Kronisk njursjukdom - Dialäsen

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS 

Upptäck typ 

2-diabetes tidigt sid 3 

NjureN – eN hjärtesak 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

Martin Ingvar har hjärnkoll 

– viktigt att äta en bra frukost sid 5 

Minska risken för 

hjärt- och kärlsjukdomar sid 3 

Så minskas risken 

för njursvikt sid 2 

Var aktiv för 

din egen hälsa sid 

5 

Tips för dig 

som vill ändra 

dina vanor 

sid 4 och 14


SWE/32/15Feb2011 

En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén 

2| 

Läkare inom primärvården, geriatriker och internmedicinare välkomnas på Världsnjurdagen 

Kronisk njursjukdom – 

att upptäcka en folksjukdom 

Tid: Torsdagen den 10 mars kl 14–16:30 

Plats: Nanna Schwartz-salen, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 

Ämnen: 

Kronisk njursvikt, hur man mäter njurfunktion, albuminuri och dess betydelse 

Kronisk njursvikt och läkemedelsbehandling 

Diskussion och frågor 

Arrangörer: Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och Njurmedicinska 

Expertrådet. Initiativtagare: Njurföreningen Stockholm Gotland 

Jag har fått en 

chans till. 

Abbott forskar och utvecklar 

mediciner för människor med 

njursjukdomar. 

Abbott Scandinavia AB, Box 1498, Hemvärnsgatan 9, 171 54 SOLNA. www.abbott.se 

En njurvård 

alla vinner på 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

Per Åke Zillén 

Ingen föranmälan krävs – välkomna! 

Ny bok! 

om att alla vinner på att värna hälsan 

och tidigt stoppa eller bromsa 

sjukdom. Individen får minskat 

lidande och bättre livskvalitet. 

Samhället får minskade kostnader 

och individen en bättre ekonomi. 

Beställning: www.dialasen.com 

Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer. 

Många svenskar 

riskerar att drabbas 

av njursjukdom. 

Det behövs mycket forskning om 

njursjukdomar, dialys och transplantation. 

Gör något livsviktigt. 

Stöd Njurfonden 

Plusgiro: 90 10 30 -7 

Bankgiro: 901-0307 

www.njurforbundet.se 

Världsnjurdagen uppmärksammar hälsohot 

Små förändringar 

av livsstil ger effekt 

Bästa sättet att minska ohälsa är självklart 

att behålla mest möjliga hälsa. För 

dig som är mån om detta finns här tipsen 

om hur du kan öka din vardagsmotion, 

komma igång med träning och förbättra 

dina kostvanor. Det bästa är att redan 

små livsstilsförändringar kan ge effekt 

och minska risken för till exempel typ 2- 

diabetes och hjärtkärlsjukdom. 

sjukdom kan förstås inte alltid undvikas 

genom ett hälsosamt leverne. anita, 

henrik och anders har en njursvikt som 

gör att de behöver dialys eller transplantation. 

De berättar längre fram om sina 

liv där behandlingen måste få plats men 

också att det är viktigt med motion och 

rörelse. 

I sverige har en av tio personer någon 

form av njursvikt. Njursjukdom kalllas 

ibland för den ”tysta sjukdomen” för 

Redaktion av specialbilaga på Världsnjurdagen 2011; 

Anna-Lena Byström, frilansjournalist och leg.sjuksköterska 

anna-lena.bystrom@comhem.se 

Susanne Rydell, frilansjournalist www.rydelltext.se 

Sören Winge, frilansande vetenskapsjournalist 

Anna Svanfeldt Hillervik, illustratör www.annafromsweden.se 

Lasse Mellquist, layout www.mellquist.info 

Tryckeri: Bold 

omslagsfoto: Karin Riikonen 

Pia Lundström, ansvarig för bilagans produktion 

Bilagan är en produktion av Dialäsen – tidningen för personal 

inom transplantation och njursjukvård i Norden. 

Läs mer om Dialäsen på www.dialasen.com 

Världsnjurdagen är ett initiativ av International Society of Nephrology 

och International Federation of Kidney Foundations 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

att symtomen ofta inte 

visar sig förrän njurfunktionen 

är kraftigt 

nedsatt och det kan då 

vara svårt att hejda förloppet. 

Om man däremot 

upptäcker njurskada på 

ett tidigt stadium, till exempel vid en hälsokontroll, 

så kan man göra mycket för 

att förhindra att njursvikten förvärras. 

redan när det finns mycket små tecken 

på att njuren är skadad ökar risken för 

sjukdomar i hjärta och blodkärl. Vad du 

själv kan göra för att minska ohälsa och 

vilka möjligheter det finns om du drabbats 

av sjukdom läser du här om i vår specialbilaga 

på Världsnjurdagen – Njuren – 

en hjärtesak! 

Pia Lundström 

Anna-Lena 

Byström 

Susanne 

Rydell 

Minska på saltet 

Högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och 

skador på njurarna. 

– För mycket salt är en bidragande orsak till högt blodtryck och helt 

klart ett folkhälsoproblem, säger Mattias Aurell, specialist i njurmedicin 

och professor emeritus vid Göteborgs universitet. 

en svensk äter uppskattningsvis 10-12 gram salt per dag. Men enligt WhO:s rekommendationer 

borde det halveras till 5-6 gram per dag. Livsmedelsverket arbetar 

sedan 2007 med ett nationellt program för att på sikt halvera svenskarnas saltkonsumtion. 

arbetet sker i flera steg. 

– Det finns flera studier som visar att om det dagliga saltintaget minskas med 

tre gram kan risken för död i hjärtkärlsjukdom minska med 20–30 procent, säger 

Mattias aurell. 

Mängden salt i hel och halvfabrikat liksom restaurangmat utgör cirka 80 procent 

av vårt saltintag och är därmed svårt för den enskilde att påverka. 

– Många åtgärder är viktiga men livsmedelsindustrin har en nyckelroll här genom 

att minska saltinnehållet i sina produkter, menar Mattias aurell. 

Livsmedel märkta med nyckelhålet är magrare och innehåller mindre socker och 

salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. 

– salthalten i nyckelhålsmärkta fisk- och köttprodukter är däremot inte kontrollerad 

och det är beklagligt eftersom här döljer sig mycket salt, säger Mattias aurell. 

Finland är ett föregångsland i frågan och lagstiftade redan 1994 om särskild 

märkning av produkter som innehåller hög salthalt. sedan dess har död i hjärtkärlssjukdom 

minskat med 80 procent i åldrarna under 64 år. 

a-L B 

illUStration: anna Svanfeldt hillervik


Njuren och hjärtat 

påverkar varandra 

Vid njursvikt är njurarnas blodkärl 

skadade och släpper igenom protein 

(äggvita). Men det är också ett 

tecken på ökad risk för hjärtkärlsjukdom. 

Peter Bárány, specialist 

i njurmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, 

förklarar hur 

det hänger ihop och vilka åtgärder 

läkaren vidtar. 

När njurarnas funktion är nedsatt visar 

det sig bland annat genom att halten av 

slaggprodukten kreatinin är högre än 

vanligt i blodet. Genom urinprov kan 

man se om det finns proteiner i urinen, 

vilket är ett tecken på att njurvävnaden 

har någon form av skada. På grund av sin 

storlek kan inte proteiner normalt sett 

passera ut genom njuren. ju större skada 

desto högre mängd protein. 

– alla studier som har gjorts visar att 

redan vid en mycket liten mängd protein 

ökar också risken för hjärtkärlsjukdom. 

Njurfunktionen behöver inte ens vara påverkad, 

säger Peter Bárány. 

Protein i urinen är alltså en mycket 

stark så kallad riskmarkör för hjärtkärl- 

sjukdom även i förhållande till traditionella 

riskfaktorer som rökning, blodtryck, 

blodsocker och blodfetter. Om 

blodkärlen i njurarna är påverkade är 

även övriga blodkärl i kroppen det. 

– För att hindra att njursvikten försämras 

bör man som läkare se till att patientens 

blodtryck är välkontrollerat och att 

läckaget av protein minskar, säger Peter 

Bárány. 

screening för protein i urinen hos befolkningen 

skulle kunna tidigt upptäcka 

dem som har en tendens till högt blodtryck, 

diabetes typ 2 eller riskerar att få 

njursvikt. Men för att införa screening 

behöver man ytterligare kunskap om hur 

resultatet ska hanteras. 

– Det finns pågående studier på olika 

håll i världen som tittar på det, men man 

är inte framme vid någon rekommendation 

idag, säger Peter Bárány. 

enligt stockholms ”kloka råd” ska njurfunktionen 

kontrolleras med blodprov 

hos den som har högt blodtryck och behandlas 

för det. Men även protein i urinen 

bör mätas och blodtrycket behandlas 

väl för att skydda både hjärta, blodkärl 

och njurar. 

Peter Barány sitter med i stockholms 

Ny upptäckt om orsak 

till njurskada vid diabetes 

Diabetes är den vanligaste orsaken i världen till kronisk njursvikt. hittills har man 

trott att höga blodsockerhalter förstör de små blodkärlen i njurarna. Men nu har en 

studie vid School of Clinical Sciences at the University of Bristol visat att det istället kan 

handla om minskad känslighet för insulin i en viss typ av celler i kärlväggen, podocyter. 

Det är alltså inte direkt kopplat till effekten av högt blodsocker. 

Dr richard Coward i forskarteamet från Bristol menar att om man kan hitta en behandling 

som ökar podocytens insulinkänslighet skulle det innebära en stor vinst för 

folkhälsan världen över, eftersom förekomsten av diabetes typ 2 ökar. 

studien publicerades i Cell Metabolism den 6 oktober 2010. 

Källa MediLexicon 

Symtom på njursvikt 

Njuren har stor reservkapacitet och det 

är först när njuren har cirka 20 procent 

kvar av sin funktion som man får symtom 

som illamående, trötthet, klåda 

och dålig aptit. andra symtom kan vara 

att man kissar mindre, ökar i vikt och 

blir svullen i till exempel benen eller under 

ögonen till följd av att vätska stannar 

kvar i kroppen. 

foto: nicholaS monU 

◆ Hur kan tidiga tecken på njursvikt 

upptäckas? 

Det är i första hand på vårdcentralen eller 

företagshälsovården som tidig njursvikt 

upptäcks genom: 

blodtryckskoNtroll. Viktigt att behandling 

sätts in om blodtrycket ligger 

för högt. 

uriNprov. Protein/äggvita i urinen är 

Peter Bárány. 

Läns Landstings expertråd för medicinska 

njursjukdomar. under Världsnjurdagen 

den 10 mars anordnar expertrådet 

ett möte där njurmedicinska specialister 

i stockholm och primärvårdsläkare kan 

diskutera riktlinjer för hur njurfunktion 

och protein i urinen ska kontrolleras för 

att upptäcka och följa patienter med risk 

för för njurskada i primärvården. 

a-L B 

i sverige, liksom i resteN av världen, får 

allt fler diagnosen typ 2-diabetes. sjukdomen 

som tidigare kallades åldersdiabetes, 

drabbar numera även fler medelålders 

och yngre personer. Men det går att 

minska risken för att utveckla typ-2 diabetes. 

