland, för jag kan inte tänka mig en fråga som kunde angå fler i
Sveriges land.
Medan vi tvistar om anslagen till teatern fullbordas en något större
kulturreform därute. Och i motsats till det mesta som politiker hittar på
är den oåterkallelig. Sverige ömsar landskap.

För sextio år sedan fruktade poeten och botanikern Sten Selander att
svenskarna inte längre skulle komma att finna de miljöer som folkvisorna
sjunger om. Storskogar, lundar, hagar…
Hans Åfeldt och hans grannar är inte unga längre, så de slipper se
detta något som Stora Enso skall plantera utanför deras fönster. Men
det finns redan, på hälften av Sveriges yta: fyrkanterna av likgamla
träd av samma sort i räta rader, oftast gran. Där det förr varit äng är
virkesåker. Där det nyss varit skog är det också virkesåker. Inte sedan
Gustav Vasa har det stått så många trädstammar i Sverige – och så litet
skog.
Det är det som är Reformen. Skogslandskapet undergår samma sorts
förvandling som städerna på 60-talet. Miljonprogrammet fortsätter i
naturen.
Det kan hända att för somliga framstår denna reform som något
gott. Det finns människor hos vilka gamla träd väcker hemliga aggressioner.
Just nu pågår en bisarr strid om den undersköna jätteboken på
Katedralskolans gård i Lund. Den är litet skröplig efter 175 år och
måste därför sågas ned, har stadens trädvårdare bestämt. För tänk om
någon kryper under och får en kvist i skallen …
Utan tvekan är den moderna svenska skogen ett framsteg ur såväl
trygghets- som ur renlighetssynpunkt. Där multnar ingen ved bland
ohygienisk mossa, där strövar den allergiske trygg för björken och
konvaljen. Barnvänligt är det, liten risk för lille William att snubbla
över murken stam, tugga i sig okänd svamp eller gå vilse. Det är sällan
längre än 300 meter till körbar väg. Och den som söker stillhet lär inte
bli lottlös. Varken hackspetten eller lövsångaren väsnas i plantagerna.
I den moderna skogen behöver inte modern ungdom känna sig
otrygg. Där är beståndet lika ålderssäkrat som matställena på Södermalm.
Här tindrar tio hektar sammanhållen dagisgrupp. Där, avskilda
av en rak linje, tonåringarna, i lika dräkter, vänder ryggen mot Club
33. Och ett stycke längre bort står en yta 70+, mogna för slutavverkning.
Här upphör dock likheten, ty medan människor tillåts leva olika
länge, skördas träden i den moderna skogen i sin levnads mitt. Det är
det mest omvälvande med den kulturreformen. I alla tider har människan
sett det gamla trädet som en förbindelse med förfäderna, eller
rent av med världsalltet. Snart är detta svärmeri ett privilegium för
flanören i en stadspark. Ute i skogslänen är de flesta träden redan
yngre än människorna, ty där har det krokiga, ålderstigna och avvikande
ingen rätt att finnas till. (Utom i fjälltrakterna och i några mikroskopiska
reservat.)
Tre vuxna män kunde knappt famna den stora tall i Skrälldalen i
Hälsingland som de efter stora möda fällde 1890. Hundra år senare
finns det knappt ett sågverk i Sverige som är berett på grövre stockar
än vad ett barn kan famna. Så den dagen är inte långt borta då en
värmlänning får maka sig till Skogskyrkogården i Stockholm för att få
röra vid en tall gammal nog att minnas hans farfar. (T-banans gröna
linje mot Farsta strand.)
Detta är ingen vågad gissning, det är fakta. Inte ens Sveriges
Nationalatlas räknar med ”skog” längre, påpekar Kerstin Ekman. Det
heter ”skogsbruk”. Prognosen för skogsbruket, i samma atlas: Om
femtio år kommer det mesta av furorna söder om Dalälven att ersättas
av granplantage och nästan samma gäller för lövträden i Skåne. Och
vad gör det undrar någon. Det vet vi faktiskt inte. Inget landskap är
oföränderligt. Men det har nog inte inträffat tidigare att en kultur på tre
generationer ersatt den natur som varit dess källåder under ett millennium
– med en vedfabrik.
Jag kan ha fel förstås, men skall jag nämna en vändpunkt i modern
svensk historia, en sådan dag då något rämnat, blir det majnatten 1971.
I två decennier har stockholmarna accepterat att man rivit hus som
varit en prydnad för varje metropol. (I dag får man betala en dagslön

för ett dörrhandtag från dessa kåkar.) Visst knotades det en del, men
inte mera. Och så plötsligt, tretton almar som stod i vägen för en, märk
väl, KOLLEKTIV trafik. En enkel match, kunde man tycka. Ett statsbärande
parti med Olof Palme i släptåget på ena sidan, ett hundratal
okammade trädkramare på den andra. Men det var inte de som klängde
i trädkronorna som skrev historia. Det var de slipsklädda nedanför,
som kommit till undsättning. Från bankerna i närheten, av allt att
döma. Det kan inte uteslutas att någon friherrinna fick en polisbatong i
ryggen denna natt.
Ja, det var ett nytt läge. Överklass i plötsligt samförstånd med
skäggig vänster. Kring vad Kring tretton gamla träd. Se där, det var
något med svenskar som välfärdsmakarna råkat glömma bort. Man
hade sjungit Taube på partifesterna, men missade kanske de djupare
stråken För nu skällde samme Taube dem för barbarer. Det var starka
ord, och otacksamma, från en som fått folkpension och kunde få färdtjänst.
Hjälp, vad är det som händer
Det är tiden som vänder. Almstriden var det första nederlaget för en
idé om välfärd som förutsätter att allt som människan värdesätter kan
fångas i tabeller. Inkomst, avstånd till vårdcentralen, förvärvsavdraget
och pollenhalten. Det är viktiga saker, inte tu tal om det. Men i den
kalkylen var almarna i Kungsträdgården i bästa fall fem lass spisved
som stod i vägen för utvecklingen.
Jag drar upp almstriden för att jag inte tror att det var av en slump
att det blev träd och inte något rivningshotat hus som fick de välkammade
att slåss mot polisen. En sönderbombad stad kan återskapas. Det
är inte grävskopan eller dynamiten som åstadkommer de djupaste
såren. Det är motorsågen.
Det måste vara ett tidens tecken att förlagen pumpar ut böcker om
förlorade skogar. Jag hade i deras efterföljd kunnat påminna om att
utom gudar drar ingenting på jorden till sig sådana emotioner som
gamla träd. Eller har en viktigare plats i människans sökande efter sin
bestämmelse. Jag hade kunnat åberopa Bibeln och legenderna, från
Gilgamesh till Kalevala, eller påminna om att ganska nyligen sonades
nedhuggen ek med samma bot som dråp på en smålänning. Eller citera
sida upp och ned av svensk lyrik:
Någon andemakt, någon hemlig makt
har i trädets gömda rötter sin vilja lagt.
Det var Karin Boye. Men Hollywood (också ett namn!) har gjort det
nästan lika bra. Det är värt begrundan att historiens mest sedda film
inte handlar om olycklig kärlek eller ens om Jesus. Den berättar om
det oförlåtliga i att fälla ett mycket gammalt träd för att det kanske
finns gull därunder. Jag har märkt att somliga i publiken är missnöjda
med slutet. De hade helst sett trädmördarna lida en mera pinlig död.
Det rapporteras att hos en hel del amerikaner väckte den skogliga
skönheten i ”Avatar” en otröstlig saknad. Det finns terapier för personer
med PADS (Post Avatar depression syndrome), som inte står ut
med att leva utestängda från planeten Pandoras djungel.
”Bestialiskt mord”, skriver en kollega i denna tidning om de förgiftade
pilarna vid Norr Mälarstrand. Jag noterar att detta förmänskligande
av trädet sällan kommer djur till godo, inte ens de hotade
arterna.
”Må skarven slå ned hos dig – en träckande, stinkande, skränande
förbannelse! Hämnd i tusental över dig! Fördömelse från trädkronorna!
Må taket på din sommarstuga på skäret ruttna under tyngden av
skarvarnas spillning och falla ihop över teven och soffan. Nu skall du
få din sista tirad om naturen nedkörd i halsen som ett rostigt strömmingshalster
och din sista förnumstighet om fritidsytor ska vi skala
ned som skarvens boträd till gråa skelett av ord utan mening.
Fästingarna skall suga dig och med rödlågande inflammationsringar
och med bakterieanfall på hjärnan ska de berätta för dig vad natur är!”

Adressaten till dessa rader, skrivna 2007, är en kommunalpolitiker
som trodde sig göra en välgärning med att förvandla ett stycke naturskog
till motorcykelbana. Så att ungdomen kom ut i det fria.
Det anmärkningsvärda, förutom raseriet, är hämnarens sakkunskap.
En fransk akademiledamot skulle knappast skriva på det sättet. Förmodligen
vet han inte ens vad skarv är för slags fågel. Men varannan
svensk diktare är en amatörbiolog av rang. Det säger något om naturens
ställning som en spegel för människan i vår kultur. Eller rent av
något mer än bara spegel Författaren till utbrottet ovan heter Ekman,
Kerstin var förnamnet. Tömde man biblioteken på författare med träd i
namnet, bleve inte många kvar.
När folk på 1700-talet fick välja namnen själva döpte sig tyskar och
britter efter färger eller yrken. De blev Brown och Smith och Müller.
Svenskar döpte sig till träd. Helst något med lind eller lund, björk, alm
… Ja, lövträd. Det susar av trädkronor i telefonkatalogen, men det är
svunna skogar, fantomsmärtan efter de landskap Sten Selander såg
försvinna.
Det är bara svenskar, finländare och japaner som på det sättet försöker
smälta in i bland träden, upplyser folklivsforskaren Bengt af Klintberg.
I dessa länder spelar också skogen en central roll i kulturen,
liksom i vardagen. När vi tillfrågas om hur vi vill bo säger vi ”ogenerat
läge”, vilket betyder många träd, få människor, upplyser mäklarna.
Det är inte närheten till teater, sjukhus eller ens gymmet som efterfrågas
i första hand utan ”möjligheter till promenader i skog och
mark”. Och skall man tro kontaktannonserna är det efter sex (”mysiga
hemmakvällar”) vandring i nämnd miljö som vi helst vill idka med
henne/honom/hen. Och vi gör det! Var tredje svensk, minst en gång i
veckan, meddelar Statistiska centralbyrån. Jag läser att originalmelodin
till ”Du gamla du fria” är en folkvisa från Västmanland som
börjar: Så rider jag mig genom sjumilaskog, me ’n andra så söteligen
sova …
Det sägs att det är farligt att tala om sådant som folksjäl. Men jag
som invandrat från ett åkerland (Polen betyder fält) inser snart att det
susar mycket mera av trädkronor i svenskens själ än i min egen. Vi
från avskogade länder minns skogsdungen som råkade finnas i närheten
som ett undantag, ett gömställe.
För grekiskfödde Theodor Kallifatides till exempel, var ”skog”
närmast synonymt med tonårstrånad. Det var där ungdomar i hans by
stämde möte. Hans bild av svenskar som ett sexuellt frigjort folk
förstärktes därför av deras ständiga tal om skogsutflykter. Men när en
arbetskamrat i det nya landet föreslog en skogspromenad på lunchen,
tyckte Kallifatides att det gick väl långt. OK för den svenska synden.
Men på lunchen
”Hela den svenska kulturen är inbäddad i storskogen som ett nybygge.
Det doftar barr och pors om oss alla”, skrev litteraturhistorikern
Fredrik Böök år 1924. Nästan hundra år senare skriver en författare av
ett helt annat sinnelag, Joycetolkaren Erik Andersson (à propos Kerstin
Ekmans ”Herrarna i skogen”) att om språket är det som fransk kultur
håller heligast, så är det jorden för ryssarna och för svenskarna –
skogen. ”Vi sökte skogen och han var vi.”
Det var vackert sagt, som så ofta när svensk diktare får träd i sinnet.
Jag gissar att på varje kvinnligt föremål för lyrisk trånad går det två
björkar, en lind och ett par tunnland blandskog. När vi går i skogen,
går vi kanske upp i den.
O dessa mörka skogar inom oss där jättarna slumrar Det som vi
kallar själen är bara en vandrande solreflex under träden. En uthuggning
dit det snedställda ljuset når
Det var Werner Aspenström. Men också enklaste uttryck som ”dra
åt skogen!” (det vill säga åt helvetet, obegripligt på de flesta språk)
antyder att skogen intar en metafysisk plats i svenskens sinne. Där
finns både paradiset och det andra stället. Den står för frihet och dödsbringande
förtrollning, där blir man förlorad eller frälst, där ruvar den

farliga kvinnligheten, där växer svårmodet och hänförelsen. ”Gud är
inte död, men har flyttat från kyrkan till skogen”, noterade psykiatrikern
Nils Uddenberg häromåret.
För somliga har han kanske alltid funnits där Idéhistorikern Sverker
Sörlin har noterat att till och med maskindyrkaren Artur Lundkvist
tillber träden:
Finns det ännu hopp för träden då finns det även hopp för människan,
om människan som sin egen gud inte förnekar träden som gudar.
Men då antar jag att det spelar roll att de skogar som inspirerat katedralbyggarna
numera mest liknar ett parkeringsgarage. Trångt mellan
pelarna och lågt i tak. Det blir en annan sorts andakt. Jag uppehåller
mig vid detta för att underbygga mitt ärende och förklara varför jag
tänker dra i väg med läsaren till Kvikkjokk, Vuollerim och Storfors,
till Hedekas och Arjeplog. Och till och med till Europas sista urskog,
allt i akt och mening att begripa den maktlösa vrede som sällan märks i
Stockholm men som möter reportern i skogsbygden, det vill säga i
Sverige.
Det var i Storfors vi började. Hans Åfeldt står bland kvarlevorna av
sin skog. Trädskördaren har tagit paus. Det har snöat, skymningen
släcker färgerna, nu ser det än mera spöklikt ut, som på de svartvita
arkivbilderna från slagfälten. Jag har försökt intervjua Åfeldts granne,
men valde att avbryta. Kanske för att jag aldrig vetat vad man frågar i
ett sorgehus. Eller så var det mannens spända käkar och något i hans
blick som tycktes göra mig medskyldig till förödelsen. Han är lärare. I
trettio år har skogsplätten utanför varit skolbarnens biologisal och
orientararbana.
Det var som sagt för denna skogs skull som Åfeldt flyttade hit från
Örebro för sex år sedan. ”Jag blev rent salig varje morgon när jag
öppnade dörren. Folk som kom på besök blev helt hänförda. Men
konsulenten från Skogsstyrelsen som kom hit tyckte som skogsbolaget.
Det var en värdelös produktionsskog, sade de, med låga naturvärden,
särskilt som det är kalhyggen runtomkring.”
Hans Åfeldt säger att skogen blivit en klassfråga. ”Det är vi i skogslänen
som är underklassen. Stadsborna får ha sin skog i fred.” Det tar
ett tag innan jag inser att det som låter som en paradox är en bisarr
realitet.
Stockholmaren kan ta cykeln till en trollskog och vandra där i
timmar utan att stöta på en väg. I det skogigaste bland landskapen kan
Hans Åfeldt inte knalla i en kvart bland virkesåkrarna utan att hamna
på kalhyggen. I Stockholm är skyddszonen mot hänsynslösa hyggen
tre mil från staden. I Storfors är det fem meter från husknuten. Kanske
är det förklaringen till att stadsborna är de sista att uppfatta förvandlingen
av landskapet.
Hur gick det till när landsbygden blev naturvårdens underklass
Man står där i rishögarna, betraktar uppvisningen i brutalitet och
känner sig förflyttad till 70-talet.
Eller ännu längre, till baggböleriets tid. Det ogenerade maktspråket,
arrogansen. Åfeldt och grannarna fick skriva flera gånger för att ens få
en reaktion från bolaget och myndigheten. De åberopade lagar,
ministerord, utredningar, bifogade kartor och namnlistor. Svaren de
fick var korta och nedlåtande ”Vi har mottagit era
synpunkter...föranleder inte...”
Hans Åfeldt har aldrig känt sig så vanmäktig och så förödmjukad.
Både bolaget och myndigheten lät förstå att han var lite löjlig, kanske
en rättshaverist, som larmade om skönhetsvärden där det bara växte
ved. Och trodde att han kunde vinna! Han visar mig ett brev från
Bergvik skog. Bolaget besvarar ingen av hans frågor, men upplyser att
ett kalhygge efter några år ”kan vara väl så tilltalande för en naturälskare”.
Han glömmer inte mannen från Stora Enso som räknade trattkantarellerna.
Åfeldt trodde att det var till fördel för saken. Det var det
inte. Att svampen stod där indikerade att skogen inte var så välbesökt

som Åfeldt hävdat, fick han höra. Då var den inte heller särskilt välbehövlig.
Men värst av allt var upptäckten att alla hans mödor var bortkastade
på förhand. Redan i somras, när han skrev sina första brev, var detta
kalhygge villkorslöst godkänt av Skogsstyrelsen, utan att någon
tjänsteman kastat en blick på skogen. Och det beslutet kunde inte
överklagas.
Hursa Myndigheten hjälper skogsbolaget att kringgå den enda lag
som skyddar skogslandskapet Ja, det är Hans Åfeldts erfarenhet,
dokumenterad i flera tjocka pärmar. Han hoppas att DN skall berätta
vad han funnit, så att inte andra gör om hans misstag. Som var att tro
att vi har något som helst rättsligt skydd för skogen för människornas
skull.
Man kan numera inte handla mjölk (eller ens torka sig i arselet)
utan att bli försäkrad om skogsindustrins miljöansvar. Skogen av vilken
den här servetten-toarullen-brevpapperet gjordes har brukats och
avverkats under hänsyn till människa och natur, intygar Svanen eller
FSC-märket på förpackningen. Också produkterna från Bergvik Skog
och Stora Enso bär dessa tröstande symboler.
På hyggets tredje dag stod några praktfulla träd närmast husen kvar.
Bland dem en väldig gran, 270 centimeter i omkrets, troligen ett av
Storfors äldsta vittnen. Då har bolaget ändrat sig i sista stund Nej,
inte alls, trädet är bara för mäktigt för skördaren, måste tas ned för
hand, upplyser maskinisten. Jag förstår, så här grovt virke är förstås
extra begärligt ”Nej, den här vill inget sågverk ta. Den står så nära
huset att den är säkert full med spik efter fågelholkar.” Så vad blir det
av den ”Massa, papper eller kanske blöjor.”
Fortsättning följer.
Maciej Zaremba”
DN 1 maj 2012:
“Lagen är en rökridå”
“När skog ska huggas upphör Miljöbalken att gälla, liksom några
av rättssamhällets principer. Inga beslut behöver fattas – och de
som fattas kan inte överklagas. Maciej Zaremba följer en människas
kamp mot skogsbyråkratins eget moment 22.”
“Den turist från Hamburg som lockats till Norrland med löften om att
få paddla i ”orörd natur” gör bäst i att medtaga en potta i kanoten. Ty
tvingas han i land kan han upptäcka att den skog som kantar älven är
fem meter djup. Bortom kulissen ligger ett slagfält. Stubbar, trädstumpar,
vattenfyllda hjulspår, kanhända ett bortglömt oljefat. Också en
sevärdhet förvisso. Sådana platser finns inte vid tyska vattendrag.
Ett sätt att slippa bli besviken är att studera satellitbilderna inför resan.
Men de är inte alltid aktuella. Den skog i Bergslagen som från rymden
ser ut att inrama campingplatsen Badsta vid sjön Mögen i Storfors
finns till exempel inte längre.
De gjorde allt de kunde, Hans Åfeldt och hans grannar, utom att
ställa sig i vägen för skogsmaskinerna. In i det sista ville de inte tro att
det var lagligt att hugga ned trollskogen intill samhället, ända fram till
deras hus och Inlandsbanans hållplats.
Det första de slog upp var skogsvårdslagens paragraf 30 samt medföljande
föreskrifter. Där stod det:
”Skyddszoner med träd och buskar ska lämnas kvar mot skogliga
impediment, utmed hav, sjöar, vattendrag och öppen jordbruksmark
samt vid bebyggelse i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till
växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden”, och vidare att
”hyggens storlek och form skall anpassas till natur- och kulturmiljön”,
samt att ”skador på mark och vatten skall undvikas”.

Dessa få meningar är de enda som kan åberopas av den som vill
vårda skogen som människans miljö: jägarens och filosofens, fågelskådarens
och poetens, svampplockarens, målarens och flanörens
skog. Skogen som barnens lekplats, utsikten från fönstret och som
Sveriges turistiska potential. Somligt av detta kan också en ekonom
värdera.
Troligen finns inte något annat stycke av så förtätad dignitet i lagboken.
Följderna av hur det tolkas syns från satellit. Så lämpligen
borde det heta ”Landskapslagen”.
Ingen vet bättre än Hans Åfeldt och hans grannar vad den betyder i
praktiken. Så låt oss lära vad de lärt, i samma ordning som de själva.
Välkommen till ”Orientering i Skogsriket” en snabbkurs i landskapsvård,
sponsrad av Stora Enso, Bergvik Skog AB och Skogsstyrelsen.
Hur får vi reda på att någon vill hugga ned skogen där vi bor Åfeldt i
Storfors råkar se en grönklädd man fästa färgband runt stammarna. Så
rätt svar är: av en slump. Skogsägaren har ingen skyldighet att informera
de berörda. Lärdom: Bor du granne med Bergvik Skog AB,
skaffa vakthund.
Var skall medborgaren protestera Varje avverkning större än en
fotbollsplan måste anmälas till Skogsstyrelsen (SKS) . Där skall framgå
om det finns något skyddsvärt i närheten: bebyggelse, vattendrag,
tjädrar, gamla stigar. Hans Åfeldt begär att få en kopia av detta papper
och blir genast på bättre humör. Där ser man, Bergvik Skog har inte
kryssat i ruta E4:25: ”bebyggelse”, inte heller i E2:13, fast det går en
vandringsled genom skogen. Bolaget har fått tillståndet på oriktig
grund!
Dessvärre blir Hans Åfeldts glädje kort. Skogsstyrelsen meddelar att
det inte spelar någon roll huruvida skogsbolaget underlåtit att kryssa i
någon ruta. Ett givet tillstånd till kalhygge kan inte tas tillbaka.
Det där kan Hans Åfeldt aldrig tro på. Han är själv byråkrat (inom
skolvärlden) och vet med sig att det beslut finns inte som ej kan överklagas.
I synnerhet om det fattats på felaktiga grunder. Alltså klagar
han hos förvaltningsrätten i Karlstad. Skogsstyrelsens tillstånd, menar
Åfeldt, strider mot miljöbalken:
3 kap 6 par: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt
som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden
eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter
skall särskilt beaktas.”
Efter tre veckor får Åfeldt ett besked från förvaltningsrätten. Han
säger till mig att han fick svindel när han läste papperet. Härmed är
också läsaren varnad.
Domstolen i Karlstad avvisar Åfeldts klagan. Om jag får översätta
till vanlig svenska: Sorry, medborgare, vi kan inget göra. Vi är bakbundna
av två regler. Den första säger att miljöbalken upphör att gälla
när skog skall huggas ned. Den andra säger att Skogsstyrelsens tillstånd
för avverkning inte kan överklagas – eftersom de saknar underskrift.
Begripligt Låt oss först åskådliggöra vad den första regeln innebär.
”Naturskyddsområde”, stod det på en skylt i Rödåborg, nära Baggböle,
väster om Umeå. Unik miljö, kunde man läsa. Inte en kvist får
vandraren bryta. Plockar man en blåsippa får man böter. Den 20 maj
2010 ser byborna hur en skogsmaskin kör omkull skylten och börjar
tugga i sig sipporna och skogen. De larmar myndigheterna förstås.
Miljöbrott å färde!
Men det blir inga blåljus. Folk i Rödåborg får höra att skogsägaren
har rätten på sin sida. Naturvårdsverket, som satt upp skylten, upplyser
en häpen allmänhet om att naturhänsyn gäller bara för människor, inte
för skogsmaskiner. Bokstavligen: går någon civilist efter skördaren

och plockar en blåsippa som hjulen missat, begår han brott.
Hans Åfeldt fick som sagt yrsel. Nu hoppas han att DN skall belysa
absurditeterna i detalj, för han blir inte trodd när han berättar. Inte
undra på. Lagkonstruktionen är så lömsk att det faktiskt är omöjligt för
en medborgare att fatta vad som gäller. Själv fick jag ta hjälp av en
erfaren miljödomare.
Vill någon byta ut ett fönster på en sjöbod kan saken hamna i miljödomstolen.
Som kan förbjuda de nya gluggarna. De kanske stör ”helhetsintrycket
av landskapsbilden”. Men vill någon hugga ned alla
träden vid samma strand, har domstolen ingen talan.
Gäller miljöbalken inte skogen Jo, det gör den. Varken turisten
eller den som äger marken får skräpa ned, köra sönder bäckar eller
förstöra något fridlyst. Då blir det miljöbrott, böter, kanske fängelse.
Men det finns ett undantag. I samma ögonblick som Skogsstyrelsen
mottagit ett brev från markägaren ”jag tänker avverka denna skog”
händer något egendomligt. Miljöbalken upphör att gälla för hans del.
Den gäller fortfarande alla andra – men inte den som hugger skog. För
honom gäller skogsvårdslagen. Och då blir, som vi skall se, nästan vad
som helst tillåtet.
Denna manöver är omöjlig för medborgaren att upptäcka. Dess enda
spår i lagboken är ett tomrum: att det i skogsvårdslagen inte står att
miljöhänsyn gäller också för skogsbruket. Tomrummets följder i landskapet
är desto synligare. I siffror: vart tredje kalhygge vore åtalbart
om de regler som gäller för Hans Åfeldt också gällde för Bergvik
Skog.
Vad är det för logik som gör skogsägarna till ett frälse ”Det finns
ingen logik”, säger Peggy Lerman, en gång miljödomare och författare
till ”Landskap i svensk rätt”. Värre än så, det finns inte heller
någon ursäkt eller ens förklaring. Visst är det stötande för rättskänslan.
Hon förstår att folk går i taket när de upptäcker hur det ligger till.
”Man måste ha mycket starka skäl för att göra ett avsteg från principen
om att alla är lika inför lagen. Men riksdagen har inte redovisat några
som helst motiv för varför skogsbruket skall vara undantaget från
miljöansvar.”
Peggy Lerman vill uppmuntra DN att gå till botten med skogslagarna.
Då blir det kanske en förändring. Hon tror inte att ens riksdagsmännen
är medvetna om vilket moras de ställt till med.
När nu miljölagen flytt fältet, varför kunde Hans Åfeldt inte heller
överklaga tillståndet till avverkning enligt skogsvårdslagen
”Skyddszoner med träd och buskar skall lämnas …”
Kanske därför att Skogsstyrelsen inte är som andra myndigheter.
Exempelvis har man sett till att bara ett tillstånd på 10 000 skall kunna
överklagas. Hur det gick till Låt mig ta trafiken som exempel.
Antag att vi avskaffar parkeringsskyltarna. I stället gäller allmän
regel: Fordon skall parkeras hänsynsfullt. Innan bilisten ger sig av
måste han dock sms:a trafikkontoret om sin avsikt. ”Hej, jag skall på
semester nästa vecka, tänker lämna bilen vid Centralen. Gul Volvo.
Reg nr ... Hej då.” Nu gäller det för trafikkontoret att före måndagen få
i väg ett brev med enskilt stoppförbud för denna kärra på just den
platsen. Hinner man inte eller ids man inte, går bilisten fri.
Jag raljerar inte. Det var en hög tjänsteman på Skogsstyrelsen som
drog den parallellen. Han verkade inte riktigt glad i lagen. Som alltså
säger (paragraf 14) att skogsägaren skall anmäla sina avverkningsplaner.
Om styrelsen inom sex veckor inte meddelar vad som gäller för
just den skogen (träden mot älven och samhället skall du spara, du må
icke köra sönder stigen, ge fan i jätteaspen) är skogsägaren fri att göra
som han vill. Ingen kan klandra honom efteråt.
Man kan uttrycka det rakare: lagen behöver följas endast då Skogsstyrelsen
på en direkt fråga ”gäller miljöhänsyn också mig och i så fall
hur” skriftligen och detaljerat intygar att så är fallet. Avsaknad av

svar gäller för ”gör som ni behagar”.
Hur ofta händer det För jämförelsens skull: År 2010 hanterade
kommunala myndigheter cirka 14.000 ansökningar om bygglov. Jag
gissar att rätt många av de sökande fick någon anmärkning att rätta sig
efter. Under samma år inkom cirka 67.000 anmälningar om avverkning
till Skogsstyrelsen. Åtta av dem, kring 0,1 promille, villkorades av
myndigheten med krav på hänsyn till människa eller landskap. Vilket
ändå var ett framsteg. År 2006 var siffran noll. Det året kunde ingen
skogsägare bryta mot lagen, hur han än bar sig åt.
Det tog Hans Åfeldt och grannarna två månader att inse att lagen som
de åberopade var en rökridå. Chansen för att Skogsstyrelsen skulle
kräva några som helst hänsyn av skogsägaren var en på 10.000. Vilket
betyder att skogsägarna per automatik får fria händer. Bokstavligen.
”Detta är ett automatiskt svar från SKS:s tjänst eAvverka. Vi har
2011–07–18 mottagit er anmälan”, hälsade myndigheten till Stora
Enso/Bergvik Skog. Och då ingen verklig eller elektronisk tjänsteman
hördes av på sex veckor, var det beviljat.
Inte bara beviljat – också bortom överklagan. Det är det mest fantastiska
med Skogsstyrelsens beslut. De både finns och inte finns. De
finns på riktigt för skogsägaren: han får frisedel att avverka. Men vill
någon överklaga, finns de inte. Vi har inte undertecknat något, påpekar
styrelsen, det finns inget beslut, bara ett kvitto från automaten, därefter
tystnad i sex veckor. Tystnad kan inte överklagas.
Låt oss inse vad det innebär. Om hela Skogsstyrelsen lade sig sjuk
under ett år, men lät datorerna vara på, skulle samtliga hyggen få godkänt
för visad hänsyn till människa och landskap. Och bortom överklagan.
När rätten svikit får man ta till opinionen. Åfeldt och grannarna
mobiliserar jägarna, pensionärerna, hembygdsföreningen, företagare
med flera för ”Intresseföreningen Storfors Badsta friluftsområde”.
Man bönar hos länsstyrelsen om ett naturreservat. Det har länsstyrelsen
rätt att ordna, mot ersättning till skogsbolaget. Men staten svarar
att skogsplätten är för fattig på biologisk mångfald och dessutom väldigt
liten
… Hjälp, det är just för att den är liten, omgiven av kalhyggen och
virkesåkrar, som man vill ha den kvar!
Återstår att med mössan i hand be skogsägaren om förbarmande.
Bergvik Skog AB är arvtagare till Billerud och Korsnäs, till Uddeholm,
längre tillbaka till greve Löwenhielm (den dummaste karlen i
Värmland, enligt Tegnér, men det hör verkligen inte hit) och ännu
längre bort till drottning Kerstin och hertig Karl. Sådan är brukshistorien.
Folk i Storfors har aldrig varit annat än hyresgäster i sitt
land. Det är knappt som kommunen äger sina gator.
Kunde bolaget tänka sig att bara ta vartannat träd Eller rent av tre av
fyra Bevara vandringsleden och utsikten från husen Vad som helst,
bara inte ett kalhygge ... Man får till svar att Bergvik Skog är ett miljömedvetet
företag. De skickar nya brev. Och till slut, när skogsmaskinerna
redan är på väg, nedlåter sig Stora Enso (som förvaltar Bergviks
skogar) att träffa de berörda.
Av protokollet från detta ”samråd”, författat av bolaget, framgår
inte att de boende bad att få åtminstone en skogsremsa utmed husen
sparad. Men man fick veta att bolaget erbjöd sig att också fälla träd på
deras tomter, utan extra kostnad! En vecka senare söker jag upp vd:n
för Bergvik skog. Elisabet Salander Björklund är inte bara detta. Hon
är till hälften regeringens talesman, utnämnd till ”skogsambassadör”
av minister Eskil Erlandsson för att ”sprida kunskap om skogens betydelse
ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv”.
Tre veckor tidigare hade hon brevledes försäkrat folket i Storfors att
”såväl sociala som miljömässiga hänsyn kommer att tas”.

