Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun

Innehållsförteckning 

sid sid 

Organisation 1 

1. Allmänt om översiktsplanering 1 – 6 6. Näringsliv 34 - 37 

2. Miljö- och riskfaktorer 7 – 12 7. Kommunikationer 38 - 41 

3. Naturmark och vattenområden 13 – 17 8. Vatten och avlopp 42 - 43 

4. Markanvändningen i församlingarna och dess 18 – 21 9. Avfall 44 - 45 

orter, allmänt 10. Energi 46 - 49 

5. Markanvändningen i respektive församling 11. Kulturmiljö, fritid och turism 50 - 54 

och dess ort/-er 12. Beredskapsplanering 55 - 56 

• Göteryds församling 22 – 23 13. Mellankommunalt samarbete 57 - 59 

• Pjätteryds församling 24 14. Riksintressen 60 - 63 

• Hallaryds församling 25 

• Härlunda församling 26 - 27 

• Virestads församling 28 - 29 

• Stenbrohults församling 30 - 31 

• Älmhults församling 32 – 33 

Bilagor: 

1. Göteryd 7. Eneryda 13. Täkter,skyddsområden för vattentäkt, 

2. Delary 8. Liatorp fornlämningsyta, kulturreservat 

3. Pjätteryd 9. Diö 14. Utredningsområden för framtida bostäder 

4. Hallaryd 10. Älmhult (helårs- och/eller fritids) 

5. Härlunda 11. Riksintressen 15. Flygplatsen Älmhult/Möckeln 

6. Virestad 12. Naturvårdsprogram, naturreservat, 16. Potentiella uttagsområden för dricksvattenförsörjning 

biotopskydd, byggnadsminne, naturminne 17. Utdrag ur SGU:s karta över grundvattnet i Kronobergs 

län 

18. Underlagsmateriel 

Anm. Revideringar som utförts med anledning av synpunkter från samrådet är redovisade med kursiv stil 

Revideringar som utförts med anledning av synpunkter från samrådet är redovisade med kursiv stil jämte heldragen linje

Översiktsplan för Älmhults kommun 2006 

Organisation för arbetet med förslag till ny översiktsplan 

Organisationen för arbetet med översiktsplanen har varit följande: 

Beslutsgrupp Kommunstyrelsen och miljö- och 

byggnämndens presidium 

Styrgrupp Kommunstyrelsens presidium 

Ansvariga tjänstemän Bo Bergsjö med biträde av Ylva 

Pershaf och Torsten Lindow 

Anm. Ylva Pershaf har ersatts av Mathias Karlsson 

1. Allmänt om översiktsplanering 

Gällande plan 

Kommunens nu gällande Översiktsplan för Älmhults kommun antogs 

av kommunfullmäktige 1992-02-03. Fördjupade översiktsplaner 

har år 1996 tagits fram för Liatorp och Diö/Dihult men inte blivit 

antagna. Kommunstyrelsen beslöt 2001-11-06 att godkänna förslaget 

till hur arbetet med nya översiktsplanen ska organiseras. Kommunstyrelsen 

beslöt 2002-11-05 att till kommunfullmäktige överlämna 

rapporten ”Översiktsplan Älmhult – Framtiden i Älmhults kommun”. 

Kommunfullmäktige har 2002-11-11, § 149, godkänt rapporten. 

Målsättningen med det pågående arbetet är att förslag till översiktsplan 

ska läggas fram till kommunfullmäktige för beslut under 

nuvarande mandatperiod (2003-2006). 

Översiktsplanens syfte och innehåll 

En översiktsplan är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna 

intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram, 

som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen 

i kommunens olika delar och visar vad kommuninnevånarna 

kan vänta sig i framtiden. 

Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut. Den är inte 

rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom 

förankring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. 

Översiktsplanen är också en överenskommelse mellan stat och 

kommun om hur värden av nationellt slag ska beaktas och tas till 

vara. 

1

Lagstadgat innehåll 

Översiktsplanen skall enligt planoch bygglagen redovisa följande: 

• Allmänna intressen enligt 2 kap som bör beaktas vid beslut 

om användningen av mark- och vattenområden. Särskilt skall 

riksintressen beaktas. 

• Miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen 

av mark- och vattenområden. 

• Redovisning av grunddragen om avsedd användningen av 

mark- och vattenområden. 

• Kommunens syn på hur den bebyggda miljön skall utvecklas 

och bevaras. 

• Hur kommunen tänker tillgodose de redovisade riksintressena 

och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. 

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas 

utan svårighet. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. 

Historisk utveckling 

Älmhults köping bildades år 1901 och fungerade som administrativ 

enhet under 70 år. Under denna period ökade befolkningen från 900 

personer till 6 514 personer år 1970. Under sina första 30 år präglades 

köpingens utveckling av järnvägen för att under den senare delen 

av perioden starkt påverkats av IKEA:s utveckling. 

Under 1800- talet var Virestads församling en av länets största församlingar 

med omkring 5 000 invånare, vilket kan förklaras av de 

goda förutsättningarna för jordbruk i bygden. Förhållandena har i 

viss omfattning varit likartade för Stenbrohult, Göteryd och Hallaryd 

församlingar. Pjätteryd och Härlunda församlingar har mer präglats 

av det kombinerade jordoch skogsbruket och har haft en något lägre 

befolkningsutveckling. 

Delary och Diö har sin grund i bruksindustri från 1700- talet. 

Utöver Älmhult var Diö, Liatorp och Eneryda viktiga stationsorter 

och utvecklades i takt med järnvägens betydelse. 

Vissa orter kom aldrig vidare från jordbruk till industri och har därigenom 

haft en dålig utveckling befolkningsmässigt men är numera 

relativt stabila i sina befolkningstal. Detta gäller främst Virestad och 

Göteryd. 

Älmhult, Diö, Häradsbäck, Liatorp och Eneryda är orter som utvecklade 

många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. 

Tjänstenäringen i form av konstruktion, banker, handel och liknande 

har främst utvecklats i centralorten Älmhult. 

Nulägesbeskrivning av Älmhults kommun 

Älmhults kommun bildades år 1971 genom sammanläggning av 

Älmhults köping, Göteryds kommun, Virestads kommun, Stenbrohults 

kommun och den del av Ryds köping som var Härlunda församling. 

Folkmängden i den nybildade kommunen uppgick till 

15 289 invånare. Kommunens hittills största folkmängd räknades år 

1991 och uppgick då till 16 049. Kommunens folkmängd uppgick 

2006-12-31 till 15 368. 

Angränsande kommuner är Markaryd, Osby, Olofström, Tingsryd, 

Alvesta och Ljungby. 

2

Kommunen har en relativt väl utbyggd infrastruktur där södra stambanan 

och riksväg 23 genomkorsar kommunen i nord-sydlig riktning. 

Länsväg 120 i öst-västlig riktning är också en viktig transportlänk. 

Kombiterminalen är en av de största i landet. 

IKEA:s betydelse för kommunens utveckling kan inte nog överskattas 

och IKEA tillsammans med det för övrigt väl differentierade näringslivet 

har varit grundläggande för kommunens utveckling. 

Närheten till Öresundsregionen skapar både in- och utpendling, där 

inte minst tågen har stor betydelse. 

Kommunen är rik på sjöar och vattendrag, vilket skapar förutsättningar 

för bra boendemiljöer. 

Älmhults kommun och framtiden 

I mitten av 1980- talet lät kommunen genomföra en omvärldsstudie. 

I denna studie beskrevs: 

• ”Sektorsvisa” omvärldsbilder 

• Ny regional omvärldsbild 

• Kommunernas och hushållens nya lokala omvärldsvillkor 

Äger de slutsatser som drogs i denna studie giltighet även idag och 

passar de även in vid bedömning av framtiden för Älmhults kommun? 

Generellt sett befinner vi oss i en stark förändringstakt, vilket inte i 

sig är något nytt. Den omfattande internationaliseringen och den så 

kallad globaliseringen har inte tidigare påverkat oss i motsvarande 

utsträckning. Hur bra är vi idag på att analysera den påverkan detta 

kan ha på vår kommun? I Kommunplan 2000-2010, antagen av 

kommunfullmäktige 2001-02-28, ingår en omvärldsanalys som analyserar 

följande områden: 

• Internationalisering 

• Arbetskraftrörlighet 

• Regionalisering 

• EMU 

• Utveckling av skattebaser 

• Riktlinjer för planeringen 

För fortsatt utveckling är det viktigt att se de hotbilder som finns 

men samtidigt inte låta sig bli uppgiven utan ha en beredskap för de 

snabba förändringar som kommunen står inför. 

Nedan anges några exempel på framgångsfaktorer för en kommun: 

• Ett starkt och differentierat näringsliv 

• En utvecklad infrastruktur 

• Tillgång till kvalificerad utbildning inom närområdet 

• En utvecklad samverkan med andra kommuner och regioner 

• Tillgången till attraktiva och alternativa boendemiljöer 

• Ökad service på landsbygden 

IKEA:s fortsatta utveckling tillsammans med ett starkt näringsliv 

inom kommunen ger förutsättningar för en stark kommun. 

En ökad tillgänglighet till tågtrafiken, en utveckling av kombiterminalen 

samt förbättrad standard på både huvudvägnätet och det mindre 

vägnätet skapar förutsättningar för bättre person- och godstransporter. 

En samverkan med universitet, högskolor och företag ger förutsättningar 

för att få kvalificerade utbildningar förlagda till kommunen. 

3

Kommunerna och de regionala organen är viktiga aktörer i tillväxtarbetet. 

Bland annat har Länsstyrelsen på uppdrag av regeringen 

tagit fram Tillväxtprogram Kronoberg, där den övergripande målsättningen 

kan sammanfattas på följande sätt: 

”Bidra till hållbar tillväxt i konkurrenskraftiga och lönsamma företag, 

som kan erbjuda bra jobb och karriärmöjligheter för såväl kvinnor 

som män.” 

Kronobergs Regionala Utvecklingsstrategi (KRUS) är ett program 

som syftar till ökat samarbete mellan bland annat offentliga myndigheter 

och näringslivsorgan. Det skall ge större utbyte av de offentliga 

regionalpolitiska medlen. 

Engagemanget i Entreprenörsregionen är ett exempel på samverkan 

mellan kommuner. 

