Kronisk njursjukdom - Dialäsen

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN DIALÄSEN FÖR VÄRLDSNJURDAGEN ANNONS
– Det är klart att dialysen tog mycket
tid, fast jag försökte fokusera på det jag
kunde göra istället för att fokusera på det
som jag inte kunde göra. jag försökte leva
som vanligt, säger han.
efter en tid blev anders Olsson uppsatt
på väntelistan och utrustades med
en mer ovanlig ingrediens, en personsökare.
anders Olsson gick under den
här tiden ingenstans utan sin personsökare
– som skulle ge sig till känna när
det fanns en njure som passade honom.
När det väl var dags för transplantationen
kände han sig betydligt lugnare än
när han först hört talas om transplantationen.
han insåg att det fanns stora skillnader
jämfört med de tidiga hjärttransplantationerna.
– Men i efterhand har jag ju förstått
att själva transplantationen ändå var en
omtumlande upplevelse för min familj.
transplantationen gick bra – anders Olsson
har nu haft sin nya njure i 21 år trots
att det uppstod vissa komplikationer i
samband med själva operationen. Numera
betraktar sig anders Olsson som
frisk.
– Det är klart att jag har gått på efterkontroller
och så, men annars tycker jag
att är frisk. jag brukar jämföra det med
att man byter ut en trasig del i en bil mot
en reservdel. Då är ju bilen inte trasig
längre. sedan är det annan sak att det
egentligen inte går att jämföra med den
chans som jag har fått, jag känner mig
väldigt ödmjuk och tacksam för att jag
har fått den här chansen.
efter traNsplaNtatioNeN gick han tillbaka
till att jobba heltid igen, på ett nytt jobb
som han fick under tiden han återhämtade
sig efter transplantationen.
– Många pratar ju om det, att man får
en annan syn på saker och ting om man
har varit med om allvarliga händelser.
Det stämmer för mig också. jag har även
gått igenom en by-pass operation på hjärtat
som jag kanske tyckte var ännu mer
omtumlande än transplantationen, säger
han.
– jag retar mig inte på småsaker på
samma sätt som tidigare. Inte så att jag
vaknar varenda dag och tänker ”tack
gode gud” för att jag vaknade idag också,
men jag känner mig mer tacksam över saker
och lägger nog mer uppmärksamhet
på saker som fungerar.
han skjuter heller inte upp saker som
förr, tänker inte ”det där ska jag göra
sen”.
– Det är inte för att jag tror att jag ska
bli sjuk, utan för att det har blivit viktigare
att göra de saker man vill.
måNga som träffar anders Olsson undrar
vad man egentligen kan göra när man
har blivit transplanterad. Måste man inte
vara försiktig?
– jag är ju ingen läkare, men personligen
tycker jag att jag kan göra det mesta.
Det är klart att kickboxning till exempel
går bort, men i de flesta fall är det bra
att idrotta och röra sig. att börja röra på
sig är ju också en viktig del av rehabiliteringen.
anders Olsson har efter transplantationen
blivit aktiv i Njurföreningen i
Västsverige och Idrottsföreningen för
transplanterade, och arbetar med en internationell
idrottstävling för transplanterade
(se separat artikel).
– jag tänker att om jag på det här sättet
kan ge tillbaka något av det jag har fått så
vore det bra.
Njurtransplantation – 700 står i kö
NjurtraNsplaNtatioN iNNebär att man får
en ny njure från en annan människa. antingen
från en avliden person som velat
donera sina organ efter sin död eller från
en frisk person som vill donera en av sina
njurar.
som levande donator måste man vara
helt frisk och vara helt säker på att man
vill donera. Därför görs både medicinska
undersökningar och ibland psykologiska
bedömningar innan donationen.
Jonas Wadström transplanterar en njure på
Akademiska sjukhuset i Uppsala.
foto: karin riikonen
s r
Det är viktigt att mottagaren mår så bra
som möjligt inför transplantationen och
olika undersökningar görs. Vid till exempel
svår hjärtsjukdom, cancersjukdom,
kraftig undernäring eller i samband med
en svår infektion är det ofta olämpligt att
genomgå en transplantation.
i utredNiNgeN iNgår att bestämma blodgrupp
och vävnadstyp med blodprover.
tidigare behövde blodgruppen och helst
vävnadstyp överensstämma, men nu
finns goda erfarenheter av att transplantera
mot blodgruppen och vävnadstyp
har mindre betydelse.
