SiS i Fokus nr 3/07 (pdf 1,85 MB, nytt fönster) - Statens ...
SiS i Fokus nr 3/07 (pdf 1,85 MB, nytt fönster) - Statens ...
SiS i Fokus nr 3/07 (pdf 1,85 MB, nytt fönster) - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SiS</strong><br />
I FOKUS<br />
aktuellt om forskning och behandling<br />
från statens institutionsstyrelse<br />
<strong>nr</strong> 3 • 20<strong>07</strong><br />
Hon har forskat om<br />
adopterades problem<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
Välkommen...<br />
till första numret av <strong>SiS</strong> i <strong>Fokus</strong>. En ny tidning<br />
för dig som är intresserad av <strong>SiS</strong> ungdoms- och<br />
missbrukarvård. <strong>SiS</strong> i <strong>Fokus</strong> ersätter föregångaren<br />
<strong>SiS</strong>tone, och fortsätter att berätta om <strong>SiS</strong> verksamhet,<br />
nu med ännu mer fokus på forskning och<br />
behandling.<br />
Precis som <strong>SiS</strong>tone är <strong>SiS</strong> i <strong>Fokus</strong> gratis och kommer<br />
ut fyra gånger per år. Prenumererar gör du<br />
via <strong>SiS</strong> webbplats www.stat-inst.se<br />
Du som redan är prenumerant behöver inte göra<br />
någonting.<br />
Bara läsa.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
Redaktör<br />
<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
Adress<br />
<strong>SiS</strong> i <strong>Fokus</strong><br />
Box 16363<br />
103 26 Stockholm<br />
Telefon<br />
08-453 00 00<br />
Telefax<br />
08-453 40 50<br />
Besöksadress<br />
Drottninggatan 29<br />
E-post<br />
sisifokus@stat-inst.se<br />
Webbadress<br />
www.stat-inst.se<br />
Redaktör<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
08-453 40 11<br />
birgitta.hedmanlindgren@stat-inst.se<br />
Medarbetare i detta nummer<br />
Pernilla Rönnlid, Susanne Sawander,<br />
Torbjörn Tenfält, Diana Reybekiel,<br />
Ann-Sofi Rosenkvist, Ulla-Carin<br />
ekblom, Lena Garnold, Cecilia<br />
Mellberg<br />
Ansvarig utgivare<br />
Ewa Persson Göransson<br />
Omslagsbild<br />
Ann-Sofi Rosenkvist<br />
Grafisk form<br />
Svensk Information<br />
Tryck<br />
Intellecta Tryckindustri, Solna 20<strong>07</strong><br />
ISSN<br />
1654-6040<br />
Innehåll <strong>nr</strong> 3/20<strong>07</strong><br />
<strong>Fokus</strong> på forskning: tema begåvning<br />
Är begåvningshandikapp vanliga hos <strong>SiS</strong> unga? 4<br />
Här går kraven att leva upp till 6<br />
Adopterade på institution ofta svagbegåvade 7<br />
missbrukarvård<br />
Nu ska riktlinjer bli verklighet 8<br />
reportaget<br />
GHB-klienter ”fräscha” men svåra att motivera 10<br />
ungdomsvård<br />
FFT växer, även inom <strong>SiS</strong> 14<br />
behandling i fokus<br />
Kompetens och kvalitet när unga utreds 16<br />
<strong>nytt</strong> om sis 18<br />
läsvärt 19<br />
avhandlingen 20<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
fokus på forskning<br />
tema: begåvning<br />
Många hos <strong>SiS</strong><br />
kan ha svag begåvning<br />
Det är inte personlighetsdragen som skiljer flickorna och<br />
kvinnorna på Lunden från resten av befolkningen. Det är<br />
deras begåvningsnivå. Med rätt stöd i skolan hade de kanske<br />
aldrig behövt hamna på institution, visar ny forskning.<br />
Två psykologexamensuppsatser, båda vid Lunds universitet,<br />
har undersökt begåvning, personlighet och självbild<br />
hos <strong>SiS</strong> ungdomar och klienter. I den ena, ”Begåvningsnivå<br />
och psykiska problem – en undersökning av en kohort tvångsvårdade<br />
flickor och kvinnor”, har psykologen Anna Kullman<br />
tittat på totalt 120 flickor och kvinnor som någon gång utreddes<br />
och behandlades på Lundens ungdoms- respektive<br />
LVM-hem under tiden januari 2001 till maj 2005. I sitt arbete<br />
har hon använt journaler, dokumentationssystemen ADAD<br />
och DOK och data från WISC-III, WAIS-R, BCT, CMPS,<br />
SCL-90 och SCID-II. (Läs mer om instrumenten härintill).<br />
Intelligens mäts i uppsatsen i IK-poäng (motsvarigheten<br />
till engelskans IQ) som tas fram genom antingen<br />
WISC-III eller WAIS-R. Testerna mäter bland annat abstrakt<br />
resonemang, minne och perceptuell förmåga och<br />
visar på den intellektuella nivån. Hos befolkningen i stort<br />
är medelvärdet 100 IK.<br />
För flickorna och kvinnorna på Lunden ser siffrorna<br />
helt annorlunda ut.<br />
I LVU-gruppen hade 8 flickor, 15 procent, en IK-poäng<br />
på 69 eller under, en nivå som räknas som lindrig utvecklingsstörning.<br />
I normalbefolkningen ligger motsvarande<br />
siffra på 2,5 procent. En knapp tredjedel av gruppen låg i<br />
spannet 70-84 IK, och anses därmed svagbegåvade. I normala<br />
fall ska den andelen vara hälften så stor.<br />
Totalt sett visade undersökningen alltså att nästan hälften<br />
av flickorna var lindrigt utvecklingsstörda eller svagbegåvade.<br />
Bilden var ungefär densamma på LVM-avdelningen.<br />
Där låg 14 procent av kvinnorna på nivån för en lindrig<br />
utvecklingstörning och en tredjedel kan anses svagbegåvade.<br />
Anna Kullman har inte bara undersökt begåvning utan<br />
även personlighet. Där visar sig flickorna och kvinnorna<br />
följa resten av befolkningen i betydligt högre grad. En stor<br />
andel av flickorna hade visserligen uppförandestörningar,<br />
medan kliniska diagnoser var vanligare på LVM-sidan,<br />
men i personlighetstesten BCT, CMPS och SCL-90 avvek<br />
gruppen inte markant från resten av befolkningen. Utom<br />
Fakta metoder<br />
WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children – Third<br />
Edition) används för att bedöma den intellektuella kapaciteten<br />
hos barn i åldern sex till 16 år. Det består av flera deltest, både<br />
verbala test och performancetest, som mäter olika aspekter av<br />
intelligens. Bland annat mäts språklig och logisk förmåga, slutledningsförmåga,<br />
korttidsminne och uppmärksamhet, koncentration,<br />
snabbhet i bearbetning och visuell organisation.<br />
WAIS-R (Wechsler Adult Intelligence Scale – Revised) är<br />
motsvarande intrument för vuxna personer.<br />
BCT (Basic Character Trait Test) är ett ett formulär för<br />
personlighetsbedömning där stabila personlighetsegenskaper<br />
bedöms. Det bygger på analys av fyra grundläggande karaktärsdrag<br />
enligt klassisk psykoanalytisk teori och omfattar 80 frågor<br />
som besvaras med ja eller nej.<br />
CMPS (Cesarec Marke Personlighetsschema) är ett självrapporteringsinstrument<br />
som mäter i hur hög grad olika<br />
centrala motiv och behov är viktiga jämfört med ett statistiskt<br />
genomsnitt. Genom att en person tar ställning till 165 påståenden<br />
får man en personlighetsprofil som täcker 11 olika motiv.<br />
SCL-90(Symton Checklist) består av 90 frågor och är ett ofta<br />
använt självskattningsinstrument som mäter fysiskt och psykiskt<br />
hälsotillstånd den senaste veckan.<br />
SCID-II (Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II<br />
Personality Disorders) är liksom SCID-I ett semistrukturerat<br />
intervjustöd som används för diagnostik av personlighetsstörningar.<br />
<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
Teckning: Diana Reybekiel<br />
Svårt att hänga med. Omkring hälften av ungdomarna och LVM-klienterna i två nya undersökningar är svagbegåvade eller har ett<br />
lindrigt begåvningshandikapp. Få har gått i särskola men desto fler har skolkat och varit stökiga i skolan.<br />
på en punkt. De vuxna kvinnorna uppvisade ett allmänt<br />
större psykiskt lidande.<br />
Bara på tre områden kunde undersökningen visa på<br />
samband mellan låga begåvningsnivåer och andra faktorer<br />
i livet:<br />
Skolgång. De flickor på ungdomshemmet som uppgav<br />
att de skolkat mycket hade i genomsnitt en IK-poäng som<br />
var 10 poäng lägre än de som inte skolkat. Samma sak gäller<br />
för dem som fått specialundervisning i grundskolan.<br />
Bland flickorna som inte avslutat grundskolan fanns flest<br />