– ju tidigare man försöker göra något 

åt sin risk, desto lättare är det att lyckas, 

säger Maria svensson, diabetes- och njurläkare 

vid sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Övervikt och brist på fysisk aktivitet är 

två av de mest kända riskfaktorerna när 

det gäller att utveckla typ 2-diabetes. Men 

det finns också en stark ärftlighet. Dessutom 

ökar risken att utveckla typ-2 diabetes 

med stigande ålder. ungefär 10–15 

procent av alla som är över 75 år i sverige 

beräknas ha typ 2-diabetes. 

typ 2-diabetes innebär att kroppens 

känslighet för insulin har minskat och 

tecken på att njurvävnaden är skadad. 

blodprov. Om njurens funktion är nedsatt 

stiger halten av slaggprodukten kreatinin 

i blodet. 

Om njursvikt upptäcks på ett tidigt 

stadium kan behandling sättas in som 

förhindrar att njursvikten försämras. 

◆ Vad kan man göra själv? 

• Det är bra att röra på sig och vara så 

NjureN reNar blodet 

Njurens viktigaste uppgifter är att rena 

blodet från slaggprodukter och att utsöndra 

vätska. I njuren filtreras blodet i 

små kärlnystan, glomerulus. Här filtreras 

blodplasman och varje dygn utsöndras 

hela 180 liter vätska, så kallad primärurin. 

Varje glomerulus är kopplat till ett rörsystem, 

tubuli och dessa tillsammans utgör 

den funktionella enhet, nefronet, som renar 

blodet och processar primärurinen till 

färdig urin. Salter och andra viktiga ämnen 

samt den vätska som kroppen behöver går 

stegvis tillbaka in i blodbanan. Slaggprodukter 

och överflödig vätska lämnar kroppen 

som urin. 

Andra viktiga funktioner som njuren har 

är att utsöndra hormoner som reglerar 

blodtrycket och stimulerar bildandet av 

röda blodkroppar. Njurarna reglerar även 

kroppens pH-värde och saltbalans genom 

att utsöndra vätejoner och kalium i urinen. 

Njurens funktion behöver ersättas med 

dialys eller genom transplantation av en ny 

njure när mindre än en tiondel av normal 

njurfunktion finns kvar. 

Minska risken att 

utveckla typ 2-diabetes 

foto: ingela wåhlStrand 

att kroppens insulinproduktion inte kan 

öka i samma takt. Det leder i sin tur till 

att kroppen inte längre kan hålla blodsockerhalten 

på en normal nivå. Följden 

blir att blodsockret blir för högt. ➤ 

Maria Svensson. 

aktiv som möjligt. Det gäller att hitta en 

motionsform som man gillar och som 

fungerar med det övriga livet. 

• äta en bra kost. 

• undvika rökning, allra bäst är totalt 

rökstopp. 

•Om man äter blodtryckssänkande 

läkemedel är det viktigt att alltid följa 

ordinationen. 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 3


➤ – Det är viktigt att upptäcka typ 2-diabetes 

tidigt. Men symtomen är sällan tydliga 

i början. Diagnosen upptäcks ofta i 

samband med hälsokontroller eller besök 

inom primärvård eller företagshälsovård, 

säger Maria svensson, specialist på 

diabetes och njurmedicin vid sahlgrenska 

universitetssjukhuset. 

Det finns goda skäl för att försöka upptäcka 

sjukdomen tidigt, så att det går att 

sätta in behandling snabbt. 

– Det är en allvarlig diagnos på sikt, om 

man har typ 2-diabetes så finns en ökad 

risk för flera allvarliga sjukdomar som 

stroke, hjärtinfarkt och njurpåverkan, 

säger Maria svensson. 

Den som har typ 2-diabetes i släkten 

kan behöva vara extra uppmärksam. 

– jag tycker att man kan be om att få 

kontrollera blodtryck, blodsocker och 

äggvita i urinen om man ändå är på vårdcentralen 

av andra skäl. Det gäller framförallt 

om man vet att man har en ärftlig 

risk för typ 2-diabetes, alltså om föräldrar 

eller syskon har fått diagnosen, säger 

hon. 

Hur stor är då riskeN för komplikationer i 

form av njursvikt? 

– Det är svårt att uttrycka sambanden 

på ett enkelt sätt, men förutom en ökad 

risk för hjärtinfarkt och stroke finns 

också risk för de diabeteskomplikationer 

som rör ögon, njurar och nerver. 

I sverige beräknas ungefär 25–30 procent 

av de patienter som behöver dialys, 

eller får en transplantation, ha diabetes 

som bakomliggande orsak till njurskadan. 

typ 2-diabetes blir allt vanligare över 

hela världen i takt med att levnadsstandarden 

ökar. Världshälsoorganisationen, 

WhO, har förutspått en fördubbling av antalet 

fall i världen fram till år 2030 om den 

hittillsvarande utvecklingen fortsätter. 

Maria svensson ser ändå hoppfullt på 

möjligheterna att bromsa utvecklingen i 

sverige. 

– Vi ser inte samma snabba ökningstakt 

av typ 2-diabetes i sverige som till exempel 

den som har varit i usa. Det kan bero 

på flera saker, kanske rör vi oss mer eller 

har andra genetiska förutsättningar, säger 

hon. 

Det hindrar inte att det finns oroande 

tendenser. 

– en sak som är oroande är att det finns 

stora skillnader mellan hur mycket vi rör 

på oss. Det finns till exempel en undersökning 

som visar att det finns en grupp 

barn som är väldigt uppbokade och har 

väldigt mycket fysiska aktiviteter, medan 

en annan grupp barn knappast rör sig 

alls. hittills har ändå få barn utvecklat 

typ 2-diabetes i sverige. Men insjuknandeåldern 

bland vuxna har en tendens att 

sjunka och fler insjuknar till exempel redan 

i 30-årsåldern. 

vilka råd brukar du ge den grupp som vet 

att de har typ 2-diabetes i släkten, 

– jag brukar säga att vi alla har fått ett 

genetiskt piano, olika tangenter, som vi 

kan spela på, vi har ökad risk för vissa saker 

och ökat skydd för andra saker. just 

därför viktigt att göra det man kan göra 

på egen hand, säger Maria svensson. 

– Det handlar i första hand om att försöka 

hålla vikten, att få in någon form av 

vardagsmotion och att äta hälsosamt. ju 

tidigare man börjar göra detta, desto lätttare 

är det att skapa bra vardagsvanor. 

4| 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

s r 

Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor: 

Lev lite bättre med 

små förändringar 

Små förändringar i vardagen gör 

stor skillnad. Mai-Lis Hellenius 

träffar många människor som har 

lyckats ändra sina vanor. 

– Jag blir mer och mer optimistisk. 

De flesta har resurser att ändra 

livsstil. Det gäller att hitta sitt eget 

sätt. 

Mai-Lis hellenius är professor på karolinska 

institutet och har arbetat med patienter 

som behöver ändra vanor länge. Numera 

arbetar hon på med livsstilsfrågor 

på hjärtkliniken på karolinska universitetssjukhuset. 

Patienterna som kommer 

hit har problem till exempel med höga 

blodfetter, högt blodtryck, bukfetma, 

rökning, övervikt eller typ 2-diabetes. 

riskfaktorerna kan inte bara leda till 

hjärt- och kärlsjukdomar utan ökar ofta 

även risken för att utveckla njursvikt och 

andra sjukdomar. 

meN det fiNNs mycket patienterna kan göra 

för att må bättre. under 80-talet var Mai- 

Lis hellenius en av de första i världen som 

skrev ut fysisk aktivitet på recept och sådana 

recept utfärdar hon fortfarande. 

Empowerment i vården 

Vården ska stötta den som vill 

ändra sina levnadsvanor för att förebygga 

sjukdom. Men det är bara 

man själv som vet vad man kan, 

vill och behöver. 

– Det ska finnas en dialog i mötet 

mellan patient och vårdgivare med 

fokus på patientens behov och förutsättningar, 

menar Lars Jerdén, 

distriktsläkare i Dalarna. 

ta trapporna istället för hissen, äta en 

riktig lunch istället för att slänga i sig en 

chokladkaka eller resa sig från soffan och 

gå på träningen. hela tiden finns det valmöjligheter, 

som ibland måste övervinnas, 

men som ingen annan vare sig kan 

foto: karin riikonen 

Motion är en av de viktigaste byggstenarna 

för att må bättre. 

– Det är aldrig för sent att börja träna, 

och vinsten kommer omedelbart. ett enkelt 

exempel är att man känner sig piggare, 

säger Mai-Lis hellenius. 

Den som kommer igång med sin träning 

minskar också risken för övervikt 

och typ 2-diabetes och får samtidigt en 

rad andra positiva effekter. 

– träning kan minska stressen och leder 

ofta till att man sover bättre, säger 

Mai-Lis hellenius. 

Man behöver inte vara elitmotionär, 

men någon form av rörelse behövs regelbundet. 

– Det är viktigt att göra någonting 

varje dag. Det räcker inte att träna stenhårt 

två gånger och sedan sitta still resten 

av veckan. Men det behöver inte vara så 

mycket heller, bara man får in vardagsmotion 

som att gå i trappor och promenera 

till bussen så leder det till positiva 

effekter. till och med att röra sig medan 

man sitter vid datorn hjälper, säger hon. 

Den som behöver lite hållpunkter i vardagen 

kan använda tre enkla hjälpmedel, 

föreslår Mai-Lis hellenius. De tre är: måttbandet, 

stegräknaren och tallriksmodellen. 

måttbaNdet aNväNder maN för att kolla midjemåttet. 

Över 88 centimeter hos kvinnor 

och över 102 centimeter hos män klassas 

som bukfetma, vilket betraktas som en 

hälsorisk. stegräknaren använder man 

förstås för att få inspiration att röra sig 

mer och tallriksmodellen är ett sätt att 

tänka där man delar in tallriken i tre delar. 

en tredjedel – eller upp till hälften 

– kan innehålla grönsaker, en tredjedel 

kan innehålla fisk, fågel eller kött och en 

tredjedel kan bestå av bönor, ris, quinoa, 

potatis eller liknande. 

välja eller ta ansvaret 

för. 

Begreppet empowerment 

står för 

egenmakt och delaktighet, 

tron på var 

och ens förmåga att 

definiera sina egna 

problem och hitta 

en lösning på dem. Lars Jerdén. 

Den som haft kontakt 

med vården ska känna sig stärkt och 

tro på sin egenvårdande förmåga efter ett 

läkarbesök, inte sänkt på grund av pekpinnar 

eller skuldkänslor. 

Många som söker vård är idag pålästa 

och har ofta en egen tanke kring sin hälsa 

och behov. av tradition har sjukvården 

varit van att veta bäst. 

– Mat har blivit ett kontroversiellt 

ämne. Men det här är ett enkelt sätt som 

fungerar i vardagen tycker jag, säger Mai- 

Lis hellenius. 

stress är ett annat av ämnena som patienterna 

får prata om på livsstilsmottagningen. 

– Det brukar orsaka mycket diskussioner. 

alla har olika erfarenheter och vad 

som är stressande är individuellt. Men 

det är viktigt att ta symtomen på allvar 

och att försöka hitta sitt eget sätt att 

kunna koppla av. 

Mai-Lis hellenius har också ett annat 

råd till den som vill leva lite bättre: Gör 

en enkel hälsokontroll ibland på vårdcentralen 

eller företagshälsovården, och följ 

upp med ett samtal där du kan diskutera 

vad som är bra att göra för hälsan. 

