Broschyr med presentation av kommunens ... - Älmhults kommun

almhult.se

Broschyr med presentation av kommunens ... - Älmhults kommun

”Vi kan, vi vill, vi vågar”

Information om Älmhults kommuns grundskolor.


Stora gemensamma resurser

Grundskolan i Älmhults kommun erbjuder stora gemensamma resurser som service och stöd till elever, föräldrar och pedagoger.

Elevhälsan

I Älmhults grundskolor och gymnasium finns en allsidig

hälsokompetens med skolkuratorer, skolsköterskor och

specialpedagoger. Alla skolor har ett elevhälsoteam

där dessa professioner ingår. Teamet arbetar utifrån ett

helhetsperspektiv och med elevens psykiska och fysiska

välbefinnande i centrum. Elevhälsoteamets insatser är

både förebyggande och riktade.

Fritidshem

Älmhults kommun satsar hårt på att erbjuda bra fritidshem

till alla barn upp till 12 år. Fritidshemmen kompletterar

skolan i det pedagogiska arbetet. Här får barnen både

en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Målet är

också att underlätta för föräldrar att förvärvsarbeta eller

studera.

Förberedelseklassen

I förberedelseklassen erbjuds barn från andra länder

anpassade studier i svenska. Samtidigt placeras de i en

ordinarie klass för snabb integration. De är 7 – 16 år och

har just kommit till Sverige. I förberedelseklassen får

eleverna också lära sig hur det svenska samhället fungerar.

Verksamheten finns på Gemö- och Linnéskolan.

Orion

Orion är en verksamhet som är riktad till elever med

diagnos inom autismspektrat. Verksamheten tar emot

elever även från andra kommuner. Undervisningen anpassas

individuellt efter varje elevs behov i både miljö och

pedagogik.

Här finns ett arbetslag med två lärare och en assistent

som arbetar i ett team kring eleverna. Elevernas utveckling

gynnas av den lugna miljön och de anpassningar som

görs.

Skolbiblioteket

Skolbiblioteken i Älmhults kommun är till för att sprida

både glädje och kunskap till eleverna. Förutom att sprida

läslust till eleverna får eleverna lära sig viktiga färdigheter

som informationssökning och källkritik.

Alla skolbibliotek arbetar aktivt med att inspirera såväl

elever som föräldrar och pedagoger. Skolbiblioteken har

fackutbildad personal som driver verksamheten.

Älmhults pedagogiska resurscentrum

Pedagogiskt resurscentrum i Älmhult är till för att stödja

och utveckla det pedagogiska arbetet på alla förskolor

och skolor.

En viktig del i verksamheten inom resurscentrum är

Skoldatateket. Här kan elever med dyslexi eller andra

läs- och skrivsvårigheter få hjälp med att utprova teknikstöd

som gör vardagen lättare.

Älmhults särskola

Älmhults särskola drivs i en inspirerande miljö i anslutning

till Klöxhultskolan. Här får varje elev möjlighet att lära sig

mycket och utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar.

Varje elev är knuten till en mentor som har det

övergripande ansvaret för hela elevens skolgång.

I anslutning till Haganässkolan finns också en träningsskola

som aktivt arbetar med sinnesträning för att väcka

nyfikenhet och utveckla till exempel motoriken.


Förbereder dem som ska driva världen vidare

Både elever och föräldrar har rätt att ha höga

förväntningar på undervisningen Älmhults skolor.

Förväntningar på att vi ska förbereda alla elever på

den stora uppgiften: att driva världen vidare.

Barnen som kommer till oss är födda till entreprenörer

och det är vår uppgift på skolan att ta tillvara

utveckla deras nyfikenhet. Vi vill utveckla den

drivkraft som gjort Älmhult världsberömt genom

Carl von Linné och Ikea.

Hos oss är mottot ”jag kan, jag vill, jag vågar”

inte bara ord. Vi ser som vår uppgift att vara med

och fostra individer som ser möjligheter och som

tänker i nya banor.

Kunskaper är viktiga för att kunna nå sina mål i

livet.

Älmhults skolor ska också lyfta fram den personliga

kompetensen hos varje enskild individ. Alla

lär sig inte bäst genom att läsa en bok och vi erbjuder

olika sätt att nå fram till kunskaper. Alla elever

ska ha möjlighet att växa till sin optimala nivå.

Till de viktigaste kunskaperna i dagens

samhälle är ett källkritiskt förhållningssätt till

kunskaper och budskap som möter oss i det

globala informationsflödet vi alla har tillgång till.

Våra resultat visar att vi förmedlar goda kunskaper.

Vi ligger en bra bit över riksgenomsnittet i

nationella jämförelser.

Bara kunskaper räcker inte. Vi vill också

ge eleverna förutsättningar för att gå ut i livet

med en positiv självbild och framtidstro.

I Älmhults skolor har vi också de verktyg

som behövs för att uppnå goda kunskaper

och fostra ansvarstagande samhällsmedborgare.

Vi har ett väl utvecklat pedagogiskt ledarskap.

Våra skolor erbjuder trygghet i form av hög lärarbehörighet

och låg personalomsättning.

