SiS i Fokus nr 3/07 (pdf 1,85 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens ...

SiS 

I FOKUS 

aktuellt om forskning och behandling 

från statens institutionsstyrelse 

nr 3 • 2007 

Hon har forskat om 

adopterades problem 

Aktuellt om forskning och behandling från Statens institutionsstyrelse

Välkommen... 

till första numret av SiS i Fokus. En ny tidning 

för dig som är intresserad av SiS ungdoms- och 

missbrukarvård. SiS i Fokus ersätter föregångaren 

SiStone, och fortsätter att berätta om SiS verksamhet, 

nu med ännu mer fokus på forskning och 

behandling. 

Precis som SiStone är SiS i Fokus gratis och kommer 

ut fyra gånger per år. Prenumererar gör du 

via SiS webbplats www.stat-inst.se 

Du som redan är prenumerant behöver inte göra 

någonting. 

Bara läsa. 

Birgitta Hedman-Lindgren 

Redaktör 

 


Adress 

SiS i Fokus 

Box 16363 

103 26 Stockholm 

Telefon 

08-453 00 00 

Telefax 

08-453 40 50 

Besöksadress 

Drottninggatan 29 

E-post 

sisifokus@stat-inst.se 

Webbadress 

www.stat-inst.se 

Redaktör 


08-453 40 11 

birgitta.hedmanlindgren@stat-inst.se 

Medarbetare i detta nummer 

Pernilla Rönnlid, Susanne Sawander, 

Torbjörn Tenfält, Diana Reybekiel, 

Ann-Sofi Rosenkvist, Ulla-Carin 

ekblom, Lena Garnold, Cecilia 

Mellberg 

Ansvarig utgivare 

Ewa Persson Göransson 

Omslagsbild 

Ann-Sofi Rosenkvist 

Grafisk form 

Svensk Information 

Tryck 

Intellecta Tryckindustri, Solna 2007 

ISSN 

1654-6040 

Innehåll nr 3/2007 

Fokus på forskning: tema begåvning 

Är begåvningshandikapp vanliga hos SiS unga? 4 

Här går kraven att leva upp till 6 

Adopterade på institution ofta svagbegåvade 7 

missbrukarvård 

Nu ska riktlinjer bli verklighet 8 

reportaget 

GHB-klienter ”fräscha” men svåra att motivera 10 

ungdomsvård 

FFT växer, även inom SiS 14 

behandling i fokus 

Kompetens och kvalitet när unga utreds 16 

nytt om sis 18 

läsvärt 19 

avhandlingen 20 


fokus på forskning 

tema: begåvning 

Många hos SiS 

kan ha svag begåvning 

Det är inte personlighetsdragen som skiljer flickorna och 

kvinnorna på Lunden från resten av befolkningen. Det är 

deras begåvningsnivå. Med rätt stöd i skolan hade de kanske 

aldrig behövt hamna på institution, visar ny forskning. 

Två psykologexamensuppsatser, båda vid Lunds universitet, 

har undersökt begåvning, personlighet och självbild 

hos SiS ungdomar och klienter. I den ena, ”Begåvningsnivå 

och psykiska problem – en undersökning av en kohort tvångsvårdade 

flickor och kvinnor”, har psykologen Anna Kullman 

tittat på totalt 120 flickor och kvinnor som någon gång utreddes 

och behandlades på Lundens ungdoms- respektive 

LVM-hem under tiden januari 2001 till maj 2005. I sitt arbete 

har hon använt journaler, dokumentationssystemen ADAD 

och DOK och data från WISC-III, WAIS-R, BCT, CMPS, 

SCL-90 och SCID-II. (Läs mer om instrumenten härintill). 

Intelligens mäts i uppsatsen i IK-poäng (motsvarigheten 

till engelskans IQ) som tas fram genom antingen 

WISC-III eller WAIS-R. Testerna mäter bland annat abstrakt 

resonemang, minne och perceptuell förmåga och 

visar på den intellektuella nivån. Hos befolkningen i stort 

är medelvärdet 100 IK. 

För flickorna och kvinnorna på Lunden ser siffrorna 

helt annorlunda ut. 

I LVU-gruppen hade 8 flickor, 15 procent, en IK-poäng 

på 69 eller under, en nivå som räknas som lindrig utvecklingsstörning. 

I normalbefolkningen ligger motsvarande 

siffra på 2,5 procent. En knapp tredjedel av gruppen låg i 

spannet 70-84 IK, och anses därmed svagbegåvade. I normala 

fall ska den andelen vara hälften så stor. 

Totalt sett visade undersökningen alltså att nästan hälften 

av flickorna var lindrigt utvecklingsstörda eller svagbegåvade. 

Bilden var ungefär densamma på LVM-avdelningen. 

Där låg 14 procent av kvinnorna på nivån för en lindrig 

utvecklingstörning och en tredjedel kan anses svagbegåvade. 

Anna Kullman har inte bara undersökt begåvning utan 

även personlighet. Där visar sig flickorna och kvinnorna 

följa resten av befolkningen i betydligt högre grad. En stor 

andel av flickorna hade visserligen uppförandestörningar, 

medan kliniska diagnoser var vanligare på LVM-sidan, 

men i personlighetstesten BCT, CMPS och SCL-90 avvek 

gruppen inte markant från resten av befolkningen. Utom 

Fakta metoder 

WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children – Third 

Edition) används för att bedöma den intellektuella kapaciteten 

hos barn i åldern sex till 16 år. Det består av flera deltest, både 

verbala test och performancetest, som mäter olika aspekter av 

intelligens. Bland annat mäts språklig och logisk förmåga, slutledningsförmåga, 

korttidsminne och uppmärksamhet, koncentration, 

snabbhet i bearbetning och visuell organisation. 

WAIS-R (Wechsler Adult Intelligence Scale – Revised) är 

motsvarande intrument för vuxna personer. 

BCT (Basic Character Trait Test) är ett ett formulär för 

personlighetsbedömning där stabila personlighetsegenskaper 

bedöms. Det bygger på analys av fyra grundläggande karaktärsdrag 

enligt klassisk psykoanalytisk teori och omfattar 80 frågor 

som besvaras med ja eller nej. 

CMPS (Cesarec Marke Personlighetsschema) är ett självrapporteringsinstrument 

som mäter i hur hög grad olika 

centrala motiv och behov är viktiga jämfört med ett statistiskt 

genomsnitt. Genom att en person tar ställning till 165 påståenden 

får man en personlighetsprofil som täcker 11 olika motiv. 

SCL-90(Symton Checklist) består av 90 frågor och är ett ofta 

använt självskattningsinstrument som mäter fysiskt och psykiskt 

hälsotillstånd den senaste veckan. 

SCID-II (Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II 

Personality Disorders) är liksom SCID-I ett semistrukturerat 

intervjustöd som används för diagnostik av personlighetsstörningar. 

 


Teckning: Diana Reybekiel 

Svårt att hänga med. Omkring hälften av ungdomarna och LVM-klienterna i två nya undersökningar är svagbegåvade eller har ett 

lindrigt begåvningshandikapp. Få har gått i särskola men desto fler har skolkat och varit stökiga i skolan. 

på en punkt. De vuxna kvinnorna uppvisade ett allmänt 

större psykiskt lidande. 

Bara på tre områden kunde undersökningen visa på 

samband mellan låga begåvningsnivåer och andra faktorer 

i livet: 

Skolgång. De flickor på ungdomshemmet som uppgav 

att de skolkat mycket hade i genomsnitt en IK-poäng som 

var 10 poäng lägre än de som inte skolkat. Samma sak gäller 

för dem som fått specialundervisning i grundskolan. 

Bland flickorna som inte avslutat grundskolan fanns flest 

med låg IK. 