Som patient är du experten i ditt liv 

foto: maria Pilawa 

Hitta ditt eget sätt att koppla av och rör dig varje 

dag, råder Mai-Lis Hellenius. 

s r 

– Vården måste tänka om helt enkelt 

och möta patienterna där de finns idag. 

Det är förstås inte lätt alla gånger, det 

handlar om ett paradigmskifte, menar 

Lars jerdén. 

otillräcklig motioN, ohälsosamma matvanor, 

tobak och riskbruk av alkohol 

orsakar mycket ohälsa och är vanliga 

bidragande orsaker till bland annat 

hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. socialstyrelsen 

har gett ut riktlinjer som 

handlar just om hur hälso-och sjukvården 

bör stötta individen att förändra sina 

levnadsvanor för att förebygga sjukdom. 

Frågan om levnadsvanor bör tas upp aktivt 

med patienter och grunden är någon 

form av rådgivning som stärker individens 

egen förmåga. 

foto: Ulf Sirborn


Arbeta med hjärnan 

och undvik fällorna 

Det är inte konstigt om du aldrig 

lyckas med snabba bantningskurer. 

Hjärnan tycker inte om svältkurer. 

Men det betyder inte att det 

är hopplöst att försöka gå ner i vikt 

eller att börja leva sundare. Det 

går att byta livsstil om man tar det 

i små steg och är medveten om fällorna, 

enligt hjärnforskaren Martin 

Ingvar. 

Vi vet att vi mår bättre och att risken för 

livsstilssjukdomar minskar om vi äter nyttigare 

mat och rör på oss mer. ändå funkar 

det inte alltid. Vi hoppar över frukosten, 

tar bussen istället för att promenera 

och köper en pizza på väg hem istället för 

att laga mat. Martin Ingvar, professor och 

forskare på karolinska Institutet ser inget 

konstigt i att det kan vara svårt att komma 

igång med träning och bättre matvanor. 

– Vi är soffpotatisar. Vi är programmerade 

för att försöka hushålla med vår energi, 

och att äta energirik mat när det är 

möjligt, säger han. 

– Det går inte att komma ifrån att det 

går fortare att köpa en chokladboll än att 

– som vårdgivare kan man ge värderingsfri 

information om vad man vet idag 

utan att tala om hur patienten ska förhålla 

sig till informationen, menar jerdén. 

– ett gott råd är att aldrig ge råd. Istället 

bör man föra en dialog utifrån det besvär 

patienten söker för och försöka sätta det i 

samband med levnadsvanor. Vad patienten 

tror att hon behöver göra, hur hon ser 

på sig själv och vad hon tror om sin förmåga 

att klara av att ändra sina vanor. 

Både självtillit och självkänsla spelar 

stor roll för hur det ska gå att förändra 

en levnadsvana. självtilliten kan variera 

inför olika situationer, och man kan till 

exempel vara övertygad om att klara av 

att sluta röka, men mer tvivlande när det 

gäller att börja träna. 

För att stärka självkänslan kan det vara 

bra att jobba med sina egna attityder, försöka 

fokusera på det som är bra och att 

söka sig till rätt miljöer. 

laga en god, hemlagad 

maträtt. Dessutom 

lever vi ett 

samhälle där det 

finns ständig tillgång 

till snabbmat 

och godis. 

Det finns också andra 

skäl till att det 

inte är enkelt att Martin Ingvar. 

fatta rätt beslut. 

– Vårt beslutssystem består av flera våningar, 

det mesta av beslutsfattandet 

sker på de våningar där vi inte kan göra 

ett medvetet val, säger Martin Ingvar. 

Därför krävs det också bra strategier för 

att få hjärnan att fatta de beslut som man 

vet är bra på längre sikt. 

förra året kom martiN iNgvar tillsammans 

med Gunilla eldh ut med boken Hjärnkoll 

på vikten. sedan dess har han fått många 

synpunkter från läsare per brev och mejl. 

”tack för att du har lyft av 30 års skuld 

och skam från mina axlar” är en av reaktionerna 

från brevskrivarna. 

I år har den första boken fått en uppföljare, 

Hjärnkoll på maten. Det är möjligt 

att byta till en bättre livsstil, enligt Mar- 

– känner man sig inte bekväm på gymmet 

är det förmodligen bättre att hitta en 

annan träningsform, menar Lars jerdén. 

I sjukvården läggs ofta stor vikt vid värden 

som kan mätas i siffror såsom blodtryck, 

blodprovsresultat och läkemedelsdoser. 

– kontroller och läkemedel behövs förstås 

ibland, men minst lika viktigt för hälsan 

är till exempel psykologiska och sociala 

faktorer, säger Lars jerdén. 

lars jerdéN disputerade inom området 

empowerment och hälsa 2007 och tog i 

samband med det fram Min bok om hälsa. 

I boken finns information om hur till exempel 

kost, motion, vikt, alkohol, tobak 

och stress inverkar på hälsan. Varje avsnitt 

har också utrymme för egen dokumentation. 

a-L B 

tin Ingvar. Men det gäller att samarbeta 

med hjärnans förutsättningar istället för 

att arbeta emot dem. Om man är hungrig 

är det svårt att fatta rationella beslut. 

hans första tips för den som vill byta 

till en bättre livsstil är att alltid äta en 

bra frukost. Börja helst inte dagen med 

en skiva vitt bröd och ett glas juice. Det 

gör att hungern snabbt kommer igen. 

– Om man vill äta bröd ska man försöka 

äta bröd med så hela korn som möjligt, 

säger han. 

det fiNNs eN storviNst att hämta för den 

som väljer en bra frukost. Varje gång 

man äter en bra måltid, utan snabba kolhydrater 

som exempelvis vitt bröd och 

sockrade frukostflingor, så ökar nämligen 

möjligheten att man äter bättre vid 

nästa måltid också. 

– Föregående måltid påverkar den nästkommande 

måltiden. Vi äter mer nästa 

måltid om vi har ätit för mycket snabba 

kolhydrater tidigare eller inte ätit något 

alls, säger Martin Ingvar. 

det iNNebär följaktligeN också att det är 

viktigt att äta sig mätt och att äta regelbundet. 

en tredje nyckelfaktor är motion. 

– att röra sig lite är väldigt mycket 

bättre än att inte röra sig alls. Om man 

sedan rör sig mer är det ännu bättre, säger 

han. 

Men var realistisk när du planerar att 

börja träna, råder Martin Ingvar. Där, liksom 

när det gäller att äta nyttigare, är det 

viktigt att sätta målen så att det går att 

lyckas. 

– Man ska inte behöva gå omkring och 

känna att man är en dålig människa. Man 

får se till att rigga tillvaron så att man 

lyckas. 

Det handlar förstås om att sätta realistiska 

mål, resultatet av en livsstil man 

haft i 30 år kan inte ändras på en dag. 

Det handlar också om att försöka styra 

tillvaron så att det blir lättare att lyckas. 

– Om man har makten över fikarummet 

kan man försöka se till att det inte 

finns kakor och bullar där. Om man går 

och äter lunch med arbetskamraterna 

kan man försöka se till att man går till 

bra ställen och så vidare. 

martiN iNgvar förespråkar också att man 

försöker reflektera över sitt eget beteende, 

kanske genom att skriva ner vad 

som är svårt att motstå och vad som fungerar 

bra. 

– Det kan man skriva ner som kommentarer 

i almanackan till exempel. Det är förstås 

inget man ska visa för någon annan, 

men det kan göra det möjligt att upptäcka 

olika fällor eller vad som fungerar bra. 

hur lång tid tar det då att byta livsstil, 

det vill säga bryta gamla vanor? säg att 

man byter ut sockrade flingor mot havregrynsgröt 

eller fullkornsbröd, fortsätter 

och äter bättre mat resten av dagen och 

börjar röra sig. När har man brutit gamla 

vanor och kan vara trygg i att man har 

växlat in på ett nytt spår? 

– Det är olika för olika personer. Om 

man justerar livsstilen till det bättre brukar 

det ta 2–4 månader innan det har 

blivit en vana. Men man kan jämföra 

det med att sluta röka, för en del går det 

snabbt att komma över suget. andra kan 

fortsätta längta efter ett bloss hela livet 

även fast man har slutat, säger Martin 

Ingvar. 

s r 

Per Åke Zillén. 

3frågor till Per Åke 

Zillén, aktuell med boken 

”Allt du kan göra själv för att 

bromsa din njursvikt.” 

Varför skrev du boken? 

När jag blev diagnosticerad med njursvikt 

för nio år sedan fick jag höra att 

jag var tvungen att få dialys. transplantation 

var inte ett alternativ eftersom 

jag också hade njurcancer. Om 

man har njurcancer måste man vänta 

fem år så att risken för återfall minskar, 

innan man får en transplantation. 

jag bestämde mig tillsammans med 

min doktor för att försöka bromsa förloppet 

istället för att börja med dialys 

direkt. Det funkade för mig, och även 

om jag vet att det inte funkar för alla så 

ville jag ändå sprida det här. jag gjorde 

i huvudsak tre saker: medicinerade 

kraftigt, lade om kosten och levde hälsosamt 

med fysisk aktivitet varje dag. 

jag kunde hålla kvar njurfunktionen 

på 10 procent av normal funktion 

i sex år. sedan visade det sig att 

jag inte heller hade fått några metastaser. 

För tre år sedan kunde jag därför 

få en transplantation och det fungerade 

utan komplikationer. Det här är 

förstås inte en möjlig väg för alla, men 

jag tycker att man kan diskutera möjligheten 

med sin läkare. 

Hur kan man förebygga njursvikt på 

en övergripande nivå? 

Det viktigaste är att försöka upptäcka 

problemen i tid. Det tar lång tid innan 

man själv känner att man har en försämrad 

njurfunktion, då kanske man 

redan har tappat 50 till 75 procent av 

njurfunktionen. Den enda möjligheten 

till tidig diagnostik är egentligen 

hälsokontroller. Det handlar då alltså 

om hälsokontroller av personer som 

känner sig friska. ett test som görs 

med hjälp av ett urinprov kan visa om 

man har förhöjd risk. 

Vad är ditt råd till patienter? 

Mitt råd till alla är att de ska vara aktiva 

för sin egen hälsa och ta egna initiativ. 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 5


Evidensbaserad 

stegräkning 

Varje steg räknas 

Det behöver inte vara oöverstigligt 

att bli mer fysiskt aktiv. All rörelse 

kan bidra till en bättre hälsa. 

– Det gäller att bygga in den fysiska 

aktiviteten i vardagen, menar Anders 

Raustorp, idrottslärare och 

docent i sjukgymnastik. 

Länge handlade träning mest om styrka 

och kondition och rekommendationen 

var att träna tre gånger i veckan. Men nu 

vet man att det finns flera nivåer av fysiskt 

aktivitet. 

– Det finns en nivå under konditionsträning 

som inte behöver vara särskilt 

hård men som har en positiv effekt på 

ämnesomsättningen, säger anders raustorp 

som forskat inom hälsa och fysisk aktivitet. 

hur snabbt man rör sig och hur mycket 

man rör sig spelar förstås roll för hur effekten 

blir. 