Tillgången till attraktiva och alternativa boendeformer och boendelägen 

är en av framtidsfrågorna för kommunen. Begreppet attraktiva 

boendemiljöer kan till exempel vara närheten till vatten eller möjligheten 

att förvärva en så kallad hästgård. Lägen t ex i anslutning till 

sjön Möckeln uppfattas generellt som attraktiva. Med hänsyn till 

bland annat de riksintressen som gäller för Möckelnområdet krävs en 

ingående analys av förutsättningarna för exploatering. Detta kan 

göras i form av en fördjupad översiktsplan för området. Ytterligare 

exempel på framtidsfrågor för kommunen är trafikstrukturen för 

Älmhults tätort och utvecklingsmöjligheterna för kombiterminalen. 

En långsiktigt hållbar kommun 

En av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar kommun 

är att bidra till att den fysiska miljön utvecklas i positiv riktning. 

God fysisk miljö. 

Riksdagen har antagit följande 16 nationella miljömål: 

* Begränsad klimatpåverkan * Grundvatten av god kvalité 

* Frisk luft * Hav i balans, levande kust och 

* Bara naturlig försurning skärgård 

* Giftfri miljö * Myllrande våtmarker 

* Skyddande ozonskikt * Levande skogar 

* Säker strålmiljö * Rikt odlingslandskap 

* Ingen övergödning * Storslagen fjällmiljö 

* Levande sjöar och vattendrag * God bebyggd miljö 

* Ett rikt växt- och djurliv 

Miljökvalitetsmålen anger vad en generation ska uppnå i olika miljöavseenden. 

Länsstyrelsen har regionalt anpassat, preciserat och 

konkretiserat de nationella miljökvalitetsmålen, vilket resulterat i 

Regionala miljömål. De fastställdes av Länsstyrelsens styrelse den 

16 december 2002. 

Länsstyrelsens styrelse har 2006-12-20 antagit reviderade Regionala 

miljömål för Kronobergs län 2007-2010. 

Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 2006-02-07 beslutat hur 

arbetet med de lokala miljömålen ska bedrivas. 

Miljöbalken (SFS 2003:778) 

Bestämmelserna i miljöbalken (MB) syftar till att gynna en hållbar 

utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer 

får leva i en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på 

insikten att naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att för- 

4

ändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta 

naturen väl. 

Miljöbalken ska tillämpas så att 

1. den biologiska mångfalden bevaras 

2. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från 

ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt 

långsiktigt god hushållning tryggas 

3. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning 

med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp 

uppnås 

4. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter 

oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan 

påverkan 

5. värdefulla naturoch kulturmiljöer skyddas och vårdas 

Kommunala visioner och handlingsprogram 

Kommunplan 2000-2010 innehåller följande vision: 

”Älmhults kommuns övergripande mål är att på demokratins, valmöjlighetens, 

jämställdhetens och gemenskapens grund på bästa 

sätt tillgodose invånarnas behov av social, miljömässig och ekonomisk 

trygghet samt aktiva deltagande i samhällslivet.” 

Kommunplanen upptar följande riktlinjer för planeringen: 

• Öresundsregionen ligger i kommunens relativa närhet. Blir 

tillväxttakten i denna region den förväntade finns risk att 

omkringliggande områden åderlåts på arbetskraft och investeringar. 

I skenet av detta måste Älmhults kommun föra en 

aktiv politik i syfte att förhindra en sådan utveckling. Engagemanget 

i Entreprenörsregionen är exempel på sådan politik. 

• Närheten till Öresundsregionen kan å andra sidan rätt utnyttjat 

medföra positiva effekter för Älmhults kommun. Tillväxteffekterna 

i Öresundsregionen kan ”spilla över” till omkringliggande 

områden. Genom att föra en framgångsrik näringslivspolitik 

kan Älmhults kommun få ekonomisk draghjälp. 

• Den möjliga utvecklingen av skattebaserna som kan ses är 

bekymmersam ur Älmhults kommuns synvinkel. Kompensation 

för ökade kommunala kostnader inom vissa områden är 

ingen självklarhet. Tvärtom kan på lång sikt de statliga bidragen 

komma att minska. Ett ökat beroende av kommunens 

egna inkomstkällor, kommunalskatten och olika avgifter, 

uppstår därmed. 

Miljöplan 2000, antagen av kommunfullmäktige 2000-06-26, anger 

följande övergripande inriktning: 

”Invånarna i Älmhults kommun ska vara miljömedvetna, tänka och 

handla efter kretsloppsprinciperna och vara benägna att hushålla 

med naturresurser och energi. Grundläggande för miljömedvetna 

människor är även demokrati, jämlikhet, livskvalitet, solidaritet och 

internationellt samarbete.” 

Folkhälsoplan för Älmhults kommun 2004-2007, antagen av 

kommunfullmäktige 2004-03-01, redovisar följande strategi: 

”I Älmhults kommun har vi ett samordnat folkhälsoarbete som bygger 

på långsiktig planering och bred samverkan.” 

5

Planen redovisar också åtaganden för kommunala nämnder och förvaltningar 

samt för andra offentliga organisationer som deltar i folkhälsorådets 

arbete. 

Handikapplanen och Jämställdhetsplanen är exempel på andra 

styrdokument som utgör underlag för den kommunala planeringen. 

Översiktsplanens innehåll och struktur 

Utöver den allmänna delen redovisar planen följande ämnesområden: 

2. Miljö- och riskfaktorer 9. Avfall 

3. Naturmark och vattenområden 10. Energi 

4. Markanvändningen i försam- 11. Kulturmiljö, fritid och 

lingarna och dess ort/-er, allmänt turism 

5. Markanvändningen i respektive 12. Beredskapsplanering 

församling och dess ort/-er 13. Mellan kommunalt sam- 

6. Näringsliv arbete 

7. Kommunikationer 14. Riksintressen 

8. Vatten och avlopp 

Varje ämnesområde, med undantag av Beredskapsplanering och 

Mellankommunalt samarbete, har följande struktur: 

Målsättning Kommunens ställningstaganden 

Nulägesbeskrivning Konsekvenser 

Tillämpbara svenska miljömål Måluppfyllelse 

6

2. Miljö- och riskfaktorer 

Målsättning 

”Att skapa förutsättningar för ett samhälle där riskfaktorerna är minimerade 

och där goda miljöförhållanden prioriteras vid all planläggning 

liksom att människors säkerhet och hälsa främjas genom att 

uppkomsten av olyckor förebyggs.” 

Plan- och bygglagen 

Plan- och bygglagen (PBL) 4 kap 2 § anger följande: ”I översiktsplanen 

skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap och de miljö- 

och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av 

mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen särskilt 

anges.” 

Miljökvalitetsnormer 

Begreppet miljökvalitetsnormer är infört i miljöbalken och är ett 

styrmedel i arbetet med att nå fram till de nationella miljökvalitetsmålen. 

Kap 5 i miljöbalken anger normernas syfte och tillämpning. 

Idag finns det normer angivna för utomhusluft samt för fisk- och 

musselvatten. 

Enligt förordningen 1998:897 om miljökvalitetsnormer, har Naturvårdsverket 

meddelat miljökvalitetsnormer för utomhusluft och med 

avseende på kvävedioxid, svaveldioxid, kväveoxid, bly, PM 10 (partiklar 

med storleken 10 mikrometer), bensen och kolmonooxid. Dessa 

normer gäller fullt ut idag. 

Enligt PBL kap 2 skall vid planering och planläggning miljökvalitetsnormer 

enligt miljöbalken iakttas. Vidare skall enligt PBL kap 12 

länsstyrelsen bland annat pröva kommunens beslut att anta, ändra 

eller upphäva en detaljplan om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 

miljöbalken inte iakttas. 

Enligt förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft 

skall kommunen kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls. 

Sedan år 1986 har i centrala Älmhult utförts luftkvalitetsmätningar i 

samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet AB och inom ramen för 

den så kallade URBAN-mätningen av vinterluften i tätorter i Sverige. 

Mätningarna har varit inriktade på svaveldioxid, sot och kvävedioxid. 

Sedan miljökvalitetsnormer för luft införts skall i stället för 

sot mängden små partiklar PM 10 mätas, det vill säga partiklar 

mindre än 10 mikrometer. Sedan några år görs också veckovisa mätningar 

av flyktiga kolväten (VOC). 

För Älmhults del kan konstateras att luftkvalitén i förhållande till de 

aktuella miljökvalitetsnormerna ligger långt under gränsvärderna för 

kvävedioxid, bly och kolmonoxid. För partiklar visar de första värdena 

att Älmhult ligger över den så kallade utvärderingströskeln och 

att det därmed är krav på fortsatta mätningar. 

Nulägesbeskrivning 

Miljöfarlig verksamhet, allmänt 

Miljöbalken definierar miljöfarlig verksamhet enligt följande: 

1. Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från 

mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller 

grundvatten 

7

2. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt 

som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön 

genom annat utsläpp än som anges i 1 eller genom förorening 

av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 

3. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på sätt 

som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, 

skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning 

eller liknande. 

Inom kommunen finns idag ca 140 anläggningar vilka definieras 

som miljöfarlig verksamhet. Av dessa är 2 A- anläggningar och 29 

B-anläggningar. För A-anläggning svarar Länsstyrelsen för tillsynen 

och för B-anläggning kommunens miljö- och byggnämnd. 

Buller, allmänt 

Buller definieras som oönskat ljud och de främsta alstrarna av buller 

i kommunen idag är vägtrafik, järnvägstrafik, industriell verksamhet, 

skjutbanor och byggarbetsplatser. Även grus- och bergtäkter är anläggningar 

som skapar buller. 

Riksdagen har år 1999 antagit följande riktvärden för trafikbuller 

(väg och järnväg) som normalt inte får överskridas vid nybyggnation 

av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad 

av trafikstruktur 

30 dBA ekvivalentnivå inomhus 55 dBA ekvivalentnivå utomhus 

vid fasad 

45 dBA maximalnivå inomhus 70 dBA maximalnivå vid 

nattetid uteplats i anslutning till fasad 

Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen 

bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 

Förorenade markområden 

Länsstyrelsen har tillsammans med kommunen inventerat förorenade 

markområden och konstaterat att det inom kommunen finns för närvarande 

totalt 57 områden som är förorenade av vilka 33 områden är 

bedömda att ligga inom riskklasserna 2 – 4. Inget område har riskklass 

1. Av de klassade områdena är 11 stycken inom riskklass 2, 14 

stycken inom riskklass 3 och 8 stycken inom riskklass 4. Dessa siffror 

revideras dock regelbundet. Riskklasserna enligt Naturvårdsverkets 

MIFO- modell ger följande: Riskklass 1 innebär att mycket stor 

risk föreligger, riskklass 2 stor risk, riskklass 3 måttlig risk och riskklass 

4 liten risk. Före detta Elme Glasbruk och flertalet sågverk och 

skjutbanor inom kommunen hamnar inom riskklass 2. 