Vi avsätter resurser för att hela eleven ska må

bra, med allt från skolbibliotek till idrottshall.

Eftersom vi lever i en internationell miljö är

utmaningen att konkurrera med skolor i Rom,

Barcelona och Peking. Vi har förutsättningarna för

det.

Anne Hallberg, förvaltningschef

Ann-Christin Stierna, grundskolechef

Behöriga lärare, café, film och teater,

elevdemokrati, engagerade föräldrar,

engagerade lärare, entreprenörskap,

entusiasm, Friends, fritidshem, idrottshall,

internationella kontakter, kuratorer,

positiva utemiljöer, skolbibliotek,

skoldatortek, skolskjuts, skolsköterskor,

specialpedagoger


diö skola | F–9

Nytta och nöje förenas i Diös galleria

I cafeterian i gallerian i Diös skola förenas nytta och nöje. Här kan man ta en kopp kaffe, träffa lärare och elever och se nyheter

eller Discovery Chanel på tv. Gallerian är en öppen arena mitt i skolan och den betyder mycket för sammanhållningen.

– Om jag sätter mig ner i cafeterian sätter sig eleverna

bredvid och snackar. Det hade inte hänt när

jag gick i skolan. Här möter eleverna pedagogerna

varje dag, även utanför klassrummet, säger Henrik

Caesar som är rektor här.

En grupp elever runt bordet håller med om att

cafeterian är hjärtat i Diöskolan:

– Fiket är nice. Det är bra att det alltid håller

öppet på rasterna. Alla talar med alla här och det

är lätt att få kontakt med lärare och andra vuxna

som också sitter här och fikar.

Eleverna som kommer hit med skolskjuts får

ibland en extra stund här på morgonen.

– Då brukar vi se på någon nyhetskanal för att

hänga med. Det bidrar till det vi lär oss varje dag.

Detta är ett sätt att låta skolans vision genomsyra

verksamheten. I det dagliga arbetet med barnen

och ungdomarna arbetar man med att motivera

dem, se till att de är trygga och stolta, inspirerar

dem till att de kan vill och vågar. De lär för livet,

berättar Henrik Caesar.

Eleverna berättar entusiastiskt om att göra film,

som är en del av undervisningen. Bland annat har

de fått göra egna reklamfilmer. Filmproduktionen

bidrar till att de tycker att det är kul i skolan.

Utemiljön uppskattas också:

– Vi är rätt många som brukar spela fotboll här

utanför.

De flesta är överens om några andra fördelar

med att gå på Diö skola:

– Vi har ett riktigt bra schema. Särskilt fredagarna.

Och vi får riktigt bra mat i matsalen.

En annan viktig samlingspunkt för eleverna i Diö

är skolbiblioteket. Här finns inte bara ett bra utbud

av både fack- och skönlitteratur. På skolbiblioteket

ordnas också författarbesök, boksamlingar och

annan läsfrämjande verksamhet.

– En viktig del av bibliotekariens uppgift är

också att lära eleverna informationssökning. Eleverna

här kan låna bärbara datorer under skoltid

och på rasterna. Skolbibliotekarien lär dem att

söka information på ett effektivt och källkritiskt

sätt. Det finns också planer på att börja använda

sociala medier i undervisningen, berättar Henrik

Caesar.

Eleverna har också inflytande över biblioteket

genom att det finns två biblioteksråd, ett för elever

i årskurserna 2 – 5 och ett för årskurs 6 – 9.


”Bra lärare och bra kompisar”

Karin Wikingsson står i begrepp att lämna Diö skola

för att börja på gymnasiet. När hon tänker tillbaka är hon

mycket nöjd med sina år på skolan.

– Det har både varit bra lärare och bra kompisar.

Skolan är lagom stor tycker jag. Till och med skolmaten

är jättegod. Och utemiljön är underbar, säger hon.

Karin tycker också att gallerian är en tillgång som

träffpunkt för elever från olika årskurser.

Hennes mamma Ewa Wikingsson är också nöjd:

– Det känns väldigt tryggt att ha barn på Diöskolan.

Jag behöver aldrig vara rädd att något ska hända. Behöver

jag få tag på en lärare går det alltid lätt, säger hon.

En liten nackdel kan Karin och Ewa komma på:

– Diö är så litet att det är svårt att få tag på vikarier

om någon lärare skulle vara sjuk.

Karin med mamma Ewa


Gemö-/Linnéskolan | F–9

Här trivs lärare och elever tillsammans

Gemöskolan, Linnéskolan och Montessori har sedan länge ett gott rykte bland föräldrar och elever i Älmhult.

Lärarna väljer att stanna – personalomsättningen är mycket låg. Här trivs alla tillsammans, inte minst på caféet

där lärare och elever fikar sida vid sida.

Det går inte att ta miste på att Göran Johansson,

Pernilla Pettersson och Elisabeth Lindén trivs och

har kul på jobbet. Att de är samspelta märks tydligt.

De har i tre år tillsammans varit rektorsgrupp

på Gemöskolan, Linnéskolan och Montessoriskolan

i Älmhult.

– Det är en styrka att arbeta i grupp. På det

sättet kan vi komplettera varandra, säger Göran

Johansson.

