Utsläpp från olyckor

300
250
200
Antal insatser
150
100
50
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
År
Figur 16 Antal inrapporterade insatser vid anlagd, eller misstänkt anlagd, kabelbrand i
Sverige. [5]
Det är sannolikt att mörkertalet rörande förekomsten av kabelbränning är
betydande och att den statistik som presenteras här förmodligen är en grov
underskattning. Det är också svårt att uppskatta vilka mängder som
verksamheten omfattar och vilken närmare påverkan på miljön det innebär.
Förutom utsläpp av organiska miljögifter kan det ofta bli höga halter av
koppar och bly i marken. Det har förekommit att kabelbränning resulterat i
att marksanering måste genomföras [19].
Det finns dock exempel på åtgärder på lokal nivå där samverkan mellan
lokala myndigheter (miljöförvaltning, brandförsvar, polis, åklagarmyndighet
och socialtjänst) och fastighetsägare resulterat i att kabelbränningen minskat
i omfattning bl.a. genom att kabelbrännare övergick till kabelskalning med
kniv istället. [19]
4.2 Emissionsberäkningar för PCDD/F,
PAH och VOC
I detta projekt har emissionsberäkningarna för bränder kunnat genomföras
för åren 1998-2004 genom att kombinera uppgifter från räddningstjänstens
insatsstatistik [5] med data från en tidigare studie om utsläpp från bränder
till miljön [20]. Från insatsrapporten har statistik över antal insatser per
objektstyp för respektive år hämtats. Den tidigare studien [20] har för olika
objektstyper (industri, bostad, skogsbrand etc) uppskattat emissioner av
PCDD/F, PAH och VOC per ton brunnet material under 1999 samt det
totala årliga utsläppet för dessa ämnen per objekt under samma år. Året
1999 är därför modellåret i dessa beräkningar och bildar underlag till
emissionsberäkningarna för de övriga åren i den studerade perioden. I dessa
beräkningar beror utsläppens mellanårsvariation enbart på att antal insatser
32