Kronisk njursjukdom - Dialäsen

dialasen.com

Kronisk njursjukdom - Dialäsen

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Upptäck typ

2-diabetes tidigt sid 3

NjureN – eN hjärtesak

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

Martin Ingvar har hjärnkoll

– viktigt att äta en bra frukost sid 5

Minska risken för

hjärt- och kärlsjukdomar sid 3

Så minskas risken

för njursvikt sid 2

Var aktiv för

din egen hälsa sid

5

Tips för dig

som vill ändra

dina vanor

sid 4 och 14


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

SWE/32/15Feb2011

En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén

2|

Läkare inom primärvården, geriatriker och internmedicinare välkomnas på Världsnjurdagen

Kronisk njursjukdom

att upptäcka en folksjukdom

Tid: Torsdagen den 10 mars kl 14–16:30

Plats: Nanna Schwartz-salen, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Ämnen:

Kronisk njursvikt, hur man mäter njurfunktion, albuminuri och dess betydelse

Kronisk njursvikt och läkemedelsbehandling

Diskussion och frågor

Arrangörer: Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och Njurmedicinska

Expertrådet. Initiativtagare: Njurföreningen Stockholm Gotland

Jag har fått en

chans till.

Abbott forskar och utvecklar

mediciner för människor med

njursjukdomar.

Abbott Scandinavia AB, Box 1498, Hemvärnsgatan 9, 171 54 SOLNA. www.abbott.se

En njurvård

alla vinner på

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

Per Åke Zillén

Ingen föranmälan krävs – välkomna!

Ny bok!

om att alla vinner på att värna hälsan

och tidigt stoppa eller bromsa

sjukdom. Individen får minskat

lidande och bättre livskvalitet.

Samhället får minskade kostnader

och individen en bättre ekonomi.

Beställning: www.dialasen.com

Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.

Många svenskar

riskerar att drabbas

av njursjukdom.

Det behövs mycket forskning om

njursjukdomar, dialys och transplantation.

Gör något livsviktigt.

Stöd Njurfonden

Plusgiro: 90 10 30 -7

Bankgiro: 901-0307

www.njurforbundet.se

Världsnjurdagen uppmärksammar hälsohot

Små förändringar

av livsstil ger effekt

Bästa sättet att minska ohälsa är självklart

att behålla mest möjliga hälsa. För

dig som är mån om detta finns här tipsen

om hur du kan öka din vardagsmotion,

komma igång med träning och förbättra

dina kostvanor. Det bästa är att redan

små livsstilsförändringar kan ge effekt

och minska risken för till exempel typ 2-

diabetes och hjärtkärlsjukdom.

sjukdom kan förstås inte alltid undvikas

genom ett hälsosamt leverne. anita,

henrik och anders har en njursvikt som

gör att de behöver dialys eller transplantation.

De berättar längre fram om sina

liv där behandlingen måste få plats men

också att det är viktigt med motion och

rörelse.

I sverige har en av tio personer någon

form av njursvikt. Njursjukdom kalllas

ibland för den ”tysta sjukdomen” för

Redaktion av specialbilaga på Världsnjurdagen 2011;

Anna-Lena Byström, frilansjournalist och leg.sjuksköterska

anna-lena.bystrom@comhem.se

Susanne Rydell, frilansjournalist www.rydelltext.se

Sören Winge, frilansande vetenskapsjournalist

Anna Svanfeldt Hillervik, illustratör www.annafromsweden.se

Lasse Mellquist, layout www.mellquist.info

Tryckeri: Bold

omslagsfoto: Karin Riikonen

Pia Lundström, ansvarig för bilagans produktion

Bilagan är en produktion av Dialäsen – tidningen för personal

inom transplantation och njursjukvård i Norden.

Läs mer om Dialäsen på www.dialasen.com

Världsnjurdagen är ett initiativ av International Society of Nephrology

och International Federation of Kidney Foundations

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

att symtomen ofta inte

visar sig förrän njurfunktionen

är kraftigt

nedsatt och det kan då

vara svårt att hejda förloppet.

Om man däremot

upptäcker njurskada på

ett tidigt stadium, till exempel vid en hälsokontroll,

så kan man göra mycket för

att förhindra att njursvikten förvärras.

redan när det finns mycket små tecken

på att njuren är skadad ökar risken för

sjukdomar i hjärta och blodkärl. Vad du

själv kan göra för att minska ohälsa och

vilka möjligheter det finns om du drabbats

av sjukdom läser du här om i vår specialbilaga

på Världsnjurdagen – Njuren –

en hjärtesak!

Pia Lundström

Anna-Lena

Byström

Susanne

Rydell

Minska på saltet

Högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och

skador på njurarna.

– För mycket salt är en bidragande orsak till högt blodtryck och helt

klart ett folkhälsoproblem, säger Mattias Aurell, specialist i njurmedicin

och professor emeritus vid Göteborgs universitet.

en svensk äter uppskattningsvis 10-12 gram salt per dag. Men enligt WhO:s rekommendationer

borde det halveras till 5-6 gram per dag. Livsmedelsverket arbetar

sedan 2007 med ett nationellt program för att på sikt halvera svenskarnas saltkonsumtion.

arbetet sker i flera steg.

– Det finns flera studier som visar att om det dagliga saltintaget minskas med

tre gram kan risken för död i hjärtkärlsjukdom minska med 20–30 procent, säger

Mattias aurell.

Mängden salt i hel och halvfabrikat liksom restaurangmat utgör cirka 80 procent

av vårt saltintag och är därmed svårt för den enskilde att påverka.

– Många åtgärder är viktiga men livsmedelsindustrin har en nyckelroll här genom

att minska saltinnehållet i sina produkter, menar Mattias aurell.

Livsmedel märkta med nyckelhålet är magrare och innehåller mindre socker och

salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ.

– salthalten i nyckelhålsmärkta fisk- och köttprodukter är däremot inte kontrollerad

och det är beklagligt eftersom här döljer sig mycket salt, säger Mattias aurell.

Finland är ett föregångsland i frågan och lagstiftade redan 1994 om särskild

märkning av produkter som innehåller hög salthalt. sedan dess har död i hjärtkärlssjukdom

minskat med 80 procent i åldrarna under 64 år.

a-L B

illUStration: anna Svanfeldt hillervik


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Njuren och hjärtat

påverkar varandra

Vid njursvikt är njurarnas blodkärl

skadade och släpper igenom protein

(äggvita). Men det är också ett

tecken på ökad risk för hjärtkärlsjukdom.

Peter Bárány, specialist

i njurmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset,

förklarar hur

det hänger ihop och vilka åtgärder

läkaren vidtar.

När njurarnas funktion är nedsatt visar

det sig bland annat genom att halten av

slaggprodukten kreatinin är högre än

vanligt i blodet. Genom urinprov kan

man se om det finns proteiner i urinen,

vilket är ett tecken på att njurvävnaden

har någon form av skada. På grund av sin

storlek kan inte proteiner normalt sett

passera ut genom njuren. ju större skada

desto högre mängd protein.

– alla studier som har gjorts visar att

redan vid en mycket liten mängd protein

ökar också risken för hjärtkärlsjukdom.

Njurfunktionen behöver inte ens vara påverkad,

säger Peter Bárány.

Protein i urinen är alltså en mycket

stark så kallad riskmarkör för hjärtkärl-

sjukdom även i förhållande till traditionella

riskfaktorer som rökning, blodtryck,

blodsocker och blodfetter. Om

blodkärlen i njurarna är påverkade är

även övriga blodkärl i kroppen det.

– För att hindra att njursvikten försämras

bör man som läkare se till att patientens

blodtryck är välkontrollerat och att

läckaget av protein minskar, säger Peter

Bárány.

screening för protein i urinen hos befolkningen

skulle kunna tidigt upptäcka

dem som har en tendens till högt blodtryck,

diabetes typ 2 eller riskerar att få

njursvikt. Men för att införa screening

behöver man ytterligare kunskap om hur

resultatet ska hanteras.

– Det finns pågående studier på olika

håll i världen som tittar på det, men man

är inte framme vid någon rekommendation

idag, säger Peter Bárány.

enligt stockholms ”kloka råd” ska njurfunktionen

kontrolleras med blodprov

hos den som har högt blodtryck och behandlas

för det. Men även protein i urinen

bör mätas och blodtrycket behandlas

väl för att skydda både hjärta, blodkärl

och njurar.

Peter Barány sitter med i stockholms

Ny upptäckt om orsak

till njurskada vid diabetes

Diabetes är den vanligaste orsaken i världen till kronisk njursvikt. hittills har man

trott att höga blodsockerhalter förstör de små blodkärlen i njurarna. Men nu har en

studie vid School of Clinical Sciences at the University of Bristol visat att det istället kan

handla om minskad känslighet för insulin i en viss typ av celler i kärlväggen, podocyter.

Det är alltså inte direkt kopplat till effekten av högt blodsocker.

Dr richard Coward i forskarteamet från Bristol menar att om man kan hitta en behandling

som ökar podocytens insulinkänslighet skulle det innebära en stor vinst för

folkhälsan världen över, eftersom förekomsten av diabetes typ 2 ökar.

studien publicerades i Cell Metabolism den 6 oktober 2010.

Källa MediLexicon

Symtom på njursvikt

Njuren har stor reservkapacitet och det

är först när njuren har cirka 20 procent

kvar av sin funktion som man får symtom

som illamående, trötthet, klåda

och dålig aptit. andra symtom kan vara

att man kissar mindre, ökar i vikt och

blir svullen i till exempel benen eller under

ögonen till följd av att vätska stannar

kvar i kroppen.

foto: nicholaS monU

◆ Hur kan tidiga tecken på njursvikt

upptäckas?

Det är i första hand på vårdcentralen eller

företagshälsovården som tidig njursvikt

upptäcks genom:

blodtryckskoNtroll. Viktigt att behandling

sätts in om blodtrycket ligger

för högt.

uriNprov. Protein/äggvita i urinen är

Peter Bárány.

Läns Landstings expertråd för medicinska

njursjukdomar. under Världsnjurdagen

den 10 mars anordnar expertrådet

ett möte där njurmedicinska specialister

i stockholm och primärvårdsläkare kan

diskutera riktlinjer för hur njurfunktion

och protein i urinen ska kontrolleras för

att upptäcka och följa patienter med risk

för för njurskada i primärvården.

a-L B

i sverige, liksom i resteN av världen, får

allt fler diagnosen typ 2-diabetes. sjukdomen

som tidigare kallades åldersdiabetes,

drabbar numera även fler medelålders

och yngre personer. Men det går att

minska risken för att utveckla typ-2 diabetes.

– ju tidigare man försöker göra något

åt sin risk, desto lättare är det att lyckas,

säger Maria svensson, diabetes- och njurläkare

vid sahlgrenska universitetssjukhuset.