– trettio minuters promenad varje dag 

räcker för att halvera risken för hjärtkärlsjukdom, 

säger anders. Promenaden kan 

delas upp i tre tiominuterspass eller bytas 

ut mot simning eller cykling under 

6| 

Baxter Medical AB 

www.baxter.se 

samma tid. Men det ska vara i rask takt. 

Forskningsstudier har visat att stillasittande 

är en oberoende riskfaktor för 

förtida död och till följd av det har man 

den senaste tiden fokuserat på vikten av 

att minimera sittandet. 

– det Har visat sig att eN ”aktiv soffpotatis”, 

som följer rekommenderade 30-minutersrådet 

men i övrigt sitter still har låga 

nivåer av lipoproteinlipas, som är viktigt 

för kontroll av blodfettsnivåer. Den som 

däremot bryter sitt sittmönster ofta höjer 

nivåerna av lipoproteinlipas, säger 

anders. 

har man ett stillasittande arbete bör 

man till exempel röra på sig lite grann 

var tjugonde minut och arbeta stående 

vid skrivbordet när man har möjlighet. 

Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

Genom att använda stegräknare och 

att föra stegdagbok kan man hålla koll på 

sina steg och stimuleras att successivt ta 

fler, kanske på sikt fördubbla dem. På nätet 

finns den evidensbaserade stegdagboken.se. 

här kan man lätt föra in sina steg. 

– utöver individens subjektiva känsla 

kan hälsoeffekterna mätas i blodtryck, 

blodsocker, blodfetter och insulinresistens, 

menar anders. 

studier har exempelvis visat att om 

man i snitt går 1 000 fler steg per dag 

sänks blodtrycket med 2,5 mmhg hos den 

som har högt blodtryck sedan tidigare. 

en stegräknare mäter bara antalet steg, 

för att mäta intensitet eller energiförbrukning 

krävs betydligt dyrare mätare. 

– För de flesta räcker det med en enkel 

stegräknare eftersom man kan luta sig 

mot den evidens som 

finns, menar anders. 

Däremot är det 

viktigt att använda 

den stegräknare som 

används i all forskning 

kring stegräkning 

och som håller 

erkänt god kvalitet. 

– eftersom alla Anders Raustorp. 

steg är viktiga håller 

det ju till exempel inte om stegräknaren 

filtrerar bort steg eller inte räknar de första 

stegen man tar, säger anders. 

sedan 2008 finns det rekommendationer 

som bygger på resultat från internationella 

studier om hur många steg man 

bör ta per dag för att ha koll på vikten (se 

faktaruta). Om man har en kronisk sjuk- 

Det är ditt liv, 

det är ditt beslut 

Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter 

2011-02-08 | RR2010_023SE | © Baxter Medical AB 2011 


foto: yngve rådStedt


dom som diabetes eller kOL kan man behöva 

särskilda rekommendationer. 

Den fysiska självkänslan är viktig i sammanhanget. 

Den handlar om hur man 

uppfattar sin egen förmåga när det gäller 

idrott och motorik. 

som idrottslärare arbetar anders aktivt 

med att stärka elevernas fysiska självkänsla. 

Grundstenen är att inte jämföra 

eleverna med varandra och att ge individuella 

utmaningar. 

– Det är viktigt eftersom elever med låg 

fysisk självkänsla förmodligen är bland 

dem som i vuxen ålder behöver ”fysisk 

aktivitet på recept” (FYss), menar anders. 

överHuvudtaget Har skolaN en viktig uppgift 

när det gäller att stimulera barns fysiska 

aktivitet och idrottslektionen kan 

öka graden av aktivitet avsevärt i synnerhet 

för de barn som rör på sig lite. anders 

forsning visar att en lektion kan stå för 

halva dagsbehovet av fysisk aktivitet såväl 

för pojkar som för flickor. Nyligen publicerade 

anders forskargrupp en artikel 

som rör hur skolgårdens utformning kan 

påverka elevernas aktivitet. 

a-L B 

stegrekommeNdatioNer 

Hur mycket bör man röra sig per dag för att 

hålla normalvikt? 

Kvinnor: 18-40 år: 12 000 steg/dag 

40-50 år: 11 000 

50-60 år: 10 000 

Över 60: 8 000 

Män: 18-50 år: 12 000 steg/dag 

Över 50 år: 11 000 

För barn rekommenderas följande antal 

steg per dag för att undvika övervikt: 

Flickor 6–12 år: 12 000 steg/dag 

Pojkar 6–12 år: 15 000 steg/dag 

Baserat på vetenskapliga studier med 

stegräknaren Yamax/KeepWalking LS2000 

Källa www.keepwalking.se 

refereNser 

Stegräknarboken av Anders Raustorp 

BMI-referenced standards for recommended 

pedometer determined steps/day in children. 

Tudor-Locke, C, Pangrazi P, Corbin C, Vincent 

S, Rutherford W, Raustorp A, Tomson M, 

Cuddihy T. Prev Med 2004; 38: 857-864 

Diaverum satsar 

på träning 

Att rätt mat och fysisk träning är 

särskilt viktigt för njursjuka har 

forskningen visat. Diaverums dialysmottagning 

i Solna har nära till 

både kost och motion. 

– Vi håller till i ett väldigt bra kontorshus 

i solna Gate och har gym, pool och restaurang 

i huset, säger verksamhetschef 

anna Fleming. 

– Närheten är väldigt viktig. att åka och 

få dialys tre till fem gånger i veckan tar på 

krafterna. Då kan det kännas övermäktigt 

att ge sig iväg hemifrån och träna också. 

Våra patienter kan komma lite tidigare 

och träna före dialysen eller stanna kvar 

och träna efteråt. 

att det nyrustade gymet bara är avsett 

för företagen i huset tror anna Fleming 

är en stor fördel. 

– De flesta patienter är äldre och skulle 

känna sig främmande på ett modernt 

gym med dunka-dunka-musik. här är det 

lugnt och helt prestigelöst. 

– allra flitigast är två yngre patienter 

som väntar på transplantation och inser 

Fler prover gav 

resultat i Sörmland 

Det går att minska risken för njursvikt 

och behovet av dialys hos 

många patienter. Ett pilotprojekt 

i Sörmland visar att tydliga mål 

och rutiner i primärvården räcker 

långt. 

knut-Christian Gröntoft, överläkare på 

Mälarsjukhuset, och Marie Portström, 

distriktsläkare, är övertygade om att det 

går att hjälpa många patienter som riskerar 

att drabbas av njursvikt. 

knut-Christian Gröntoft leder landstinget 

sörmlands satsning på förebyggande 

arbete inom njursjukvård. han och 

Marie Portström arbetade tillsammans 

Knut-Christian Gröntoft och Marie Portström. 

i en grupp som tog fram förslag hur primärvården 

kan arbeta för att förebygga 

njursvikt. Det handlade både om att hitta 

praktiska arbetsmetoder för att identifiera 

patienter i riskzonen och om att ge 

tydliga behandlingsrekommendationer. 

– egentligen handlar det om att arbeta 

mer målinriktat i vården, på ett sätt som 

alla nog skulle vilja arbeta. Men i praktiken 

är det ofta svårt att få till det målinriktade 

arbetet och det krävs en del extra 

insatser, säger knut-Christian Gröntoft. 

två vårdcentraler i eskilstuna, torshälla 

och tunafors, valde att vara med i 

hur viktig fysisk träning är inför operationen. 

Fyra andra går och tränar varje gång 

de har dialys. en grupp har lite svårt att 

få kontinuitet i träningen. sen finns det 

några som inte vill vara med alls, ”gym är 

inget för mig”. 

kosten då? När man kommer hem trött 

och tagen efter en dialys är det lätt att 

slarva med maten. Mottagningen har en 

egen dietist från karolinska några timmar 

i veckan som ger alla patienter kostråd. 

– Patienterna kan gå ner på restaurangen 

i huset och äta till rabatterat pris. 

Om någon vill hämtar vi upp mat till 

dem. Patienter i dialys har på grund av 

sin behandling extra behov av bland annat 

proteiner. 

text av sören Winge 

Lars-Tommy Thorstensson på gymet. 

foto: erica lindblom 

pilotprojektet och pröva de nya arbetsmetoderna. 

tillsammans hade de två 

vårdcentralerna ett 80-tal patienter som 

var lämpade att ingå i pilotstudien. 

Projektet inriktade sig på att hitta patienter 

med tecken på njurskador i form 

av protein, ”äggvita”, i urinen. 

– Vi vet att cirka 30 procent av diabetikerna 

är berörda och uppskattar att 

samma sak gäller cirka 15 procent av dem 

som har högt blodtryck, säger knut-Christian 

Gröntoft. 

tanken var alltså att nå dessa patienter 

och att sätta in en ännu mer målinriktad 

behandling. Projektet satte upp målvärden 

för blodtryck, blodfetter, blodsockerhalten 

mätt över lång tid och njurskadan 

mätt med urinprov. 

– utgångspunkten är att arbeta preventivt 

inom njursjukvården. Men en annan 

av de stora vinsterna med arbetet är att 

patienternas risk för hjärt- och kärlsjukdom 

minskar, säger knut-Christian Gröntoft. 

Förenklat uttryckt har projektet gått ut 

på att vårdcentralen ska identifiera dessa 

patienter. Därefter ska vårdcentralerna 

med hjälp av utökad provtagning, målinriktad 

behandling och noggrann uppföljning 

hjälpa patienterna att nå de olika 

målvärdena. 

– På 60- och 70-talen var ju urinprov 

standardförfarande inom primärvården. 

På ett sätt kan man säga att projektet har 

återinfört urinprovet i primärvården, i 

alla fall för de här grupperna, säger knut- 

Christian Gröntoft. 

en viktig del av provtagningen var 

också utökad blodtrycksmätning. I hemmet. 

Båda vårdcentralerna som ingick i 

projektet skaffade fler mätare för hemblodtryckmätning. 

– Det har fungerat väldigt bra. Det underlättar 

för sjuksköterskor och undersköterskor 

som inte behöver göra alla mätningar 

på vårdcentralen, dessutom vet vi 

att resultaten blir säkrare med mätning i 

hemmet, konstaterar Marie Portström. 

projektets arbetsmetod bygger på enkelhet. 

– Vi mäter få saker och vi förenklade 

under projektets gång. ju enklare upplägget 

är desto lättare är det att följa och då 

blir också resultaten bättre, säger knut- 

Christian Gröntoft. 

Projektet omfattade mätning av njurskadan 

både med hjälp av urinprov och 

blodprov. Dessutom ingick mätning av 

blodtryck, blodfetter, långtidsprov av 

blodsockerhalt, vikt och midjemått. 

Projektet innebar att flera patienter 

fick en utökad behandling. Och knut- 

Christian Gröntoft och Marie Portström 

är nöjda med resultaten. Många av de patienter 

som ingick i pilotprojektet visade 

förbättrade värden i slutet av studien, 

jämfört med värdena vid start. Bland annat 

var det en större andel patienter som 

nådde målvärdet 130/80 vid blodtrycksmätningarna. 

– För patienterna innebär det här naturligtvis 

fördelar i form av minskade risker 

för framtida sjukdom, i form av hjärt- 

och kärlsjukdom samt njursvikt, säger 

knut-Christian Gröntoft. 

s r 

Britta Hylander Rössner, 

ordförande i Svensk Njurmedicinsk 

Förening. 