Gemenskap och trivsel genomsyrar verksamheten.

Här finns elever från många länder och olika

kulturer. Ungefär 20 procent av eleverna har annat

modersmål än svenska.

– Här är skillnaderna mellan kulturerna en

tillgång, säger Pernilla Pettersson.

Skolan söker via EU-projekt utbyte med skolor i

andra länder, vilket är mycket uppskattat av såväl

elever som personal. Under läsåret har flera av

skolans äldre elever varit på studieresa i Frankrike

och Italien.

Stor vikt läggs vid elevernas hälsa. Här finns

elevhälsoteam som fångar upp sådant som skulle

kunna bli problem om inget görs. Skolsköterska,

kurator och ett specialpedagogteam finns alltid på

skolan som ett stöd.

Ledningen har ett gott samarbete med föräldraföreningen

för att ständigt utveckla verksamheten.

Föräldraföreningen är en naturlig länk mellan

föräldrar och skola i arbetet för barnens rätt till

omvårdnad, trygghet och god fostran.

Elevdemokrati är en del av skolan som bidrar

både till trivsel och goda resultat. Skolan uppmuntrar

eleverna i olika forum som till exempel elev-,

kost-, café- och biblioteksråd samt idrottsförening

att säga sin mening och komma med bra idéer.

I egna lokaler i anslutning till skolan finns fritidshem

som kompletterar skolan i det pedagogiska arbetet.

Barnen på fritidshemmet har stort inflytande

över verksamheten bland annat genom stormöten.

Texten fortsätter på nästa uppslag >>


”Skolan möter barnens behov”

Både Filip Svensson, årskurs 1, och hans mamma

Christina Stenberg är mycket nöjda med Linnéskolan.

– Innan Filip började här har hans tre äldre bröder

också gått här och jag tycker att det är en väldigt bra

skola. Inte minst dialogen mellan barn, föräldrar och

lärare är mycket bra. Skolan är också väldigt bra på att

möta barnens speciella behov, anser hon.

Hon uppskattar också tryggheten i att det finns ett

bra fritidshem och säkra cykelbanor till skolan.

Christina Stenberg är också engagerad i föräldraföreningen

på Gemö/Linne. Ännu så länge är bara ungefär

25 procent av föräldrarna med i den och där skulle hon

vilja se ett ökat engagemang från föräldrarna för att

kunna ha en ännu bättre dialog med skolan.

Filip har också funnit sig väl tillrätta i skolan.

– Jag gillar mina kompisar och jag gillar matte och

att skriva och läsa. Nu har jag lärt mig att läsa tidningen

själv, säger han.

Filip med mamma Christina


forts. Gemö-/Linnéskolan | F–9

>>

Det har länge funnits ett nära samarbete mellan de

tre skolorna och det ska bli ännu tätare i höst.

– Fördelen med en större skola med allt under

ett tak är bland annat, att vi kan bygga upp nya

team. Lärarna lär av varandra och samarbetet

ökar. Det kommer eleverna tillgodo i form av

fördjupade kunskaper och därmed en kvalitetshöjning,

berättar Pernilla Pettersson.

Skolbiblioteket är prioriterat och används aktivt

i undervisningen och är en viktig del i elevens

lärande. Vi har också en digital skoltidning som

görs av elever i samarbete med bibliotekarie och

IT-pedagog

Ledningen har höga förväntningar på såväl personal

som elever. Goda resultat visar att eleverna på

vår skola klarar högt ställda mål.

– Viktigt är också att eleverna här blir ansvarsfulla,

kreativa och självständiga individer som

själva kan se till att de lär sig även utanför skolan,

säger Pernilla Pettersson.

”Skolan blir bättre och bättre”

Ulrika Persson har två barn i Linnéskolan och ett barn

som redan har gått ut nian här. Hon kände från början

att det fanns en positiv stämning och samtidigt en

lyhördhet för att ta tag i saker som dyker upp. Kontakten

med lärarna har varit mycket bra under alla år.

Hon tycker också att det är tryggt att ha barnen i

Linnéskolan. Det har aldrig funnits anledning att oroa sig

över hur barnen har det i skolan.

– Mina barn har utvecklats med skolan i dess nuvarande

form, och den har bara blivit bättre och bättre. De har

både lärt sig mycket och trivts i skolan, säger hon.

Ingen skugga?

– Nej, jag kan faktiskt inte komma på någon.

Ulrika Persson


Häradsbäck skola | F

Häradsbäck – skolan i det lilla formatet

Häradsbäck är en skola där alla barn känner alla vuxna och alla vuxna

känner alla barn. Det gör att det är tryggt att vara elev här.

Häradsbäck är den minsta skolan i

Älmhults kommun, men har ändå

stora resurser. Här finns såväl bibliotek

som sporthall. Det bidrar också

till att Häradsbäcks skola är något

av hjärtat i samhället, en naturlig

samlingsplats för människor i bygden.

Läsåret 2011–12 finns det en förskoleklass

liksom förskola och viss fritidsverksamhet

i Häradsbäck och alla dessa verksamheter är väl

integrerade med varandra. Pedagogerna

rör sig över gränserna och det

finns en helhetssyn för verksamheten.