Övervikt och brist på fysisk aktivitet är

två av de mest kända riskfaktorerna när

det gäller att utveckla typ 2-diabetes. Men

det finns också en stark ärftlighet. Dessutom

ökar risken att utveckla typ-2 diabetes

med stigande ålder. ungefär 10–15

procent av alla som är över 75 år i sverige

beräknas ha typ 2-diabetes.

typ 2-diabetes innebär att kroppens

känslighet för insulin har minskat och

tecken på att njurvävnaden är skadad.

blodprov. Om njurens funktion är nedsatt

stiger halten av slaggprodukten kreatinin

i blodet.

Om njursvikt upptäcks på ett tidigt

stadium kan behandling sättas in som

förhindrar att njursvikten försämras.

◆ Vad kan man göra själv?

• Det är bra att röra på sig och vara så

NjureN reNar blodet

Njurens viktigaste uppgifter är att rena

blodet från slaggprodukter och att utsöndra

vätska. I njuren filtreras blodet i

små kärlnystan, glomerulus. Här filtreras

blodplasman och varje dygn utsöndras

hela 180 liter vätska, så kallad primärurin.

Varje glomerulus är kopplat till ett rörsystem,

tubuli och dessa tillsammans utgör

den funktionella enhet, nefronet, som renar

blodet och processar primärurinen till

färdig urin. Salter och andra viktiga ämnen

samt den vätska som kroppen behöver går

stegvis tillbaka in i blodbanan. Slaggprodukter

och överflödig vätska lämnar kroppen

som urin.

Andra viktiga funktioner som njuren har

är att utsöndra hormoner som reglerar

blodtrycket och stimulerar bildandet av

röda blodkroppar. Njurarna reglerar även

kroppens pH-värde och saltbalans genom

att utsöndra vätejoner och kalium i urinen.

Njurens funktion behöver ersättas med

dialys eller genom transplantation av en ny

njure när mindre än en tiondel av normal

njurfunktion finns kvar.

Minska risken att

utveckla typ 2-diabetes

foto: ingela wåhlStrand

att kroppens insulinproduktion inte kan

öka i samma takt. Det leder i sin tur till

att kroppen inte längre kan hålla blodsockerhalten

på en normal nivå. Följden

blir att blodsockret blir för högt. ➤

Maria Svensson.

aktiv som möjligt. Det gäller att hitta en

motionsform som man gillar och som

fungerar med det övriga livet.

• äta en bra kost.

• undvika rökning, allra bäst är totalt

rökstopp.

•Om man äter blodtryckssänkande

läkemedel är det viktigt att alltid följa

ordinationen.

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 3


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

➤ – Det är viktigt att upptäcka typ 2-diabetes

tidigt. Men symtomen är sällan tydliga

i början. Diagnosen upptäcks ofta i

samband med hälsokontroller eller besök

inom primärvård eller företagshälsovård,

säger Maria svensson, specialist på

diabetes och njurmedicin vid sahlgrenska

universitetssjukhuset.

Det finns goda skäl för att försöka upptäcka

sjukdomen tidigt, så att det går att

sätta in behandling snabbt.

– Det är en allvarlig diagnos på sikt, om

man har typ 2-diabetes så finns en ökad

risk för flera allvarliga sjukdomar som

stroke, hjärtinfarkt och njurpåverkan,

säger Maria svensson.

Den som har typ 2-diabetes i släkten

kan behöva vara extra uppmärksam.

– jag tycker att man kan be om att få

kontrollera blodtryck, blodsocker och

äggvita i urinen om man ändå är på vårdcentralen

av andra skäl. Det gäller framförallt

om man vet att man har en ärftlig

risk för typ 2-diabetes, alltså om föräldrar

eller syskon har fått diagnosen, säger

hon.

Hur stor är då riskeN för komplikationer i

form av njursvikt?

– Det är svårt att uttrycka sambanden

på ett enkelt sätt, men förutom en ökad

risk för hjärtinfarkt och stroke finns

också risk för de diabeteskomplikationer

som rör ögon, njurar och nerver.

I sverige beräknas ungefär 25–30 procent

av de patienter som behöver dialys,

eller får en transplantation, ha diabetes

som bakomliggande orsak till njurskadan.

typ 2-diabetes blir allt vanligare över

hela världen i takt med att levnadsstandarden

ökar. Världshälsoorganisationen,

WhO, har förutspått en fördubbling av antalet

fall i världen fram till år 2030 om den

hittillsvarande utvecklingen fortsätter.

Maria svensson ser ändå hoppfullt på

möjligheterna att bromsa utvecklingen i

sverige.

– Vi ser inte samma snabba ökningstakt

av typ 2-diabetes i sverige som till exempel

den som har varit i usa. Det kan bero

på flera saker, kanske rör vi oss mer eller

har andra genetiska förutsättningar, säger

hon.

Det hindrar inte att det finns oroande

tendenser.

– en sak som är oroande är att det finns

stora skillnader mellan hur mycket vi rör

på oss. Det finns till exempel en undersökning

som visar att det finns en grupp

barn som är väldigt uppbokade och har

väldigt mycket fysiska aktiviteter, medan

en annan grupp barn knappast rör sig

alls. hittills har ändå få barn utvecklat

typ 2-diabetes i sverige. Men insjuknandeåldern

bland vuxna har en tendens att

sjunka och fler insjuknar till exempel redan

i 30-årsåldern.

vilka råd brukar du ge den grupp som vet

att de har typ 2-diabetes i släkten,

– jag brukar säga att vi alla har fått ett

genetiskt piano, olika tangenter, som vi

kan spela på, vi har ökad risk för vissa saker

och ökat skydd för andra saker. just

därför viktigt att göra det man kan göra

på egen hand, säger Maria svensson.

– Det handlar i första hand om att försöka

hålla vikten, att få in någon form av

vardagsmotion och att äta hälsosamt. ju

tidigare man börjar göra detta, desto lätttare

är det att skapa bra vardagsvanor.

4|

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

s r

Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor:

Lev lite bättre med

små förändringar

Små förändringar i vardagen gör

stor skillnad. Mai-Lis Hellenius

träffar många människor som har

lyckats ändra sina vanor.

– Jag blir mer och mer optimistisk.

De flesta har resurser att ändra

livsstil. Det gäller att hitta sitt eget

sätt.

Mai-Lis hellenius är professor på karolinska

institutet och har arbetat med patienter

som behöver ändra vanor länge. Numera

arbetar hon på med livsstilsfrågor

på hjärtkliniken på karolinska universitetssjukhuset.

Patienterna som kommer

hit har problem till exempel med höga

blodfetter, högt blodtryck, bukfetma,

rökning, övervikt eller typ 2-diabetes.

riskfaktorerna kan inte bara leda till

hjärt- och kärlsjukdomar utan ökar ofta

även risken för att utveckla njursvikt och

andra sjukdomar.

meN det fiNNs mycket patienterna kan göra

för att må bättre. under 80-talet var Mai-

Lis hellenius en av de första i världen som

skrev ut fysisk aktivitet på recept och sådana

recept utfärdar hon fortfarande.

Empowerment i vården

Vården ska stötta den som vill

ändra sina levnadsvanor för att förebygga

sjukdom. Men det är bara

man själv som vet vad man kan,

vill och behöver.

– Det ska finnas en dialog i mötet

mellan patient och vårdgivare med

fokus på patientens behov och förutsättningar,

menar Lars Jerdén,

distriktsläkare i Dalarna.

ta trapporna istället för hissen, äta en

riktig lunch istället för att slänga i sig en

chokladkaka eller resa sig från soffan och

gå på träningen. hela tiden finns det valmöjligheter,

som ibland måste övervinnas,

men som ingen annan vare sig kan

foto: karin riikonen

Motion är en av de viktigaste byggstenarna

för att må bättre.

– Det är aldrig för sent att börja träna,

och vinsten kommer omedelbart. ett enkelt

exempel är att man känner sig piggare,

säger Mai-Lis hellenius.

Den som kommer igång med sin träning

minskar också risken för övervikt

och typ 2-diabetes och får samtidigt en

rad andra positiva effekter.

– träning kan minska stressen och leder

ofta till att man sover bättre, säger

Mai-Lis hellenius.

Man behöver inte vara elitmotionär,

men någon form av rörelse behövs regelbundet.

– Det är viktigt att göra någonting

varje dag. Det räcker inte att träna stenhårt

två gånger och sedan sitta still resten

av veckan. Men det behöver inte vara så

mycket heller, bara man får in vardagsmotion

som att gå i trappor och promenera

till bussen så leder det till positiva

effekter. till och med att röra sig medan

man sitter vid datorn hjälper, säger hon.

Den som behöver lite hållpunkter i vardagen

kan använda tre enkla hjälpmedel,

föreslår Mai-Lis hellenius. De tre är: måttbandet,

stegräknaren och tallriksmodellen.

måttbaNdet aNväNder maN för att kolla midjemåttet.

Över 88 centimeter hos kvinnor

och över 102 centimeter hos män klassas

som bukfetma, vilket betraktas som en

hälsorisk. stegräknaren använder man

förstås för att få inspiration att röra sig

mer och tallriksmodellen är ett sätt att

tänka där man delar in tallriken i tre delar.

en tredjedel – eller upp till hälften

– kan innehålla grönsaker, en tredjedel

kan innehålla fisk, fågel eller kött och en

tredjedel kan bestå av bönor, ris, quinoa,

potatis eller liknande.

välja eller ta ansvaret

för.

Begreppet empowerment

står för

egenmakt och delaktighet,

tron på var

och ens förmåga att

definiera sina egna

problem och hitta

en lösning på dem. Lars Jerdén.

Den som haft kontakt

med vården ska känna sig stärkt och

tro på sin egenvårdande förmåga efter ett

läkarbesök, inte sänkt på grund av pekpinnar

eller skuldkänslor.

Många som söker vård är idag pålästa

och har ofta en egen tanke kring sin hälsa

och behov. av tradition har sjukvården

varit van att veta bäst.

– Mat har blivit ett kontroversiellt

ämne. Men det här är ett enkelt sätt som

fungerar i vardagen tycker jag, säger Mai-

Lis hellenius.

stress är ett annat av ämnena som patienterna

får prata om på livsstilsmottagningen.

– Det brukar orsaka mycket diskussioner.

alla har olika erfarenheter och vad

som är stressande är individuellt. Men

det är viktigt att ta symtomen på allvar

och att försöka hitta sitt eget sätt att

kunna koppla av.

Mai-Lis hellenius har också ett annat

råd till den som vill leva lite bättre: Gör

en enkel hälsokontroll ibland på vårdcentralen

eller företagshälsovården, och följ

upp med ett samtal där du kan diskutera

vad som är bra att göra för hälsan.

