UtslÃ¤pp frÃ¥n olyckor

More documents

Recommendations

Info

inte de långsiktiga miljöeffekterna upp. Det finns heller inget nationellt system för uppföljning av de åtgärder och analyser som genomförts vid enskilda olyckor av bl.a. miljökontoren ute i kommunerna. Dokumentation och tillgänglig information om enskilda olyckors miljöeffekter bör vara mer tillgänglig och helst ingå i de befintliga system som hanterar information om utsläpp och miljöövervakning. Möjligheter att kunna sammanställa information om kommunernas och länsstyrelsernas bedömningar av den faktiska miljöskadan av varje enskild olycka och räddningstjänstens insatsrapporterig skulle innebära en betydligt bättre uppföljning. Detta skulle öka möjligheten att sammanställa kunskap om miljöpåverkan från olyckor i olika objekt och från olika ämnen. Det bör också utredas hur insatsrapportens del om miljöskador kan utvecklas och kvaliteten på uppgifterna i insatsrapporten måste förbättras. En handbok för fördjupade olycksundersökningar av olyckor med miljöpåverkan bör tas fram. Olycksundersökningar som ska utföras enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor bör i de fall det är relevant även omfatta miljöpåverkan. I dagsläget finns ingen vedertagen metod för hur man ska undersöka miljöpåverkan vid olyckor. En utveckling av rutiner för olycksundersökning samt provtagningsmetoder och utrustning som kan användas av exempelvis miljökontor och räddningstjänst vid olyckor bör tas fram. 8.7 Samverkan Samverkan mellan miljömyndigheter och räddningstjänst bör stimuleras i det förebyggande arbetet, under insats och vid uppföljning. Samverkan mellan räddningstjänsten och framförallt kommunens miljökontor och länsstyrelsens miljöenhet är viktig i det olycksförebyggande arbetet och i samband med inträffade olyckor. Att denna samverkan är något som skulle behöva utvecklas visar resultaten från enkätundersökningen till kommunerna. Exempelvis uppgav endast 23 % av miljöförvaltningarna att de rutinmässigt samordnar det olycksförebyggande arbetet med räddningstjänsten och 16 % hade ett joursystem där räddningstjänsten kunde kontakta miljöförvaltningen för assistans. En genomgång av de kommunala räddningstjänsternas insatsrapportering visar att miljöförvaltningarna kontaktats vid ca 2 000 av 17 500 insatser av räddningstjänsten vid olyckstypen utsläpp av farligt ämne. När det gäller utsläpp till luft och via släckvatten vid bränder visar det sig att vid ungefär 240 000 bränder så har miljöförvaltningarna kontaktats i ett hundratal fall. Detta kan bero på att kunskaperna om miljöeffekter av bränder ännu så länge är ganska små eller att det inte bedömts som nödvändigt. Det är viktigt med återkoppling till räddningstjänsten om påverkan som skett. 68
Räddningsverket kan stimulera till förbättrad samverkan mellan miljömyndigheter och räddningstjänst t.ex. genom tillsynsvägledning till länsstyrelsen eller genom att ta fram en handbok. Räddningsverket driver idag nätverket Grön räddningstjänst i syfte att öka samverkan mellan räddningstjänst och miljöförvaltning. Deltagande sker från ett tjugotal kommuner i Sverige. Ett annat exempel på samverkan är VAKA-gruppen som drivs av Livsmedelsverket. Denna nationellt sammansatta och verksamma grupp innehåller bred kompetens inom dricksvattenområdet och kan med omedelbar verkan kallas in vid olyckor där vattenförsörjningen hotas. 69
Page 1 and 2:
Utsläpp från olyckor Påverkan p
Page 3:
Utsläpp från olyckor Påverkan p
Page 7 and 8:
Innehållsförteckning 1 Inledning
Page 9 and 10:
Sammanfattning Detta projekt syftar
Page 11 and 12:
Miljökvalitetsmål Behovet och kon
Page 13 and 14:
och vid bränder. De olyckor där r
Page 15 and 16:
PM 10 PVC RIB Risk Räddningstjäns
Page 17 and 18:
3 Räddningstjänstens insatsrappor
Page 19 and 20: 3.3 Kartpositionering av olyckor Vi
Page 21 and 22: Figur 4 Koordinatsatta olyckor unde
Page 23 and 24: 3.6 Brand ej i byggnad I insatsrapp
Page 25 and 26: 4 Utsläpp från bränder Räddning
Page 27 and 28: 100% 90% 80% Brand i flera rum Bran
Page 29 and 30: miljöns känslighet, konstruerade
Page 31 and 32: verkliga brinntiden och tiden från
Page 33 and 34: uppskattad mängd av cirka 40 000-6
Page 35 and 36: per objektstyp är olika för respe
Page 37 and 38: Tabell 1: Beräknade emissioner fr
Page 39 and 40: som anses ha ett miljöanpassat bra
Page 41 and 42: 5 Utsläpp från kemikalieolyckor V
Page 43 and 44: Tabell 3: De 20 kvantitativt mest u
Page 45 and 46: 400 350 300 Inträffad spridning St
Page 47 and 48: 16 14 12 Antal insatser 10 8 6 4 2
Page 49 and 50: från Kemikalieinspektionens flöde
Page 51 and 52: de flesta olyckorna som ingått i e
Page 53 and 54: I många kommuner (44 %) ingår int
Page 55 and 56: Annan ; 6; 14% Biota; 4; 10% Fys/ke
Page 57 and 58: esvarat enkäten att kommunens för
Page 59 and 60: 6.2 Enkät till länsstyrelser om o
Page 61 and 62: sprider sig från 1 till 10 st intr
Page 63 and 64: och kontaminerat släckvatten till
Page 65 and 66: 7.4 Kemikalieutsläpp som ej föran
Page 67 and 68: 8 Förslag till åtgärder Räddnin
Page 69: äddningstjänst. De kan bl.a. omfa
Page 73 and 74: 18 Personlig kontakt Jimmy Haglund
Page 75 and 76: Bilaga 1 Miljökvalitetsmål Miljö
Page 77 and 78: etydelsefulla vattentäkter eller v
Page 79 and 80: Bilaga 2 Enkätfrågor Beskrivning
Page 81 and 82: 8. Har eventuell miljöpåverkan be
Page 83 and 84: Bilaga 3 Olyckstabell Exempel på o
Page 86: Räddningsverket, 651 80 Karlstad T
show all

UtslÃ¤pp frÃ¥n olyckor

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?