– I skolan uppmuntras barnen till

upplevelser med alla sinnen. Närheten

till en fantastisk natur direkt utanför

skolbyggnaden ger fina möjligheter till

detta, säger Elisabeth Lindén, som är rektor för

Häradsbäcks skola.

”Bra att alla känner alla”

Max Ahlsén har ett barn i f-klassen på Häradsbäcks

skola till hösten och har tidigare haft ett barn, som nu

har flyttat till en annan.

– Det känns väldigt tryggt att ha sina barn i skolan

i Häradsbäck. Personalen är väldigt bra och jag är övertygade

om att det kommer att fungera bra nu till hösten

också, säger han.

En stor fördel han har upplevt är det goda samarbetet

mellan skola, förskola och fritids.

– Det fungerar smidigt. Om det uppstår problem till

exempel med sjuka lärare så löser man det enkelt och

smidigt med någon från en annan skola. Det är också

väldigt bra att alla känner alla. Barnen är trygga när de

känner alla vuxna och alla barn, säger han.

Finns det inga nackdelar?

– Nej, jag kan inte komma på någon.

Henning med pappa Max


The International School

Making it easier to live a global life

The International School of Älmhult is making it easier to move to other countries for children as well as parents. It is

one of 3 000 schools in the world, certified by the International Baccalaureate Organisation. That makes it possible

to move all over the globe and continue in the same school system whatever country you’re moving to or from.

The International School of Älmhult is one of five

schools in Sweden authorised to deliver both The

Primary and The Middle Years Programmes. At

the start the school had only 5 students. Today

there are 105 and the school is moving into larger

facilities. A new department will open in August in

the Pre-School for 1–3 years-olds.

– Families moving around the world can feel

secure that the children can move on to the same

school system with similar pedagogy in all the

3 000 IB schools. Broad-mindedness is our educational

platform, says Vivien Björnestrand, head of

the International School of Älmhult.

In all these schools everyone is used

to students and teachers coming and

going. Around 25 of the students

come from abroad every year and

nearly as many leave. The stay

in Sweden can vary from a few

months to a few years.

English is the common language in

the International School, but there

are many more nationalities in the

school. Among teachers and students 23

different mother tongues are spoken. All students

in the school can learn Swedish and in the Middle

Years Programme students can choose between

Spanish, French or German.

Staff in the administration and library also have

an international background.

– Even if we have grown fast we are still a small

school with small classes. All the staff know all

the children and this creates a secure environment

for the pupils. We believe in a low teacher-to-pupil

ratio as one of the most important factors to

guarantee quality in our education, says

Vivien Björnestrand.

In August 2011 the International

School of Älmhult is moving into

newly renovated premises at

Haganässkolan and will have

over 120 pupils.

– This is important to us as it

makes it possible to continue go

grow.

We have a new and larger playground,

where our pupils have been able to

put in their own ideas and wishes into the design,

says Vivien Björnestrand.

The International School in Älmhult is very

important to a global company like Ikea and the

possibility to recruit experts from all countries.

This is why Ikea sponsors the school.

Read more about the International Baccalaureate

organisation at www.ibo.org


”This school has really been good for our boys”

AnUBha and Puneet Trehan came to Älmhult with their

sons Siddhant and Sarthak in 2003. They came from

India and the International School of Älmhult was a

natural choice.

– Since global movement will increasingly become a

reality, we consider the international school is a way to

make that possible, says Puneet Trehan.

They found schools in India and Älmhult to be worlds

apart not only on the map.

– This school has really been good for our boys.

What we like particularly is that the school treats them

as individuals. They can set their own targets and take

a responsibility for their future. They get the chance to

express their own opinions, says Anubha Trehan.

Siddhant Trehan is also pleased to go the International

School.

– It is a small friendly school with many friends and it

feels good, he says.

Siddhant and Sarthak with

their parents Anubha and Puneet


LIATORPS SKola | F–3

Föräldrarnas engagemang en styrka

När skolorna i Eneryda och Liatorp slogs samman till en skola hade föräldrarna diskuterat igenom alternativet

och stod bakom beslutet.

– Föräldrarnas engagemang och delaktighet i skolan är en stor styrka, säger Henrik Caesar, rektor.

Sammanlagt finns det drygt 50 elever från förskola

till årskurs 3 från Eneryda och Liatorp. Under del

av läsåret 2011–2012 går alla barnen i Eneryda

medan skolan i Liatorp renoveras och byggs till.

Man beräknar att flytta tillbaka till Liatorp vårterminen

2012.

– Den här lösningen är ett resultat av ett fantastiskt

samarbete mellan föräldraföreningen och

skolan. Två riktigt små skolor hade varit sårbart.

En gemensam skola står starkare ur alla synvinklar,

anser Henrik Caesar.

Inte bara föräldrarna är delaktiga

i skolans verksamhet. Även om

barnen är små, så är de får de vara med och säga

sitt och man lyssnar på dem.

Nu förblir den sammanslagna skolan

en liten skola där alla känner alla.

Ändå är den tillräckligt stor för att

kunna göra satsningar på pedagogiken.