med låg IK.<br />
Socialgrupp. Alla flickor och kvinnor som tvångsvårdades<br />
på Lunden och kom från socialgrupp 1, sex personer,<br />
hörde till gruppen svagbegåvade. I socialgrupp 2 var<br />
situtationen nästan den omvända och i socialgrupp 3 var<br />
flickorna med lägre och högre IK ungefär lika många.<br />
Val av missbruk. Främst inom LVM-gruppen, men<br />
även bland flickorna på ungdomshemmet visade sig de<br />
som huvudsakligen använde opiater ha märkbart lägre<br />
IK-nivå än de flickor och kvinnor som missbrukade andra<br />
droger.<br />
Anna Kullman betonar i sin uppsats hur viktigt det<br />
är att ta hänsyn till de låga begåvningnivåerna vid både<br />
utredning och behandling. I ett längre perspektiv måste<br />
även skolan inkluderas. För som hon skriver: ”Det är av<br />
yttersta vikt att ta hänsyn till de könsskillnader som kan<br />
finnas, att svagbegåvade flickor oftare är tysta och tillbakadragna<br />
än pojkar med samma problematik. Skolan<br />
måste ta ett större ansvar för att inte släppa igenom individer<br />
som har svårt att klara sig”.<br />
Samma slutsatser kommer psykologerna Annika Olsson<br />
och Jenny Vilhelmsson till i sin uppsats ”En grupp<br />
ungdomar i tvångsvård – bakgrund, begåvning och självbild”.<br />
Deras undersökning gäller 60 pojkar och flickor som vistades<br />
på Utredningshemmet i Hässleholm någon gång mellan<br />
januari 2004 och oktober 2005. Här var andelen unga<br />
med låga begåvningsnivåer ännu större än på Lunden.<br />
Mer än var femte kunde anses ha en lindrig utvecklingsstörning.<br />
I fråga om begåvning fanns inga skillnader mellan<br />
pojkar och flickor, men när det gäller de ungas syn på<br />
sig själva var däremot skillnaden stor. I testet ”Jag tycker<br />
jag är” hade pojkarna normala resultat medan flickornas<br />
var låga. Särskilt i fråga om ”fysiska egenskaper”, ”psykiskt<br />
välmående” och ”relationer till föräldrarna och familjen”<br />
var skillnaden mellan könen markant.<br />
Annika Olsson och Jenny Wilhelmsson pekar på det<br />
faktum att bara var tjugonde ungdom i deras undersökning<br />
gått i särskola trots att en klar majoritet var svagbegåvade.<br />
”Vilka resultat skulle till exempel utökade pedagogiska<br />
resurser ge denna grupp? Vad skulle det betyda<br />
för utsatta ungdomar med låg begåvning om de fick adekvat<br />
hjälp i skolan? Hur skulle det påverka deras självbild<br />
och allvarlighetsgraden i deras problem?” undrar de och<br />
välkomnar mer forskning på området.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
fokus på forskning<br />
tema: begåvning<br />
– Vi måste jobba<br />
mer habiliterande<br />
På Långanässkolan i Eksjö finns många svagbegåvade ungdomar.<br />
Institutionschef Stig-Arne Tengmer betonar vikten<br />
av att omgivningen i<strong>nr</strong>ättar sig efter deras förutsättningar.<br />
Stig-Arne Tengmer är inte förvånad över bilden de två<br />
uppsatserna om begåvningsnivåer hos <strong>SiS</strong> unga ger. Så<br />
här ser det ut.<br />
– En av våra psykologer gjorde en liknande undersökning<br />
för några år sedan och kartlade de ungdomar vi utredde<br />
här, på Utredningshemmet i Hässleholm, på Råby<br />
ungdomshem och på Fagareds ungdomshem. Hon kom<br />
till samma resultat, berättar han.<br />
Det särskilda ungdomshemmet Långanässkolan har<br />
som tydligt uppdrag att arbeta med ungdomar med neuropsykiatriska<br />
funktionshinder och begåvningshandikapp.<br />
Enligt Stig-Arne Tengmer är det ibland svårt att tala om<br />
begåvning, ämnet är laddat och känsligt, men det är viktigt<br />
med kunskap så att man inte har krav eller förväntningar<br />
som ungdomarna aldrig kan leva upp till. När problemen<br />
inte går att behandla bort måste omgivningen i<strong>nr</strong>ätta sig<br />
så att den passar de ungas förutsättningar. Skillnaden kan<br />
vara stor mot annat behandlingsarbete där målet är ett liv<br />
på normalnivå utanför institutionen.<br />
– Man kan uttrycka det som att vi måste jobba mer<br />
habiliterande, säger Stig-Arne Tengmer. Han berättar<br />
att Långanässkolan som regel försöker få ungdomarna<br />
ordentligt utredda. Har de inte tidigare utretts i en heldygnssituation,<br />
så föreslår man socialtjänsten att det görs<br />
Låg begåvningsnivå ger adopterade<br />
Adopterade ungdomar på <strong>SiS</strong> institutioner är ofta svagbegåvade,<br />
något som kan skapa problem i deras familjerelationer.<br />
Det visar en doktorsavhandling som psykolog<br />
och medicine doktor Anna Elmund lagt fram.<br />
Foto: Ann-Sofi Rosenkvist<br />
– Familjerna måste få hjälp<br />
tidigt, säger Anna Elmund.<br />
I en djupstudie har Anna Elmund jämfört adopterade<br />
ungdomar placerade hos <strong>SiS</strong>, med en kontrollgrupp icke<br />
institutionsplacerade adopterade ungdomar. I studien<br />
har hon använt tester som WISC, WAIS och SCL-90 och<br />
bland annat mätt färdigheter som verbal och organisatorisk<br />
förmåga och slutlednings-, planerings- och problemlösningsförmåga.<br />
Anna Elmunds forskning visar att de institutionsplacerade<br />
ungdomarna hade märkbart lägre IQ och i flera<br />
tester påfallande sämre resultat än ungdomarna i kontrollgruppen<br />
som låg på en normal nivå. De adopterade<br />
ungdomarna befann sig på en nivå som kräver specialundervisning.<br />
På tester som inte var verbala, där till exempel<br />
snabbhet och perceptions- och organisationsförmåga undersöktes,<br />
hade de intagna adopterade bättre resultat. Här<br />
hade de mellan 90 och 100 poäng, där 100 är normalt.<br />
Samtidigt hade båda grupperna adopterade klart sämre<br />
resultat i aritmetik jämfört<br />
med ungdomar i allmänhet.<br />
Ungdomarna hos <strong>SiS</strong> hamnade<br />
på 5 poäng på en skala där<br />
10 är normalt, men även kontrollgruppen<br />
med adopterade<br />
utanför institutionen placerade<br />
sig lågt. Deras resultat<br />
låg på 7 poäng, något som är<br />
anmärkningsvärt eftersom de<br />
i övrigt låg på normala poäng<br />
i alla tester.<br />
– Det tyder på någon slags<br />
oförmåga att bli bra på matte<br />
i hela den adopterade gruppen,<br />
säger Anna Elmund, och<br />
tror att det krävs mer forskning<br />
just på det här området.<br />
Studien ger inte svar på frågan varför adopterade ungdomar<br />
på <strong>SiS</strong>-institutioner har lägre IQ än andra ungdomar.<br />
De intagna mår oftast psykiskt dåligt vilket kan påverka<br />
testresultaten. Andra möjliga orsaker, enligt Anna<br />
<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
Foto: Johanna Hanno/SCANPIX<br />
Man måste möta<br />
ungdomarna på den<br />
nivå där de befinner<br />
sig. Inte ställa krav de<br />
aldrig kan leva upp till,<br />
anser man på Långanässkolan.<br />
en utredning på ungdomshemmet. Ibland visar resultaten<br />
på ett begåvningshandikapp som ingen riktigt känt till,<br />
men som varit en bidragande orsak till att det gått illa.<br />
– Ofta saknas det egentligen inte underlag eller information<br />
om våra pojkar eller flickor, men informationen är<br />
väldigt fragmentarisk. Den finns lite här och lite där men<br />
har aldrig sammanställts till ett helhetsperspektiv.<br />
Stig-Arne Tengmer talar om vikten av tydlighet, förutsägbarhet<br />
och ”sampratade” behandlare i mötet med<br />
ungdomarna. Alla måste få vara på sin egen nivå. I skolan<br />
blir det extra tydligt att ålder och intellektuell nivå inte<br />
alltid går hand i hand. Många börjar med undervisningsmaterial<br />
som hämtats från särskolan.<br />
Jenny Vilhemsson, som tillsammans med Annika Olsson<br />
skrivit uppsatsen om ungdomarna på Utredningshemmet<br />
i Hässleholm, håller med. Hon praktiserar sedan<br />
en tid som psykolog på Långanässkolan och tycker absolut<br />
inte att man ska vara rädd för att tala om begåvning<br />
och begåvningsnivåer.<br />
