Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Anläggning C uppvisar mycket låg eleffekt för omrörning.<br />
Denna anläggning har gasomrörning, vilket<br />
generellt ger högre elförbrukning än propelleromrörare.<br />
Dock är utrötningsgraden låg (se figur 8-5)<br />
<strong>och</strong> det verkar sannolikt att omrörningen är otillräcklig.<br />
Även anläggning D har låg eleffekt för omrörning<br />
men rundpumpar mer <strong>och</strong> uppnår därmed<br />
bättre nedbrytningsgrad.<br />
8.3 Rötning<br />
För rötningssteget kan vissa nyckeltal tas fram utöver<br />
värme- <strong>och</strong> elförbrukning. Dessa gäller framförallt<br />
nedbrytningen. För de studerade anläggningarna<br />
varierar den beräknade nedbrytningsgraden mellan<br />
39 <strong>och</strong> 63 %. Ingen direkt koppling mellan nedbrytningsgrad<br />
<strong>och</strong> uppehållstid kan ses.<br />
För anläggning D med endast 11 dagars uppehållstid<br />
förklaras den höga nedbrytningsgraden <strong>av</strong><br />
den termofila driften. I övrigt går det dock inte att<br />
utläsa någon skillnad mellan termofila <strong>och</strong> mesofila<br />
anläggningar med <strong>av</strong>seende på nedbrytningsgrad.<br />
Vad gäller nedbrytningsgraden <strong>och</strong> gasproduktion<br />
är det erfarenhetsmässigt svårt att få materialbalansen<br />
över en rötningsprocess att gå ihop. Gasproduktionen<br />
visar antingen högre eller lägre nedbrytningsgrad<br />
än vad som kan beräknas utifrån nedbruten mängd<br />
TS eller VS (organiskt innehåll i TS). Detta kan<br />
även illustreras i denna studie genom att redovisa<br />
gasproduktionen di<strong>vid</strong>erat med den beräknade<br />
mängden VS som brutits ned.<br />
I figur 8-6 på nästa sida framgår att gasutbytet beräknat<br />
utifrån angivna data varierar mellan 0,6 <strong>och</strong><br />
2,0 Nm 3 /kg VS nedbr <strong>vid</strong> referensanläggningarna. De<br />
extremt låga <strong>och</strong> höga värdena i detta spann faller<br />
utanför ramarna för vad som är teoretiskt möjligt att<br />
uppnå. Denna siffra ligger generellt mellan 0,8 <strong>och</strong><br />
1,1 Nm 3 /kg VS nedbr . Värden utanför dessa ramar är<br />
ovanliga, men mindre variationer kan förekomma<br />
t.ex. <strong>vid</strong> rötningsanläggningar som tar emot stora<br />
mängder fettrikt material.<br />
Bland anläggningarna i denna studie förekommer<br />
också de högre värdena där man samrötar med organiskt<br />
<strong>av</strong>fall (t.ex. fett från fett<strong>av</strong>skiljare) <strong>och</strong> sannolikt<br />
har man också ett relativt högt utbyte här, dock<br />
inte så högt som mätdata indikerar. Såväl de extremt<br />
höga som de extremt låga värdena på gasutbytet<br />
beror sannolikt på brister i provtagningsrutinerna<br />
<strong>och</strong>/eller dåligt kalibrerad gasmätare.<br />
Det är viktigt att vara mycket noggrann med<br />
framförallt provtagning på ingående <strong>och</strong> utgående<br />
slam till <strong>och</strong> från rötkammaren så att dessa prover<br />
blir representativa <strong>och</strong> därmed rättvisande. Provtagning<br />
bör framför allt göras som ett samlingsprov<br />
<strong>och</strong> inte stickprov (stickprov är dock tyvärr den<br />
metod som vanligtvis används <strong>vid</strong> många anläggningar).<br />
Uppehållstid (dygn), Nedbrytningsgrad (%) .<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Uppehållstid (d)<br />
Utrötningsgrad (%)<br />
A B C D E F G H I J K<br />
Figur 8-5. Uppehållstid <strong>och</strong> utrötningsgrad för de olika anläggningarna.<br />
42