3 - ATL

SKOGSGÅRDEN
För Tomas Sandström har målet
hela tiden varit att försörja sig med
skogsgården som bas. I ”verktygslådan”
finns gevär, hammare, hundkoppel
och röjsåg.
Text & foto: Pär Fornling
å de jämngamla kompisarna köpte
bilar och lägenheter satsade
26-årige Tomas allt han förmådde
(och lite till) på skog. Det blev 78 hektar
hemma i Pengsjö, utanför Vännäs i Västerbotten.
– Nu, tio år senare, kan man konstatera
att det var en bra affär. Skogsmarken då
kostade motsvarande 200 kronor kubikmetern.
Nyligen nödgades jag backa ur en
affär när priset började närma sig 500 kronor
kubikmetern, berättar Tomas Sandström.
VI TRÄFFAS en tidig vårdag, när de sista
snödrivorna rinner bort i diset längs grusvägen.
Det börjar bli dags att byta jobb
igen. Efter vintern arbete som snickare,
med inrutade tider, längtar han ut i skogen.
Tomas arbetar som professionell röjare
åt ”Nidhugg” i Umeå, som säljer
skogsvårdstjänster till Norra Skogsägarna
och andra kunder.
– Det finns hur mycket som helst att
göra! När vi börjat på ett ställe väcks ofta
intresset hos grannarna och uppdragen trillar
in hela tiden.
– Jag arbetar tillsammans med en kompis.
Vi brukar åta oss omkring 100 hektar
vardera per säsong. Då krävs det att man
är lite tjurskallig! Att röja någon dag klarar
alla, men att hålla på vecka efter vecka är
något helt annat.
Takten varierar från ett halvt till två hektar
per dag, beroende på hur bestånden ser
ut. Timpriset är 400 kronor. Därmed kostar
det från knappa 2 000 kronor upp till 4 000
kronor för ett hektar ungskogsröjning.
– Nästan oavsett hur dyrt det blir är det
en lönande åtgärd. Det här är investeringar
för framtiden, säger Tomas övertygande.
Ett praktiskt tillbehör till bensintanken.
Den fjäderbelastade ventilen gör att det
inte blir spill när tanken i röjsågen fylls.
ARBETET görs oftast på ackord och ger
frihet att själv styra arbetstiderna.
Den förra heta sommaren arbetade han
och kompisen nätterna igenom uppe i midnattssolens
Vilhelmina och sov på dagen
när det var för varmt att jobba.
– Jag älskar att vara i skogen. Det är
skönt att arbeta med kroppen och att kunna
titta på resultatet efter arbetsdagens slut,
säger han.
När frostnätterna kommer och snön börjar
lägga sig går arbetet in i en annan fas.
– Du kan hålla på lite längre med underröjning
inför avverkning, men det går någon
sorts gräns när snön går upp till knävecken.
Då är det för tungt och ineffektivt
att pulsa fram.
MEN INNAN dess har Tomas minskat
takten i röjningsjobbet för att få tid för
jakten. Det börjar med björnjakten den 21
augusti och varvas upp med älgjakten i
september. Under några intensiva vår- och
höstveckor är jakten nästan ett halvtidsjobb.
Tomas är också kommunjägare i Vännäs
och Umeå, med uppgiften att hålla efter
skadedjur. Det blir även en hel del eftersöksjakt
åt polisen efter viltolyckor i biltrafiken
eller längs järnvägen.
Jakten hänger nära ihop med ett passionerat
intresse för hundar, som han
tränar och föder upp.
– Det har varit en hel del fågelhundar,
men nu har jag en jämthund som går
jättebra på björn, berättar Tomas.
Mellan varven ska det också bli
tid till arbete i den egna skogen.
– Att kombinera olika sysselsättningar
är ett sätt att leva som passar
bra på landsbygden, säger Tomas
innan han blir avbruten av mobiltelefonen
i fickan.
Signalen är passande nog en skällande
jämthund.
”
När vi börjat
på ett ställe
väcks ofta intresset
hos grannarna
och uppdragen trillar
in hela tiden.
12 VI SKOGSÄGARE 3/11