Socialgrupp. Alla flickor och kvinnor som tvångsvårdades 

på Lunden och kom från socialgrupp 1, sex personer, 

hörde till gruppen svagbegåvade. I socialgrupp 2 var 

situtationen nästan den omvända och i socialgrupp 3 var 

flickorna med lägre och högre IK ungefär lika många. 

Val av missbruk. Främst inom LVM-gruppen, men 

även bland flickorna på ungdomshemmet visade sig de 

som huvudsakligen använde opiater ha märkbart lägre 

IK-nivå än de flickor och kvinnor som missbrukade andra 

droger. 

Anna Kullman betonar i sin uppsats hur viktigt det 

är att ta hänsyn till de låga begåvningnivåerna vid både 

utredning och behandling. I ett längre perspektiv måste 

även skolan inkluderas. För som hon skriver: ”Det är av 

yttersta vikt att ta hänsyn till de könsskillnader som kan 

finnas, att svagbegåvade flickor oftare är tysta och tillbakadragna 

än pojkar med samma problematik. Skolan 

måste ta ett större ansvar för att inte släppa igenom individer 

som har svårt att klara sig”. 

Samma slutsatser kommer psykologerna Annika Olsson 

och Jenny Vilhelmsson till i sin uppsats ”En grupp 

ungdomar i tvångsvård – bakgrund, begåvning och självbild”. 

Deras undersökning gäller 60 pojkar och flickor som vistades 

på Utredningshemmet i Hässleholm någon gång mellan 

januari 2004 och oktober 2005. Här var andelen unga 

med låga begåvningsnivåer ännu större än på Lunden. 

Mer än var femte kunde anses ha en lindrig utvecklingsstörning. 

I fråga om begåvning fanns inga skillnader mellan 

pojkar och flickor, men när det gäller de ungas syn på 

sig själva var däremot skillnaden stor. I testet ”Jag tycker 

jag är” hade pojkarna normala resultat medan flickornas 

var låga. Särskilt i fråga om ”fysiska egenskaper”, ”psykiskt 

välmående” och ”relationer till föräldrarna och familjen” 

var skillnaden mellan könen markant. 

Annika Olsson och Jenny Wilhelmsson pekar på det 

faktum att bara var tjugonde ungdom i deras undersökning 

gått i särskola trots att en klar majoritet var svagbegåvade. 

”Vilka resultat skulle till exempel utökade pedagogiska 

resurser ge denna grupp? Vad skulle det betyda 

för utsatta ungdomar med låg begåvning om de fick adekvat 

hjälp i skolan? Hur skulle det påverka deras självbild 

och allvarlighetsgraden i deras problem?” undrar de och 

välkomnar mer forskning på området. 



fokus på forskning 

tema: begåvning 

– Vi måste jobba 

mer habiliterande 

På Långanässkolan i Eksjö finns många svagbegåvade ungdomar. 

Institutionschef Stig-Arne Tengmer betonar vikten 

av att omgivningen inrättar sig efter deras förutsättningar. 

Stig-Arne Tengmer är inte förvånad över bilden de två 

uppsatserna om begåvningsnivåer hos SiS unga ger. Så 

här ser det ut. 

– En av våra psykologer gjorde en liknande undersökning 

för några år sedan och kartlade de ungdomar vi utredde 

här, på Utredningshemmet i Hässleholm, på Råby 

ungdomshem och på Fagareds ungdomshem. Hon kom 

till samma resultat, berättar han. 

Det särskilda ungdomshemmet Långanässkolan har 

som tydligt uppdrag att arbeta med ungdomar med neuropsykiatriska 

funktionshinder och begåvningshandikapp. 

Enligt Stig-Arne Tengmer är det ibland svårt att tala om 

begåvning, ämnet är laddat och känsligt, men det är viktigt 

med kunskap så att man inte har krav eller förväntningar 

som ungdomarna aldrig kan leva upp till. När problemen 

inte går att behandla bort måste omgivningen inrätta sig 

så att den passar de ungas förutsättningar. Skillnaden kan 

vara stor mot annat behandlingsarbete där målet är ett liv 

på normalnivå utanför institutionen. 

– Man kan uttrycka det som att vi måste jobba mer 

habiliterande, säger Stig-Arne Tengmer. Han berättar 

att Långanässkolan som regel försöker få ungdomarna 

ordentligt utredda. Har de inte tidigare utretts i en heldygnssituation, 

så föreslår man socialtjänsten att det görs 

Låg begåvningsnivå ger adopterade 

Adopterade ungdomar på SiS institutioner är ofta svagbegåvade, 

något som kan skapa problem i deras familjerelationer. 

Det visar en doktorsavhandling som psykolog 

och medicine doktor Anna Elmund lagt fram. 

Foto: Ann-Sofi Rosenkvist 

– Familjerna måste få hjälp 

tidigt, säger Anna Elmund. 

I en djupstudie har Anna Elmund jämfört adopterade 

ungdomar placerade hos SiS, med en kontrollgrupp icke 

institutionsplacerade adopterade ungdomar. I studien 

har hon använt tester som WISC, WAIS och SCL-90 och 

bland annat mätt färdigheter som verbal och organisatorisk 

förmåga och slutlednings-, planerings- och problemlösningsförmåga. 

Anna Elmunds forskning visar att de institutionsplacerade 

ungdomarna hade märkbart lägre IQ och i flera 

tester påfallande sämre resultat än ungdomarna i kontrollgruppen 

som låg på en normal nivå. De adopterade 

ungdomarna befann sig på en nivå som kräver specialundervisning. 

På tester som inte var verbala, där till exempel 

snabbhet och perceptions- och organisationsförmåga undersöktes, 

hade de intagna adopterade bättre resultat. Här 

hade de mellan 90 och 100 poäng, där 100 är normalt. 

Samtidigt hade båda grupperna adopterade klart sämre 

resultat i aritmetik jämfört 

med ungdomar i allmänhet. 

Ungdomarna hos SiS hamnade 

på 5 poäng på en skala där 

10 är normalt, men även kontrollgruppen 

med adopterade 

utanför institutionen placerade 

sig lågt. Deras resultat 

låg på 7 poäng, något som är 

anmärkningsvärt eftersom de 

i övrigt låg på normala poäng 

i alla tester. 

– Det tyder på någon slags 

oförmåga att bli bra på matte 

i hela den adopterade gruppen, 

säger Anna Elmund, och 

tror att det krävs mer forskning 

just på det här området. 

Studien ger inte svar på frågan varför adopterade ungdomar 

på SiS-institutioner har lägre IQ än andra ungdomar. 

De intagna mår oftast psykiskt dåligt vilket kan påverka 

testresultaten. Andra möjliga orsaker, enligt Anna 

 


Foto: Johanna Hanno/SCANPIX 

Man måste möta 

ungdomarna på den 

nivå där de befinner 

sig. Inte ställa krav de 

aldrig kan leva upp till, 

anser man på Långanässkolan. 

en utredning på ungdomshemmet. Ibland visar resultaten 

på ett begåvningshandikapp som ingen riktigt känt till, 

men som varit en bidragande orsak till att det gått illa. 

– Ofta saknas det egentligen inte underlag eller information 

om våra pojkar eller flickor, men informationen är 

väldigt fragmentarisk. Den finns lite här och lite där men 

har aldrig sammanställts till ett helhetsperspektiv. 

Stig-Arne Tengmer talar om vikten av tydlighet, förutsägbarhet 

och ”sampratade” behandlare i mötet med 

ungdomarna. Alla måste få vara på sin egen nivå. I skolan 

blir det extra tydligt att ålder och intellektuell nivå inte 

alltid går hand i hand. Många börjar med undervisningsmaterial 

som hämtats från särskolan. 