Nu vill reportern veta vad det betyder i praktiken. ”Vi bedriver ett
hållbart skogsbruk … tar alltid sociala och miljöhänsyn …” Ja, men
konkret ”Självklart tar vi hänsyn till bebyggelse …” Bra, men hur
”Inte avverkar vi mot tomtgräns …” Fint, men hur nära då Fem
meter Femtio ”Närmare femtio än fem”, blir direktörens svar. Och
samma dag, borta i Storfors, faller träden en meter från tomtgränserna
och sju meter från husen.
Jag har försökt räkna ut vad det skulle kosta Bergvik Skog att lämna
en kuliss längs husen och inlandsbanan så att turisterna kunde tro
att det var som i broschyrerna. Jag får det till ett par hektar av de
1.900.000 som Bergvik äger. Hundra tusen kronor för ett bolag som år
2010 tjänade 1,3 miljarder efter skatt.
Kapitalismen är ett bra system så länge som demokratin sätter gränser
för fräckheten. I Storfors är fräckheten monumental. Bergvik Skog
är nämligen inget vanligt företag. Liksom merparten av skogsbolagen
gäldar det i historisk skuld till folk i bygden. Det var ju inte alltid med
ärliga medel som Bergviks föregångare kommit över sina skogar.
Baggböleri, remember Man tycker att det borde leda till en smula
ödmjukhet, kanske ansvar. I stället kräver arvtagarna till skogsbaronerna
att värmlänningen skall subventionera deras bokslut med vad
som återstår av skogens fägring.
Snyltare är ett starkt ord, som skall användas med urskiljning. Så
avgör själv. Bergvik äger och exploaterar det mesta av skogarna i
kommunen. Men bolagets tillskott till lokalekonomin ligger nära noll,
om det inte skrivs med röda siffror. Det går att räkna ut vad kalhyggena
gör med värdet på fastigheterna och med turistbranschen. Svårare är
det att se deras bidrag till bygdens välfärd. Numera försörjer Storforsgrillen
och de andra turistattraktionerna flera än vad skogsbolagen gör.
Jag trodde först att Åfeldt och hans grannar råkat ut för osedvanlig
arrogans. Jag hade fel. Det framgår av statistiken att skogsbruket blir
allt brutalare. För tjugo år sedan var det ett hygge av fem som inte
levde upp till lagens krav. Nu är det nästan ett av tre. Och för en gångs
skull behöver man inte spekulera i orsakerna. Orsaken är Skogsstyrelsen
själv.
Jag antar att om polisen upphörde att bötfälla fortkörare skulle det
märkas i olycksstatistiken. Skogsstyrelsen har under arton år inte anmält
någon enda skogsägare till åtal för brott mot paragraf 30 skogsvårdslagen.
De mest frustrerade över detta hittar jag hos myndigheten
själv.
Här går en medborgare på utflykt i skogen. Han ser hyggen som
naggar på naturreservat, sönderkörda bäckar, dieselpölar, bortglömda
oljefat. Han tar bilder och skickar till Skogsstyrelsen i Blekinge. Och
får ett svar. Ett långt och personligt brev för att komma från en myndighet.
Förklarande, närmast urskuldande. Den höge tjänstemannen
håller med om att det är ”hiskeliga” bilder. Tro inte för guds skull att vi
vill tolerera sådant. Men tyvärr … så följer ett resonemang vars andemening
lyder: Vi är förhindrade att göra det vi borde.
”Jag får sparken om mitt namn kommer ut”, säger en mellanchef på
Skogsstyrelsen. ”Vi är många här som är djupt frustrerade, men det
anses illojalt att tala ut.” Han säger att varje gång skogskonsulenterna
försöker skärpa sin tillsyn kommer order från departementet att låta
bli. ”Vi får lov att putsa på föreskrifterna då och då, hitta på nya
rubriker och tjusigare formuleringar. Men våra order går ut på att
hänsyn till människa och miljö inte får kosta skogsbolagen någonting.
Framför allt får vi inte ändra den egendomliga konstruktionen som inte
finns någon annanstans – att lagen gäller bara vid de sällsynta tillfällen
då myndigheten utfärdat ett konkret förbud. Och då kan ju denna lag
inte få någon verkan. Den blir rent symbolisk.”
Tar verkligen Skogsstyrelsen sådana order från departementet Det
kan ju inte vara grundlagsenligt. Min källa svarar att det bara är på

papper som Skogsstyrelsen är ett självständigt ämbetsverk. ”Vi är lydmyndighet
under departementet. Ytterst är det minister Eskil Erlandsson
som dirigerar.”
När svensken ropar på en Ombudsman är det ett säkert tecken på att
förtroendet är i botten. I januari skriver folket i Storfors till ministrar
och till regeringschefen. De litar inte på Skogsstyrelsen längre, inte på
lagarna, de vill ha en SO, skogsombudsman. De försäkrar om sin
lojalitet mot massaindustrin och exporten. Men de vill inte tro att man
för den sakens skull måste vandalisera de sista tätortsnära skogar som
påminner om natur. Tycker regeringen att det är rimligt
Det kommer inga svar. Då gör sig reportern till ombud. När jag fått
tid hos landsbygdsministern Eskil Erlandsson finns inte skogen längre.
Alltså radar jag upp bilderna från kalhygget och ställer en rak fråga:
Är det rimligt
”Jag föreställer mig att någon äger marken”, svarar Erlandsson.
”Av äganderätten följer förfoganderätten.”
Så det är acceptabelt att hugga till husknuten
”Ja. Finns det inga särskilda natur- eller kulturvärden gäller skogsägarens
rätt att bruka skogen.”
Men det betyder, säger jag, att paragraf 30 skogsvårdslagen är
tomma ord. Skogsägaren kan på sin höjd ”samråda” med berörda, och
sedan göra som han vill
Ja, så är det. Och det tycker Eskil Erlandsson är en rimlig och
rättssäker ordning: ”Äganderätten är skyddad i grundlagen.”
År 2006 föreslog utredningen ”Mervärdeskog” att Sverige skulle
följa grannländernas exempel och bötfälla skogsägare som bryter mot
hänsynsparagrafen, eftersom brotten var så många. Eskil Erlandsson
avvisade förslaget den gången. Det skulle äventyra äganderätten, sade
han i riksdagen.
Nu säger han att det är omöjligt att ha strikta regler för skogsbruket.
”Skogen är inget formulär, det skiljer så oerhört mellan olika habitat.”
Det skulle inte bli rättssäkert för skogsägaren.
Han vet säkert att i motsats till Sverige har de flesta länder i Europa
tydliga regler till skydd för landskapet. I Lettland kommer ingen
skogsmaskin nära ett vattendrag, i Tyskland och i Polen skulle ett
hygge som det i Storfors vara kriminellt. Tydligen är det bara Sverige
som funnit det omöjligt med bindande regler
”Ja vi har gjort det, och på det stora hela tycker jag vår modell –
’Frihet under ansvar’ – fungerar bra.”
Det tycker inte de i Storfors, säger jag. Vad vill han svara dem ”Jag
säger att med äganderätten följer förfoganderätten …”
Med de boendes äganderätt då Påverkas inte den
Eskil Erlandsson förstår inte vad jag menar. ”Villaägaren har ju tomten
kvar.”
Maciej Zaremba “

DN 6 maj 2012:
“Motorsågsmassakern. Det finns alternativ,
men lagen kräver kalhyggen”
“En jordbrukare som vill hålla landskapet vackert får bidrag. En
skogsbrukare som vill detsamma hotas av straff. I den tredje delen
av Maciej Zarembas reportageserie rannsakas den svenska kalhyggespolitiken.”
“Det var inte lätt att hitta till brottsplatsen. Mellan Lycksele och
Vilhelmina hade snön täckt över vägskyltarna. Var det Vinliden eller
Öravan som försvann i backspegeln
Men nu står jag äntligen vid Stöttingfjället. Så när som på en tjäder
som flaxat upp är det helt stilla. Också brottsbevisen har tagit paus. De
står snötyngda och inväntar våren: Granar i skiftande ålder, björkar,
tallar.
”De hade varit här och fotograferat i smyg”, berättar Harald Holmberg,
”sedan kontaktade de polisen. Själv fick jag inget veta.”
Paparazzier var utsända av Skogsstyrelsen. I september 2010 åtalades
Harald Holmberg för ”förberedelse till miljöbrott”. Sånt kan ge
böter eller fängelse. Det var granarna och tallarna som var beviset. Att
de stod kvar, vill säga.
Enligt åklagaren borde det vara ett kalhygge på platsen. Harald
Holmberg fick inte gallra ut de mogna träden ur sin skog och låta
resten stå. Tar han bara vart tredje, begår han brott.
Nej, denne åklagare har inte löpt amok. Han läste lagen rätt. Vi
pulsar tillbaka i snöyran, Holmberg med långa steg, er reporter småspringande
bredvid. Holmberg säger att han gärna går i burken för
skogens skull. Men aldrig att han lyder denna lag.
Jag studerar hans försvarsinlaga. Den är på 150 sidor, full med
diagram, tekniska termer och referenser. Det är en omskakande lektyr.
Jag trodde i min oskuld att näriga skogsägare är upphovet till kalhyggen.
Jag trodde att Skogsstyrelsen, den enda myndighet med rätt
att vårda skogslandskapet, motarbetade skövlingarna bäst den kunde.
Det är styrelsen ålagd att göra. Men här visar Holmberg, med bistånd
av fem skogsprofessorer, att styrelsen gör motsatsen. Man tolkar paragraferna
så att de tvingar fram kalhyggen! Varför gör man det
Låt oss först se hur det går till: Paragraferna 5 och 10 skogsvårdslagen
säger följande:
”Ny skog skall anläggas ... om markens virkesproducerande förmåga
efter avverkning ... inte tas till vara på ett godtagbart sätt.” Varmed
menas: ”när beståndets virkesförråd gått ned till under hälften av det
förråd som normalt bör finnas”. Vad som normalt bör finnas framgår
av ett diagram som bifogas lagen.
Inte helt glasklart, är jag rädd. Men jag lovar, det är värt besväret
att reda ut vad det betyder. Det lär inte finnas många lagar med lika
vittgående och märkliga konsekvenser. Jag känner folk som sökt
psykiatrisk hjälp på grund av dessa paragrafer.
En liknelse kan vara på sin plats.
Låt oss säga att vi har en bondgård med tusen grisar. Några stora,
andra små. Precis som det är med träd i skogen. Nu kommer det
mobila slakteriet till vår gård. När vi ändå färdats ända hit, säger
slaktarna, är det bäst att vi avlivar allt som grymtar. Det blir billigast
för er, ty våra maskiner är väldigt dyra. Sen får ni börja på ny kula
med nya kultingar.
Vi säger förstås nej till det anbudet. Vi vill behålla den raska galten
Torsten och suggan Gumman. Vi vill inte bli av med de nyfödda,
(ungträden) särskilt som slaktarna ger så uselt pris. De duger bara till
kattmatt, påstår de (flis). Men så fiskar de upp en ukas från Kungliga

köttmaximeringsmyndigheten. Där står det (eller paragraf 5 och 10
skogsvårdslagen) att om grisbeståndet inte håller optimal viktökning
(som är minst hälften av det högsta tänkbara) så skall det slaktas till
sista tryne. Och det säger sig ju självt, säger slaktarmaskinisten, att
tusen smågrisar tjocknar snabbare än fem hundra i olika ålder. Så om
du inte gör som vi säger bryter du mot lagen.
Detta är, aningen förenklat, innebörden i skogsvårdslagens paragrafer.
En utglesad blandskog med ungt och gammalt om vartannat, en
sådan som svampplockaren och fåglarna trivs i, påstås inte öka i
volym i önskvärd takt. Skall därför huggas ned och ersättas med en
virkesåker.
Vilket betyder att det faktiskt är näst intill omöjligt för skogsbönderna
att bruka skogen med omsorg om landskapet. Vill de ha inkomst av
den är det kalhygget som gäller. Ja, just så bisarrt är det. En jordbrukare
som vill ta ansvar för kulturlandskapet får bidrag från staten. Men
om en skogsägare gör det hotas han av straff.
Jag hoppas att de som skapat denna regel inte förstod vilken social
draksådd den är. Men helt säker är jag inte.
Djävulen själv hade inte hittat på ett bättre sätt att hetsa människor
mot varandra. Här har vi goda grannar, den ene äger skogen som för
den andre är en plats för jakt eller andakt. Eller bådadera. Men skall
den ene få utkomst av sina träd, får han inte ta ett och annat. Han
tvingas bli vandalen som ödelägger den andres lustgård. Och dennes
enda sätt att hindra skövlingen är att med hjälp av staten beröva
grannen rätten att förfoga över sin egendom. Ett reservat.
Harald Holmberg blev svårt besviken när åklagaren, efter att ha läst
hans försvarsinlaga, plötsligt backade från åtalet. Holmberg hade
bespetsat sig på denna rättegång. Det var han långtifrån ensam om.
Det svenska språkets genius och olycka är lättheten att bilda nya ord.
Somliga påhitt borde pliktas med landsförvisning, som ”hemmahosare”
och ”föryngringsyta”. Andra förstår man inte hur man kunnat leva
utan. Som poeten Elisabet Hermodssons ”synvända”, uppfunnet 1975.
Varför blev denna rättegång inte av Därför att den hotade att göra en
synvända av historiska dimensioner. Åtskilligt skulle framstå i ett
annat ljus. Låt mig därför spela upp den virtuellt, så att det framgår
vad vi gick miste om.
Redan när ridån går upp är det något som inte stämmer. I decennier
har vi fått lära oss att det mest är tillresta fältbiologer och överspänd
stadsungdom som ställer sig i vägen för skogsmaskinerna. Lokalbefolkningen,
däremot, inser det välfärdsbringande med kalhyggen.
Men här står en fåmäld norrlänning på tusen hektar skog, gammal
flottare och storjägare (tänk er en mognad Peter Stormare i rollen) och
med en släkthistoria som av Vilhelm Moberg. Anfadern Anders
Jakobsson Utterman, befordrad till korpral efter pommerska kriget,
röjde mark i Norrbäck, hans son Per Anders blev år 1799 den förste att
döpas i Lycksele kyrka. Haralds far Waldemar, timmerköraren, for till
Amerika 1909, men återvände 1917 för att rädda gården från konkurs.
Harald själv har varit med och hjälpt till i skogen från den dag han lärt
sig gå. Vilket är nästan sjuttio år sedan.
Vi har också fått lära oss att skogens vänner svärmar för det orörda.
De ogillar snöskotrar och motorsågar. Naturen skall man se men inte
röra. Men här står alltså en man som har skogen som sitt levebröd.
Talar inte om det orörda utan om fädernearvet som han vill förvalta på
sitt eget sätt.
Så var det en sak till, inte oväsentlig. Hur skall jag säga, utan att det
låter fördomsfullt om Norrland. Holmberg har sagt i intervjuer att han
inte kan leva utan fågelsång. Det är främst därför som han vägrar att
kalhugga, för då tystnar musiken. Ett tungt vägande skäl, som dock
många drar sig för att nämna... Man vill ju inte verka vek. Men när en
karl med hundratalet älgar och en ilsken björn på jägarkontot talar så,

är det kanske lovligt
Under denna rättegång som inte blev av skulle en häpen allmänhet
få höra att det kalhygge Skogsstyrelsen ville tvinga Holmberg till
skulle vara olagligt i Tyskland, Polen eller Schweiz. Ja, så konstigt har
det blivit: Det som är under straffansvar påbjudet i ett land är förbjudet
i ett annat.
Varför är det förbjudet Därför att kalhyggen är både fula och
olönsamma, svarar försvarets första vittne Lutz Fähser. Han är doktor i
skogsekonomi i Lübeck, där man i trettio år brukat sina skogar på det
sätt som Harald Holmberg vill göra. Man får lägre omkostnader och
får ut mera värde om man med jämna mellanrum plockar ut de mogna
träden, upplyser Fähser rätten och bifogar räkenskaperna för stadsskogarna
i Lübeck.
Givetvis invänder här åklagaren att det som är sant i Lübeck inte
behöver vara sant i Luleå. Skogsstyrelsens regler bygger på hur
nordiska träd beter sig.
Det var den repliken som försvaret väntat på. Nu blir det kö till
vittnesbåset. Först Erik Kullgren. Han äger 260 hektar i Jämtland och
han är upprörd. Kullgren anser att Skogsstyrelsens rådgivning gynnar
skogsbolagen på de privata ägarnas bekostnad. Sedan han slutade med
kalhyggen och började plocka som de i Lübeck får han bättre betalt för
varje kubikmeter. Och har skogen kvar. Men det var med knapp nöd
som han undgick att bli åtalad, som denne Holmberg. Han undrar
vems ärenden Skogsstyrelsen går egentligen. Inte är det Sveriges.
Nu blir det norska i rättssalen. Knut Johansson, förvaltare av Oslos
kommunskogar, upplyser att i Oslomarka, stort som halva Gotland, gör
man som denne Holmberg. Av hänsyn till folkhälsan, upplyser
Johansson. Kalhygget är en brutal handling som sänder ångestvågor i
samhället. När en skog som alltid funnits plötsligt är borta uppstår en
känsla av att vad som helst kan försvinna nästa gång.
Mörkläggning av rättssalen, det skall bli bilder. En pelarsal i grönt
vid Hjälpesten i Kville socken. Åttio år gamla tallar, en del yngre gran,
björk, asp, sälg och hassel samt även norskoxel, en riktig raritet. Det
här är skog efter avverkning, upplyser skogsmästaren Martin Jentzen.
Här har man huggit vart sjätte träd. Under luckorna i kronverket spirar
ungträden och även skogsägaren är nöjd. Landskapet bevarat, inkomsten
säkrad.
Det sista är förstås det mest upprörande för skogsbönderna bland
åhörarna. Hursa Är inte kalhyggen det enda som ger klöver Det
verkar inte så. Ägaren har fått ut 135 000 kronor netto från en skogsplätt
(som Hagaparken, sexton fotbollsplaner) som rent av har blivit
vackrare på kuppen. Hade han följt statens anvisningar skulle han för
samma inkomst behövt raka av fyra fotbollsplaner.
Skogsmästaren Martin Jentzen har ett förflutet på både Skogsstyrelsen
och inom industrin. Nu hjälper hans ”Silvaskog” enskilda och
kommuner att göra som i Lübeck. Jentzen framför många skäl att sluta
med kalhyggen, inte minst historiska. Så har han till exempel mest
gallrat ut granar där vid Hjälpesten. ”Jag har noterat detta”, säger
åklagaren i mörk ton, ”ett slags diskriminering.” Jentzen tycker att
”återställare” är ett mer passande ord. På kalhyggena planteras oftast
granar. De är redan för många i hans älskade Bohuslän, vars flora en
gång dominerats av bok och ek.
”Ärade domstol” skulle Jentzen säga, ”häromåret ville en tysk
handlare köpa rönnvirke av mig, då skandinavisk rönn är finast. Erbjöd
9 000 kronor per kubikmeter. Det är femton gånger priset på granvirke.
Ärade domstol, jag kunde inte hitta rönn åt honom och alla ni som
sitter här vet varför. På 70- talet var det skottpengar på lövträd. Ansågs
för ’skräpskog’ av myndigheten. Jag minns talesättet från skogsutbildningen:
’Vad är det för konstiga träd med platta barr som ramlar av på
vintern’”

Vittnet Jentzen avslutar med ett ekonomiskt argument. ”Kalhyggespolitiken
snedvrider marknaden. Den tvingar skogsägaren att sälja fel
saker till fel köpare vid fel tillfälle.”
Vad menar han med detta
Den som bevittnar en ”slutavverkning” blir nedstämd redan under
ouvertyren. Innan maskinerna rullar in går någon före och rensar
undan mindre träd. Somliga bara tonåringar, glatt spirande. Andra
medelålders, men småväxta av att stå i skugga, redo att skjuta upp så
fort någon åldring blåser ned. Nu blir de flis i bästa fall, eller mosas
under hjulen. Det kallas underröjning.
Man måste klättra upp i skördarens hytt för att få meningen med
detta förklarad. Ungträden står i vägen för förarens sikt! Och de kan
skada maskinens dyra hydraulslangar. De finns inte med i planen,
skulle inte vara här. Här skulle vara sjuttioårig skog. Men naturen, ack
den naturen. Det går ju inte att trä kondomer på alla kottarna.
”Det är förstås en ren förlust för den som äger skogen att raka av
allt som väntat på att få skjuta upp.” Det är Mars Hagner i vittnesbåset,
professor emeritus i skogsföryngring. En gång i ungdomen lärde han
själv ut kalhyggesbrukets evangelium ”och en del andra dumheter”.
Men redan på 1970-talet började han tvivla. Skrev år 1984 till Olof
Palme att det där med kalhyggena i fjällnära skog var mindre lyckat.
Den nya skogen tog sig inte. ”Då blev jag kallad kommunist och
samhällsomstörtare av skogsnäringen.” Nu skall han vittna i den
centrala frågan. Skogsstyrelsen hävdar ju att plockhuggning äventyrar
återväxten.
Mats Hagner visar upp diagram och tabeller på hur skog växer. Han
säger att Skogsstyrelsens antaganden saknar grund i vetenskapen.
Eller, för att tillgripa min jämförelse: Träd är inte grisar. Visst bökar de
i jorden, men de diar solen.
Hur fort ett träd växer kan bero på många saker, men det helt avgörande
är ljuset. Ett träd med stor krona lägger på hullet lika mycket
som två träd med små. Så det spelar liten roll hur många stammar som
står på en hektar. Det som betyder mest är hur mycket av bladverket
som vidrör ljuset. Alltså ger en naturlig olikåldrig skog, där man tar
bort stora träd så att de mindre får mera ljus, lika mycket virke som
Skogsstyrelsens monokulturer.
”Kontinuerligt skogsbruk”, som det heter, eller ”naturkulturmetoden”
gör det förstås något dyrare att avverka och kräver en del tankemöda.
Maskinisten får åka slalom efter utvalda träd. Men det tar
skogsägaren igen med råge. Han får betalt för grövre stock, behåller
ungträden (smågrisarna, remember), slipper utgifter för ”underröjning”
och nyplantering. Skogen fortsätter att så sig själv. Och den finns
kvar som skog, vilket också kan värderas.
Jag läser professor Hagners inlaga till rätten. Den svenska politiken
att behandla skogen som en potatisåker är ur fas med tiden, hävdar en
rad forskare. Den skapar orättvisa, eftersom enskilda skogsägare
tvingas sälja till underpris, 20 procent billigare än vad utländsk massaindustri
får betala, demonstrerar Peter Lohmander, professor i skogsekonomi
i Umeå. Den är knappast gynnsam för klimatet, visar Anders
Lindroth, professor i naturgeografi. Ett kalhygge släpper ut mer
koldioxid än det binder, så det tar 30–40 år innan balansen återställts.
Och så det mest förbluffande: professorerna Sune Linder och Jan-Erik
Hällgren upplyser att Skogsstyrelsens föreskrifter inte ens tjänar sitt
eget ändamål. Vill man maximera produktionen är det fel väg att stuva
så många likadana träd som möjligt på en hektar.
Jag plöjer tidskrifter, ringer runt till forskare och skogsägare. Professorn
i virkeslära Thomas Thörnqvist skriver att kalhyggespolitiken
är en ekonomisk fälla. Den signalerar: ”Virkeskvaliteten har ingen
betydelse, producera volym för att maximera din vinst.” Thörnqvist ser

dystert på framtiden. Snart finns inget kvalitetstimmer i skogarna,
vilket lär straffa svensk ekonomi ”på ett sätt som ingen i dag kan
föreställa sig”.
”Vanvett” säger Runar Brännlund om kalhyggestvånget. Han är
professor i nationalekonomi med inriktning på naturresurser. ”Jag
stöder han Holmberg i Lycksele fullt ut. Han vet bättre än Skogsstyrelsen
vad som är bäst. Kanske är hans skog mest värdefull som
spelplats för tjäder.”
”Hur kan en myndighet inbilla sig att man vet vad som blir värdefullt
om sjuttio år Vad för slags skogar, till exempel Men Skogsstyrelsen
beter sig som om man visste.” Brännlund räknar upp exempel
på ”förödande regleringar”: För trettio år sedan utrotades nästan
björken, nu ropar industrin efter björk och vi får importera. Han brukar
jaga älg vid Blaikenfjället. ”Där tog man upp enorma kalhyggen på
70-talet och planterade en enda sort på platsen. Contorta­tallen var
framtiden … Det går inte att vistas där, det är förfärligt, rena djungeln
av träd som är så krokiga och vinda att de bara duger till att elda upp.”
Monokulturerna … Fördelen med virtuella rättegångar är att också
väsen får lov att vittna.
Tyskar döpte den till Erwin. Svenska meteorologer förstod bättre,
kallade henne Gudrun, ”den som känner gudarnas hemligheter”. De
mindes kanske att var gång människan får hybris kommer ett kvinnligt
väsen och ger henne en fruktansvärd klatsch på stjärten. I januari 2005
mejade Gudrun ned 75 miljoner kubikmeter skog, ett hel års avverkning.
I pengar räknat var det den största svenska katastrofen i mannaminne.
Femton miljarder kronor gick upp i blåsten på en natt.
När domstolen frågar Gudrun varför hon föredrog monokulturerna
framför naturskogen svarar hon att det behöver man inte vara en orkan
för att begripa. Granåkrarna är som gjorda för kullblåsning. Jämnhöga
och täta barrsegel, med greppvänliga skogsbrynen mot kalhyggena.
Och om inte detta räckte finns där också breda vindportar efter skogsmaskinerna.
Mums …
Detta har också forskningen konstaterat. Låt oss notera detta märkliga
samband. Virkesåkrarna som Skogsstyrelsen beordrat fram blev en
katastrof för enskilda skogsägare. Somliga har förlorat allt de ägde.
Men för massaindustrin blev de rena skördefesten. I ett par år framöver
fick man råvaran till vrakpris, 30 procent billigare.
När vi nu låtit en orkan lämna expertutlåtande om svenskt skogspolitik
kan vi lika gärna släppa fram andra krafter. Marknaden är en
sådan. I Holmbergs fall representeras den av fem tusen tyska konsumenter.
Inte så många, kan man tycka, men röststarka. Tyskland råkar
vara Sveriges främsta köpare av skogsprodukter.
Dessa medborgare har sett på tv hur Svenska Cellulosaaktiebolaget
(SCA) och Stora Enso kalhugger norrländska naturskogar. De trodde
inte att något sådant kunde ske i ett civiliserat land. Så nu vill de inte
köpa svenskt papper längre, meddelar de i ett brev till SCA i Sundsvall.
Jag tror att efter detta vittnesmål begär försvaret ordet. Det är inte
Harald Holmberg som skall rannsakas här, utan de som anmält honom!
Hans klient är inte bara utan skuld, han är ett föredöme. Det är han
Holmberg som tar ansvar för välfärden och exporten. Men vete fan om
det kan sägas om åklagarsidan, som påstår sig företräda allmänintresset.
Till stöd för detta kallar nu försvaret sitt elfte och tyngsta
vittne, Staten själv.
Staten företräds av Tillväxtverket. Myndigheten har till uppgift att
underlätta för företagande, särskilt i glesbygden. Verket har bara
funnits i tre år, så det kan inte uteslutas att det är ungt till sinnet:
förstår att framföra sitt budskap så att det slår sig fram i mediebruset.
Alltså meddelar Tillväxtverket att det på hösten 2009 hördes en torr
knall i statistiken.