Som patient är du experten i ditt liv

foto: maria Pilawa

Hitta ditt eget sätt att koppla av och rör dig varje

dag, råder Mai-Lis Hellenius.

s r

– Vården måste tänka om helt enkelt

och möta patienterna där de finns idag.

Det är förstås inte lätt alla gånger, det

handlar om ett paradigmskifte, menar

Lars jerdén.

otillräcklig motioN, ohälsosamma matvanor,

tobak och riskbruk av alkohol

orsakar mycket ohälsa och är vanliga

bidragande orsaker till bland annat

hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. socialstyrelsen

har gett ut riktlinjer som

handlar just om hur hälso-och sjukvården

bör stötta individen att förändra sina

levnadsvanor för att förebygga sjukdom.

Frågan om levnadsvanor bör tas upp aktivt

med patienter och grunden är någon

form av rådgivning som stärker individens

egen förmåga.

foto: Ulf Sirborn


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Arbeta med hjärnan

och undvik fällorna

Det är inte konstigt om du aldrig

lyckas med snabba bantningskurer.

Hjärnan tycker inte om svältkurer.

Men det betyder inte att det

är hopplöst att försöka gå ner i vikt

eller att börja leva sundare. Det

går att byta livsstil om man tar det

i små steg och är medveten om fällorna,

enligt hjärnforskaren Martin

Ingvar.

Vi vet att vi mår bättre och att risken för

livsstilssjukdomar minskar om vi äter nyttigare

mat och rör på oss mer. ändå funkar

det inte alltid. Vi hoppar över frukosten,

tar bussen istället för att promenera

och köper en pizza på väg hem istället för

att laga mat. Martin Ingvar, professor och

forskare på karolinska Institutet ser inget

konstigt i att det kan vara svårt att komma

igång med träning och bättre matvanor.

– Vi är soffpotatisar. Vi är programmerade

för att försöka hushålla med vår energi,

och att äta energirik mat när det är

möjligt, säger han.

– Det går inte att komma ifrån att det

går fortare att köpa en chokladboll än att

– som vårdgivare kan man ge värderingsfri

information om vad man vet idag

utan att tala om hur patienten ska förhålla

sig till informationen, menar jerdén.

– ett gott råd är att aldrig ge råd. Istället

bör man föra en dialog utifrån det besvär

patienten söker för och försöka sätta det i

samband med levnadsvanor. Vad patienten

tror att hon behöver göra, hur hon ser

på sig själv och vad hon tror om sin förmåga

att klara av att ändra sina vanor.

Både självtillit och självkänsla spelar

stor roll för hur det ska gå att förändra

en levnadsvana. självtilliten kan variera

inför olika situationer, och man kan till

exempel vara övertygad om att klara av

att sluta röka, men mer tvivlande när det

gäller att börja träna.

För att stärka självkänslan kan det vara

bra att jobba med sina egna attityder, försöka

fokusera på det som är bra och att

söka sig till rätt miljöer.

laga en god, hemlagad

maträtt. Dessutom

lever vi ett

samhälle där det

finns ständig tillgång

till snabbmat

och godis.

Det finns också andra

skäl till att det

inte är enkelt att Martin Ingvar.

fatta rätt beslut.

– Vårt beslutssystem består av flera våningar,

det mesta av beslutsfattandet

sker på de våningar där vi inte kan göra

ett medvetet val, säger Martin Ingvar.

Därför krävs det också bra strategier för

att få hjärnan att fatta de beslut som man

vet är bra på längre sikt.

förra året kom martiN iNgvar tillsammans

med Gunilla eldh ut med boken Hjärnkoll

på vikten. sedan dess har han fått många

synpunkter från läsare per brev och mejl.

”tack för att du har lyft av 30 års skuld

och skam från mina axlar” är en av reaktionerna

från brevskrivarna.

I år har den första boken fått en uppföljare,

Hjärnkoll på maten. Det är möjligt

att byta till en bättre livsstil, enligt Mar-

– känner man sig inte bekväm på gymmet

är det förmodligen bättre att hitta en

annan träningsform, menar Lars jerdén.

I sjukvården läggs ofta stor vikt vid värden

som kan mätas i siffror såsom blodtryck,

blodprovsresultat och läkemedelsdoser.

– kontroller och läkemedel behövs förstås

ibland, men minst lika viktigt för hälsan

är till exempel psykologiska och sociala

faktorer, säger Lars jerdén.

lars jerdéN disputerade inom området

empowerment och hälsa 2007 och tog i

samband med det fram Min bok om hälsa.

I boken finns information om hur till exempel

kost, motion, vikt, alkohol, tobak

och stress inverkar på hälsan. Varje avsnitt

har också utrymme för egen dokumentation.

a-L B

tin Ingvar. Men det gäller att samarbeta

med hjärnans förutsättningar istället för

att arbeta emot dem. Om man är hungrig

är det svårt att fatta rationella beslut.

hans första tips för den som vill byta

till en bättre livsstil är att alltid äta en

bra frukost. Börja helst inte dagen med

en skiva vitt bröd och ett glas juice. Det

gör att hungern snabbt kommer igen.

– Om man vill äta bröd ska man försöka

äta bröd med så hela korn som möjligt,

säger han.

det fiNNs eN storviNst att hämta för den

som väljer en bra frukost. Varje gång

man äter en bra måltid, utan snabba kolhydrater

som exempelvis vitt bröd och

sockrade frukostflingor, så ökar nämligen

möjligheten att man äter bättre vid

nästa måltid också.

– Föregående måltid påverkar den nästkommande

måltiden. Vi äter mer nästa

måltid om vi har ätit för mycket snabba

kolhydrater tidigare eller inte ätit något

alls, säger Martin Ingvar.

det iNNebär följaktligeN också att det är

viktigt att äta sig mätt och att äta regelbundet.

en tredje nyckelfaktor är motion.

– att röra sig lite är väldigt mycket

bättre än att inte röra sig alls. Om man

sedan rör sig mer är det ännu bättre, säger

han.

Men var realistisk när du planerar att

börja träna, råder Martin Ingvar. Där, liksom

när det gäller att äta nyttigare, är det

viktigt att sätta målen så att det går att

lyckas.

– Man ska inte behöva gå omkring och

känna att man är en dålig människa. Man

får se till att rigga tillvaron så att man

lyckas.

Det handlar förstås om att sätta realistiska

mål, resultatet av en livsstil man

haft i 30 år kan inte ändras på en dag.

Det handlar också om att försöka styra

tillvaron så att det blir lättare att lyckas.

– Om man har makten över fikarummet

kan man försöka se till att det inte

finns kakor och bullar där. Om man går

och äter lunch med arbetskamraterna

kan man försöka se till att man går till

bra ställen och så vidare.

martiN iNgvar förespråkar också att man

försöker reflektera över sitt eget beteende,

kanske genom att skriva ner vad

som är svårt att motstå och vad som fungerar

bra.

– Det kan man skriva ner som kommentarer

i almanackan till exempel. Det är förstås

inget man ska visa för någon annan,

men det kan göra det möjligt att upptäcka

olika fällor eller vad som fungerar bra.

hur lång tid tar det då att byta livsstil,

det vill säga bryta gamla vanor? säg att

man byter ut sockrade flingor mot havregrynsgröt

eller fullkornsbröd, fortsätter

och äter bättre mat resten av dagen och

börjar röra sig. När har man brutit gamla

vanor och kan vara trygg i att man har

växlat in på ett nytt spår?

– Det är olika för olika personer. Om

man justerar livsstilen till det bättre brukar

det ta 2–4 månader innan det har

blivit en vana. Men man kan jämföra

det med att sluta röka, för en del går det

snabbt att komma över suget. andra kan

fortsätta längta efter ett bloss hela livet

även fast man har slutat, säger Martin

Ingvar.

s r

Per Åke Zillén.

3frågor till Per Åke

Zillén, aktuell med boken

”Allt du kan göra själv för att

bromsa din njursvikt.”

Varför skrev du boken?

När jag blev diagnosticerad med njursvikt

för nio år sedan fick jag höra att

jag var tvungen att få dialys. transplantation

var inte ett alternativ eftersom

jag också hade njurcancer. Om

man har njurcancer måste man vänta

fem år så att risken för återfall minskar,

innan man får en transplantation.

jag bestämde mig tillsammans med

min doktor för att försöka bromsa förloppet

istället för att börja med dialys

direkt. Det funkade för mig, och även

om jag vet att det inte funkar för alla så

ville jag ändå sprida det här. jag gjorde

i huvudsak tre saker: medicinerade

kraftigt, lade om kosten och levde hälsosamt

med fysisk aktivitet varje dag.

jag kunde hålla kvar njurfunktionen

på 10 procent av normal funktion

i sex år. sedan visade det sig att

jag inte heller hade fått några metastaser.

För tre år sedan kunde jag därför

få en transplantation och det fungerade

utan komplikationer. Det här är

förstås inte en möjlig väg för alla, men

jag tycker att man kan diskutera möjligheten

med sin läkare.

Hur kan man förebygga njursvikt på

en övergripande nivå?

Det viktigaste är att försöka upptäcka

problemen i tid. Det tar lång tid innan

man själv känner att man har en försämrad

njurfunktion, då kanske man

redan har tappat 50 till 75 procent av

njurfunktionen. Den enda möjligheten

till tidig diagnostik är egentligen

hälsokontroller. Det handlar då alltså

om hälsokontroller av personer som

känner sig friska. ett test som görs

med hjälp av ett urinprov kan visa om

man har förhöjd risk.

Vad är ditt råd till patienter?

Mitt råd till alla är att de ska vara aktiva

för sin egen hälsa och ta egna initiativ.

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 5


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Evidensbaserad

stegräkning

Varje steg räknas

Det behöver inte vara oöverstigligt

att bli mer fysiskt aktiv. All rörelse

kan bidra till en bättre hälsa.

– Det gäller att bygga in den fysiska

aktiviteten i vardagen, menar Anders

Raustorp, idrottslärare och

docent i sjukgymnastik.

Länge handlade träning mest om styrka

och kondition och rekommendationen

var att träna tre gånger i veckan. Men nu

vet man att det finns flera nivåer av fysiskt

aktivitet.

– Det finns en nivå under konditionsträning

som inte behöver vara särskilt

hård men som har en positiv effekt på

ämnesomsättningen, säger anders raustorp

som forskat inom hälsa och fysisk aktivitet.

hur snabbt man rör sig och hur mycket

man rör sig spelar förstås roll för hur effekten

blir.

– trettio minuters promenad varje dag

räcker för att halvera risken för hjärtkärlsjukdom,

säger anders. Promenaden kan

delas upp i tre tiominuterspass eller bytas

ut mot simning eller cykling under

6|

Baxter Medical AB

www.baxter.se

samma tid. Men det ska vara i rask takt.