– Många av ungdomarna har börjat skolka och få problem<br />
med skolan väldigt tidigt. Vi funderar mycket kring<br />
hur man väljer att se på de här eleverna. Ser man dem<br />
som bråkstakar eller som lågbegåvade som behöver mer<br />
stöd. Jag kan känna att vi har hamnat snett i skolsystemet<br />
i dag när kraven ska vara lika för alla. Vissa har aldrig en<br />
rimlig chans att nå upp till kraven och det blir väldigt,<br />
väldigt orättvist, säger Jenny Vilhelmsson.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
problem<br />
Elmund, kan vara mindre neurologiska skador eller kognitiva<br />
brister, kanske i samband med bytet av språk.<br />
De flesta adoptivföräldrar har högre utbildningsnivå<br />
än genomsnittssvensken. När barn har lägre IQ än föräldrarna<br />
kan det uppstå svårigheter i relationerna, och<br />
intervjuer och tester i djupstudien visar att de adopterade<br />
ungdomarna hos <strong>SiS</strong> hade markant sämre relation till sina<br />
föräldrar än de adopterade som inte var placerade.<br />
I Anna Elmunds forskning deltog 20 institutionsplacerade<br />
adopterade ungdomar. Det krävs en större studie för<br />
att resultaten ska bli statistiskt säkerställda, anser hon och<br />
tycker att ämnet behöver undersökas vidare. Hon hoppas<br />
att hennes resultat ska vara till hjälp för kommande generationer<br />
av adopterade.<br />
– I alla verksamheter som möter adopterade och deras<br />
föräldrar behövs kunskap om adopterade barns speciella<br />
behov. Familjerna måste få hjälp tidigt så att det inte behöver<br />
gå så långt som till institutionsvård. Då sparar man<br />
mycket lidande.<br />
›› Läs avhandlingen på www.stat-inst.se<br />
Pernilla Rönnlid<br />
Skillnad i begåvning mellan adoptivbarn<br />
och deras föräldrar kan leda<br />
till problem. Det visar Anna Elmunds<br />
forskning.<br />
Foto: Claire Deprez/Reports/SCANPIX<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
missbrukarVÅRD<br />
Dags att göra praktik av<br />
I våras kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks-<br />
och beroendevården. Nu börjar arbetet med att se<br />
till att de verkligen används. Något som bland annat sker<br />
med hjälp av regionala konferenser.<br />
<strong>SiS</strong>-personal kommer att finnas bland konferensdeltagarna.<br />
Vägledningen är efterlängtad.<br />
De nationella riktlinjerna, som Socialstyrelsen presenterade<br />
i februari, innehåller ett femtiotal rekommendationer.<br />
De är riktade till hälso- och sjukvården och till socialtjänsten,<br />
och anger vilka behandlingsmetoder som är<br />
mest effektiva och evidensbaserade. Det är första gången<br />
Socialstyrelsen försöker förena två huvudmäns verksamheter<br />
och riktlinjerna rör allt från förebyggande och tidig<br />
upptäckt av alkohol- och narkotikamissbruk till behandling<br />
och uppföljning.<br />
– Det handlar om att påverka verksamheterna i rätt riktning,<br />
säger Ulf Malmström, samordnare av missbruksfrågor<br />
på Socialstyrelsen. Vi kan inte säga att man ska följa<br />
riktlinjerna, eftersom de inte är några föreskrifter.<br />
Frågan är förstås hur socialtjänsten och sjukvården ska<br />
handskas med riktlinjerna, och ämnet står i fokus på de<br />
sex regionala konferenser som hålls i höst.<br />
– Konferenserna ska ses som en slags idégivare säger<br />
Ulf Malmström. Han tycker att det är naturligt att kommuner<br />
och landsting själva tar ansvar för hur riktlinjerna<br />
ska börja användas. Det skulle vara för resurskrävande av<br />
Socialstyrelsen att jobba vidare med implementeringen.<br />
– Egentligen är det ju en politisk fråga där berörda politiker<br />
måste ta ställning. Förhoppningen är att man efter<br />
konferenserna kommer att fatta beslut i de nämnder där<br />
det behövs.<br />
Ulf Malmström berättar att många kommuner och<br />
landsting redan nu tagit initiativ till införande av de nya<br />
rekommendationerna. Han hoppas att deras arbete kan<br />
fungera som förebild för andra och är mån om att arbetet<br />
kommer igång så fort som möjligt. För som han säger:<br />
– Riktlinjerna är ju en färskvara. Det händer väldigt<br />
mycket på en del områden och man måste införa dem<br />
innan de blir alltför inaktuella.<br />
En tanke med missbrukarvårdens riktlinjer är att styra<br />
verksamheterna mot en mer evidensbaserad metodik. Vid<br />
tillsyn mot kommuner och landsting kommer de att spela<br />
roll, tror Ulf Malmström.<br />
– Kommuner och landsting som inte använder evidens-<br />
Foto: Ulla-Carin Ekblom<br />
Hur jobbar man bäst med<br />
heroinister? Socialstyrelsens<br />
nya riktlinjer för missbruks- och<br />
beroendevård är tänkta att<br />
verkligen användas i praktiken.<br />
Ett steg är höstens konferenser<br />
och även inom LVM-vården<br />
finns ett intresse.<br />
Eva-Lotta Ardermark,<br />
chef på LVMhemmet<br />
Runnagården<br />
är glad över riktlinjerna.<br />
– Man tittar inte bara<br />
på om en person blir<br />
helt drogfri eller nykter.<br />
Man tittar på livskvalitet<br />
också, säger hon.<br />
<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
nya riktlinjerna<br />
baserade metoder måste kunna förklara sig. Det kan<br />
framstå som anmärkningsvärt att inte använda sig av de<br />
senaste kunskaperna.<br />
LVM-hemmet Runnagården i Örebro kommer att<br />
skicka personal på utbildningskonferens i höst. För institutionschef<br />
Eva-Lotta Ardermark har riktlinjerna varit<br />
efterlängtade. Hon är glad att de lyfter fram vad som är<br />
en lyckad behandling på flera plan.<br />
– Man tittar inte bara på om en person blir helt drogfri<br />
eller nykter. Man tittar på livskvalitet också, säger hon<br />
och är också glad över att vikten av samarbete mellan<br />
kommuner och landsting lyfts fram.<br />
– Det blir förhoppningsvis lättare för oss att redan<br />
tidigt börja planera för eftervården eftersom vi kommer<br />
att kunna visa kommunerna och psykiatrin på deras ansvar,<br />
säger hon, men betonar samtidigt att hon önskar<br />
Foto: Sara Johannessen/DN/SCANPIX<br />
att riktlinjerna varit<br />
mer styrande när det<br />
gäller personer med<br />
dubbeldiagnoser. En<br />
grupp som Runnagården<br />
specialiserat<br />
sig på och som ofta<br />
Gunnar Hansevi<br />
hamnar mellan stolarna.<br />
Det enda sättet<br />
att verkligen hjälpa dem är genom hårdare styrning,<br />
antingen med hjälp av ekonomin eller genom lagstiftning,<br />
tror hon.<br />
– Resurserna är begränsade överallt. Just den här gruppen<br />
är ju tuff att ta hand om och det är lätt att man skjuter<br />
den ifrån sig.<br />
Gunnar Hansevi, som fram till i somras var institutionschef<br />
på Hessleby behandlingshem i Mariannelund,<br />
tycker att det nu blir tydligt vilka metoder som är framgångsrika<br />
i arbetet med olika typer av missbruk. Han tror<br />
däremot inte att riktlinjerna kommer att innebära någon<br />
förändring för Hessleby behandlingshem.<br />
– Vi har valt att jobba enligt ett kognitivt förhållningssätt<br />
och vi vet genom forskning att kognitiva förhållningssätt<br />
har positiva resultat på alla former av missbruk, säger<br />
Gunnar Hansevi som ändå tror att många LVM-hem kommer<br />
att använda sig av riktlinjerna. Även de kommunala<br />
socialförvaltningarna lär få <strong>nytt</strong>a av dem, inte minst när<br />
de startar egna verksamheter.<br />
– Det blir lättare att få en tydlig profil i det egna behandlingsarbetet.<br />
Socialstyrelsens riktlinjer för missbrukarvården är inte<br />
i<strong>nr</strong>iktade på tvångsvård utan på frivilliga verksamheter.<br />
Ulf Malmström tror dock att de kommer att vara viktiga<br />
för <strong>SiS</strong> eftersom tvångsvården inte sällan är intimt kopplad<br />
till den övriga socialtjänsten.<br />
– Ofta arbetar man i vårdkedjor där man ut<strong>nytt</strong>jar både<br />
frivilliga och tvångsmässiga åtgärder. Många går från<br />
