Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM

2 % och värmeförbrukningen blir då mer än dubbelt
så hög som för anläggning D där TS-halten är ca
5 %. Vid anläggning A har man haft problem med
förtjockningssteget före rötning vilket alltså direkt
visar sig i energiförbrukningen.
Graden av värmeåtervinning vid de studerade anläggningarna
varierar mellan 26 och 49 %, vilket
illustreras i figur 8-2 nedan. De flesta av de studerade
anläggningarna är långt ifrån de 50 % som
anses uppnåbart.
Anläggningarnas storlek spelar relativt stor roll i
sammanhanget.
Anläggningarna A, E, G, H har högst bruttovärmeförbrukning.
Värmeförbrukningen varierar
här mellan ca 900–1500 kWh/ton TS samt ett
extremt högt värde av 2500 kWh/ton TS (som beror
på pågående problem i förtjockningssteget). Tre av
anläggningarna är relativt små (< 30 000 pe).
Som framgår av figuren är det 3 st anläggningar
som inte har någon värmeåtervinning alls. Två av
dessa är mindre anläggningar (< 30 000 pe) och en
förklaring till avsaknaden av värmeåtervinning är
sannolikt att möjligheterna till avsättning för biogasen
är små där dessa verk är belägna.
Större anläggningar har ofta haft större möjligheter
till investeringar för energieffektiviseringar och
även större möjligheter till avsättning av biogasen.
8.2 Elförbrukning
Den totala elförbrukningen för slambehandling på
de studerade anläggningarna varierar mellan 100
och 340 kWh/ton TS in till slambehandlingen.
Fördelningen mellan förtjockning, rötning och slutavvattning
visas i figur 8-3 på nästa sida.
Som figur 8-4 på nästa sida visar är variationerna
i elförbrukning stora mellan de olika anläggningarna.
Som i fallet värmeförbrukning är även här
tendensen att de mindre anläggningarna har högst
elförbrukning.
De mindre referensanläggningarna (< 30 000 pe)
förbrukar omkring 300 kWh/ton TS. Stora anläggningar
(> 200 000 pe) förbrukar ca 150–200 kWh/
ton TS. För mellanstora verk finns i denna studie
inte tillräckligt med tillförlitliga data för att kunna
bedöma förbrukningen.
Anläggning H med mycket låg elförbrukning i
slutavvattningssteget använder silbandspressar. Vid
de flesta av de övriga anläggningarna används centrifugering
som avvattningsteknik. Ändå dominerar
inte avvattningsdelen elförbrukningen som man
skulle kunna förvänta sig. (Anläggning E uppvisar
mycket låg elförbrukning vid centrifugering men
använder å andra sidan stora mängder polymer (se
3000
2500
Netto
Uppvärmning
Återvunnet
(*) = Uppgift saknas
2000
kWh/ton TS in
1500
1000
500
0
(*)
B C F G H I J K A D E
Figur 8-2. Värmeförbrukning och värmeåtervinning (kWh/ton TS in till slambehandlingen).
40