För att förhindra att njuren stöts bort
efter en transplantation måste man äta
läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.
Det finns annars mycket
stor risk för avstötningsreaktioner som
gör att njuren slutar fungera.
över 700 persoNer väNtar på att få en ny
njure bara i sverige. Därför är det viktigt
att så många som möjligt tar aktiv ställning
i donationsfrågan och gör sin vilja
känd genom att anmäla sig till donationsregistret,
fylla i ett donationskort eller
tala med sina närstående. Mer information
finns på www.donationsradet.se
Om man har frågor kan man ringa Nya
Donationslinjen 070-67 77 77, som startades
i december 2010 på initiativ av stockholms
Läns Landsting.
a-L B
Världsmästerskapet
som lockar både
barn och vuxna
I juni i sommar kommer cirka
2000 människor från hela världen
till Göteborg och arrangemanget
World Transplant Games. Deltagarna,
som alla har genomgått en
transplantation, tävlar i 13 idrottsgrenar
i olika åldersklasser.
– alla kan vara med, från barn till pensionärer,
säger anders Olsson, som är ansvarig
för arrangemanget i Göteborg .
– Det är en idrottstävling, men här är
det verkligen inte viktigast att vinna. Den
som kommer sist på 100 meter eller slår
handen i kaklet sist i simningen brukar få
mest applåder.
World transplant Games har genomförts
17 gånger tidigare men aldrig i
skandinavien.
anders Olsson är
tjänstledig från sitt
vanliga jobb, där han
sysslar med sponsring
och evenemang
på en bank. Fram
tills i sommar går
allt tid åt till World
transplant Games
som pågår mellan
17 och 24 juni. Deltagarna
tävlar i allt
från pingis och löpning
till innebandy.
– När jag hörde talas om spelen första
gången tyckte jag att det var en kul grej.
jag åkte dit tillsammans med en kompis
som jag hade träffat på sjukhuset.
sedan dess har anders Olsson varit med
många gånger och leder nu också den
grupp som arrangerar årets spel i Göteborg.
tanken med evenemanget är inte enbart
att främja fysisk aktivitet – även om
det är en positiv del av tävlingen – utan
även att sätta fokus på donations- och
transplantationsfrågor.
– Det finns en kö i sverige på över 700
personer som väntar på någon typ av
transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma
den här frågan.
Läs mer på www.wtg2011.com eller på bloggen
http://blog.wtg2011.com
s r
3 frågor till Bill
Svanborg, vice ordförande i
Njurföreningen i Västerbotten.
Vilken är den viktigaste frågan för
njursjuka just nu tycker du?
– Den mest angelägna frågan är att
få fler människor att ta ställning när
det gäller donation. allra bäst är förstås
att anmäla sig till donationsregistret,
om man inte vill det är det ändå
viktigt att prata med anhöriga och berätta
hur man vill ha det. som det ser
ut nu så dör människor i väntan på att
kunna få ett nytt organ.
Vad har sjukdomen inneburit för dig?
– Det tog lång tid för mig att acceptera
att jag var sjuk, men mitt råd till
andra är förstås att försöka acceptera
det så snabbt som möjligt och göra det
bästa möjliga av situationen. jag gick
tre år i dialys innan jag blev transplanterad.
Det blev som ett nytt liv efter
transplantationen, men jag måste betona
att jag tycker att livet fungerade
bra under tiden med dialys också. jag
levde ett bra liv och var till exempel tre
veckor på Madeira under tiden och firade
jul. jag hade det hur bra som helst
och dialysen gick bra att genomföra.
Njurföreningen i Västerbotten är en
patientförening. I februari ordnade
ni en tvådagarskonferens för vårdanställda.
Vad var tankarna bakom det?
– Vi vill sprida kunskap om njursjukvård.
Det här ger vårdanställda en möjlighet
till kunskapsutbyte som de inte
hade haft annars. I förlängningen är
det förstås till gagn för våra medlemmar
att kunskapen sprids.
Njursvikt
leder ofta till
hjärt-kärlsjukdom.
Det behövs mycket forskning om
njursjukdomar, dialys och transplantation.
Gör något livsviktigt.
Stöd Njurfonden
Plusgiro: 90 10 30 -7
Bankgiro: 901-0307
www.njurforbundet.se
Bill Svanborg
Världs
Njurdagen
10 mars 2011
| 11
foto: david haglUnd