tvång till frivillighet och därför är det viktigt att tvångsvården<br />
kan samarbeta med socialtjänstens missbrukarvård,<br />
säger han.<br />
Pernilla Rönnlid<br />
Foto: Hans Runesson<br />
›› Läs de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården<br />
på www.stat-inst.se. Där hittar du även mer information<br />
om höstens regionala konferenser.<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
REPORTAGET ghb-klienter<br />
Foto: Lena Garnold<br />
Säkerhet stoppar smuggling. Innan Gudhemsgårdens stängsel kom upp var det lättare för klienterna att ta in GHB på institutionen.<br />
Nu är kollen stenhård, inte minst på kemikalier och rengöringsprodukter, berättar tillförordnade chefen Torgny Alström.<br />
Allt fler får LVM för GHB<br />
På Gudhemsgården visar intervjuer att var femte klient haft<br />
GHB som huvuddrog. Gruppen har ändrat utseende och är<br />
svår att behandla tillsammans med andra klienter, men för<br />
Patrik har det gått bra.<br />
– I slutet av förra året fick vi in en 24-årig kille som bara<br />
några månader tidigare fått lämna sitt fasta jobb på grund<br />
av ett positivt drogtest. Det fanns andra droger också men<br />
GHB var huvuddrog. Familjen hade inte märkt någonting<br />
så en kusin fick ringa hem och berätta vad som hänt. Killen<br />
hade lyckats hålla fasaden.<br />
Torgny Alström, tillförordnad chef på LVM-hemmet<br />
Gudhemsgården utanför Falköping, har fått se en ny<br />
grupp bli allt vanligare på institutionen. Det handlar om<br />
GHB-missbrukare ((Läs mer om drogen härintill) som<br />
levt relativt fungerande liv, men som använder en mycket<br />
farlig drog. Gränsen mellan ”kick” och överdos är hårfin,<br />
inte minst om GHB används ihop med alkohol och bensodiazepiner,<br />
och risken är stor för andningsstillestånd.<br />
Dödsfall är vanliga.<br />
På senare år har lika många unga missbrukare i Västsverige,<br />
där drogen har sitt absolut starkaste fäste, dött<br />
av GHB som av heroin. Socialtjänsten och sjukvården<br />
har fått upp ögonen för riskerna, och personer som upprepade<br />
gånger kommer in akut för överdoser blir allt oftare<br />
föremål för LVM-ansökningar. Det syns i statistiken<br />
för Västra Götalands län.<br />
Under 2005 förekom GHB i 15 LVM-ärenden. I fjol var<br />
de ärendena nästan dubbelt så många, 27 stycken.<br />
Även i <strong>SiS</strong> dokumentationssystem DOK syns att dro-<br />
10 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
gen blir vanligare. År 2002 uppgav cirka 8 procent av<br />
klienterna själva att de regelbundet använt GHB. Tre år<br />
senare kom det svaret från ungefär 12 procent av de tillfrågade.<br />
De flesta LVM-klienter har inte GHB som huvuddrog,<br />
men de som placerats just på grund av den drogen ökar.<br />
Från 3,5 procent i fjol till 5,5 procent under de fyra första<br />
månaderna i år.<br />
›› Det är större chans att<br />
bli tvångsomhändertagen<br />
om det finns ett nätverk<br />
som kan agera påtryckare.<br />
När det gäller GHB-gruppen<br />
blir det väldigt tydligt.<br />
Gudhemsgården är den <strong>SiS</strong>-institution<br />
som har i särklass störst<br />
erfarenhet av GHB. Hit kommer<br />
unga män, oftast yngre än 30 år,<br />
från Göteborgstrakten och närområdet.<br />
På senare år har användarna<br />
förändrats. Tidigare var GHB ett<br />
sidomissbruk hos klienter i den<br />
”vanliga” LVM-gruppen som framför<br />
allt använder andra droger och som har stora problem<br />
på livets alla områden. För ungefär tre år sedan började<br />
institutionen få in missbrukare med förhållandevis stark<br />
social förankring. Det rör sig om personer med fullständig<br />
skolgång som ofta varit ute på arbetsmarknaden. När<br />
det gäller GHB-statistik sticker Gudhemsgården ut från<br />
resten av <strong>SiS</strong>. Av de 66 klienter som institutionen DOK-intervjuat<br />
under åren 2005–20<strong>07</strong> hade 13 GHB som huvuddrog.<br />
Alltså nästan var femte.<br />
Torgny Alström berättar att den nya gruppen GHBanvändare<br />
skiljer sig från övriga LVM-klienter. Inte minst<br />
för att de oftare har familj.<br />
– Vi ser överlag att det är större chans att bli tvångsomhändertagen<br />
om det finns ett nätverk som kan agera<br />
påtryckare. När det gäller GHB-gruppen blir det väldigt<br />
tydligt. Familj och vänner kan ha tagit initiativet, men<br />
även personal inom sjukvården. När de fått in samma<br />
kille medvetslös flera gånger blir det<br />
en anmälan till socialtjänsten där killen<br />
kanske är helt okänd. På det sättet<br />
kan de som kommer till oss vara väldigt<br />
färska, medan den övriga gruppen här<br />
har en mycket längre missbrukshistoria.<br />
Den skillnad Torgny Alström talar<br />
om får naturligtvis konsekvenser. GHBklienterna<br />
kommer till Gudhemsgården<br />
efter dramatisk akut- och intensivvård på sjukhus. Efter<br />
uppvaknandet har många fått en blackout och kommer<br />
inte ihåg någonting, och väl på LVM-hemmet är de mycket<br />
svårmotiverade. Drogen har gått ur kroppen, och de<br />
har svårt att acceptera att de är personer med ett livsfarligt<br />
missbruk som ska vara inlåsta tillsammans med narkomaner<br />
och alkoholister.<br />
– Vi använder metoder som Återfallsprevention och<br />
Motiverande samtal, men den första barriären av förnekelse<br />
är inte lätt att bryta igenom. Den fasen får vi<br />
››<br />
Fakta ghb<br />
Gammahydroxibutyrat, GHB, är en kroppsegen<br />
substans som förekommer i de flesta av kroppens<br />
vävnader. GHB förekommer också som läkemedel,<br />
men med begränsad medicinsk användning.<br />
Det saluförs inte i Sverige.<br />
Det GHB som används för missbruk kan vara<br />
egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat<br />
via internet. GHB är en klar, något simmig och<br />
luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar<br />
preparatet förvarar det vanligen i PET-flaskor,<br />
och en ”normaldos” omfattar så mycket som<br />
ryms i en PET-flaskas skruvkork. Det är svårt att<br />
dosera GHB, som ofta intas tillsammans med annan<br />
dryck. Inte sällan övergår den eftersträvade euforieffekten i<br />
alltmer negativa tillstånd.<br />
I ”normaldos”, 10-20 mg per kg kroppsvikt, kan eufori, muskelavslappning<br />
och kortvarig minneslucka uppstå. Vid 20-30 mg<br />
blir man dåsig och sömnig, och vid dosering därutöver övergår<br />
sömn i medvetslöshet, långsam hjärtrytm, illamående, kräkningar,<br />
Foto: Niklas Larsson/SCANPIX<br />
oregelbunden andning och andningsdepression.<br />
Det förekommer att den som plötsligt vaknar<br />
upp ur ett djupt GHB-rus drabbas av panik, blir<br />
aggressiv och farlig för sin omgivning. Minnesluckor<br />
är vanliga.<br />
GHB-missbruk kan ge upphov till både fysiskt<br />
och psykiskt beroende. Personer som regelbundet<br />
missbrukar GHB uppger att de har uppenbara<br />
abstinensbesvär om de försöker sluta. Deras<br />
beskrivningar liknar dem som förekommer vid<br />
missbruk av exempelvis bensodiazepiner.<br />
GHB narkotikaklassades år 2000 men trots<br />
det ökar antalet dödsfall stadigt. Förutom GHB<br />
används även substanserna GBL och Butandiol som droger. GBL<br />
används för att tillverka andra kemikalier, bland annat klottersaneringsvätska,<br />
och går lätt att omvandla till GHB. Både GBL<br />
och Butandiol är klassade som hälsofarliga varor.<br />
›› Läs mer om GHB på www.stat-inst.se<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse 11
REPORTAGET ghb-klienter<br />
›› jobba mer med än med andra klienter. När de här killarna<br />
kommer till oss är de oftast i<strong>nr</strong>iktade på enklast möjliga<br />
lösning och vill så fort som möjligt ut på § 27-placering i<br />
öppenvård. Helst i så löslig form som möjligt, säger Torgny<br />
Alström och berättar att det kan vara ett tufft jobb att<br />
bromsa klienterna. Det gäller att hitta en fortsättning som<br />