Skolans närhet till naturen

används för att skapa en lärande

miljö som stärker barnen inför

resten av livet. Naturen används

som lärosal, där barnen kan lära sig

matematik till exempel genom att räkna

kottar.

– Vi vill fostra barn som kan, vill och vågar,

säger Henrik Caesar.

Gemensamt för skolorna i Diö och i Eneryda är

att skolan har utvecklat en samlad skoldag, som

innebär att Fritids kommer in med aktiviteter mitt

på dagen. Med hjälp av ett avbrott för en annan

typ av aktiviteter blir det lättare att lära sig under

resten av dagen.


”Sammanslagningen är bra”

Jonas Andersson är pappa till Nellie som går i förskoleklass

i Eneryda. De är nöjda med att skolorna i Eneryda

och Liatorp har slagits samman.

– Det gör att skolan blir tillräckligt stor för att kunna

fungera bra. Vi som föräldrar tycker att det här är den

bästa lösningen, säger han.

– Nellie har även gått på förskolan här och övergången

till förskoleklass har varit mycket enkel. Det var bara att

byta korridor. Och alla kompisarna var kvar.

– Det har varit en trygghet både för Nellie och för oss

föräldrar. När det blir dags att flytta till skolan i Liatorp

vet vi också att Nellies kompisar följer med.

Nellie med pappa Jonas


montessori | F–5

Montessori – en skola som växer

På Montessori skolan får eleverna möjlighet att arbeta i långa oavbrutna arbetspass. Undervisningen utgår

från elevens behov och intressen. Eleverna arbetar efter frihet under ansvar. Här har både föräldrar och barn

inflytande över undervisningen.

Maria Montessori var en italiensk läkare och pedagog

som för över 100 år sedan utvecklade en egen

pedagogik som byggde på hennes observationer av

hur barn lär sig. Iaktagelserna gäller ännu, 100 år

senare, även om den praktiska pedagogiken vidareutvecklats

för en ny modern tid.

– Pedagogiken fungerar även 2011 år

i Älmhult. De vanliga skolorna har

genom åren tagit efter en hel del

från Montessoripedagogiken. Vi

är den enda skola i Älmhult som

bygger på en helt egen pedagogik,

konstaterar Elisabeth Lindén som

är rektor för Montessorriskolan i

Älmhult.

Stor vikt läggs vid elevernas hälsa.

Här finns elevhälsoteam med olika kompetenser.

Elever och föräldrar kan känna en trygghet

i att många vuxna på skolan ser eleverna.

sedan anpassas efter elevernas behov.

• Klasserna och undervisningen är åldersblandade.

• Läraren avbryter aldrig när en elev är koncentrerad

och arbetar.

• Eleverna är fria i valet av arbetsplats.

• Det är ofta öppet mellan de olika klassrummen

där eleverna, där eleverna kan hämta det

Montessorimaterial de ska arbeta med.

• Undervisningen utgår från helheten

för att senare gå in på detaljerna.

• Barnen ska känna att de arbetar för sin egen

skull – inte för någon annan.

– I nuläget har vi en Montessori-inspirerad skola. I

framtiden är målsättningen en auktoriserad skola.

Det innebär att vi då uppfyller kvalitetskraven hos

Svenska Montessori-förbundet. Vi har kommit

långt på den vägen, och det innebär bland annat

att lärarna har Montessoriutbildning, säger Elisabeth

Lindén.

Vad är det då som skiljer Montesssoripedagiken

från annan undervisning?

• Mycket material tillverkas av läraren för att


”Bra med närhet till lärarna”

– Här finns en bra närhet mellan elever, föräldrar och

lärare. Det går snabbt att få information och det är lätt

att få insyn.

Det säger Tobias Svensson och Annette Axelsson

som med barnen Klara, Frida och Axel har valt Montessoriskolan

– och det är de nöjda med.

Annette är med i skolans självförvaltningsorgan, SFO.

Det ger ytterligare möjligheter att påverka skolan. Det

finns också en föräldraförening.

– Att vi valde Montessori berodde mest på här finns en

tydlig pedagogisk idé. Vi tycker att det är bra att barnen

får arbeta individuellt och att de samtidigt har möjlighet

att arbeta över årskursgränserna, säger Annette.

Barnen håller med:

– Vi lär oss mer eftersom vi samarbetar med andra

barn, säger Klara.

– Jag tycker att det är bra att jag kan välja själv vad

jag ska göra varje vecka, säger Axel.

Axel, Klara och Frida med

föräldrarna Tobias och Annette


Pjätteryds skola | F–2

Pjätteryds naturprofil erbjuds till fler barn

I höst får skolan i Pjätteryd en naturprofil. Barn från Älmhult erbjuds också att skjutsas till Pjätteryd för

att få lära sig mer med hjälp av naturen.

– Barn lär sig mer när de är ute mycket, använder alla sina sinnen och kroppen, säger Cecilia Winberg,

utomhuspedagog.

I Pjätteryds skola finns i dag cirka 20 elever. Det

är egentligen för lite för att driva en skola. Därför

görs nu en satsning på att ge skolan en naturprofil

och samtidigt försöka intressera barn och föräldrar

från Älmhult. Det kommer att erbjudas skolskjuts

till Pjätteryd. Om något år hoppas man att här ska

vara dubbelt så många elever.