3frågor till Britta 

Hylander Rössner, överläkare 

och docent, njurkliniken på 

Karolinska universitetssjukhuset 

Vad kan man göra för att minska risken 

för försämring av sin njursjukdom? 

Det är framför allt viktigt att kolla 

blodtrycket. Om man har blodtryckssänkande 

mediciner är det viktigt att 

ta dem, inte bara ibland, utan följa ordinationerna 

från sin läkare. Det är 

också viktigt att sköta sig som andra 

friska personer med att motionera 2–3 

gånger per vecka – allt ifrån promenader 

till gym – och att äta en bra kost. 

rökning bör absolut undvikas. 

Fortfarande är det så att vi inom 

njursjukvården har svårt att fånga upp 

patienter i tid, alltså innan sjukdomen 

har gått för långt. Vårdcentralerna och 

andra vårdgivare är mycket bättre på 

att upptäcka patienterna tidigare och 

skicka dem till njurmedicin. Vi informerar 

så mycket vi kan till vårdcentralerna 

om vikten av att upptäcka patienter 

med högt blodtryck, proteinuri 

(äggvita i urinen) och påverkade njurvärden. 

Vad är aktuella frågor inom svensk 

njursjukvård just nu? 

Det är bland annat frågor om hur 

mycket dialys man ska ge. Dialys har 

blivit mer lättillgängligt eftersom 

många dialysmottagningar har öppet 

flera dagar i veckan och längre tider. 

samtidigt utbildas också fler patienter 

så att de kan sköta dialysen hemma. 

egenvård är en viktig fråga, ju mer patienterna 

gör själva, desto större ansvar 

tar de också för sin hälsa på andra sätt 

och blir delaktiga av sin behandling. 

en annan aktuell fråga är de långa 

köerna för transplantationer. Det är 

kö för att få en transplantationsutredning 

gjord, och sedan kö i väntan på en 

lämplig donator. 

Vi arbetar också med att underlätta 

för så kallad gästdialys inom sverige. 

Detta måste förbättras, speciellt i stockholm, 

som har haft svårt att erbjuda 

detta tidigare. Däremot är det ofta inga 

problem att få gästdialys utomlands. 

Finns det någon vanlig missuppfattning 

om njursjukvård som du möter? 

Många tror att man måste ha samma 

blodgrupp som mottagaren om man 

vill donera en njure. så är det inte. Det 

är inte bara familjemedlemmar, eller 

personer med samma blodgrupp, som 

kan donera. 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 7 

fotograf allan larSSon


Viktigt att 

vardagslivet fungerar 

Anita Bertze Gelin ville ha en behandling 

som störde vardagslivet 

så lite som möjligt. Därför valde 

hon påsdialys och låter en maskin 

sköta dialysen på nätterna. 

– Jag är inte sjuk, men dialysen 

är ett hinder eftersom den kräver 

planering, säger hon. 

anita Bertze Gelin föddes med bara en 

njure, och i samband med en halsinfektion 

i 4–5 årsåldern fick hon veta att funk- 

8| 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

tionen dessutom var nedsatt. 

hon gick på årliga kontroller och visste 

att hon en dag skulle behöva dialys. 

– ändå kom det som en chock när det 

var dags att välja behandlingsform. jag 

mådde inte alls dåligt, säger hon. 

Det var jobbigt att välja behandling. 

– Först tänkte jag välja bloddialys och 

låta mig bli omhändertagen på sjukhuset. 

Men när jag var där kände jag att här 

kan jag inte ligga. 

Men efter mycket diskuterande med 

närstående, sjuksköterskor och läkare 

blev valet påsdialys. 

– För mig var det bästa valet, min vardag 

fungerar och det är viktigast, säger hon. 

Blir fritiden också bra är det en bonus. 

aNita är kopplad till dialysmaskinen 

minst sju timmar per natt, ibland längre. 

hon gillar inte att ligga på vänster sida 

men måste göra det för att vätskan ska 

kunna tömmas ut. annars larmar maskinen. 

– jag för en kamp med maskinen och 

min sömn störs ideligen. jag måste sova 

igen lite sedan jag kopplat ur mig på morgonen. 

Anita låter inte dialysen ta över livet. Men det är mycket praktiskt som måste fungera. Varje kväll lyfter Anita femton liter dialysvätska. 

Påsdialys 

Dialysvätskor och annat som behövs 

för behandlingen levereras varannan 

vecka och då blir det fullt i lägenheten. 

Varje natt går det åt tre påsar med fem 

liter dialysvätska i vardera. 

– Det blir tungt att lyfta, säger anita. 

anita unnar sig en dialysfri natt ibland. 

– jag tar mig helt enkelt tagit den friheten, 

dialysen får inte ta för mycket av 

livet, menar hon. 

maN måste kuNNa vara lite spontan, även 

om det också måste planeras. 

utlandsresor blir det då och då, helst 

med något dialysföretag som arrangör 

som ordnar allt praktiskt kring dialysen. 

– jag behöver bara stoppa i mitt kort 

med mina behandlingsdata in i maskinen. 

anita gillar att promenera i naturen, 

gärna i dåligt väder och tillsammans med 

sina barnbarn. 

– Det är i gemenskap med dem och i naturen 

jag hämtar kraft, säger anita 

annars cyklar hon till jobbet isfri årstid 

och tar ett par pass på Friskis & svettis 

varje vecka. 

viNtertid blir det skridskor och skidor. Och 

när det är hennes vecka att skotta snö i 

bostadsföreningen gör hon gärna det. 

– Någon granne tyckte att jag inte behövde 

göra det, men varför inte, säger 

anita. 

För ett par år sedan fick anita en njure 

från en avliden donator. Njuren stöttes 

dessvärre av en vecka efter transplantationen. 

– Det var en otrolig känsla när de ringde 

mig på jobbet och undrade om jag kunde 

komma till sjukhuset med en gång. 

Väntan på ett nytt telefonsamtal om en 

ny njure finns där varje dag. 

a-L B 

foto: Karin riiKonen 

Påsdialys, eller peritonealdialys, innebär att blodet renas genom bukhinnan. 

I den finns små porer där slaggprodukter och salter kan passera 

igenom. Genom en dialyskateter som opereras in genom bukväggen 

kan dialysvätskan tappas in och ut ur bukhålan. 

slaggprodukter som samlats i kroppen på grund av njursvikten vandrar från blodet 

till dialysvätskan, som innehåller olika salter och glukos. Glukoshalten avgör hur 

mycket överflödig vätska som dialysvätskan drar till sig från kroppen. När dialysvätskan 

har legat inne i buken en viss tid, ofta runt fyra timmar, tappar man ut den och 

ersätter med ny. Vätskan som tappas ut liknar utspädd urin. 

Behandlingen lär man sig att sköta själv. Om man behöver kan man få hjälp att 

sköta behandlingen hemma. 

Vanligen byts dialysvätskan fyra gånger per dygn. Då har man ungefär två liter 

vätska i buken hela tiden. Man kan också välja att ha behandling på natten med hjälp 

av en dialysmaskin som gör ett antal byten av dialysvätskan. På dagarna har man oftast 

dialysvätska som bytes nästa kväll vid dialysstart eller att man gör ett vanligt påsbyte 

på eftermiddagen. 

För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man byta en viss mängd dialysvätska 

varje dygn, oavsett vilken behandlingsform man har. hur mycket dialys och hur stor 

mängd dialysvätska som behövs är individuellt och bedöms med hjälp av prover, hur 

man mår samt hur väl vätskebalansen är kontrollerad.


Henrik tycker det fungerar bäst att ha långa dialyser varannan natt. 

Dialys är bättre än 

transplantation just nu 

För Henrik Eriksson är bloddialys 

nattetid i hemmet just nu det bästa 

behandlingsalternativet. Men efter 

nära 25 år med kronisk njursvikt 

har han även erfarenhet av 

både transplantation och påsdialys. 

Mycket har hänt under dessa 

år. 

– Idag kan man leva ett ganska bra 

liv trots dialys, det går att hitta en 

lösning, säger han. 

henrik har nyligen kommit hem efter en 

två veckor lång semester på Fuerteventura 

tillsammans med sin flickvän. 

– Det fanns en dialysklinik på bottenvåningen 

av hotellet så det fungerade alldeles 

utmärkt, säger henrik. 

tidigare har han varit på kreta med ett 

liknande arrangemang. 

– Det har blivit lätt att hitta resmål där 

man också kan få dialys, berättar han. 

Däremot kan det ibland vara lite svårare 

inom sverige. Men en veckas fjällsemester 

blir det varje år och då åker jag till 

Mora för dialys. 

henrik var bara 16 år när hans njurar 

slutade fungera till följd av en infektion i 

njuren, glomerulonefrit. han fick sin första 

dialys i november 1986 och blev transplanterad 

med sin mammas ena njure i 

mars 1987. 

– Mammas njure fungerade i ungefär 

ett år. sedan blossade infektionen upp 

igen och njuren slutade fungera, berättar 

henrik. 

han gick i gymnasiet och började med 

påsdialys nattetid. 

1991 fick han en njure från en avliden 

Innebandyn är viktig för Henrik. 

person. Den fungerade i sju år. 

– under den här tiden började jag jobba 

som ingenjör, blev sambo och planerade 

för barn. 1998 föddes våra två tvillingpojkar. 

i samma veva visade det sig att henrik hade 

en tumör i urinblåsan. Dessutom hade 

njuren slutat fungera och henrik hade 

börjat med bloddialys. 

– så när våra pojkar föddes gick jag dels 

på strålbehandling fem dagar i veckan i 

Göteborg och i bloddialys tre dagar i 

veckan i trollhättan, säger henrik. Det 

var nog den jobbigaste tiden i mitt liv. 

henrik berättar att redan när han blev 

sjuk sa läkarna att han skulle bli frisk så 

fort han blev transplanterad. Det kom sedan 

att prägla henriks inställning till dialysen 

under många år. 

– jag bara gick i dialys i väntan på en ny 

transplantation, menar han. 

Men när den fjärde transplanterade 

njuren slutade fungera 2005 hände något 

som henrik tror var väldigt viktigt för 

hans mentala inställning till dialysbehovet. 

– Den här njuren var väldigt väl matchad 

med min vävnadstyp och ändå fungerade 

det inte, jag mådde sämre under det här 

året än vad jag gjort med dialys. 

– I stället för att se det som ett problem 

behövde jag hitta en hållbar lösning för 

hur mitt liv bäst skulle fungera med dialys. 

tidigare Hade HeNrik under flera år arbetat 

halvtid på förmiddagarna och därefter 

åkt till dialysen tre dagar varje vecka. 

Det fungerade dåligt med övriga livet. 

Påsdialys var inte längre något alternativ 

eftersom henrik har ett ganska stort dialysbehov 

som tillgodoses bäst med bloddialys. 

– jag gjorde köket mindre så det gick 

att skapa ett litet sovrum på den ytan. 

Där får dialysmaskinen, alla dialysvätskor 

och andra tillbehör plats. 

henrik har även fått ett särskilt vattenreningsverk 

installerat eftersom dialysvätskan 

blandas med vanligt vatten. Ibland 

krånglar det men då får han snabbt 

hjälp av tekniker från sjukhuset. 