håller med hjälp av familj och socialtjänst. Ofta blir det<br />
mindre behandlingshem eller familjehem med handledning.<br />
Den här beskrivningen känner behandlingsassistent<br />
Annemarie Kjell, igen. Hon arbetar på behandlingshemmet<br />
Älvgården, ett LVM-hem i Hedemora som tar emot<br />
mellan 5 och 10 GHB-klienter per år. Till skillnad från klienterna<br />
på Gudhemsgården har de nästan alltid en annan<br />
huvuddrog, inte sällan bensodiazepiner, men det är<br />
överdoser av GHB som gjort att de dömts till tvångsvård.<br />
Enligt Annemarie Kjell är männen ofta mycket aggressiva<br />
och kroppsfixerade. När andra missbrukare är trötta och<br />
slitna och behöver vila upp sig, vill den här gruppen köra<br />
stenhårda träningspass. En vanlig fråga när det gäller planering<br />
för en annan placering efter Älvgården är: ”Finns<br />
det gym?”.<br />
– De här klienterna är ofta väldigt fräscha, och det är<br />
svårt att se att de är LVM-mässiga. Det är en svår grupp<br />
att närma sig och de kräver väldigt många enskilda insatser<br />
eftersom vi inte får med dem i våra behandlingsprogram<br />
som bygger på gruppbehandling, berättar hon.<br />
– Killarna driver på så otroligt hårt för att komma härifrån,<br />
men det gäller att se bortom fasaden. Vi försöker förlägga<br />
så mycket som möjligt av vårdtiden på Älvgården,<br />
och även socialtjänsten får mer och mer erfarenhet. En<br />
socialsekreterare som var väldigt klar över vad hon ville<br />
ha för § 27-placering för sin klient sa också att ” Det måste<br />
finnas LVM-tid kvar så vi hinner fånga upp honom”.<br />
Patrik som kom till Gudhemsgården efter en överdos<br />
GHB tillbringade nästan hela sitt LVM, fem och en halv<br />
månad, på institutionen. Sedan följde placering i ett familjehem<br />
som Gudhemsgården fortsatt att använda sig<br />
av, och för Patrik var det helt rätt. I dag har han jobb, håller<br />
på att bygga ett eget hus och lever ett vanligt liv. Långt<br />
från den tidigare tillvaron med kriminalitet och missbruk<br />
av nästan allt utom heroin.<br />
– Jag har kommit en bra bit på väg, säger han och betonar<br />
flera gånger vilken farlig drog GHB är. De flesta tänker<br />
inte på hur stark och beroendeframkallande den är.<br />
– Jag känner en heroinkille som testade och han tyckte<br />
Foto: Fredrik Funck/DN/SCANPIX<br />
”Finns det gym?” Den frågan ställer många av Älvgårdens GHB-klienter när vården efter LVM planeras. Intresset för behandling är<br />
litet, men suget efter stenhårda träningspass desto större.<br />
12 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
att GHB var helt fantastiskt. Det är så lätt att hälla i sig.<br />
Man tar en kork, sedan är det klart och man mår så jävla<br />
bra.<br />
När länsstyrelsen i Västra Götaland i våras arrangerade<br />
en konferens om GHB tillsammans med Mobilisering mot<br />
narkotika, berättade flera socialsekreterare om hur svårt<br />
det är att behandla GHB-missbrukare med frivilliga insatser.<br />
De ofta våldsamma unga männen känner sig osårbara<br />
och odödliga och vill inte ha hjälp.<br />
Torgny Alström på Gudhemsgården tror att ett LVM<br />
ofta fungerar som en viktig väckerklocka.<br />
– Tvångsvård är en sådan tydlig signal. Nu har något<br />
hänt, nu är det allvar.<br />
Patrik håller med.<br />
– Jag hade visserligen suttit anhållen men aldrig haft<br />
med socialtjänsten att göra. Vad LVM var hade jag ingen<br />
aning om och så plötsligt satt man där. Jag blev lite<br />
chockad.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
Patrik heter egentligen något annat.<br />
›› Läs mer om GHB-konferensen på www.stat-inst.se<br />
GHB-klienter är annorlunda. Många har haft ganska ordnade<br />
liv med jobb och familj och har svårt att identifiera sig med andra,<br />
mer utslagna missbrukare. Gruppbehandling fungerar dåligt. Här<br />
är det ofta enskild vård som gäller.<br />
Teckning: Diana Reybekiel<br />
Viktigt med lång läkarkontakt<br />
– GHB ger lång abstinens, depressioner<br />
och sömnsvårigheter. Därför<br />
krävs medicinsk behandling och<br />
läkarvård även efter akutvården,<br />
säger Kai Knudsen, överläkare<br />
och GHB-expert på Sahlgrenska<br />
sjukhuset.<br />
Att GHB-missbrukarna på LVMhemmen<br />
blir allt fler ska inte tolkas<br />
som en explosionsartad ökning av Kai Knudsen<br />
drogen. Det säger Kai Knudsen,<br />
som är specialist på förgiftningar och som arbetar som<br />
överläkare vid anestesi- och intensivvårdsavdelningen på<br />
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.<br />
– Ökningen är snarare en effekt av den informationskampanj<br />
om GHB som vi tillsammans med socialtjänsten<br />
genomförde förra året, och som riktades till framför allt<br />
socialsekreterare och behandlingsassistenter. Kunskapen<br />
om GHB har helt enkelt ökat och det är ju bra även om<br />
det har lett till fler LVM-ärenden. I övrigt ligger siffrorna<br />
kring GHB-missbruk ganska still sedan tre år, säger han.<br />
Foto: Lena Garnold<br />
Vården GHB-missbrukarna får under LVM-tiden skiljer<br />
sig inte nämnvärt från den vård som övriga klienter<br />
får. I huvudsak handlar det om Motiverande samtal och<br />
Återfallsprevention.<br />
Kai Knudsen pekar på de problem med depressioner<br />
och svåra sömnproblem som GHB-missbrukare får och<br />
betonar vikten av medicinsk behandling.<br />
– GHB är världens bästa sömnmedel, en missbrukare<br />
kan inte sova utan den, därför måste dessa klienter få<br />
medicinsk hjälp att reglera sömnen.<br />
För att inte missbrukarna ska hamna hos honom på<br />
intensiven igen anser Kai Knudsen att vården även efter<br />
LVM bör byggas upp kring en kontinuerlig läkarkontakt.<br />
Det håller Torgny Alström på Gudhemsgården med om.<br />
I många fall fungerar också den kontakten när en klient<br />
flyttat till exempelvis ett familjehem. Medicinering mot<br />
depressioner är en självklarhet.<br />
– Visar de depressiva symtom får de medicin. Merparten<br />
medicineras på ett eller annat sätt antidepressivt,<br />
berättar han.<br />
Susanne Sawander<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse 13
ungdomsVÅRD<br />
Teckning: Diana Reybekiel<br />
– Vi fokuserar på att stärka banden<br />
och skapa positiva relationer, både<br />
inom familjen och mellan den unge<br />
och terapeuten, berättar Jim Alexander<br />
när han besöker Sverige under<br />
några dagars föreläsningsturné. Forskaren<br />
från Salt Lake City i den amerikanska<br />
delstaten Utah konstaterar<br />
att intresset för Funktionell Familjeterapi<br />
ökar i både USA och Sverige.<br />
Socialförvaltningen i flera svenska<br />
kommuner prövar FFT, likaså några<br />
av <strong>SiS</strong> särskilda ungdomshem.<br />
Jim Alexander<br />
Från hopplöshet och ilska till fungerande familj. Funktionell familjeterapi, FFT, försöker<br />
se styrkan i de relationer som finns och blir allt mer populär inom exempelvis <strong>SiS</strong>.<br />
Allianser och respekt<br />
passar <strong>SiS</strong> eftervård<br />
– Vi bygger allianser istället för att kontrollera människors beteende, säger<br />
doktor Jim Alexander. Han är en av grundarna av Funktionell Familjeterapi, FFT,<br />
och har i över trettio år utvecklat sin metod som väcker allt större intresse.<br />
Inte minst inom <strong>SiS</strong>.<br />
Med hjälp av Funktionell familjeterapi<br />
behandlas utagerande och<br />
våldsamma ungdomar som är fast i<br />
kriminalitet och missbruk. Flera randomiserade<br />
studier visar att metoden<br />
är effektiv och att den leder till<br />
en sänkning av återfallen med upp<br />
till 50 procent.<br />
Funktionell familjeterapi bygger<br />
på ett alliansbyggge som sedan blir<br />
basen i arbetet med att ändra familjemedlemmarnas<br />
beteende och skapa<br />
positiva kontakter med andra delar<br />
av samhället. För att lyckas med allianserna<br />