Det unika med denna naturprofil är att mycket

av verksamheten kommer att bedrivas utomhus.

– Eleverna kommer att arbeta med alla sina sinnen

så att de får personliga och konkreta erfarenheter.

Genom att ta ut våra elever i olika miljöer kan vi

förstärka skolans olika ämnen och teman i jämförelse

med traditionell undervisning, berättar

Cecilia Winberg.

– Vi kommer bland annat att arbeta

med experiment, dramatiseringar,

pedagogiska lekar, naturvetenskapliga

begrepp, hantverk, fakta och

reflekterande diskussioner som

knyter upplevelser till kunskap.

Det finns forskning som visar

att barnen lär sig mer och bättre

när de rör sig och använder alla sina

sinnan.

– Att lära med handen, att gripa

för att begripa är viktigt för oss, säger Cecilia

Winberg.

Pedagogerna i Pjätteryds skola kommer att

använda sig av alla naturens möjligheter i undervisningen.

Förutsättningarna är goda med naturen

inpå knutarna.

– Vi vill att barnen som går här ska få en livslång

relation till naturen. Naturen ska bli en självklar

miljö som eleverna känner sig trygga i och samtidigt

vill värna om, säger Cecilia Winberg.

Att vara mycket ute gynnar också hälsa,

motorisk utveckling och koncentrationsförmåga.

Dessutom är det roligt.

Cecilia Winberg betonar att uteprofilen

inte kommer att drivas

utan hänsyn till väder och vind.

– Vi kommer inte på något

sätt vara fanatiska, vilket innebär

att vi naturligtvis kommer att vara

ute mer på sommarhalvåret än på

vinterhalvåret. Och vi ska definitivt inte

utesluta den viktiga läs- och skrivinlärningen i

vår uteverksamhet. Barnen som går här ska lära sig

minst lika mycket om till exempel matematik som

barn i en traditionell skola, säger Cecilia Winberg.

Pjätteryds skola har också goda resurser för

undervisning inomhus med gymnastiksal, träslöjdsal

och bibliotek.


”Roligt att man satsar här”

Stina Bergkvist har ett barn i förskoleklass och ett barn

på förskolan i Pjätteryd. Hon tycker att det är bra att man

satsar på att ge skolan i Pjätteryd en naturprofil.

– Det är roligt att man satsar här och det är bra att

man har inriktning på naturen. Jag tror att det kommer

att bli ännu viktigare i framtiden att lära sig att tänka på

miljön och få en känsla för naturen. Det är också viktigt

att det kommer fler barn hit, säger hon.

Stina Bergkvist tycker att det fungerar bra att vara förälder

i skolan i Pjätteryd.

– Det är en väldigt okomplicerad kontakt med skolan

och vi föräldrar har en väldigt bra kontakt och hjälper

varandra. Jag reser mycket i mitt jobb och om jag skulle

bli försenad går det bra att ringa till någon annan förälder

som hämtar hem våra barn, berättar hon.

Artur och Elisa

med mamma Stina


Ryfors skola | F–5

Skolan är en viktig del av samhället

Ryfors skola är en viktig del av samhället. Här ordnas en rad aktiviteter tillsammans med till exempel hembygdsföreningen.

Här fostras barnen till ansvarsfulla samhällsmedborgare med stor respekt för naturen.

Gunnel Förander är full av entusiasm efter många

år som lärare i Ryfors skola.

– Det är fortfarande lika roligt att visa nya

elever runt i naturen här runt skolan som äng,

åker, skog och våtmarker. Här finns alla

biotoper och det är en viktig uppgift

att lära barnen att förstå samspelet

mellan människan och naturen,

säger hon.

Hon berättar om hur hon

när skolan börjar tar med nya

elever ner till ån och genom att

bada tillsammans låter dem lära

känna vattenkraft i verkligheten.

Närheten till naturen runt skolan

utnyttjas maximalt.

– Det leder till att barnen här lär sig

att tycka om att vara ute i naturen. Här vill de

flesta verkligen vara ute så mycket som möjligt.

Det finns en enorm upptäckarglädje hos barnen,

berättar Gunnel Förander.

Hösten 2011 flyttar eleverna i årskurs 6 – 9 in till

Gemö/Linnéskolan i Älmhult. Det innebär att

antalet elever minskar från cirka 140 till drygt 60 i

Ryfors. Samtidigt tas tillfället i akt att utveckla en

ny läs- och språkprofil.

– Vi har ett fantastiskt bibliotek och planerar

att utveckla det ytterligare genom att ge skolan

en språkprofil med fokus på det svenska

språket, säger Susanne Olofsson, vikarierande

rektor på Ryfors skola. Om

du kan läsa och förstå, har du

också de bästa förutsättningarna

för att nå målen.

En ny vision har tagits fram

för skolan inför övergången till att bli en mindre

skola. Den handlar om kunskap, ömsesidighet och

trygghet och är en sammanfattning av vad skolan

vill vara.

