Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM

grundläggande vetenskapliga samband som ligger
till grund för tekniken.
Därefter följer en kort beskrivning av i Sverige
vanligt förekommande metoder och utrustning för
slambehandlingen. Denna genomgång görs i orienterande
syfte och är inte avsedd att vara fullständig.
Den innebär inte heller någon rekommendation för
en viss maskinkomponent eller metod. För grundläggande
metodbeskrivning hänvisas till tidigare
publicerade arbeten, VAV P51 (1984) och Svenska
kommunförbundets kompendium om avloppsteknik
(1989).
Vidare beskrivs olika problemställningar och tänkbara
förbättringsåtgärder för att optimera processer
och energiförbrukning i slambehandlingen. För varje
åtgärd beskrivs såväl positiva som negativa konsekvenser,
dvs. de fördel(ar) som åtgärden medför
men även de tekniska följdproblem och driftstörningar
som kan uppträda. Dessutom redovisas de
viktigaste kriterierna för att en viss åtgärd skall vara
aktuell.
De problem som kan uppträda i driften har hämtats
i stor utsträckning från de deltagande referensanläggningarna,
men även kompletterats med projektgenomförarnas
egna erfarenheter från en mängd
olika projekt och uppdrag.
I ett avslutande kapitel har slutligen olika nyckeltal
för driften beräknats baserat på driftdata från de
olika referensanläggningarna.
3 Förtjockning
3.1 Beskrivning och syfte
Med förtjockning av slam avses en separation av fritt
vatten med syfte att uppnå en förhöjd TS-halt för
effektivare stabilisering av slammet. En högre TShalt
innebär en mindre mängd att behandla genom
stabilisering och därmed mindre reaktorvolym eller
längre uppehållstid i befintlig reaktorvolym och dessutom
mindre volymer att värma upp.
Förtjockning av slam före rötning åstadkommer
följande:
12
minskar uppvärmningskostnaderna vid den efterföljande
rötningen (huvudsaklig anledning)
ökar uppehållstiden i rötkammare vilket kan ge
ökad nedbrytning och gasproduktion
mindre rötningsvolymer krävs vilket ger ett minskat
investeringsbehov vid nyanläggning
minskar slamflödena vilket minskar elenergiförbrukningen
vid pumpning av slammet (ökade
tryckfall på grund av slammets högre viskositet
kan dock motverka denna effekt).
ger ett tjockare slam och mindre mängd in till
avvattningen, vilket ger lägre energiförbrukning
och bättre resultat vid slutavvattningen
Flera av dessa effekter samverkar och resulterar i
minskade slammängder och i förlängningen minskade
kostnader för transport och omhändertagande
av slammet. Här kan stora vinster göras eftersom
dessa kostnader ofta utgör en av de stora utgiftsposterna
i verksamheten.
Förtjockning är i det här sammanhanget naturligtvis
fördelaktigt för hela slammängden. Primärslam
är relativt lättsedimenterat och en förtjockning
sker redan i försedimenteringen (till minst ca 3–4 %
TS), varifrån slammet pumpas direkt in till rötkammaren.
Överskottsslammet är betydligt mer svårsedimenterat
och TS-halterna är generellt mycket
låga på utgående överskottsslam från biosteget (ca
0,5–1 % TS). I många fall leds överskottsslammet
tillbaka till primärslamfickorna, varifrån det resulterande
blandslammet pumpas vidare till rötkammare.
Överskottsslammet kan även förtjockas i vanliga
gravitationsförtjockare eller med någon maskinell
metod. Alternativt kan flotation användas som avskiljningsmetod
för ett svårsedimenterat överskottsslam.
Av ekonomiska skäl (höga driftkostnader) är
denna metod dock ovanlig i Sverige.
Skall slammet förtjockas ytterligare krävs någon
form av maskinell utrustning såsom centrifuger,
trumförtjockare eller liknande. Det är framför allt
denna typ av förtjockning som kan ställa till en del
följdproblem i driften.
Vilket resultat som uppnås beror starkt av slammets
karaktär (typ av slam, kemisk sammansättning,
vilken fällningskemikalie som använts, etc.). De
lokala variationerna kan vara stora och det som
fungerar bra vid en anläggning kan ge dåliga resultat
vid en annan.
Förtjockning före rötning är speciellt intressant i
det fall det finns avsättningsmöjligheter för biogasen