är det viktigt att inte döma,<br />
understryker Jim Alexander. En alkoholiserad<br />
förälder ska inte behöva<br />
känna sig skyldig till att supandet orsakat<br />
de problem barnet har.<br />
– Det är en människa som förtjänar<br />
respekt även om drickandet är oacceptabelt<br />
och destruktivt. På samma<br />
sätt respekterar vi en våldsam tonåring<br />
även om det sätt han eller hon<br />
valt för att hitta sig själv är fullständigt<br />
oacceptabelt.<br />
I stället för att tala om för familjemedlemmarna<br />
hur de ska uppföra<br />
sig försöker Jim Alexander och hans<br />
kollegor se styrkan i deras inbördes<br />
relationer. I en serie samtal, i snitt<br />
handlar det om ett tiotal under tre<br />
månader, pratar man med alla som<br />
är viktiga för att påverka ungdomen.<br />
Ofta finns det kamrater som är lika<br />
betydelsefulla som syskon och för-<br />
14 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
äldrar, men de involveras inte förrän relationerna inom<br />
familjen blivit bättre.<br />
Funktionell familjeterapi föddes i USA i början av 1970-<br />
talet, men behandlingsmetoden fick inte sitt nuvarande<br />
namn förrän 1980. Sverige är ett av de länder utanför USA<br />
där FFT fått starkast fäste och här publicerade professor<br />
Kjell Hansson den första studien 1992.<br />
FFT är en av de modeller som beskrivs i den så kallade Blueprint-serien<br />
med evidensbaserade behandlingsmetoder för<br />
prevention av våld, missbruk och asocialitet. När Blueprint<br />
startades för snart tio år sedan fick Jim Alexander och hans<br />
medarbetare i uppdrag att ställa samman ett träningsprogram<br />
som kunde spridas nationellt och internationellt, och<br />
certifiering av terapeuter och en gemensam databas hör till<br />
andra innovationer som bidragit till att ge FFT ökad tyngd.<br />
De familjer som behandlas med hjälp av Funktionell<br />
familjeterapi präglas i regel av negativa krafter som hopplöshet,<br />
ovilja, ilska och inte sällan våld. När skolor och<br />
sociala myndigheter konstaterar att familjen inte mår bra<br />
skapas en stark press utifrån.<br />
– För de här ungdomarna finns de största riskfaktorerna<br />
inom familjen. Konflikter mellan föräldrarna och brist<br />
på närhet mellan föräldrar och barn orsakar mycket negativ<br />
energi, säger Jim Alexander. Han är övertygad om att<br />
FFT har mycket att erbjuda i den behandling <strong>SiS</strong> bedriver,<br />
särskilt i eftervården.<br />
– Folks inställning till institutionsvård skulle bli mer<br />
positiv om de kände sig övertygade om att vi har bra metoder<br />
för att återanpassa ungdomarna till samhället. FFT<br />
kan också bidra till att minska behandlingstiden på institutionerna<br />
och det skulle spara pengar, säger han.<br />
Torbjörn Tenfält<br />
›› Läs mer om FFT på www.stat-inst.s<br />
Fakta blueprint<br />
Blueprints for Violence Prevention tas fram vid Center for<br />
the Study and Prevention of Violence (CSPV), vid universitet<br />
i Colorado-Boulder I USA. Centret, som är offentligt<br />
finansierat, arbetar med att identifiera effektiva och vetenskapligt<br />
validerade interventions- och förebyggande program.<br />
Över 600 program har utvärderats och hittills har centret<br />
identifierat 11 modellprogram som har visat sig effektiva när<br />
det gäller att minska ungdomsbrottslighet, våld, aggressioner<br />
och drogmissbruk. Ytterligare 18 program har identifierats<br />
som lovande.<br />
Förutom FFT hör bland annat Multisystemisk Terapi (MST)<br />
och Multidimensional treatment fostercare (MTFC) till Blueprints<br />
modellprogram.<br />
›› Läs mer om Blueprint på www.stat-inst.se<br />
Allt mer FFT<br />
i ungdomsvården<br />
Ett tiotal särskilda ungdomshem prövar Funktionell familjeterapi<br />
i någon form. Nu hoppas <strong>SiS</strong> utvecklingsdirektör Nils<br />
Åkesson att Jim Alexander ska bidra till en bättre tillämpning<br />
av modellen i Sverige.<br />
– Vi kan ha stor <strong>nytt</strong>a av honom som bollplank.<br />
Nils Åkesson beskriver Funktionell<br />
familjeterapi som klassisk familjeterapi,<br />
men specialdesignad för kommunikationsmönster<br />
och familjeproblem<br />
som är typiska för ungdomar som<br />
fastnat i kriminalitet och missbruk. I<br />
mitten av 1990-talet besökte han Jim<br />
Alexander i Salt Lake city tillsammans<br />
med Nick Dovik, chef för Utredningshemmet<br />
i Hässleholm, och fick se hur <strong>SiS</strong> utvecklingsdirektör<br />
FFT praktiserades på ungdomar som Nils Åkesson.<br />
var dömda för brott. Ungdomsdomstolarna<br />
kunde välja programmet som påföljd.<br />
Kunskaperna från USA omsattes i praktik på Utredningshemmet<br />
i Hässleholm, och idag har ett tiotal institutioner<br />
prövat modellen eller låtit utbilda personal för att<br />
kunna använda den. I södra<br />
›› Vi vill föra in fler<br />
evidensbaserade<br />
behandlingsmetoder<br />
och FFT är en.<br />
Sverige har försöken i Hässleholm<br />
spridit sig till bland<br />
annat Behandlingshemmet<br />
Ljungaskog och Råby ungdomshem.<br />
I västra Sverige<br />
har till exempel Björkbackens<br />
skol- och behandlingshem och Fagareds ungdomshem<br />
börjat anamma modellen, och även i Mälardalen<br />
finns planer på att pröva FFT.<br />
Enligt Nils Åkesson krävs grundutbildning i psykoterapi<br />
för att kunna tillämpa Funktionell familjeterapi. Alla<br />
psykologer och minst 50 socionomer på <strong>SiS</strong> institutioner<br />
har den bakgrunden.<br />
– Vi vill föra in fler evidensbaserade behandlingsmetoder<br />
och FFT är en sådan. För vår del är FFT inte till för<br />
att användas när den unge bor på institution, utan för<br />
eftervården, säger han och skulle gärna se ett samarbete<br />
med Jim Alexander när det gäller att utbyta tankar och<br />
idéer. Dessutom behövs nya resultat att granska, anser<br />
Nils Åkesson.<br />
– I dag vilar FFT på gamla lagrar. Det finns ett stort<br />
behov av nya effektstudier och utvärderingar.<br />
Torbjörn Tenfält<br />
Foto: Cecilia Mellberg<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse 15
ehandling<br />
i fokus<br />
Klara besked om utredning<br />
Vad innehåller en utredning inom <strong>SiS</strong> ungdomsvård och hur<br />
lång tid tar den? Vem utreder och med vilken kompetens?<br />
Med <strong>SiS</strong> nya anvisningar för utredningsverksamheten får socialtjänsten<br />
lättare svar på sina frågor. Kvaliteten säkerställs<br />
och som beställare vet man vad man får för pengarna.<br />
Med hjälp av ”Råd och anvisningar för utredningsverksamheten<br />
vid särskilda ungdomshem” lägger <strong>SiS</strong> en basnivå som<br />
är gemensam för hela myndigheten. Anvisningarna är ett<br />
led i <strong>SiS</strong> kvalitetsarbete och handlar förutom innehållet<br />
i utredningarna även om samarbetsformer<br />
och om personalens kompetens. De tidigare<br />
allmänna råden var ganska kortfattade.<br />
Nu kan socialtjänsten få reda på exakt vad<br />
som händer på institutionen vid en utredningsplacering.<br />
Det berättar utredaren Anita Andersson<br />
på <strong>SiS</strong> huvudkontor som tillsammans med<br />
kollegan Stefan Nordqvist och en grupp<br />
institutionschefer arbetat med att ta fram<br />
anvisningarna. Hon betonar att det är uppdragen<br />
från kommunerna som styr men<br />
påpekar samtidigt att <strong>SiS</strong> nu höjer sina<br />
krav på socialtjänsten.<br />
– För att vi ska kunna göra en bra utredning<br />
och ge rätt rekommendationer måste<br />
socialtjänsten först göra en tydlig skriftlig<br />
beställning och ge oss ett bra underlag. En<br />
del av det som ingår i vår basutredning<br />
kanske redan är gjort.<br />
Anita Andersson började arbeta på <strong>SiS</strong><br />
för ett par år sedan efter att ha jobbat 25 år inom Stockholms<br />
stads individ- och familjeomsorg. Hon har egen<br />