Djuranläggningar 

Inom kommunen finns totalt ca 300 tillsynsobjekt med djurhållning. 

Det största objektet har ca 200 djurenheter och är tillståndspliktigt. 

Två objekt är anmälningspliktiga. Konflikten mellan bebyggelse och 

djuranläggningar bedöms vara ringa, dock förekommer i något fall 

klagomål på lukt i samband med spridning av gödsel. När man planerar 

för ett bostadsområde ”på landet” bör man, även om störningsrisken 

är liten, beakta närheten till djurhållning redan vid 

planläggningen för att förebygga framtida klagomål. 

8

Motorsportbanor 

Inom kommunen finns en motorsportbana nämligen den för rallycross 

i Steningeboda i Virestads församling. Vidare förekommer viss 

spontan motorcrosskörning i Slätthult. Det finns behov av område 

för fritidsaktiviter med särskilda krav. Buller från sådana områden 

måste dock beaktas vid planering av bostadsbebyggelse. 

Skjutbanor 

Inom kommunen finns skjutbanor etablerade på följande platser: 

Göteryd, Eneryda, Virestad (2 banor), Pjätteryd, Liatorp (2 banor), 

Häradsbäck, Åbogen (2 banor) och Slätthult (pistolskyttebana). Buller 

från skjutbanor måste beaktas vid planering av bostadsbebyggelse. 

Vägar 

De viktigaste vägarna i Älmhults kommun är riksväg 23 i nordsydlig 

riktning och länsvägarna 120 och 124 i öst-västlig riktning. 

Riksväg 23:s utflyttning i mitten av 1980- talet har till stor del eliminerat 

genomfartstrafiken i nord-sydlig riktning medan genomfartstrafiken 

på länsväg 120 fortfarande passerar genom Älmhults tätort. 

Trafikbelastningen på Esplanaden i Älmhults centrum uppgår till ca 

8 400 fordon per årsmedeldygn (år 2000) och utgör både miljömässigt 

och trafiksäkerhetsmässigt ett stort problem. Detta gäller inte 

minst den tunga trafiken och transporterna med farligt gods. 

Vägverket Region Sydöst har gjort en ”Utredning av trafikstruktur 

Älmhults tätort”, daterad 2003-01-10. Utredningen redovisar tre olika 

förslag till ny trafikstruktur för Älmhults tätort. 

Järnväg 

Stambanan Malmö – Stockholm passerar genom Älmhults tätort 

samt samhällena Möckeln, Diö-Dihult, Liatorp och Eneryda. På 

stambanan genom kommunen passerar idag ca 120 tåg per dygn. Av 

persontågen gör idag 12 tåg i vardera riktningen uppehåll i Älmhult. 

Dessutom stannar ett X 2000- tåg. 

Stambanan utgör en riskfaktor med väldigt höga konsekvenser, dock 

med låg sannolikhet att en olycka skall inträffa.. Den risk som en 

tågurspårning utgör för sjön Möckelns södra del måste dock beaktas, 

bland annat med hänsyn till att sjön är kommunens vattentäkt. 

Utöver stambanan trafikeras järnvägen Älmhult – Olofström med 

godståg. Antalet tåg idag på banan är 12 per dygn. 

Sedan början av 1990- talet finns en kombiterminal etablerad i den 

södra delen av Älmhults tätort. Terminalen är idag klassad som en 

lokal terminal, men föreslås bli klassad som nationell. 

Tågtrafik förorsakar buller och vibrationer och i de fall korsningarna 

inte är planskilda föreligger olycksrisker. Trafikeringen Älmhult - 

Olofström sker med diesellok liksom anslutningen Älmhults bangård 

– kombiterminalen, vilket medför utsläpp av avgaser. 

Flygplats 

I Älmhults kommun finns flygplatsen Älmhult/Möckeln. I bilaga 15 

redovisas de områden som begränsar byggnadshöjder för att flygsäkerheten 

inte ska äventyras. I en anmälan till miljö- och byggkontoret 

har flygklubben redovisat bullerberäkningar. Enligt dessa blir 

vid normal flygning kring fältet den maximala ljudnivån utomhus vid 

den närmsta bebyggelsen väster om fältet ca 67 dBA. 

9

Magnetfält 

Master och kraftledningar ger upphov till magnetfält. För närvarande 

är inga problem inrapporterade till kommunen men någon inventering 

har inte gjorts. Kommunfullmäktige har 2002-04-29, § 71, beslutat 

uppdra åt kommunstyrelsen att i samband med den pågående revideringen 

av översiktsplanen försöka rita in och samordna placeringen 

av master och ledningar. Syftet är att områden avsätts som är 

strålningsfria eller som har minimal strålning, där personer som är 

särskilt strålningskänsliga kan vistas. Hänsyn till elöverkänslighet 

bör tas inom samma områden. Vidare ska ett samarbete inledas med 

intilliggande kommuner för samordning och gemensam planering av 

dessa områden. Med hänvisning till den osäkerhet som råder kring 

problemställningen bör försiktighetsprincipen tillämpas. 

Länsstyrelsen har inom ramen för miljövårdsarbetet till uppgift att 

följa kunskapsläget om elektromagnetiska fält. Under år 2006 har de 

regionala miljömålen reviderats och uppdaterats. Den tidigare föreslagna 

kartläggningen av elektromagnetiska fält föreslås nu utgå då 

det ännu inte kommit någon svensk standardmetod för mätningar 

och Statens strålskyddsinstitut (SSI) meddelar att den miljöövervakning 

som de bedriver i dagsläget är tillräcklig. 

Gasol 

Inom Älmhults tätort finns en gasoltank som rymmer 80 ton, klassad 

enligt Sevesodirektivet (mindre Seveso). Gasoltanken ligger i nära 

anslutning till stambanan och industriområdet Lillsjön. För anläggningen 

finns en riskanalys upprättad. 

Skred 

Inga utredningar har genomförts beträffande eventuell skredrisk. 

Kommunens räddningstjänst bedömer att det inte finns någon sådan 

risk. 

Dammsäkerhet 

Inom kommunen finns inga kraftverksdammar som är riskklassade, 

varför dammar inte bedöms utgöra någon risk i kommunen. 

Översvämning 

Räddningsverket har nyligen låtit genomföra en översiktlig översvämningskartering 

för Helge å. Karteringen redovisar att några befintliga 

bostadsområden i anslutning till sjön Möckeln löper risk att 

bli översvämmade vid ett 100- årsflöde. Detta gäller också enstaka 

byggnader belägna utmed Helge å. Redovisningen finns på miljöoch 

byggkontoret. 

Radon 

Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har dels redovisat markens 

radonstrålning mätt från flyg, dels redovisat områden med hög 

uranhalt. Av redovisningen framgår att högriskområden för radon 

saknas i princip i hela kommunen med undantag av mindre områden 

i den östra delen av kommunen. Den kommunala vattentäkten i Häradsbäck 

redovisar sådana radonhalter i råvattnet att åtgärder vidtagits 

för reducering av halten. 

Miljö- och byggnämnden har antagit en radonplan för kommunen. 

Planen finns på miljö- och byggkontoret. 

10

Farligt gods 

Ca 120 tåg passerar på stambanan genom kommunen. Av dessa är ca 

60 % klassade för farligt gods och ca 10 % transporterar alltid 

mycket farliga ämnen. Järnvägen passerar utmed sjön Möckeln vid 

dess södra del. Sjön Möckeln är vattentäkt för bland annat Älmhults 

tätort och intaget är placerat i sjöns södra del. Järnvägstransporter 

med farligt gods utgör en risk för vattenförsörjningen. 

Transport av farligt gods på Gotthards gata i Älmhults tätort är en 

risk för bland annat de infiltrationsområden som ingår i Älmhults 

vattentäkt. Restriktioner för transport av farligt gods på gatan bör 

införas. 

Transport av farligt gods på väg 23 bedöms inte utgöra någon påtaglig 

risk med hänvisning till att den har sin sträckning utanför kommunens 

tätorter. Väg 120 med sin sträckning genom Häradsbäck, 

Älmhult och Delary är en risk beträffande farligt gods. Väg 124, som 

har sin sträckning bland annat genom Liatorp, är också en risk för 

farligt gods. 

Gasol- och klortransporter inom Älmhults tätort är en risk. 

Risk- och sårbarhetsanalys 

Risk- och sårbarhetsanalys jämte lednings- och informationsplan 

finns upprättad och antagen. 

Handlingsplan enligt lag om olyckor 

Handlingsplan finns antagen för räddningstjänsten i enlighet med 

gällande lagstiftning. Kommunens övriga verksamheter arbetar med 

att ta fram sådana planer. 

Räddningsverket och kommunen har år 2003 genomfört en 

ledningsanalys av räddningstjänsten i kommunen. 

Riktlinjer 

Magnetfält 

Svenska Elverksföreningen redovisar vilka ungefärliga avstånd som 

behövs mellan olika typer av kraftledningar för att det elektromagnetiska 

fältet som kraftledningen alstrar inte ska överstiga 0,2 mikrotesla.: 

Kraftledning Ungefärligt avstånd 

20 kV 300 A 30 m 

130 kV 350 A 50 m 

400 kV 1200 A 100 – 150 m 

Ovan redovisade avstånd bör utgöra riktlinjer vid bedömning av 

avstånd mellan byggnad och ledning. 

Farligt gods 

Transport av farligt gods sker dels på vägar och gator dels på järnväg. 

Ny bebyggelse närmare än 140 m från transportled för farligt 

gods ska alltid riskbedömas. 

Nya verksamheter med behov av farligt godstransporter bör lokaliseras 

i nära anslutning till transportleder för farligt gods. 

11

Radon 

Miljö- och byggnämndens radonplan ska beaktas vid all nybyggnation. 

Tillämpbara svenska miljömål 

Följande svenska miljökvalitetsmål berör miljö- och riskfaktorer: 

”Frisk luft”, ”Grundvatten av god kvalité”, ”God bebyggd miljö”, 

”Giftfri miljö” och ”Säker strålmiljö”. 

