Kronisk njursjukdom - Dialäsen

More documents

Recommendations

Info

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS ” Fokusera på allt som är möjligt i stället för på det omöjliga” Anders njuter av varje dag och skjuter inte upp det han vill göra. 10| Se världen med OdenreSOr! Vi har resorna för dig som vill se och uppleva mer av vår fantastiska värld. Resorna för dig som söker äventyr, upplevelser eller avkoppling, sköna miljöer och de vackraste stränderna. Vi är resebyrån med unika avtal, personlig service, specialister på skräddar sydda resor, rundresor och gruppresor sedan 1957. Odenresor – din reseexpert som ger dig råd att resa bättre. Kontakta oss så berättar vi mer! Världs Njurdagen 10 mars 2011 Stockholm: Fleminggatan 51 08-654 19 00 / info@odenresor.se Göteborg: 031-743 43 80 / gbg@odenresor.se www.odenresor.se foto: monica olSSon Anders Olsson svimmade i vardagsrummet en lördagskväll för många år sedan. Det var början på en lång sjukdomstid med högt blodtryck och nedsatt njurfunktion. Men nu har han en ny njure, sedan 21 år tillbaka, och äter inte längre blodtryckssänkande mediciner. Under hela sjukdomstiden har han satsat på att leva och jobba som vanligt. anders Olsson blev sjuk i början av 80-talet. Det började akut, när han föll ihop avsvimmad en lördagskväll i vardagsrummet. han vaknade upp på Löwenströmska sjukhuset och fick veta att han inte bara hade akut högt blodtryck utan även nedsatt njurfunktion. Då var han i 30-årsåldern och hade inga tankar på att han kunde vara sjuk. – Det är klart att i efterhand kan man säga att det fanns varningssignaler. jag hade huvudvärk nästan varje lördagsmorgon till exempel, men jag hade vant mig vid det. under några år fortsatte sedan hans njurfunktion att gradvis bli sämre och sämre. – Men jag tänkte inte så mycket på det, eftersom det sker gradvis så vänjer man sig. I slutet av 80-talet blev läget mer dramatiskt igen. anders Olsson fick veta av sin läkare att bara 15 procents njurfunktion fanns kvar. han fick börja i dialys och ställdes i kö för en transplantation. – Då kändes det som ett dramatiskt besked. jag hade inte haft så mycket sjukhuskontakter innan och visste inte så mycket om transplantationer. jag minns att jag associerade till de första hjärttransplantationerna som kirurgen Christian Barnard genomförde på 60-talet, det var ju väldigt uppmärksammat och minst sagt dramatiskt. medaN HaN väNtade på transplantationen gick han i dialys, tre dagar i veckan. Det innebar att han pendlade från den nya hemorten, Varberg, till halmstad tre dagar i veckan. De andra två dagarna i veckan jobbade han på sitt vanliga jobb som kontorschef på en bank. Din expert på resor
ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS – Det är klart att dialysen tog mycket tid, fast jag försökte fokusera på det jag kunde göra istället för att fokusera på det som jag inte kunde göra. jag försökte leva som vanligt, säger han. efter en tid blev anders Olsson uppsatt på väntelistan och utrustades med en mer ovanlig ingrediens, en personsökare. anders Olsson gick under den här tiden ingenstans utan sin personsökare – som skulle ge sig till känna när det fanns en njure som passade honom. När det väl var dags för transplantationen kände han sig betydligt lugnare än när han först hört talas om transplantationen. han insåg att det fanns stora skillnader jämfört med de tidiga hjärttransplantationerna. – Men i efterhand har jag ju förstått att själva transplantationen ändå var en omtumlande upplevelse för min familj. transplantationen gick bra – anders Olsson har nu haft sin nya njure i 21 år trots att det uppstod vissa komplikationer i samband med själva operationen. Numera betraktar sig anders Olsson som frisk. – Det är klart att jag har gått på efterkontroller och så, men annars tycker jag att är frisk. jag brukar jämföra det med att man byter ut en trasig del i en bil mot en reservdel. Då är ju bilen inte trasig längre. sedan är det annan sak att det egentligen inte går att jämföra med den chans som jag har fått, jag känner mig väldigt ödmjuk och tacksam för att jag har fått den här chansen. efter traNsplaNtatioNeN gick han tillbaka till att jobba heltid igen, på ett nytt jobb som han fick under tiden han återhämtade sig efter transplantationen. – Många pratar ju om det, att man får en annan syn på saker och ting om man har varit med om allvarliga händelser. Det stämmer för mig också. jag har även gått igenom en by-pass operation på hjärtat som jag kanske tyckte var ännu mer omtumlande än transplantationen, säger han. – jag retar mig inte på småsaker på samma sätt som tidigare. Inte så att jag vaknar varenda dag och tänker ”tack gode gud” för att jag vaknade idag också, men jag känner mig mer tacksam över saker och lägger nog mer uppmärksamhet på saker som fungerar. han skjuter heller inte upp saker som förr, tänker inte ”det där ska jag göra sen”. – Det är inte för att jag tror att jag ska bli sjuk, utan för att det har blivit viktigare att göra de saker man vill. måNga som träffar anders Olsson undrar vad man egentligen kan göra när man har blivit transplanterad. Måste man inte vara försiktig? – jag är ju ingen läkare, men personligen tycker jag att jag kan göra det mesta. Det är klart att kickboxning till exempel går bort, men i de flesta fall är det bra att idrotta och röra sig. att börja röra på sig är ju också en viktig del av rehabiliteringen. anders Olsson har efter transplantationen blivit aktiv i Njurföreningen i Västsverige och Idrottsföreningen för transplanterade, och