Det var två kurvor som korsades, för första gången. Den på väg ned
visade hur mycket vi gör av med när vi semestrar i varmare trakter.
Den på väg upp var intäkterna från främlingar som kommer hit för
Sveriges svala skönhets skull. Otroligt men sant: Sverige är numera ett
turistland, som Italien. Turismen är en basnäring. För att vi skall inse
vad det innebär upplyser Tillväxtverket att numera försörjer turistbranschen
fler svenskar än följande företag tillsammans: Volvo, Ericsson,
Peab, Scania, Sandvik, Saab, Skanska, ABB, Vattenfall, Telia Sonera,
Astra Zeneca, Mölnlycke, Bravida och SCA. Vilka är Sveriges fjorton
största företag, i sysselsättning räknat.
Man kan ta ned denna nyhet till en konkret nivå. År 1999 levde 125
personer i Arjeplog av turism. Tio år senare var de 172, en ökning med
38 procent. Men när jag frågar kommunalrådet hur många som har sin
inkomst av skogsbruket börjar hon räkna på fingrarna. Våra landskap
och andra sevärdheter försörjer redan fler svenskar än hela skogs- och
massaindustrin. Den senares andel av BNP sjunker stadigt, bruken är
på flytt till Asien och Latinamerika. Turismens andel av BNP är redan
högre och stiger snabbast av alla näringarna.
De är inte bara ungdomliga på Tillväxtverket. De har en känsla för
historiska perspektiv. Det är särskilt ett diagram som man vill visa: den
nya kartan över svensk export. När en utlänning tar in på vandrarhem i
Handöl är det export, utländsk valuta. Det är numer enorma summor,
87 miljarder år 2010, nästan lika mycket som exporten av svenskt stål,
järn och sågvirke tillsammans.
Sådant tar tid att smälta för en gammal industrination. Det är bara
det att fjällguider, restauratörer, ägare till ekoturismföretag, kanotuthyrningar
och hotell inte har den tiden. Inför deras ögon tillåts en
industri på dekis att omvandla en oersättlig tillgång till tetrapak, Ikeahyllor
och tamponger.
Det bor bara sju personer på ön Muonionalusta, mellan Pajala och
Karesuando, och där talas lika många språk. Mest franska, tyska och
italienska. Kaisu och Lars Malmströms företag Rajamaa, som erbjuder
turism i arktisk svalka, har 3 000 övernattningar varje år. Fiske, långa
skidturer, hundspann, paddling, norrsken. Fransmän betalat villigt 14
000 kronor (utöver resan) för en januarivecka i vildmarken. Hur länge
till
Inför varje säsong ger sig Malmström ut i tajgan för att inventera
vilka rutter han måste lägga om. Där det i fjol fanns skog finns kanske
bara öken och rivsår efter djävulsfingrar. Det är så de kallas, pirunkynsimät,
de meterdjupa fårorna efter skogsplogen på kalhyggena. I
den terrängen kommer varken människor eller djur att kunna ta sig
fram på femtio år. ”Det här är ju Tjernobyl!”, utbrast en fransman som
råkat hamna fel. En tysk undrade häpet om Sverige höll på med
Abholzung (avskogning).
”Så vågar inget skogsbolag göra i södra Sverige, men häruppe,
långt bort från politiker och medier, gör de som de vill”, säger Malmström.
”De” är statliga Sveaskog, styrelseordförande Göran Persson. Det
blir svårare för varje år att lotsa gästerna runt kalhyggen. Ännu för
något år sedan kunde Rajamaa erbjuda två mil på skidor i obruten
skog, inte nu längre. Turistentreprenörerna Malmström hoppas på låga
moln när flygplanet med deras gästar skall gå ned för landning. Då ser
de inte landskapet från luften.
I fjol utsände paret Malmström ett nödrop. Sverige måste inse att
skogsbruket förstör grunden för turismen! De inbjöd höga chefer på
Skogsstyrelsen och Sveaskog, politiker och medier att se med egna
ögon. Men nästan ingen kom. I höst skall de skicka en ny inbjudan.
Och kommer Eskil Erlandsson skall han få höra hur Sveriges lag löd
för hundra år sedan:

”Den rättsliga makt jordäganderätten innebure sträckte sig icke till
ett ovillkorligt, endast av ägarens vilja begränsat herradöme över dess
föremål. Begränsning i friheten att disponera över landets jord krävdes
av hänsyn till allmänt väl; de särskilda fastigheterna bildade tillsammans
det land, där folket skall leva sitt liv, och det kunde icke lämnas i
den enskilde jord­ägarens skön att så förfara med sin jord att det helas
väl äventyrades.”
När allt detta blivit sagt, plus en hel del annat (jag behöver inte
nämna vad samer, ekologer och hackspettar anser om kalhyggen)
uppstår nog en känsla av overklighet i rättssalen. Om nu kalhyggena är
olönsamma för de 360.000 enskilda ägare och så vådliga för alla
andra, varför fortsätter skövlingen av landskapet
Frågan går till Harald Holmbergs allra sista vittne, en skogskonsulent
i Jämtland. När en delegation från Skogsstyrelsen kom för att
granska en tredskande skogsägare i Ulvsjötrakten, lösgjorde sig denne
ämbetsman från gruppen, tog ägaren åt sidan. Och sade i låg ton att
han personligen hade förståelse för hans idéer. Kontinuerligt skogsbruk
är det rätta. Men som tjänsteman måste han hantera ärendet i
enlighet med kalhyggespraxis. ”Hoppas att du förstår.”
Förstår läsaren Är det någon som förstår Eller är det hög tid att
fråga vad Skogsstyrelsen är för slags myndighet Jag kan bara gissa
vad den jämtländske konsulenten skulle svara. Att vad Skogsstyrelsen
än är, är den inte som andra styrelser.
När jag kör tillbaka till Umeå har det börjat töa. Snön rinner av
vägskyltarna, nu ser man bättre var man är. ”Baggböle” står det
plötsligt.
På tisdag: Vad menas med skogsmaffia
Maciej Zaremba “
DN 8 maj2012:
“Skogens maffia. Så tog de makten över
träden”
“I intervjuerna till ­reportageserien ”Skogen vi ärvde” återkommer
ständigt ett uttryck: ”skogsmaffian”. I dag visar Maciej
Zaremba hur skogsnäringen med statens hjälp skövlar vår gemensamma
resurs.”
“Jag har aldrig sett sådana ekar förr. Smäckra kolonner, den första
grenen i höjd med hustaken på Kungsgatan, den sista högre än Katarinahissen.
Här överlever ingenting som inte skjuter upp i höjd. Femtio
meter höga granar och hekatomber av förspilld växtlust i deras skugga.
Så ser en skog ut som ingen rört på fyra hundra år. Jag har rest i tiden.
Äntligen får jag se det som medeltidens katedralbyggare såg.
Den anses vara Europas sista urskog, Bialowieza, vid Polens östra
gräns. Självaste Jean-Jacques Rousseau var en gång på väg hit i sitt
sökande efter det orörda, som han hoppades också var det ädla. Det
var verkligen skada att han fick förhinder. Han borde ha fått se det som
händer här.
Var sjunde år, ibland var åttonde, får denna urskog fnatt. Tusentals
ton ollon täcker marken. Under vintern tiodubblas mängden sorkar,
hasselmöss, ekorrar ... Då kommer katastrofen. För nu bär de utmattade
träden knappt några ollon alls.
Så slår urskogens hjärta. En explosion av livsglädje som slutar i
massaker och svältdöd. Vad nobelt hade Jean-Jacques Rousseau funnit
här
Den polska tidningen Gazeta Wyborcza har korrespondenter i sex
huvudstäder och en här i urskogen. Adam Wajrak, (utnämnd av tid-

skriften Time till ”European hero” för sitt försvar av urskogarna) är
ekolog och en berättare av Guds nåde. Hans skildringar av granborrens
kärleksliv lär ha en lika stor publik som kändisreportagen. Nu skall
han leda mig till själva hjärtat av urskogen, dit bara forskare får tillträde.
Det känns högtidligt. Vi smyger på en familj visenter tills vi får en
lång blick av tjuren. Sedan skidar vi i vargspår och Wajrak undrar om
jag har något emot att han ylar. Vargar är nyfikna, så det finns en chans
att de vänder för att kolla vad det är för idiot som låtsas låta som en
varg. Hans bästa bilder har kommit till på detta sätt. Nähä, kanske en
annan gång. Visste jag förresten att det är vargen som är lövskogens
bäste vän
Länge har forskarna undrat varför det saknas en generation lövträd
i denna urskog. Här finns urgamla ekar, men nästan ingen som är
hundraårig. Först nyligen fann man förklaringen, berättar Adam
Wajrak. Vid slutet av 1800-talet var vargen helt utrotad. Sambandet
Där det finns varg tillbringar rådjuren det mesta av sin tid med att
vädra fara. De blir så stressade att de inte hinner tugga i sig alla lövskott.
Under återstoden av denna dag kan jag inte se en ek utan att tänka
på all rådjursångest den har att tacka för sitt majestät. Bisarra
tankar ...Men det är skogen själv som är vållande till min stämning.
Ogenomtränglig av fallna träd, full med påminnelser om att de flesta
liv är dömda på förhand. Magnifik, men på ett kusligt sätt. Inte ens
Rousseau skulle lyckas finna någon harmoni i detta kaos. Om det vore
min skog skulle jag städa här. Man vill inte få dödstankar redan på
morgonpromenaden.
Jag reste hit för en lektion i skogskunskap, och jag lämnar
Bialowieza med en kulturinsikt. Vad vår skogslängtan än står efter,
inte är det det ursprungliga. De skogar som människan finner sköna är
sådana som hon själv skulpterat: naggade av jordbruket, plockade på
spisveden, brända av finnarna, betade av tamboskapen, skyddade av
folktron och av fogdens svärd. Därför är det som nu händer med
Sveriges landskap så dramatiskt.
Skogsexperter som hävdar att det är omöjligt att tala om landskapets
skönhet borde studera telefonkatalogen. Tusentals Björklund, några
hundra Tallgren, endast en Granbarr. (Vilken som för att understryka
det aparta i sitt namn kallar sig Tallekotte i förnamn.)
Folk visste vad de gjorde när de tog sig namn. Man kunde säga att
de lydde sin natur. Människan är nog inte skapt för att leva instängd i
granskog som loppan i en päls. Liknelsen stod att läsa i Östersunds-
Posten häromåret. Också rubriken vittnade om desperation: ”Är det
vårt öde att drunkna i granplantager”
Liknande nödrop har nu hörts i sextio år. På 60-talet skrev skogsprofessor
Lars-Gunnar Rommel att Sverige höll på att bli ”ett främmande
land för svenska sinnen”. För att förtydliga bifogade han
Edward Berghs klassiska ”Sommarlandskap” där lövträden målats
över med gran och tall i täta rader.
Femtio år senare ser det mesta av landskapet ut som på Rommels
fantombild. Och mycket riktigt, svenska sinnen vill inte finna sig till
rätta. Man kunde lätt fylla en antologi med klagan över barrigheten.
”Spikmatta” (Ehrensvärd), ”likvaka” (Vennberg). Till och med Harry
Martinson, som ridderligt tog granen i försvar, kunde få återfall. Han
kunde se björken i ansiktet, skrev han, men inte granskogen, som var
”en Martin Luther i miljonupplaga”. En sådan barrantologi skulle vara
rik på liknelser från dödsriket. Som om det lövlösa stod för det livlösa.
”Skönheten sitter i betraktarens öga”, fick de klagande till svar från
skogsbolag och myndigheter. Ånej, den sitter djupare än så. Sjuklingar

tillfrisknar snabbare om de ser träd utanför fönstret. Men det skall
helst vara löv på kvisten. I psykologiska experiment väljer barn från de
mest skilda kulturer savannen som den plats där de vill leka. Det verkar
som om arten Homo är kulturgenetiskt beroende av löv och öppna
landskap. Det är akacia, Ask och Embla som är vår biotop. Att leva uti
barren är ganska nytt för människan; svenskar är bland de första som
får pröva på.
Ingen kan påstå att vi anmälde oss frivilligt. Vi sökte inte barret, det
kom över oss. Samma år som det judiska folket frigavs från Babylon
drabbades Norden av en fimbulvinter. Det lär ha varit vulkanen
Krakatau som år 536 före Kristus spytt ut så mycket aska att det räckte
för klimatförändring. Den förste att dra nytta av eländet var granen.
Den vill ha det kallt och regnigt, som det var i öde Norrland. Nu drar
den söderut. Vid Jesu födelse är den i Värmland. När vandalerna nått
till Rom intar den Huskvarna. Vid tiden för reformationen står den vid
Kalmars portar.
Det svindlar när man inser hur nyligen detta hände. I folksångerna
lövas ännu skogen när våren bryter in. Det nordiska vemodet, vad är
dess föremål Det sägs att melankoli är saknaden efter någonting som
man inte längre minns.
Jag tror att man behöver detta perspektiv för att inse det hisnande i
fortsättningen. Man kan förvisso inte säga att riksdagen beslutade att
avlöva Sveriges skogar. Men det blev innebörden i räckan av påbud,
förbud och subventioner som successivt infördes efter kriget: Du får
bidrag om du hugger ned asp och rönn och sätter gran på ängen, men
ve dig om du planterar björk. Och här är dunken med avlövningsmedlet,
utprövat i Vietnam, du får den nästan gratis.
Effekten blev dramatisk. Under loppet av fyrtio år ersattes två
miljoner hektar öppen mark, aspdungar och hagar, en yta som två
gånger Skåne, med barråkrar. Landskapsomvandling i realtid. Det är
svårt att fatta, men inte sedan Gustav Vasa har vi haft så mycket skog –
men så olik den tidens: barrig, ung och enahanda. 92 procent av all
skog i Sverige har redan varit ett kalhygge.
Hur blev detta möjligt i en kultur så fäst vid sin natur Det finns
verkligen skäl att undra. Går man i pressarkiven dånar det av protester.
De folkkäraste bland författare som Sara Lidman och Astrid Lindgren
skriker sig nästan hesa, men förgäves. Varför lyckades opinionen få
stopp på vandaliseringen av städerna – men inte av naturen
När invånarna i Storfors försökte rädda sin trollskog undan
Bergvik Skog (DN 30/4) upptäckte de att när det kom till trädfällning
inträdde plötsligt ett undantagstillstånd. Miljölagar upphörde att gälla,
beslut kunde inte överklagas, skogsmyndigheten vände ryggen till.
Som vore skogsindustrin ett slags frälse, ett stånd ovanför lagen.
Det finns ett ord för detta. Det dyker upp förr eller senare i mina
intervjuer: ”skogsmaffian”. Akademiker säger hellre ”det skogsindustriella
komplexet”, men menar samma sak. Nämligen att skogsnäringen
har lyckats med att snärja svenska beslutsfattare på ett liknande
sätt som vapenindustrin omtöcknat de amerikanska. Vilket förklarar
varför det är lika svårt att få bukt med kalhyggen som med amerikanska
vapenlagar. Det finns fler likheter. I bägge fallen påstår sig
industrin i fråga representera ett omistligt nationellt intresse.
För att ingen direktör skall känna sig förknippad med gorillor i
konfektionskostym skall jag förtydliga vad svenskar menar med
skogsmaffia: ett särintresse som medelst propaganda, dolda påtryckningar,
korruption och förtäckta hot skaffat sig företrädesrätt till en
resurs som är gemensam.
Hot, låter det väl grovt Säg mig en stockholmare som inte vågar
klaga på sophämtningen av rädsla för att mista barnens dagisplats.Men
jägare i Norrbotten vågar inte stå på en namnlista mot Sveaskogs kalhyggen.
För då kan det hända att statliga Sveaskog inte förlänger
jaktarrendet.

I april förra året skrev personalen på skogsstyrelsen i Dalarna ett
brev till sin generaldirektör Monika Stridsman. De ville veta varför
hon hindrar dem från att göra det de skall. I åratal har de inventerat
hyggena i sin trakt (det kallas polytax). Nu fanns resultaten. Varannan
avverkning (47 procent) borde ha blivit underkänd. Det var betydligt
fler än tolv år tidigare. Allt från skyddsvärda skogar som borde ha
bevarats till vattenfyllda maskinspår, breda som kanotleder. Men just
som de skulle publicera resultaten fick de order från högsta ort att låta
bli.
”Stämmer det att det räckte med ett telefonsamtal från ett större
skogsföretag för att myndigheten skall hålla tyst Vi hoppas att det
finns en förklaring, för så illa kan det väl inte vara”
Just så illa var det. (Tack, Ola Sandstig och ”Kaliber” i P 1 för
avslöjandet.) Det räckte med en signal från en direktör Holmgren på
Stora Enso för att Skogsstyrelsen skulle mörklägga sina egna rön. Men
det kanske mest intressanta var motiveringen. Det är viktigare att
diskutera förbättringar än att publicera siffror, förklarade Monika
Stridsman. Offentliggörandet kunde störa den förtroendefulla dialogen
som myndigheten har med skogsnäringen.
Det är det speciella med skogsbruket. Inom alla andra branscher
utövar myndigheter sin tillsyn genom kontroller, regler och sanktioner.
För skogsnäringen anses det räcka med kvartssamtal. Ja, bokstavligen:
”Bäste herr Trafikant, Vi har uppmärksammat att er bil sedan en vecka
stått parkerad på ett övergångsställe på Strandvägen. Emellertid
framgår det av (här lagrummet) att så får man inte stå. Vi ser fram
emot en dialog med er så snart som möjligt angående vilka åtgärder ni
tänker vidta med anledning av denna upplysning. Med vänlig hälsning
Trafikkontoret.”
Så kan det låta när Skogsstyrelsen säger till på skarpen mot ett
skogsbolag. Formuleringarna härmar ett brev från Skogsstyrelsen till
Holmen skog i Örnsköldsvik (Dnr 2011/5312) och saken gäller att
bolaget hugger ned vid stränder och holmar samt på myrar. Vilket man
inte får, enligt § 30 skogsvårdslagen.
Skogsstyrelsen har utvecklat en egen rättskultur, skriver juridikprofessor
Jan Darpö i Uppsala. Myndighetens lagtolkningar är ”direkt
stötande mot den allmänna rättsuppfattningen”. Exempelvis menar
styrelsen att om skogsägaren sparat träden mot en bäck (vilket man
skall göra), så kan man inte längre kräva att han skall reparera stigar
han kört sönder. Varför inte det Jo, träden mot bäcken har liksom
”konsumerat” den hänsyn man kan begära. Hänger ni med Om jag
avstår från att köra rattfull är det för mycket att begära att jag dessutom
skall hålla hastigheten. Synsättet bryter mot principen att den
som orsakar skador i naturen skall stå för återställningen, dundrar Jan
Darpö. Men ingen verkar bry sig.
En skogskonsulent i Dalarna berättar att i hans trakt har skogsägarna
blivit så vana vid Skogsstyrelsens undergivenhet att de blir kränkta
när myndigheten råkar ställa krav av något slag. De känner sig utpekade.
Inte undra på. Förra året var det bara vid ett par tillfällen (på 1 400
hyggen), som Skogsstyrelsen i Dalarna hade en bindande synpunkt på
en avverkning.
Statsvetarna kommer kanske en dag att förklara hur det gick till när
skogsbranschen fick sina privilegier. Här en kvalificerad gissning.
I maj 1983 tågar 8 000 bönder till Växjös folkets park under ilskna
talkörer. ”Dra åt skogen, Fjante” hör till de mer hovsamma. (Han hette
Svante i förnamn, jordbruksministern Lundkvist.) Liknande scener
utspelar sig på många platser denna vår. Av det faktum att demonstranter
bär på yxor kunde man dra slutsatsen att de vill hugga något.
Men är rakt tvärtom. De vägrar delta i skogsskövlingen.
1983-års bondetåg är märkligt frånvarande i skogspolitiska hävder.
Kanske stör bilden av upprörda lantmän under Brantings byst den

gängse rollfördelningen. Den här gången gällde det en lag som
tvingade skogsbönder (men inte skogsbolagen) att varje år avverka en
viss andel av deras skog. Skälet Skogsindustrin önskade mer råvara.
En tvångslag av det här slaget hade varit otänkbar inom någon annan
näring. Eller ”Nu skall vi hämta dina mjölkkor, bonde. Sorry, men
köttfärsbranschen ropar på råvara.”
”Krossa det skogsindustriella komplexet!” stod det i denna tidning
den 25 augusti 1985. Det var inget rödskägg utan skogsprofessorn Erik
Wirén som menade att staten höll på att förvandla Sverige till en koloni
åt skogsbolagen. Samma sak uttrycktes mer exakt av forskarna Bo
Andersson och Björn Sundell: det pågick en gigantisk överföring av
förmögenhet från de små skogsbrukarna till skogsindustrin. ”Varför
skall skogsägarna subventionera skogsindustrin med 20–40 miljarder”
Kallhyggesvägraren Harald Holmberg minns att ”våra långhåriga
tänkare” (han menar den tidens vänster) hamnade den gången på
skövlarnas sida. ”Det lät ju rätt för dem att äganderätten skulle klämmas
åt. Och det fanns flera skäl att trampa på landbygden. Om jag
tvangs kalhugga min skog och fick knappt betalt för den, så skulle
industrin få den billigt och det skulle bli arbetstillfällen.”
Det är lärorikt att läsa klippen från 70- och 80-talet. Man förstår
bättre varför Sara Lidman var en ropande röst i öknen. Skogsindustrin
låter som om den ägde Sverige, all skog i landet skall stå till dess förfogande.
Man tycker att ett så fräckt anspråk skulle ha avfärdats som
simpel egennytta. Det blir tvärtom. Det upphöjs till välfärdspolitik,
nästan en jämlikhetsreform.
Arbetarrörelsen hyser nämligen samma åsikt. Det huggs för litet,
vilket beror på överdrivna hänsyn till naturen och till de 300 000 enskilda
ägare som av någon anledning vill ha skogen kvar. Under 70-
och 80-talet uppvaktar Skogs- och träarbetarfacket partivännerna i
Kanslihuset med lagförslag som går längre än vad arbetsgivarna vågat
föreslå. För Sveriges bästa borde inget träd få bli äldre än hundra år.
Man kräver färre naturhänsyn, större kalhyggen, rätt att avverka
mycket unga och mycket gamla träd – men framför allt: tvångsåtgärder
mot enskilda ägare som håller på sin skog.De framställs som osolidariska,
närmast parasiter, ett hot mot sysselsättningen och välfärden.
De som varit med på den tiden vet att det inte var fråga om någon
äkta arbetaropinion. Det ser förvisso ut som om skogshuggaren i
Lycksele kräver att staten skall ta svågerns skog, så han får lön för att
ödelägga den för kapitalets räkning. Och köpa sig ett nytt kylskåp,
kantänka. Men det är ingen rättvisande bild. Det var korporativismens
tidevarv, en tid av kidnappade opinioner.
”Skogsmaffian” har givetvis en äldre förhistoria. Men jag tror att
det var under rekordåren, när arbete, stat och skogsbolag marscherade
i armkrok som den fick sina privilegier. Kulmen måste ha inträffat
kring 1984. Statliga Domänverket vill hugga urskog i Lapplandsfjällen.
Gör inte det, skriver riksrevisorerna, det blir förlust för statskassan.
Häftiga protester från samer, skogsforskare och naturvårdare.
De här skogarna kommer aldrig upp igen! Kanske inte, svarar Domänverket,
men sysselsättningen går i första hand. Dessutom lider
näringen av virkesbrist. Så det blev skattesubventionerad naturskövling
– en god affär för massaindustrin.
Virkesbrist ... inget enskilt ord har gjort svensk natur en större skada.
Det har aldrig rått virkesbrist i Sverige. ”Virkesbrist” är ett övertalningsord.
Om vi använde det i den mening skogsindustrin önskar
skulle vi lida ständig tomatbrist, eftersom en del tomater importeras till
världsmarknadspris. Skogsindustrierna är den enda bransch som ylar
om brist och nöd var gång de skall betala skäligt för råvaran. Så var
gång ni hör att virkesbristen hotar vår välfärd betyder det att SCA och
Stora Enso inte förmått svenskar att sälja nog med skog till underpris.
De vill att staten skall ingripa.

Det tragiska för skogens del är att staten gör det. Kalhyggena är en
del av detta drama, liksom skottpengarna på lövträd på 1970-talet,
liksom den arrogans med vilken skogsbolag kan behandla medborgare
som bönar om att få ha svampskogen vid samhället kvar.
Jag påminner om detta för att belysa paradoxen. Det är inte den
förkättrade marknaden, i vart fall inte ensam, som driver fram kalhyggen
och granåkrar. På en sund marknad mals inte en 200-årig tall
som skuggar vandringsleden till toapapper.
Hur har skogsnäringen lyckats behålla sina privilegier från rekordårens
tid – när nästan allt som den gången legitimerade privilegierna är
historia Inget parti kräver numera att skogsbönderna och landskapet
skall subventionera massaindustrin. (Eller tycker Centern det Sjung
ut, i så fall.) Näringens bidrag till sysselsättningen är en tredjedel av
vad det var den gången. Numera ser ingen fackförening naturen som
blott råvara. Miljön är på allas läppar, kalhyggena skrämmer bort
turister och skämmer Sveriges rykte. Används numera i Kanada som
avskräckande exempel på skogsbruk, berättade professor Christian
Messier från Quebec på ett seminarium förra året.
”Skogsmaffian”, säger mina sägesmän och pekar mot Jönköping.
Där har Skogsstyrelsen numera sitt säte. Skogsstyrelsen avgör ensam
hur halva Sverige skall se ut om hundra år. Märkligt bara detta: att så
fort det gäller skogsavverkning och nyplantering har inte ens Natur
vårdsverket någon talan. Men då vimlar det förstås av företrädare för
allmänintresset i Skogsstyrelsens ledning
Inte en enda. Ingen folkvald, naturvårdare, landskapsarkitekt eller
oberoende forskare. Skogsstyrelsen ledning, utsedd av minister Eskil
Erlandsson, består av branschfolk: lobbyister, före detta chefer inom
skogsnäringen, till och med aktieägare i de skogsbolag som myndighe
ten skall ha tillsyn över. Om man bara såg titlarna skulle man tro att
det var en bolagsledning, aldrig en statlig myndighet.
Det må vara att Anders Borg är den minister som syns mest för
ögonblicket. Med det är frukterna av Eskil Erlandssons små pm som
kommer att synas på vykorten som våra barnbarn postar.
”Skogsstyrelsen har vuxit ihop med skogsnäringen på ett sätt som
vore otänkbart i en annan sektor”, säger en skogskonsulent i västra
Sverige. ”Bokstavligen. På många orter delade vi till och med lokal.”
Vill jag ha handfasta bevis för symbiosen, borde jag granska hur
Skogsstyrelsen hanterar jäv.
Jag väljer ut ett av myndighetens hundra lokalkontor. Här ansöker
Mellanskog om att få kalhugga tio hektar svårföryngrad skog på
Gotland. Redan tre dagar senare är det beviljat av en skogskonsulent
som är gift med chefen för Mellanskog på Gotland. (Dnr 2008/19). Det
verkar inte vara något olycksfall: samma tjänsteman har godkänt
ytterligare sex tillstånd för makens företag.
Skogsstyrelsens distriktschef på Gotland, Jonas Löfstedt, förstår
inte min förundran. Vaddå jäv Så har man gjort i många år. Han ser
inget olämpligt i att makan beviljar tillstånd för ett skogsbolag som
maken basar för. Ser jag kanske mannens namn på ansökningarna
Nej, just det. Man är noga med att det alltid är någon annan på Mellanskog
som skriver under.
Och då är det inte jäv längre, menar han ”Nej, det är den bedömningen
som vi har gjort.”
”Där ser du”, säger källan. ”Och det har ändå blivit bättre. Till nyligen
ansågs det okej att fara ut på bjudjakt med skogsbolagen. På arbetstid!
Det blev ett stort missnöje när han Enander satte stopp för
sådant.”
Göran Enander utnämndes 2003, avsattes fem år senare. Enander
undrar om han var den förste generaldirektör som tackade nej till
företagens laxpremiärer eller betalade för sig på lyxkrogen. Det
verkade så på reaktionerna. Alldeles särskilt minns han en replik på ett

möte med skogsnäringens alla direktörer. ”Vi hade publicerat en
rapport som visade att alldeles för många hyggen inte levde upp till
lagens krav. Då fick jag höra från församlingen: ’Vi känner inte igen
vår myndighet.’ ”
”Vår myndighet.” Göran Enander säger till mig att uttrycket speglar
en realitet. Gång på gång fick han inskärpa att Skogsstyrelsen var ett
statligt verk som arbetade för medborgarnas räkning. ”Många skogskonsulenter
ansåg att de arbetade på skogsnäringens uppdrag.”
När han entledigades av Eskil Erlandsson år 2008 hette det att
myndigheten hade röra i ekonomin. Nog var det så. Men få betvivlar
att det var skogsnäringen som avsatte honom. ”Han var inte tillräckligt
produktionsinriktad, pläderade för alternativ till kalhyggen och för
flera naturreservat. Och så var det detta med jägmästarna. Han hade
rätt, men det togs mycket illa upp.”
Göran Enander ville ha färre jägmästare på Skogsstyrelsen. Det är
lätt att förstå honom. I sammansmältningen mellan skogsnäring och
myndighet är nog jägmästarekåren det segaste klistret. ”Man anmäler
inte en trevlig kurskamrat för miljöbrott. Och du skall veta att inget
svetsar samman människor som gemensam jakt”, förklarar en skogskonsulent.
Finns det en annan myndighet vars inspektörer delar innerliga
minnen av bastubad, jaktlaget, kvällar vid brasan, nubbe och sångbok
med dem som de skall inspektera Det är emellertid realitet på Skogsstyrelsen:
skogskonsulenter och cheferna på skogsbolagen har gått
samma smala jägmästareutbildning, till stor del på internat.
”Du hittar inte en annan yrkeskår där folk tycker så lika. Det är
nästan som en sekt”, säger skogsmästaren Martin Jentzen. Så vad
tycker de om skogen
Att den saknar andra kvaliteter än vedfabrikens och kan bara
brukas på ett sätt, nämligen så som industrin vill ha den, läser jag i en
artikel av jägmästaren Carl Henrik Palmér. Han beskriver en yrkeskår
som verkar leva kvar i rekordåren: med tunnelseende, närmast immun
mot tvivel, mot ny kunskap och andra perspektiv än produktion av
bulkvara, men obrottsligt lojal med uppdraget att mata industrin med
ved, allt i den goda tron att därigenom maximera vår välfärd.
Palmér hoppas att saker blivit litet annorlunda sedan han tog examen.
Men han är sorgsen. 1980-talets ”horribla skogsvårdslagar”, skriver
han, hade inte fått ett sådant genomslag om det i Sverige funnits en
självständig och välutbildad skogsprofession.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson bjuder till konferens.
”Skogsriket – hur fler jobb skall skapas på landsbygden med skogen
som bas”. En sakkunnig från departementet hoppas kunna exportera
den svenska skogsmodellen. Kina har visat intresse.
”Kineser vill ha vår modell, hjälpe oss gud”, stönar min bänkgranne.
Han äger 100 hektar skog i Värmland. Har brukat den i trettioåtta
år, mest på tvärs mot skogsmodellen, vill han betona. På 70-talet
vägrade han att sprida DDT på sina ägor, nu avstår han från erbjudandet
att hälla ut ”bionäring”.
Vad det är En källa på Skogsstyrelsen berättar gärna: ”Bionäring
skall ge associationer till något ekologiskt. Men det är upparbetat
avloppsslam, med tungmetaller och läkemedelsrester. Blivit förbjudet i
jordbruket, så nu försöker man kränga skiten till skogsägarna, i stället
för att dumpa det på soptippen där det hör hemma.”
Jag får en känsla av att det är en mässa jag bevittnar. Inbjudna talare
från Skogsstyrelsen, departement och industri inleder på samma sätt.
Man fastslår först hur livsviktig skogindustrin är för landet. Berättar
sedan hur stolt man är över svenskt skogsbruk. När jag hört ”stolt”
uttalas för tjugonde gången minns jag en man med flackande blick som
försäkrade att han var frisk, innan man hunnit fråga hur han mådde.