Jenny Vilhemsson, som tillsammans med Annika Olsson 

skrivit uppsatsen om ungdomarna på Utredningshemmet 

i Hässleholm, håller med. Hon praktiserar sedan 

en tid som psykolog på Långanässkolan och tycker absolut 

inte att man ska vara rädd för att tala om begåvning 

och begåvningsnivåer. 

– Många av ungdomarna har börjat skolka och få problem 

med skolan väldigt tidigt. Vi funderar mycket kring 

hur man väljer att se på de här eleverna. Ser man dem 

som bråkstakar eller som lågbegåvade som behöver mer 

stöd. Jag kan känna att vi har hamnat snett i skolsystemet 

i dag när kraven ska vara lika för alla. Vissa har aldrig en 

rimlig chans att nå upp till kraven och det blir väldigt, 

väldigt orättvist, säger Jenny Vilhelmsson. 


problem 

Elmund, kan vara mindre neurologiska skador eller kognitiva 

brister, kanske i samband med bytet av språk. 

De flesta adoptivföräldrar har högre utbildningsnivå 

än genomsnittssvensken. När barn har lägre IQ än föräldrarna 

kan det uppstå svårigheter i relationerna, och 

intervjuer och tester i djupstudien visar att de adopterade 

ungdomarna hos SiS hade markant sämre relation till sina 

föräldrar än de adopterade som inte var placerade. 

I Anna Elmunds forskning deltog 20 institutionsplacerade 

adopterade ungdomar. Det krävs en större studie för 

att resultaten ska bli statistiskt säkerställda, anser hon och 

tycker att ämnet behöver undersökas vidare. Hon hoppas 

att hennes resultat ska vara till hjälp för kommande generationer 

av adopterade. 

– I alla verksamheter som möter adopterade och deras 

föräldrar behövs kunskap om adopterade barns speciella 

behov. Familjerna måste få hjälp tidigt så att det inte behöver 

gå så långt som till institutionsvård. Då sparar man 

mycket lidande. 

›› Läs avhandlingen på www.stat-inst.se 

Pernilla Rönnlid 

Skillnad i begåvning mellan adoptivbarn 

och deras föräldrar kan leda 

till problem. Det visar Anna Elmunds 

forskning. 

Foto: Claire Deprez/Reports/SCANPIX 


missbrukarVÅRD 

Dags att göra praktik av 

I våras kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- 

och beroendevården. Nu börjar arbetet med att se 

till att de verkligen används. Något som bland annat sker 

med hjälp av regionala konferenser. 

SiS-personal kommer att finnas bland konferensdeltagarna. 

Vägledningen är efterlängtad. 

De nationella riktlinjerna, som Socialstyrelsen presenterade 

i februari, innehåller ett femtiotal rekommendationer. 

De är riktade till hälso- och sjukvården och till socialtjänsten, 

och anger vilka behandlingsmetoder som är 

mest effektiva och evidensbaserade. Det är första gången 

Socialstyrelsen försöker förena två huvudmäns verksamheter 

och riktlinjerna rör allt från förebyggande och tidig 

upptäckt av alkohol- och narkotikamissbruk till behandling 

och uppföljning. 

– Det handlar om att påverka verksamheterna i rätt riktning, 

säger Ulf Malmström, samordnare av missbruksfrågor 

på Socialstyrelsen. Vi kan inte säga att man ska följa 

riktlinjerna, eftersom de inte är några föreskrifter. 

Frågan är förstås hur socialtjänsten och sjukvården ska 

handskas med riktlinjerna, och ämnet står i fokus på de 

sex regionala konferenser som hålls i höst. 

– Konferenserna ska ses som en slags idégivare säger 

Ulf Malmström. Han tycker att det är naturligt att kommuner 

och landsting själva tar ansvar för hur riktlinjerna 

ska börja användas. Det skulle vara för resurskrävande av 

Socialstyrelsen att jobba vidare med implementeringen. 

– Egentligen är det ju en politisk fråga där berörda politiker 

måste ta ställning. Förhoppningen är att man efter 

konferenserna kommer att fatta beslut i de nämnder där 

det behövs. 

Ulf Malmström berättar att många kommuner och 

landsting redan nu tagit initiativ till införande av de nya 

rekommendationerna. Han hoppas att deras arbete kan 

fungera som förebild för andra och är mån om att arbetet 

kommer igång så fort som möjligt. För som han säger: 

– Riktlinjerna är ju en färskvara. Det händer väldigt 

mycket på en del områden och man måste införa dem 

innan de blir alltför inaktuella. 

En tanke med missbrukarvårdens riktlinjer är att styra 

verksamheterna mot en mer evidensbaserad metodik. Vid 

tillsyn mot kommuner och landsting kommer de att spela 

roll, tror Ulf Malmström. 

– Kommuner och landsting som inte använder evidens- 

Foto: Ulla-Carin Ekblom 

Hur jobbar man bäst med 

heroinister? Socialstyrelsens 

nya riktlinjer för missbruks- och 

beroendevård är tänkta att 

verkligen användas i praktiken. 

Ett steg är höstens konferenser 

och även inom LVM-vården 

finns ett intresse. 

Eva-Lotta Ardermark, 

chef på LVMhemmet 

Runnagården 

är glad över riktlinjerna. 

– Man tittar inte bara 

på om en person blir 

helt drogfri eller nykter. 

Man tittar på livskvalitet 

också, säger hon. 

 


nya riktlinjerna 

baserade metoder måste kunna förklara sig. Det kan 

framstå som anmärkningsvärt att inte använda sig av de 

senaste kunskaperna. 

LVM-hemmet Runnagården i Örebro kommer att 

skicka personal på utbildningskonferens i höst. För institutionschef 

Eva-Lotta Ardermark har riktlinjerna varit 

efterlängtade. Hon är glad att de lyfter fram vad som är 

en lyckad behandling på flera plan. 

– Man tittar inte bara på om en person blir helt drogfri 

eller nykter. Man tittar på livskvalitet också, säger hon 

och är också glad över att vikten av samarbete mellan 

kommuner och landsting lyfts fram. 

– Det blir förhoppningsvis lättare för oss att redan 

tidigt börja planera för eftervården eftersom vi kommer 

att kunna visa kommunerna och psykiatrin på deras ansvar, 

säger hon, men betonar samtidigt att hon önskar 

Foto: Sara Johannessen/DN/SCANPIX 

att riktlinjerna varit 

mer styrande när det 

gäller personer med 

dubbeldiagnoser. En 

grupp som Runnagården 

specialiserat 

sig på och som ofta 

Gunnar Hansevi 

hamnar mellan stolarna. 

Det enda sättet 

att verkligen hjälpa dem är genom hårdare styrning, 

antingen med hjälp av ekonomin eller genom lagstiftning, 

tror hon. 

– Resurserna är begränsade överallt. Just den här gruppen 

är ju tuff att ta hand om och det är lätt att man skjuter 

den ifrån sig. 

Gunnar Hansevi, som fram till i somras var institutionschef 

på Hessleby behandlingshem i Mariannelund, 

tycker att det nu blir tydligt vilka metoder som är framgångsrika 

i arbetet med olika typer av missbruk. Han tror 

däremot inte att riktlinjerna kommer att innebära någon 

förändring för Hessleby behandlingshem. 

– Vi har valt att jobba enligt ett kognitivt förhållningssätt 

och vi vet genom forskning att kognitiva förhållningssätt 

har positiva resultat på alla former av missbruk, säger 

Gunnar Hansevi som ändå tror att många LVM-hem kommer 

att använda sig av riktlinjerna. Även de kommunala 

socialförvaltningarna lär få nytta av dem, inte minst när 

de startar egna verksamheter. 

– Det blir lättare att få en tydlig profil i det egna behandlingsarbetet. 

Socialstyrelsens riktlinjer för missbrukarvården är inte 

inriktade på tvångsvård utan på frivilliga verksamheter. 