Ryfors skola erbjuder eleverna lugn, harmoni

och trygghet. Vuxna och barn känner varandra

och bryr sig om varandra. Vaktmästaren Mårten

Berggren har också jobbat här i många år och har

en viktig roll för att skolan ska kunna erbjuda elevvård

av högsta klass.

Gunnel Förander visar en klippbok som skildrar

aktiviteter från Ryfors skola under många år.

– I samarbete med bland annat hembygdsföreningen

för vi historien vidare. Barnen lär sig att

förstå ortens historia och det ligger en trygghet i

det, säger hon.

Även om allt verkar vara en idyll i Ryfors så

finns det också en tydlighet med vilka förväntningar

som finns på alla, elever och vuxna, som arbetar

i skolan.

– Precis som barn och föräldrar ska ha höga

förväntningar på skolan har vi höga förväntningar

på våra elever. Detta är viktigt för att eleverna ska

få goda resultat i skolan.


”Föräldraföreningen har en viktig roll”

Mattias Nilsson har varit aktiv i föräldraföreningen

under en stor del av åren när hans två barn har gått där.

– Det är en oerhört väl fungerande föräldraföreningen

och samarbetet med skolan fungerar bra. Vi ordnar

aktiviteter för barnen. Vi har möjlighet att påverka

miljön både inne och ut och vi har till och med möjlighet

att påverka de pedagogiska idéerna, berättar han.

Skolan och föräldraföreningen har en viktig roll för

hela Ryfors.

– Vi har ett nära samarbete för att föra kulturarvet vidare

här i Ryfors, men också för att se till att barnen får göra

utflykter till Älmhult och erbjuda barnen det som inte

finns här, säger Mattias Nilsson.

Föräldraföreningen ställer upp med bidrag till

resorna, ett sätt att se till att alla kan följa med på allt.

– Det känns tryggt att ha sina barn i den här skolan.

Den är överblickbar och barnen umgås över åldrarna,

anser Mattias Nilsson.

Föräldern Mattias


Klöxhultsskolan | F–9

Här har alla elever en egen skog

Vi har en egen skog. Lärarna är bra på att förklara och är rättvisa. Vi känner oss trygga i skolan.

Det är tre saker som återkommer när eleverna vid Köxhultskolan berättar om sin skola.

Fem elever från olika klasser sitter tillsammans och

diskuterar sin skola. Skogen återkommer som en

stor fördel.

– Vi kan bygga kojor på rasterna om vi vill,

berättar de.

Allra mest talar de om lärarnas förmåga att

förklara tydligt och enkelt så att alla förstår. Och

om att det här är en skola där alla bedöms rättvist.

Även om skolan har drygt 500 elever känner

de att den är lagom stor och trygg.

– Vi har matriser som ett sätt

att bedöma vårt arbete. I början

kändes det lite krångligt, men nu när vi har vant

oss fungerar det jättebra.

– Eleverna ska vara delaktiga och ska

veta att de lär sig saker, anser Jessica

Jönsson och Lotta Ingvarsson

som är rektorer på Klöxhultsskolan.

– Våra utomhusaktiviteter

stannar inte vid den närmaste

omgivningen. Vi utnyttjar dagligen

närliggande område kring

Klöxhultsspåren i vår undervisning

genom bland annat äventyrspedagogik

och utomhusmatematik, berättar de.

Ett av skolans verkliga flaggskepp är fritidslägret

då verksamheten flyttas ut till Bökhult under

två veckor i juni.

– Klöxhultsskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor

och ser det som något som genomsyrar

all verksamhet, säger Jessica Jönsson.

En annan del av att lära för livet är utbildningen

av elever till skyddsombud på skolan. Skolan

fortsättning på nästa uppslag >>


”Snabb och ärlig kontakt med lärarna”

Pernilla Jonsson är mamma till Linn, elev i årskurs 3.

– Något av det bästa med den här skolan är kontakten

med personalen. Dialogen är rak och ärlig. Dessutom

är lärarna väldigt snabba med återkopplingen. Det

känns väldigt professionellt både när det gäller små och

stora frågor, säger Pernilla Jonsson.

En annan sak som hon är nöjd med är att skola och

fritidshem är integrerat.

– Skolan har ett samlat verksamhetsansvar för hela

dagen. Det betyder att det räcker med en kontakt för att

jag ska veta vad som händer oavsett om något inträffar

under skoltid eller under tiden på fritids, säger hon.

Linn Jonsson är också nöjd med sin skola.

– Alla lärare är väldigt hjälpsamma. Och de är väldigt

tydliga och förklarar så att vi förstår. En sak som jag gillar

är att vi har ett ämne som kallas Livsviktigt. Där får vi tala

om hur man ska vara mot varandra och det har gjort att

alla har blivit bättre på att lyssna, säger Linn.

Linn med mamma Pernilla


forts. Klöxhultsskolan

>>

uppmuntrar elevernas engagemang

och delaktighet genom

elevråd, biblioteksråd, kostråd och

Klöxhultsskolans IF.

– Det bidrar också till att eleverna

får inflytande och tar ansvar för vår gemensamma

skola, säger Lotta Ingvarsson.