– När jag har mina barn här är det svårt 

att vara uppkopplad i dialysmaskinen 

när de är vakna och kan behöva hjälp. så 

nu kör jag åtta timmar varannan natt i 

stället, säger henrik. 

geNom att HaN sköter hela sin behandling 

själv är han flexibel och kan planera sin 

tid. han är i grunden väldialyserad och 

kan ibland hoppa över en dialys om han 

vill resa bort över helgen. 

sedan ett par år arbetar henrik heltid 

till följd av de nya sjukförsäkringsreglerna. 

– Det är tufft men det går, säger han. Men 

optimalt vore nog att arbeta 75 procent. 

sport har alltid varit det största fritidsintresset. 

– När mina barn började träna fotboll 

i sexårsåldern var det självklart för mig 

att engagera mig som tränare. sedan 

dess har jag varit huvudtränare för deras 

lag, Vänersborgs IF. Men jag kommer att 

trappa ner lite på det nu. 

Med träning och matcher blir det tre 

till fem kvällar eller helgdagar i veckan. 

Dessutom tränar henrik själv innebandy. 

– Det är vad jag vill ägna min egen tid 

åt, säger henrik. skötsel av hus och trädgård 

drar jag däremot ner på. Orken och 

tiden finns helt enkelt inte. 

Inför framtiden önskar henrik att dialysmaskinerna 

blir portabla och behöver 

mindre vatten. Då skulle behandlingen 

verkligen kunna göras lite varstans. han 

hoppas också att det en dag ska bli möjligt 

för honom med en ny transplantation. 

– Med de metoder som finns idag är det 

inget alternativ för mig, säger han. jag 

har för mycket antikroppar och mår dåligt 

av läkemedlen, det blir ingen livskvalitet 

för mig. Och som sagt, livet fungerar 

ganska bra trots dialys. 

a-L B 

fotograf: Kent eng 

Bloddialys – hemma eller på sjukhus 

Bloddialys, eller hemodialys, innebär att blodet leds ut ur kroppen och renas 

från salter och slaggprodukter i ett filter, som fungerar som en konstgjord njure. 

Det renade blodet pumpas sedan tillbaka till blodbanan medan slaggprodukterna 

försvinner ut med dialysvätskan. Genom filtret passerar även överflödig 

vätska från kroppen. 

Blodet pumpas runt med hjälp av en dialysmaskin. Det behövs två dialysnålar, 

en som leder ut blodet och en som leder tillbaka det in i blodbanan. För att få ett 

bra blodkärl att sticka i görs en så kallad dialysfistel genom operation. 

Om man vill kan man lära sig sköta sin dialysbehandling helt själv. en del väljer 

att ha en dialysapparat hemma medan andra går till en dialysmottagning. 

här kan man också få hjälp att sköta sin behandling helt eller delvis. 

För att blodet ska renas tillräckligt bra behöver man ha dialys ett visst antal 

timmar per vecka. 

Det är individuellt hur mycket man behöver men vanligt är mellan 12 och 15 

timmar per vecka, uppdelat på tre gånger. För att förbättra dialyseffekt, vätske- 

och blodtryckskontroll har på senare år trenden varit att dialysera oftare (4–7 

gånger/vecka). 

a-L B 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 9


” Fokusera på allt som är möjligt 

i stället för på det omöjliga” 

Anders njuter av varje dag och skjuter inte upp det han vill göra. 

10| 

Se världen 

med OdenreSOr! 

Vi har resorna för dig som vill se och uppleva mer av 

vår fantastiska värld. Resorna för dig som söker äventyr, 

upplevelser eller avkoppling, sköna miljöer och de 

vackraste stränderna. Vi är resebyrån med unika avtal, 

personlig service, specialister på skräddar sydda resor, 

rundresor och gruppresor sedan 1957. 

Odenresor – din reseexpert som ger dig råd att resa 

bättre. Kontakta oss så berättar vi mer! 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

Stockholm: Fleminggatan 51 

08-654 19 00 / info@odenresor.se 

Göteborg: 031-743 43 80 / gbg@odenresor.se 

www.odenresor.se 

foto: monica olSSon 

Anders Olsson svimmade i vardagsrummet en lördagskväll för många 

år sedan. Det var början på en lång sjukdomstid med högt blodtryck och 

nedsatt njurfunktion. 

Men nu har han en ny njure, sedan 21 år tillbaka, och äter inte längre 

blodtryckssänkande mediciner. Under hela sjukdomstiden har han satsat 

på att leva och jobba som vanligt. 

anders Olsson blev sjuk i början av 80-talet. 

Det började akut, när han föll ihop 

avsvimmad en lördagskväll i vardagsrummet. 

han vaknade upp på Löwenströmska 

sjukhuset och fick veta att han 

inte bara hade akut högt blodtryck utan 

även nedsatt njurfunktion. 

Då var han i 30-årsåldern och hade inga 

tankar på att han kunde vara sjuk. 

– Det är klart att i efterhand kan man 

säga att det fanns varningssignaler. jag 

hade huvudvärk nästan varje lördagsmorgon 

till exempel, men jag hade vant 

mig vid det. 

under några år fortsatte sedan hans 

njurfunktion att gradvis bli sämre och 

sämre. 

– Men jag tänkte inte så mycket på det, 

eftersom det sker gradvis så vänjer man 

sig. 

I slutet av 80-talet blev läget mer dra- 

matiskt igen. anders Olsson fick veta av 

sin läkare att bara 15 procents njurfunktion 

fanns kvar. han fick börja i dialys och 

ställdes i kö för en transplantation. 

– Då kändes det som ett dramatiskt besked. 

jag hade inte haft så mycket sjukhuskontakter 

innan och visste inte så 

mycket om transplantationer. jag minns 

att jag associerade till de första hjärttransplantationerna 

som kirurgen Christian 

Barnard genomförde på 60-talet, 

det var ju väldigt uppmärksammat och 

minst sagt dramatiskt. 

medaN HaN väNtade på transplantationen 

gick han i dialys, tre dagar i veckan. Det 

innebar att han pendlade från den nya hemorten, 

Varberg, till halmstad tre dagar 

i veckan. De andra två dagarna i veckan 

jobbade han på sitt vanliga jobb som kontorschef 

på en bank. 

Din expert på resor


– Det är klart att dialysen tog mycket 

tid, fast jag försökte fokusera på det jag 

kunde göra istället för att fokusera på det 

som jag inte kunde göra. jag försökte leva 

som vanligt, säger han. 

efter en tid blev anders Olsson uppsatt 

på väntelistan och utrustades med 

en mer ovanlig ingrediens, en personsökare. 

anders Olsson gick under den 

här tiden ingenstans utan sin personsökare 

– som skulle ge sig till känna när 

det fanns en njure som passade honom. 

När det väl var dags för transplantationen 

kände han sig betydligt lugnare än 

när han först hört talas om transplantationen. 

han insåg att det fanns stora skillnader 

jämfört med de tidiga hjärttransplantationerna. 

– Men i efterhand har jag ju förstått 

att själva transplantationen ändå var en 

omtumlande upplevelse för min familj. 

transplantationen gick bra – anders Olsson 

har nu haft sin nya njure i 21 år trots 

att det uppstod vissa komplikationer i 

samband med själva operationen. Numera 

betraktar sig anders Olsson som 

frisk. 

– Det är klart att jag har gått på efterkontroller 

och så, men annars tycker jag 

att är frisk. jag brukar jämföra det med 

att man byter ut en trasig del i en bil mot 

en reservdel. Då är ju bilen inte trasig 

längre. sedan är det annan sak att det 

egentligen inte går att jämföra med den 

chans som jag har fått, jag känner mig 

väldigt ödmjuk och tacksam för att jag 

har fått den här chansen. 

efter traNsplaNtatioNeN gick han tillbaka 

till att jobba heltid igen, på ett nytt jobb 

som han fick under tiden han återhämtade 

sig efter transplantationen. 

– Många pratar ju om det, att man får 

en annan syn på saker och ting om man 

har varit med om allvarliga händelser. 

Det stämmer för mig också. jag har även 

gått igenom en by-pass operation på hjärtat 

som jag kanske tyckte var ännu mer 

omtumlande än transplantationen, säger 

han. 

– jag retar mig inte på småsaker på 

samma sätt som tidigare. Inte så att jag 

vaknar varenda dag och tänker ”tack 

gode gud” för att jag vaknade idag också, 

men jag känner mig mer tacksam över saker 

och lägger nog mer uppmärksamhet 

på saker som fungerar. 

han skjuter heller inte upp saker som 

förr, tänker inte ”det där ska jag göra 

sen”. 

– Det är inte för att jag tror att jag ska 

bli sjuk, utan för att det har blivit viktigare 

att göra de saker man vill. 

måNga som träffar anders Olsson undrar 

vad man egentligen kan göra när man 

har blivit transplanterad. Måste man inte 

vara försiktig? 

– jag är ju ingen läkare, men personligen 

tycker jag att jag kan göra det mesta. 

Det är klart att kickboxning till exempel 

går bort, men i de flesta fall är det bra 

att idrotta och röra sig. att börja röra på 

sig är ju också en viktig del av rehabiliteringen. 

anders Olsson har efter transplantationen 

blivit aktiv i Njurföreningen i 

Västsverige och Idrottsföreningen för 

transplanterade, och arbetar med en internationell 

idrottstävling för transplanterade 

(se separat artikel). 

– jag tänker att om jag på det här sättet 

kan ge tillbaka något av det jag har fått så 

vore det bra. 

Njurtransplantation – 700 står i kö 

NjurtraNsplaNtatioN iNNebär att man får 

en ny njure från en annan människa. antingen 

från en avliden person som velat 

donera sina organ efter sin död eller från 

en frisk person som vill donera en av sina 

njurar. 

som levande donator måste man vara 

helt frisk och vara helt säker på att man 

vill donera. Därför görs både medicinska 

undersökningar och ibland psykologiska 

bedömningar innan donationen. 

Jonas Wadström transplanterar en njure på 

Akademiska sjukhuset i Uppsala. 


s r 

Det är viktigt att mottagaren mår så bra 

som möjligt inför transplantationen och 

olika undersökningar görs. Vid till exempel 

svår hjärtsjukdom, cancersjukdom, 

kraftig undernäring eller i samband med 

en svår infektion är det ofta olämpligt att 

genomgå en transplantation. 

i utredNiNgeN iNgår att bestämma blodgrupp 

och vävnadstyp med blodprover. 

tidigare behövde blodgruppen och helst 

vävnadstyp överensstämma, men nu 

finns goda erfarenheter av att transplantera 

mot blodgruppen och vävnadstyp 

har mindre betydelse. 

För att förhindra att njuren stöts bort 

efter en transplantation måste man äta 

läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. 

Det finns annars mycket 

stor risk för avstötningsreaktioner som 

gör att njuren slutar fungera. 

över 700 persoNer väNtar på att få en ny 

njure bara i sverige. Därför är det viktigt 

att så många som möjligt tar aktiv ställning 

i donationsfrågan och gör sin vilja 

känd genom att anmäla sig till donationsregistret, 

fylla i ett donationskort eller 

tala med sina närstående. Mer information 

finns på www.donationsradet.se 

Om man har frågor kan man ringa Nya 

Donationslinjen 070-67 77 77, som startades 

i december 2010 på initiativ av stockholms 

Läns Landsting. 

a-L B 

Världsmästerskapet 

som lockar både 

barn och vuxna 

I juni i sommar kommer cirka 

2000 människor från hela världen 

till Göteborg och arrangemanget 

World Transplant Games. Deltagarna, 

som alla har genomgått en 

transplantation, tävlar i 13 idrottsgrenar 

i olika åldersklasser. 

