Utsläpp från olyckor
Utsläpp från olyckor
Utsläpp från olyckor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur bedömer ni miljöeffekterna/hälso- effekterna av<br />
olyckan<br />
Ej svarat<br />
Inga<br />
effekter<br />
Kan ej<br />
bedömas Små Stora Totalt<br />
Finns det ett ärende kopplat till<br />
olyckan<br />
Ej svarat 14 0 6 2 1 23<br />
Ja 4 11 13 62 8 98<br />
Nej 4 8 21 18 0 51<br />
Totalt 22 19 40 82 9 172<br />
Tabell 5: Samband mellan bedömd miljöpåverkan och god dokumentation av olyckan<br />
De 30-tal <strong>olyckor</strong> som kommunerna själva har angett som lika eller mer<br />
miljöskadliga än de som ingår i enkäten (Figur 30), går inte alltid att<br />
återfinna i räddningstjänsternas insatsstatistik. Det kan ibland även vara<br />
svårt att med ledning av informationen i insatsstatistiken värdera<br />
miljöeffekterna. Man kan därför dra slutsatsen att insatsstatistikens värde<br />
som indikator för <strong>olyckor</strong>nas inverkan på miljökvalitetsmålen delvis är<br />
begränsad.<br />
Några exempel på de <strong>olyckor</strong> med särskilt stor miljöpåverkan som<br />
kommunerna själva angett redovisas i Bilaga 3.<br />
6.1.3 Uppföljning av enkäten/återkoppling<br />
För att bättre förstå värdet av insatsstatistiken som hjälpmedel att bedöma<br />
miljöpåverkan vid <strong>olyckor</strong> gjordes en uppföljning via telefon på en några av<br />
de <strong>olyckor</strong> som kommunerna själva hade angett medföra betydande<br />
miljöpåverkan och som inte kunnat återfinnas vid sökning i insatsstatistiken.<br />
Orsaken till varför <strong>olyckor</strong>na inte återfanns i räddningstjänstens<br />
insatsstatistik visade sig kunna ha flera orsaker. Ibland berodde det på att<br />
räddningstjänsten helt enkelt inte varit involverad (Bilaga 3, olycka C och<br />
E). Det kan antingen bero på att direktkontakt tagits med miljökontor och<br />
saneringsföretag eller att en verksamhet har egen ”räddningstjänst”, vilket är<br />
vanligt vid större företag. I andra fall kan orsaken till att <strong>olyckor</strong>na är svåra<br />
att återfinna i statistiken vara att räddningstjänsten är involverad i ett initialt<br />
skede då konsekvensen av utsläppet ännu inte bedöms som så stor, varför<br />
beskrivningen av olyckan kan skilja sig mycket mellan miljökontoret och<br />
räddningstjänsten så att de blir ojämförbara (Bilaga 3, olycka A).<br />
Ett samlat intryck från samtalen med miljökontoren är att intresset för<br />
<strong>olyckor</strong>nas miljöeffekter är stort och att de gärna önskar mera stöd från<br />
regionalt/centralt håll för att få igång samarbetet med räddningstjänsten.<br />
Enligt miljökontoren är resurserna ibland knappa inom kommunerna<br />
rörande material (t.ex. länsar, provtagningsutrustning) eller tid för<br />
samverkan (t.ex. samövning).<br />
6.1.4 Riskuppfattning och olycksberedskap<br />
De flesta miljöförvaltningarna (69 %) bedömer att det finns risk för att<br />
större <strong>olyckor</strong> skulle kunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen<br />
(Figur 34). Samtidigt är uppfattningen hos en stor andel av dem som<br />
54