Kommunens ställningstaganden 

• att i största möjliga utsträckning tillämpa gällande riktvärden 

för trafikbuller vid planering av gator, vägar och bebyggelse 

• att vid all planläggning och planändring analysera riskerna 

med förorenade markområden 

• att vid planläggning uppmärksamma och bevaka de eventuella 

risker magnetfält kan innebära och att ha en restriktiv hållning 

till placering av master i anslutning till bostäder och 

publika lokaler 

• att försöka identifiera områden med låg belastning av elektromagnetiska 

fält 

• att verka för att den risk som gasoltank och gasoltransporter 

utgör på sikt elimineras. 

• att verka för att skyddet av kommunens nuvarande vattentäkt 

sjön Möckeln (eventuell framtida reservvattentäkt) stärks 

• att även fortsättningsvis låta genomföra mätningar och beräkningar 

för kontroll av att luftkvalitén i Älmhults tätort 

med god marginal uppfyller miljökvalitetsnormerna för luft 

• att fortlöpande arbeta med kommunens risk- och sårbarhetsanalys 

(ROSA) 

• att verka för att transporter av farligt gods i största möjliga 

utsträckning sker på transportleder där riskerna är små för 

människors hälsa 

Konsekvenser 

Ovan angivna riktlinjer syftar till att stärka skyddet av människors 

hälsa och miljö. Kommunens ställningstaganden innebär att de miljö- 

och riskfaktorer som idag är framträdande på sikt kommer att 

minska vilket också kommer att bidra till att stärka skyddet av människors 

hälsa och miljö. 

Måluppfyllelse 

Kommunens ställningstaganden minskar miljö- och riskfaktorerna i 

kommunen vilket främjar människors hälsa och säkerhet och har en 

direkt koppling till ovan angivna miljökvalitetsmål. 

12

3. Naturmark och vattenområden 

Målsättning 

”Att i största möjliga utsträckning bevara mångfalden och variationen 

i landskapet samt att begränsa påverkan på sjöar och vattendrag 

genom att bland annat minska läckaget av näringsämnen.” 


Allmänt 

Miljöbalken 3 kap innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning 

med mark- och vattenområden. Kap 3 anger bland annat att 

mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för 

vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och 

läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning 

som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 

Kommunen har delegation på att lämna dispens för anläggningar och 

bebyggelse inom strandskyddet. 

Riksintressen 

Inom kommunen finns 10 områden som är riksintressen för naturvård 

och 14 natura 2000- områden. Områdena är beskrivna i del 14. 

Riksintressen och redovisade i bilaga 11. 

Stora opåverkade områden 

Enligt miljöbalken 3 kap 2 § ska stora mark- och vattenområden som 

inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller 

andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som 

påtagligt kan påverka områdets karaktär. 

Naturreservat 

Enligt miljöbalken 7 kap 4 § får ett mark- eller vattenområde av 

länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att 

bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer 

eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som 

behövs för att skydda, återställa, eller nyskapa värdefulla naturmiljöer 

eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som 

naturreservat. I beslut om att bilda naturreservat skall bland annat 

anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden 

som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud 

mot bebyggelse, uppförande av stängsel mm. 

Inom kommunen finns följande naturreservat: 

Höö Vakö myr 

Taxås Siggaboda 

Kronan 

Natura 2000- området Tångarne och områden i och i anslutning till 

Stenbrohults kyrkby är utredningsområden för naturreservat. 

Stenbrohults prästgård har varit ett interimistiskt naturreservat. 

Beslutade naturreservat redovisas i bilaga 12. 

Naturminnen 

Enligt miljöbalken 7 kap 10 § får ett utpräglat naturföremål av länsstyrelsen 

eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver 

skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område 

på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det 

behövligt utrymme. 

Inom kommunen finns följande naturminnen: 

13

En solitärek, ”Spånghultseken,” i Virestad, en ek i Möckelns samhälle, 

två ekar, ”Virestadsekarna”, en en i Boastad och ”Stubbalyckeboken” 

i Virestad. 

Naturminnena finns redovisade i bilaga 12. 

Naturvårdsavtal 

Områden med frivilliga, oftast 50- åriga, civilrättsliga avtal mellan 

markägare och staten. I avtalen är överenskommet hur naturvärden 

ska bevaras och utvecklas, bland annat genom naturvårdande skötsel. 

Avtalet är inskrivet som nyttjanderätt i fastighetsboken och gäller 

även för ny markägare. 

Inom kommunen fanns 19 naturvårdsavtal tecknade vid utgången av 

år 2005. 

Biotopskyddsområde 

Enligt miljöbalken 7 kap 11 § får mindre mark- och vattenområden, 

som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är 

särskilt skyddsvärda, av regeringen eller den myndighet som regeringen 

bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar 

får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett 

visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde 

får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada 

naturmiljön. 

Inom kommunen finns 16 biotopskyddsområden och dessa finns 

redovisade i bilaga 12. 

Utöver de utpekade områdena finns även det generella biotopskyddet 

för t ex allér, stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark. 

Nyckelbiotoper 

En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning 

av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har 

mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller 

förväntas finnas rödlistade arter. 

Termen nyckelbiotop är framtagen av Skogsvårdsorganisationen för 

att tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Rödlistade 

arter är djur och växter som finns upptagna på den så kallade 

nationella rödlistan. 

Inom kommunen fanns 286 områden med nyckelbiotoper registrerade 

vid utgången av år 2005. 

Skogsstyrelsen har också materiel om sumpskogar och naturvärden 

på sin hemsida ”Skogens pärlor”. 

Strandskyddsområde 

Miljöbalken 7 kap 13 § redovisar att strandskydd råder vid havet och 

vid insjöar och vattendrag. Enligt miljöbalken är syftet med strandskyddet 

att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och 

att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. 

Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 m från 

strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Området får av regeringen 

eller den myndighet som regeringen bestämmer utvidgas till högst 

300 m från strandlinjen. 

Inom kommunen gäller för sjön Möckeln ett utökat strandskydd om 

200 m. 

Åtgärder som kan skada naturmiljön kräver dispens av länsstyrelsen. 

14

Inom kommunen finns ca 90 mils strand där det dominerande vattenområdet 

utgörs av sjön Möckeln och Helge å jämte dess dämmen. 

Naturvårdsprogram 

Länsstyrelsen presenterade år 1989 ett naturvårdsprogram för länet 

omfattande ämnesområdena geologi, biologi, landskapsbild och friluftsliv. 

Områdena har klassificerats i följande tre klasser: 

Klass 1 = särskilt stora naturvärden 

Klass 2 = mycket stora naturvärden 

Klass 3 = stora naturvärden 

Älmhults kommun har enligt bedömningen i programmet 107 områden 

som har stora naturvärden av vilka 23 är av klass 1, 41 av klass 

2 och 43 av klass 3. Områdena är redovisade i bilaga 12. Programmet 

finns tillgängligt på Länsstyrelsen och kommunledningsförvaltningen. 

Våtmarker 

År 1987 genomfördes av Länsstyrelsen en våtmarksinventering i 

länet, ”Våtmarker i Kronobergs län” som omfattade alla våtmarker 

större än 10 ha. Våtmarksinventeringen finns tillgänglig på Länsstyrelsen 

och kommunledningsförvaltningen. 

Ängs- och betesmarksinventeringen 

Under åren 1987-89 genomförde Länsstyrelsen en ängs- och betesmarksinventering 

i kommunen. En uppföljning har genomförts 2003- 

2004. Inventeringen finns tillgänglig på Länsstyrelsen och kommunledningsförvaltningen. 

Grushushållningsplan 

Dåvarande Kommunförbundet Kronoberg tog år 1995 i samarbete 

med Länsstyrelsen och berörda kommuner fram en grushushållningsplan 

för Kronobergs län. Länsstyrelsens styrelse har 1995-06- 

19 antagit grushushållningsplanen som riktlinjer för den 

fortsatta hanteringen av täktverksamheter. Planen finns tillgänglig på 

Länsstyrelsen och kommunens miljö- och byggkontor. Pågående 

täktverksamheter finns redovisade i bilaga 13. 

Kommunens egna skogar 

Kommunens egna skogar är certifierade enligt FSC sedan år 1998 

och genom ett tilläggsavtal enligt PEFC sedan år 2004. 

Policy för skogar har antagits och i denna anges följande målsättningar: 

• Produktionsskogen ska präglas av långsiktighet och optimal 

avkastning. En del av avkastningen ska finansiera den sociala 

och kulturella naturvården 

• Det ska finnas tätortsnära grönområden och skogar som möjliggör 

friluftsliv och rekreation för att främja välbefinnande 

och hälsa 

• Skogar ska finnas tillgängliga som inspirationskälla för barnoch 

ungdomars utbildning, som grund för positiva naturupplevelser 

och skapande av en medvetenhet om kretslopp och 

naturbruk 

• En del av marken ska utgöra markreserv för exploatering och 

bebyggelse 

• Delar av marken, som är lämplig för jakt och fiske, bör arrenderas 

ut 

15

Grönstrukturplaner 

Grönstrukturplaner för en ort innehåller en redovisning av parker, 

grönytor och naturmark för orten. I planerna anges vilka områden 

som behöver rustas upp, vilka parker som kan ändras till t ex område 

för bostäder och var det finns behov av mer parkmark. Grönstrukturplan 

finns inte för någon ort i kommunen. 

Vattendirektivet 

EU:s ramdirektiv för vatten är sedan år 2004 inordnat i svensk lagstiftning, 

miljöbalken 5 kap. Enligt ramdirektivet ska EU:s medlemsländer 

dela in sin yta i avrinningsdistrikt. De ska vara grunden för 

förvaltning av vatten. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och en 

länsstyrelse i varje vattendistrikt är vattenmyndighet. För varje vattenmyndighet 

finns en vattendelegation med uppgift att fatta beslut 

inom vattenmyndighetens ansvar. Huvuddelen av vatten från kommunen 

avleds till Helge ås vattensystem, vilket avbördas till Östersjön. 

Helge å ingå i Södra Östersjöns vattendistrikt och vattenmyndigheten 

för detta distrikt finns på länsstyrelsen i Kalmar. 

Miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram skall 

vara upprättade för varje avrinningsområde senast december 2009. 