Forskningsstudier har visat att stillasittande

är en oberoende riskfaktor för

förtida död och till följd av det har man

den senaste tiden fokuserat på vikten av

att minimera sittandet.

– det Har visat sig att eN ”aktiv soffpotatis”,

som följer rekommenderade 30-minutersrådet

men i övrigt sitter still har låga

nivåer av lipoproteinlipas, som är viktigt

för kontroll av blodfettsnivåer. Den som

däremot bryter sitt sittmönster ofta höjer

nivåerna av lipoproteinlipas, säger

anders.

har man ett stillasittande arbete bör

man till exempel röra på sig lite grann

var tjugonde minut och arbeta stående

vid skrivbordet när man har möjlighet.

Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

Genom att använda stegräknare och

att föra stegdagbok kan man hålla koll på

sina steg och stimuleras att successivt ta

fler, kanske på sikt fördubbla dem. På nätet

finns den evidensbaserade stegdagboken.se.

här kan man lätt föra in sina steg.

– utöver individens subjektiva känsla

kan hälsoeffekterna mätas i blodtryck,

blodsocker, blodfetter och insulinresistens,

menar anders.

studier har exempelvis visat att om

man i snitt går 1 000 fler steg per dag

sänks blodtrycket med 2,5 mmhg hos den

som har högt blodtryck sedan tidigare.

en stegräknare mäter bara antalet steg,

för att mäta intensitet eller energiförbrukning

krävs betydligt dyrare mätare.

– För de flesta räcker det med en enkel

stegräknare eftersom man kan luta sig

mot den evidens som

finns, menar anders.

Däremot är det

viktigt att använda

den stegräknare som

används i all forskning

kring stegräkning

och som håller

erkänt god kvalitet.

– eftersom alla Anders Raustorp.

steg är viktiga håller

det ju till exempel inte om stegräknaren

filtrerar bort steg eller inte räknar de första

stegen man tar, säger anders.

sedan 2008 finns det rekommendationer

som bygger på resultat från internationella

studier om hur många steg man

bör ta per dag för att ha koll på vikten (se

faktaruta). Om man har en kronisk sjuk-

Det är ditt liv,

det är ditt beslut

Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter

2011-02-08 | RR2010_023SE | © Baxter Medical AB 2011

foto: karin riikonen

foto: yngve rådStedt


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

dom som diabetes eller kOL kan man behöva

särskilda rekommendationer.

Den fysiska självkänslan är viktig i sammanhanget.

Den handlar om hur man

uppfattar sin egen förmåga när det gäller

idrott och motorik.

som idrottslärare arbetar anders aktivt

med att stärka elevernas fysiska självkänsla.

Grundstenen är att inte jämföra

eleverna med varandra och att ge individuella

utmaningar.

– Det är viktigt eftersom elever med låg

fysisk självkänsla förmodligen är bland

dem som i vuxen ålder behöver ”fysisk

aktivitet på recept” (FYss), menar anders.

överHuvudtaget Har skolaN en viktig uppgift

när det gäller att stimulera barns fysiska

aktivitet och idrottslektionen kan

öka graden av aktivitet avsevärt i synnerhet

för de barn som rör på sig lite. anders

forsning visar att en lektion kan stå för

halva dagsbehovet av fysisk aktivitet såväl

för pojkar som för flickor. Nyligen publicerade

anders forskargrupp en artikel

som rör hur skolgårdens utformning kan

påverka elevernas aktivitet.

a-L B

stegrekommeNdatioNer

Hur mycket bör man röra sig per dag för att

hålla normalvikt?

Kvinnor: 18-40 år: 12 000 steg/dag

40-50 år: 11 000

50-60 år: 10 000

Över 60: 8 000

Män: 18-50 år: 12 000 steg/dag

Över 50 år: 11 000

För barn rekommenderas följande antal

steg per dag för att undvika övervikt:

Flickor 6–12 år: 12 000 steg/dag

Pojkar 6–12 år: 15 000 steg/dag

Baserat på vetenskapliga studier med

stegräknaren Yamax/KeepWalking LS2000

Källa www.keepwalking.se

refereNser

Stegräknarboken av Anders Raustorp

BMI-referenced standards for recommended

pedometer determined steps/day in children.

Tudor-Locke, C, Pangrazi P, Corbin C, Vincent

S, Rutherford W, Raustorp A, Tomson M,

Cuddihy T. Prev Med 2004; 38: 857-864

Diaverum satsar

på träning

Att rätt mat och fysisk träning är

särskilt viktigt för njursjuka har

forskningen visat. Diaverums dialysmottagning

i Solna har nära till

både kost och motion.

– Vi håller till i ett väldigt bra kontorshus

i solna Gate och har gym, pool och restaurang

i huset, säger verksamhetschef

anna Fleming.

– Närheten är väldigt viktig. att åka och

få dialys tre till fem gånger i veckan tar på

krafterna. Då kan det kännas övermäktigt

att ge sig iväg hemifrån och träna också.

Våra patienter kan komma lite tidigare

och träna före dialysen eller stanna kvar

och träna efteråt.

att det nyrustade gymet bara är avsett

för företagen i huset tror anna Fleming

är en stor fördel.

– De flesta patienter är äldre och skulle

känna sig främmande på ett modernt

gym med dunka-dunka-musik. här är det

lugnt och helt prestigelöst.

– allra flitigast är två yngre patienter

som väntar på transplantation och inser

Fler prover gav

resultat i Sörmland

Det går att minska risken för njursvikt

och behovet av dialys hos

många patienter. Ett pilotprojekt

i Sörmland visar att tydliga mål

och rutiner i primärvården räcker

långt.

knut-Christian Gröntoft, överläkare på

Mälarsjukhuset, och Marie Portström,

distriktsläkare, är övertygade om att det

går att hjälpa många patienter som riskerar

att drabbas av njursvikt.

knut-Christian Gröntoft leder landstinget

sörmlands satsning på förebyggande

arbete inom njursjukvård. han och

Marie Portström arbetade tillsammans

Knut-Christian Gröntoft och Marie Portström.

i en grupp som tog fram förslag hur primärvården

kan arbeta för att förebygga

njursvikt. Det handlade både om att hitta

praktiska arbetsmetoder för att identifiera

patienter i riskzonen och om att ge

tydliga behandlingsrekommendationer.

– egentligen handlar det om att arbeta

mer målinriktat i vården, på ett sätt som

alla nog skulle vilja arbeta. Men i praktiken

är det ofta svårt att få till det målinriktade

arbetet och det krävs en del extra

insatser, säger knut-Christian Gröntoft.

två vårdcentraler i eskilstuna, torshälla

och tunafors, valde att vara med i

hur viktig fysisk träning är inför operationen.

Fyra andra går och tränar varje gång

de har dialys. en grupp har lite svårt att

få kontinuitet i träningen. sen finns det

några som inte vill vara med alls, ”gym är

inget för mig”.

kosten då? När man kommer hem trött

och tagen efter en dialys är det lätt att

slarva med maten. Mottagningen har en

egen dietist från karolinska några timmar

i veckan som ger alla patienter kostråd.

– Patienterna kan gå ner på restaurangen

i huset och äta till rabatterat pris.

Om någon vill hämtar vi upp mat till

dem. Patienter i dialys har på grund av

sin behandling extra behov av bland annat

proteiner.

text av sören Winge

Lars-Tommy Thorstensson på gymet.

foto: erica lindblom

pilotprojektet och pröva de nya arbetsmetoderna.

tillsammans hade de två

vårdcentralerna ett 80-tal patienter som

var lämpade att ingå i pilotstudien.

Projektet inriktade sig på att hitta patienter

med tecken på njurskador i form

av protein, ”äggvita”, i urinen.

– Vi vet att cirka 30 procent av diabetikerna

är berörda och uppskattar att

samma sak gäller cirka 15 procent av dem

som har högt blodtryck, säger knut-Christian

Gröntoft.

tanken var alltså att nå dessa patienter

och att sätta in en ännu mer målinriktad

behandling. Projektet satte upp målvärden

för blodtryck, blodfetter, blodsockerhalten

mätt över lång tid och njurskadan

mätt med urinprov.

– utgångspunkten är att arbeta preventivt

inom njursjukvården. Men en annan

av de stora vinsterna med arbetet är att

patienternas risk för hjärt- och kärlsjukdom

minskar, säger knut-Christian Gröntoft.

Förenklat uttryckt har projektet gått ut

på att vårdcentralen ska identifiera dessa

patienter. Därefter ska vårdcentralerna

med hjälp av utökad provtagning, målinriktad

behandling och noggrann uppföljning

hjälpa patienterna att nå de olika

målvärdena.

– På 60- och 70-talen var ju urinprov

standardförfarande inom primärvården.

På ett sätt kan man säga att projektet har

återinfört urinprovet i primärvården, i

alla fall för de här grupperna, säger knut-

Christian Gröntoft.

en viktig del av provtagningen var

också utökad blodtrycksmätning. I hemmet.

Båda vårdcentralerna som ingick i

projektet skaffade fler mätare för hemblodtryckmätning.

– Det har fungerat väldigt bra. Det underlättar

för sjuksköterskor och undersköterskor

som inte behöver göra alla mätningar

på vårdcentralen, dessutom vet vi

att resultaten blir säkrare med mätning i

hemmet, konstaterar Marie Portström.

projektets arbetsmetod bygger på enkelhet.

– Vi mäter få saker och vi förenklade

under projektets gång. ju enklare upplägget

är desto lättare är det att följa och då

blir också resultaten bättre, säger knut-

Christian Gröntoft.

Projektet omfattade mätning av njurskadan

både med hjälp av urinprov och

blodprov. Dessutom ingick mätning av

blodtryck, blodfetter, långtidsprov av

blodsockerhalt, vikt och midjemått.

Projektet innebar att flera patienter

fick en utökad behandling. Och knut-

Christian Gröntoft och Marie Portström

är nöjda med resultaten. Många av de patienter

som ingick i pilotprojektet visade

förbättrade värden i slutet av studien,

jämfört med värdena vid start. Bland annat

var det en större andel patienter som

nådde målvärdet 130/80 vid blodtrycksmätningarna.

– För patienterna innebär det här naturligtvis

fördelar i form av minskade risker

för framtida sjukdom, i form av hjärt-

och kärlsjukdom samt njursvikt, säger

knut-Christian Gröntoft.

s r

Britta Hylander Rössner,

ordförande i Svensk Njurmedicinsk

Förening.

3frågor till Britta

Hylander Rössner, överläkare

och docent, njurkliniken på

Karolinska universitetssjukhuset

Vad kan man göra för att minska risken

för försämring av sin njursjukdom?