Ulf Malmström tror dock att de kommer att vara viktiga 

för SiS eftersom tvångsvården inte sällan är intimt kopplad 

till den övriga socialtjänsten. 

– Ofta arbetar man i vårdkedjor där man utnyttjar både 

frivilliga och tvångsmässiga åtgärder. Många går från 

tvång till frivillighet och därför är det viktigt att tvångsvården 

kan samarbeta med socialtjänstens missbrukarvård, 

säger han. 

Pernilla Rönnlid 

Foto: Hans Runesson 

›› Läs de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården 

på www.stat-inst.se. Där hittar du även mer information 

om höstens regionala konferenser. 


REPORTAGET ghb-klienter 

Foto: Lena Garnold 

Säkerhet stoppar smuggling. Innan Gudhemsgårdens stängsel kom upp var det lättare för klienterna att ta in GHB på institutionen. 

Nu är kollen stenhård, inte minst på kemikalier och rengöringsprodukter, berättar tillförordnade chefen Torgny Alström. 

Allt fler får LVM för GHB 

På Gudhemsgården visar intervjuer att var femte klient haft 

GHB som huvuddrog. Gruppen har ändrat utseende och är 

svår att behandla tillsammans med andra klienter, men för 

Patrik har det gått bra. 

– I slutet av förra året fick vi in en 24-årig kille som bara 

några månader tidigare fått lämna sitt fasta jobb på grund 

av ett positivt drogtest. Det fanns andra droger också men 

GHB var huvuddrog. Familjen hade inte märkt någonting 

så en kusin fick ringa hem och berätta vad som hänt. Killen 

hade lyckats hålla fasaden. 

Torgny Alström, tillförordnad chef på LVM-hemmet 

Gudhemsgården utanför Falköping, har fått se en ny 

grupp bli allt vanligare på institutionen. Det handlar om 

GHB-missbrukare ((Läs mer om drogen härintill) som 

levt relativt fungerande liv, men som använder en mycket 

farlig drog. Gränsen mellan ”kick” och överdos är hårfin, 

inte minst om GHB används ihop med alkohol och bensodiazepiner, 

och risken är stor för andningsstillestånd. 

Dödsfall är vanliga. 

På senare år har lika många unga missbrukare i Västsverige, 

där drogen har sitt absolut starkaste fäste, dött 

av GHB som av heroin. Socialtjänsten och sjukvården 

har fått upp ögonen för riskerna, och personer som upprepade 

gånger kommer in akut för överdoser blir allt oftare 

föremål för LVM-ansökningar. Det syns i statistiken 

för Västra Götalands län. 

Under 2005 förekom GHB i 15 LVM-ärenden. I fjol var 

de ärendena nästan dubbelt så många, 27 stycken. 

Även i SiS dokumentationssystem DOK syns att dro- 

10 Aktuellt om forskning och behandling från Statens institutionsstyrelse

gen blir vanligare. År 2002 uppgav cirka 8 procent av 

klienterna själva att de regelbundet använt GHB. Tre år 

senare kom det svaret från ungefär 12 procent av de tillfrågade. 

De flesta LVM-klienter har inte GHB som huvuddrog, 

men de som placerats just på grund av den drogen ökar. 

Från 3,5 procent i fjol till 5,5 procent under de fyra första 

månaderna i år. 

›› Det är större chans att 

bli tvångsomhändertagen 

om det finns ett nätverk 

som kan agera påtryckare. 

När det gäller GHB-gruppen 

blir det väldigt tydligt. 

Gudhemsgården är den SiS-institution 

som har i särklass störst 

erfarenhet av GHB. Hit kommer 

unga män, oftast yngre än 30 år, 

från Göteborgstrakten och närområdet. 

På senare år har användarna 

förändrats. Tidigare var GHB ett 

sidomissbruk hos klienter i den 

”vanliga” LVM-gruppen som framför 

allt använder andra droger och som har stora problem 

på livets alla områden. För ungefär tre år sedan började 

institutionen få in missbrukare med förhållandevis stark 

social förankring. Det rör sig om personer med fullständig 

skolgång som ofta varit ute på arbetsmarknaden. När 

det gäller GHB-statistik sticker Gudhemsgården ut från 

resten av SiS. Av de 66 klienter som institutionen DOK-intervjuat 

under åren 2005–2007 hade 13 GHB som huvuddrog. 

Alltså nästan var femte. 

Torgny Alström berättar att den nya gruppen GHBanvändare 

skiljer sig från övriga LVM-klienter. Inte minst 

för att de oftare har familj. 

– Vi ser överlag att det är större chans att bli tvångsomhändertagen 

om det finns ett nätverk som kan agera 

påtryckare. När det gäller GHB-gruppen blir det väldigt 

tydligt. Familj och vänner kan ha tagit initiativet, men 

även personal inom sjukvården. När de fått in samma 

kille medvetslös flera gånger blir det 

en anmälan till socialtjänsten där killen 

kanske är helt okänd. På det sättet 

kan de som kommer till oss vara väldigt 

färska, medan den övriga gruppen här 

har en mycket längre missbrukshistoria. 

Den skillnad Torgny Alström talar 

om får naturligtvis konsekvenser. GHBklienterna 

kommer till Gudhemsgården 

efter dramatisk akut- och intensivvård på sjukhus. Efter 

uppvaknandet har många fått en blackout och kommer 

inte ihåg någonting, och väl på LVM-hemmet är de mycket 

svårmotiverade. Drogen har gått ur kroppen, och de 

har svårt att acceptera att de är personer med ett livsfarligt 

missbruk som ska vara inlåsta tillsammans med narkomaner 

och alkoholister. 

– Vi använder metoder som Återfallsprevention och 

Motiverande samtal, men den första barriären av förnekelse 

är inte lätt att bryta igenom. Den fasen får vi 

›› 

Fakta ghb 

Gammahydroxibutyrat, GHB, är en kroppsegen 

substans som förekommer i de flesta av kroppens 

vävnader. GHB förekommer också som läkemedel, 

men med begränsad medicinsk användning. 

Det saluförs inte i Sverige. 

Det GHB som används för missbruk kan vara 

egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat 

via internet. GHB är en klar, något simmig och 

luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar 

preparatet förvarar det vanligen i PET-flaskor, 

och en ”normaldos” omfattar så mycket som 

ryms i en PET-flaskas skruvkork. Det är svårt att 

dosera GHB, som ofta intas tillsammans med annan 

dryck. Inte sällan övergår den eftersträvade euforieffekten i 

alltmer negativa tillstånd. 

I ”normaldos”, 10-20 mg per kg kroppsvikt, kan eufori, muskelavslappning 

och kortvarig minneslucka uppstå. Vid 20-30 mg 

blir man dåsig och sömnig, och vid dosering därutöver övergår 

sömn i medvetslöshet, långsam hjärtrytm, illamående, kräkningar, 

Foto: Niklas Larsson/SCANPIX 

oregelbunden andning och andningsdepression. 

Det förekommer att den som plötsligt vaknar 

upp ur ett djupt GHB-rus drabbas av panik, blir 

aggressiv och farlig för sin omgivning. Minnesluckor 

är vanliga. 

GHB-missbruk kan ge upphov till både fysiskt 

och psykiskt beroende. Personer som regelbundet 

missbrukar GHB uppger att de har uppenbara 

abstinensbesvär om de försöker sluta. Deras 

beskrivningar liknar dem som förekommer vid 

missbruk av exempelvis bensodiazepiner. 

GHB narkotikaklassades år 2000 men trots 

det ökar antalet dödsfall stadigt. Förutom GHB 

används även substanserna GBL och Butandiol som droger. GBL 

används för att tillverka andra kemikalier, bland annat klottersaneringsvätska, 

och går lätt att omvandla till GHB. Både GBL 

och Butandiol är klassade som hälsofarliga varor. 