Följande miljökvalitetsmål berör naturmark och vattenområden: 

”Levande skogar”, ”Myllande våtmarker”, ”Levande sjöar och vattendrag” 

och ”Ett rikt odlingslandskap”. 

Kommunens ställningstaganden: 

• att inventera stora opåverkade områden och utreda möjligheterna 

att säkerställa sådana områden så att dess miljöer och 

naturvärden bevaras och om möjligt förstärks 

• att i planerings- och byggprocessen ta största möjliga hänsyn 

till redovisade områden och objekt 

• att värna om våtmarkerna i kommunen 

• att arbeta för att dagvatten inom planlagda områden har en 

sådan renhet att påverkan på vattendrag minimeras 

• att verka för att nuvarande kalkningsverksamhet minst bibehålls 

• att förorda naturvårdsavtal framför tvingande åtgärder 

• att arbeta för att grönstrukturplaner tas fram för de större tätorterna 

• att ta aktiv del i arbetet med vattendirektivet 

• att för grundvattenförande geologiska formationer av vikt för 

nuvarande och framtida vattenförsörjning senast år 2010 ha 

ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen 

av vattnet. 

• att verka för att kommunala rekreationsområden i största 

möjliga omfattning anpassas till funktionshindrade 

• att verka för att Bokhultet i Diö (natura 2000- område) avsätts 

som kommunalt naturreservat 

Konsekvenser 

Säkerställandet av stora opåverkade områden ökar förutsättningarna 

för ett attraktivt rörligt friluftsliv och en biologisk mångfald. Hänsyn 

16

till redovisade områden och objekt i planerings- och byggprocessen 

ger förutsättningar för bevarande. 

Åtgärder för att minska påverkan på våra sjöar och vattendrag samtidigt 

som minst nuvarande kalkningsverksamhet bibehålls skapar 

förutsättningar för levande sjöar och vattendrag. 

Att skapa förutsättningar för att det öppna odlingslandskapet bevaras 

ökar kommunens möjligheter att vara en attraktiv kommun. 


Kommunens ställningstagande skapar goda förutsättningar för att 

uppfylla samtliga ovan angivna miljökvalitetsmål. 

Frivilliga åtagande beträffande naturvården ger ökade förutsättningar 

för ett bättre samspel mellan ägandet och naturvården. 

17

4. Markanvändning i församlingarna och dess 

orter, allmänt 

Målsättning 

”Att skapa en kommun med utveckling av både tätorter, orter och 

landsbygd med attraktiva miljöer för både boende och näringsliv och 

att samtidigt främja en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen 

där kommunens naturoch kulturvärden tas till vara.” 

Nulägesbeskrivning, allmän 

Befolkningsutveckling 

Antalet invånare i kommunen uppgick år 1975 till 15 250 och år 

2004 till 15 421. Det hittills största invånarantalet för kommunen 

inträffade 1991 med 16 049 invånare. Födelsenettot var år 2000 -23 

och flyttningsnettot samma år -22. Motsvarande siffror är för år 2004 

-5 respektive -10. 

Ålderssammansättningen i kommunen var år 2004 följande: 

0-6 år 1 133 

7-15 år 1 821 

16-20 år 999 

21-64 år 8 353 

65-74 år 1 432 

75-w år 1 683 

Av siffrorna ovan kan man konstatera att den andel av befolkningen 

som är 65 år eller äldre utgör 20 % av kommunens befolkning. 

Motsvarande genomsnittlig siffra för Sverige är 17 %. 

Församlingar, tätorter och orter 

Älmhults kommun består av sju församlingar, nämligen Älmhult, 

Härlunda, Virestad, Stenbrohult, Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd. 

Utöver centralorten Älmhult har kommunen 9 orter av vilka Diö, 

Liatorp, Eneryda och Delary tillsammans med Älmhult uppfyller 

begreppet tätort, vars kriterier är att folkmängden överstiger 200 

personer. 

År 1994 bodde 67,8 % av kommunen befolkning i tätorter och motsvarande 

siffra för år 2004 är 69,6 %. År 1994 uppfyllde Häradsbäck 

kriteriet för tätort. 

Hållbar samhällsutveckling 

En hållbar samhällsutveckling förutsätter planering som tar hänsyn 

till människors behov i samklang med naturens förutsättningar. För 

ny bebyggelse gäller det att finna områden som kan bli bra livsmiljöer 

för boende med hänsyn till bland annat omgivning, kommunikationer, 

närhet till arbetsplatser och rekreation. För befintlig bebyggelse 

måste dessa kvalitéer förstärkas och utvecklas samtidigt som 

detta leder tillett mer hållbart och säkert samhälle. 

Utformning och gestaltning 

För kommunens bebyggelseutveckling är det väsentligt att finna det 

kulturella, historiska och arkitekttoniska arvet i form av byggnader 

och bebyggelsemiljöer både för tätorter och landsbygd. Vid nyproduktion 

av bebyggelsemiljöer ska arvet beaktas samtidigt som nya 

hänsynstaganden ska föras in såsom trygghet, säkerhet, 

18

tillgänglighet och gemenskap. En kommunal handikapplan har antagits 

år 2003. 

På uppdrag av kommunen genomförde Smålands museum år 1979 

en bebyggelseinventering av centrala Älmhult. Inventeringen innehåller 

bland annat en förteckning över utvärderade enskilda byggnader 

av särskilt kulturhistoriskt värde. 

År 1991 redovisades ”Idéer kring framtiden i Älmhults centrum” 

med underrubriken ”ett storvulet samhälles förändring”. Rapporten 

redovisades vid kommunfullmäktiges sammanträde 96-12-16. 

År 1989 upprättade Smålands museum på kommunens uppdrag ett 

förslag till kulturmiljöprogram för kommunen. Kulturmiljöprogrammet 

pekar ut särskilt värdefulla områden och objekt och ingår 

som bilaga i kommunens tidigare översiktsplan. 

Bostadsbyggandet i kommunen 

Under perioden 1999-2004 färdigställdes sammanlagt 103 lägenheter. 

År 1999 färdigställdes endast en lägenhet medan 23 lägenheter 

färdigställdes år 2004. Den huvudsakliga byggnationen har skett i 

Älmhults tätort. 

Inom kommunen fanns vid årsskiftet 2005/06 totalt 107 byggklara 

tomter med följande fördelning: 

Älmhult 30 Hallaryd 11 

Virestad 8 Göteryd 3 

Pjätteryd 3 Eneryda 17 

Liatorp 12 Diö/Dihult 12 

Häradsbäck 3 Delary 8 

För samliga orter redovisas i planen, med undantag av Göteryd, 

utredningsområden för framtida bostäder. Skälet till att det inte redovisas 

något nytt område för Göteryd är att orten har ett relativt 

stort planlagt område som inte är utbyggt. 

Ortsanalyser 

Ortsanalyser syftar till att bidra med kunskap till både boende på 

orten och till kommunen om vad man ska vara rädd om och vad man 

kan satsa på när det gäller orten. Inom ramen för EU- projektet Baltsurd 

(länsstyrelsen tillsammans med 15 kommuner) har ortsanalys 

genomförts för Delary. För att behålla levande centra krävs att bostäder, 

handel, arbetsplatser, service och kultur integreras. 

Utgångsläget för orternas utveckling är att finna deras ”själ” och att 

utveckla denna. En förutsättning för utvecklingen är att finna nya 

attraktiva miljöer för byggnation samtidigt som det skapas förutsättningar 

för upprustning i befintliga miljöer. 

Mindre tätorter och orter 

Utvecklingen under senare år av bebyggelsen i tätorter, med undantag 

av Älmhult, och orter i kommunen har varit marginell vad gäller 

nybyggnation. Den utveckling som skett har i huvudsak varit inriktad 

på till- och ombyggnader. Generellt sett har kommunen dock 

konstaterat en markant ökning i viljan att bygga bostäder de två 

senaste åren. En hämmande faktor vad gäller befolkningsutvecklingen 

kan vara att hus även i de mindre orterna genom förvärv av 

utländska medborgare förvandlas till fritidshus. En annan hämmande 

faktor kan vara bankernas och kreditinstitutens avvisande hållning 

till krediter inom dessa områden. 

Samlad bebyggelse 

Dåvarande byggnadsnämnden har i anslutning till planoch bygglagens 

ikraftträdande fattat beslut om samlad bebyggelse och samlad 

19

ebyggelse i anslutning till planlagda områden. Sedan detta beslut 

togs har fem av dessa områden planlagts. I början av år 2006 omfattar 

samlad bebyggelse åtta områden och samlad bebyggelse i anslutning 

till planlagda områden sex områden. 

Bebyggelse på landsbygden 

Bebyggelsen på landsbygden kan regleras med detaljplan, områdesbestämmelser 

eller genom bygglov. Bebyggelseutvecklingen på 

landsbygden har i stor omfattning varit kopplad till jordbruksnäringen. 

Med minskade förutsättningar för näringen har byggnation kopplad 

till denna fått en liten omfattning. Ökad efterfrågan på så kallade 

hästgårdar har däremot konstaterats. Detta har för landsbygden inneburit 

nytillskott i verksamheter, motverkat att landskapet växer igen 

samtidigt som upprustning av byggnader kommit till stånd. 

Fastighet som förvärvas av utländska medborgare blir ofta fritidsbostad 

vilket påverkar befolkningsutvecklingen negativt. 

Förutsättning för ökad nybyggnation på landsbygden är att attraktiva 

områden blir tillgängliga, att acceptabel service erbjuds samt att 

banker och kreditinstitut ger lån. 

Strandnära boende 

Miljö- och byggnämnden kan medge dispens från strandskyddsbestämmelserna 

, om särskilda skäl föreligger och åtgärden inte strider 

mot strandskyddets syften. Gällande strandskyddsbestämmelser, 

vilka omfattar samtliga vattendrag inom kommunen, uppfattas 

ibland som alltför restriktiva. De kan vara ett hinder för att skapa ett 

attraktivt boende inom kommunen. Kommunen innehåller ca 90 mil 

stränder och förutsättningar, borde enligt kommunens uppfattning, 

finnas för byggnation inom flera av dessa områden. 

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har i slutet av år 2005 

lämnat ett reviderat förslag till differentierat strandskydd. I det reviderade 

förslaget föreslås att regeringen får möjlighet att ge länsstyrelsen 

rätt att, efter ansökan av kommunen, besluta om mindre 

strandnära områden i glest bebyggda delar av kommunen. Inom dessa 

områden skulle vissa undantag från strandskyddet kunna medges i 

syfte att gynna glesbygdsutveckling. 