– alla kan vara med, från barn till pensionärer, 

säger anders Olsson, som är ansvarig 

för arrangemanget i Göteborg . 

– Det är en idrottstävling, men här är 

det verkligen inte viktigast att vinna. Den 

som kommer sist på 100 meter eller slår 

handen i kaklet sist i simningen brukar få 

mest applåder. 

World transplant Games har genomförts 

17 gånger tidigare men aldrig i 

skandinavien. 

anders Olsson är 

tjänstledig från sitt 

vanliga jobb, där han 

sysslar med sponsring 

och evenemang 

på en bank. Fram 

tills i sommar går 

allt tid åt till World 

transplant Games 

som pågår mellan 

17 och 24 juni. Deltagarna 

tävlar i allt 

från pingis och löpning 

till innebandy. 

– När jag hörde talas om spelen första 

gången tyckte jag att det var en kul grej. 

jag åkte dit tillsammans med en kompis 

som jag hade träffat på sjukhuset. 

sedan dess har anders Olsson varit med 

många gånger och leder nu också den 

grupp som arrangerar årets spel i Göteborg. 

tanken med evenemanget är inte enbart 

att främja fysisk aktivitet – även om 

det är en positiv del av tävlingen – utan 

även att sätta fokus på donations- och 

transplantationsfrågor. 

– Det finns en kö i sverige på över 700 

personer som väntar på någon typ av 

transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma 

den här frågan. 

Läs mer på www.wtg2011.com eller på bloggen 

http://blog.wtg2011.com 

s r 

3 frågor till Bill 

Svanborg, vice ordförande i 

Njurföreningen i Västerbotten. 

Vilken är den viktigaste frågan för 

njursjuka just nu tycker du? 

– Den mest angelägna frågan är att 

få fler människor att ta ställning när 

det gäller donation. allra bäst är förstås 

att anmäla sig till donationsregistret, 

om man inte vill det är det ändå 

viktigt att prata med anhöriga och berätta 

hur man vill ha det. som det ser 

ut nu så dör människor i väntan på att 

kunna få ett nytt organ. 

Vad har sjukdomen inneburit för dig? 

– Det tog lång tid för mig att acceptera 

att jag var sjuk, men mitt råd till 

andra är förstås att försöka acceptera 

det så snabbt som möjligt och göra det 

bästa möjliga av situationen. jag gick 

tre år i dialys innan jag blev transplanterad. 

Det blev som ett nytt liv efter 

transplantationen, men jag måste betona 

att jag tycker att livet fungerade 

bra under tiden med dialys också. jag 

levde ett bra liv och var till exempel tre 

veckor på Madeira under tiden och firade 

jul. jag hade det hur bra som helst 

och dialysen gick bra att genomföra. 

Njurföreningen i Västerbotten är en 

patientförening. I februari ordnade 

ni en tvådagarskonferens för vårdanställda. 

Vad var tankarna bakom det? 

– Vi vill sprida kunskap om njursjukvård. 

Det här ger vårdanställda en möjlighet 

till kunskapsutbyte som de inte 

hade haft annars. I förlängningen är 

det förstås till gagn för våra medlemmar 

att kunskapen sprids. 

Njursvikt 

leder ofta till 

hjärt-kärlsjukdom. 





Plusgiro: 90 10 30 -7 



Bill Svanborg 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 11 

foto: david haglUnd

Lev 

ditt liv 

enkelt 

System för blodsockermätning 

93% av typ 1 patienter är eniga om att 

OneTouch ® UltraEasy ® hjälper dem att mäta sitt 

blodsocker när de ska, var de än befi nner sig.* 

Insulinanvändare? 

För kostnadsfri beställning, vänligen ring 

020-68 70 70 eller besök www.LifeScan.se 

* Studien är gjord av ett oberoende marknadsundersökningsföretag i mars 2009 på uppdrag av LifeScan. Testen bestod av 591 slumpmässigt utvalda OneTouch ® UltraEasy ® 

användare. Typ 1 patienter mellan 18 och 45 år, registrerade i LifeScans databas i England (200 patienter), Frankrike (190 patienter) och Spanien (201 patienter). Data on fi le. 

LifeScan, LifeScan logo, OneTouch ® och OneTouch ® UltraEasy ® är registrerade varumärken som tillhör LifeScan Inc. © LifeScan Sverige 2011. AW 095-935A-SE-DN


Patientens 

röst i vården 3frågor 

Njurförbundet har verkat för patienternas 

perspektiv på njursjukvården 

sedan 1969. Mycket har 

hänt genom åren både medicinskt 

och rent livskvalitetsmässigt. Och 

det finns hela tiden nya utmaningar. 

– Vi är en patientorganisation med 

bred kunskap och erfarenhet av 

njursjukvården, säger Håkan Hedman, 

ordförande sedan 1985. 

– För 42 år sedan var bristen på dialysplatser 

den stora frågan och många blev helt 

utan behandling, säger håkan hedman. 

Idag är den frågan sedan länge löst. Viktiga 

frågor som förbundet arbetar med 

idag är tidig upptäckt av njursvikt, dialyskvalitet 

och att fler transplantationer 

kan genomföras. 

en av tio personer i sverige har någon 

form av njursvikt. De flesta vet inte om 

det eftersom symtomen vanligen börjar 

först i ett sent skede. Om njursvikt upptäcks 

på ett tidigt stadium kan förebyggande 

behandling sättas in. 

– Då skulle antalet personer som i framtiden 

behöver dialys eller transplantation 

minska, säger håkan hedman. Njurförbundets 

dröm är att varje besök hos en 

husläkare innebär kontroll av blodtryck 

och urin. Proteiner eller röda blodkroppar 

i urinen är tecken på att njuren har 

en skada. 

Njurförbundet har sedan några år 

”riktlinjer för god njursjukvård” som 

kompletterar de medicinska riktlinjer 

som finns. 

– De handlar exempelvis om att öka tillgången 

på självdialysplatser, möjlighet 

att ha dialys 4–5 gånger i veckan för alla 

som önskar det och mer flexibla dialystider 

så att livet går ihop med familj, arbete 

eller studier, säger håkan hedman. 

Möjlighet att få näringsriktig mat i 

samband med behandlingen och att 

transporten till och från dialysen fungerar 

smidigt är andra viktiga frågor. 

Nyligen har förbundet påbörjat ett 

projekt för att sammanställa ett antal 

mätbara parametrar ur riktlinjerna i ett 

index. Det är ett samarbete med alla aktörer 

inom njurvården och materialet kommer 

att kopplas till svenskt Njurregister, 

ett index för medicinska parametrar. 

– Vårt index gör det möjligt att jämföra 

kvalitet mellan olika kliniker i viktiga 

frågor för patienterna. Det skapar en 

konkurrens som gynnar utvecklingsmöjligheter, 

menar håkan hedman. 

Donationsviljan är hög i sverige. ändå 

har trenden varit att antalet transplantationer 

minskat de senaste tre åren. 

– Cirka 700 personer väntar idag på 

transplantation av ett eller flera organ, 

de flesta av dem behöver en njure. Ovisshet 

hos närstående om den avlidnes egen 

önskan om donation är en vanlig orsak 

till att en organdonation inte kommer 

till stånd, menar håkan hedman. resurser 

inom sjukvården och osäkerhet inom 

kliniken hur lagar och föreskrifter skall 

tolkas kan ibland också vara ett hinder 

för donation. 

Njurförbundet arbetar för att skapa 

bättre förutsättningar för att den som vill 

donera sina organ verkligen får göra det. 

a-L B 

14 regioNföreNiNgar 

Njurförbundet bildades 1969. Utöver riksförbundet 

finns idag 14 regionföreningar 

som geografiskt täcker in hela Sverige. 

Inom förbundet finns även en barn-och föräldragrupp 

samt en ungdomsgrupp. 

Läs mer på Njurförbundets webbplats, 

www.njurforbundet.se. Här finns även 

länkar till olika bloggar som bland annat 

handlar om livet med njursjukdom eller att 

bli transplanterad. 

Njurfonden är förbundets forskningsfond. 

Fonden delar årligen ut mellan 

700 000 och 1 miljon kronor till studier 

vars forskning exempelvis handlar om tidig 

upptäckt av njursvikt eller minskad 

förekomst av hjärtkärlsjukdom hos dialyspatienter. 

Målsättningen är att bilda en 

nationell njurfond som samlar olika forskningsmedel. 

På www.njurforbundet.se kan du läsa mer 

om olika fonder som delar ut medel till 

olika ändamål i samband med njursjukdom. 

Nästan en miljon 

svenskar har nedsatt 

njurfunktion! 





Plusgiro: 90 10 30 -7 



nordStröm 

till Lena 

håkan 

Alexandersson, ordförande 

i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 

SNSF. fotograf: 

Vad kan du ge för tips till patienter 

som är njursjuka? 

Var delaktig i vården. När patienterna 

är med, till exempel genom att sköta 

delar av dialysbehandlingen själva, så 

brukar det fungera väldigt bra. Det blir 

en större frihet för patienten och resultaten 

blir bättre. Naturligtvis kan eller 

vill inte alla sköta sin dialys hemma, 

men det är ändå bra att satsa på att vara 

så delaktig som möjligt. 

Vilken roll spelar sjuksköterskor för 

njursjuka patienter? 

jag tror att sjuksköterskorna har stor 

betydelse inte minst i början av sjukdomen. 

sjuksköterskorna möter patienten 

tidigt och är med och bygger upp 

Lena Alexandersson. 

Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget 

bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt 17 500 

patienter vid mer än 220 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra 

leverantörer genom individanpassad högkvalitativ vård och support 

till patienter i behov av njursjukvård. 

Diaverum Holiday 

Semesterdialys 

Har Du drömt om att åka på semester, 

men tänkt att det nog aldrig kommer att 

förverkligas? Nu behöver det inte längre 

vara så. 

Vi hälsar Dig varmt välkommen till 

någon av våra fyra kliniker, där vi erbjuder 

Dig dialysbehandling, medan Du bokar 

resan och boendet själv. 

Välkommen att kontakta den klinik som 

Du är intresserad av att besöka. 

Diaverum har också många välbelägna 

kliniker på olika semesterorter i Europa 

och övriga delar av världen. 

För mer information om semesterdialys 

utomlands, besök vår hemsida 

www.diaverum.com 

Diaverum Heleneholm 

Ystadvägen 22A 

214 30 Malmö 

Tel: 040-32 48 80 

Diaverum Mösseberg 

Danska Vägen 62 

521 85 Falköping 

Tel: 0515-870 90 

Diaverum Solna Gate 

Hemvärnsgatan 9 

171 54 Solna 

Tel: 08-120 53000 

Diaverum Visby 

Njurenheten, Lasarettsgatan 3 

621 55 Visby 

Tel: 0498-20 55 60 

de första kontakterna med vården. Det 

skapar en trygghet när patienten ska 

orientera sig i en ny situation. 

Har du något annat råd till patienter? 