›› Läs mer om GHB på www.stat-inst.se 

Aktuellt om forskning och behandling från Statens institutionsstyrelse 11

REPORTAGET ghb-klienter 

›› jobba mer med än med andra klienter. När de här killarna 

kommer till oss är de oftast inriktade på enklast möjliga 

lösning och vill så fort som möjligt ut på § 27-placering i 

öppenvård. Helst i så löslig form som möjligt, säger Torgny 

Alström och berättar att det kan vara ett tufft jobb att 

bromsa klienterna. Det gäller att hitta en fortsättning som 

håller med hjälp av familj och socialtjänst. Ofta blir det 

mindre behandlingshem eller familjehem med handledning. 

Den här beskrivningen känner behandlingsassistent 

Annemarie Kjell, igen. Hon arbetar på behandlingshemmet 

Älvgården, ett LVM-hem i Hedemora som tar emot 

mellan 5 och 10 GHB-klienter per år. Till skillnad från klienterna 

på Gudhemsgården har de nästan alltid en annan 

huvuddrog, inte sällan bensodiazepiner, men det är 

överdoser av GHB som gjort att de dömts till tvångsvård. 

Enligt Annemarie Kjell är männen ofta mycket aggressiva 

och kroppsfixerade. När andra missbrukare är trötta och 

slitna och behöver vila upp sig, vill den här gruppen köra 

stenhårda träningspass. En vanlig fråga när det gäller planering 

för en annan placering efter Älvgården är: ”Finns 

det gym?”. 

– De här klienterna är ofta väldigt fräscha, och det är 

svårt att se att de är LVM-mässiga. Det är en svår grupp 

att närma sig och de kräver väldigt många enskilda insatser 

eftersom vi inte får med dem i våra behandlingsprogram 

som bygger på gruppbehandling, berättar hon. 

– Killarna driver på så otroligt hårt för att komma härifrån, 

men det gäller att se bortom fasaden. Vi försöker förlägga 

så mycket som möjligt av vårdtiden på Älvgården, 

och även socialtjänsten får mer och mer erfarenhet. En 

socialsekreterare som var väldigt klar över vad hon ville 

ha för § 27-placering för sin klient sa också att ” Det måste 

finnas LVM-tid kvar så vi hinner fånga upp honom”. 

Patrik som kom till Gudhemsgården efter en överdos 

GHB tillbringade nästan hela sitt LVM, fem och en halv 

månad, på institutionen. Sedan följde placering i ett familjehem 

som Gudhemsgården fortsatt att använda sig 

av, och för Patrik var det helt rätt. I dag har han jobb, håller 

på att bygga ett eget hus och lever ett vanligt liv. Långt 

från den tidigare tillvaron med kriminalitet och missbruk 

av nästan allt utom heroin. 

– Jag har kommit en bra bit på väg, säger han och betonar 

flera gånger vilken farlig drog GHB är. De flesta tänker 

inte på hur stark och beroendeframkallande den är. 

– Jag känner en heroinkille som testade och han tyckte 

Foto: Fredrik Funck/DN/SCANPIX 

”Finns det gym?” Den frågan ställer många av Älvgårdens GHB-klienter när vården efter LVM planeras. Intresset för behandling är 

litet, men suget efter stenhårda träningspass desto större. 


att GHB var helt fantastiskt. Det är så lätt att hälla i sig. 

Man tar en kork, sedan är det klart och man mår så jävla 

bra. 

När länsstyrelsen i Västra Götaland i våras arrangerade 

en konferens om GHB tillsammans med Mobilisering mot 

narkotika, berättade flera socialsekreterare om hur svårt 

det är att behandla GHB-missbrukare med frivilliga insatser. 

De ofta våldsamma unga männen känner sig osårbara 

och odödliga och vill inte ha hjälp. 

Torgny Alström på Gudhemsgården tror att ett LVM 

ofta fungerar som en viktig väckerklocka. 

– Tvångsvård är en sådan tydlig signal. Nu har något 

hänt, nu är det allvar. 

Patrik håller med. 

– Jag hade visserligen suttit anhållen men aldrig haft 

med socialtjänsten att göra. Vad LVM var hade jag ingen 

aning om och så plötsligt satt man där. Jag blev lite 

chockad. 


Patrik heter egentligen något annat. 

›› Läs mer om GHB-konferensen på www.stat-inst.se 

GHB-klienter är annorlunda. Många har haft ganska ordnade 

liv med jobb och familj och har svårt att identifiera sig med andra, 

mer utslagna missbrukare. Gruppbehandling fungerar dåligt. Här 

är det ofta enskild vård som gäller. 


Viktigt med lång läkarkontakt 

– GHB ger lång abstinens, depressioner 

och sömnsvårigheter. Därför 

krävs medicinsk behandling och 

läkarvård även efter akutvården, 

säger Kai Knudsen, överläkare 

och GHB-expert på Sahlgrenska 

sjukhuset. 

Att GHB-missbrukarna på LVMhemmen 

blir allt fler ska inte tolkas 

som en explosionsartad ökning av Kai Knudsen 

drogen. Det säger Kai Knudsen, 

som är specialist på förgiftningar och som arbetar som 

överläkare vid anestesi- och intensivvårdsavdelningen på 

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. 

– Ökningen är snarare en effekt av den informationskampanj 

om GHB som vi tillsammans med socialtjänsten 

genomförde förra året, och som riktades till framför allt 

socialsekreterare och behandlingsassistenter. Kunskapen 

om GHB har helt enkelt ökat och det är ju bra även om 

det har lett till fler LVM-ärenden. I övrigt ligger siffrorna 

kring GHB-missbruk ganska still sedan tre år, säger han. 

Foto: Lena Garnold 

Vården GHB-missbrukarna får under LVM-tiden skiljer 

sig inte nämnvärt från den vård som övriga klienter 

får. I huvudsak handlar det om Motiverande samtal och 

Återfallsprevention. 

Kai Knudsen pekar på de problem med depressioner 

och svåra sömnproblem som GHB-missbrukare får och 

betonar vikten av medicinsk behandling. 

– GHB är världens bästa sömnmedel, en missbrukare 

kan inte sova utan den, därför måste dessa klienter få 

medicinsk hjälp att reglera sömnen. 

För att inte missbrukarna ska hamna hos honom på 

intensiven igen anser Kai Knudsen att vården även efter 

LVM bör byggas upp kring en kontinuerlig läkarkontakt. 

Det håller Torgny Alström på Gudhemsgården med om. 

I många fall fungerar också den kontakten när en klient 

flyttat till exempelvis ett familjehem. Medicinering mot 

depressioner är en självklarhet. 

– Visar de depressiva symtom får de medicin. Merparten 

medicineras på ett eller annat sätt antidepressivt, 

berättar han. 

Susanne Sawander 



ungdomsVÅRD 


– Vi fokuserar på att stärka banden 

och skapa positiva relationer, både 

inom familjen och mellan den unge 

och terapeuten, berättar Jim Alexander 

när han besöker Sverige under 

några dagars föreläsningsturné. Forskaren 

från Salt Lake City i den amerikanska 

delstaten Utah konstaterar 

att intresset för Funktionell Familjeterapi 

ökar i både USA och Sverige. 

Socialförvaltningen i flera svenska 

kommuner prövar FFT, likaså några 

av SiS särskilda ungdomshem. 

Jim Alexander 

Från hopplöshet och ilska till fungerande familj. Funktionell familjeterapi, FFT, försöker 

se styrkan i de relationer som finns och blir allt mer populär inom exempelvis SiS. 

Allianser och respekt 

passar SiS eftervård 

– Vi bygger allianser istället för att kontrollera människors beteende, säger 

doktor Jim Alexander. Han är en av grundarna av Funktionell Familjeterapi, FFT, 

och har i över trettio år utvecklat sin metod som väcker allt större intresse. 