arbetar med en internationell idrottstävling för transplanterade (se separat artikel). – jag tänker att om jag på det här sättet kan ge tillbaka något av det jag har fått så vore det bra. Njurtransplantation – 700 står i kö NjurtraNsplaNtatioN iNNebär att man får en ny njure från en annan människa. antingen från en avliden person som velat donera sina organ efter sin död eller från en frisk person som vill donera en av sina njurar. som levande donator måste man vara helt frisk och vara helt säker på att man vill donera. Därför görs både medicinska undersökningar och ibland psykologiska bedömningar innan donationen. Jonas Wadström transplanterar en njure på Akademiska sjukhuset i Uppsala. foto: karin riikonen s r Det är viktigt att mottagaren mår så bra som möjligt inför transplantationen och olika undersökningar görs. Vid till exempel svår hjärtsjukdom, cancersjukdom, kraftig undernäring eller i samband med en svår infektion är det ofta olämpligt att genomgå en transplantation. i utredNiNgeN iNgår att bestämma blodgrupp och vävnadstyp med blodprover. tidigare behövde blodgruppen och helst vävnadstyp överensstämma, men nu finns goda erfarenheter av att transplantera mot blodgruppen och vävnadstyp har mindre betydelse. För att förhindra att njuren stöts bort efter en transplantation måste man äta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. Det finns annars mycket stor risk för avstötningsreaktioner som gör att njuren slutar fungera. över 700 persoNer väNtar på att få en ny njure bara i sverige. Därför är det viktigt att så många som möjligt tar aktiv ställning i donationsfrågan och gör sin vilja känd genom att anmäla sig till donationsregistret, fylla i ett donationskort eller tala med sina närstående. Mer information finns på www.donationsradet.se Om man har frågor kan man ringa Nya Donationslinjen 070-67 77 77, som startades i december 2010 på initiativ av stockholms Läns Landsting. a-L B Världsmästerskapet som lockar både barn och vuxna I juni i sommar kommer cirka 2000 människor från hela världen till Göteborg och arrangemanget World Transplant Games. Deltagarna, som alla har genomgått en transplantation, tävlar i 13 idrottsgrenar i olika åldersklasser. – alla kan vara med, från barn till pensionärer, säger anders Olsson, som är ansvarig för arrangemanget i Göteborg . – Det är en idrottstävling, men här är det verkligen inte viktigast att vinna. Den som kommer sist på 100 meter eller slår handen i kaklet sist i simningen brukar få mest applåder. World transplant Games har genomförts 17 gånger tidigare men aldrig i skandinavien. anders Olsson är tjänstledig från sitt vanliga jobb, där han sysslar med sponsring och evenemang på en bank. Fram tills i sommar går allt tid åt till World transplant Games som pågår mellan 17 och 24 juni. Deltagarna tävlar i allt från pingis och löpning till innebandy. – När jag hörde talas om spelen första gången tyckte jag att det var en kul grej. jag åkte dit tillsammans med en kompis som jag hade träffat på sjukhuset. sedan dess har anders Olsson varit med många gånger och leder nu också den grupp som arrangerar årets spel i Göteborg. tanken med evenemanget är inte enbart att främja fysisk aktivitet – även om det är en positiv del av tävlingen – utan även att sätta fokus på donations- och transplantationsfrågor. – Det finns en kö i sverige på över 700 personer som väntar på någon typ av transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma den här frågan. Läs mer på www.wtg2011.com eller på bloggen http://blog.wtg2011.com s r 3 frågor till Bill Svanborg, vice ordförande i Njurföreningen i Västerbotten. Vilken är den viktigaste frågan för njursjuka just nu tycker du? – Den mest angelägna frågan är att få fler människor att ta ställning när det gäller donation. allra bäst är förstås att anmäla sig till donationsregistret, om man inte vill det är det ändå viktigt att prata med anhöriga och berätta hur man vill ha det. som det ser ut nu så dör människor i väntan på att kunna få ett nytt organ. Vad har sjukdomen inneburit för dig? – Det tog lång tid för mig att acceptera att jag var sjuk, men mitt råd till andra är förstås att försöka acceptera det så snabbt som möjligt och göra det bästa möjliga av situationen. jag gick tre år i dialys innan jag blev transplanterad. Det blev som ett nytt liv efter transplantationen, men jag måste betona att jag tycker att livet fungerade bra under tiden med dialys också. jag levde ett bra liv och var till exempel tre veckor på Madeira under tiden och firade jul. jag hade det hur bra som helst och dialysen gick bra att genomföra. Njurföreningen i Västerbotten är en patientförening. I februari ordnade ni en tvådagarskonferens för vårdanställda. Vad var tankarna bakom det? – Vi vill sprida kunskap om njursjukvård. Det här ger vårdanställda en möjlighet till kunskapsutbyte som de inte hade haft annars. I förlängningen är det förstås till gagn för våra medlemmar att kunskapen sprids. Njursvikt leder ofta till hjärt-kärlsjukdom. Det behövs mycket forskning om <strong>njursjukdom</strong>ar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt. Stöd Njurfonden Plusgiro: 90 10 30 -7 Bankgiro: 901-0307 www.njurforbundet.se Bill Svanborg Världs Njurdagen 10 mars 2011 | 11 foto: david haglUnd
Page 1 and 2: ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN AN
Page 9: ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN AN
Page 15 and 16: Läs mer om Jenny på www.jennystro

Kronisk njursjukdom - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?