Det är framför allt viktigt att kolla

blodtrycket. Om man har blodtryckssänkande

mediciner är det viktigt att

ta dem, inte bara ibland, utan följa ordinationerna

från sin läkare. Det är

också viktigt att sköta sig som andra

friska personer med att motionera 2–3

gånger per vecka – allt ifrån promenader

till gym – och att äta en bra kost.

rökning bör absolut undvikas.

Fortfarande är det så att vi inom

njursjukvården har svårt att fånga upp

patienter i tid, alltså innan sjukdomen

har gått för långt. Vårdcentralerna och

andra vårdgivare är mycket bättre på

att upptäcka patienterna tidigare och

skicka dem till njurmedicin. Vi informerar

så mycket vi kan till vårdcentralerna

om vikten av att upptäcka patienter

med högt blodtryck, proteinuri

(äggvita i urinen) och påverkade njurvärden.

Vad är aktuella frågor inom svensk

njursjukvård just nu?

Det är bland annat frågor om hur

mycket dialys man ska ge. Dialys har

blivit mer lättillgängligt eftersom

många dialysmottagningar har öppet

flera dagar i veckan och längre tider.

samtidigt utbildas också fler patienter

så att de kan sköta dialysen hemma.

egenvård är en viktig fråga, ju mer patienterna

gör själva, desto större ansvar

tar de också för sin hälsa på andra sätt

och blir delaktiga av sin behandling.

en annan aktuell fråga är de långa

köerna för transplantationer. Det är

kö för att få en transplantationsutredning

gjord, och sedan kö i väntan på en

lämplig donator.

Vi arbetar också med att underlätta

för så kallad gästdialys inom sverige.

Detta måste förbättras, speciellt i stockholm,

som har haft svårt att erbjuda

detta tidigare. Däremot är det ofta inga

problem att få gästdialys utomlands.

Finns det någon vanlig missuppfattning

om njursjukvård som du möter?

Många tror att man måste ha samma

blodgrupp som mottagaren om man

vill donera en njure. så är det inte. Det

är inte bara familjemedlemmar, eller

personer med samma blodgrupp, som

kan donera.

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 7

fotograf allan larSSon


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Viktigt att

vardagslivet fungerar

Anita Bertze Gelin ville ha en behandling

som störde vardagslivet

så lite som möjligt. Därför valde

hon påsdialys och låter en maskin

sköta dialysen på nätterna.

– Jag är inte sjuk, men dialysen

är ett hinder eftersom den kräver

planering, säger hon.

anita Bertze Gelin föddes med bara en

njure, och i samband med en halsinfektion

i 4–5 årsåldern fick hon veta att funk-

8|

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

tionen dessutom var nedsatt.

hon gick på årliga kontroller och visste

att hon en dag skulle behöva dialys.

– ändå kom det som en chock när det

var dags att välja behandlingsform. jag

mådde inte alls dåligt, säger hon.

Det var jobbigt att välja behandling.

– Först tänkte jag välja bloddialys och

låta mig bli omhändertagen på sjukhuset.

Men när jag var där kände jag att här

kan jag inte ligga.

Men efter mycket diskuterande med

närstående, sjuksköterskor och läkare

blev valet påsdialys.

– För mig var det bästa valet, min vardag

fungerar och det är viktigast, säger hon.

Blir fritiden också bra är det en bonus.

aNita är kopplad till dialysmaskinen

minst sju timmar per natt, ibland längre.

hon gillar inte att ligga på vänster sida

men måste göra det för att vätskan ska

kunna tömmas ut. annars larmar maskinen.

– jag för en kamp med maskinen och

min sömn störs ideligen. jag måste sova

igen lite sedan jag kopplat ur mig på morgonen.

Anita låter inte dialysen ta över livet. Men det är mycket praktiskt som måste fungera. Varje kväll lyfter Anita femton liter dialysvätska.

Påsdialys

Dialysvätskor och annat som behövs

för behandlingen levereras varannan

vecka och då blir det fullt i lägenheten.

Varje natt går det åt tre påsar med fem

liter dialysvätska i vardera.

– Det blir tungt att lyfta, säger anita.

anita unnar sig en dialysfri natt ibland.

– jag tar mig helt enkelt tagit den friheten,

dialysen får inte ta för mycket av

livet, menar hon.

maN måste kuNNa vara lite spontan, även

om det också måste planeras.

utlandsresor blir det då och då, helst

med något dialysföretag som arrangör

som ordnar allt praktiskt kring dialysen.

– jag behöver bara stoppa i mitt kort

med mina behandlingsdata in i maskinen.

anita gillar att promenera i naturen,

gärna i dåligt väder och tillsammans med

sina barnbarn.

– Det är i gemenskap med dem och i naturen

jag hämtar kraft, säger anita

annars cyklar hon till jobbet isfri årstid

och tar ett par pass på Friskis & svettis

varje vecka.

viNtertid blir det skridskor och skidor. Och

när det är hennes vecka att skotta snö i

bostadsföreningen gör hon gärna det.

– Någon granne tyckte att jag inte behövde

göra det, men varför inte, säger

anita.

För ett par år sedan fick anita en njure

från en avliden donator. Njuren stöttes

dessvärre av en vecka efter transplantationen.

– Det var en otrolig känsla när de ringde

mig på jobbet och undrade om jag kunde

komma till sjukhuset med en gång.

Väntan på ett nytt telefonsamtal om en

ny njure finns där varje dag.

a-L B

foto: Karin riiKonen

Påsdialys, eller peritonealdialys, innebär att blodet renas genom bukhinnan.

I den finns små porer där slaggprodukter och salter kan passera

igenom. Genom en dialyskateter som opereras in genom bukväggen

kan dialysvätskan tappas in och ut ur bukhålan.

slaggprodukter som samlats i kroppen på grund av njursvikten vandrar från blodet

till dialysvätskan, som innehåller olika salter och glukos. Glukoshalten avgör hur

mycket överflödig vätska som dialysvätskan drar till sig från kroppen. När dialysvätskan

har legat inne i buken en viss tid, ofta runt fyra timmar, tappar man ut den och

ersätter med ny. Vätskan som tappas ut liknar utspädd urin.

Behandlingen lär man sig att sköta själv. Om man behöver kan man få hjälp att

sköta behandlingen hemma.

Vanligen byts dialysvätskan fyra gånger per dygn. Då har man ungefär två liter

vätska i buken hela tiden. Man kan också välja att ha behandling på natten med hjälp

av en dialysmaskin som gör ett antal byten av dialysvätskan. På dagarna har man oftast

dialysvätska som bytes nästa kväll vid dialysstart eller att man gör ett vanligt påsbyte

på eftermiddagen.

För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man byta en viss mängd dialysvätska

varje dygn, oavsett vilken behandlingsform man har. hur mycket dialys och hur stor

mängd dialysvätska som behövs är individuellt och bedöms med hjälp av prover, hur

man mår samt hur väl vätskebalansen är kontrollerad.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Henrik tycker det fungerar bäst att ha långa dialyser varannan natt.

Dialys är bättre än

transplantation just nu

För Henrik Eriksson är bloddialys

nattetid i hemmet just nu det bästa

behandlingsalternativet. Men efter

nära 25 år med kronisk njursvikt

har han även erfarenhet av

både transplantation och påsdialys.

Mycket har hänt under dessa

år.

– Idag kan man leva ett ganska bra

liv trots dialys, det går att hitta en

lösning, säger han.

henrik har nyligen kommit hem efter en

två veckor lång semester på Fuerteventura

tillsammans med sin flickvän.

– Det fanns en dialysklinik på bottenvåningen

av hotellet så det fungerade alldeles

utmärkt, säger henrik.

tidigare har han varit på kreta med ett

liknande arrangemang.

– Det har blivit lätt att hitta resmål där

man också kan få dialys, berättar han.

Däremot kan det ibland vara lite svårare

inom sverige. Men en veckas fjällsemester

blir det varje år och då åker jag till

Mora för dialys.

henrik var bara 16 år när hans njurar

slutade fungera till följd av en infektion i

njuren, glomerulonefrit. han fick sin första

dialys i november 1986 och blev transplanterad

med sin mammas ena njure i

mars 1987.

– Mammas njure fungerade i ungefär

ett år. sedan blossade infektionen upp

igen och njuren slutade fungera, berättar

henrik.

han gick i gymnasiet och började med

påsdialys nattetid.

1991 fick han en njure från en avliden

Innebandyn är viktig för Henrik.

person. Den fungerade i sju år.

– under den här tiden började jag jobba

som ingenjör, blev sambo och planerade

för barn. 1998 föddes våra två tvillingpojkar.

i samma veva visade det sig att henrik hade

en tumör i urinblåsan. Dessutom hade

njuren slutat fungera och henrik hade

börjat med bloddialys.

– så när våra pojkar föddes gick jag dels

på strålbehandling fem dagar i veckan i

Göteborg och i bloddialys tre dagar i

veckan i trollhättan, säger henrik. Det

var nog den jobbigaste tiden i mitt liv.

henrik berättar att redan när han blev

sjuk sa läkarna att han skulle bli frisk så

fort han blev transplanterad. Det kom sedan

att prägla henriks inställning till dialysen

under många år.

– jag bara gick i dialys i väntan på en ny

transplantation, menar han.

Men när den fjärde transplanterade

njuren slutade fungera 2005 hände något

som henrik tror var väldigt viktigt för

hans mentala inställning till dialysbehovet.

– Den här njuren var väldigt väl matchad

med min vävnadstyp och ändå fungerade

det inte, jag mådde sämre under det här

året än vad jag gjort med dialys.

– I stället för att se det som ett problem

behövde jag hitta en hållbar lösning för

hur mitt liv bäst skulle fungera med dialys.

tidigare Hade HeNrik under flera år arbetat

halvtid på förmiddagarna och därefter

åkt till dialysen tre dagar varje vecka.

Det fungerade dåligt med övriga livet.

Påsdialys var inte längre något alternativ

eftersom henrik har ett ganska stort dialysbehov

som tillgodoses bäst med bloddialys.

– jag gjorde köket mindre så det gick

att skapa ett litet sovrum på den ytan.

Där får dialysmaskinen, alla dialysvätskor

och andra tillbehör plats.

henrik har även fått ett särskilt vattenreningsverk

installerat eftersom dialysvätskan

blandas med vanligt vatten. Ibland

krånglar det men då får han snabbt

hjälp av tekniker från sjukhuset.

– När jag har mina barn här är det svårt

att vara uppkopplad i dialysmaskinen

när de är vakna och kan behöva hjälp. så

nu kör jag åtta timmar varannan natt i

stället, säger henrik.

geNom att HaN sköter hela sin behandling

själv är han flexibel och kan planera sin

tid. han är i grunden väldialyserad och

kan ibland hoppa över en dialys om han

vill resa bort över helgen.

sedan ett par år arbetar henrik heltid

till följd av de nya sjukförsäkringsreglerna.