Inte minst inom SiS. 

Med hjälp av Funktionell familjeterapi 

behandlas utagerande och 

våldsamma ungdomar som är fast i 

kriminalitet och missbruk. Flera randomiserade 

studier visar att metoden 

är effektiv och att den leder till 

en sänkning av återfallen med upp 

till 50 procent. 

Funktionell familjeterapi bygger 

på ett alliansbyggge som sedan blir 

basen i arbetet med att ändra familjemedlemmarnas 

beteende och skapa 

positiva kontakter med andra delar 

av samhället. För att lyckas med allianserna 

är det viktigt att inte döma, 

understryker Jim Alexander. En alkoholiserad 

förälder ska inte behöva 

känna sig skyldig till att supandet orsakat 

de problem barnet har. 

– Det är en människa som förtjänar 

respekt även om drickandet är oacceptabelt 

och destruktivt. På samma 

sätt respekterar vi en våldsam tonåring 

även om det sätt han eller hon 

valt för att hitta sig själv är fullständigt 

oacceptabelt. 

I stället för att tala om för familjemedlemmarna 

hur de ska uppföra 

sig försöker Jim Alexander och hans 

kollegor se styrkan i deras inbördes 

relationer. I en serie samtal, i snitt 

handlar det om ett tiotal under tre 

månader, pratar man med alla som 

är viktiga för att påverka ungdomen. 

Ofta finns det kamrater som är lika 

betydelsefulla som syskon och för- 


äldrar, men de involveras inte förrän relationerna inom 

familjen blivit bättre. 

Funktionell familjeterapi föddes i USA i början av 1970- 

talet, men behandlingsmetoden fick inte sitt nuvarande 

namn förrän 1980. Sverige är ett av de länder utanför USA 

där FFT fått starkast fäste och här publicerade professor 

Kjell Hansson den första studien 1992. 

FFT är en av de modeller som beskrivs i den så kallade Blueprint-serien 

med evidensbaserade behandlingsmetoder för 

prevention av våld, missbruk och asocialitet. När Blueprint 

startades för snart tio år sedan fick Jim Alexander och hans 

medarbetare i uppdrag att ställa samman ett träningsprogram 

som kunde spridas nationellt och internationellt, och 

certifiering av terapeuter och en gemensam databas hör till 

andra innovationer som bidragit till att ge FFT ökad tyngd. 

De familjer som behandlas med hjälp av Funktionell 

familjeterapi präglas i regel av negativa krafter som hopplöshet, 

ovilja, ilska och inte sällan våld. När skolor och 

sociala myndigheter konstaterar att familjen inte mår bra 

skapas en stark press utifrån. 

– För de här ungdomarna finns de största riskfaktorerna 

inom familjen. Konflikter mellan föräldrarna och brist 

på närhet mellan föräldrar och barn orsakar mycket negativ 

energi, säger Jim Alexander. Han är övertygad om att 

FFT har mycket att erbjuda i den behandling SiS bedriver, 

särskilt i eftervården. 

– Folks inställning till institutionsvård skulle bli mer 

positiv om de kände sig övertygade om att vi har bra metoder 

för att återanpassa ungdomarna till samhället. FFT 

kan också bidra till att minska behandlingstiden på institutionerna 

och det skulle spara pengar, säger han. 

Torbjörn Tenfält 

›› Läs mer om FFT på www.stat-inst.s 

Fakta blueprint 

Blueprints for Violence Prevention tas fram vid Center for 

the Study and Prevention of Violence (CSPV), vid universitet 

i Colorado-Boulder I USA. Centret, som är offentligt 

finansierat, arbetar med att identifiera effektiva och vetenskapligt 

validerade interventions- och förebyggande program. 

Över 600 program har utvärderats och hittills har centret 

identifierat 11 modellprogram som har visat sig effektiva när 

det gäller att minska ungdomsbrottslighet, våld, aggressioner 

och drogmissbruk. Ytterligare 18 program har identifierats 

som lovande. 

Förutom FFT hör bland annat Multisystemisk Terapi (MST) 

och Multidimensional treatment fostercare (MTFC) till Blueprints 

modellprogram. 

›› Läs mer om Blueprint på www.stat-inst.se 

Allt mer FFT 

i ungdomsvården 

Ett tiotal särskilda ungdomshem prövar Funktionell familjeterapi 

i någon form. Nu hoppas SiS utvecklingsdirektör Nils 

Åkesson att Jim Alexander ska bidra till en bättre tillämpning 

av modellen i Sverige. 

– Vi kan ha stor nytta av honom som bollplank. 

Nils Åkesson beskriver Funktionell 

familjeterapi som klassisk familjeterapi, 

men specialdesignad för kommunikationsmönster 

och familjeproblem 

som är typiska för ungdomar som 

fastnat i kriminalitet och missbruk. I 

mitten av 1990-talet besökte han Jim 

Alexander i Salt Lake city tillsammans 

med Nick Dovik, chef för Utredningshemmet 

i Hässleholm, och fick se hur SiS utvecklingsdirektör 

FFT praktiserades på ungdomar som Nils Åkesson. 

var dömda för brott. Ungdomsdomstolarna 

kunde välja programmet som påföljd. 

Kunskaperna från USA omsattes i praktik på Utredningshemmet 

i Hässleholm, och idag har ett tiotal institutioner 

prövat modellen eller låtit utbilda personal för att 

kunna använda den. I södra 

›› Vi vill föra in fler 

evidensbaserade 

behandlingsmetoder 

och FFT är en. 

Sverige har försöken i Hässleholm 

spridit sig till bland 

annat Behandlingshemmet 

Ljungaskog och Råby ungdomshem. 

I västra Sverige 

har till exempel Björkbackens 

skol- och behandlingshem och Fagareds ungdomshem 

börjat anamma modellen, och även i Mälardalen 

finns planer på att pröva FFT. 

Enligt Nils Åkesson krävs grundutbildning i psykoterapi 

för att kunna tillämpa Funktionell familjeterapi. Alla 

psykologer och minst 50 socionomer på SiS institutioner 

har den bakgrunden. 

– Vi vill föra in fler evidensbaserade behandlingsmetoder 

och FFT är en sådan. För vår del är FFT inte till för 

att användas när den unge bor på institution, utan för 

eftervården, säger han och skulle gärna se ett samarbete 

med Jim Alexander när det gäller att utbyta tankar och 

idéer. Dessutom behövs nya resultat att granska, anser 

Nils Åkesson. 

– I dag vilar FFT på gamla lagrar. Det finns ett stort 

behov av nya effektstudier och utvärderingar. 


Foto: Cecilia Mellberg 


ehandling 

i fokus 

Klara besked om utredning 

Vad innehåller en utredning inom SiS ungdomsvård och hur 

lång tid tar den? Vem utreder och med vilken kompetens? 

Med SiS nya anvisningar för utredningsverksamheten får socialtjänsten 

lättare svar på sina frågor. Kvaliteten säkerställs 

och som beställare vet man vad man får för pengarna. 

Med hjälp av ”Råd och anvisningar för utredningsverksamheten 

vid särskilda ungdomshem” lägger SiS en basnivå som 

är gemensam för hela myndigheten. Anvisningarna är ett 

led i SiS kvalitetsarbete och handlar förutom innehållet 

i utredningarna även om samarbetsformer 

och om personalens kompetens. De tidigare 

allmänna råden var ganska kortfattade. 

Nu kan socialtjänsten få reda på exakt vad 

som händer på institutionen vid en utredningsplacering. 

Det berättar utredaren Anita Andersson 

på SiS huvudkontor som tillsammans med 

kollegan Stefan Nordqvist och en grupp 

institutionschefer arbetat med att ta fram 

anvisningarna. Hon betonar att det är uppdragen 

från kommunerna som styr men 

påpekar samtidigt att SiS nu höjer sina 

krav på socialtjänsten. 

