Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
Problem och lösningar vid processoptimering av ... - BOFFE.COM
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fördelen med propelleromrörare är att de kräver betydligt<br />
lägre elenergiförbrukning än gasomrörning.<br />
Normal effektförbrukning för en propeller är ca 1<br />
W/m 3 rötkammarvolym. Om denna effektförbrukning<br />
är tillräcklig för god omrörning är dock inte<br />
helt verifierat (se nedan under Erfarenheter <strong>och</strong> fallgropar).<br />
Generellt är erfarenheterna <strong>av</strong> gasomrörning goda.<br />
Underhållsbehovet är lågt genom att utformningen<br />
innebär att rörliga mekaniska delar i rötkammaren<br />
saknas.<br />
Utöver omrörning med propeller <strong>och</strong> gas förekommer<br />
också som enda system för omblandning<br />
rundpumpning utan strålmunstycken, se ”strålomblandning”<br />
ovan. Denna typ <strong>av</strong> omblandning är inte<br />
att rekommendera då den har visat sig leda till överbelastning<br />
i delar <strong>av</strong> rötkammaren med skumning<br />
<strong>och</strong> låg nedbrytningsgrad som följd. Detta åtgärdas<br />
vanligen genom att åtgärda symtomet med kontinuerlig<br />
tillsats <strong>av</strong> bikarbonat för pH-justering.<br />
Trots att omblandning med hjälp <strong>av</strong> dragrör inte<br />
är vanligt förekommande i Sverige förtjänar systemet<br />
att uppmärksammas här. Systemet används flitigt<br />
ibland annat Tyskland <strong>och</strong> alltid i äggformade rötkammare.<br />
Erfarenheterna från detta system är framförallt<br />
minimal sedimentation <strong>och</strong> ett bra system för<br />
att hantera skumning genom att reversera omröraren<br />
i toppen på dragröret så att strålen riktas uppåt <strong>och</strong><br />
kan användas för att ”piska ner” skummet. Den minimala<br />
sedimentationen som erfarits beror på de höga<br />
hastigheter som uppnås <strong>och</strong> träffar botten <strong>vid</strong> normal<br />
drift <strong>av</strong> omröraren.<br />
4.2.2 Erfarenheter <strong>och</strong> fallgropar<br />
Dålig omrörning<br />
Ett vanligt problem är att omblandningen är dålig<br />
vilket bland annat leder till dåliga utrötningsgrader<br />
<strong>och</strong> till att svämtäcken formas på slamytan. Gasbubblor<br />
kan då inte fritt passera uppåt utan fastnar<br />
i slammet, vilket leder till försämrad gasproduktion.<br />
Dessutom kan följdproblem uppträda i slam<strong>av</strong>vattningen<br />
genom att slammet blir mer svår<strong>av</strong>vattnat. På<br />
en <strong>av</strong> referensanläggningarna genomfördes temperaturmätningar<br />
på olika ställen i rötkammaren vilka<br />
bekräftade en misstänkt dålig omblandning.<br />
Många svenska rötkammare som ursprungligen<br />
utformades för gasomrörning byggdes senare om<br />
till mekanisk omrörning. Diametern på dessa röt-<br />
20<br />
kammare är ofta förhållandevis stor i förhållande<br />
till höjden, vilket innebär att den mekaniska omrörningen<br />
inte alltid ger önskvärd omblandning. Dessutom<br />
är de vanligt förekommande koniska bottnarna<br />
inte optimala för mekanisk omrörning.<br />
I. Mekanisk omrörning<br />
Mekaniska problem<br />
Slam innehåller många gånger oönskat material<br />
(trasor, snören, etc.) som <strong>vid</strong> omrörningen kan <strong>av</strong>sättas<br />
på propellerbladen, vilket skapar obalans,<br />
axelbrott (relativt vanligt) eller att propellerbladen<br />
tyngs ned. En <strong>av</strong> referensanläggningarna hade erfarit<br />
ett längre driftstopp på grund <strong>av</strong> axelbrott.<br />
Effektiva rensgaller är viktiga för att undvika problem<br />
med alltför mycket <strong>av</strong>sättningar men har inte<br />
visat sig vara tillräckligt för att undvika trasor i rötkammare.<br />
I många fall kan en skärande pump eller<br />
macerator på cirkulationsledningen vara en lösning.<br />
Fibermaterialet bibehålls då – vilket är fördelaktigt<br />
<strong>vid</strong> <strong>av</strong>vattningen – men finfördelas, vilket medför<br />
att tendensen till klusterbildning minskar.<br />
Propellerbladen bör även regelbundet reverseras<br />
för att lösgöra material från bladen.<br />
Det är inte ovanligt att omrörare dimensioneras<br />
alltför snålt, dvs. med för små motoreffekter, för att<br />
uppnå önskat omrörningsresultat.<br />
Svämtäcke<br />
På ett antal anläggningar med mekaniska omrörare<br />
så har man periodvis problem med svämtäcken i rötkamrarna.<br />
I några fall har det berott på att den övre<br />
propellern placerats för djupt under vätskeytan <strong>och</strong><br />
därför har inte svämtäcket ”dragits” ner i rötkammarvolymen.<br />
På en <strong>av</strong> anläggningarna har man löst problemet<br />
genom att i förebyggande syfte sänka vätskenivån i<br />
rötkammaren snabbt en gång per vecka. På detta<br />
sätt erhålls en kraftig rörelse i vätskeytan som blandar<br />
in de delar i bulkvolymen som bidrar till svämtäckesbildning.<br />
II. Gasomrörning<br />
Hög elförbrukning<br />
Elförbrukningen <strong>vid</strong> gasomrörning är hög, ofta ca<br />
5–15 ggr så hög som <strong>vid</strong> mekanisk omrörning.<br />
Driften bör optimeras ur denna aspekt. I de två<br />
referensanläggningar som har gasomrörning körs<br />
denna ca 1/2–1 h/d, vilket förefaller något kort<br />
drifttid. Det är ej heller verifierat att denna drifttid
Change language