Sista delen i Maciej Zarembas serie ”Skogen vi ärvde” publiceras
nu på söndag den 13 maj.
Maciej Zaremba
maciej.zaremba@dn.se “
“Källor och referenser
Matilda Annerstedt: ”Nature and public health”, Sveriges
lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2011:98.
Johannes Ekman: ”Skogen i vårt inre”, Carlssons, 2008.
Jan Darpö: ”Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till nya
föreskrifter och allmänna råd under 30 § skogsvårdslagen”, juridiska
fakulteten/Uppsala universitet 2011-03-22/JD.
Urban Emanuelsson: ”Europeiska kulturlandskap”, Norstedts, 2009.
Karl-Göran Enander: ”Skogsbruk på samhällets villkor”, SLU,
2007.
Jenny Jewert: ”Inte av bröd och brädor allena”, Kungl Skogs- och
lantbruksakademiens Tidskrift nr 5 år 2011.
Lars Kardell: ”Svenskarna och skogen. Del 2. Från baggböleri till
naturvård”, Skogsstyrelsens förlag, 2004.
Christel Kvant: ”Trädets tid”, Norstedts, 2011.
Carl Henrik Palmér: ”Reflektioner efter en halv omloppstid”,
Skogsliv 1/09.
Peter Sylwan: ”Edens lustgård tur och retur”, Kungl Skogs- och
lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2008.”
DN 13 maj 2012:
“Skönheten och odjuren. Så drivs
människan ut ur skogen”
“Det vackra har inga ombud. Varför måste svensken hänvisa till
rödlistade arter för att få lov att värna skogen som kulturlandskap
Detta är den femte och sista delen i Maciej Zarembas reportage
”Skogen vi ärvde”.”
“Betrakta bilden . Det är Änoks delta, sett från öster. I bakgrunden
nationalparken Sarek. Titta och njut, för snart lär det bli ett kalhygge
på platsen. Medan ni läser detta kämpar Skogsstyrelsen, vår enda
landskapsvårdande myndighet, för att denna skog skall huggas ned.
Motståndet är förvisso starkt. Staten har sagt nej. Man får inte lov att
fördärva något så vackert, menar länsstyrelsen i Luleå. På myndighetens
språk: ”irreversibla skador på landskapsbilden”. (Irreversibla
betyder obotliga. Det är Lappland, fjällnära skog, ingen vet om den
någonsin kommer upp igen.) Också förvaltningsrätten i Luleå säger
nej. Den här miljön är så unik, menar domstolen, att naturvården tar
över andra intressen. Därför var det fel av Skogsstyrelsen att ge grönt
ljus för kalhygge på den platsen.
Men det märkligaste i historien står inte i domen. Jag frågar ägaren
till denna skog, herr S i Vuollerim, hur han tänkt sig att gå till väga
med det hygget. Det finns ju ingen väg till Änokdeltat. ”Då får jag
bygga en.” Det lär bli dyrt, anmärker jag, det finns ju inte heller några
broar. ”Man kör över isen.” Med skogsmaskiner som väger 20 ton Då
säger S, efter en stunds fundering, att man kan vattna isen, tills den blir
tjock och håller. Och sedan Är det inte 30 mil till närmaste sågverk
Blir det några pengar över när hans vindpinade tallved nått kusten Då

säger S att det inte är pengarna det handlar om. ”Det är principen.”
Staten har kränkt hans rätt, nu skall han kräva den tillbaka. När han
sagt detta inser jag att jag inte färdats den långa vägen i onödan.
Vill du förstå det där med skogen, kom till Jokkmokk, sade rösten i
telefonen. Här är allting så extremt. Antingen evig dag eller evig natt,
30 grader varmt eller kallt, allt är på liv och död, inte minst det där
med skogen.
Först verkar det dock mest absurt. Varför vill Skogsstyrelsen till
varje pris få till ett kalhygge på just denna plats, trots att domstolen
finner det olagligt
Det visar sig också vara för principens skull. Skogsstyrelsen är
upprörd över två prejudikat. Först, att domstolen funnit att skog kunde
uppfattas som kultur:
”Tillstånd till avverkning får inte ges om avverkningen är oförenlig
med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller
kulturmiljövården” (paragraf 18 skogsvårdslagen).
Skogsstyrelsen har aldrig tidigare funnit en skog med sådana kvaliteter
och följaktligen aldrig tillämpat paragrafen. Det tänker man inte
göra nu heller. Det är inget märkvärdigt med den skogen, framgår av
inlagan.
Det andra prejudikatet gäller makten. Domstolen menar nämligen
att också vanligt folk – och inte bara myndigheter – har rätt att föra
skogens talan. År 2005 ratificerade Sverige Århuskonventionen som
säger att medborgare måste ha inflytande över långtidsverkande miljöbeslut.
Det var på den grunden som rätten fann att Naturskyddsföreningen
hade rätt att överklaga.
Det är just detta som Skogsstyrelsen vänder sig emot. Miljöorganisationer
skall inte ha sådana rättigheter, i vart fall inte när det gäller
kalhyggen, hävdar generaldirektör Monika Stridsman. Skälet Skogsstyrelsen
anser att skogsavverkning inte kan anses ”ha betydande
påverkan på miljön”. Det är för att stadfästa den principen som Änok
skall huggas ned. Om den står kvar hamnar tydligen rättsordningen i
olag.
Det här är inte juridik, det är politik. Mycket riktigt, på en direkt fråga
à propos Änok svarar landsbygdsministern Eskil Erlandsson att han
”är tveksam till” att andra än myndigheter skall få rätt att överklaga
avverkningsbeslut. ”Av principiella skäl.” Det är bara den som är part i
målet som skall få överklaga. Och när det kommer till kalhyggen är
medborgarna inte part i målet. Det är bara skogsägaren – och så staten,
förstås.
Hoppsan, tänker jag, det var nog oförsiktigt av ministern. När jag
publicerat detta lär han få sina fiskar varma. Så otidsenligt, och så på
tvärs mot allt vackert tal om miljö och delaktighet …
Ack, så feltänkt av mig. Det räcker med en vecka i Norrbotten för
att inse att Eskil Erlandsson kan sova lugnt. Eller rent av inhösta medhåll.
När folk i Piteå eller Arjeplog hör ministern säga att i skogsfrågor
skall utomstående hållas kort, tänker de inte på jaktlaget eller skoterföreningen,
som aldrig haft någon talan. De tänker på de organiserade
naturvännerna. Och då är det kanske lika bra.
”Vilka är förrädarna” frågade man i Övertorneå när det uppdagats
att tolv personer (0,4 procent) röstat på Miljöpartiet. Begrunda den
tragiska paradoxen: Just där naturen behöver skydd som bäst är naturskyddarna
som mest misstrodda (näst staten och skogsbolagen).
Jag skrev ”tragiska”. I grekisk tragedi gör inte människan det som
hjärtat och förnuftet bjuder, för hon är snärjd av makterna.
Hur har det blivit så Låt oss börja i Gotthardsberg, som inte är en
ort utan en postadress i vildmarken. Det tar en halvtimme från Arjeplog,
i rusningstrafik möter man kanske tre bilar på vägen. Här, vid
stranden av Storavan, ville Britta Åberg bygga sig en stuga, intill

föräldrarnas. Britta måste ansöka om dispens från strandskyddet som
gäller 100 meter från vatten. Men hennes tomt är bara 50 meter bred.
Arjeplogs kommun tycker att hon får bygga. Men staten, det vill säga
länsstyrelsen, säger nej. Stugan skulle inkräkta på naturen och hindra
friluftslivet. En vandrare kunde bli störd i sin naturupplevelse, förstår
man, om det vid denna strand, tio mil lång, stod elva stugor i stället för
tio. Länsstyrelsen inskärper särskilt att ”önskan om att bosätta sig nära
resten av sin familj” aldrig får åberopas som skäl för dispens.
Den störde vandraren, vars välmående befinns väga tyngre än Britta
Åbergs, är dessvärre hypotetisk. Sannolikheten för att en stockholmare
skulle söka frid vid denna strand är noll. Man åker inte åttio mil för att
avnjuta ett kalhygge.
Har jag verkligen glömt den detaljen Jo, häromåret högg markägaren
ned all skog ned till vatten, så Brittas tomt gränsar numera till
kalhygge. Vem godkände avverkningen Det var samma stat som nu
vägrar henne en stuga på tomten, med hänvisning till dess omistliga
värde för natur och friluftsliv.
Britta Åberg är långt ifrån ensam om sitt öde. Av tio bygglov vid
vatten som kommunen i Arjeplog beviljar blir sju upprivna av statsmakten
för naturens och friluftslivets skull. Och råkar myndigheten
någon gång visa förståelse för en sådan som Britta, utlöser det katastroflarm
hos de organiserade naturvännerna.
I augusti förra året JO-anmälde de landshövdingen Per-Ola Eriksson.
Naturskyddsföreningen (SNF) menar att han är ett hot mot allemansrätten,
flyttfåglarna, paddlarna, sällsynta organismer, skridskoåkarna
samt en mängd andra arter som föreningen är beredd att räkna upp vid
behov. ”Listan kan göras lång”, står det.
Eriksson hade nämligen funnit att hans tjänstemän varit väl nitiska.
Så han upphävde byggförbudet för en handfull fritidsbyggen. De låg så
förtvivlat ensligt att de omöjligen kunde störa någon. Naturskyddarna
inskärper att ensligheten aldrig får åberopas som dispensskäl. Det skall
i princip vara 100 meter från strand i hela landet. Och man ber JO
notera att Eriksson haft uppsåt att sabotera naturskyddet: ”Ibland
måste man tänka med huvudet och inte bara rida på paragrafer”, lär
han ha sagt i en intervju.
I ett program i P 1 antydde därefter SNF:s ordförande Mikael Karlsson
att kommunerna nog saknar kompetens att bedöma de många
hoten mot friluftslivet. Ett hus vid stranden kan upplevas som ett hinder
av den som går där med sin hund, förklarade han i debatten med
Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt Jansson.
Det var en replik som man sent lär glömma i Arjeplog, där det går
fjorton sjöar på en hund. Kommunen hyser 8 727 sjöar, 4 684 öar,
3140 människor och 588 hundar, på en yta som motsvarar halvtannat
Skåne. Strandsträckan, 1 500 mil, räcker till Peking och tillbaka. Om
samtliga arjeplogare, inklusive spädbarnen, bosatte sig vid vattnet
skulle det fortfarande kännas ödsligt. En halv mil mellan husen.
Kommunalrådet Flinkfeldt Jansson var inte ensam om att bli förnärmad.
”Vi har tjugoen mil till närmaste konsertlokal”, säger hon,
”tjugotre till BB. Telia river ned det fasta nätet, somliga får svårt att
ringa. Varför tror du att vi ändå väljer att bo här Det är för naturens
skull. Och då får vi höra från stockholmare att vi är så enfaldig att om
vi fick bestämma själv skulle vi förstöra den naturen.”
Britta Flinkfeldt Jansson vädrar något kolonialt i naturskyddarnas
attityd. Bestämmelsen om strandskydd passar för Vaxholm, men i
Arjeplog blir det recept för avfolkning. ”Det enda vi kan konkurrera
med är den fantastiska miljön. Det är horribelt om vi inte ens får bygga
med utsikt över vattnet.”
Så för vems skull tror hon att SNF värnar hennes stränder ”Låt mig
svara med en parallell. För några år sen uppstod en idé om ’tysta

zoner’ i landskapet där folk skulle kunna ta igen sig. Regeringen ville
lägga en sån häruppe, långt ut i ödemarken. Man skulle behöva gå i
timtal för att komma dit. Då undrade vi – för vem skall det vara Och
jag fick svaret av en kommunchef i västra Sverige. ’Det fattar du väl’,
sade han, ’att det skall vara tyst däruppe när vi kommer’.”
Ja, för vems skull värnar vi naturen Låt oss följa det spåret litet
till. Här kommer Facebook till Luleå och vill bygga en gigantisk
serverhall nära ett naturområde. Det lär varken släppa ut rök eller
giftigt vatten. Men själva byggtiden kan störa fåglarna, menar Sveriges
ornitologiska förening – och överklagar. De har en minimal chans att
vinna. Men de har tid, och det har inte Facebook. Facit: en månad
senare har kommunen utlovat sex miljoner till ett naturreservat och ett
fågelskådartorn, varpå ornitologerna drar tillbaka överklagandet. När
allt kommer omkring skulle nog pippin inte ta skada av byggplatsen.
Misstar sig den som tror att jag vill klandra fågelns vänner. De följde
bara spelets regler.
År 2004 fick folk i Jokkmokk nog av kalhyggen. Det kan man
förstå. Infarten från Gällivarehållet ser ut som ett slagfält. Kilometerlånga
hyggen där skogsbolaget inte ens brytt sig om att skona en kuliss
mot E 45. Inget vidare visitkort för en kommun som marknadsför sig
med ”unik natur”. Det lär ha hänt att skolbarn från Danmark, som
forslats ända hit för att se det vilda, grät av besvikelse när de steg av
bussen.
”Stort folkligt stöd för skogsskydd”, stod det i Norrbottens-Kuriren.
Ja, det var folkligt. Skoterföreningen och Konsum, fjällguiderna, båda
bensinmackarna, Ica, jägarna, en sameby och 34 andra lokalföretag har
skrivit på. I uppropet ”Skogsreservat för överlevnad” kunde man läsa
att kalhyggena hotade jokkmokkarnas trivsel och ekonomi, mest
turismen och renskötseln.
”Jag tror det började i Tårrajaur. Byborna hade sedan länge haft en
plats i skogen dit de for med skoter för att resonera. En dag när de kom
dit var skogen borta. Helt nedhuggen. Du kan tänka dig …”
Jägaren i Jokkmokk har stämt möte med mig i ett mörkt hörn av
hotell Gästis. Det är så inflammerat, säger han, han vill ogärna ses med
en journalist.
”Man vill kunna fara ut en kväll och njuta av den gamla skogen,
lyssna på fåglar... det är sånt man vill ha nära till, inte behöva åka 20
mil. Int’ är det kul sitta och fiska på ett kalhygge. Vid Tallholmen fanns
en fin badstrand, där har man huggit ned till vattnet. Staten experimenterar
vilt här uppe. Vet du vad contorta är för något Tallar de hämtade
från Kanada, fula och värdelösa, tål inte snötrycket, kryper som ormar
utmed backen. Fem älvar har försvunnit för oss, vad blir det kvar när
också skogarna är borta Vi ville ha en korridor utan kalhyggen mot
Pärlälven, så viltet kunde ta sig fram, hundra meter på var sida, var det
för mycket begärt Det sägs att vår framtid står och faller med vattenkraften
och skogsbolagen, men det var länge sen som det var sant. När
vi skrev på uppropet hade de kanske 80 jobb häruppe, nu är det nog
50, medan nästan 200 lever av turism. Ser du timmerbilen Det är
ingen lokal åkare. Och timret tillhör staten, inte ett öre stannar i
kommunen…”
Inte tu tal om att han uttrycker folkets mening. Så hur skall man
förstå det som hände Efter bara en vecka tog plötsligt varannan av
undertecknarna avstånd från sina egna ord. Bensinmacken, företagarna,
skoterföreningen. De hade missförstått alltsammans, hävdade de i
tidningen, och bad rent av om ursäkt. De ville verkligen inte ha några
fler reservat i Jokkmokk.
Det som hände var att några naturvänner ur SNF visade sig vara
inblandade i uppropet. Visserligen bara i utkanten, men det räckte.
Med ens kom ”skogsreservat” att betyda något helt annat än man tänkt
sig. Inte en skog som gick fri från skogsmaskinen – utan en skog där

staten stängde människan ute. Hon skulle inte få jaga, göra upp eld,
plocka ved, köra skoter. Det var i vart fall vad man trodde.
Samma personer som nyss menat att hyggena fördärvade deras
livsrum talade nu om idioter till jokkmokkare som lät sig luras av
naturmupparna från Lule, eller, ännu värre, kanske bytt sida Var de
kanske sådana där trädkramare Som skulle skrika ”mördare” till
honom som kör skogsmaskin, som Greenpeace gjorde i Pakkojåkkå
(Det var vad somliga trodde att det skreks.) Vad skall vi leva av häruppe
när ni skrämt skogsbolagen på flykten och gjort ett djävla Skansen
av resten Nej du, är du med mupparna är det sista gången jag
tankat på din mack …
Det påstås att somliga företagare som skrivit på för naturreservat
hotats med bojkott. Kanske var det så, säger Karin Beland Lindahl.
Men det räckte nog att deras barn frågade varför kompisarna säger att
pappa är dum i huvudet. Hennes avhandling, sammanfattad i rapporten
”Skogens kontroverser”, är oumbärlig läsning för den som vill förstå
utarmningen av skogslandskapet, inte bara i Norrbotten.
Frågar man svenskar vad skogen är bra för kommer dess egenskap av
massaved långt ned på listan. Först på fjärde plats, efter skog som
biologi. På första plats kommer skogen som vederkvickelse för sinnena
och själen. Så tolkar jag enkäterna där ”folkhälsan” rankas som
skogens främsta mening. (Som för jägarna i Jokkmokk.) Men Beland
Lindahl visar att just denna kvalitet som människan skattar högst inte
har någon talan i offentligheten. Exemplet Jokkmokk demonstrerar att
den knappt ens har ett språk.
För skogen har vi bara två diskurser, visar Beland Lindahl. Antingen
är den en råvara och sysselsättning. Då skall den helst huggas ned.
Eller så är den en ömtålig biotop, som skall skyddas för sin egen
mångfalds skull. Det finns lagar och mäktiga språkrör för massavedens
sak och det finns, mindre mäktiga, som värnar hackspettens och den
knottriga blåslavens välfärd. Men människans behov av skog finns inte
på samhällets karta. Det företräds inte i paneler, har varken ombud
eller talesmän.
Därför var det en enkel sak att splittra skogsuppropet. Säger man
”reservat” i Jokkmokk blir man lätt inskriven bland ”mupparna” som
anses vilja stänga ute jägaren och hans skoter ur naturen. Och det var
ju det sista som folk ville. Dessvärre är miljörörelsen inte utan skuld
till den elaka dynamiken, säger Beland Lindahl. ”De ideella naturvännerna
bryr sig mer om schlemmet än om människorna.” Schlemmet
”Ja, de rödlistade krypen.”
Jag minns en replik i Grövelsjön: ”Ge dessa typer ett förstoringsglas
och de fridlyser hela Sverige.” Det var en tämligen naturkär skogsägare
som dock fick spader när skogsekologer, som han själv anlitat,
upptäckte ovärderligt ”ekorrklös” på tallar han tänkt fälla. Jag läser
Norrbottens-Kuriren: ”Naturskyddsföreningen arbetar för hotade arter.
Borde inte snart norrbottningarna räknas dit”
Det vore kanske en idé. Lyckas man någon gång rädda en folkkär
skog är det nästan aldrig för dess skönhets skull utan av hänsyn till
knubblårsbarkflugan, spädlostan eller ängskäreplattmalen. Eller något
annat fuktigt, vars sällsynthet måste förklaras på latin.
Den som i september 1989 råkade in i Jelkaskogen utanför Porjus
möttes av en märklig syn. Ett helt jaktlag som lagt ifrån sig vapnen
och irrade kring tallarna som om de tappat något.
”De sa till mig: ’Hör på Mats, Domänverket vill hugga ner våra
jaktmarker. Sista urskogen här i trakten. Kunde du hänga dit några av
dina lavar eller vad det heter, så den blev skyddad som en sån där
nyckelbiotop’ ”
Det kunde Mats Karström inte göra, för han är en hederlig biolog.Men
man kunde alltid leta. Och så gick de ut tillsammans och fann ringlav i
mängder, och även grenlav! Ytterst sällsynt och så rödlistad som en
lav kan bli. Så gick det till när folk i Porjus räddade Jelkaskogen.

”Så märkligt det har blivit”, säger en konsulent på Skogsstyrelsen.
”När Naturskyddsföreningen grundades år 1909 fanns inga tankar på
småkrypen. Det var för att rädda skönheten åt människan som naturen
skulle skyddas.” Hundra år senare gäller det omvända. Hans (eller
kanske hennes, hen vill bli anonym) myndighet har inga instrument att
rädda en skogsdunge för att ortens barn råkar leka där. Men hittar man
en rar sandödla finns det både lagrum och naturvänner att mobilisera.
Hen finner det problematiskt att nästan alla naturskyddare är biologer.
”Börjar jag tala om landskap eller skogens sociala värde får de nåt
tankspritt i blicken.”
Det kan jag förstå, som skogsvandrat med biologer. Jag får nackspärr
av att spana bland trädkronor. De får ont i ryggen av allt snokande
på marken. Litet olika naturupplevelser blir det också.
Därför är det något av en revolution att man på Centrum för biologisk
mångfald börjat omvärdera det egna perspektivet. Det är för mycket
biotoper och sällsynta arter och för litet människa i naturvården, skriver
Johnny de Jong. Själv disputerad biolog varnar han för att när
naturvården blivit ”biologernas lekstuga” lär den tappa kontakten med
samhället. Landskapets kvaliteter kan ju faktiskt inte mätas under lupp.
”Har vackra landskap några försvarsadvokater” frågar sig DNkollegan
Jenny Jewert i en vindlande essä om skönhetens villkor. Ja,
det har de, på ledarsidorna, i insändarna, i lokalföreningar. Somliga
hävdar rent av att skönheten kan värderas. Föreningen Danske torpare
(10 000 medlemmar) kräver kompensation för förfulningen av Sverige.
De köpte sina torp i Småland för skönhetens skull, nu står en vindmölla
där och torpets värde rasar.
Annat med våra landskapsarkitekter, finner Jewert. De törs inte
säga att vindmöllan utgör visuellt buller, för det vore en subjektiv
åsikt. Jewert förväntar sig inte att de skall definiera ”det vackra”. Men
de kunde väl åtminstone tvista om vad det skulle kunna vara, när nu
alla andra har en åsikt om saken Nej, det är säkrast att hålla sig till
tekniska termer.
Där har vi det igen. Jokkmokksyndromet. Å ena sidan kubikmeter
timmer, å den andra en lista på hotade arter. Och i mitten, mellan
kalhygget och reservatet, mumlar medborgaren något ohörbart.
Att skogsindustrin talar kubikmeter, det kan man förstå. Men hur har
naturvården hamnat i aritmetiken Roger Olsson, tidigare redaktören
för Sveriges Natur, ställer sig samma fråga. Han ser det som ett
misslyckande för miljörörelsen att den inte ser människan för de
rödlistade arterna. Då blir det massaved – mot mesar. ”Representanter
för etablerade intressen munhuggs över huvudet på vanligt folk.”
Om träden har sitt Valhall blotar de säkert för Mats Karström. Och
finns det rättvisa på jorden får han en fjälltopp uppkallad efter sig.
Ingen annan svensk har räddat så mycket vacker skog åt eftervärlden.
Vuollerim, sydost om Jokkmokk, nästan på polcirkeln, har 900 själar
och en notering i världslitteraturen. Det var härifrån som Linné den 29
juni 1732 för första gången såg de fjäll han så länge trängtat efter.
Mats Karström har identifierat platsen, på några meter när. ”Myrtillus
kröson helt olika från ordinärt, i dett de växte duplo longiora, hehlt
erecta, non ramosa, contra ac alias” står det i Iter Lapponicum. Högst
ovanliga arter – och de fanns där, likadana, efter 270 år!
Mats Karström blev helt salig av upptäckten, särskilt som det var en
mycket vacker plats. Fjäll i fjärran, blommor och tallar som mindes
Carl Linné! Han kontaktade museerna i Norrbotten, Skogsstyrelsen
och kommunkontoret. Han visste att det fanns tusentals linnéaster i
Japan och Amerika som bara drömde om att få komma dit. Det skulle
ordnas exkursioner, seminarier...
Det är det speciella med Mats Karström, att han kan spåra Linnés
väg i Lappland utan att lyfta blicken. Denne antecknar sällan landskapsformer,
men noterar allt sevärt på marken. ”Frangula, Pingvicula,

Gramen tremulum non ramosum...” Kunde han ta mig till den platsen
”Nej. Jag går aldrig mera dit. Förlåt, jag kan inte prata om det... jag
trodde att när de visste på museerna.... Vad skulle jag gjort mera...”
Jag tror Mats Karström gråter. För det jag känner finns ett talesätt på
polska: Fällkniven öppnar sig själv i fickan.
Året efter hans upptäckt rullade skogsmaskinerna upp på Linnés
utsiktsplats. Resten är hushållspapper. Reklamerbjudande från Elgiganten.
Eller, om ni föredrar, hygienprodukt från Stora Enso. Märkt
”Gott miljöval”, fattas bara.
Här är det något som definitivt inte stämmer. Jag kom inte till
Vuollerim för kulturhistoriens skull utan av närmast motsatt skäl. För
att träffa mannen bakom de rödlistade krypen.
När biologiläraren Mars Karström kom till Vuollerim året 1986 var
det för en kvinnas, knappast för naturens skull. Den senare var trist
och eländig, har han fått lära på universitetet. Han minns den dag då
han kom ut i Luottåive­skogen. ”Jag fick en chock, sedan blev jag
hänförd, irrade omkring en hel dag och när jag kom till bilen mindes
jag inte namnet på en enda art jag sett. Kunde det vara sant Var jag
den förste att upptäcka Vi fick aldrig lära att något sådant fanns i
Sverige. Urgamla skäggiga tallar, kullvräkta träd och en ofattbar
rikedom av liv och dofter. Ja, det var andligt.”
Men enligt läroböckerna var det alltså fattigt. Han visar mig uppslaget
i Sveriges Nationalatlas från 1996. På kartan över områden med
”höga naturvärden” finns tjugo sådana längs motorvägarna mellan
Botkyrka och Märsta. På en motsvarande yta i Lappland är det noll.
Karström upptäckte till sin häpnad att det var en rent sydsvensk idé
som bestämde naturvärden. ”Vi fick lära oss att utgå från kärlväxterna.
Blommorna, alltså. Fanns det orkidéer, antydde det en rik och värdefull
natur. Med en sådan definition framstod halva Norrland som
naturfattigt. Ett virkeslager som kunde huggas ned med gott samvete.
Och kanske var det också meningen.”
År 1987 skapade Karström ”Steget före”, en metod att värdera naturens
rikdom som utgick från det exceptionella. Ju fler sällsynta livsformer
på en hektar, desto mer skyddsvärd natur. Varför bara blommor,
varför inte lavar, svampar eller mossa
Med det synsättet blev somliga gamla skogar rena Louvren. Mats
Karströms egen Mona Lisa stavas ”liten aspgelélav”. Den ansågs
finnas på blott nio platser i världen, tre i Sverige. När han lyckades
spåra den i flera skogar blev de världsunika. Och när Sverige år 1992 i
Rio de Janeiro lovat FN att bevara sin biologiska mångfald, blev det
för första gången möjligt att med lagens hjälp bevara gammelskogar.
Det var nog det största framsteget för landskapsvården sedan Gustav
Vasa fridlyste eken. Mats Karström kan ta åt sig en stor del av äran. Så
möter ni i eder kära skog en individ som kryper uti mossan med lupp i
handen och gps om halsen, skratta inte. Buga och tacka. Bjud ur
termosen. Det är troligen en floraväktare, Karströms lärjunge. Hittar
hon nog med rubus gillotii och martensia maritima (kod CR på
rödlistan, akut hotad) finns det en chans att er svampskog finns kvar
nästa gång ni kommer dit.
Jag sitter i Mats Karströms kök, lyssnar till hans skogsoden, som ekar
av Aspenström och Fröding.
Mats, säger jag till slut (i ungefär följande ordalag): Det här är ju
absurt. Nu har jag lyssnat till dig en hel eftermiddag. Du verkar trängta
skogen för skönheten, dofterna och andakten, precis som alla andra.
”Min första kärlek” sade du om Luottåive. Du blev så tagen, sade du,
att du inte hade ögon för allt rödlistat som kunde finnas där. Men när
du hörs offentligt handlar det bara om de rödlistade krypen. Så att vi
faktiskt tror att du och andra naturvänner vill stänga oss ute från
naturen – för schlemmets skull.

Då ger mig Karström en blick så olycklig att jag ångrar vad jag sagt.
”Så underbart det vore om alla som såg en gammelskog genast förstod
hur värdefull den var. Ja, det kan verka fånigt att komma dragande
med en lav … Men vet journalisten något bättre sätt Säger nån att
kalhyggen förfular Sverige får han till svar att det är ett känsloargument.
Skogsbolagen anser att de är vackra. Åsikt som åsikt. Hur skall
man kunna döma Och vilka skall man lyssna till, de som skriker
högst eller de som är mest ledsen Det enda sättet att få gehör för
någonting alls är genom siffror och tabeller. Visst är det sorgligt.
Ovärdigt kanske. Men snickaren behöver inte älska hammaren, den är
hans instrument. Och jag har inget bättre verktyg än de rödlistade
arterna. De är ovedersägliga, kvantifierbara, ett objektivt faktum som
inte kan ifrågasättas. Det är mitt sätt att ta ansvar. Jag hade kanske
velat göra på ett annat sätt. Men jag har inget val. Skönhet gör sig inte
i tabeller.”
Får en reporter lov att känna sorg Eller är vrede mera på sin plats
Denne Mats Karström är dömd att bli missaktad av dem vilkas sak han
tjänar. Naturskyddarna i Stockholm finner honom tvivelaktig, som
setts på snöskoter i skyddsvärd natur. Hans sätt att skydda skogen, det
enda sättet som fungerar, får vanligt folk att misstro naturskyddarna.
”De verkar bry sig mer om schlemmet än om människan …”
Under antiken var det svartsjuka gudar som iscensatte sådana
tragedier. I dag är det ”samhällsklimatet”, lika svartsjukt, men ansiktslöst,
som narrar oss att tala om natur, när det är kultur vi har i sinnet.
”Tragiska” är inte ett för starkt ord för skogsfejderna i Norrbotten. Vad
är det för princip som tvingar herr S i Vuollerim, som artikeln började
med, att ödelägga skönheten i Änok
Det tog herr S en eftermiddag att svara på min fråga. Det var historien
om norrbottningens maktlöshet mot kolonialmakten från 1700-tal och
framåt. Det mest konkreta och senaste handlade om hur staten stulit
skogen för herr S och ett tiotal andra ägare. Det kan man nog säga att
staten gjort. Det var en skamligt låg ersättning för intrånget som dessa
ägare fick när länsstyrelsen året 2007 gjorde naturreservat av Kamajokk.
Var de missnöjda med beloppet kunde de alltid stämma staten,
fick de höra. På egen risk, vill säga. Det senare kunde inte uppfattas
som annat än ett hån.
Jag kan förstås inte veta om herr S haft en annan syn på naturvärden
om inte detta hänt. Men nu har äganderätten blivit honom helig och
överordnad alla andra hänsyn. Hans vita Volvo är bemålad med
kampparoller och citat ur grundlagen och i hans skog står det plakat
med bittra utfall mot länsstyrelsen och ”deras anhang ’Skydda
skogen’”. Så stor är hans revanschlusta att ju mera värdefull Änok
framstår i andras ögon, desto mer angeläget tycks det för herr S att
hugga ned den.
Han är inte den förste som är beredd att förstöra något värdefullt för
att bekräfta att han verkligen äger det. Man tycker att den rimliga
reaktionen från statens sida vore att göra Änok till ett reservat och
betala hederligt denna gång. Men Skogsstyrelsen gör tvärtom: ställer
sig bakom herr S extrema tolkning av äganderätten.
Låt mig påminna om vad Änokmålet gäller. Det gäller samma två
principfrågor som dök upp redan när jag började denna resa, bland de
nedhuggna tallarna utanför Hans Åfelts fönster. Är Änokskogen bara
en industriråvara, som Skogsstyrelsen hävdar, eller är den dessutom ett
landskap, människans miljö, alltså kultur – Skogen vi ärvde Och för
det andra: skall de svenskar som inte äger skog ha rätt att invända mot
beslut som påverkar framtidens landskap Medborgarna i Storfors,
naturvännerna i Lappland, fjällguiderna, jägarna
Det har de enligt Århuskonventionen, som Sverige undertecknat
och enligt EU-rätten, som binder svenska myndigheter. Men inte enligt
Skogsstyrelsen och inte enligt Eskil Erlandsson, som menar att när det
kommer till kalhyggen är ingen annan än skogsägaren och Erlandssons

skogsstyrelse part i målet.
Då är det dags att fråga varifrån minister Erlandsson fått mandat att
driva denna ståndpunkt. Det lär inte vara från riksdagen, det vill säga
Sveriges folk.
Maciej Zaremba
maciej.zaremba@dn.se “
“Källor och litteratur
Karin Beland Lindahl: Skogens kontroverser. En studie om plats och
politik i norra Sverige, IFS Forskningsrapport 2009/3.
Jenny Jewert: ”Inte av bröd och brädor allena”. Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademiens Tidskrift nr 5/2011.
Johnny de Jong: ”Mångvetenskapligt” i Biodiverse nr 4/2011.
Roger Olsson: ”Som om människor spelade roll”, i ”Hundra år av
envishet”, Naturskyddsföreningen 2009.
Ola Sandstig: ”Skriet från vildmarken”, Filter nr 22/2011.
Domen i fallet Änok: Förvaltningsrätten i Luleå. Dom 2011–10–21 i
mål 446–11 D5.
Skogsstyrelsens överklagande av domen ovan: 2011–11–11. Dnr A
47836–2009, A 47878–2009.
Rättelse: Beklagligtvis blev professor Lars-Gunnar Romells namn
felstavat i tisdagens artikel.”

