Säkerställande_av_dricksvatten - Ålands landskapsregering

Vid en genomgång av de befintliga ytvattentäkterna framkommer att Toböleträsk,
Lavsböleträsk, Borgsjön och Oppsjön inte har någon skyddsplan för dricksvattentäkterna. En
skyddsplan inbegripande skyddsområde för respektive täkt borde upprättas snarast dock
senast år 2010.
Målsättningen bör vara att alla större dricksvattentäkter erhåller en skyddsplan som står i
relation till täktens behov, men även mindre täkter bör ha åtminstone en enklare variant av
skyddsplan. Skyddsplanen skall helst vara skräddarsydd för den enskilda täkten.
Lagrum finns för genomförande av vattenskyddsområden runt de åländska
dricksvattentäkterna, det handlar mera om att prioritera och verkställa än något annat.
Beroende på vilket upplägg som väljs kommer kostnaderna att variera men tiden är mogen för
en satsning på skyddsområden för att säkerställa framtida generationers dricksvattenbehov.
En sammanställning av täkternas nuvarande tillstånd visar, med undantag av Toböleträsk, att
de är i förhållandevis gått skick. För samtliga täkter finns generellt orsak att följa upp speciellt
syreförhålladen och algblomningar eftersom tendensen är negativ för flera täkter, i enstaka
täkter finns även andra parametrar som borde följas upp. Det är angeläget att vattenkvaliteten
följs upp kontinuerligt i alla råvattentäkter detta möjliggör tidiga insatser om behov föreligger.
Beträffande uttagskapacitet är det främst Bocknäs vatten som borde fundera på alternativa
lösningar eller kompletteringar eftersom sänkningen i deras täkt under sommarhalvåret är
förhållandevis stor vilket på längre sikt kan försämra täktens råvattenkvalitet.
Undersökning och fastställande av en stor reservytvattentäkt borde prioriteras för framtiden.
För den nya reservvattentäkten skall en skyddsplan upprättas i förebyggande syfte vilket
markant förbättrar sannolikheten att täkten kan utnyttjas vid framtida behov. Enligt mig är
Vargsundet eller Östra & Västra Kyrksunden de enda sjöarna med tillräcklig potential i detta
avseende, därtill finns ett flertal mindre sjöar som lokalt kan komplettera befintliga
vattenbolag t.ex. Åsgårda träsk och Södra Långsjön. Ett annat alternativ är flera mindre
reservvattentäkter men detta blir betydligt mer kostsamt och arbetskrävande därför anses inte
det förslaget gångbart.
Av de befintliga grundvattentäkterna har ingen ett skyddsområde. Enligt samma upplägg som
för ytvattentäkterna borde åtminstone alla stora grundvattentäkter ha utformade skyddsplaner.
Utformningen av skyddsplanen kan antingen vara generell eller specifik. Ett sätt att inbegripa
även mindre täkter och andra skyddsvärda täkter kunde vara ett generellt förfarande där
brunnen inom en 10 meters radie skyddas med stängsel och för övrigt gäller en 100 meters
radie runt brunnen som allmänt skyddsområde. Detta förfarande skulle vara lätthanterligt och
förhållandevis lindrigt att genomföra. Alternativet med specifikt utformade skyddsplaner
enligt samma modell som för ytvattentäkter kräver mer och blir således dyrare att genomföra,
men fördelen är en mer genomtänkt och anpassad skyddsplan för det enskilda objektet.
När det gäller framtida utsikterna för täkter kan allmänt nämnas att övergödning och
algproblematik samt verksamheter (jordbruk, skogsbruk och byggnationer) tillsammans med
klimatförändring och bekämpningsmedelsrester kommer att vara de områden som behöver
följas upp. På långsikt måste målet vara att samtliga större dricksvattentäkter har en
vattenskyddsplan med tillhörande beredskapsplan.
45