Klöxhultsskolan har ansvar för kommunens

särskola. Särskolan är en del av hela skolan och

har ett fördjupat samarbete med en avdelning på

skolan.

Under 2011 och 2012 arbetar både grundskola

och särskola med att utveckla förmågor som främjar

entreprenörskap. En sida av det är elevernas

webbtidning som nu förnyas,

– Vi kommer även att ha en satsning på internationellt

arbete i olika former. Eleverna kommer

att få möjlighet att framträda och redovisa sina

kunskaper och färdigheter på olika sätt, säger

Jessica Jönsson.

”Det märks att lärarna tycker om barn”

Tanja Gannon och hennes dotter Elna bor i norra Skåne,

men har valt att Elna ska gå på särskolan i Älmhult.

– Jag arbetar i Älmhult, men framför allt är det en

fantastisk skola. Lärarna är omtänksamma och hängivna.

Det märks att de tycker om barn. Det är också bra att

särskolan är integrerad med Klöxhultskolan. Barnen på

särskolan får träffa andra barn och barnen på Klöxhultskolan

får träffa särskolebarnen, säger Tanja Gannon.

Elna går på habilitering i Hässleholm och det fungerar

också bra för familjen. Kontakten mellan skolan och

habiliteringen fungerar perfekt.

Och Elna är också nöjd med att gå i skolan här.

– Alla är snälla mot mig. Det är roligt att gå i skolan

och det roligaste är matte, säger hon.

Elna med mamma Tanja


Elevröster från Älmhults skolor

Amelia Engblom,

årskurs 4:

– Jag gillar verkligen

skolan. Särskilt gillar jag

matte och bild, matte

för att jag gillar att lösa

grejer och bild för att jag gillar

att rita. När jag blir vuxen ska jag bli designer med

inriktning på kläder. Här i skolan trivs jag också med

kompisar och lärare. Jag kan faktiskt inte komma på

något dåligt här på skolan.

David Stankovski,

årskurs 9:

– Jag har snart gått

mina nio år här och det

känns både lite trist och

lite skönt att lämna skolan.

Det har varit en rolig skola att

gå på med många bra kompisar. Lärarna har också

varit bra och jag har lärt mig mycket och känner mig

väl förberedd för gymnasieskolan. På fritiden spelar

jag hockey och det har gått bra att kombinera.

Truls Andersson,

årskurs 1:

– Jag tycker att det är

bra att jag har samma

kompisar här som i

förskolan. Och det är roligt

att lära sig mycket, matte och

att läsa och skriva. Nu kan jag läsa böcker för min lilla

syster på kvällarna.

Nils Winnerholt,

årskurs 5:

– Jag trivs i skolan, mest

för att mina klasskamrater

är så snälla mot varandra.

Jag tycker att lärarna är

rättvisa och bra. Det är alltid lätt

att få hjälp. Och jag tycker att det är bra att jag som är

bra på svenska kan få lite svårare uppgifter.

Karl Ringefelt,

årskurs 3:

– Jag tycker att det här

är en bra skola med

fin miljö och bra lärare.

Jag lär mig mycket. Matte

är särskilt roligt eftersom jag

gillar att klura ut saker. Idrott är kul också. Jag spelar

innebandy och fotboll i skolan och tennis på fritiden.

Det enda jag inte gillar i skolan är att vi så ofta får

soppa till lunch.

Helen Berhane,

årskurs 7:

– Jag har trivts jättebra

under hela tiden jag har

gått i skolan. Stämningen

är bra i klassen och i

hela skolan. Alla talar med alla.

Cafét gör mycket till den goda stämningen.

– Lärarna och undervisningen är bra. Det har blivit lite

svårare läxor med åren, men det är gör också att jag

lär mig mer och mer.

Emma Grönwall,

årskurs 3:

Ryfors är en bra skola

där vi får vara ute väldigt

mycket och kasta

snöboll och bygga kojor.

Jag tycker att lärarna är bra på

att förklara så att jag förstår. De roligaste ämnena är

matte för att det är en utmaning och slöjd för att det

något helt annorlunda som bryter av skoldagen.


Produktion: . Foto: Mats Samuelsson. Tryck: Notitium, 2011.

Skolförteckning

Namn årskurser Rektor telefon (0476-)

Diö skola F-9 Henric Caesar 550 04

Gemö-/Linnéskolan F-5 Pernilla Pettersson 550 23 Linné

Häradsbäck skola 6-9 Göran Johansson 551 87 Gemö

F Elisabet Lindén 555 06

The International School Vivien Björnestrand 554 95

Klöxhultsskolan F-5 Jessica Jönsson 555 04

6-9 Lotta Ingvarsson 554 69

Särskolan F-9 Jessica Jönsson 555 04

Liatorps skola F-3 Henric Caesar 550 04

Montessori F-5 Elisabet Lindén 555 06

Pjätteryds skola F-3 Susanne Olofsson 551 32

Ryfors skola F-5 Susanne Olofsson 551 32

Utbildningsförvaltningen, telefon 0476-551 85 | E-post: utbildning@almhult.se | www.almhult.se

Överraskande Älmhult – internationellt & nära

More magazines by this user
Similar magazines