DN 16 maj 2012:
”Nej, Zaremba, varken lagen eller vi kräver
kalhyggen”
“Felriktad kritik. Maciej Zaremba hävdar i sin välskrivna artikelserie
att lagen och Skogsstyrelsen kräver kalhyggen. Det stämmer
inte. Vår policy är att hyggesfritt skogsbruk bör öka. Det är också
så att Skogsstyrelsen är en myndighet som genomför den beslutade
skogspolitiken. Kritiken bör i stället riktas till det politiska systemet,
skriver Monika Stridsman.”
“I DN:s artikelserie ”Skogen vi ärvde” diskuterar Maciej Zaremba
den svenska skogspolitiken och hur den tillämpas. Zaremba driver sina
teser på ett mycket effektfullt sätt. Problemet ur vårt – och den
allmänintresserade läsarens – perspektiv är att argumentationen är
ensidig, behäftad med sakfel och i långa stycken felriktad.
Låt mig säga att vi från Skogsstyrelsens sida självklart uppskattar
en granskning och diskussion av skogspolitikens tillämpning och vår
roll. Att låta åsikter brytas mot varandra är ett sätt att flytta fram positionerna
och öka tydligheten.
Ur bland annat det perspektivet är det anmärkningsvärt att Zaremba
och DN ägnar fem stora artiklar åt att angripa Skogsstyrelsen och
andra, utan att ge ifrågasatta parter möjlighet att svara på frågor och
bemöta påståenden i artiklarna.
Läsaren förleds att tro att Zarembas texter är lika objektivt sanningsenliga
som de är välskrivna. Det är de inte. Naturligtvis finns flera
viktiga poäng i artiklarna. Exempelvis är resonemanget i den avslutande
delen om människans plats, ibland klämd mellan skogsbrukets och
de rödlistade arternas intressen, mycket tänkvärt.
Och naturligtvis är vi självkritiska. Vi arbetar hela tiden med att
förbättra det som i dag inte fungerar optimalt. Till det hör frågan om
jäv, där Zaremba tar upp ett exempel från Gotland. I det aktuella fallet
har inget fel begåtts av handläggaren utifrån våra riktlinjer. Men
riktlinjerna ska ses över.
I en artikel hävdas att Skogsstyrelsens tillstånd för avverkning inte
kan överklagas. Men en avverkningsanmälan är just en anmälan, som
markägaren enligt skogsvårdslagen är skyldig att göra. Syftet är att vi
ska kunna prioritera det mest angelägna och agera för bättre miljöhänsyn
och föryngringsåtgärder. Efter sex veckor kan markägaren genomföra
det som är planerat om inte vi har gett andra direktiv.
Det finns alltså inget beslut som kan överklagas såvida vi inte har
hört av oss. Däremot har Zaremba rätt i att vi kan vässa våra klor
ytterligare när det gäller rådgivning och tillsyn kring miljöhänsyn vid
avverkning. Det arbetet pågår.
Skogsstyrelsen är en myndighet. Det innebär att vårt uppdrag är att
genomföra den av regering och riksdag beslutade skogspolitiken i
praktiken.
Det innebär också att den som kritiserar Skogsstyrelsen för den
rådande politiken skjuter vid sidan av måltavlan. Det ingår inte i myndighetens
uppgifter att omforma politiken, eller att med egna fria tolkningar
åstadkomma en praxis vid sidan av den fastlagda linjen. Gjorde
vi så skulle vi inte bara agera stick i stäv med vår uppdragsgivare, utan
också med demokratiska grundprinciper.
Vi ska tillämpa, utvärdera och vid behov föreslå förändringar av
politiken. Först efter ett avgörande i det politiska systemet ska vi agera
utifrån detta.
När myndighetsföreträdare gör egna tolkningar av politiken utifrån
personliga åsikter, kallar jag det inte ”civilkurage” utan i stället djupt

odemokratiskt. Vårt eget tyckande ska inte styra skogspolitiken. Det
gör de folkvalda, alltså ytterst folket.
Också juridiken måste vägas in. I den sista delen av serien skildrar
DN fallet med Änokdeltat, där Skogsstyrelsen överklagat förvaltningsdomstolens
beslut att neka avverkning.
Det är verkligen inte så som Zaremba hävdar att vi ”kämpar… för
att denna skog skall huggas ned”. Men rättsläget är oklart, klargörande
domar saknas. Först efter ett tydligt domslut får det politiska systemet
tillräcklig vägledning för nya och möjligen skarpare regler.
Den oheliga allians med skogsnäringen som Skogsstyrelsen anklags
för i artikeln ”Skogens maffia” finns naturligtvis inte.
Däremot vill vi ha en rak och öppen dialog med hela skogssektorn,
inte minst för bättre miljöhänsyn i skogen. Att misstänkliggöra Skogsstyrelsen
för att vi talar med näringen är som att ställa en båt till svars
för att den är omgiven av vatten. En sektorsmyndighet som inte resonerar
med sin sektor lär ha små möjligheter att nå resultat.
I regeringens proposition ”En skogspolitik i takt med tiden”
(2007/08:108) är hållningen tydligt uttalad: hela sektorn har ansvar
för miljön, och de åtgärder som behövs för att bevara natur- och
kulturmiljövärdena är ett gemensamt ansvar för myndigheter och
skogsbruk.
Skogsstyrelsen delar regeringens och många andras bedömning att
hänsynen till natur- och kulturmiljövärden i skogen behöver förbättras.
Vårt uppdrag här är klart formulerat: Vi ska samverka med
näringen för att nå ett bättre resultat i miljöfrågorna. Vi utarbetar nu
tydligare uppföljningsmetoder för bättre samsyn om hur resultaten ska
tolkas.
Men ansvaret för att se till att hänsynen verkligen ökar ligger på
näringen. Grundprincipen ”frihet under ansvar” är fastslagen av riksdagen.
Vi har sedan en tid skärpt vår tillsyn av skogsvårdslagen. Vi ser
utöver det en stor möjlighet till konkreta förbättringar av skogsbrukets
miljöhänsyn i samtalsmodellen. Projektet ”Dialog om miljöhänsyn”
syftar bland annat till att skapa en gemensam målbild inom sektorn för
vad som är god miljöhänsyn. Mycket återstår, men vi tycker oss vara
på god väg.
Maciej Zarembas artiklar är skrivna med patos och litterär finess.
På några punkter har dock det känslomässiga anslaget ställt sig i vägen
för förmedlandet av korrekta fakta.
Mest flagrant blir det kanske i avsnitt 3 i serien, med rubriken
”Motorsågsmassakern”, som bygger på en helt felaktig utgångspunkt.
”Det finns alternativ, men lagen kräver kalhyggen” hävdas det. Sedan
följer en fantasifull fiktiv rättegång kring fallet Harald Holmberg
utanför Lycksele.
Skogsvårdslagen kräver inte kalhyggen. Det gör inte heller
Skogsstyrelsen. Lagen medger en rad olika skogsbruksmodeller – även
de metoder som vi bedömde skulle ge för dålig återväxt på Holmbergs
marker, kan fungera under andra förutsättningar.
Vi har en policy för hyggesfritt skogsbruk som slår fast att det bör
öka. Vi har från och med i år en person på varje distrikt med särskilt
ansvar för frågan. Vi har bett Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att ta
fram en aktuell kunskapssammanställning kring hyggesfritt skogsbruk.
Till sitt imaginära vittnesbås kallar Zaremba en rad forskare och
andra sakkunniga. De har en sak gemensamt: de styrker artikelförfattarens
teser. Ingen motvikt ges, ingen annan röst får komma till tals; då
skulle bilden riskera att nyanseras på ett sätt som inte passar syftena
med texten.
Det förhållningssättet är raka motsatsen till den samtalets väg som
vi har valt, och som vi är övertygade om kommer att leda till
förbättringar för miljön i skogen.
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen”
“Allt om: Skogen vi ärvde”

DN 16 maj 2012:
”Därför behövs en ny skogspolitik”
“Vi behöver en helt annorlunda skogspolitik med bland annat en
ny skogslag för att kunna hantera de utmaningar som den svenska
skogen och skogsbruket står inför, skriver Naturskyddsföreningen
i en replik.”
“Maciej Zarembas artikelserie i DN om tillståndet i den svenska
skogen har skapat många reaktioner. För oss som arbetar med skogen
har artiklarna varit ännu en sorglig bekräftelse på läget i det svenska
skogslandskapet, det som vi inte längre kan kalla ”skogen”. Resultatet
av den nuvarande skogspolitiken är tydligt och slutsatsen enkel: vi behöver
en helt annorlunda skogspolitik med bland annat en ny skogslag
för att kunna hantera de utmaningar som den svenska skogen och
skogsbruket står inför. Den svenska skogspolitiken har varit oförändrad
i över 20 år och tar inte hänsyn till vare sig ökade kunskaper eller
nya samhällsmål.
Sedan skogspolitiken slogs fast 1992 har bland annat följande hänt:
1) Riksdagen har lagt fast miljömål som anger vilken miljökvalitet
som ska råda i naturen. För skogen gäller miljökvalitetsmålen
”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” som anger det
tillstånd som ska uppnås. Myndigheternas utvärderingar visar dock att
målen inte kan nås och slutsatsen är att det inte räcker att riksdagen
sätter upp mål så länge skogsnäringens intresse i praktiken alltid får gå
före. Miljön måste jämställas med produktion – inte underställas.
2) Sverige har 2010 under ett FN-möte i Nagoya, Japan, drivit fram ett
internationellt åtagande om att skydda 17 procent av vår landyta för att
våra växter och djur ska kunna klara sig in i framtiden. Detta gäller
naturligtvis inte minst skogsmarken och allra främst den produktiva
skogen där flest hotade arter lever.
3) Vi har gått med i EU och därmed tagit på oss att genomföra bindande
regler om miljön som bland annat berör skog. I EU-direktiv slås
fast att arter och naturtyper ska ha en gynnsam bevarandestatus, alltså
inte vara hotade vare sig i dagsläget eller på sikt. Vi i Sverige har långt
kvar till att nå målen för arter och naturtyper i skogen som omfattas av
fågel- respektive art- och habitatdirektivet. Vi har inte ens klarat av att
införliva EU:s artskyddsbestämmelser så att de gäller i skogsbruket på
ett tydligt sätt. Viktiga arter dör ut och trängs undan allt mer för att vi
inte lever upp till våra åtaganden inom EU.
3) Klimatförändringen och utsläpp av växthusgaser har seglat upp som
en av mänsklighetens ödesfrågor. De nordliga barrskogarna och skogsmarken,
och därmed skogsbruket, har en central roll att spela i det
sammanhanget genom att växande träd – men på våra breddgrader
även skogsmarken - binder, och kan binda ännu mera, kol från atmosfären.
Dessutom har biobränslen en nyckelroll i omställningen till ett
fossilfritt energisystem.
4) Sverige har ratificerat Århuskonventionen, och därmed åtagit sig att
säkra allmänhetens, bland andra miljöorganisationers, rätt till information
och deltagande i beslutsprocesser, och rätt till att föra talan i frågor
som rör miljön. Detta är inte genomfört inom skogsbruket. Ansvarig
myndighet, Skogsstyrelsen, har dessutom överklagat Naturskyddsföreningens
rätt att föra talan trots att Förvaltningsdomstolen givit
föreningen den rätten.
5) Kunskaperna om ekosystemtjänsterna, de tjänster naturen ger men
som sällan bokförs i ekonomin, har ökat. Vi ser en växande politiskt
insikt i att ekosystemtjänsterna är oumbärliga för människan och sam-

hället. Inför konferensen Rio +20 lyfter regeringen fram behovet av
prissättning och värdering av ekosystemtjänster. I dag sker ingen sådan
värdering av skogens ekosystemtjänster, till exempel beträffande leverans
av livsmiljöer för växter och djur, kolbindning, vattenhushållning
och miljö för rekreation och naturupplevelsebaserad turism.
Kort sagt: en lång rad beslut har fattats sedan 1992 som alla påverkar
skogen och skogsbruket. Miljömålen nås inte. Vi uppfyller inte
våra åtaganden. Dessutom har anspråken på skogen ökat samtidigt
som det blir allt mer uppenbart att den landskapsomvandling som sker
genom dagens intensiva skogsbruk starkt missgynnar de människor
som lever på landsbygden och de nya verksamheter som växer fram
inom exempelvis besöksnäringen. Naturskyddsföreningen anser därför
att tiden är mogen för att ta fram en ny skogspolitik. Utgångspunkter
bör vara:
• Hållbart nyttjande av skogen utifrån hållbarhetsbegreppets tre dimensioner.
Dock måste det finnas en insikt i att den ekologiska hållbarheten
är grunden för de övriga två begreppen: ekonomisk hållbarhet likväl
som social dito är bägge beroende av den långsiktiga ekologiska
hållbarheten i skogen. De ökade anspråken på skogen medför att frågan
om hur vi, från ett samhällsperspektiv, ska använda skogen på
bästa sätt är en nyckelfråga. Skogens roll att tillhanda råvara till vår
skogsindustri är endast en av flera roller som skogen har.
• De ekosystemtjänster som skogen levererar ska upprätthållas och
dessa tjänster bör värderas där så är möjligt och lämpligt. I förlängningen
bör utredningen se på hur samhället, när så är lämpligt och
nödvändigt, bäst kan och bör betala för sådana tjänster.
samhället. Brukningsmetoder, omloppstiderna mellan avverkningarna
och skydd av skog måste ses över i syfte att ännu bättre binda kol över
den närmaste kritiska 40-årsperioden.
• Skogsbruket ska utformas så att vi når de miljökvalitetsmål som
riksdagen har lagt fast, och uppfyller våra åtaganden inom EU och FNkonventioner.
Särskild uppmärksamhet bör ges åt Århuskonventionen,
konventionen om biologisk mångfald och art- och habitatdirektivet.
• Att synergieffekter mellan framför allt bevarande av biologisk
mångfald, kolbindning och tillhandahållandet av andra ekosystemtjänster
tas tillvara inom skogen och skogsbruket.
Om vi ska klara de utmaningar som samhället står inför behövs
omfattande förändringar. I dag vet vi att vi inte ens klarar gårdagens
krav inom den rådande politiken. Allt tyder på att det blir ännu svårare
att klara morgondagens. Vi kan inte längre låtsas om som om ingenting
har hänt sedan 1992.
Hur skogen sköts och hanteras är en fråga som inte endast berör skogsbruket.
Levande skogar nu och i framtiden ligger i hela det svenska
samhällets och alla medborgares intresse. Sverige behöver en ny
skogspolitik.
Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen
Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen”
• Skogen och skogsmarkens förmåga att binda kol ska utnyttjas på ett
optimalt sätt. Klimatsituationen är akut och extremt hotfull för hela

DN 16 maj 2012:
”Besluten om skogen måste beakta alla dess
värden”
“Skogen är värd all uppmärksamhet den kan få – av den enkla
anledningen att människor i framtiden kommer att behöva den
mer än någonsin. DN:s artikelserie ligger därför helt rätt i tiden.
Men med sitt snäva perspektiv befäster den tyvärr den negativa
bild av skogsbruk som länge varit legio i medierna, skriver 15
skogsforskare i en replik.”
“DN-journalisten Maciej Zarembas artiklar om den svenska skogen
och skogsbruket lyfter fram viktiga frågor. Men bilden haltar. Det
snäva perspektivet skymmer skogens roll i samhället och att den också
är en av lösningarna på klimatproblemet. Som framgår av hans artiklar
ställs målkonflikten mellan naturvärden och skogsproduktion nu på sin
spets. De svåra politiska avväganden som krävs måste grundas på
värdeneutrala kunskaper som beaktar skogens alla värden.
Maciej Zaremba målar sin bild av skogen med stor känsla. Han ser
den som en närmast helig plats och avverkning som ett helgerån. ”Det
ser ut som första världskrigets Verdun”, utbrister han och minns sitt
hemlands väna lövdungar. Och visst är det lätt att hålla med, inte minst
på grund av de bilder från nyupptagna hyggen eller förföriskt vackra
urskogar som beledsagar hans texter. Helt visst har han också funnit
ofullkomligheter och sådant som behöver rättas till. Effektivt illustrerar
han den eskalerande målkonflikten mellan naturvärden och virkesproduktion.
Men ingenstans ens antyder Zaremba att skogsbruk har något gott
med sig. Och i urvalet av källor har han uppenbarligen varit noga med
att undvika sådana som kunnat ”rubba hans cirklar”.
Vi som dagligdags arbetar med skogsforskning förundras därför
över hans arbetsmetoder – och över urvalet av vetenskapliga källor till
artiklarna. Under arbetets gång bör Zaremba rimligen också ha stött på
personer i skogsbruket som berättat om den naturhänsyn som i dag är
regel i svenska skogar. Att högstubbar och evighetsträd inte står där av
en slump. Att perspektivet på naturvårdsåtgärderna måste vara mycket
långsiktigt.
Frågan om kontinuitetsskogsbruk och trakthyggesbruk, som ges så
stort utrymme i artiklarna, är av mycket gammalt datum. Den tycktes
avgjord då blädning (en form av kontinuitetsskogsbruk) övergavs i
början av 1950-talet på grund av den svaga återväxten . Dock utan att
förbjudas, som Zaremba antyder. I dag är det åter en debattfråga – men
kunskapen om kontinuitetsskogsbruk är ännu låg. Men så mycket vet
vi som att det är en dyrare brukningsform och att den bara kan tillämpas
i viss typ av skog. Om den innebär fördelar för den biologiska
mångfalden är en av de saker som återstår att ta reda på. Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU har därför startat forskning som om några år
kan höja kunskaperna inom detta komplexa område.
Vi möter också behovet av mer kunskaper om skog i samhällsperspektiv
med tvärvetenskaplig forskning i ordets vidaste betydelse. Det
stora forskningsprogrammet Future Forests, som drivs av SLU, Umeå
Universitet och Skogforsk, har just ett sådant anslag. Här arbetar produktionsforskare,
naturvårdsforskare, statsvetare, konfliktforskare och
filosofer tillsammans med representanter för markägare, friluftsmänniskor
och naturorganisationer. I sådana konstellationer belyser man
skogen ur alla aspekter och arbetar gemensamt för att identifiera och
överbrygga konfliktfrågorna. Ambitionen är att hitta balanspunkter
mellan de stadigt allt högre krav och större anspråk som ställs på skogen
från olika håll: Mer råvaror, mer bioenergi, bättre förutsättningar
för den biologiska mångfalden, större hänsyn till rekreations- och
upplevelsevärden.

En beskrivning av skog och skogsbruk blir ofullständig om den inte
också belyser frågorna ur samhällsperspektiv. Den svenska skogen,
liksom alla världens skogar, befinner sig i dag i ett helt nytt skede. De
spelar en huvudroll när den länge närda visionen om hållbar utveckling
nu måste förverkligas.
Satsningen på forskning av den ovan nämnda modellen tar avstamp
i just denna insikt. Skogen är en av jordens mycket få och i verklig
mening eviga resurser. Den pågående klimatförändringen har satt strålkastarljus
på de möjligheter som skog och grön produktion erbjuder. I
hela världen pågår utfasningen av klimatskadliga, fossila energislag.
Skogen med dess klimatneutrala råvaror och bioenergi är ett av spåren
bort från oljeberoendet. Det är en i hög grad internationell fråga – men
som också möter helt motstående samhällsmål. Några exempel:
EU:s så kallade RES-direktiv anger att 20 procent av medlemsländernas
energi ska komma från förnybara energikällor år 2020. Då ska
också den totala energiförbrukningen ha minskat med 20 procent och
10 procent av transporterna baseras på biobränslen. För att ha en chans
att nå dessa viktiga mål krävs kraftigt ökade uttag av biomassa – och
tillväxthöjande åtgärder i skogen.
Mot dessa mål står FN:s konvention om biologisk mångfald som
anger att skogsbruk senast 2020 ska bedrivas på ett sätt som bevarar
skogens biologiska värden. Sverige ratificerade konventionen redan
1994 och dess ramar anges såväl i miljöbalken och miljökvalitetsmålen
som i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002.
På samma sätt krockar de båda svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan
och Ett rikt växt- och djurliv. Ur klimatsynpunkt är det
till exempel rätt att gödsla skogen för att den ska binda koldioxid och
ge mer biobränsle. Samtidigt vet vi att skogsgödsling i stor skala kan
ha negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.
De här exemplen visar vilka svåra målkonflikter som politikerna nu
har att hantera. Förutom att klimat- och naturvårdsaspekter går på tvärs
med varandra ska också etiska, sociala och kulturella aspekter vägas
mot företagsekonomiska och äganderättsliga aspekter.
Den svenska skogspolitiken står därför inför sin kanske största utmaning
någonsin när den ska navigera i denna komplicerade verklighet.
Besluten måste fattas med bästa vetenskapliga, och allsidigt belysta,
kunskap som grund. I den politiska beslutsprocessen möter forskningsresultaten
ideologiska, ekonomiska, kulturella och känslomässiga
argument – som också kräver kunskap för att kunna hanteras rätt.
Uppgiften för oss i forskningen är att leverera dessa kunskaper –
som måste vara tillräckligt robusta för att stå starka i den i den demokratiska
processen. Men lika mycket är det politikers och andra
beslutsfattares uppgift att ge vetenskaplig kunskap den tyngd den
förtjänar i besluten.
Skogen är värd all uppmärksamhet den kan få – av den enkla anledningen
att människor i framtiden kommer att behöva den mer än
någonsin. DN:s artikelserie ligger därför helt rätt i tiden. Men med sitt
snäva perspektiv befäster den tyvärr den negativa bild av skogsbruk
som länge varit legio i medierna. Skogen har i sekler varit Sveriges
ekonomiska ryggrad. De ofullkomligheter i och omkring skogsbruket
som Zaremba sett förtjänar att lyftas fram – men får inte skymma de
möjligheter som ett hållbart brukande av skogen rymmer.
Tomas Lundmark, dekanus, fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Annika Nordin, prodekan, fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Kevin Bishop, professor, SLU Uppsala
Christer Björkman, professor, SLU Uppsala
Göran Ericsson, professor, SLU Umeå
Peter Högberg, professor, SLU Umeå
Stig Larsson, professor, SLU Uppsala
Hjalmar Laudon, professor, SLU Umeå
Jon Moen, professor, Umeå universitet
Thomas Moritz, professor, SLU Umeå
Ove Nilsson, professor, SLU Umeå
Urban Nilsson, professor, SLU Alnarp
Torgny Näsholm, professor, SLU Umeå
Camilla Sandström, docent, Umeå universitet
Jan Stenlid, professor, SLU Uppsala “

DN 16 maj 2012:
”Skogen är vårt levebröd”
“Om skogsbygderna i framtiden ska fortsätta att bidra till
Sveriges välstånd och utveckling, kan inte den allra mest extrema
naturvårdssynen tillåtas härja fritt, skriver skogsentreprenören
Pelle Sallin i en replik.”
“De senaste veckorna har stridsropen mot Svenskt skogsbruk och
glesbygden skallat i massmedierna. I SR:s ”Godmorgon, världen!”,
SVT:s ”Rapport” och ”Uppdrag Granskning” och i Dagens Nyheter
där Maciej Zaremba totalsågat svenskt skogsbruk.
Undertecknad, som både är skogsägare och företagare och arbetar
med skog och skogsbruk i Norrlands inland, blir alldeles häpen över
den okunskap och hätskhet som kännetecknat mediernas rapportering
om hur verkligheten ser ut i den svenska skogen.
Teknikerna att attackera dagens skogsbruk är olika.
Förminskningen av skogens betydelse för Sverige och Norrlands
inland är en teknik. Po Tidholm, i ”Godmorgon, världen”, hänvisar till
att export av skogsprodukter ”bara” bidrar med 2,7 procent till BNP,
sysselsätter ”bara” 1 procent och att skogsjobben helt försvunnit i
vissa inlandskommuner. Po Tidholms slutsats är att skog och skogsbruk
är ett särintresse utan större ekonomisk betydelse.
Verkligheten är att Sverige i dag är lika beroende av skogen som
någonsin förr. Skogssektorns samlade klimateffekt är större än hela
Sveriges utsläpp av CO2. Värdet av exporten betalar för hela den
svenska importen av drivmedel till våra personbilar/lastbilar. Biobränsle
från i första hand skogen är Sveriges viktigaste energikälla,
större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Och dessutom – fanns
inte skogsbruket skulle det troligen inte finnas några inlandskommuner
överhuvudtaget.
Förfalskningen av den Svenska skogshistorien är en annan teknik
som utvecklats av bland annat Maciej Zaremba i DN. Han driver tesen
att skogen på tre generationer förvandlats från skog till vedfabrik.
Sanningen är att skogen i Sverige brukats och tidvis missbrukats under
många hundra år. Bergsbruk ödelade stora områden i Mellansverige
när gruvdriften krävde ofantliga vedmängder. Stora områden i söder
förvandlades av betesdjur till hedlandskap. Plockhuggningen vid
industrialismens genombrott skapade tras- och restskogar i stora delar
av Norrland.
Förtalet av skogsbrukets naturvårdsarbete är en teknik som förfinats
i ”Uppdrag gransknings” reportage om skogsbruk i Karelen. En kompromisslös
Naturskyddsförening förkastar allt det arbete som utförs i
skogscertifieringsföretagen. Denna gång ställdes FSC vid skampålen
för att ha godkänt avverkningar i ”urskogar” i ryska Karelen. WWF
misstänkliggörs för att man samarbetar med Ikea.
Samsynen mellan skogsbrukets företrädare och certifieringsföretagen
har sin grund i kunskap. Biologisk mångfald, socialt ansvarstagande
och generell hänsyn är viktiga delar i skötseln av skogsekosystem.
Insikten om och förståelsen för skogslandskapet har lett fram till
EKO-parker i Sveaskogs tappning, Skogsindustriernas miljöhänsyn
och naturvårdsavtal, biotopskydd på den privata sidan. Naturvårdsarbetet
i den svenska skogen har revolutionerat skogsbruket. Naturhänsyn
i dagens skogsbruk ger förutsättningar för biologisk mångfald i
kommande skogsgenerationer.
Förvrängningen när skogsekosystemen ska skildras är en paradgren
hos flera naturskyddsorganisationer. Favoritjämförelsen är den mellan
vår boreala barrskog och regnskogen eller sydliga lövskogar.
I själva verket är våra nordliga barrskogar mycket robusta ekosystem
som med jämna mellanrum blir utsatta för katastrofer i form av, i

första hand brand, men också insektsangrepp och stormar. När stora
arealer brinner blir ofta bara några äldre tallar de enda överlevande på
hygget. Livet på brandfältet börjar om. På lite bördigare marker etablerar
sig först lövskog som småningom blir skydd för granen som
trivs med att komma underifrån. På en magrare mark med överlevande
tallar startar en ny generation tallskog. På vissa av dessa blir det en
monokultur av tall. Principen för modernt skogsbruk följer precis
denna naturens visa ordning.
Om skogsbygderna i framtiden ska fortsätta att bidra till Sveriges
välstånd och utveckling, kan inte den allra mest extrema
naturvårdssynen tillåtas härja fritt. Kunskap om både historien,
biologin, ekonomin och verkligheten ska inte få förvrängas. Inte heller
bör Stockholmsbaserade massmedier okritiskt svälja och ensidigt
basunera ut populistiska särintressens budskap.
Pelle Sallin, skogsentreprenör i Jämtland”

Socialdemokraterna Stockholm 2012-02-15:
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Palestinier och israeler är hårt drabbade av många decenniers konflikt.
I konfliktens spår ligger raserade möjligheter till utveckling och
krossade fredsinitiativ. Både israeler och palestinier har rätt till frihet,
utveckling och säkerhet. Alla parter måste därför avstå från våld och
möjliggöra fredsförhandlingar. Israel är den starkaste parten i konflikten
och har därför ett särskilt ansvar. Utbyggnaden av illegala bosättningar
samt muren på ockuperad mark, ockupationen av Västbanken
och Östra Jerusalem samt blockaden av Gaza måste upphöra.
Krigen i Gaza och Libanon har visat att militärt våld inte kan leda till
en lösning på denna svåra konflikt. Endast fredsförhandlingar, där alla
relevanta parter deltar, kan leda till verklig fred och säkerhet. En uthållig
fred som vilar på att alla berörda parter respekterar folkrätten,
FN:s resolutioner och rätten till en fredlig samexistens.
Under hösten 2011 beslöt Israel om en massiv utbyggnad av de folkrättsligt
illegala bosättningarna, främst i Östra Jerusalem. Denna utbyggnad
utgör ett direkt hot mot en tvåstatslösning och måste upphöra.
Östra Jerusalem är den självklara huvudstaden i ett fritt Palestina. För
att markera mot bosättningspolitiken bör Sverige föreslå att EU-kommissionen
överväger lämplig EU-lagstiftning för att motverka finansiella
transaktioner till stöd för bosättningarna.
Vi socialdemokrater anser att Sverige bör erkänna Palestina. Frågorna
om ett svenskt erkännande av staten Palestina samt palestinskt medlemskap
i FN är högaktuella. Tyvärr har regeringen slagit in på en
felaktig väg och hävdar att det först måste finnas ett fredsavtal på plats
innan Sverige kan erkänna staten Palestina. Denna syn delas inte av de
cirka 130 länder som redan har erkänt Palestina som självständig stat.
Om man villkorar ett erkännande på det sätt som den svenska regeringen
gör innebär det i praktiken att beslutanderätten överlåts åt den
israeliska ockupationsmakten. Israel får avgöra när Sverige kan erkänna
Palestina. En sådan hållning är orimlig.
Att vänta med ett erkännande av staten Palestina ger bara dem som vill
omöjliggöra en framtida palestinsk statsbildning andrum att fortsätta
sin politik. Ett erkännande av staten Palestina från Sverige och ett stort
antal andra länder är förmodligen det bästa sättet att visa att det internationella
samfundet är fast beslutet att stödja en tvåstatslösning. Därmed
skapas utsikter för reella fredsförhandlingar.
Nyligen har också Fatah och Hamas enats om att tillsätta en samlingsregering
för att förbereda parlaments- och presidentval i Palestina.
Detta är en positiv utveckling som vi socialdemokrater välkomnar.
Omvärlden bör samarbeta med en palestinsk samlingsregering och inte
begå samma misstag som efter det palestinska valet 2006.
Vi socialdemokrater anser att Sveriges röst för fred, frihet och folkrätt
måste vara kraftfull, i såväl EU som FN. Sverige ska därför erkänna
staten Palestina och regeringen bör tydligt deklarera att man avser att
rösta ja i FN:s generalförsamling när frågan kommer om att uppta
Palestina som medlem av Förenta Nationerna.
Sveriges anseende har skadats av att regeringen låtit Folkpartiet hålla i
taktpinnen. Sverige röstade som enda nordiska land nej till Palestinas
medlemskapsansökan i Unesco. Med denna nejröst anslöt sig Sverige
till en minoritet av 13 andra länder. Hela 107 länder röstade ja i
Unesco.
Sverige kan bättre i utrikespolitiken.
* * *