– För att vi ska kunna göra en bra utredning 

och ge rätt rekommendationer måste 

socialtjänsten först göra en tydlig skriftlig 

beställning och ge oss ett bra underlag. En 

del av det som ingår i vår basutredning 

kanske redan är gjort. 

Anita Andersson började arbeta på SiS 

för ett par år sedan efter att ha jobbat 25 år inom Stockholms 

stads individ- och familjeomsorg. Hon har egen 

erfarenhet av att köpa SiS tjänster. 

– Då, när jag gjorde en placering, hade jag varit glad 

om jag kunnat se vad en utredning innehöll. Sedan hade 

det varit upp till mig att göra en bra beställning, säger 

hon och ser att en avsaknad av anvisningar leder till flera 

Socialtjänsten har också ett 

ansvar för utredningarna. Det 

gäller att SiS får bra underlag, betonar 

utredaren Anita Andersson. 

fallgropar. Sättet att utreda kan utvecklas olika på de olika 

institutionerna, liksom nivåerna på personalens kompetens. 

– Det kan också handla om vilka kontakter man har 

med till exempel barnpsykiatrin. Tillgången till psykiatriker 

kan skifta en hel del beroende på var i landet institutionen 

ligger, säger Anita Andersson. 

Barnpsykiatriker hör tillsammans med läkare till de 

professioner som ofta behöver konsulteras i utredningarna. 

Enligt de nya anvisningarna ska institutionerna 


arbeta i utredningsteam, där utlåtanden 

från psykologer och pedagoger är viktiga 

inslag. Precis som de observationer av 

ungdomarnas beteenden som SiS personal 

gör i institutionsmiljön. 

Under utredningen ska socialnämnden, 

den unge och hans eller hennes 

vårdnadshavare hållas informerade om 

hur arbetet fortgår. För ungdomarna är 

samspelet med familjemedlemmar och 

relationer till kamrater en viktig del i utredningen. 

I det utlåtande utredningen 

leder fram till ska också den bild av den 

unge som han eller hon själv förmedlat 

ingå. 

Utredningstiden är åtta veckor. Den 

startar när institutionen får uppdraget 

från socialnämnden och avslutas då utredningen 

överlämnas till nämnden. 

SiS har en ny organisation sedan den 

första juli. Det är nu regionchefernas ansvar 

att se till att anvisningarna för utredningarna följs på 

de särskilda ungdomshemmen. Anita Andersson tror att 

omorganisationen har en positiv inverkan på utredningsarbetet. 

– Kanske kan regionaliseringen bidra till att vi får ett 

större utbyte av idéer och erfarenheter både inom och 

mellan regionerna, säger hon. 



av unga 

›› Kanske kan 

regionaliseringen 

bidra till att vi får 

ett större utbyte 

av idéer och 

erfarenheter. 

Flera institutionschefer med lång erfarenhet av utredningar 

har ingått i den arbetsgrupp som tagit fram de nya 

anvisningarna. Gruppen har letts av Nick Dovik, chef för 

Utredningshemmet i Hässleholm. 

– Vi har höjt kraven på utbildning hos den personal 

som arbetar med utredningarna och vi garanterar att den 

kompetensen ska finnas. Det blir en press på institutionscheferna 

att se till att ungdomshemmen uppfyller kraven, 

berättar han. 

Pedagogerna i utredningsteamen ska helst vara utbildade 

specialpedagoger, eller åtminstone ha lärarexamen. 

Psykologerna bör vara legitimerade 

eller ha psykologexamen 

och handledning av en 

legitimerade psykolog. För 

familjeutredare gäller beteendevetenskaplig 

examen på 

minst 140 poäng, helst kombination 

med psykoterapeutisk 

utbildning med familjeinriktning. 

Utredningsteamen leds 

av utredningsansvariga, som 

ser till att de medverkande samarbetar sinsemellan och 

med socialtjänsten. 

Nick Dovik är även glad över att ha höjt ribban för den 

skriftliga dokumentationen. Varje färdig utredning ska 

signeras och under namnen ska det framgå vilken utbildning 

de personer som arbetat med utredningen har. 

– Tidigare har kunskaper och dokumentation skiftat en 

del från institution till institution. Nu höjer vi kvaliteten 

på alla utredningar, slår han fast. 

SiS råd och anvisningar för utredningsverksamheten 

vid de särskilda ungdomshemmen gäller även i tillämpbara 

delar för den slutna ungdomsvården. De började 

gälla i slutet av mars och ska användas fullt ut senast 

1 januari 2008. 


Hopp om höjd kvalitet och bra innehållsförteckning. 

Med SiS nya råd och anvisningar blir det tydligt vad en utredning 

inom ungdomsvården innehåller. Utredningens längd, personalens 

kompetens och dokumentationen hör till det som noga regleras. 


nytt om sis 

Även Råby ska jobba integrerat 

I oktober flyttar de första ungdomarna 

in på Råby ungdomshems nya 

MultifunC-avdelning. Intresset från 

socialtjänsten är stort. 

Satsningen på MultifunC, Multifunktionell 

behandling på institution och 

i närmiljö, fortsätter inom SiS. Sedan 

två år tillbaka används modellen på 

Brättegården i Vänersborg och Margretelunds 

utrednings- och behandlinghem 

i Lidköping, och nu ansluter 

sig även Råby ungdomhem i Lund. 

Institutionen har gjort om sitt ungdoms- 

och familjecentrum till en öppen 

avdelning med åtta MultifunCplatser, 

internutbildningen är i full 

gång och i början av oktober flyttar 

de första ungdomarna in. 

MultifunC utgår från den kunskapsöversikt 

psykologen Tore Andreassen 

tagit fram på uppdrag av 

SiS. Behandlingen inleds med utredning 

och behandling under sammanlagt 

6-7 månader och följs av uppföljning 

och eftervård i 3-4 månader. En 

nära samverkan mellan olika specialistteam 

möjliggör behandling under 

relativt kort tid, och det unika med 

modellen är att funktionerna utredning, 

behandling och eftervård utgör 

en tätt sammanhållen helhet. 

Patrik Jansson, föreståndare på Råbys 

MultifunC-avdelning berättar att 

konceptet ska vara detsamma som på 

Brättegården och Margretelund. Han 

är glad över den nya inriktningen. 

– Jag tror att den här strukturerade 

och integrerade modellen kommer 

att bli oerhört bra, säger han och förväntar 

sig inga svårigheter att fylla 

platserna. 

– Socialtjänsten här nere i Skåne 

är intresserad och på hugget. Jag 

får flera telefonsamtal i veckan som 

handlar om MultifunC. 


›› Läs mer om MultifuncC på 


Med föräldrautbildningen Komet kan föräldrar och ungdomar få en fungerande relation. 

Nu får SiS en alldeles egen version av programmet. 

SiS får sin egen Komet 

Stockholms föräldrautbildning får en 

särskild SiS-variant. Utbildningar i SiS- 

Komet är i full gång. 

Föräldrastödet Komet har funnits i 

Stockholms stad i flera år. Nu är det 

dags för SiS-Komet, en särskild variant 

som tagits fram just för föräldrar 

till barn på SiS institutioner. Lise-Lotte 

Karlsson, projektsekreterare på SiS 

FoU-enhet berättar att det var i samband 

med starten av behandlingsmetoden 

MultifunC som det blev 

aktuellt att leta efter en bra föräldrautbildning. 

Tillsammans med företrädare 

för Kometprogrammet har 

SiS kommit överens om att ta fram en 

speciell manual för myndigheten. 

– Komet bygger på att man arbetar 

med föräldrar i grupp. Vi måste 

även kunna jobba med en familj i taget, 

och därför behöver vi en manual 

som är direkt anpassad för oss, säger 

hon. 