Det viktigaste tror jag är att inte bara 

överlämna sig till vården, utan att ta en 

aktiv roll själv. Var så delaktig som möjligt 

och fråga om du inte förstår, det 

finns inga dumma frågor! jag tycker att 

det är viktigt att man tar vara på den 

information och vägledning som njursviktskoordinatorn 

eller sjuksköterskan 

på mottagningen kan ge och utbildar 

sig i sin sjukdom, till exempel 

genom att ställa sig frågan ”Vad kan jag 

göra och påverka själv?” 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

| 13


Träningstips 

Sätt rimliga mål 

för träningen 

– Den bästa träningen är den som 

blir av, säger Jenny Ström, personlig 

tränare, coach och kostrådgivare. 

Här ger hon lite tips 

som kan vara till hjälp både för 

att komma igång och för att hålla 

igång. Och kan man kombinera 

med en bra kost har man kommit 

långt ur hälsosynpunkt. 

Du är taggad och du vill väldigt mycket. 

Med en gång. Men jenny menar att det är 

lätt att i sin iver sätta upp orealistiska mål 

och det kan skrämma bort motivationen. 

– Min vanligaste uppgift är faktiskt att 

hjälpa min kund att begränsa sig. Det 

bästa är att sätta upp små delmål och 

jobba med målbilder som man själv bestämmer, 

säger jenny. 

målet kaN vara att ”bara” må bra, gå upp eller 

ner i vikt, att kunna resa sig ur en stol, 

rehabilitera en skada eller prestationsmål. 

– känslan av att orka mer kan vara gott 

nog, säger jenny. 

För att det ska bli av måste viljan finnas. 

Det bästa är om man kan planera sin trä- 

14| 

Världs 

Njurdagen 

10 mars 2011 

ning så det passar in i det liv man lever. 

– en jättebra början kan vara att öka sin 

vardagsmotion genom att promenera, 

cykla, åka skidor eller leka med sina barn. 

Promenaden kan sedan stegvis göras 

mer intensiv genom att lägga till stavgång, 

smålunkande eller småjoggande 

under några minuter som sedan ökas på. 

Man kan också lägga till lite rörelseträning 

i början och slutet av promenaden. 

– kan man utöver det boka någon annan 

form av träning två dagar i veckan 

är det bra. Bäst är om man kan spika tiderna, 

menar jenny. 

en varierad träning som både bränner 

fett, ger kondition och muskelträning är 

bra. Men det allra viktigaste är att hitta 

en träningsform som man trivs med. 

– Det ska vara träning för både kropp 

och knopp, säger jenny ström. 

Det kan vara bra att berätta för andra 

och gärna skriva ner vad man har bestämt 

sig för. Be om hjälp och stöd. 

– en träningskompis kan vara draghjälp. 

Men ansvaret att träningen verkligen 

blir av är vars och ens, säger jenny. 

Det är viktigt att fira sina delmål men 

också att ta sig tid att utvärdera hur det 

gick. Vad var bra? Vad gick fel och varför? 

hälsofrämjande sjukvårdsarbete stärker 

I mitten av januari gav regeringen socialstyrelsen i uppdrag att stödja de riktlinjer 

som tagits fram för att stärka sjukvårdens hälsobefrämjande arbete. socialminister 

Göran hägglund är ansvarig för folkhälsoarbetet för att skapa en tydlig koppling 

till hälso-och sjukvården. På socialstyrelsen leds arbetet av Irene Nilsson-Carlsson, 

tidigare chef på enheten för folkhälsa på socialdepartementet. 

Det är viktigt för att kunna förbättra möjligheterna att förebygga sjukdom och 

ohälsa. hälso-och sjukvården har både högt förtroende hos allmänheten och en 

mängd patientkontakter och är därmed en tillgång som bättre måste tas tillvara. 

I korthet går uppdraget ut på att sprida kunskap och kännedom om riktlinjerna i 

kommuner och landsting, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för ett 

förebyggande arbete inom vård och omsorg samt säkerställa It-lösningar för uppföljning. 

I uppdraget ingår även att bevaka det internationella folkhälsoarbetet. 

uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2014. 

Källa Socialdepartementet 

Stiftelsen för svensk 

njurmedicinsk forskning och utbildning 

Njursjukdom leder ofta till kronisk njursvikt. Under de tio senaste åren 

har antalet personer som behöver dialys-behandling ökat kraftigt i 

Sverige. Det beror bland annat på att diabetes typ 2 blir en allt vanligare 

diagnos. 

Endast ett fåtal patienter kan idag erbjudas njurtransplantation. 

Dialys blir ofta en långvarig, bunden och krävande behandling för 

många patienter. 

Stöd därför forskning kring njursjukdomar, deras orsaker och 

behandling. Donationer till Stiftelsen för njurmedicinsk forskning och 

utbildning bidrar till att förhindra att allt fler drabbas av njursjukdom 

och kroniskt lidande i framtiden. 

Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län och 

har stiftelsenummer 1017357. 

Vid förfrågningar kontakta: bjorn.o.rogland@skane.se. Bankgiro 717-8569. 

Vad behöver jag göra annorlunda? 

Likadant är det om motivationen skulle 

dala. Det gäller att fundera över varför 

den gör det och vad man behöver ändra 

för att det ska fungera bättre. 

samma strategi kan man använda för 

att ändra sina kostvanor. Det kan också 

vara bra att fundera över sin inställning 

till mat och vad man vill uppnå. De nya vanorna 

ska ju helst fungera resten av livet. 

– jag tycker det är bra gjort om man 

lyckas äta sunt till 70 procent, säger jenny. 

– tänk på att vara glad åt det lilla och 

var inte för hård mot dig själv. Man gör så 

gott man kan. 

Några tips om du 

vill ändra kostvanor 

ät tre måltider varje dag plus mellanmål. 

Låt det gå cirka fyra timmar mellan måltiderna. 

Frukost och lunch ska stå för 65 

procent av det dagliga intaget. Viktigt 

att lära sig äta frukost för en bra start på 

dagen. Middag samt mellanmål ska motsvara 

35 procent av dagsintaget. 

• Dra ner på bröd. ta bort det helt för att 

minska i vikt. 

• ta bort allt raffinerat mjöl och socker. 

ät mer fibrer. 

• Bli sockerfri. 

Sittande rodd med rotation. Rak rygg, lätt böjda 

knän, dra gummibandet nära kroppen med armbågarna 

i vinkel. Låt överkroppen följa med, dvs 

rotera ryggen åt sidan för att aktivera bålen och 

rygg. 

Stående axellyft åt sidan. Lätt böjda knän, dra 

armarna upp till axelhöjd med lätt böjd armbåge. 

målen med träningen ska vara 

S pecifika – till exempel springa fem 

kilometer eller träna två gånger i 

veckan. 

M ätbara — i till exempel antal, tid 

eller statistik. 

A ccepterade — att de fungerar rent 

praktiskt för dig och din familj. 

R ealistiska – är det verkligen möjligt 

att genomföra målen? 

T idsanpassade – när ska målet 

slutföras? 

När du tränar 

kosten är a och O för ett bra träningsresultat. 

Det är bra att äta en till två timmar 

före träningen. Fettförbränningen 

blir mer effektiv om näringen hunnit 

passera blodet och gå in i musklerna. efter 

avslutad träning är kroppen inställd 

på nedbrytning. För att uppbyggnaden av 

musklerna ska börja behöver man fylla 

på sina näringsdepåer, oavsett vad man 

har tränat eller vad klockan är. 

• Minska på kolhydrater. tänk hellre 

”kyckling med pasta” än ”pasta med 

kyckling”. Protein ger generellt högre 

mättnadskänsla. Det tar längre tid för 

kroppen att förbränna. 

• ta bort allt synligt fett på kött. 

• undvik fett på smörgås. 

• Var försiktig med mättat fett som finns 

till exempel i bacon, korvar, bakverk 

och smör. Fleromättat fett som finns i 

bland annat fisk, nötter och olivolja är 

okej. stek dock i rapsolja. 

• Fyll halva tallriken med grönsaker, böner 

och linser som mättar. Välj färgglada 

grönsaker och blanda mycket. 

a-L B 

Enkla övningar – inne och utomhus 

Sittande rodd. Rak rygg, lättböjda knän, dra 

gummibandet nära kroppen med armbågarna i 

vinkel. Knip med skulderbladen och återgå till 

startposition. 

Situps. Fötterna i golvet, aktivera magmusklerna 

och titta uppåt. När du blir stark i bålen orkar du 

hålla upp överkroppen i en bra hållning på dina 

promenader och löprundor.

Läs mer om Jenny på www.jennystrom.se 

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN 

fotograf: 

Lars-göran öBerg 

Benböj. Sitt ner med knäna 

i 90 graders vinkel. Tänk 

att du sätter dig på en stol, 

lyft upp bröstet, upp till 

startposition. 

Utfall med rotation. 

Ta ett kliv framåt, gå ner 

tills båda knäna är i 90 

graders vinkel, håll upp 

bröstet, upprepa på båda 

benen. Lägg till en rotation, 

vrid överkroppen mot det 

främre benet, tillbaka till 

startposition och byt ben. 

Triceps dip. 

Rak rygg, håll ihop armbågarna 

samtidigt som du 

sänker kroppen mot marken, 

stanna när armbågarna 

är i 90 graders vinkel 

och gå upp igen. 

Armhävning mot bänk. 

Spänn magen, gå ner med 

armbågarna i 90 graders 

vinkel, stanna strax innan 

bänken. 

Draken, rörelseträning. 

Fäll höften och förläng 

kroppen, tänk att du försöker 

få en rak linje genom 

kroppen. Långa djupa 

andetag och fokusera på 

balans och hållning. 

Väderkvarnen, 

rörelseträning. 

Fötterna i axelbredd och 

bröstet rakt fram. Håll ena 

armen i luften och sträva 

med den främre armen ned 

mellan fötterna, vrid överkroppen 

och titta uppåt på 

handen, upprepa och få en 

rörelse i höften. 

Rätt behandling. 

Gång på gång. 

Gambro har utvecklat individuellt anpassad 

kvalitetssäkrad dialys (IQD) för att hjälpa dig 

ge den bästa vården till varje enskild patient, 

vid varje enskilt behandlingstillfälle. 

Vill du veta mer om hur IQD gör skillnad i 

det dagliga livet för dig och dina patienter, 

vänligen besök www.gambro.se 

Gambro Lundia AB 

Gambro Svenska Försäljning 

Box 10101 

220 10 Lund 

Tel. +46 46 16 90 00 

Fax +46 46 16 96 20 

www.gambro.se 

HCEN15061_1 © 2011.02. Gambro Lundia AB

Digital Center AB 

En vision som har blivit verklighet 

Din totalleverantör 

Fresenius Medical Care är Sveriges enda totalleverantör av produkter, tjänster 

och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Vi kan erbjuda Svanenmärkta 

påsdialysprodukter. 

Om du behöver dialys – Vi kan erbjuda – 

Vi finns här för dig Peritonealdialys/påsdialys 

Vi ger dig valmöjligheter Hemhemodialys 

Vi har bred kompetens Hemodialys på klinik 

Hos oss är du trygg Egna dialyskliniker 

Du är alltid i centrum Semesterservice 

NORDIC ECOLABEL 

398001 

Vår framstående forskning och teknikutveckling hjälper dig till en bättre livskvalitet. 

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620 

Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se

Kronisk njursjukdom - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?