– Det är tufft men det går, säger han. Men

optimalt vore nog att arbeta 75 procent.

sport har alltid varit det största fritidsintresset.

– När mina barn började träna fotboll

i sexårsåldern var det självklart för mig

att engagera mig som tränare. sedan

dess har jag varit huvudtränare för deras

lag, Vänersborgs IF. Men jag kommer att

trappa ner lite på det nu.

Med träning och matcher blir det tre

till fem kvällar eller helgdagar i veckan.

Dessutom tränar henrik själv innebandy.

– Det är vad jag vill ägna min egen tid

åt, säger henrik. skötsel av hus och trädgård

drar jag däremot ner på. Orken och

tiden finns helt enkelt inte.

Inför framtiden önskar henrik att dialysmaskinerna

blir portabla och behöver

mindre vatten. Då skulle behandlingen

verkligen kunna göras lite varstans. han

hoppas också att det en dag ska bli möjligt

för honom med en ny transplantation.

– Med de metoder som finns idag är det

inget alternativ för mig, säger han. jag

har för mycket antikroppar och mår dåligt

av läkemedlen, det blir ingen livskvalitet

för mig. Och som sagt, livet fungerar

ganska bra trots dialys.

a-L B

fotograf: Kent eng

Bloddialys – hemma eller på sjukhus

Bloddialys, eller hemodialys, innebär att blodet leds ut ur kroppen och renas

från salter och slaggprodukter i ett filter, som fungerar som en konstgjord njure.

Det renade blodet pumpas sedan tillbaka till blodbanan medan slaggprodukterna

försvinner ut med dialysvätskan. Genom filtret passerar även överflödig

vätska från kroppen.

Blodet pumpas runt med hjälp av en dialysmaskin. Det behövs två dialysnålar,

en som leder ut blodet och en som leder tillbaka det in i blodbanan. För att få ett

bra blodkärl att sticka i görs en så kallad dialysfistel genom operation.

Om man vill kan man lära sig sköta sin dialysbehandling helt själv. en del väljer

att ha en dialysapparat hemma medan andra går till en dialysmottagning.

här kan man också få hjälp att sköta sin behandling helt eller delvis.

För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man ha dialys ett visst antal

timmar per vecka.

Det är individuellt hur mycket man behöver men vanligt är mellan 12 och 15

timmar per vecka, uppdelat på tre gånger. För att förbättra dialyseffekt, vätske-

och blodtryckskontroll har på senare år trenden varit att dialysera oftare (4–7

gånger/vecka).

a-L B

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 9


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

” Fokusera på allt som är möjligt

i stället för på det omöjliga”

Anders njuter av varje dag och skjuter inte upp det han vill göra.

10|

Se världen

med OdenreSOr!

Vi har resorna för dig som vill se och uppleva mer av

vår fantastiska värld. Resorna för dig som söker äventyr,

upplevelser eller avkoppling, sköna miljöer och de

vackraste stränderna. Vi är resebyrån med unika avtal,

personlig service, specialister på skräddar sydda resor,

rundresor och gruppresor sedan 1957.

Odenresor – din reseexpert som ger dig råd att resa

bättre. Kontakta oss så berättar vi mer!

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

Stockholm: Fleminggatan 51

08-654 19 00 / info@odenresor.se

Göteborg: 031-743 43 80 / gbg@odenresor.se

www.odenresor.se

foto: monica olSSon

Anders Olsson svimmade i vardagsrummet en lördagskväll för många

år sedan. Det var början på en lång sjukdomstid med högt blodtryck och

nedsatt njurfunktion.

Men nu har han en ny njure, sedan 21 år tillbaka, och äter inte längre

blodtryckssänkande mediciner. Under hela sjukdomstiden har han satsat

på att leva och jobba som vanligt.

anders Olsson blev sjuk i början av 80-talet.

Det började akut, när han föll ihop

avsvimmad en lördagskväll i vardagsrummet.

han vaknade upp på Löwenströmska

sjukhuset och fick veta att han

inte bara hade akut högt blodtryck utan

även nedsatt njurfunktion.

Då var han i 30-årsåldern och hade inga

tankar på att han kunde vara sjuk.

– Det är klart att i efterhand kan man

säga att det fanns varningssignaler. jag

hade huvudvärk nästan varje lördagsmorgon

till exempel, men jag hade vant

mig vid det.

under några år fortsatte sedan hans

njurfunktion att gradvis bli sämre och

sämre.

– Men jag tänkte inte så mycket på det,

eftersom det sker gradvis så vänjer man

sig.

I slutet av 80-talet blev läget mer dra-

matiskt igen. anders Olsson fick veta av

sin läkare att bara 15 procents njurfunktion

fanns kvar. han fick börja i dialys och

ställdes i kö för en transplantation.

– Då kändes det som ett dramatiskt besked.

jag hade inte haft så mycket sjukhuskontakter

innan och visste inte så

mycket om transplantationer. jag minns

att jag associerade till de första hjärttransplantationerna

som kirurgen Christian

Barnard genomförde på 60-talet,

det var ju väldigt uppmärksammat och

minst sagt dramatiskt.

medaN HaN väNtade på transplantationen

gick han i dialys, tre dagar i veckan. Det

innebar att han pendlade från den nya hemorten,

Varberg, till halmstad tre dagar

i veckan. De andra två dagarna i veckan

jobbade han på sitt vanliga jobb som kontorschef

på en bank.

Din expert på resor


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

– Det är klart att dialysen tog mycket

tid, fast jag försökte fokusera på det jag

kunde göra istället för att fokusera på det

som jag inte kunde göra. jag försökte leva

som vanligt, säger han.

efter en tid blev anders Olsson uppsatt

på väntelistan och utrustades med

en mer ovanlig ingrediens, en personsökare.

anders Olsson gick under den

här tiden ingenstans utan sin personsökare

– som skulle ge sig till känna när

det fanns en njure som passade honom.

När det väl var dags för transplantationen

kände han sig betydligt lugnare än

när han först hört talas om transplantationen.

han insåg att det fanns stora skillnader

jämfört med de tidiga hjärttransplantationerna.

– Men i efterhand har jag ju förstått

att själva transplantationen ändå var en

omtumlande upplevelse för min familj.

transplantationen gick bra – anders Olsson

har nu haft sin nya njure i 21 år trots

att det uppstod vissa komplikationer i

samband med själva operationen. Numera

betraktar sig anders Olsson som

frisk.

– Det är klart att jag har gått på efterkontroller

och så, men annars tycker jag

att är frisk. jag brukar jämföra det med

att man byter ut en trasig del i en bil mot

en reservdel. Då är ju bilen inte trasig

längre. sedan är det annan sak att det

egentligen inte går att jämföra med den

chans som jag har fått, jag känner mig

väldigt ödmjuk och tacksam för att jag

har fått den här chansen.

efter traNsplaNtatioNeN gick han tillbaka

till att jobba heltid igen, på ett nytt jobb

som han fick under tiden han återhämtade

sig efter transplantationen.

– Många pratar ju om det, att man får

en annan syn på saker och ting om man

har varit med om allvarliga händelser.

Det stämmer för mig också. jag har även

gått igenom en by-pass operation på hjärtat

som jag kanske tyckte var ännu mer

omtumlande än transplantationen, säger

han.

– jag retar mig inte på småsaker på

samma sätt som tidigare. Inte så att jag

vaknar varenda dag och tänker ”tack

gode gud” för att jag vaknade idag också,

men jag känner mig mer tacksam över saker

och lägger nog mer uppmärksamhet

på saker som fungerar.

han skjuter heller inte upp saker som

förr, tänker inte ”det där ska jag göra

sen”.

– Det är inte för att jag tror att jag ska

bli sjuk, utan för att det har blivit viktigare

att göra de saker man vill.

måNga som träffar anders Olsson undrar

vad man egentligen kan göra när man

har blivit transplanterad. Måste man inte

vara försiktig?

– jag är ju ingen läkare, men personligen

tycker jag att jag kan göra det mesta.

Det är klart att kickboxning till exempel

går bort, men i de flesta fall är det bra

att idrotta och röra sig. att börja röra på

sig är ju också en viktig del av rehabiliteringen.

anders Olsson har efter transplantationen

blivit aktiv i Njurföreningen i

Västsverige och Idrottsföreningen för

transplanterade, och arbetar med en internationell

idrottstävling för transplanterade

(se separat artikel).

– jag tänker att om jag på det här sättet

kan ge tillbaka något av det jag har fått så

vore det bra.

Njurtransplantation – 700 står i kö

NjurtraNsplaNtatioN iNNebär att man får

en ny njure från en annan människa. antingen

från en avliden person som velat

donera sina organ efter sin död eller från

en frisk person som vill donera en av sina

njurar.

som levande donator måste man vara

helt frisk och vara helt säker på att man

vill donera. Därför görs både medicinska

undersökningar och ibland psykologiska

bedömningar innan donationen.

Jonas Wadström transplanterar en njure på

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

foto: karin riikonen

s r

Det är viktigt att mottagaren mår så bra

som möjligt inför transplantationen och

olika undersökningar görs. Vid till exempel

svår hjärtsjukdom, cancersjukdom,

kraftig undernäring eller i samband med

en svår infektion är det ofta olämpligt att

genomgå en transplantation.

i utredNiNgeN iNgår att bestämma blodgrupp

och vävnadstyp med blodprover.

tidigare behövde blodgruppen och helst

vävnadstyp överensstämma, men nu

finns goda erfarenheter av att transplantera

mot blodgruppen och vävnadstyp

har mindre betydelse.

För att förhindra att njuren stöts bort

efter en transplantation måste man äta

läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Det finns annars mycket

stor risk för avstötningsreaktioner som

gör att njuren slutar fungera.

över 700 persoNer väNtar på att få en ny

njure bara i sverige. Därför är det viktigt

att så många som möjligt tar aktiv ställning

i donationsfrågan och gör sin vilja

känd genom att anmäla sig till donationsregistret,

fylla i ett donationskort eller

tala med sina närstående. Mer information

finns på www.donationsradet.se

Om man har frågor kan man ringa Nya

Donationslinjen 070-67 77 77, som startades

i december 2010 på initiativ av stockholms

Läns Landsting.

a-L B

Världsmästerskapet

som lockar både

barn och vuxna

I juni i sommar kommer cirka

2000 människor från hela världen

till Göteborg och arrangemanget

World Transplant Games. Deltagarna,

som alla har genomgått en

transplantation, tävlar i 13 idrottsgrenar

i olika åldersklasser.