erfarenhet av att köpa <strong>SiS</strong> tjänster.<br />
– Då, när jag gjorde en placering, hade jag varit glad<br />
om jag kunnat se vad en utredning innehöll. Sedan hade<br />
det varit upp till mig att göra en bra beställning, säger<br />
hon och ser att en avsaknad av anvisningar leder till flera<br />
Socialtjänsten har också ett<br />
ansvar för utredningarna. Det<br />
gäller att <strong>SiS</strong> får bra underlag, betonar<br />
utredaren Anita Andersson.<br />
fallgropar. Sättet att utreda kan utvecklas olika på de olika<br />
institutionerna, liksom nivåerna på personalens kompetens.<br />
– Det kan också handla om vilka kontakter man har<br />
med till exempel barnpsykiatrin. Tillgången till psykiatriker<br />
kan skifta en hel del beroende på var i landet institutionen<br />
ligger, säger Anita Andersson.<br />
Barnpsykiatriker hör tillsammans med läkare till de<br />
professioner som ofta behöver konsulteras i utredningarna.<br />
Enligt de nya anvisningarna ska institutionerna<br />
Foto: Cecilia Mellberg<br />
arbeta i utredningsteam, där utlåtanden<br />
från psykologer och pedagoger är viktiga<br />
inslag. Precis som de observationer av<br />
ungdomarnas beteenden som <strong>SiS</strong> personal<br />
gör i institutionsmiljön.<br />
Under utredningen ska socialnämnden,<br />
den unge och hans eller hennes<br />
vårdnadshavare hållas informerade om<br />
hur arbetet fortgår. För ungdomarna är<br />
samspelet med familjemedlemmar och<br />
relationer till kamrater en viktig del i utredningen.<br />
I det utlåtande utredningen<br />
leder fram till ska också den bild av den<br />
unge som han eller hon själv förmedlat<br />
ingå.<br />
Utredningstiden är åtta veckor. Den<br />
startar när institutionen får uppdraget<br />
från socialnämnden och avslutas då utredningen<br />
överlämnas till nämnden.<br />
<strong>SiS</strong> har en ny organisation sedan den<br />
första juli. Det är nu regionchefernas ansvar<br />
att se till att anvisningarna för utredningarna följs på<br />
de särskilda ungdomshemmen. Anita Andersson tror att<br />
omorganisationen har en positiv inverkan på utredningsarbetet.<br />
– Kanske kan regionaliseringen bidra till att vi får ett<br />
större utbyte av idéer och erfarenheter både inom och<br />
mellan regionerna, säger hon.<br />
16 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
Foto: Cecilia Mellberg<br />
av unga<br />
›› Kanske kan<br />
regionaliseringen<br />
bidra till att vi får<br />
ett större utbyte<br />
av idéer och<br />
erfarenheter.<br />
Flera institutionschefer med lång erfarenhet av utredningar<br />
har ingått i den arbetsgrupp som tagit fram de nya<br />
anvisningarna. Gruppen har letts av Nick Dovik, chef för<br />
Utredningshemmet i Hässleholm.<br />
– Vi har höjt kraven på utbildning hos den personal<br />
som arbetar med utredningarna och vi garanterar att den<br />
kompetensen ska finnas. Det blir en press på institutionscheferna<br />
att se till att ungdomshemmen uppfyller kraven,<br />
berättar han.<br />
Pedagogerna i utredningsteamen ska helst vara utbildade<br />
specialpedagoger, eller åtminstone ha lärarexamen.<br />
Psykologerna bör vara legitimerade<br />
eller ha psykologexamen<br />
och handledning av en<br />
legitimerade psykolog. För<br />
familjeutredare gäller beteendevetenskaplig<br />
examen på<br />
minst 140 poäng, helst kombination<br />
med psykoterapeutisk<br />
utbildning med familjei<strong>nr</strong>iktning.<br />
Utredningsteamen leds<br />
av utredningsansvariga, som<br />
ser till att de medverkande samarbetar sinsemellan och<br />
med socialtjänsten.<br />
Nick Dovik är även glad över att ha höjt ribban för den<br />
skriftliga dokumentationen. Varje färdig utredning ska<br />
signeras och under namnen ska det framgå vilken utbildning<br />
de personer som arbetat med utredningen har.<br />
– Tidigare har kunskaper och dokumentation skiftat en<br />
del från institution till institution. Nu höjer vi kvaliteten<br />
på alla utredningar, slår han fast.<br />
<strong>SiS</strong> råd och anvisningar för utredningsverksamheten<br />
vid de särskilda ungdomshemmen gäller även i tillämpbara<br />
delar för den slutna ungdomsvården. De började<br />
gälla i slutet av mars och ska användas fullt ut senast<br />
1 januari 2008.<br />
Torbjörn Tenfält<br />
Hopp om höjd kvalitet och bra innehållsförteckning.<br />
Med <strong>SiS</strong> nya råd och anvisningar blir det tydligt vad en utredning<br />
inom ungdomsvården innehåller. Utredningens längd, personalens<br />
kompetens och dokumentationen hör till det som noga regleras.<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse 17
<strong>nytt</strong> om sis<br />
Även Råby ska jobba integrerat<br />
I oktober flyttar de första ungdomarna<br />
in på Råby ungdomshems nya<br />
MultifunC-avdelning. Intresset från<br />
socialtjänsten är stort.<br />
Satsningen på MultifunC, Multifunktionell<br />
behandling på institution och<br />
i närmiljö, fortsätter inom <strong>SiS</strong>. Sedan<br />
två år tillbaka används modellen på<br />
Brättegården i Vänersborg och Margretelunds<br />
utrednings- och behandlinghem<br />
i Lidköping, och nu ansluter<br />
sig även Råby ungdomhem i Lund.<br />
Institutionen har gjort om sitt ungdoms-<br />
och familjecentrum till en öppen<br />
avdelning med åtta MultifunCplatser,<br />
internutbildningen är i full<br />
gång och i början av oktober flyttar<br />
de första ungdomarna in.<br />
MultifunC utgår från den kunskapsöversikt<br />
psykologen Tore Andreassen<br />
tagit fram på uppdrag av<br />
<strong>SiS</strong>. Behandlingen inleds med utredning<br />
och behandling under sammanlagt<br />
6-7 månader och följs av uppföljning<br />
och eftervård i 3-4 månader. En<br />
nära samverkan mellan olika specialistteam<br />
möjliggör behandling under<br />
relativt kort tid, och det unika med<br />
modellen är att funktionerna utredning,<br />
behandling och eftervård utgör<br />
en tätt sammanhållen helhet.<br />
Patrik Jansson, föreståndare på Råbys<br />
MultifunC-avdelning berättar att<br />
konceptet ska vara detsamma som på<br />
Brättegården och Margretelund. Han<br />
är glad över den nya i<strong>nr</strong>iktningen.<br />
– Jag tror att den här strukturerade<br />
och integrerade modellen kommer<br />
att bli oerhört bra, säger han och förväntar<br />
sig inga svårigheter att fylla<br />
platserna.<br />
– Socialtjänsten här nere i Skåne<br />
är intresserad och på hugget. Jag<br />
får flera telefonsamtal i veckan som<br />
handlar om MultifunC.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
›› Läs mer om MultifuncC på<br />
www.stat-inst.se<br />
Med föräldrautbildningen Komet kan föräldrar och ungdomar få en fungerande relation.<br />
Nu får <strong>SiS</strong> en alldeles egen version av programmet.<br />
<strong>SiS</strong> får sin egen Komet<br />
Stockholms föräldrautbildning får en<br />
särskild <strong>SiS</strong>-variant. Utbildningar i <strong>SiS</strong>-<br />
Komet är i full gång.<br />
Föräldrastödet Komet har funnits i<br />
Stockholms stad i flera år. Nu är det<br />
dags för <strong>SiS</strong>-Komet, en särskild variant<br />
som tagits fram just för föräldrar<br />
till barn på <strong>SiS</strong> institutioner. Lise-Lotte<br />
Karlsson, projektsekreterare på <strong>SiS</strong><br />
FoU-enhet berättar att det var i samband<br />
med starten av behandlingsmetoden<br />
MultifunC som det blev<br />
aktuellt att leta efter en bra föräldrautbildning.<br />
Tillsammans med företrädare<br />
för Kometprogrammet har<br />
<strong>SiS</strong> kommit överens om att ta fram en<br />
speciell manual för myndigheten.<br />
– Komet bygger på att man arbetar<br />
med föräldrar i grupp. Vi måste<br />
även kunna jobba med en familj i taget,<br />
och därför behöver vi en manual<br />
som är direkt anpassad för oss, säger<br />
hon.<br />