I drygt ett år har kampen för demokrati, frihet och mänsklig värdighet
böljat över Nordafrika och delar av Mellanöstern. Diktatorer har fallit,
krig har utkämpats, tusentals människor har förlorat livet och hundratusentals
människor har gått ut på gator och torg för att kräva sin rätt. I
flera länder har vägen mot demokratiska val inletts och val har hållits.
Men omvandlingen från diktatur till demokrati kommer att kantas av
många problem och bakslag. Varje land är unikt och måste behandlas
på sådant sätt. Situationen i Tunisien visar exempelvis positiva tecken
medan det snarare är motsatsen i Egypten.
Världens länder bör samarbeta med dem som vinner demokratiska val,
oavsett valutgång. Det är kontraproduktivt att å ena sidan förespråka
demokrati men å andra sidan inte respektera resultat i demokratiska
val. När Hamas vann valet i Palestina 2006 valde omvärlden att bojkotta
den palestinska regeringen vilket ledde till att stora delar av
befolkningen i Mellanöstern tyckte att EU och USA hycklade. Vi
socialdemokrater kritiserade tidigt därför både EU och den svenska
regeringen. Vi menade att demokratiska valresultat ska respekteras
även om resultatet blir ett annat än det man önskat. Idag finns en bred
medvetenhet om att den förda politiken var ett misstag.
Dessvärre är exemplen på kontraproduktiv politik många. USA och
många EUländer höll länge arabvärldens diktatorer under armarna i
utbyte mot stabilitet, olje- och gasleveranser samt hjälp med att stoppa
flyktingströmmar. Detta förhållningssätt måste nu en gång för alla
läggas på historiens skräphög. Kortsiktiga intressen om stabilitet och
ekonomisk vinning får inte överskugga det långsiktiga intresset av att
stödja våra värderingar och därmed människors rättmätiga krav på
demokrati och mänskliga rättigheter. Om EU istället varit sina värderingar
trogen hade man stöttat utveckling och demokrati som leder till
hållbar stabilitet.
Vi socialdemokrater har under flera år kritiserat EU:s hållning gentemot
regionen. Idag delar allt fler denna inställning. Herman van
Rompuy, Europeiska rådets ordförande, skrev i en debattartikel för
knappt ett år sedan att ”Vi måste erkänna att vi tidigare inte alltid har
levt upp till våra egna värderingar utan i stället prioriterat stabiliteten i
regionen och till och med accepterat odemokratiska regimer.”
EU har antagit nya program och principer för sitt samarbete med
regionen efter den arabiska vårens inledning. Nu måste unionen också
leva upp till dessa nya åtaganden om ”mer för mer” där stödets storlek
avgörs av hur genuint mottagarlandet reformeras. EU:s värderingar
måste komma till uttryck i handling. De samarbetsavtal unionen har
med länderna i regionen måste bygga på en tydlig koppling till demokratisk
utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Dessutom bör
stödet till att upprätta rättstater, bygga demokratiska institutioner och
främja fri media vara mer kraftfullt.
Medelhavet är Europas Rio Grande. Det är det vatten som skiljer
européernas välstånd från nordafrikanernas fattigdom, arbetslöshet och
brist på framtidshopp. I detta vatten drunknar människor, desperata av
fattigdom, när de i undermåliga båtar försöker nå en bättre framtid.
Under 2011 drunknade eller försvann 1500 personer på sin resa över
Medelhavet, en siffra som aldrig varit högre sedan UNHCR började
räkna 2006.
Många gånger har vi socialdemokrater påtalat de utsiktslösa försöken
att genom fler patrullbåtar, flygövervakning och högre staket stänga
ute dessa människor i deras desperata jakt på en framtid. Den enda
långsiktiga lösningen är att EU ändrar sin politik och låter dessa länder
få möjlighet till ekonomisk utveckling så att de enorma klyftorna
utjämnas. Exportstöd till europeiska jordbruksprodukter hindrar afri-

kanska bönder att sälja sina produkter. Importrestriktioner och tullavgifter
hindrar en handel som skulle kunna vara till ömsesidig nytta för
både Europa och norra Afrika.
Politiska reformer samt ekonomisk och social utveckling är centrala
faktorer för att skapa framtidshopp. EU bör därför reformera jordbrukspolitiken,
underlätta handel och kontakter mellan människor,
exempelvis genom ökat studentutbyte.
Regimen i Syrien måste avgå. Regimen har svarat på modiga människors
kamp för frihet med fruktansvärda repressalier och massivt våld.
Över 5000 människor har dödats. Regimens attacker är sannolikt att
betrakta som brott mot mänskligheten, enligt FN:s högkommissarie för
mänskliga rättigheter.
På grund av Rysslands och Kinas veto i FN:s säkerhetsråd har FN inte
kunnat ta sitt ansvar för fred och säkerhet. Arabförbundet har vidtagit
åtgärder liksom EU. Nu måste det internationella samfundet öka
pressen. Det fruktansvärda våldet och förtrycket måste få ett slut och
ansvar utkrävas. Sverige bör aktivt arbeta för att få stopp på dödandet,
exempelvis genom att delta inom ramen för ”Syriens vänner”.
* * *
I Europa har vi byggt demokratiska institutioner där det förut utkämpades
krig. Den europeiska unionen har utvecklats från ett ekonomiskt
samarbete för ett fåtal till en demokratisk och ekonomisk väv för
många. Det är en väv av samarbete och utbyte som har ersatt de konflikter
som fram till nyligen slet sönder länder och reste murar.
Idag får länder och folk del av varandras framgångar. Vi delar varandras
problem.
Europa har visat upp två ansikten genom historien. Det ena bär humanismens
drag och det andra utgörs av det fascistiska arvet. Allt detta är
en del av vår moderna historia. Fascismen motades tillbaka genom
efterkrigstidens framväxande demokratiska välfärdsstater.
Nationalismen och fascismen spirade ur arbetslöshet, fattigdom och
hopplöshet. De nordiska välfärdssamhällenas framväxt visade istället
på hur välfärd, utveckling och framtidstro kunde lägga grunden till
stabila demokratier. Reformarbetet var mödosamt och stötte ofta på
motstånd från borgerliga partier.
I dagens Europa finns återigen oro och spänningar och återigen vinner
därmed nationalistiska strömningar mark. Också idag behövs en politik
med samma kraft för att utjämna skillnader och sprida välstånd.
Arbetslösheten i euroländerna har aldrig, sedan euron infördes, varit
högre än dagens 10,4%. I EU är närmare var fjärde ung person arbetslös.
I den ekonomiska krisens spår riskerar misstron mellan länder, regioner
och människor att öka. Om Europeiska unionen misslyckas med att
hantera den ekonomiska krisen, minska den höga arbetslösheten och
att öka den ekonomiska tillväxten kommer klyftorna att fortsätta växa.
I detta klimat vinner aggressiva högerpopulistiska partier framgångar. I
Europa utsätts ånyo minoriteter och religiösa grupper för övergrepp.
Europa måste stå starkt i kampen för mänskliga rättigheter, även på
hemmaplan. Därför måste också EUländers bristande respekt för
mänskliga rättigheter kritiseras.
I Ungern växer tyvärr högerextrema partier samtidigt som den unger-

ska regeringen kopplar ett allt hårdare grepp om institutioner och
media.
I år skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 100 år. Minnet av hans starka
gärning påminner oss alla om vårt gemensamma såväl som individuella
ansvar mot rasism och för humanitet och tolerans. Utställningen
”To me there´s no other choice” invigdes nyligen i Budapest.
Europa måste klara den globala konkurrensen. EU-länderna bör därför
möta utmaningarna genom en politik för tillväxt och framtidstro med
investeringar i kunskap och infrastruktur, genom regleringar öka stabiliteten
i det finansiella systemet, genom att skapa ordning i statsfinanserna
och genom satsningar på välfärden. Det handlar om att människor
återigen ska kunna tro på möjligheten om fler jobb, en trygg ekonomi
och en bättre miljö.
* * *
Vi socialdemokrater stödjer länderna på Balkan i deras strävan mot ett
EUmedlemskap. Ett framtida EU-medlemskap för länderna på Balkan
är det viktigaste verktyget för försoning, stabilitet och utveckling. Kroatien
har hållit folkomröstning och kan snart träda in i EU-kretsen. Vi
välkomnar att Island har påbörjat vägen mot ett EU-medlemskap.
Vi socialdemokrater vill se en fortsatt EU-utvidgning. Den bidrar till
demokratisk och ekonomisk utveckling. Sverige bör stödja nödvändiga
reformer i Turkiet och de andra kandidatländerna för att de ska kunna
bli EU-medlemmar när de uppfyller de uppställda kriterierna.
En viktig uppgift för EU är att även bidra till fred och demokratisk
utveckling i länderna som gränsar till unionen. Vi socialdemokrater
har länge engagerat oss för en sådan utveckling. Vi anser att EU tydligare
måste visa närvaro, engagemang och vilja till ett fördjupat samarbete
med dessa länder. Ett starkare EU-engagemang visas genom det
Östliga partnerskapet, vilket vi har välkomnat. Det krävs dock mer
substans i detta samarbete.
Utvecklingen i Vitryssland fortsätter att vara negativ. Fortfarande finns
politiska fångar sedan det hårt kritiserade presidentvalet i december
2010, bland dem socialdemokraten Nikolaj Statkevitj. Vi socialdemokrater
har många gånger påtalat vikten av ett starkt svenskt och EUengagemang
och stöd till demokratikampen. EU måste också underlätta
för den vitryska befolkningen att närma sig Europa, exempelvis
genom avskaffade viseringsavgifter.
Också i Ukraina finns oroande tecken på demokratisk tillbakagång. Ett
exempel är den uppenbart politiska rättegången mot Julia Tymosjenko,
med syfte att hålla oppositionsledaren bakom lås och bom.
* * *
I takt med att världen utvecklas måste också synen på säkerhet förändras.
Idag finns andra än rent militära hot mot vår säkerhet och
trygghet. Svensk säkerhetspolitik ska klara att möta cyberattacker och
konfliktrisker som följer med klimatförändringar, humanitära katastrofer
eller sönderfall i spåren av sociala orättvisor. Terrorismen undgår
inte heller oss i de nordiska länderna vilket vi smärtsamt har påmints
om.
Säkerhetspolitiken ska vara tydlig och klar. Den svenska militära
alliansfriheten har tjänat och tjänar vårt land väl. Svensk militär alliansfrihet
har inte betytt passivitet utan ett aktivt ansvarstagande för
både vår egen och andras säkerhet. Fler än 100 000 svenskar har deltagit
i FN-tjänst sedan 1948.

En modern svensk säkerhetspolitik byggs på ett ökat nordiskt samarbete,
en aktiv Östersjöpolitik, ett fördjupat samarbete i EU och ett starkare
stöd till Förenta Nationerna.
Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp
skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att
dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Samarbetet med Nato är viktigt, framför allt för att kunna delta tillsammans
med många andra länder i internationella operationer med
FN-mandat. Socialdemokraterna är mycket tydliga med var gränsen
går för Sveriges samarbete med Nato. Samarbete kan ske inom alla
områden utom artikel fem, artikeln om ömsesidiga försvarsgarantier.
Socialdemokraterna säger nej till ett svenskt Natomedlemskap.
För alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas
ett tydligt folkrättsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s säkerhetsråd
ska alltid eftersträvas. Detta är angeläget både med hänsyn till folkrättens
krav och operationernas legitimitet och säkerhet. Men vid
extrema nödsituationer, som utgör hot mot internationell fred och
säkerhet men inte medför åtgärder från FN:s säkerhetsråd, kan inte
världen stå passiv. Agerandet måste i dessa lägen prövas från fall till
fall.
Åtgärder kan endast vidtas på kollektiv grund inom ramen för en
regional organisation och kan aldrig vara praxisgrundande.
Sverige ska fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella
insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.
Sverige har varit pådrivande för uppbyggnaden av EU:s civila och
militära krishanteringsförmåga under tidigare socialdemokratiska
regeringar. Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska bidra till
dessa förmågor. Vi menar dock att konceptet med EU:s stridsgrupper
behöver ses över. Stridsgrupperna har aldrig använts, de är mycket
kostsamma och de binder upp stora resurser över långtid. Idag är det
bland annat av detta skäl mycket få svenska soldater som deltar i de
av FN ledda insatserna. Samtidigt råder brist på personal och utrustning
från länder som Sverige i dessa FN-ledda fredsbevarande insatser.
Vi socialdemokrater anser att målet bör vara att nästa internationella
operation Sverige deltar i ska vara ledd av Förenta Nationerna.
Kampen mot terrorismen måste föras beslutsamt och alltid inom ramen
för folkrätten och med full respekt för de mänskliga rättigheterna.
Kampen mot terrorism kan inte vinnas om de värderingar den ska
försvara åsidosätts.
* * *
Kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före,
under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och
utveckling. FN-resolutioner fördömer våldtäkt och sexualiserat våld i
konflikter och slår fast att dessa handlingar utgör hot mot internationell
säkerhet. Situationen i Demokratiska republiken Kongo utgör ett
fruktansvärt exempel på hur kvinnor, flickor och samhällen drabbas. Vi
socialdemokrater vill arbeta för att mobilisera en starkare internationell
politisk vilja för att motverka sexuellt våld i konflikter, straffriheten
måste få ett slut. Massvåldtäkter bör – med rätta - kallas massförstörelsevapen.
Mandatet för uppdraget som FN:s särskilda representant avseende
sexuellt våld i konflikter kommer att ses över inom kort. Vi socialdemokrater
vill att regeringen verkar för en förlängning av det viktiga

uppdraget med att bevaka kvinnors utsatta situation i krig för att driva
detta angelägna arbete framåt.
Arbetet utifrån FN-resolutionerna 1325 och 1820 med flera måste
intensifieras. Kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre
genomslag i arbetet för fred och säkerhet. Det är glädjande att detta
uppmärksammades genom Nobels fredspris som 2011 tilldelades tre
kvinnor som på olika sätt givit viktiga bidrag till kampen för fred,
demokrati och kvinnors rättigheter.
* * *
De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och individuella.
Det är inte acceptabelt med religiösa eller kulturella undantag. Politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella fri- och rättigheter förutsätter
och förstärker varandra.
Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för
kvinnors rättigheter. Inte minst handlar det om sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter, ett område där Sverige både kan och bör ta initiativ.
Jämställdhetsarbetet är centralt inom alla politikområden. När
kvinnor förvägras sina rättigheter och förvägras att ta del i samhällslivet
på samma villkor som män så förtrycks inte bara kvinnorna utan
hela samhällsutvecklingen hålls tillbaka. Sverige ska arbeta mot
diskriminering och för kvinnors rätt till utbildning, ekonomisk självständighet,
juridiska rättigheter och möjligheter att arbeta politiskt. Att
stärka kvinnors rättigheter och arbeta för ökad jämställdhet har länge
varit en hörnsten i socialdemokratisk politik, såväl inrikes som utrikes.
Jämställdhet lönar sig för såväl kvinnor som samhället.
I Världsbankens rapport, World Development Report 2012: Gender
Equality and Development, ges en utmärkt redovisning som visar just
detta faktum att det är ekonomiskt lönsamt med en politik som stärker
kvinnors rättigheter. Självfallet är kvinnors rättigheter en fråga som i
sin egen rätt kräver agerande men det är positivt att Världsbanken ger
ytterligare argument för förändring i de länder där kvinnornas rättigheter
fortsatt är under förtryck.
De länder i världen som avrättar flest personer är Kina och Iran. Förtrycket
mot oppositionella och demokratiaktivister hårdnar i Iran och
dödsstraff förekommer. Sverige ska alltid vara en tydlig röst mot
dödsstraff oavsett om det sker i Iran, Kina, Vitryssland eller USA.
Vi socialdemokrater accepterar inte en utveckling som bygger på rovdrift
på människor och miljö. Globaliseringen medför fantastiska möjligheter
men också utmaningar. För att möta dessa krävs att mänskliga
rättigheter i arbetslivet respekteras på ett internationellt plan. Den fria
förenings- och förhandlingsrätten ska garanteras liksom rätten till
internationella sympatiåtgärder. Slavarbete, barnarbete och diskriminering
hör inte hemma i modern tid. Migrantarbetares svåra situation
måste åtgärdas. Fackligt aktiva förföljs världen över. Fler länder måste
förmås att ratificera ILO:s grundläggande konventioner. Utöver att
värna arbetstagarnas rättigheter bidrar fria och demokratiska fackföreningar
till ökad social rättvisa som en progressiv samhällskraft. Vi
socialdemokrater vill också stärka internationell facklig politisk samverkan.
En stark röst behövs i ILO exempelvis för att stärka arbetet
med trepartssamverkan.
HBT-personers mänskliga rättigheter är förtryckta. I många länder
utdöms dödsstraff för homosexualitet. Diskriminering och våld är
vanligt även i länder som Sverige. Vårt land ska vara en stark internationell
röst för HBT-personers rättigheter.

Grova och omfattande kränkningar mot de mänskliga rättigheterna
pågår dagligen genom den fruktansvärda handeln med människor,
främst kvinnor och barn. Ett kraftfullt arbete krävs för att motverka
detta. EU samt dess medlemsländer bör ratificera Europarådets konvention
mot människohandel.
Det fria ordet utgör ett hot mot diktatorer och odemokratiska regimer
runt om i världen. Modern teknik har skapat informationsmöjligheter
som tränger genom diktatorernas murar. Tekniken måste tryggas så
den är i demokratins tjänst och inte används som ett vapen mot demokratikämpar.
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i
över tio år och i Etiopien sitter två svenska journalister fängslade. Vi
socialdemokrater arbetar för att få dem fria så snart som möjligt.
Dessvärre är dessa tre långt ifrån ensamma om sin situation. Journalister
mördas, fängslas eller lever under hot. Såväl Sverige som det internationella
samfundet måste arbeta kraftfullt för att öka respekten för
det fria ordet och journalisternas arbete.
* * *
Förenta Nationerna utgör navet i det internationella samarbetet. Ett
starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikespolitik.
Vi socialdemokrater vill att Sverige utvecklar sin FN-politik
genom att utarbeta en FNstrategi för arbetet i FN både som enskild
nation, genom EU och i samarbete med de nordiska länderna.
För att de svenska kandidaturerna till FN:s säkerhetsråd och FN:s råd
för mänskliga rättigheter ska nå framgång måste Sverige intensifiera
sitt multilaterala engagemang. Trots att Sverige är en av de större
bidragsgivarna till många FN-organisationer finns det idag alldeles för
få svenskar verksamma på hög nivå inom FN-systemet. Också här
krävs ett starkare svenskt engagemang.
FN måste stärkas och reformeras för att stå bättre rustat inför de utmaningar
organisationen har att hantera. Kraven från medlemsländerna på
FN ökar hela tiden och komplexiteten för att agera i konflikter, värna
folkrätten och de mänskliga rättigheterna samt främja utveckling blir
allt större. Det reformarbete som är påbörjat, inte minst gällande
säkerhetsrådet, måste fortsätta för att få ett säkerhetsråd som är mer
baserat i dagens verklighet än i andra världskrigets segermakter.
FN:s banbrytande princip från 2005 om ansvaret att skydda innebar ett
viktigt steg framåt för folkrätten. Med detta sätts principen att människors
rätt går före staters suveränitet. Ännu saknas dock en utvecklad
praxis för hur världssamfundet ska gripa in när en stat inte vill eller
förmår ta ansvar för att skydda befolkningen mot folkmord, etnisk
rensning eller andra brott mot mänskligheten.
Socialdemokraterna uppmanade tillsammans med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet regeringen att hörsamma det libyska folkets krav och
kräva av säkerhetsrådet att upprätta en flygförbudszon för att hindra
diktatorn Gadaffi från att använda flygvapnet mot sin egen befolkning.
I mars 2011 fattade FN:s säkerhetsråd ett historiskt beslut i enlighet
med denna princip för att undsätta Libyens befolkning.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och regeringen har sedan 2010 en
överenskommelse om de svenska insatserna i Afghanistan. Enligt
denna överenskommelse ska den militära närvaron trappas ner med
början under detta år. Målet är att den militära insatsen till sommaren
2014 helt ska vara avslutad och endast en militär utbildningsinsats om
200 personer kommer att kvarstå. Samtidigt ska det civila stödet till

Afghanistan öka och det samlade svenska engagemanget i norra
Afghanistan ställs under civil ledning under 2012. Men Sveriges engagemang
för Afghanistan tar inte slut 2014. Vi socialdemokrater anser
att Sveriges civila engagemang för Afghanistan ska vara långsiktigt.
* * *
Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen nyligen, efter mycket
lång tid, har presenterat en proposition om Sveriges tillträde till konventionen
om klusterammunition. Det bedöms att konventionen om
klusterammunition kommer att få stor humanitär betydelse.
Vi socialdemokrater har drivit på för att Sverige tidigt skulle tillträda
konventionen för att på så vis påskynda dess ikraftträdande. Men regeringen
har tyvärr agerat senfärdigt ända sedan den så kallade Osloprocessens
start och fram till att den internationella konventionen mot
klustervapen blivit verklighet.
Vi socialdemokrater menar att de länder som stödjer konventionen bör
arbeta för att fler ska ansluta sig så att konventionen får en så bred
uppslutning som möjligt. Sverige har hittills inte agerat tillräckligt
aktivt och pådrivande för detta.
Varje nation har rätt att begära hjälp från andra länder för att trygga sitt
eget försvar och därmed också rätt att beslut om att upplåta sitt territorium
åt andra länders försvarsmakt. När det gäller kärnvapen menar
vi socialdemokrater att kärnvapenmakterna måste åta sig att inte placera
ut kärnvapen på annat än sitt eget territorium.
Vi socialdemokrater vill att Sverige återigen ska arbeta aktivt med
kärnvapennedrustningsfrågorna. Socialdemokraterna har tidigare
presenterat ett 12- punktsprogram för nedrustning. Under några år har
visionen om en kärnvapenfri värld åter stått högt på den internationella
dagordningen. Tyvärr har den svenska regeringen i många år varit tyst.
Nordkorea har genomfört provsprängningar och Kim Jong-Ils död har
skapat ytterligare osäkerhet kring en redan instabil situation. EU har
infört hårdare sanktioner mot Iran med anledning av oklarheterna
kring landets kärntekniska program. Spänningen har stigit och det
finns risk för ökad konfliktnivå. IAEA intar en central roll för kontroll
och uppföljning av den kärntekniska verksamheten i Iran och Sverige
har just nu en plats i organisationens styrelse. Sverige bör använda sitt
uppdrag för att agera pådrivande i nedrustnings- och ickespridningsfrågorna
och för att genom dialog och diplomati kunna nå en lösning
på dessa två konflikthärdar som annars kan leda till katastrofala följder.
Sverige ska också arbeta aktivt till stöd för upprättandet av en zon fri
från massförstörelsevapen i hela Mellanöstern.
Vi socialdemokrater vill också fästa uppmärksamheten vid de vapen
som dödar flest människor, nämligen de lätta vapnen. En FN-konferens
kommer under 2012 att äga rum med syfte att skapa ett legalt
bindande vapenhandelsfördrag, Arms Trade Treaty. Detta är ett mycket
angeläget arbete och all kraft måste läggas på att få ett bra resultat
av denna konferens.
Riksdagen har givit regeringen tillkänna att de ska återkomma till
riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa
exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Vi socialdemokrater
förväntar oss att detta sker skyndsamt.
* * *

I år är det femtio år sedan proposition 100 om svenskt utvecklingsbistånd
lades fram. Det markerar ett halvt sekel av starkt svenskt solidariskt
stöd till utveckling i världen. För snart ett decennium sedan togs
ännu ett viktigt steg framåt när den svenska politiken för hållbar global
utveckling antogs.
Svensk utvecklings- och biståndspolitik är respekterad. Vi socialdemokrater
vill utveckla och förbättra den ytterligare, bland annat genom
saklig debatt och idéutbyte. Styrningen måste vara tydlig men får inte
bli ett självändamål. Rätt saker ska mätas och utvärderas. Höga krav
ska ställas på alla aktörer.
Det gemensamma internationella ansvarstagandet för en mer rättvis
värld handlar bland annat om att uppfylla FN:s millenniemål. Många
framsteg har gjorts under dessa år men fortfarande återstår mycket
arbete och det krävs mer av politisk vilja för att det ska lyckas.
I dag står utvecklingspolitiken inför nya utmaningar och möjligheter.
Majoriteten av världens fattiga lever i medelinkomstländer. Nya aktörer
kommer till och andra finansiella flöden än traditionellt bistånd
spelar allt större roll. Positiva trender måste tas tillvara samtidigt som
de negativa, exempelvis skatteflykt, bekämpas.
Allt fler människor manifesterar kraftfulla krav på frihet och demokrati.
Det finns nu en större medvetenhet om att kvinnors frigörelse för
hela samhällsutvecklingen framåt. Utvecklingspolitiken handlar om att
minska fattigdomen i världen och främja utveckling. Kortsiktig välgörenhet
lindrar nöd för stunden men utvecklingspolitik handlar om
långsiktiga strategiska åtgärder för utveckling. Politiken ska ta sin
utgångspunkt i människors egna drivkrafter att skapa utveckling.
Socialdemokraternas solidaritetspolitik syftar till att minska fattigdomen
och orättvisorna i världen samt bidra till en hållbar och demokratisk
utveckling. Alla politikområden måste sträva åt samma håll för att
skapa global hållbar utveckling. Utvecklingssamarbetet ska vara ambitiöst,
hålla hög kvalitet och ge resultat. Svenskt bistånd ska uppgå till
en procent av BNI. Sverige bör arbeta för att fler EU-länder åtar sig att
uppfylla FN:s målsättning om 0,7 procent av BNI i bistånd. EU:s bistånd
måste fokuseras på fattigdomsbekämpning.
Vi socialdemokrater vill öka Sveriges demokratistöd, inte minst till
Nordafrika och Mellanöstern. Kvinnors ställning och rättigheter är
starkt eftersatta i arabvärlden och detta utgör ett stort hinder för utveckling
och framsteg. Under den arabiska våren var kvinnors deltagande
på gator, torg och bloggar en självklar del i kampen för frihet
men risken är stor att kvinnorna nu åter blir tillbakatryckta. Vi socialdemokrater
menar att det svenska demokratistödet måste utgå från
insikten om vikten av kvinnors delaktighet. Sveriges stöd ska bidra till
att kvinnors röster kan höras när deras samhällen omdanas. Kvinnors
erfarenheter och syn på hur samhället ska förändras kan utgöra den
förändringskraft som behövs långt efter att omvärldens strålkastare
slocknat. Vi socialdemokrater anser vidare att Sveriges stöd också ska
främja framväxten av ett starkt civilt samhälle.
Utan säkerhet och fred kan det inte bli utveckling och utan utveckling
skapas inte säkerhet och fred. Utan respekt för mänskliga rättigheter
skapas varken säkerhet, fred eller utveckling. Vi socialdemokrater anser
att utvecklingssamarbetet ska vara en central del i Sveriges arbete
för fred och konfliktförebyggande åtgärder. Sveriges säkerhetsskapande
arbete är efterfrågat och bör öka. Vi socialdemokrater vill avsätta
en fredsmiljard ur biståndsmedlen för att stärka medling, konflikthantering
och förebyggande fredsarbete.

Klimatförändringarna drabbar redan idag många utvecklingsländer -
vissa länder med torka och svält och andra med översvämningar och
förstörda hem. Insatser för att klara konsekvenserna och hejda klimatförändringarna
kräver omfattande internationella åtgärder och samarbete.
Sverige ska agera pådrivande för att få andra att vidta åtgärder
men också ta det egna ansvaret. Sverige bör öka ansträngningarna
för att ställa om mot ett hållbarare samhälle.
För 40 år sedan hölls en banbrytande FN-konferens om miljö i Stockholm.
För 20 år sedan hölls i Rio de Janeiro en konferens som lade
grunden till det nuvarande FNarbetet för miljö, klimat och hållbar
utveckling. Det är glädjande att en ny stor miljökonferens hålls i Rio
de Janeiro i sommar. Vi socialdemokrater välkomnar förslaget att på
konferensen skapa ett nytt sammanhållet FN-organ för miljöfrågor.
Vi vill också att det globala miljöarbetet ytterligare stärks genom att
förena hållbar utveckling med ekonomisk.
* * *
Sverige är, och ska vara, öppet mot omvärlden. I samarbete kommer
länder och människor närmare och vävs samman. Detta är av godo.
Ingen nation kan ensam hantera gränsöverskridande problem. Såväl
klimathot som finanskriser utgör tydliga exempel på områden där
internationella och globala politiska lösningar krävs.
Det internationella finansiella systemet behöver ett starkare regelverk.
Skatteparadis och andra avarter ska bekämpas. En fri, rättvis och hållbar
handel ska främjas. Det bidrar till ekonomisk tillväxt och minskad
fattigdom.
I Sverige har vi länge haft god förmåga både att se omvärldsförändringar
och att ställa om för att möta de utmaningar som de fört med
sig. Detta är fortsatt angeläget. Genom samverkan mellan olika sektorer
i vårt samhälle – det offentliga Sverige, näringslivet och fackliga
organisationer - kan vi ömsesidigt bidra till att svenska intressen tillvaratas
globalt. Så främjas tillväxt och arbete.
Socialdemokraterna och regeringen har slutit en överenskommelse
som räddar ambassaderna i Hanoi, Buenos Aires, Luanda och Kuala
Lumpur från nedläggning. Utöver det är vi socialdemokrater och regeringen
överens om vikten av att utrikesförvaltningen i närtid ytterligare
stärker sin närvaro på viktiga tillväxtmarknader. Via Exportrådet ska
riktade exportfrämjande åtgärder göras, exempelvis till länder där det
planerades att avveckla den svenska representationen. Satsningen inriktas
på att främja exporten i små- och medelstora företag och inriktas
dessutom på handel med samtliga BRIC-länder samt Irak. Satsningen
riktas särskilt mot viktiga framtidsbranscher, exempelvis kreativa
näringar, energieffektivisering och miljöteknik.
Med länder som Brasilien och Indien med stark ekonomisk tillväxt
växer det fram nya regionala och globala stormakter. Sveriges utrikesoch
främjandepolitik bör avspegla detta. Därför välkomnar vi socialdemokrater
att Sverige genom överenskommelsen mellan oss och
regeringen nu öppnat ett konsulat i Mumbai.
Regeringen bör under det kommande året redovisa resultaten av gjorda
främjandesatsningar.
* * *
Samarbetet mellan de nordiska länderna är en viktig faktor bakom
välståndet i vår region. Detta samarbete vill vi socialdemokrater fördjupa
och utveckla, inte minst för att bygga ut den gemensamma
arbetsmarknaden och förstärka Nordens gemensamma röst i internationella
sammanhang. Ett ökat samarbete är viktigt också för att skapa en

hållbar utveckling och säkerhet i vårt närområde. Exempelvis energifrågorna
sätter strålkastarljuset på denna del av världen och dess betydelse
ökar.
Arktis och Barents står inför stora förändringar, inte minst med tanke
på dess naturresurser och klimatförändringarna. Samarbetet kring
regionen bör syfta till att skapa hållbar utveckling och vi socialdemokrater
vill se ett starkt svenskt engagemang för Arktis och Barents.
Många internationella jämförelser framhåller de nordiska ländernas
framgång. Den nordiska modellen kombinerar utveckling, tillväxt och
jämlikhet. Modellen har tjänat de nordiska länderna väl men nya idéer
krävs. Därför har vi socialdemokrater tillsammans med våra nordiska
systerpartier och fackföreningar initierat ett stort oberoende forskningsuppdrag
kring den nordiska modellen.
USA står inför höstens presidentval samtidigt som landet befinner sig i
en period av hög arbetslöshet och svag ekonomisk återhämtning. Detta
kommer naturligtvis i hög grad att prägla detta val. USA är världens
största ekonomi och en politisk stormakt i särklass. Den transatlantiska
länken är viktig för Sverige och för EU. Det är viktigt att den som
kommer att leda USA efter valet inte sluter landet mot omvärlden. Det
amerikanska samhället präglas av stora klyftor. Den rikaste hundradelen
har ökat sina förmögenheter och inkomster samtidigt som arbetare
och tjänstemän trängts tillbaka. Presidentvalet kommer med all säkerhet
att präglas av den så kallade 99%-rörelsen.
Ryssland går till presidentval inom kort. Protesterna efter dumavalet
2011 har varit kraftiga. Den demokratiska utvecklingen i Ryssland går
åt fel håll. Flera kandidater, exempelvis Grigorij Javlinski, har nekats
att ställa upp i presidentvalet. Det är ett dåligt tecken på hur demokratiskt
detta val kan bli. Men ingen vinner på att demonisera eller isolera
Ryssland. Rysslands WTO-medlemskap innebär ömsesidiga åtaganden.
Såväl svensk som EU-politik gentemot Ryssland måste kunna
både kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter som engagera
Ryssland i samarbete. I EU:s och Rysslands gemensamma närområde
finns flera så kallade frusna konflikter. Rysslands vilja att finna lösningar
till dessa är avgörande för hur djupt EU:s och Rysslands samarbete
kan bli. Den svenska regeringens hållning gentemot Ryssland är
splittrad. Det är svårt att urskilja en tydlig linje i den svenska rysslandspolitiken.
I Asien lever majoriteten av världens fattiga trots att antalet fattiga där
har minskat stort. Miljöfrågor, befolkningsökningen och mänskliga
rättigheter är viktiga frågor att arbeta med. Kinas kommunistparti
kommer att byta ledare i en nära framtid och tyvärr finns tecken på att
det kommande ledarskapet kommer att anamma en mer självmedveten
och aggressiv utrikespolitik. Hos företrädarna för detta land där
kapitalismens yttersta råhet kombineras med kommunistiskt styrelseskick
är det svårt att få gehör för krav på klimatansvar eller vikten av
mänskliga rättigheter. Men Kina är en motor i såväl Asien som den
globala ekonomin. Kina har lyckats lyfta hundratals miljoner ur
extrem fattigdom. Kina kan inte isoleras utan måste engageras i världssamfundet
och genom nödvändiga ekonomiska såväl som politiska
reformer moderniseras.
Kampen för demokrati förs också i Burma. För ett år sedan träffade
socialdemokratiska företrädare Aung San Suu Kyi i Rangoon. Då hade
hon precis släppts från sin mångåriga husarrest. Idag har fler politiska
fångar släppts fria, Aung San Suu Kyi kan verka politiskt igen och
förhoppningsvis signalerar dessa förändringar att något varaktigt positivt
sker i Burma. Det är viktigt att noga följa utvecklingen. Omvärlden
får inte vara för naiv och brådstörtat lyfta sanktionerna.