När intresse för byggnation inom strandskyddat område uppkommer 

bör en utredning göras för bedömning av markområdets kvaliteter 

och hur en eventuell byggnation påverkar naturmiljöer och biologiska 

värden samt allemansrätten. Ansökan om upphävande av strandskyddet 

enligt miljöbalken upprättas och inlämnas sedan tillsammans 

med utredningen till länsstyrelsen för prövning. 

Förslaget till ändringar i Miljöbalkens strandskyddsbestämmelser är 

dock endast ett förslag. 

Förslag till 12 utredningsområden för strandnära boende utanför 

kommunens orter redovisas i bilaga 14. Sex av dessa områden är nya 

områden nämligen område nordväst Römningen, område mellan 

Taxås naturreservat och herrgården på Möckelsnäs, område i Stenbrohults 

kyrkby, område i Arnanäs samt två områden vid Femlingen. 

Övriga sex områden är komplettering till redan bebyggda områden. 

Beträffande nytt område mellan Taxås naturreservat och herrgården 

avses kompletterande bebyggelse anpassad till landskapsbilden. 

I samband med en fördjupad översiktsplan för Möckelnområdet skall 

förutsättningarna för kompletterande bebyggelse på Möckelsnäs 

västra strand prövas. 

20


Följande miljökvalitetsmål berör markanvändningen i församlingarna 

och dess orter: 

”God bebyggd miljö”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen 

övergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Begränsad 

klimatpåverkan”. 


• att se till att varje tätort/ort har tillgång till markområden för 

utveckling av bostäder och näringsliv samt ha en planberedskap 

för detta 

• att genomföra en fördjupad översiktsplan för utredningsområden 

i anslutning till sjön Möckeln med avseende på bostadsbebyggelse, 

turism, kultur- och naturvård 

• att verka för att det i nya planområden skapas förutsättningar 

biobränslebaserad fjärrvärme 

• att medverka till att alternativa och attraktiva boendemiljöer 

och boendealternativ finns 

• att verka för att varje tätort/ort får ett vägnät som uppfyller 

godtagbara krav på standard och säkerhet 

• att samhällssatsningarna skapar förutsättningar för goda boendemiljöer 

• att se naturoch kulturmiljöer som en tillgång vid planering 

av områden för bostadsändamål 

• att låta genomföra ortsanalys för ytterligare tätorter 

• att arbeta för att strandskyddsbestämmelserna mildras utan 

att betydelsefulla naturmiljöer och stora biologiska värden 

påverkas och utan att allemansrätten nämnvärt begränsas 

• att bidra till en levande landsbygd genom att inta en fortsatt 

generös inställning till byggnation på landsbygden 

• att verka för att avvattning av nya planområden i första hand 

sker genom markinfiltration 

• att verka för att område för fritidsaktiviter med särskilda krav 

kommer till stånd 

Konsekvenser 

Flertalet av utredningsområdena för bostäder berör strandskyddat 

område. Utredningsområden för bostäder i anslutning till sjön 

Möckeln, Virestadssjön och Helge å berör, utöver strandskyddat 

område, områden av riksintresse för naturvård samt områden av naturintresse 

enligt ”Naturprogram för Kronobergs län”. Vissa av områdena 

berör riksintresse för friluftsliv. Inom några av utredningsområdena 

finns fornlämningsytor redovisade. Utredningsområde i anslutning 

till sjön Römningen berör område av riksintresse för kulturmiljövård. 

Genom ortsanalys kan för orten viktiga karaktärsdrag tas till vara för 

att förstärka ortens identitet. 

Genom att har god markberedskap med attraktiva boendemiljöer 

skapas förutsättningar för utveckling i kommunen. 


Med undantag av ställningstagandet beträffande område för fritidaktiviteter 

med särskilda krav bidrar kommunens ställningstaganden 

till att uppfylla ovan angivna miljökvalitetsmål. 

21

5. Markanvändningen i respektive församling 

och dess ort/-er 

Göteryds församling 

Befolkning 

Göteryd kyrkby har varit centrum för det traditionella jordoch 

skogsbruket. I Delary finns månghundraårig brukstradition. Lokaliseringsfrågan 

den gången var vattenkraften som utvanns ur Helge å. 

Först etablerades järnbruk och sedan träbearbetning. Med brukets 

nedläggning i början av 1980- talet upphörde områdets enda större 

arbetsplats. 

Folkmängden i Göteryds församling uppgick 2004-12-31 till 1 131 

personer och för orterna Göteryd och Delary till 66 respektive 217 

personer. 

Kommunal service 

Flertalet av barnen i församlingen går i Ryfors skola till och med 

årskurs 9. 

Äldreboendet Solgården med 29 platser finns i Göteryd. 

Bibliotek, förskola och fritidsverksamhet är förlagda till Ryfors skola. 

Badplatser finns i Delary och Ramnäs. 

Kompletteringstrafik sker genom kommunens försorg. 

Annan offentlig service 

Kyrka, hembygdsgård, bygdegård (Juddhult), Slöjdskolan, tennisbana 

och föreningsägd idrottsplats finns i Göteryd. Samlingslokal (Delarygården), 

frikyrka och föreningsägd idrottsplats i Delary. Kollektivtrafik 

finns genom Länstrafiken Kronoberg. 

Kommersiell service 

Orten Göteryd saknar kommersiell service medan Delary har bensinstation, 

kiosk samt bank. 

Teknisk försörjning 

Båda orterna har kommunalt vatten och avlopp. 

Kommunikationer 

Länsväg 120 passerar genom Delary. Orten Göteryd ligger i 

anslutning till länsvägen. Väg 120 delar Delary i två delar och 

innebär belastning ur miljö- och säkerhetssynpunkt. 

”Förbifart Delary” finns inte upptagen i planeringen för statligt vägbyggande, 

varför någon markreservation inte finns medtagen i 

förslaget till översiktsplan. Orterna saknar separat gång- och cykelväg 

till Ryfors skola. 

Sysselsättning 

Antalet årsarbetare inom den kommunala servicen uppgick år 2005 

till 64. Samma år fanns det 20 företag med två eller fler sysselsatta 

registrerade på orterna. Totalt ger de 20 företagen ett 90- tal privata 

arbetstillfällen. 

Framtida utveckling 

Bostäder 

Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan 

på tomtmark för bostadsbyggnad inom orterna varit obetydlig. Under 

de två senaste åren har kommunen dock konstaterat en markant 

ökning i viljan att bygga bostäder inom församlingen. I Delary fanns 

22

i början av år 2006 åtta byggklara tomter och i Göteryd tre. Utredningsområden 

för bostäder i respektive ort finns redovisade i bilaga 

1 och 2. För både Göteryd och Delary finns detaljplanelagda områden 

för bostäder som inte är bebyggda. För Delary har ett utredningsområde 

för framtida bostäder föreslagits i anslutning till Helge 

å. Området bedöms attraktivt med hänsyn till närheten till vatten. 

Beträffande Römningenområdet bör utredning genomföras som 

noggrannare fastställer gränsen för riksintresse. En sådan utredning 

bör skapa förutsättningar för bostäder i anslutning till sjön Römningen. 

För oskyddade trafikanter är önskemålet om en gång- och cykelväg 

från Delary till i första hand Ryfors skola dokumenterat. Lämplig 

sträckning är i anslutning till länsväg 120. 

Översiktsplanen förutsätter utbyggnad av gång- och cykelväg från 

Näsvägen i Delary till Ryfors skola. 

Industri och handel 

Det har inte funnits någon efterfrågan på industrimark eller mark för 

kommersiell service i orterna under lång tid. 

Utredningsområden för framtida industri och handel finns redovisade 

i bilaga 1 och 2. Göteryd saknar område för nya industrier varför 

ett utredningsområde för industri och handel föreslagits mellan avloppsreningsverket 

och före detta väg 120. Med hänsyn till närheten 

till avloppsreningsverket är området mindre lämpligt för bostäder. 

I Delary redovisas det gamla bruksområdet som utredningsområde 

för framtida industri och handel. Med hänsyn till den tidigare verksamheten 

bedöms området inte lämpligt som bostadsområde. Räddningsverkets 

översiktliga kartering redovisar att delar av området 

kan bli översvämmat vid ett 100- årsflöde. En mer detaljerad kartering 

erfordras i samband med en detaljplaneläggning. 

Mark för allmänt ändamål 

Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt. 


23

Gimmavägen 

Askenäsvägen 

Hembygdspark 

Hembygdsvägen 

Solgården 

Göterydsvägen 

Göteryds kyrka 

GÖTERYD 

JH 

Axels väg 

Socken- 

stuga 

Förklaring 

B Utredningsområde för framtida bostäder 

JH Utredningsområde för framtida industri/handel 

Planlagda, ej utbyggda bostadsområden 

Utbyggda bostadsområden 

0 150 300 

meter 

Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri 

Utbyggda områden för verksamheter/industri 


Annan offentlig och kommersiell sevice 

Riksintresse kulturmiljövård 

BILAGA 1

B 

Vekavägen 

Helga å 

Vekavägen 

Näsvägen 

Dammsjövägen 

Vekavägen 

Hallandsvägen 

Lillån 

Lillåvägen 

Masugnsvägen 

Svarvarevägen 

Lillåvägen 

Delary- 

gården 

Sotaregränd 

Bankvägen 

DELARY 

Gamla Hallarydsvägen 

Eklidsvägen 

JH 

Förklaring 






0 250 500 

meter 




Framtida gång- och cykelväg 

BILAGA 2

Pjätteryds församling 

Befolkning 

Pjätteryd är en gammal kulturbygd och centrum i kommunens nordvästra 

del. Tidig industriverksamhet har funnits vid de forsar som 

bildas i Helge å. Området har dominerats av jordoch skogsbruk. 

Folkmängden i Pjätteryds församling uppgick 2004-12-31 till 640 

personer och för orten Pjätteryd till 89 personer. 


Flertalet av barnen i församlingen går idag i skolan i tätorten till och 

med årskurs 5. Ett beslut om nedläggning är aktuellt. Bibliotek, förskola 

och fritidsverksamhet är förlagda till skolan. Brandvärn finns 

på orten. Kompletteringstrafik finns genom kommunens försorg. 


Kyrka, bygdegård, hembygdsgård och föreningsägd idrottsplats 

finns i församlingen. 


Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg. 


Tätorten har kommunalt vatten och avlopp. 


Väg 592/594 utgör Pjätteryds förbindelse mot Älmhult, Hamneda 

(E4:an) och Ljungby. 



till 9. Samma år fanns det 10 registrerade företag med två eller flera 

sysselsatta inom församlingen. 


Bostäder 


på tomtmark för bostadsbyggnad inom tätorten varit obetydlig. I 

tätorten fanns i början av år 2006 tre byggklara tomter. 

Två utredningsområden för bostäder finns redovisade i bilaga 3. Det 

ena området är en komplettering till det senast utbyggda bostadsområdet. 

Området är idag skogsmark. Området norr om kyrkan är idag 

åkermark med ett höglänt läge. 


Det finns ett mindre, planlagt område för industri som inte är bebyggt. 

Det finns inte någon känd efterfrågan på mark för industri 

eller handel. Den planlagda marken jämte de två industrilokaler som 

finns etablerade inom församlingen torde tillgodose en eventuell 

efterfrågan. 




Väg 592 till Ivla i Södra Ljunga församling rustades upp 2004 med 

beläggning, vilket innebär att vägen i hela sin sträckning har en tillfredsställande 

standard idag. Beträffande väg 594 är standarden på 

delar av sträckningen undermålig. En eventuell väg 19 skulle för 

Pjätteryd betyda en kort och bra förbindelse till E4:an. 

24

Skola 

Klockartäppsvägen 

B 

Bredingevägen 

Församlings- 

hem 

Pjätteryds 

kyrka 

Brandstation 

Bredingevägen 

Kultevägen 

Björkvallen 

Solvägen 

Brogårdsvägen 

B 

Nybyggarvägen 

Brogård 

Bygdegård 

Brogårdsvägen 

PJÄTTERYD 

Pjätterydsvägen 

Länshultsvägen 

Förklaring 

B 

Utredningsområde för framtida bostäder 





0 200 400 

meter 


BILAGA 3

Hallaryd församling 

Befolkning 

Hallaryd är kyrkby i en traditionell kulturbygd som dominerats av 

jordoch skogsbruk. 

Befolkningen i Hallaryds församling uppgick 2004-12-31 till 566 

personer och i tätorten till 143 personer. 


Den kommunala servicen utgörs av förskola och bibliotek samt 

kompletteringstrafik. Badplatser finns i Vägla och vid Krusasjön 

(sköts av Osby kommun). Kollektivtrafik, skoldagar, genom linjeläggning 

av skolskjutsar. 


Kyrka, frikyrka, bygdegård och föreningsägd idrottsplats finns inom 

församlingen. 


Kommersiell service saknas. 


Orten Hallaryd har kommunalt vatten och avlopp. 


Följande allmänna vägar berör Hallaryd: 571,574, 575, 577 och 578. 

En utbyggd ”Tvärled” ger Hallaryd en bättre förbindelse till E4:an 

söderut. 


Antalet årsarbetare inom den kommunala servicen uppgår efter skolans 

och fritidsverksamhetens nerläggning till 2,5. År 2005 fanns det 

15 företag med två eller fler sysselsatta registrerade på församlingen. 

Totalt ger de 15 företagen 60 arbetstillfällen. 


Bostäder 


på tomtmark för bostäder varit obetydlig. I tätorten fanns i början av 

år 2006 fanns 11 byggklara tomter lediga. 

Utredningsområden för framtida bostäder finns redovisade i bilaga 4. 

Läget för det större av områdena är valt med hänsyn till närheten till 

Helge å. Det mindre området är en komplettering till befintlig bebyggelse. 


En viss efterfrågan på industrimark i tätortens sydvästra del har konstaterats. 

Utredningsområde för framtida industri och handel redovisas 

i bilaga 4. Området är en naturlig utökning av bebyggt industriområde. 


Behov av mark för framtida allmänt ändamål bedöms inte finnas. 


En utbyggd ”Tvärled” tillsammans med en upprustning av väg 571 

ger Hallaryd en bättre förbindelse till E4:an söderut. Väg 578 med 

anslutning till länsväg 120 i Delary bedöms ha godtagbar standard. 

25

Prästgårdsvägen 

Lillån 

Skola 

Hallenbergsvägen 

Kyrkbacken 

Hallaryds 

kyrka 

Församl.-hem 

Åvallsvägen 

Wides väg 

Klockareängen 

Helge å 

Svanerydsvägen 

Dammvägen 

Skördevägen 

Dammvägen 

Slåttervägen 

Killebergsvägen 

Genvägen 

Möllavägen 

Snickarevägen 

JH 

B 

Hembygdspark 

B 

HALLARYD 

Förklaring 

B 

JH 


Utredningsområde för framtida industri/handel 



0 150 300 

meter 





Riksintresse naturvård 

BILAGA 4

Härlunda församling 

Befolkning 

Häradsbäck är den självklara centralpunkten i Härlunda församling. 

Avståndet till andra tätorter är ganska stort. Jord- och framför allt 

skogsbruk har dominerat, men orten har även utvecklat industri. 

Folkmängden i Härlunda församling uppgick 2004-12-31 till 586 

personer och i orten Häradsbäck till 182 personer. 


Flertalet av barnen i församlingen går i skolan i tätorten och upp till 

och med årskurs 5. Bibliotek, förskola och fritidsverksamhet är förlagda 

till skolan. Brandvärn finns på orten. Kommunägd idrottsplats 

finns i Häradsbäck (sköts av förening). Elljusspår och badplats. 

Seniorboendet Härlundagården med åtta lägenheter finns i Häradsbäck. 

Kompletteringstrafik finns genom kommunens försorg. 


Kyrka och bygdegård finns i Häradsbäck. 


I Häradsbäck finns nöjescentrum, affär, bank och bensinstation med 

verkstad. Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg. 


Häradsbäck har kommunalt vatten och avlopp. 


Länsväg 120 passerar genom tätorten och övriga vägar med koppling 

till tätorten är 640, 641 och 661. Länsvägen delar tätorten i två delar 

och innebär belastning ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Med hänvisning 

till trafikbelastningen på länsvägen och dess läge i 

tätorten är situationen inte tillfredsställande för de oskyddade trafikanterna. 


Antalet årsarbetare inom den kommunala servicen uppgick år 2006 

till 16. Samma år fanns det 17 företag med två eller fler sysselsatta 

registrerade på orten. Totalt ger de 17 företagen ca 100 privata arbetstillfällen 

i församlingen. 


Bostäder 


på tomtmark för bostäder har varit obetydlig. I Häradsbäck fanns i 

början av år 2006 tre byggklara tomter. 

Utredningsområde för framtida bostäder finns redovisat i bilaga 5. 

Området anses lämpligt bland annat beroende på närheten till den 

kommunala servicen. 


Det har inte funnits någon efterfrågan på industrimark och mark för 

kommersiell service inom tätorten under en längre tidsperiod. Utredningsområde 

för framtida industri och handel finns redovisade i bilaga 

5. Området anses lämpligt dels med hänsyn till dess närhet till 

väg 120 dels med hänsyn till dess läge i samhället ( eventuellt buller 

mm). 



26

Kanalvägen 

B 

Långhultsvägen 

Härlunda 

gården 

Bokebackevägen 

Stensnäsvägen 

Skola 

Vashultsvägen 

Sockenvägen 

Linvägen 

Åkervägen 

Bibliotek 

Älmhultsvägen 


Brand 

station 

Härlunda 

Kyrka 


Bygdevägen 

Bygdegård 

Knoxhultsvägen 

Lönsbodavägen 

JH 

Förbifart länsväg 120 

Förklaring 

B Område 

HÄRADSBÄCK 

JH 

Område 



0 300 600 

meter 





Planerad ny väg 


BILAGA 5


Förbifart Häradsbäck har tidigare redovisats med ett läge söder om 

samhället. Med hänvisning till den ökade belastningen på länsväg 

120 torde en förbifart vara än mer angelägen idag. Förbifart Häradsbäck 

finns inte upptagen i Vägverkets planer. I det fall en 

förbifart inte blir aktuell inom rimlig framtid måste komplettering av 

gång- och cykelvägar ske inom tätorten. Tänkt förbifart redovisas i 

bilaga 5. 

27

Virestads församling 

Befolkning 

Virestad är en av de äldsta befolkningskoncentrationerna i kommunen. 

Området har Älmhultsbygdens rikaste jordbruksmark och detta 

har dominerat sysselsättningen. Arbetsplatser utanför lantbruket har 

alltid varit få. 

Eneryda tillhör stationsorterna i kommunens nordöstra del och befolkningsmässigt 

har Eneryda tillhört Virestad. Sysselsättningen har 

dominerats av verkstadsindustrin och ortens stora expansion inträffade 

på 60- talet parallellt med en industriell expansion. 

Folkmängden i Virestads församling uppgick 2004-12-31 till 1 929 

personer och för församlingens orter Virestad och Eneryda till 162 

respektive 373 personer. 


Inom församlingen finns följande kommunala service: 

I Virestad finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet, 

bibliotek, äldreboende samt viss kollektivtrafik. 

I Bråthult finns skola till och med årskurs 5 samt förskola och fritidsverksamhet. 

I Eneryda finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet 

och bibliotek. Tennisbana finns i Eneryda. 

Kompletteringstrafik finns genom kommunens försorg och beträffande 

Virestad kollektivtrafik, skoldagar, genom linjeläggning av 

skolskjutar. 


I Virestad finns samlingslokalen Virestadssalen och i Välje finns 

finns en småbåtshamn. Tennisbana finns i Bråthult. 

Kyrka finns i Virestad. Bygdegårdar finns i Bråthult och Eneryda. 

Idrottsplatser finns i Virestad (föreningsägd) och i Eneryda (sköts av 

förening). 


Virestad har köpcentrum med både dagligvaror och fackhandel. 

Eneryda saknar idag kommersiell service utöver kollektivtrafik genom 

Länstrafiken Kronoberg. Virestad har ingen kollektivtrafik genom 

Länstrafiken Kronoberg. 


Båda orterna har kommunalt vatten och avlopp. 


Väg 657 förbinder Virestad med väg 23 och väg 120. Övriga allmänna 

vägar som berör orten är väg 661 och väg 663. 

Eneryda ligger nära väg 23 och förbinds genom väg 605 med väg 23. 