Foto: Robert Ekegren/SCANPIX<br />
Kravet för att bli gruppledare och<br />
arbeta med familjer i <strong>SiS</strong>-Komet är<br />
att man är psykolog eller utbildad<br />
psykoterapeut. I våras utbildades sex<br />
personer och i höst ska ytterligare<br />
20–25 anställda gå gruppledarutbildningen.<br />
De som utbildades i våras<br />
fungerar då som handledare och hjälper<br />
till att färdigställa manualen så<br />
att den verkligen blir <strong>SiS</strong>-anpassad.<br />
– Vårt mål är att vi ska ha en egen<br />
internutbildning och vara fria från<br />
andra aktörer, säger Lise-Lotte Karlsson.<br />
Komet, och <strong>SiS</strong>-Komet, bygger på<br />
grundmomenten samvaro, kommunikation,<br />
problemlösning och kontrakt.<br />
Träffarna med föräldrar och gruppledare<br />
är strukturerade och lösningsfokuserade,<br />
och tillsammans diskuterar<br />
och provar man olika sätt att förbättra<br />
relationerna inom familjen.<br />
<strong>SiS</strong> införande av Komet på institutionerna<br />
ska noga utvärderas. Arbetet<br />
med implementeringen följs av en<br />
forskare vid Socialhögskolan i Lund.<br />
Birgitta Hedman-Lindgren<br />
›› Läs mer om Komet på www.stat-inst.se<br />
18 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse
läsvärt<br />
Nya chefer<br />
och regioner<br />
Sedan 1 juli är <strong>SiS</strong> indelat i fyra<br />
regioner, Södra regionen, Västra<br />
regionen, Norra regionen och Mälardalsregionen.<br />
Regionerna ansvarar<br />
för bland annat planering, utveckling<br />
och uppföljning av verksamheten.<br />
Regioncheferna är direkt underställda<br />
<strong>SiS</strong> generaldirektör och är närmaste<br />
chefer för institutionscheferna<br />
inom sina regioner.<br />
På <strong>SiS</strong> webbplats www.stat-inst.se<br />
kan du läsa mer om regioncheferna<br />
och regionkontoren, och om vilka institutioner<br />
som hör till vilken region.<br />
Utredare ska få<br />
fart på kunskap<br />
Vi vet för lite om vilka insatser, metoder<br />
och arbetssätt i det sociala<br />
arbetet som har effekt. För mycket<br />
vilar på tradition och på icke vetenskapligt<br />
förankrade uppfattningar,<br />
och hittills har statligt finansierade<br />
projekt knappats blivit så vetenskapligt<br />
utredda att man har kunnat dra<br />
slutsatser om vad som fungerar.<br />
Det anser socialdepartementet<br />
som tillsatt en utredning för att få<br />
fart på kunskapsutvecklingen. Särskild<br />
utredare är Kerstin Wigzell som<br />
till sin grupp av experter bland annat<br />
knutit <strong>SiS</strong> utvecklingsdirektör Nils<br />
Åkesson. Utredningen ska vara klar<br />
senast 1 mars 2008, och då ge förslag<br />
på hur socialtjänstens insatser i högre<br />
grad kan baseras på kunskap och på<br />
hur samspelet ska bli bättre mellan<br />
forskning, utbildning och praktik.<br />
›› Läs mer om utredningen på<br />
www.stat-inst.se<br />
Musiken som god kraft<br />
F<br />
bok och cd<br />
ör sönderpratade kvinnor och<br />
unga tjejer kan musiken vara<br />
nyckeln till gömda ord och känslor, säger musikledare<br />
Lars Ulfvensjö. Han arbetar på LVM-hemmet Runnagården<br />
i Örebro och har länge använt sång, musik<br />
och dikter som goda krafter som hjälper till att öppna<br />
upp och beröra människor.<br />
Kvinnorna på Runnagården har hunnit göra flera<br />
skivor med berättelser ur sina egna liv. I Lars Ulfvensjös bok<br />
”Resan till nya sånger”, som även innehåller en CD, varvas texter och musik av<br />
kvinnorna själva med levande beskrivningar av verksamheten och teoretiska<br />
reflektioner.<br />
›› Beställ boken och skivan gratis på info@stat-inst.se<br />
Antologi sprängfull<br />
av längtan och sorg<br />
ny bok<br />
it jul” är namnet på den vinnande<br />
”Vnovellen i 20<strong>07</strong> års upplaga av <strong>SiS</strong><br />
skrivartävling. En tävling som är öppen för alla ungdomar<br />
på de särskilda ungdomshemmen. I år var bidragen<br />
fler än någonsin och författaren Sara Kadefors och resten<br />
av juryn hade ett tufft jobb.<br />
”Vit jul” är också namnet på antologin med samtliga bidrag. Det är en bok<br />
sprängfull av kampvilja, vrede, kärlek, sorg och längtan.<br />
Läs den.<br />
›› Boken beställer du gratis på info@stat-inst.se<br />
rapporter från sis<br />
›› Utvecklingsprojekt vid <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse <strong>SiS</strong><br />
I år beviljade <strong>SiS</strong> drygt 18 miljoner kronor till olika utvecklings- och utbildningsprojekt<br />
inom ungdoms- och missbrukarvården vid <strong>SiS</strong> institutioner.<br />
Projekten som beviljas medel kan gälla nya metoder, försöksverksamheter med nya<br />
organisations- och arbetsformer eller uppföljning och utvärdering.<br />
I rapporten presenteras de projekt som beviljats medel 20<strong>07</strong> samt projekt som<br />
tidigare fått stöd.<br />
›› Ladda ner rapporten från www.stat-inst.se<br />
Tips till redaktionen? ›› Kontakta oss!<br />
Tel 08-453 40 11, e-post sisifokus@stat-inst.se<br />
Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse 19
POSTTIDNING B<br />
Vid adressändring, skicka den nya<br />
och den gamla adressen till:<br />
<strong>Statens</strong> institutionsstyrelse, <strong>SiS</strong><br />
Box 163 63<br />
103 26 Stockholm<br />
avhandlingen<br />
Ung och skyldig till misshandel.<br />
Då finns risk att ett dåligt underbyggt<br />
yttrande ger ett orättvist straff. I alla<br />
fall enligt en ny avhandling.<br />
Foto: Christofer Askman<br />
Brister i yttranden ger orättvisa domar<br />
Socialtjänstens yttranden är viktiga men håller låg kvalitet.<br />
Påföljderna för unga som misshandlar blir inte konsekventa,<br />
visar en ny avhandling.<br />
I doktorsavhandlingen ”Barn och brott – en studie om socialtjänstens<br />
yttranden i straffprocessen för unga lagöverträdare”<br />
konstaterar Michael Tärnfalk, forskare vid institutionen<br />
för socialt arbete vid Stockholms universitet, att<br />
barnperspektivet får en allt mer underordnad roll när<br />
socialtjänsten ger domstolarna underlag. Han har studerat<br />
domarna och socialtjänstens yttranden för pojkar som<br />
misstänkts och dömts för misshandel och grov misshandel<br />
i Stockholms län åren 1998 och 2000. Resultaten visar<br />
att socialtjänstens yttranden har en mycket stor betydelse<br />
för domstolarnas val av påföljd, men att de knappast är<br />
konsekventa.<br />
Många yttranden är väldigt kortfattade, i något fall<br />
bara på sju rader. Informationen är osorterad, och ofta<br />
framgår det inte hur socialtjänsten skaffat den. I två av tre<br />
yttranden saknas uppgifter om föräldrarnas socioekonomiska<br />
förhållanden, och ibland saknas en beskrivning av<br />
socialtjänstens egna insatser.<br />
– Yttrandena präglas av stor osäkerhet och det gör dem<br />
mycket svårtolkade. Domstolarna borde säga till socialtjänsten<br />
att det här inte duger – men det gör de inte, säger<br />
Michael Tärnfalk. Han pekar på att socialtjänsten förväntas<br />
utgå från barnets bästa medan domstolen ser till<br />
brottets straffvärde. Perspektiven är svåra att förena och<br />
medför att påföljdssystemet har blivit orättvist.<br />
Michael Tärnfalk drar slutsatsen att så länge de grundläggande<br />
utgångspunkterna är så skilda är socialtjänsten<br />
och straffsystemet inte möjliga att förena utan att något<br />
intresse måste vika för det andra. Därför efterlyser han en<br />
tydligare uppdelning när det gäller samhället strategier<br />
mot barns brott. Det vore exempelvis bra om socialtjänsten<br />
yttrade sig först när skuldfrågan var klargjord.<br />
Torbjörn Tenfält<br />
›› Läs avhandlingen på www.stat-inst.se<br />
Vill du också prenumerera på <strong>SiS</strong> i <strong>Fokus</strong>? ›› Gå in på www.stat-inst.se<br />
20 Aktuellt om forskning och behandling från <strong>Statens</strong> institutionsstyrelse