Fler länder i Latinamerika uppvisar positiva trender, med en utveckling
mot såväl stärkt demokrati som ekonomisk tillväxt. Även om utvecklingen
tagit god fart finns fortfarande stora klyftor mellan rika och
fattiga och flera länder plågas av narkotikarelaterad brottslighet och
våldet som följer i dess fotspår. Med ekonomisk utveckling måste
också den sociala utvecklingen följa. Brasilien har både arbetat för
minskade orättvisor och hunger och gått fram som en allt viktigare
utrikespolitisk och ekonomisk aktör.
Afrika är en stolt och rik del av världen som kan och vill utveckla hela
sin potential. Länder och regioner liksom dess utmaningar är mycket
olika. Vi ser både tillväxt och demokratiska framgångar men också
svältkatastrofer, konflikter och sjukdomar. Socialdemokraterna vill se
ett långsiktigt partnerskap mellan Europa och Afrika.
Vi socialdemokrater verkar för ett erkännande av Västsahara. Vi vill
understryka vikten av att folkrätten respekteras också i avtal som rör
naturresurser som fiske. Detta ska vägleda Sveriges agerande i EU.
EU har antagit en strategi för säkerhet och utveckling i Sahelregionen
och Sverige bör vara aktivt i implementeringen av denna.
politiska lösningar för fred och samhällsbygge i regionen. EU har
utsett ett sändebud för Afrikas horn och en strategi finns. Ett regionalt
toppmöte med EU kan ytterligare föra arbetet framåt.
Australien har haft en god ekonomisk utveckling och landet utgör en
viktig exportmarknad för Sverige. Dessutom finns flera områden som
är lämpliga för våra länder att samarbeta kring, såsom miljö och
nedrustning.
* * *
Vi lever i en föränderlig värld och den svenska utrikespolitiken ska
främja demokrati, mänskliga rättigheter, fred, rättvisa och utveckling.
Politiken ska med kraft arbeta mot klimatförändringar, bristande
finanssystem och orättvisor.
I socialdemokratiska utrikesdeklarationer har vi tidigare citerat Vaclav
Havel. Denne demokratins förkämpe har nyligen gått bort men hans
ord äger fortfarande giltighet: ”I dagens värld angår allt alla”.
* * * * * * * * * * *
Mellan Sudan och den unga staten Sydsudan råder spänning. Omvärlden
måste bistå för att minska konfliktrisken.
ANC fyllde i år 100 år, en milstolpe i kampen mot rasism och apartheid.
Det är en kamp vi socialdemokrater alltid har stöttat. Nu måste
även ANC som ledande politisk kraft i Sydafrika klara utmaningarna
för utveckling och mot korruption.
Situationen på Afrikas horn är akut. Hungerkatastrofen i konflikternas
spår har drabbat människorna skoningslöst och visar på behovet av

Tillägg om planering av fysiska miljöer.
De politiska partierna tycks ha dåliga kunskaper om detta.
Kärnkraftverk, vindkraftverk och skogen hör till problemområdet.
Område 71 gäller övergripande planering, stadsplanering, landsbygdsplanering
o d och 72 planering av byggnader och anläggningar.
Skogen är i behov av nya regler. Vindkraftverken är på väg att förstöra
Sveriges miljöer. Miljöpartiet, vänsterpartiet och centerpartiet
propagerar för kraftig utbyggnad av vindkraftverken utan att säga ett
ord om den förstörelse av miljöerna de åstadkommer, och de kallar det
en grön politik - när det i själva verket är en förstörelse av det gröna
som finns.
Sven Wimnell 16 juni 2011:
Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf
Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf
Om järnvägen i Strängnäs, en sorglig historia:
Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/
omr71e.pdf)
Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och
byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i
Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf
Innehåller på sid 39-72 “En sammanställning om planering.”
Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs
om järnvägen i Strängnäs. http://wimnell.com/omr71i.pdf
Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf
Äldre artiklar som delvis kan vara inaktuella:
Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009.
http://wimnell.com/omr71j.html
Som omväxling kan det vara intressant att läsa om världens kulturarv:
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf
Planering av klimatet är en fråga som hör till område 71.
Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och
välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)
Innehåller långa beskrivningar om klimatproblemen i början av 2010.
Planering av sociala miljöer ingår i område 79, det är då fråga om
hur människor beter sig mot varandra o d. Planering av sociala miljöer
och betenden är det t ex fråga om när man utformar skolundervisning
och försöker sätta pli på barn. De äldre behöver också uppfostras, numera
till mer jämlikhet.
Människor befinner sig i fysiska miljöer och för de fysiska miljöerna
gäller att de ska passa till de sociala miljöerna och främja beteenden
man vill ha.

DN 18 maj 2012:
”Därför måste vi tala mer om hur medierna
utvecklas”
“Utmaning för framtiden. Framtidskommissionen ska på regeringens
uppdrag identifiera framtida samhällsutmaningar. En av
dessa är medielandskapets förändringar. De har ökat möjligheterna
att ta del av nyhetsmedier, men också gjort det enklare att undvika
dem och söka sig till medier som bekräftar åsikter och fördomar.
Medie­utvecklingens betydelse för demokrati och social
sammanhållning måste diskuteras mycket mer, skriver Jesper
Strömbäck.”
“Förra året tillsatte regeringen en Framtidskommission med uppdraget
att identifiera framtidens samhällsutmaningar. En av dessa utmaningar
handlar om medielandskapets förändringar och dess betydelse för den
politiska åsiktsbildningen, det politiska deltagandet, den sociala sammanhållningen
och, ytterst, demokratin.
Att medielandskapet har förändrats dramatiskt under de senaste
decennierna är ingen nyhet. Public service-monopolet har brutits, antalet
radio- och tv-kanaler har ökat dramatiskt, sändningstiderna i etermedierna
har ökat kraftigt, och internet har tillkommit och blivit en
integrerad del av våra liv. I dag finns det en närmast obegränsad tillgång
till nyheter och information från olika delar av världen. Aldrig
har tillgången till information varit lika omfattande som nu. Aldrig har
valfriheten varit lika stor.
Den här utvecklingen är på många sätt oerhört positiv, men den innebär
också stora utmaningar. Det gäller inte minst eftersom medierna
och människors medieanvändning påverkar deras verklighetsbilder,
åsiktsbildning och, i förlängningen, politiska beteenden. Vilka medier
och typer av medieinnehåll människor tar del av kan därför få stor
betydelse.
Ett antagande i de flesta diskussioner kring demokratin är att den
förutsätter att människor är relativt informerade. Utan kunskaper är det
svårt att på ett genomtänkt sätt ta ställning i samhällsfrågor. Ett annat
antagande är att en fungerande demokrati förutsätter att det råder relativt
stor jämlikhet vad gäller politiska kunskaper och politiskt deltagande.
Annars riskerar vissa grupper att representeras sämre än andra.
Ett tredje antagande är att en fungerande demokrati förutsätter att
människor har relativt gemensamma verklighetsbilder. Annars blir det
svårt att föra en meningsfull politisk debatt. Idealt sett spelar nyhetsmedierna
här en viktig roll genom att tillhandahålla sådan information
som människor behöver för att ta ställning i samhällsfrågor och genom
att fungera som en gemensam arena för politisk debatt.
För att detta ska fungera krävs dels att medierna tillhandahåller
sådan information som människor behöver för att kunna ta ställning i
samhällsfrågor, dels att det inte råder allt för stora klyftor mellan
grupper när det gäller nyhetskonsumtionen.
Inte minst ur det senare perspektivet innebär medieutvecklingen en
utmaning. Ska man förklara människors medieanvändning och andra
beteenden visar forskning att kombinationen av tre faktorer är helt
centrala: möjligheter, motivationer och förmågor. Ett ökat utbud av
medier leder därför till ökade skillnader i nyhetskonsumtion genom tre
mekanismer. För det första, ju större medieutbudet är, desto mer
selektiva tvingas människor vara när de väljer mellan medier och olika
typer av medieinnehåll. För det andra, ju mer selektiva människor
tvingas vara när de väljer medier och olika typer av medieinnehåll,

desto större betydelse får deras individuella motivationer. För det
tredje, ju större betydelse människors individuella motivationer får,
desto större blir skillnaderna i mediekonsumtionen.
Att detta inte bara är ett teoretiskt resonemang visas av både svensk
och amerikansk forskning. I en ny studie som kommer att publiceras i
International Journal of Public Opinion Research undersöker jag tillsammans
med Monika Djerf-Pierre, Göteborgs universitet och Adam
Shehata, Mittuniversitetet, hur medieanvändningen har utvecklats
sedan 1980-talet och sambandet mellan människors nyhetskonsumtion
och deras politiska intresse. Studien är baserad på SOM-undersökningarna
och sträcker sig över perioden 1986 till 2010.
Resultaten är tydliga. För det första visar de att skillnaderna i
mediekonsumtion mellan olika människor ökar. För det andra visar
resultaten att två grupper ökar i storlek. Det handlar dels om nyhetssökarna,
de som är storkonsumenter av nyhetsmedier, dels om nyhetsundvikarna,
de som sällan eller aldrig tar del av nyhetsmedier. Andelen
nyhetssökare har ökat från cirka 11 procent till knappt 18 procent,
medan andelen nyhetsundvikare har ökat från 6 till 15 procent. Studerar
man utvecklingslinjen kan båda grupperna förväntas öka ytterligare
i storlek under de kommande åren. För det tredje visar resultaten att
människors politiska intresse betyder allt mer för att förklara hur
mycket de tar del av olika nyhetsmedier.
Resultaten illustrerar att förändringarna av medielandskapet har ökat
möjligheterna att ta del av nyhetsmedier, men också att det har blivit
enklare än någonsin att undvika dem. Det har uppstått ett paradis för
de som verkligen är intresserade av olika nyheter om politik och samhälle,
samtidigt som det har det uppstått ett helt annat paradis för de
som saknar sådant intresse.
Kombinerar vi detta med forskning kring sambanden mellan nyhetskonsumtion,
politiska kunskaper och politiskt deltagande, och om
mediernas effekter på människors åsikter och verklighetsuppfattningar,
kan den här utvecklingen förväntas leda till ökade klyftor när det gäller
såväl politiska kunskaper som politiskt deltagande.
Utvecklingen kan också förväntas leda till allt större skillnader
mellan olika grupper när det gäller hur de uppfattar verkligheten. Den
gemensamma offentligheten krymper. I takt med att människors motivationer
får större betydelse för deras medieanvändning ökar samtidigt
utrymmet för olika nischmedier, inte minst på internet. Människor kan
i allt högre utsträckning söka sig till medier som bekräftar deras åsikter,
fördomar och verklighetsbilder. Det i sin tur riskerar att leda till en
ökad polarisering och balkanisering av offentligheten.
Den här utvecklingen är en utmaning både för att den påverkar demokratin
och dess sätt att fungera, för att det är någonting som politiken
förr eller senare måste förhålla sig till, och för att det inte finns några
självklara svar på vad som bör göras. Om vi inte hittar sätt att möta
den riskerar vi dock att hamna i en situation liknande den i USA, där
kunskaps- och deltagandeklyftorna är mycket större än i Sverige och
där den politiska polariseringen har lamslagit både den politiska debatten
och det politiska systemets förmåga att hitta lösningar på viktiga
samhällsproblem. Ur Framtidskommissionens perspektiv är frågan
om medieutvecklingen och dess betydelse för demokratin och den
sociala sammanhållningen därför en fråga som behöver diskuteras
mycket mer än vad som hittills har skett.
Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens
Framtidskommission, professor i politisk kommunikation och
journalistik, Mittuniversitetet “

DN 20 maj 2012:
”Jag vet vad fattigdom kostar för den som
ska bli människa.”
“Varför misstror många Rädda Barnens rapporter om ökad barnfattigdom
Varför vägrar vi att se att det finns 248 000 fattiga
barn i Sverige 2012 Dessa barn får bära sina föräldrars misär på
sina axlar, skriver författaren Susanna Alakoski.”
“Det är Världsbokdagen. Befinner mig i Jönköping. Jag frågar hur stor
befolkningen är i den sluttande staden. Publiken synar varandra en
stund och kommer överens om siffran 120 000. Rädda Barnens rapport
om barnfattigdom vittnade om 248 000 fattiga barn i Sverige. Jag hör
mig själv säga att det är ungefär lika många ungar som befolkningen i
Jönköping x 2. När publiken suckar lägger jag till: plus barnens föräldrar.
Då blir det som befolkningen i Jönköping, Göteborg, Uppsala och
Östersund.
Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport skapade viss uppståndelse.
Politikerna fick eld i baken och medierna rapporterade, en
stund. Ska Rädda Barnens rapporter år efter år uppmärksammas för att
snabbt glömmas Ska fattigdomsfrågorna än en gång nonchaleras
Vad hindrar oss från att lösa problemen
Om du är fattig kommer du förmodligen inte att läsa mig, att läsa är
överflödigt för den som känner lätt och konstant hunger. (”Stjärnans
ögonblick” av Clarice Lispector, 1977)
Ibland ser jag på världen som en genomrutten plats, där tioåriga Hashi,
fattigflickan på bordellen i Bangladesh, göds med steroider för att bli
kurvig, för att kurviga och friska flickor är vad männen vill ha. ”’Min
bordellmamma tvingade mig att ta tabletterna. Hon slog mig och
slutade ge mig mat’, berättar Hashi.” (GP 30/3).
Ja, det är värre med fattigdomen i Bangladesh. Eller i Rumänien och
i Bulgarien. Men vi måste likväl göra ett försök att förstå innebörden i
Rädda Barnens svenska siffror.
Vad betyder fattigdom Hur är det att växa upp fattigt På vilket
sätt påverkas du som människa
”Poesin formulerar ofta det samhället ännu inte vet”, skriver Åsa
Beckman i Dagens Nyheter (13/2) och lyfter fram poeterna Johan
Jönson och Mattias Alkberg som skildrare av en vardag med lågavlönade
jobb och besök på socialförvaltningen.
”Både kritiker och läsare såg att det var en socialt kraftfull dikt, men
uppfattade inte fullt ut det vittnesmål den faktiskt bar på.”
I samma tidning (1/2) läser Malin Ullgren Eija Hetekivi Olssons
”Ingenbarnsland” som en modern statarroman och avslutar med
tanken, att boken gott kunde ”skapa en politisk debatt om fattigdomen
i dag”.
Aase Berg recenserar samma bok i Expressen (1/2): ”Det är förstås
fördomsfullt, och det finns många klichéer i den här boken, som till
exempel den barnfattigdom jag har svårt att få ihop logiskt. Var man
till exempel verkligen så fattig på två vuxenlöner vid den här tiden att
man, trots boende i hyresrätt och bara ett barn att försörja, måste leva
på svältgränsen”
Aase Berg är ett exempel på hur grund förståelsen av modern fattigdom
är. Att inte förstå hur två arbetande människor med ett barn kan
vara fattiga är detsamma som att inte förstå hur svårt det kan vara att
vara homosexuell. Trots att vi har lagar om både partnerskap och
adoption. Att begripa fattigdom innebär att förstå hur den skapas av ett

komplext nät av social-, bostads-, sjukvårds-, skol- och arbetsmarknadspolitik.
Fattigdom handlar om finans- och miljöpolitik, om konstitution,
EU, skatte- och kulturpolitik. Det vill säga de allra flesta politiska
områden som hanteras av riksdagen.
Det kan vara så enkelt som att du är deltidsanställd med låg lön
och kanske råkar ut för en cykelstöld samtidigt som du råkar bli sjuk.
Detta krockar med skolutflyktsutgifter och en borttappad jacka eller ett
busskort. Dina pengar räcker helt enkelt inte, hur du än vänder och
vrider på dem. Och du har inga besparingar, inget socialt skyddsnät,
som hjälper dig. Din sambo kanske är arbetslös sedan något år, ni har
länge levt på små medel. Ni har kanske lånat pengar tillfälligt, haft
svårt att betala tillbaka.
Resan utför går plötsligt så mycket fortare än du tror, och du kommer
inte i kapp eftersom du kanske råkar ut för en rotfyllning. Kanske
behöver ett av dina två barn glasögon, kanske dör en släkting och
kanske måste du lägga ut utgifter på en resa som du inte planerat.
Kanske har du börjat ditt liv fattigt, kanske har du aldrig någonsin haft
en krona över att handla för, eller spara Kanske har du aldrig pengar
att handla på rean för, kanske har du tvingats köpa teven, soffan, mobilen
dyrt på avbetalning Kanske har du levt på socialbidrag en längre
tid eftersom livet varit svårt och falluckorna många
Varför misstror så många Rädda Barnens kunskap Varför har en
del så svårt att tro de litterära rösterna som beskriver modern fattigdom
Varför tas inte social forskning på lika stort allvar som annan
vetenskap
Många är de författare som tar sig an bilden av den moderna fattigdomen.
Kristian Lundberg beskrev den självlysande i romanen
”Yarden”, om hur han arbetar som timanställd på ett bemanningsbolag
i Malmö hamn, en sorts livegenskap som påminde oss om Statar-
Sverige. ”Jag slipas ner; fogas samman. Jag vet när jag skall tiga, förstår
när jag ska tala.” Allt sedan ”Yarden” har Lundberg återkommit
till sina erfarenheter av fattigdom, nu senast i Helsingborgs Dagblad
(12/4):
”Ett barn som tidigt ställs på undantag, som levde han på stand by, i
väntan på någonting annat. Jag vet hur det formar en människa. Man
blir ett märkligt barn, fyllt med vuxna tankar om brist, tillhörighet,
avsaknad. Man blir också oerhört lätt ett barn fyllt av vrede.”
Precis som Lundberg vet jag något om vad fattigdom gör med
människor. Jag vet något om vad fattigdom kostar för den varelse
som skall bli en människa. Precis som Stig Dagerman, Moa Martinson
visste, som Elsie Johansson, Alexandra Pascalidou och nu senast
Zlatan vet. Som Johan Jönson vet:
och fattigdomen.
som verkar oavbrutet. dygnet om.
i vaka. dvala. sömn. i tystnad.
som andning.
som förhindrad andning.
Min barndom var fattig. Minns hur det fattades. Pengar, kläder,
omsorg. Bristens närvaro vid frukostbordet. Hur jag saknade skor,
saknade gympakläder, pengar till tivoli, cirkus. Till skolresan, till
födelsedagskalaset. Hur kronofogden tog teven (han väntade till efter
julafton), hur han återkom och tog dammsugaren. En enda gång gick
jag på bio under min uppväxt. Hemma hos oss hade vi inte tandkräm.
Så klart fick jag stora hål i tänderna. Vi sov i lakan från Lions, möblerna
var trasiga. Jag kände mig ful och försökte sy egna kläder på syslöjden.
Ingen bil, ingen cykel, aldrig semester. Minns timmarna på den
ensliga gården, längtan efter en matsäck vid en heldag på stranden.
Magen som ibland skrek av hunger.
Mina erfarenheter handlar om samma skit som sociala forskare,

diakonissor, lärare ser drabba barn i dag. Det handlar om samma
fattigdom, samma ensamstående föräldrar, samma utlandsfödda familjer,
som bor i samma politiskt övergivna områden, där motorvägarna
går utanför barnrikehusen och där inte medelklassen har några ärenden
att uträtta.
Det finns olika sätt att mäta fattigdom. Man kan definiera den enbart
utifrån ekonomiska resurser, disponibla inkomster. Man kan också tala
om relativ fattigdom, vilket betyder att man mäter fattigdom i förhållande
till hur stora tillgångar andra har. I EU används den här metoden
för att mäta och jämföra fattigdom i olika länder. Man kan också
utgå från marknadsekonomins viktigaste löfte till männi skorna: frihet,
valfrihet. Saknar jag valmöjlig heter (på grund av pengabrist) är jag
alltså fattig
För att något så när reglera samhälles fattigdom ger man ”ekonomiskt
bistånd” som är kopplat till myndigheters bedömning av begreppet
”skälig levnadsnivå”. Sedan 1998 regleras detta på nationell
nivå genom riksdagens årliga justeringar. Socialbidragsnormens
relativa värde har minskat eftersom den reala ökningen av disponibla
inkomster som de flesta hushåll fått, inte kommit dem till del som står
längst ner i fördelningspolitikens trappa.
Det blir så mycket mer obarmhärtigt i dag när den enskildes värde
bygger på förmågan att konsumera, och när det som nu råder massarbetslöshet
uppstår en ny underklass av människor som inte kan fylla
sin roll i köp-sälj-kedjan. Man kan tycka att det är ett lyxproblem i
jämförelse med 1800-talets fattigkvarter där folk svalt och ohyran
krälade men det är likväl en realitet i dagens samhälle. Men mitt liv
måste jämföras med de liv jag ser och har runt omkring mig, inte med
ett land och med människor i södra Europa. Inte går jag och tänker på
skolbarnen i Bulgarien när jag går till skolan i Örebro.
Barn far mest illa av att vara fattiga, menar Gunvor Andersson,
professor emerita i socialt arbete vid Lunds universitet. Man kan
säga att de bär sina föräldrars brister på sina axlar. Och att föräldrarna
bär samhällets brister på sina. Är det detta Aase Berg med flera inte
förmår att se
Det finns inte något officiellt begrepp i Sverige som heter
barnfattigdom. Ändå vittnas det om den när jag frågar olika
yrkesgrupper hur de märker av fattigdomen i sina yrken. De flesta
svarar omgående:
Läraren: Det finns inget att berätta efter sommarlovet.
Baskettränaren: Våra killar kan inte samtidigt köpa sig ett par träningsskor
och betala en anmälningsavgift. De kan inte åka med på
cuper, och om de åker med så har de inte pengar till maten. Vi har
killar som alltid blir ”sjuka” inför aktiviteter som kostar extra pengar.
Läkaren: Föräldrar frågar, kan vi vänta till nästa månad med att hämta
ut receptet
Förskoleläraren: Föräldrar har inte råd att köpa glasögon till ungarna.
Socionomen: Ungdomar från fattiga familjer samlar burkar och städar
gator för att ”jobba ihop” pengar till resan som fritids ordnade. Krigstraumatiserade
familjer på nio personer som bor i en tvåa, med ohyra.
Och så vidare i all oändlighet. Det handlar om att sakna kläder, skor
för rätt årstid, bo trångt, om att leva med skitmöbler, inte ha råd att
byta ut trasigt, att leva med ständig oro, att föraktfullt kallas för ”white
trash” (skräp) av människor som inte förstår hur man lever. Det handlar
om att inte bjuda hem kompisar, om att sjukanmäla sig skolutflyktsdagen,
om att leta efter mat, äta gammal mat. Det handlar om att inte
kunna söka kunskap som andra eftersom man saknar dator, att inte
kunna utvecklas, det handlar om att vara rädd, inte äta frukt.
Är det detta fattigdomsskeptikerna inte förmår se Eller barn- och
äldreminister Maria Larsson som slog sig för bröstet i SVT:s Aktuellt:

”Barnfattigdomen har halverats i vårt land jämfört med 1997 och till i
dag.” (14/3) I en uppföljningsartikel i Svenska Dagbladet (23/3) dömde
sociala forskare ut hennes sätt att räkna. När forskare går igenom de
senaste tjugofem årens studier kommer de snarare fram till att det inte
hänt så mycket. I stort sett samma grupper åker genom samma gamla
slasktratt.
Från och med 1998 har socialtjänstlagen ändrats för att stärka
barnens ställning. Ändå lär jag mig ett nytt skräckinjagande ord år
2011: barn vräkningar (DN 24/12). Barn vräks alltså från sina hem,
trots att barn inte får vräkas. Och orsaken till vräkningarna är i de allra
flesta fall ekonomisk. Det rör sig i stor utsträckning om resurssvaga
hushåll med ekonomiska problem.
Att vräkas från sin bostad är en av de mest omvälvande händelser en
människa kan råka ut för. Hur ska du som liten förstå att du inte kan bo
kvar hemma Hur ska du få tillit till samhället Vad händer med de
barn som lever med hemlösa föräldrar Det finns fattigdomsforskning,
hur kan den vara så osynlig Varför hör jag inte politikerna referera till
den Agera.
Fattiga ungar utvecklas till samma små familjeekonomer nu som
då. De tar ansvar för när det är tomt i kylen, avstår, väntar, avvecklar
sig själva från fritidsintressen. De skäms. Blir retade (fula kläder,
fattas viktiga symbolprylar). Fattiga ungar tiger om trånga skor, slutar
ställa frågor om sina behov, de lever i en ständig längtan och en ständig
brist.
Också jag fick svårt med vänskap (kunde inte bjuda tillbaka när jag
själva blev bjuden, till slut blev jag inte bjuden längre). Också jag utvecklades
till en familjeekonom och tog ansvar för vårt tomma kylskåp
(åt i skolan, hos kompisar), jag avstod, väntade och avvecklade
mig själv från friidrotten, för att sedan ta överdrivet ansvar för familjeekonomin
genom att börja jobba tidigt och bidra till hushållskassan.
De fattiga barnen halkar efter, får känslomässiga bekymmer. Fick
jag det Ja.
Jag har hört sociala forskare säga att det går att lösa sociala problem.
Men när jag följt socialmodet genom åren ser jag politikernas
övertro på den ena metoden efter den andra. Freud, systemteori, transaktionsanalys,
systemisk relationsteori, färgterapi, kroppsterapi, gestaltterapi.
Under 80-talet var miljöterapi populärt, nu på 2000-talet
botar vi snart allt med kognitiv beteendeterapi och kräver hårdare
straff och högre fängelsemurar så fort desperationen i förorten formulerar
sig. Samtidigt används ordet ”evidens”, och jag undrar vad det
betyder Noggranna mätningar och observationer av verkligheten ska
ligga till grund för åtgärderna, sägs det. Hur kan vi då, år efter år,
missa fattigdomens orsak till samhällets ohälsa
Under min egen uppväxt var jag i kontakt med det mesta i socialmodet,
plus barnavårdsnämnd, fosterhem, torken, antabus, länkarna.
Allt sedan dess har jag funderat på ordet fattigdom, hur just detta ord –
för så många – tycks vara så svårt att använda och förstå, ställa frågor
utifrån. Armodet, eländet, nöden, misären, torftigheten, bristen.
Jag läser om ”Lort-Sverige” (1938) och ”Ligga till last: fattigdom
och utsatthet – socialpolitik och socialt arbete under 100 år” (2006).
Fattigdom påstås där vara människans värsta plåga. I huvudsak har
samhället haft två huvudstrategier för att handskas med den: Att intala
medborgarna att den är naturbunden eller beror på egenskaper hos
individen själv. Den andra vägen har varit att försöka åtgärda den och
komma till rätta med följdverkningarna. Och, nu som då, finns det de
som vägrar anse att ansvaret är gemensamt.
Ja naturligtvis, man plåstrar ju med avkomman för att hålla så
många som möjligt vid liv, och det är inte alltid prima liv, och genom
att en massa ”sociala” tanter och sådana har kommit med, så

sysslar man mera med de svaga och de livsodugliga, än med de
kraftiga. Men just därigenom höjs skatten.
( Läkare uttalar sig, ”Lort-Sverige”)
Ekot ekar än i dag: varför ska en sådan som jag betala för en sådan
som du
Alltså inget nytt under solen. Samhället har under lång tid kategoriserat
människor i sämre och bättre, tärande, närande, värdiga, ovärdiga,
frivilligt och ofrivilligt fattiga. Men folk vill ligga till last lika lite
nu som i det gamla fattigsamhället. Fattigskamkänslan sitter djupt och
bottnar i känslan av att den är självförvållad. Också jag trodde det, att
det var oss det var fel på, mig. Och många gånger har jag tänkt, hur
skulle det gått om jag växt upp i en annan tid, en tid då det inte fanns
skolmat, då skolan inte betalade för utflykten. Om jag växte upp i dag,
när barnfamiljer vräks Min familj hade sannolikt varit en av dessa
familjer.
Mognad, läser jag någonstans, är förmågan att kunna se sig själv
utifrån och andra inifrån. Jag hade kunnat vara du, du hade kunnat
vara jag, rollerna kunde ha varit ombytta. Det kunde ha varit du som
växte upp med mitt gapande kylskåp, eller Zlatans, eller Moa Martinsons
tomma skafferi.
Moral är inte någon lätt sak.
Hur förhåller vi oss till dom som inte har, som trots allt, och på olika
sätt, är i underläge och utlämnade åt vår eventuella mognad och
goda vilja
Påminnelse: Inga människor är frivilligt fattiga.
Fattigdom är ett politiskt tillstånd.
Om vi inte tar Rädda Barnens kunskap på allvar, om vi inte tar den
sociala vetenskapen på allvar så kommer vi för alltid att stå med
samma skit i samma portar. Evidensen är glasklar och väl dokumenterad
och vi vet mycket väl vad fattigdom leder till – ett desperat samhälle.
Och ett desperat samhälle föder våld. Om människan är fattig på
trygghet så är vi alla också fattiga på demokrati. Detta vet varenda
socialarbetare som satt sin fot i mänskligheten.
Hur många brev har jag inte fått efter ”Svinalängorna”
Nu senast skriver M (sammanfattning):
“Jag låg nu efter med räkningar sedan jag var på sjukhuset eftersom
det är kostsamt med mediciner. Jag hade också lagt ut matpengar till
dem där barnen vistades under tiden jag var inlagd på sjukhus.
Julen räddades av allmosor från Frälsnings armén, fick 1 100 kr i
checkar för Hemköp.
Diakonen i församlingen har hjälp mig att ansöka om fonder.
Detta är ett ”heltidsjobb” att fixa papper och grejor för
ansökningarna.
Är så trött på att säga vi har inte råd.
Har inte ens råd att köpa en mobil som skulle hjälpa min son i sina
studier bättre för hans ADHD med dagens moderna appar och det
känns för djävligt.
Du kan hälsa dem som inte tycker det finns fattiga i Sverige, att OM
man har mat för dagen så är den inte enligt den kostcirkel skolan lär ut.
Många får/har näringsbrist som leder till infektioner osv.
En sak till, Inkassoföretaget Alektum ger barn inkassoskulder då
föräldrar inte lyckats betala skolfoton, bokprenumerationer.”
Existensminimum för M:s son, en hel uppväxt
Det vet ni som levt fattiga en kort period i livet ingenting om.
Susanna Alakoski
kulturdebatt@dn.se”

Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Denna kategori har underskott i hushållsbudgeten om månadsinkomsten
är lägre än 14000- 15000 kr.
Månads-
inkomst
Skatt Underskott
per år per år kr
År 2006
10000 29892 29880 Skatten ungefär som underskottet
11000 34188 22176 Skatten cirka 2 ggr underskottet
12000 38544 14532 Skatten cirka 3 ggr underskottet
13000 42900 6888 Skatten cirka 6 ggr underskottet
14000 47256 756 överskott
År 2010
10000 19728 33716
11000 23316 23304 Skatten ungefär som underskottet
12000 26928 16916 Skatten cirka 2 ggr underskottet
13000 30540 8528 Skatten cirka 4 ggr underskottet
14000 34152 140
År 2011
10000 19516 33548
11000 23160 25148 Skatten ungefär som underskottet
12000 26772 16760 Skatten cirka 2 ggr underskottet
13000 30384 8372 Skatten cirka 4 ggr underskottet
14000 33996 16 överskott
År 2012
10000 19092 41080
11000 22692 32680
12000 26304 24492 Skatten ungefär som underskottet
13000 29916 15904 Skatten cirka 2 ggr underskottet
14000 33528 7516 Skatten cirka 4 ggr underskottet
Underskotten uppstår i hög grad till följd av skatterna. Vid
inkomster över 10000-11000 kr per månad är skatterna högre än
underskotten.
Att i skattesystemet fördela över pengar till ensamma med låga
inkomster är inte enkelt.
Om man höjer grundavdraget betyder det att alla får sänkt skatt. Vill
man förbättra bara för låga inkomster måste man då någonstans vid
högre inkomst minska grundavdraget igen.
Dessutom är det så att maka/sambor får för låg skatt om man inrättar
grundavdraget efter ensammas levnadskostnader eftersom makars
levnadskostnader per person är lägre än för ensamma.
I det gällande inkomtskattesystemet trappas grundavdraget upp på
ett ställe vid låga inkomster och trappas sedan ner igen, men det är inte
så konstruerat att man kan skilja mellan ensamma och makar/sambor.
Ett bra sätt att förbättra för låginkomster så att man kan ta hänsyn
till skillnader mellan ensamma och makar är att införa bostadstillägg
som anpassas efter inkomster och skillnader i levnadskostnader.
För pensionärer gäller att grundpensionerna motsvarande de gamla
folkpensionerna i princip är anpassade till skillnaderna i levnadskostnader
för ensamma och makar. Bostadstillägg för pensionärer är också
anpassade. Ensamma är något nissgynnade i förhållande till makar.
För barnfamiljer finns vid låga inkomster bostadsbidrag m m som
anpassas efter levnadskostader hos olika familjetyper. Politikerna bör
vartefter justera beloppen efter hushållskostnadernas ökning.
För barnlösa icke-pensionärer finns bostadsbidrag i lägre åldrar,
ungdomsbostadsbidrag.
En tid i slutet på 1900-talet fanns också bostadsbidrag för äldre
barnlösa icke-pensionärer, som gjorde nytta, men togs i ovist nit bort
efter några år.
Bostadsbidrag bör införas för barnlösa icke-pensionärer och
utformas med detaljregler så att det blir effektivt och rättvist, man
kan göra om ungdomsbostadsbidragen på det sättet så att de gäller för
alla barnlösa icke-pensionärer. Försag har lämnats.

