10.02.2015 Views

Utsläpp från olyckor

Utsläpp från olyckor

Utsläpp från olyckor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Hur bedömer ni miljöeffekterna/hälso- effekterna av<br />

olyckan<br />

Ej svarat<br />

Inga<br />

effekter<br />

Kan ej<br />

bedömas Små Stora Totalt<br />

Finns det ett ärende kopplat till<br />

olyckan<br />

Ej svarat 14 0 6 2 1 23<br />

Ja 4 11 13 62 8 98<br />

Nej 4 8 21 18 0 51<br />

Totalt 22 19 40 82 9 172<br />

Tabell 5: Samband mellan bedömd miljöpåverkan och god dokumentation av olyckan<br />

De 30-tal <strong>olyckor</strong> som kommunerna själva har angett som lika eller mer<br />

miljöskadliga än de som ingår i enkäten (Figur 30), går inte alltid att<br />

återfinna i räddningstjänsternas insatsstatistik. Det kan ibland även vara<br />

svårt att med ledning av informationen i insatsstatistiken värdera<br />

miljöeffekterna. Man kan därför dra slutsatsen att insatsstatistikens värde<br />

som indikator för <strong>olyckor</strong>nas inverkan på miljökvalitetsmålen delvis är<br />

begränsad.<br />

Några exempel på de <strong>olyckor</strong> med särskilt stor miljöpåverkan som<br />

kommunerna själva angett redovisas i Bilaga 3.<br />

6.1.3 Uppföljning av enkäten/återkoppling<br />

För att bättre förstå värdet av insatsstatistiken som hjälpmedel att bedöma<br />

miljöpåverkan vid <strong>olyckor</strong> gjordes en uppföljning via telefon på en några av<br />

de <strong>olyckor</strong> som kommunerna själva hade angett medföra betydande<br />

miljöpåverkan och som inte kunnat återfinnas vid sökning i insatsstatistiken.<br />

Orsaken till varför <strong>olyckor</strong>na inte återfanns i räddningstjänstens<br />

insatsstatistik visade sig kunna ha flera orsaker. Ibland berodde det på att<br />

räddningstjänsten helt enkelt inte varit involverad (Bilaga 3, olycka C och<br />

E). Det kan antingen bero på att direktkontakt tagits med miljökontor och<br />

saneringsföretag eller att en verksamhet har egen ”räddningstjänst”, vilket är<br />

vanligt vid större företag. I andra fall kan orsaken till att <strong>olyckor</strong>na är svåra<br />

att återfinna i statistiken vara att räddningstjänsten är involverad i ett initialt<br />

skede då konsekvensen av utsläppet ännu inte bedöms som så stor, varför<br />

beskrivningen av olyckan kan skilja sig mycket mellan miljökontoret och<br />

räddningstjänsten så att de blir ojämförbara (Bilaga 3, olycka A).<br />

Ett samlat intryck från samtalen med miljökontoren är att intresset för<br />

<strong>olyckor</strong>nas miljöeffekter är stort och att de gärna önskar mera stöd från<br />

regionalt/centralt håll för att få igång samarbetet med räddningstjänsten.<br />

Enligt miljökontoren är resurserna ibland knappa inom kommunerna<br />

rörande material (t.ex. länsar, provtagningsutrustning) eller tid för<br />

samverkan (t.ex. samövning).<br />

6.1.4 Riskuppfattning och olycksberedskap<br />

De flesta miljöförvaltningarna (69 %) bedömer att det finns risk för att<br />

större <strong>olyckor</strong> skulle kunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen<br />

(Figur 34). Samtidigt är uppfattningen hos en stor andel av dem som<br />

54

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!