Foto: Robert Ekegren/SCANPIX 

Kravet för att bli gruppledare och 

arbeta med familjer i SiS-Komet är 

att man är psykolog eller utbildad 

psykoterapeut. I våras utbildades sex 

personer och i höst ska ytterligare 

20–25 anställda gå gruppledarutbildningen. 

De som utbildades i våras 

fungerar då som handledare och hjälper 

till att färdigställa manualen så 

att den verkligen blir SiS-anpassad. 

– Vårt mål är att vi ska ha en egen 

internutbildning och vara fria från 

andra aktörer, säger Lise-Lotte Karlsson. 

Komet, och SiS-Komet, bygger på 

grundmomenten samvaro, kommunikation, 

problemlösning och kontrakt. 

Träffarna med föräldrar och gruppledare 

är strukturerade och lösningsfokuserade, 

och tillsammans diskuterar 

och provar man olika sätt att förbättra 

relationerna inom familjen. 

SiS införande av Komet på institutionerna 

ska noga utvärderas. Arbetet 

med implementeringen följs av en 

forskare vid Socialhögskolan i Lund. 


›› Läs mer om Komet på www.stat-inst.se 


läsvärt 

Nya chefer 

och regioner 

Sedan 1 juli är SiS indelat i fyra 

regioner, Södra regionen, Västra 

regionen, Norra regionen och Mälardalsregionen. 

Regionerna ansvarar 

för bland annat planering, utveckling 

och uppföljning av verksamheten. 

Regioncheferna är direkt underställda 

SiS generaldirektör och är närmaste 

chefer för institutionscheferna 

inom sina regioner. 

På SiS webbplats www.stat-inst.se 

kan du läsa mer om regioncheferna 

och regionkontoren, och om vilka institutioner 

som hör till vilken region. 

Utredare ska få 

fart på kunskap 

Vi vet för lite om vilka insatser, metoder 

och arbetssätt i det sociala 

arbetet som har effekt. För mycket 

vilar på tradition och på icke vetenskapligt 

förankrade uppfattningar, 

och hittills har statligt finansierade 

projekt knappats blivit så vetenskapligt 

utredda att man har kunnat dra 

slutsatser om vad som fungerar. 

Det anser socialdepartementet 

som tillsatt en utredning för att få 

fart på kunskapsutvecklingen. Särskild 

utredare är Kerstin Wigzell som 

till sin grupp av experter bland annat 

knutit SiS utvecklingsdirektör Nils 

Åkesson. Utredningen ska vara klar 

senast 1 mars 2008, och då ge förslag 

på hur socialtjänstens insatser i högre 

grad kan baseras på kunskap och på 

hur samspelet ska bli bättre mellan 

forskning, utbildning och praktik. 

›› Läs mer om utredningen på 


Musiken som god kraft 

F 

bok och cd 

ör sönderpratade kvinnor och 

unga tjejer kan musiken vara 

nyckeln till gömda ord och känslor, säger musikledare 

Lars Ulfvensjö. Han arbetar på LVM-hemmet Runnagården 

i Örebro och har länge använt sång, musik 

och dikter som goda krafter som hjälper till att öppna 

upp och beröra människor. 

Kvinnorna på Runnagården har hunnit göra flera 

skivor med berättelser ur sina egna liv. I Lars Ulfvensjös bok 

”Resan till nya sånger”, som även innehåller en CD, varvas texter och musik av 

kvinnorna själva med levande beskrivningar av verksamheten och teoretiska 

reflektioner. 

›› Beställ boken och skivan gratis på info@stat-inst.se 

Antologi sprängfull 

av längtan och sorg 

ny bok 

it jul” är namnet på den vinnande 

”Vnovellen i 2007 års upplaga av SiS 

skrivartävling. En tävling som är öppen för alla ungdomar 

på de särskilda ungdomshemmen. I år var bidragen 

fler än någonsin och författaren Sara Kadefors och resten 

av juryn hade ett tufft jobb. 

”Vit jul” är också namnet på antologin med samtliga bidrag. Det är en bok 

sprängfull av kampvilja, vrede, kärlek, sorg och längtan. 

Läs den. 

›› Boken beställer du gratis på info@stat-inst.se 

rapporter från sis 

›› Utvecklingsprojekt vid Statens institutionsstyrelse SiS 

I år beviljade SiS drygt 18 miljoner kronor till olika utvecklings- och utbildningsprojekt 

inom ungdoms- och missbrukarvården vid SiS institutioner. 

Projekten som beviljas medel kan gälla nya metoder, försöksverksamheter med nya 

organisations- och arbetsformer eller uppföljning och utvärdering. 

I rapporten presenteras de projekt som beviljats medel 2007 samt projekt som 

tidigare fått stöd. 

›› Ladda ner rapporten från www.stat-inst.se 

Tips till redaktionen? ›› Kontakta oss! 

Tel 08-453 40 11, e-post sisifokus@stat-inst.se 


POSTTIDNING B 

Vid adressändring, skicka den nya 

och den gamla adressen till: 

Statens institutionsstyrelse, SiS 

Box 163 63 

103 26 Stockholm 

avhandlingen 

Ung och skyldig till misshandel. 

Då finns risk att ett dåligt underbyggt 

yttrande ger ett orättvist straff. I alla 

fall enligt en ny avhandling. 

Foto: Christofer Askman 

Brister i yttranden ger orättvisa domar 

Socialtjänstens yttranden är viktiga men håller låg kvalitet. 

Påföljderna för unga som misshandlar blir inte konsekventa, 

visar en ny avhandling. 

I doktorsavhandlingen ”Barn och brott – en studie om socialtjänstens 

yttranden i straffprocessen för unga lagöverträdare” 

konstaterar Michael Tärnfalk, forskare vid institutionen 

för socialt arbete vid Stockholms universitet, att 

barnperspektivet får en allt mer underordnad roll när 

socialtjänsten ger domstolarna underlag. Han har studerat 

domarna och socialtjänstens yttranden för pojkar som 

misstänkts och dömts för misshandel och grov misshandel 

i Stockholms län åren 1998 och 2000. Resultaten visar 

att socialtjänstens yttranden har en mycket stor betydelse 

för domstolarnas val av påföljd, men att de knappast är 

konsekventa. 

Många yttranden är väldigt kortfattade, i något fall 

bara på sju rader. Informationen är osorterad, och ofta 

framgår det inte hur socialtjänsten skaffat den. I två av tre 

yttranden saknas uppgifter om föräldrarnas socioekonomiska 

förhållanden, och ibland saknas en beskrivning av 

socialtjänstens egna insatser. 

– Yttrandena präglas av stor osäkerhet och det gör dem 

mycket svårtolkade. Domstolarna borde säga till socialtjänsten 

att det här inte duger – men det gör de inte, säger 

Michael Tärnfalk. Han pekar på att socialtjänsten förväntas 

utgå från barnets bästa medan domstolen ser till 

brottets straffvärde. Perspektiven är svåra att förena och 

medför att påföljdssystemet har blivit orättvist. 

Michael Tärnfalk drar slutsatsen att så länge de grundläggande 

utgångspunkterna är så skilda är socialtjänsten 

och straffsystemet inte möjliga att förena utan att något 

intresse måste vika för det andra. Därför efterlyser han en 

tydligare uppdelning när det gäller samhället strategier 

mot barns brott. Det vore exempelvis bra om socialtjänsten 

yttrade sig först när skuldfrågan var klargjord. 


›› Läs avhandlingen på www.stat-inst.se 

Vill du också prenumerera på SiS i Fokus? ›› Gå in på www.stat-inst.se

SiS i Fokus nr 3/07 (pdf 1,85 MB, nytt fÃ¶nster) - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?