2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4200 kr per mån = 50400 kr per år för
ensam och 5100 kr per mån för makar/sambor=61 200kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 120 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 180 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika Årsinkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- inkomst per person
lön /mån /år /mån /år skott/år Överskott/år
6001 1364 16368 4637 55644 -64356 -68712 (55644x 2 - 180000)
7001 1628 19536 5373 64476 -55524 -51048 84 000
8001 1892 22704 6109 73308 -46692 -33384 96 000
9001 2161 25932 6840 82080 -37920 -15840 108 000
10001 2491 29892 7510 90120 -29880 240 kris- 120 000
11001 2849 34188 8152 97824 -22176 15648 gräns 132 000
12001 3212 38544 8789 104468 -14532 20936 144 000
13001 3575 42900 9426 113112 - 6888 46224 156 000
14001 3938 47256 10063 120756 756 kris- 61512 168 000
15001 4301 51612 10700 128400 8400 gräns 76800 180 000
2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för
ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 687 8244 5314 63768 -70232 -73464 (63768x2-201000)
7001 918 11016 6083 72996 -61004 - 55008 Ensams
8001 1149 13788 6852 82224 -51776 -36552 förbättring
9001 1380 16560 7621 91452 -42548 -18096 på översk.
10001 1644 19728 8357 100284 -33716 -432 kris- 2006 - 2010
11001 1943 23316 9058 108696 -25304 16392 gräns -3128
12001 2244 26928 9757 117084 -16916 33168 -2384
13001 2545 30540 10456 125472 - 8528 49944 -1640
14001 2846 34152 11155 133860 - 140 kris- 66720 -896
15001 3147 37764 11854 142248 8248 gräns 83496 -152
2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för
ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 680 8160 5321 63852 -70148 - 73296
7001 911 10932 6090 73080 -60920 - 54840
8001 1142 13704 6859 82308 -51692 - 36384
9001 1373 16476 7628 91536 -42464 - 17928
10001 1630 19560 8371 100452 -33548 - 96 kris-
11001 1930 23160 9071 108852 -25148 16704 gräns
12001 2231 26772 9770 117240 -16760 33480
13001 2532 30384 10469 125628 - 8372 50256
14001 2833 33996 11168 134016 16 kris- 67032
15001 3134 37608 11867 142404 8404 gräns 83808
2012. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.
Bostadshyran antages vara 4900 kr per mån = 58 800 kr per år för
ensam och 6000 kr per mån för makar/sambor= 72000 kr/år.
Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 142 000 kr
betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 216 000 för makar/
sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader
och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)
Ensam Makar lika inkomst
Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott
lön /mån /år /mån /år skott/år /år
6001 660 7920 5341 64092 -77908 - 87816
7001 891 10692 6110 73320 -73178 - 69360
8001 1122 13464 6879 82548 -59452 - 50904
9001 1353 16236 7648 91776 -50224 - 32448
10001 1591 19092 8410 100920 -41080 - 14160 kris-
11001 1891 22692 9110 109320 -32680 2640 gräns
12001 2192 26304 9809 117708 -24492 19416
13001 2493 29916 10508 126096 -15904 36192
14001 2794 33528 11207 134484 -7516 kris- 52968
15001 3095 37140 11906 142872 872 gräns 69744

Tillägg om skogen
DN 21 maj 2012. Ledare:
“Stärk skyddet av skogen vi ärvde”
“Att äga mark innebär inte rätt att utnyttja den hur som helst. Det
borde vara en självklar utgångspunkt för den statliga skogspolitiken.
I Sverige fortsätter inflyttningen till städerna och landsbygden avfolkas,
men många har ändå en fortsatt stark och mycket personlig
relation till skogen. Det visar inte minst de tusentals uppskattande
läsarreaktioner som DN-journalisten Maciej Zaremba fått på sina reportage
om det nutida svenska skogsbruket.
Artikelserien om skogen vi ärvde finns samlad på nätet (www.dn.se/
kultur-noje) och beskriver den dramatiska och oåterkalleliga förändring
av kulturlandskapet som för närvarande pågår.
Den dystra slutsatsen är att skogen behandlas som om den vore en
vedfabrik. Att kalhugga skog har blivit en accepterad, ofta använd och
dessutom av statliga Skogsstyrelsen påhejad metod för avverkning.
Kalhyggena breder ut sig och ersätts med räta rader av lika gamla
granplantor av samma sort. ”Skogslandskapet undergår samma sorts
förvandling som städerna på 60-talet. Miljonprogrammet fortsätter i
naturen”, skriver Zaremba.
När landsbygdsminister Eskil Erlandsson avfärdar kritiken gör han
det lätt för sig. ”Av äganderätten följer förfoganderätten”, svarar
Erlandsson när han får se bilder på ett omstritt kalhygge.
Men att äga mark innebär inte rätt att utnyttja den hur som helst, det
vet varje villaägare. Hänsyn måste tas till grannar, miljön och det omgivande
samhället.
Det borde också vara en självklar utgångspunkt för den statliga
skogspolitiken. Men flera av de exempel som beskrivs iZarembas
artikelserie visar att allmänintresset och miljön i dag väger alltför lätt i
förhållande till skogsnäringens behov.
En skogsägare som vill avverka behöver till exempel inte ansöka,
utan enbart anmäla sin avsikt till Skogsstyrelsen. Om den statliga
myndigheten inte har hört av sig med invändningar inom sex veckor är
det bara att sätta i gång.
Det krävs alltså inga beslut för att bolagen ska få avverka skog. I den
bästa av världar skulle det kunna ses som ett flexibelt och obyråkratiskt
system. Men i så fall måste de anmälningar som kommer in
granskas på allvar.
På denna punkt medger också Skogsstyrelsens generaldirektör
Monika Stridsman (DN Debatt 16/5) att det finns problem. ”Vi kan
vässa våra klor”, skriver hon och hävdar att arbete pågår när det gäller
”rådgivning och tillsyn kring miljöhänsyn vid avverkning”. I övrigt
försvarar hon myndighetens arbete, men det finns mer som borde leda
till statlig självrannsakan.
Zaremba beskriver till exempel hur det gick till när företaget
Mellanskog ville kalhugga tio hektar svårföryngrad skog på Gotland.
Efter bara tre dagar hade skogskonsulenten, gift med chefen för
Mellanskog, beviljat avverkningen. Och det var inte första gången:
konsulenten hade tidigare godkänt sex tillstånd för makens företag.
Det borde vara ytterst besvärande för Skogsstyrelsen och ett solklart
exempel på jäv. Men generaldirektör Stridsman hävdar att ”inget fel
har begåtts”. En sådan inställning visar att skogspolitiken behöver
förändras. Allmänintresset och miljön måste få ett starkare skydd och
tuffare försvar. DN 20/5 2012”

DN 22 maj 2012:
”Sverige har redan en bra skogspolitik”
“Det pågår på flera fronter ett arbete som behandlar just de frågor
som Naturskyddsföreningen vill komma till rätta med genom
ny lagstiftning. Hållbart miljöarbete tar tid. Naturskyddsföreningen
borde invänta resultaten av dessa arbeten innan de kräver
en ny skogspolitik. Vi är för vår del övertygade om att man inom
den befintliga skogspolitiken, genom rådgivning, eget ansvar och
frivilliga insatser, både kan öka skogsproduktionen och bedriva en
bättre naturvård.”
“Två företrädare för Naturskyddsföreningen skriver i en debattartikel i
DN Debatt 16 maj [1] att vi behöver en helt ny skogspolitik. Deras
argument för detta är att mycket hänt sedan 1992 och att förutsättningarna
i omvärlden har förändrats. Vi håller med skribenterna om att
mycket har hänt de senaste tjugo åren, men vi delar inte deras slutsatser.
Naturskyddsföreningens företrädare missar flera viktiga förändringar,
som pekar i en helt annan mer glädjande riktning, sedan den
nuvarande skogsvårdslagen infördes 1994.
Skogsbrukets miljömedvetande har de senaste 20 åren förbättrats
radikalt. Omfattande utbildningsinsatser, som t ex Rikare Skog, Kulturmiljövård
i skogen och Grönare Skog, har genomförts för både
skogsägare, tjänstemän och maskinentreprenörer. De flesta skogsentreprenörer
har tagit Grönt körkort. En stor del av skogsbruket har certifierats
enligt PEFC eller FSC och stora arealer avsätts idag frivilligt för
naturvårdsändamål.
Den naturhänsyn som tas idag är betydligt effektivare än för tjugo år
sedan. Vi börjar nu också se resultat av den hänsyn som tagits och
förbättringar för däggdjur, fåglar och groddjur har skett enligt Artdatabanken.
Tvärtemot vad Naturskyddsföreningen skriver har vi nått de
flesta delmålen inom miljömålet Levande Skogar. Enligt riksskogstaxeringen
har mängden död hård ved, arealen gammal skog och
arealen äldre lövrik skog alla ökat och ökningen ligger över målnivån.
Arealen skyddad skog ligger i nivå med målet.
Vi delar Naturskyddsföreningens syn att klimatförändringarna måste
hanteras med stor kraft och att biobränslet har en nyckelroll i omställningen
till ett fossilfritt energisystem. Detta är ett viktigt skäl till att
nyttja skogens produktionspotential. Viktigt är också att använda
skogsråvaran för att ersätta material som har större miljöpåverkan, t ex
betong och plast. Nya användningsområden för skogsprodukter utvecklas
också, t ex olika kompositer och textilier som kan göra stor
miljönytta genom att ersätta bomull. I denna omvärldsutveckling vore
det miljömässigt oansvarigt att genomföra lagändringar som skulle
kunna innebära en minskad skogsproduktion.
Vi ser att det ännu finns brister i naturvårdsarbetet och har en absolut
ambition att komma till rätta med dessa och även utveckla naturhänsynen.
Därför ser vi mycket positivt på, och deltar aktivt i, den
Dialog om miljöhänsyn som Skogsstyrelsen tagit initiativ till. Naturskyddsföreningen
har tyvärr valt att inte vara med och påverka i den.
Från pilotprojektet Komet, där markägare själva föreslår områden för
skydd, kommer positiva signaler men utvärderingen är ännu inte klar.
Dialogarbetet, Komet och miljömålsberedningen är exempel på pågående
arbeten som behandlar just de frågor som Naturskyddsföreningen
vill komma till rätta med genom ny lagstiftning. Hållbart miljöarbete
tar tid. Naturskyddsföreningen borde invänta resultaten av dessa arbeten
innan de kräver en ny skogspolitik.
Vi är för vår del övertygade om att man inom den befintliga skogspolitiken,
genom rådgivning, eget ansvar och frivilliga insatser, både
kan öka skogsproduktionen och bedriva en bättre naturvård.
Helena Jonsson Ordförande LRF
Jan-Olof Thorstensson Ordförande LRF Skogsägarna”

DN 24 maj 2012:
“Ministern: Vi behöver hugga ner mer skog”
“Avverkningen av skog kommer att öka under de närmaste åren.
Kalhyggen utgör inget problem. Bidrag för mer skonsam avverkning
behövs inte. Det säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson
(C) i en DN-intervju.”
“– Vi har möjlighet att ytterligare öka uttaget. Det behöver vi göra om
vi ska fortsätta att ersätta fossila bränslen som drivmedel, säger Eskil
Erlandsson efter reportageserien ”Skogen vi ärvde” av Maciej Zaremba
i DN Kultur.
Artikelserien skildrar hur lätt det är att få tillstånd att kalhugga skog.
En skogsägare behöver bara göra en anmälan till Skogsstyrelsen. Om
myndigheten inte har några invändningar inom sex veckor är det bara
att inleda avverkningen.
Den proceduren finns det ingen anledning att ändra på, anser
Erlandsson.
Den har ju provats i olika utredningssammanhang och funnits
fungera hyggligt väl, säger han.
Är den tillräckligt bra
– Ja, annars hade jag ju gjort någonting åt den, säger den centerpartistiske
ministern som haft ansvar för skogen sedan han tillträdde efter
valet 2006.
Han gör enbart positiva associationer när DN visar bilden från
Maciej Zarembas artikelserie – hur börsbolaget Stora Enso avverkat
skog ända in på husknuten i värmländska Storfors.
– Då tänker jag på att skogen betyder väldigt mycket för hundratusentals
människor och deras arbete.
Han betonar att det kommit tre nyttigheter ur den hårt avverkade
skogen: klimatsmart energi, en förnybar produkt i form avbyggmaterial
och möjlighet att tillverka pappersmassa som förmodligen till
stora delar har gått på export.
Skulle det inte vara bättre med en annan mer skonsam typ av
avverkning
– Det beror på vilken biotop det är. För vissa typer passar kontinuitetsskogsbruk
och på andra marker är det bäst att ha trakthyggesbruk
som vi haft under några generationer nu.
Eskil Erlandsson menar att svenska folket ska ställa in sig på ännu
större avverkning av skog under de närmaste åren. Han pekar på
siffror som visar att skogen växer med drygt 100 miljoner kubikmeter
om året, medan avverkningen är omkring 80 miljoner kubikmeter.
– Vi är ju jätteduktiga i Sverige att använda skogsråvara som bränsle,
men här är ytterligare att göra. Nu börjar ju också kemiindustrin att
efterfråga biomassa för att i deras produktion ersätta de oljeprodukter
som de i dag till stora delar använder till de produkter som de producerar.
Men då är väl slutsatsen att man får vänja sig vid fler kalhyggen
– Det behöver det ju inte vara. Möjligheten finns ju att bedriva andra
typer av skogbruk som kontinuitetsskogsbruk. Det är inget som
hindrar skogsägaren att göra det.
Erlandsson avvisar förslag från Miljöpartiet om att ge ekonomiskt
bidrag till skogsägare som väljer en skonsam gallring i stället för att
kalhugga. Det är äganderätten som gäller, menar ministern.
– Du som ägare har en frihet att använda den brukningsmetoden om
du så önskar och vill.

Några ytterligare bidrag till naturreservat behövs inte heller, anser
Erlandsson som dock tycker att det finns för många kalhyggen ”på
vissa ställen”. Som exempel tar han vid byar, bostadshus, skolor och
idrottsanläggningar.
– Där ska man kanske vara något mer försiktig med trakthyggesbruk,
säger han.
Men han vill inte göra något åt problemet.
– Nej, jag tycker inte att jag ska ingripa i någons ägande.
Men Centerpartiet driver till exempel aktivt en politik för personbilar
som påverkar både bilköpare och bilindustrin där ni av
miljöskäl gynnar en viss typ av bilar. Varför har ni inte samma syn
på skogen Varför vill ni inte ekonomiskt stimulera ett kontinuitetsskogsbruk
– Lagstiftningen tillåter dig att tillämpa olika brukningsmetoder. Vi
har gett dig frihet att använda den typ som du tycker är mest lämpad.
Erlandsson är själv skogsägare hemma på fädernegården Stackarp i
småländska Torpa. Sin egen skog fick Eskil Erlandsson delvis förstörd
av stormen ”Gudrun” 2004. Han tvingades kalhugga skog som egentligen
inte vuxit färdigt.
– Tyvärr tvingades jag göra enorma uttag.
Kan du tänka sig att framöver kalhugga din egen skog
– Hos oss är trakthyggesbruk det normala. Men det är klart att runt
husen och byggnaderna är man är lite mer försiktig.Jajamen.
Mats J Larsson
matsj.larsson@dn.se “
DN 27 maj 2012:
“Maciej Zaremba: I rörelsernas Sverige
har skogen ingen talan”
”Vad landsbygdsminister Eskil Erlandsson än säger – svenskarna
vill inte offra landskapet för att höja BNP med ett par promille.”
“Det visar reaktionerna på Maciej Zarembas reportageserie.”
“Om makt handlar om att lämna ett avtryck i materien är nog Eskil
Erlandsson den mäktigaste av ministrarna. Också om hundra år
kommer följderna av hans promemorior vara fullt synliga på halva
Sveriges yta: fyrkanterna av jämngamla vedplantage där det en gång
varit skog. Att det är dit vi är på väg bekräftades av ministern i
torsdagens DN: fler kalhyggen, inga särskilda hänsyn till närboende
eller till landskapet.
Av reaktionerna på mina reportage att döma är inte svenskar redo
att betala detta pris för att höja BNP med ett par promille. Och i motsats
till Eskil Erlandsson uppfattar de inte landskapet som markägarens
exklusiva egendom. Står det inte ”Skogen är en nationell tillgång” i
skogsvårdslagen
Det är bra att alliansen klargör sin avsikt att förvandla återstoden av
svenska skogar till industriplantage. Nu finns det någonting att ta
ställning till. Men som medborgare hade jag föredragit att få den
informationen före valet. Det stod varken ”fler kalhyggen” eller
”ägaren gör som han behagar” på val­affischerna. Ett förbiseende
Både Eskil Erlandsson i torsdagens intervju och Skogsstyrelsens
generaldirektör Monika Stridsman (DN.se) antyder emellertid att jag

missuppfattat det där med kalhyggen. Staten har ingen åsikt om hur
skogsägarna väljer att avverka, påstår de. Full frihet råder. Men av
någon anledning blir det i alla fall kalhyggen nästan överallt.
Ingen med insikt i skogspolitiken kan ta detta hyckleri på allvar. Allra
minst Erlandssons partikamrater:
”Skogsstyrelsen... förbjuder Harald (Holmberg, min anm.) att avverka
och föryngra sin egen ägandes skog så som han själv vill... Han måste
kalavverka, och gör han inte det väntar mycket dryga efterräkningar
genom stora bötesbelopp och kanske fängelse.”
Det är centerpartisterna Staffan Danielsson och Annie Johansson som
motionerar i riksdagen. De utgår från samma fall som jag skildrade i
mitt reportage och de kräver en lagändring. Det är inte rimligt, skriver
de, att staten gynnar ekologiskt jordbruk men ”förbjuder ekologiskt
skogsbruk” (2009/10:MJ235). Också Jacob Johnson (V) förstod det
rätt: ”Fallet med Holmbergs initiativ visar på att privata skogsägare
med ambition om ett miljö- och produktionsriktigt skogsbruk straffas i
och med dagens skogsvårdslag.” (Interpellation 2009/10:26)
För övrigt framgår Skogsstyrelsens attityd till kalhyggen av statistiken.
Sedan 1993 har myndigheten gett klartecken till cirka en miljon
kalhyggen. SKS egen granskning (polytax) visar att ett par hundra
tusen av dem inte levde upp till lagens krav. Hur många skogsägare
har SKS polisanmält under dessa nitton år
Inte en enda. Det kan man kalla tolerans. Men när en Harald Holmberg
vägrar att kalhugga sin egen skog vaknar Skogsstyrelsens jurister.
”Gärningen” (att bara hugga ned somliga träd) ”kan inte anses som
ringa” står det i åtalsanmälan (dnr 2010/81).
Men för det mesta behöver SKS inte ta i så hårt. En mild påtryckning
kan vara nog.
Catharina Schlyter är en av de kanske hundra tusen enskilda skogsägare
som inte lever av sin skog. Somliga är ”utbor” som ärvt skogen,
andra har köpt den, kanske tillsammans med en gård. Nu ville
Catharina försiktigt glesa ut elva hektar av sin gamla skog utanför
Lindesberg, så att den skulle se ut som en park. Den förste entreprenören
(Wedaskog) sade nej. Liksom den andre (Mellanskog). De var
endast intresserade av kalhygge, som de menade var det enda sättet att
hantera gammal skog. Fru Schlyter litade inte på det beskedet. Det
luktade girighet. Alltså vände hon sig till Skogsstyrelsen, ”som jag i
min naivitet trodde skulle vara en motkraft till skogsbolagen”.
”Men skogskonsulenten sade samma sak. Kalhygge var det enda
rätta. Vetenskapligt bevisat och så vidare. Vad skulle jag göra, som var
en amatör Jag litade på honom. Å, vad jag ångrar det! Det skär i
hjärtat när jag tänker på den vackra skog som gick förlorad.”
Catharina Schlyter kommer att tveka innan hon ber Skogsstyrelsen om
råd igen. Nej, hon tror inte att skogskonsulenten gick otillbörliga
ärenden. Han var nog bara okunnig om att det fanns andra sätt att
bruka skogen än att raka av den.
Vilket osökt leder mig till de femton skogsforskarnas reaktion på mina
reportage: ”Besluten om skogen måste beakta alla dess värden” på
DN.se. Jag har svårt att se inlägget som en replik. Det är snarare ett
symtom. Här har jag i fem artiklar låtit skogsägare och forskare
plädera för en mer intelligent trädhuggning. Men de femton forskarna
menar att Zaremba är motståndare till skogsbruket som sådant. En
svärmare således, för vilken skogen är ”en helig plats” och varje
avverkning ”ett helgerån”.

Tillvitelsen känns igen från skogsnäringens propaganda, som i
decennier hävdat att det är bara trädkramare och skönandar som störs
av kalhyggen och granåkrar. Jag visste inte att man på SLU forskat sig
fram till samma analys. Låt mig berätta: de hundratals brev från läsare
som begråter skogens öde kommer från alla sorters svenskar, inte
minst skogsägare, som dock har det gemensamt att de ser skogen som
en del av svensk kultur. Det är inte ”det orörda” som de vill vårda, det
är skogen som landskap.
De femton forskarna tror förmodligen att deras inlägg blir starkare av
mängden underskrifter. Jag är kanske inte ensam om den motsatta
reaktionen. Det är en sak när femton akademiker missförstår en artikel.
Men när de vantolkar den exakt likadant, verkar det inte särskilt
akademiskt längre.
Kanske är de väldigt sociala där på SLU, så att när en professor gör en
tolkning skriver fjorton andra genast under, för trivselns skull i kafferummet.
Eller så vittnar inlägget om en så inskränkt syn på vad skog är
att den hindrar forskarna från att ta in verkligheten. Skriver man att
skogens ”alla värden” skall vägas mot varandra på basis av ”värdeneutrala
kunskaper” har man inte fattat att skog förutom biomassa
också är landskap och fägring, det vill säga kvaliteter som inte kan
uttryckas i diagram eller något annat värdeneutralt. Eftersom de är just
– värden.
Kanske är det bäst att vara övertydlig. Frågan är inte att det avverkas
för mycket skog. Frågan är hur. Om professorerna Hagner och
Lohmander som jag refererat har rätt, kan man hugga lika mycket som
i dag eller rent av mera – utan att förvandla landet till en virkesåker.
De femton skriver att de vet för litet om kontinuerligt skogsbruk. Ja,
uppenbart, men varför De kunde ha tillagt att det i Sverige inte varit
gynnsamt för karriären att forska på alternativ till kalhyggen. Samma
sak gäller en del andra ämnen som kunde tänkas irritera skogsbolagen.
År 2009 dömdes Stora Enso i Finland att betala 270 miljoner i böter
för olagligt prissamarbete med två andra företag. Nu väntar miljardskadestånd
till skogsägarna. Professor Peter Lohmander menar att vi
har en virkeskartell också i Sverige. Varför skulle annars svenska
skogsägare sälja sin skog 30 procent billigare än de finska eller
polska Men när han söker anslag för att granska fenomenet, finns
inga pengar.
De femton beklagar att mina reportage ”befäster den negativa bild av
skogsbruk som länge varit legio i medierna.” Vore det inte mer konstruktivt
att undersöka varför den är så negativ
Martin Werner är jägmästare, sedermera forskare vid Stiftelsen
Skogsbrukets forskningsinstitut. ”Skogsnäringens problem”, säger
han, ”är att vi inte har människornas förtroende”. När han var barn var
jägmästare ett högt respekterat yrke. ”Sedan kom kalhyggena, kriget
mot lövträden – och det ändrades fullständigt. Vi klampar in på ett
område där människor har en förankring, förändrar det till ­oigenkännlighet.
Ingen annan näring ingriper så djupt i människornas vardag
som skogsbruket. Ingen har heller varit så oemottaglig för kritik.”
Han har försökt få in humaniora i skogsutbildningen men mötte föga
intresse. Werner säger att skogsbranschen behöver en kulturrevolution:
”Vi måste inse att vi inte arbetar åt oss själva. Vi formar Sveriges
landskap. Då måste alla ha rätt att ha synpunkter.”
Låt detta bli mitt delsvar också till skogsbrukaren Pelle Sallin (”Skogen
är vårt levebröd”, DN.se) som känner sig utsatt för ”extrema
naturvårdshänsyn”. Hans inlägg vittnar om djupet i skogsdebattens
skyttegravar. Sallin i Jämtland känner sig förtalad, skriver han, när

”Uppdrag granskning” avslöjar ­Ikeas skogsskövlingar i Karelen. Som
vore alla skogsbrukare verkligen en familj med identiska intressen.
Hur har det blivit så Jag tror att svaret ligger i den svenska korporativismen,
det vill säga ett system där intressegrupper (”rörelser”) har
större inflytande över politiken än de folkvalda i riksdagen. Då blir det
mindre viktigt med argument och offentlig meningsbrytning. Man
skaffar hellre en gräddfil till ministern eller utskottet, lobbar för den
ena eller andra generaldirektören, köpslår om eftergifter och förmåner.
När hörde vi senast Sveriges riksdag på allvar diskutera värdekonflikterna
i skogspolitiken
Det påstås att modellen är bra för samhällsfreden. Man förhandlar i
enrum i stället för att ställa till konflikter. Men den dystra sanningen är
att modellen gör medborgare till kufar. Vi tubbas att uppträda förkrympta
till bara näringsidkare eller renodlade naturvänner, ty endast
på det sättet kan vi få inflytande. Säger naturvännen klokt att nog
borde folk i Jokkmokk få gallra sina naturskogar förråder han naturvårdens
sak. Säger skogsbonden att kalhyggena är en styggelse, blir
han utfryst av skogsägarföreningen. Folk kanske håller med privat,
men va fan … tänk dig för. Det gäller att hålla frontlinjen...
Det säger sig självt att systemet skapar ett demokratiskt underskott. De
värden som står på spel för de flesta svenskar – skogen som kulturlandskap
– har ingen talan. I en korporativ demokrati vinner de resursstarka
– och det är garanterat inte ”Föreningen Badsta friluftsområde”.
Jag antar att våra folkvalda blev förvånade av nyheten att Sverige
troligen har Europas svagaste skydd för skogen som landskap, vilket
syns från både Inlandsbanan och från satellit. Hur har det gått till
Mera om korporativism: Frågar man en skogskonsulent i Värmland
varför han inte ens granskade en anmälan om skogsavverkning intill
ett samhälle, svarar han att han litade på skogsbolaget. Det är ju certifierat
enligt FSC. Så de sköter sig säkert.
FSC – Forest Stewardship Council – var ett briljant initiativ ägnat att
sätta stopp för skövlingen av tropisk urskog. När nu skogsbolagen inte
ville lyssna på indianerna i Amazonas skulle de tvingas lyssna till
konsumenterna i Boston. Och det fungerade över förväntan. Alla stora
skogsbolag i Sverige bär numera FSC-märket (eller det konkurrerande
PEFC), vilket intygar för köparen av vilstolen eller blöjan att de
tillverkats under hänsyn till människa och natur. Det är bara det att
inget svenskt bolag förlorat adelsmärket, hur brutalt de än bär sig åt.
Det måste bero på den mind­re sunda konstruktionen: Det är bolaget
självt som väljer och bekostar den fristående revisorn som utfärdar
avlatsbrevet.
Det är motvilligt som jag drar upp detta, eftersom FSC är en alldeles
för bra idé för att gå i kvav. Men den är på väg att korrumperas.
Och i Sverige har den blivit ett alibi för Skogsstyrelsen att ta lätt på sin
uppgift. Det är bara fem av hundra anmälda kalhyggen som man ens
bryr sig om att förhandsgranska. Alltså är det liten överdrift att säga att
Skogsstyrelsen valt att privatisera en del av sin myndighetsuppgift,
utan att riksdagen tillfrågats om saken.
Privatiseringen av Skogsstyrelsen har i själva verket gått så långt att
verket knappast framstår som en självständig myndighet. I dess ledning
finns ingen som företräder allmänintresset. Myndigheten lever till
stor del på konsultuppdrag för samma näring som den skall övervaka
(8 872 arbetsdagar förra året). Man har utvecklat en policy och en
rättspraxis som ensidigt gynnar en handfull stora företag – på landskapets
och småägarnas bekostnad.
Givetvis menar jag inte att Skogsstyrelsen drivit dit av egen lust och

vilja. De mest frustrerade över symbiosen med skogsnäringen hittar
man bland dess egna tjänstemän. (Tack, alla anonyma konsulenter som
bidragit till mina reportage.)
Det är ministern Eskil Erlandsson och ytterst riksdagen som är
ansvariga för att utformningen av Sveriges landskap överlämnats åt
virkes- och massaindustrin. Vad jag vet har inget annat land i Europa
visat ett sådant förtroende för kvartalskapitalismens sinne för kulturhistoria.
Eskil Erlandsson vet nog vad han gör. Men vet riksdagen
Man kan förstå att ett folk av bleka nöden drivs till att härja sin natur.
Som de hungrande bönderna i Amazonas. Det är tragiskt i klassisk
mening; det finns inget val. Att göra samma sak för marginalvinstens
skull, av ignorans eller för att hålla ihop en regering, förtjänar inte
epitetet från det antika dramat. Det är bara häpnadsväckande.
Maciej Zaremba
maciej.zaremba@dn.se”