– alla kan vara med, från barn till pensionärer,

säger anders Olsson, som är ansvarig

för arrangemanget i Göteborg .

– Det är en idrottstävling, men här är

det verkligen inte viktigast att vinna. Den

som kommer sist på 100 meter eller slår

handen i kaklet sist i simningen brukar få

mest applåder.

World transplant Games har genomförts

17 gånger tidigare men aldrig i

skandinavien.

anders Olsson är

tjänstledig från sitt

vanliga jobb, där han

sysslar med sponsring

och evenemang

på en bank. Fram

tills i sommar går

allt tid åt till World

transplant Games

som pågår mellan

17 och 24 juni. Deltagarna

tävlar i allt

från pingis och löpning

till innebandy.

– När jag hörde talas om spelen första

gången tyckte jag att det var en kul grej.

jag åkte dit tillsammans med en kompis

som jag hade träffat på sjukhuset.

sedan dess har anders Olsson varit med

många gånger och leder nu också den

grupp som arrangerar årets spel i Göteborg.

tanken med evenemanget är inte enbart

att främja fysisk aktivitet – även om

det är en positiv del av tävlingen – utan

även att sätta fokus på donations- och

transplantationsfrågor.

– Det finns en kö i sverige på över 700

personer som väntar på någon typ av

transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma

den här frågan.

Läs mer på www.wtg2011.com eller på bloggen

http://blog.wtg2011.com

s r

3 frågor till Bill

Svanborg, vice ordförande i

Njurföreningen i Västerbotten.

Vilken är den viktigaste frågan för

njursjuka just nu tycker du?

– Den mest angelägna frågan är att

få fler människor att ta ställning när

det gäller donation. allra bäst är förstås

att anmäla sig till donationsregistret,

om man inte vill det är det ändå

viktigt att prata med anhöriga och berätta

hur man vill ha det. som det ser

ut nu så dör människor i väntan på att

kunna få ett nytt organ.

Vad har sjukdomen inneburit för dig?

– Det tog lång tid för mig att acceptera

att jag var sjuk, men mitt råd till

andra är förstås att försöka acceptera

det så snabbt som möjligt och göra det

bästa möjliga av situationen. jag gick

tre år i dialys innan jag blev transplanterad.

Det blev som ett nytt liv efter

transplantationen, men jag måste betona

att jag tycker att livet fungerade

bra under tiden med dialys också. jag

levde ett bra liv och var till exempel tre

veckor på Madeira under tiden och firade

jul. jag hade det hur bra som helst

och dialysen gick bra att genomföra.

Njurföreningen i Västerbotten är en

patientförening. I februari ordnade

ni en tvådagarskonferens för vårdanställda.

Vad var tankarna bakom det?

– Vi vill sprida kunskap om njursjukvård.

Det här ger vårdanställda en möjlighet

till kunskapsutbyte som de inte

hade haft annars. I förlängningen är

det förstås till gagn för våra medlemmar

att kunskapen sprids.

Njursvikt

leder ofta till

hjärt-kärlsjukdom.

Det behövs mycket forskning om

njursjukdomar, dialys och transplantation.

Gör något livsviktigt.

Stöd Njurfonden

Plusgiro: 90 10 30 -7

Bankgiro: 901-0307

www.njurforbundet.se

Bill Svanborg

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 11

foto: david haglUnd


Lev

ditt liv

enkelt

System för blodsockermätning

93% av typ 1 patienter är eniga om att

OneTouch ® UltraEasy ® hjälper dem att mäta sitt

blodsocker när de ska, var de än befi nner sig.*

Insulinanvändare?

För kostnadsfri beställning, vänligen ring

020-68 70 70 eller besök www.LifeScan.se

* Studien är gjord av ett oberoende marknadsundersökningsföretag i mars 2009 på uppdrag av LifeScan. Testen bestod av 591 slumpmässigt utvalda OneTouch ® UltraEasy ®

användare. Typ 1 patienter mellan 18 och 45 år, registrerade i LifeScans databas i England (200 patienter), Frankrike (190 patienter) och Spanien (201 patienter). Data on fi le.

LifeScan, LifeScan logo, OneTouch ® och OneTouch ® UltraEasy ® är registrerade varumärken som tillhör LifeScan Inc. © LifeScan Sverige 2011. AW 095-935A-SE-DN


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Patientens

röst i vården 3frågor

Njurförbundet har verkat för patienternas

perspektiv på njursjukvården

sedan 1969. Mycket har

hänt genom åren både medicinskt

och rent livskvalitetsmässigt. Och

det finns hela tiden nya utmaningar.

– Vi är en patientorganisation med

bred kunskap och erfarenhet av

njursjukvården, säger Håkan Hedman,

ordförande sedan 1985.

– För 42 år sedan var bristen på dialysplatser

den stora frågan och många blev helt

utan behandling, säger håkan hedman.

Idag är den frågan sedan länge löst. Viktiga

frågor som förbundet arbetar med

idag är tidig upptäckt av njursvikt, dialyskvalitet

och att fler transplantationer

kan genomföras.

en av tio personer i sverige har någon

form av njursvikt. De flesta vet inte om

det eftersom symtomen vanligen börjar

först i ett sent skede. Om njursvikt upptäcks

på ett tidigt stadium kan förebyggande

behandling sättas in.

– Då skulle antalet personer som i framtiden

behöver dialys eller transplantation

minska, säger håkan hedman. Njurförbundets

dröm är att varje besök hos en

husläkare innebär kontroll av blodtryck

och urin. Proteiner eller röda blodkroppar

i urinen är tecken på att njuren har

en skada.

Njurförbundet har sedan några år

”riktlinjer för god njursjukvård” som

kompletterar de medicinska riktlinjer

som finns.

– De handlar exempelvis om att öka tillgången

på självdialysplatser, möjlighet

att ha dialys 4–5 gånger i veckan för alla

som önskar det och mer flexibla dialystider

så att livet går ihop med familj, arbete

eller studier, säger håkan hedman.

Möjlighet att få näringsriktig mat i

samband med behandlingen och att

transporten till och från dialysen fungerar

smidigt är andra viktiga frågor.

Nyligen har förbundet påbörjat ett

projekt för att sammanställa ett antal

mätbara parametrar ur riktlinjerna i ett

index. Det är ett samarbete med alla aktörer

inom njurvården och materialet kommer

att kopplas till svenskt Njurregister,

ett index för medicinska parametrar.

– Vårt index gör det möjligt att jämföra

kvalitet mellan olika kliniker i viktiga

frågor för patienterna. Det skapar en

konkurrens som gynnar utvecklingsmöjligheter,

menar håkan hedman.

Donationsviljan är hög i sverige. ändå

har trenden varit att antalet transplantationer

minskat de senaste tre åren.

– Cirka 700 personer väntar idag på

transplantation av ett eller flera organ,

de flesta av dem behöver en njure. Ovisshet

hos närstående om den avlidnes egen

önskan om donation är en vanlig orsak

till att en organdonation inte kommer

till stånd, menar håkan hedman. resurser

inom sjukvården och osäkerhet inom

kliniken hur lagar och föreskrifter skall

tolkas kan ibland också vara ett hinder

för donation.

Njurförbundet arbetar för att skapa

bättre förutsättningar för att den som vill

donera sina organ verkligen får göra det.

a-L B

14 regioNföreNiNgar

Njurförbundet bildades 1969. Utöver riksförbundet

finns idag 14 regionföreningar

som geografiskt täcker in hela Sverige.

Inom förbundet finns även en barn-och föräldragrupp

samt en ungdomsgrupp.

Läs mer på Njurförbundets webbplats,

www.njurforbundet.se. Här finns även

länkar till olika bloggar som bland annat

handlar om livet med njursjukdom eller att

bli transplanterad.

Njurfonden är förbundets forskningsfond.

Fonden delar årligen ut mellan

700 000 och 1 miljon kronor till studier

vars forskning exempelvis handlar om tidig

upptäckt av njursvikt eller minskad

förekomst av hjärtkärlsjukdom hos dialyspatienter.

Målsättningen är att bilda en

nationell njurfond som samlar olika forskningsmedel.

På www.njurforbundet.se kan du läsa mer

om olika fonder som delar ut medel till

olika ändamål i samband med njursjukdom.

Nästan en miljon

svenskar har nedsatt

njurfunktion!

Det behövs mycket forskning om

njursjukdomar, dialys och transplantation.

Gör något livsviktigt.

Stöd Njurfonden

Plusgiro: 90 10 30 -7

Bankgiro: 901-0307

www.njurforbundet.se

nordStröm

till Lena

håkan

Alexandersson, ordförande

i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening,

SNSF. fotograf:

Vad kan du ge för tips till patienter

som är njursjuka?

Var delaktig i vården. När patienterna

är med, till exempel genom att sköta

delar av dialysbehandlingen själva, så

brukar det fungera väldigt bra. Det blir

en större frihet för patienten och resultaten

blir bättre. Naturligtvis kan eller

vill inte alla sköta sin dialys hemma,

men det är ändå bra att satsa på att vara

så delaktig som möjligt.

Vilken roll spelar sjuksköterskor för

njursjuka patienter?

jag tror att sjuksköterskorna har stor

betydelse inte minst i början av sjukdomen.

sjuksköterskorna möter patienten

tidigt och är med och bygger upp

Lena Alexandersson.

Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget

bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt 17 500

patienter vid mer än 220 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra

leverantörer genom individanpassad högkvalitativ vård och support

till patienter i behov av njursjukvård.

Diaverum Holiday

Semesterdialys

Har Du drömt om att åka på semester,

men tänkt att det nog aldrig kommer att

förverkligas? Nu behöver det inte längre

vara så.

Vi hälsar Dig varmt välkommen till

någon av våra fyra kliniker, där vi erbjuder

Dig dialysbehandling, medan Du bokar

resan och boendet själv.

Välkommen att kontakta den klinik som

Du är intresserad av att besöka.

Diaverum har också många välbelägna

kliniker på olika semesterorter i Europa

och övriga delar av världen.

För mer information om semesterdialys

utomlands, besök vår hemsida

www.diaverum.com

Diaverum Heleneholm

Ystadvägen 22A

214 30 Malmö

Tel: 040-32 48 80

Diaverum Mösseberg

Danska Vägen 62

521 85 Falköping

Tel: 0515-870 90

Diaverum Solna Gate

Hemvärnsgatan 9

171 54 Solna

Tel: 08-120 53000

Diaverum Visby

Njurenheten, Lasarettsgatan 3

621 55 Visby

Tel: 0498-20 55 60

de första kontakterna med vården. Det

skapar en trygghet när patienten ska

orientera sig i en ny situation.

Har du något annat råd till patienter?

Det viktigaste tror jag är att inte bara

överlämna sig till vården, utan att ta en

aktiv roll själv. Var så delaktig som möjligt

och fråga om du inte förstår, det

finns inga dumma frågor! jag tycker att

det är viktigt att man tar vara på den

information och vägledning som njursviktskoordinatorn

eller sjuksköterskan

på mottagningen kan ge och utbildar

sig i sin sjukdom, till exempel

genom att ställa sig frågan ”Vad kan jag

göra och påverka själv?”

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

| 13


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS

Träningstips

Sätt rimliga mål

för träningen

– Den bästa träningen är den som

blir av, säger Jenny Ström, personlig

tränare, coach och kostrådgivare.

Här ger hon lite tips

som kan vara till hjälp både för

att komma igång och för att hålla

igång. Och kan man kombinera

med en bra kost har man kommit

långt ur hälsosynpunkt.

Du är taggad och du vill väldigt mycket.

Med en gång. Men jenny menar att det är

lätt att i sin iver sätta upp orealistiska mål

och det kan skrämma bort motivationen.

– Min vanligaste uppgift är faktiskt att

hjälpa min kund att begränsa sig. Det

bästa är att sätta upp små delmål och

jobba med målbilder som man själv bestämmer,

säger jenny.

målet kaN vara att ”bara” må bra, gå upp eller

ner i vikt, att kunna resa sig ur en stol,

rehabilitera en skada eller prestationsmål.

– känslan av att orka mer kan vara gott

nog, säger jenny.

För att det ska bli av måste viljan finnas.

Det bästa är om man kan planera sin trä-

14|

Världs

Njurdagen

10 mars 2011

ning så det passar in i det liv man lever.

– en jättebra början kan vara att öka sin

vardagsmotion genom att promenera,

cykla, åka skidor eller leka med sina barn.

Promenaden kan sedan stegvis göras

mer intensiv genom att lägga till stavgång,

smålunkande eller småjoggande

under några minuter som sedan ökas på.

Man kan också lägga till lite rörelseträning

i början och slutet av promenaden.

– kan man utöver det boka någon annan

form av träning två dagar i veckan

är det bra. Bäst är om man kan spika tiderna,

menar jenny.

en varierad träning som både bränner

fett, ger kondition och muskelträning är

bra. Men det allra viktigaste är att hitta

en träningsform som man trivs med.

– Det ska vara träning för både kropp

och knopp, säger jenny ström.

Det kan vara bra att berätta för andra

och gärna skriva ner vad man har bestämt

sig för. Be om hjälp och stöd.

– en träningskompis kan vara draghjälp.

Men ansvaret att träningen verkligen

blir av är vars och ens, säger jenny.

Det är viktigt att fira sina delmål men

också att ta sig tid att utvärdera hur det

gick. Vad var bra? Vad gick fel och varför?

hälsofrämjande sjukvårdsarbete stärker

I mitten av januari gav regeringen socialstyrelsen i uppdrag att stödja de riktlinjer

som tagits fram för att stärka sjukvårdens hälsobefrämjande arbete. socialminister

Göran hägglund är ansvarig för folkhälsoarbetet för att skapa en tydlig koppling

till hälso-och sjukvården. På socialstyrelsen leds arbetet av Irene Nilsson-Carlsson,

tidigare chef på enheten för folkhälsa på socialdepartementet.

Det är viktigt för att kunna förbättra möjligheterna att förebygga sjukdom och

ohälsa. hälso-och sjukvården har både högt förtroende hos allmänheten och en

mängd patientkontakter och är därmed en tillgång som bättre måste tas tillvara.

I korthet går uppdraget ut på att sprida kunskap och kännedom om riktlinjerna i

kommuner och landsting, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för ett

förebyggande arbete inom vård och omsorg samt säkerställa It-lösningar för uppföljning.

I uppdraget ingår även att bevaka det internationella folkhälsoarbetet.

uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2014.

Källa Socialdepartementet

Stiftelsen för svensk

njurmedicinsk forskning och utbildning

Njursjukdom leder ofta till kronisk njursvikt. Under de tio senaste åren

har antalet personer som behöver dialys-behandling ökat kraftigt i

Sverige. Det beror bland annat på att diabetes typ 2 blir en allt vanligare

diagnos.

Endast ett fåtal patienter kan idag erbjudas njurtransplantation.

Dialys blir ofta en långvarig, bunden och krävande behandling för

många patienter.

Stöd därför forskning kring njursjukdomar, deras orsaker och

behandling. Donationer till Stiftelsen för njurmedicinsk forskning och

utbildning bidrar till att förhindra att allt fler drabbas av njursjukdom

och kroniskt lidande i framtiden.

Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län och

har stiftelsenummer 1017357.

Vid förfrågningar kontakta: bjorn.o.rogland@skane.se. Bankgiro 717-8569.

Vad behöver jag göra annorlunda?

Likadant är det om motivationen skulle

dala. Det gäller att fundera över varför

den gör det och vad man behöver ändra

för att det ska fungera bättre.

samma strategi kan man använda för

att ändra sina kostvanor. Det kan också

vara bra att fundera över sin inställning

till mat och vad man vill uppnå. De nya vanorna

ska ju helst fungera resten av livet.

– jag tycker det är bra gjort om man

lyckas äta sunt till 70 procent, säger jenny.

– tänk på att vara glad åt det lilla och

var inte för hård mot dig själv. Man gör så

gott man kan.

Några tips om du

vill ändra kostvanor

ät tre måltider varje dag plus mellanmål.

Låt det gå cirka fyra timmar mellan måltiderna.

Frukost och lunch ska stå för 65

procent av det dagliga intaget. Viktigt

att lära sig äta frukost för en bra start på

dagen. Middag samt mellanmål ska motsvara

35 procent av dagsintaget.

• Dra ner på bröd. ta bort det helt för att

minska i vikt.

• ta bort allt raffinerat mjöl och socker.

ät mer fibrer.

• Bli sockerfri.

Sittande rodd med rotation. Rak rygg, lätt böjda

knän, dra gummibandet nära kroppen med armbågarna

i vinkel. Låt överkroppen följa med, dvs

rotera ryggen åt sidan för att aktivera bålen och

rygg.

Stående axellyft åt sidan. Lätt böjda knän, dra

armarna upp till axelhöjd med lätt böjd armbåge.

målen med träningen ska vara

S pecifika – till exempel springa fem

kilometer eller träna två gånger i

veckan.

M ätbara — i till exempel antal, tid

eller statistik.

A ccepterade — att de fungerar rent

praktiskt för dig och din familj.

R ealistiska – är det verkligen möjligt

att genomföra målen?

T idsanpassade – när ska målet

slutföras?

När du tränar

kosten är a och O för ett bra träningsresultat.

Det är bra att äta en till två timmar

före träningen. Fettförbränningen

blir mer effektiv om näringen hunnit

passera blodet och gå in i musklerna. efter

avslutad träning är kroppen inställd

på nedbrytning. För att uppbyggnaden av

musklerna ska börja behöver man fylla

på sina näringsdepåer, oavsett vad man

har tränat eller vad klockan är.

• Minska på kolhydrater. tänk hellre

”kyckling med pasta” än ”pasta med

kyckling”. Protein ger generellt högre

mättnadskänsla. Det tar längre tid för

kroppen att förbränna.

• ta bort allt synligt fett på kött.

• undvik fett på smörgås.

• Var försiktig med mättat fett som finns

till exempel i bacon, korvar, bakverk

och smör. Fleromättat fett som finns i

bland annat fisk, nötter och olivolja är

okej. stek dock i rapsolja.

• Fyll halva tallriken med grönsaker, böner

och linser som mättar. Välj färgglada

grönsaker och blanda mycket.

a-L B

Enkla övningar – inne och utomhus

Sittande rodd. Rak rygg, lättböjda knän, dra

gummibandet nära kroppen med armbågarna i

vinkel. Knip med skulderbladen och återgå till

startposition.

Situps. Fötterna i golvet, aktivera magmusklerna

och titta uppåt. När du blir stark i bålen orkar du

hålla upp överkroppen i en bra hållning på dina

promenader och löprundor.


Läs mer om Jenny på www.jennystrom.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN

fotograf:

Lars-göran öBerg

Benböj. Sitt ner med knäna

i 90 graders vinkel. Tänk

att du sätter dig på en stol,

lyft upp bröstet, upp till

startposition.

Utfall med rotation.

Ta ett kliv framåt, gå ner

tills båda knäna är i 90

graders vinkel, håll upp

bröstet, upprepa på båda

benen. Lägg till en rotation,

vrid överkroppen mot det

främre benet, tillbaka till

startposition och byt ben.

Triceps dip.

Rak rygg, håll ihop armbågarna

samtidigt som du

sänker kroppen mot marken,

stanna när armbågarna

är i 90 graders vinkel

och gå upp igen.

Armhävning mot bänk.

Spänn magen, gå ner med

armbågarna i 90 graders

vinkel, stanna strax innan

bänken.

Draken, rörelseträning.

Fäll höften och förläng

kroppen, tänk att du försöker

få en rak linje genom

kroppen. Långa djupa

andetag och fokusera på

balans och hållning.

Väderkvarnen,

rörelseträning.

Fötterna i axelbredd och

bröstet rakt fram. Håll ena

armen i luften och sträva

med den främre armen ned

mellan fötterna, vrid överkroppen

och titta uppåt på

handen, upprepa och få en

rörelse i höften.

Rätt behandling.

Gång på gång.

Gambro har utvecklat individuellt anpassad

kvalitetssäkrad dialys (IQD) för att hjälpa dig

ge den bästa vården till varje enskild patient,

vid varje enskilt behandlingstillfälle.

Vill du veta mer om hur IQD gör skillnad i

det dagliga livet för dig och dina patienter,

vänligen besök www.gambro.se

Gambro Lundia AB

Gambro Svenska Försäljning

Box 10101

220 10 Lund

Tel. +46 46 16 90 00

Fax +46 46 16 96 20

www.gambro.se

HCEN15061_1 © 2011.02. Gambro Lundia AB


Digital Center AB

En vision som har blivit verklighet

Din totalleverantör

Fresenius Medical Care är Sveriges enda totalleverantör av produkter, tjänster

och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Vi kan erbjuda Svanenmärkta

påsdialysprodukter.

Om du behöver dialys – Vi kan erbjuda –

Vi finns här för dig Peritonealdialys/påsdialys

Vi ger dig valmöjligheter Hemhemodialys

Vi har bred kompetens Hemodialys på klinik

Hos oss är du trygg Egna dialyskliniker

Du är alltid i centrum Semesterservice

NORDIC ECOLABEL

398001

Vår framstående forskning och teknikutveckling hjälper dig till en bättre livskvalitet.

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620

Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se

More magazines by this user
Similar magazines