Övrig allmän väg som berör orten är väg 607. 



till ca 33. Samma år fanns det totalt i församlingen 26 företag med 

två eller fler sysselsatta registrerade. Totalt ger de 26 företagen ca 

135 arbetstillfällen. 

28


Bostäder 


på tomtmark för bostäder inom orterna varit obetydlig. I Virestad 

fanns i början av år 2006 åtta byggklara tomter och i Eneryda vid 

samma tidpunkt 17 stycken. 

Utredningsområden för framtida bostäder i respektive ort finns redovisade 

i bilaga 6 och 7. 

Området i Virestad anses lämpligt eftersom det binder samman redan 

planlagda områden. Området i Eneryda ses som en naturlig 

komplettering av utbyggda områden. 

Industrimark och handel 

I Eneryda har industrimark i anslutning till befintlig verksamhet på 

senare tid efterfrågats medan någon sådan efterfrågan på mark för 

kommersiell service i Eneryda inte funnits. Utredningsområden för 

framtida industri och handel i respektive ort redovisas i bilaga 6 och 

7. Områdena i Virestad är dels en komplettering till befintlig handel 

dels ett helt nytt område som anses lämpligt med hänsyn till dess 

läge i samhället (eventuellt buller mm). Förslagna områden i Eneryda 

ses som en naturlig komplettering till befintliga industriområden. 




Södra stambanan passerar västra delen av Eneryda och genomfarten 

väg 605 korsar stambanan i plan. Förslag till planskild 

korsning mellan stambanan och vägen redovisas i bilaga 7. 

29

Klockarevägen 

Per Väktares väg 

JH 

Lugnets väg 

Horshultsvägen 

Församlingshem 

Pastorsexpedition 

Pehr Hörbergs väg 

Virestads kyrka 

Komministervägen 

Kantorsvägen 

Skola 

Bibliotek 

Pehr Hörbergs 

gården 

Pehr Hörbergs väg 

Förskola 

Hembygdspark 

Lappalänsvägen 

VIRESTAD 

B 

Förklaring 





0 200 400 

meter 



BILAGA 6

JH 

Gummegatan 

Kullavägen 

Viregatan 

J 

Torggatan 

Församlings- 

hem 

Smedjegatan 

Gummegatan 

Larmgatan 

Björkgatan 

Björkgatan 

Viregatan 

Enegränd 

Tubagatan 

Mellangatan 

Villagatan 

Eneborgsvägen 

Eneborg 

ENERYDA 

Hördagatan 

Frälsegårdsgatan 

Hördagatan 

Virestadsvägen 

Förklaring 


Frälsegårdsgatan 

Villagatan 

Skola 

Bibliotek 

Eneborgsvägen 

JH 



Björkholmsvägen 

Björkholmsvägen 



B 



0 300 600 

meter 


Planerad ny väg 

BILAGA 7

Stenbrohults församling 

Historik och befolkning. 

Historiskt är Stenbrohults kyrkby centrum i området som idag har de 

två tätorterna Diö och Liatorp. 

Liatorps historiska grund är vägkorsningen mellan Älmhult/Växjö 

och Virestad/Ljungby. Liatorp utvecklades som centrum för jordoch 

skogsbruket i Stenbrohults församling. Järnvägens tillkomst 

bidrog ytterligare till ortens utveckling. 

Lokaliseringen av Diö hänger samman med möjligheterna till kraftutvinning. 

Redan i slutet av 1800- talet utvecklades industrier kring 

träbearbetning. Som komplement till lantbruk utvecklades även stenindustri. 

Den ökande befolkningen har tidigare i hög grad kunnat 

sysselsättas av den expanderande industrin. Järnvägens tillkomst 

bidrog ytterligare till ortens utveckling. 

Folkmängden i Stenbrohults församling uppgick 2004-12-31 till 

2669 personer och i orterna Liatorp och Diö till 521 respektive 918 

personer. Norra delen av Möckelns samhälle, vilken tillhör Stenbrohults 

församling, räknas i detta sammanhang till Älmhults tätort. 


Inom församlingen finns följande kommunala service: 

I Liatorps finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet 

och bibliotek. Orten har även brandstation. 

I Diö finns skola till och med årskurs 9, förskola, fritidsverksamhet, 

bibliotek, äldreboende och ishall. Badplatser finns i Diö och Bölsnäs. 

Idrottsplatser finns i Liatorp och Diö. Elljusspår finns i Liatorp(för 

närvarande stormskadat). Tennisbanor finns i Diö och Liatorp. 

Tätorterna Diö och Liatorp samt Råshult har kommunalt vatten och 

avlopp. 



Postkontor finns etablerat i Liatorp. 

Kyrka finns i Stenbrohult, församlingshem i Liatorp och Stenbrohult. 

Frikyrka finns i Diö. Samlingslokalerna Urania i Diö och Medborgarhuset 

i Liatorp. Två småbåtshamnar finns i Diö. 


Liatorp har bankkontor, affär och bensinstation med kiosk. 

Diö har kiosk, affär, spa-anläggning och pizzeria. 

På Möckelsnäs finns restaurang med konferensanläggning. 

I Råshult finns flera butiker, främst inom konfektion. 



Länsväg 124 har sin sträckning genom Liatorp och korsningen med 

södra stambanan sker i plan. Gång- och cykelväg mellan orterna 

Liatorp och Diö saknas. 



till 93. Samma år fanns det totalt i församlingen 33 företag med två 

eller fler sysselsatta registrerade. Totalt ger de 33 företagen fler än 

400 arbetstillfällen. 


Bostäder 

Efterfrågan på tomtmark för bostäder har sedan utbyggnaden av bostadsrätter 

i Diö under 1990- talet varit låg med undantag av visst 

intresse för sjönära tomter i Diö (Dihult). Under de två senaste åren 

30

har kommunen dock konstaterat en markant ökning i viljan att bygga 

bostäder inom församlingen. I Liatorp och Diö fanns i början av år 

2006 tolv byggklara tomter i respektive ort. 

Utredningsområden för framtida bostäder i respektive ort finns redovisade 

i bilaga 8 och 9. Områdena i Liatorp ses som naturliga kompletteringar 

till befintlig bebyggelse och med lägen som inte är störda 

av väg- och tågtrafik i någon större omfattning. För Diö har målsättningen 

varit att lägga ut utredningsområden som har en nära 

koppling till vatten. 


En förbifart för väg 124 i ett planskilt läge i förhållande till stambanan 

är angeläget liksom att en separat gång- och cykelväg anläggs 

mellan Liatorp, Diö och Stenbrohult. Förslag till sträckning för förbifart 

redovisas i bilaga 8. Gång- och cykelvägens sträckning föreslås 

i anslutning till väg 600 och redovisas till vissa delar på bilaga 8 

och 9. 


Under den senaste tioårsperioden har det varit viss efterfrågan på 

industrimark i båda orterna medan det inte funnits någon efterfrågan 

på mark för kommersiell service. 

Utredningsområden för framtida industri och handel i respektive ort 

finns redovisade i bilaga 8 och 9. Utredningsområdena i Liatorp är 

dels en komplettering till ortens större industri dels två helt nya områden 

som får en naturlig koppling till den nya förbifarten. Det södra 

området i Diö ger förutsättningar för befintlig industri att expandera 

medan det större området i anslutning till stambanan anses ha ett 

lämpligt läge i förhållande till samhället i övrigt (eventuellt buller 

mm). 



31

Växjövägen 

Norrgatan 

Växjövägen 

Liljansvägen 

Virdavägen 

Värpeshultsvägen 

Vetestigen 

Växjövägen 

Brandstation 

Brandstation 

Kvarnvägen 

Kornstigen 

Växjövägen 

Regnbågsvägen 

Boklidsvägen 

Bergkvistavägen 

Tegnérvägen 

Värpeshultsvägen 

Bibliotek 

Skola 

Regnbågsvägen 

Tegnérvägen 

Församlings- 

Församlings- 

hem 

hem 

Trädgårdsvägen 

Allbogatan 

Fornövägen 

Allbogatan 

Baggåsvägen 

Lyckans gränd 

Virdavägen 

Gölshults gränd 

Förbifart Liatorp 

JH 

Skånegatan 

Rågstigen 

Havrestigen 

Bokliden 

Mekanvägen 

Medborgargatan 

Medborgar- 

Medborgar- 

huset 

huset 

Virkenhultsvägen 

Smålandsgatan 

B 

JH 

Allbogatan 

Virkenhultsvägen 

B 

Hjortholmsvägen 

LIATORP 

Förklaring 







0 300 600 

meter 



Framtida ny väg 


BILAGA 8

(Lövängsvägen) 

Gamlegårdsvägen 

(Slöjdvägen) 

Båtvägen 


Flottarevägen 

Lindsjövägen 

Växjövägen 

Gästgivarvägen 

Ekvägen 

Hasselvägen 

Gästgivarvägen 

Almvägen 


Alvägen 

Bryggerivägen 

Askvägen 

Bergönsvägen 

Växjövägen 

Gränsvägen 

Sockertoppsvägen 

Skogslyckevägen 

Bokhultsvägen 

Risku lavägen 

Champinjonvägen 

Kantare lvägen 

Södra Bergönsvägen 

Växjövägen 

Helge å 

Gemlagatan 

Gemlagatan 

Helge å 

Åbogatan 

Växjövägen 

Isgatan 

Sandgatan 

Svanströmsgatan 

Butiksgatan 

Åviksgatan 

Ågatan 

Skyttegatan 

Linnévägen 

Föreningsgatan 

Skyttegatan 

Linnévägen 

Möckeln 

Urania 

Urania 

Urania 

Ishall 

Ishall 

Ishall 

Kattesjön 

Bibliotek 

Bibliotek 

Bibliotek 

Daghem 

Daghem 

Daghem 

Ekebo 

Ekebo 

Ekebo 

Skola 

Skola 

Skola 

Sockertoppen 

Store Backegatan 

B 

B 

JH 

0 500 1 000 

meter 

Åspromenaden 

Skyttegatan 

Växjövägen 

Odlingsvägen 

Odlingsvägen 

JH 

B 

B 

DIÖ 

Förklaring 

B 


B 

Utredningsområde för framtida bostäder, ändring från industri 

JH 







Annan offentlig och kommersiell service 

Riksintresse Natura 2000 

Riksintresse Naturvård 

Riksintresse Friluftsliv 


BILAGA 9

Älmhults församling 

Historik och befolkning 

Älmhult är ett ungt samhälle. Före järnvägens tillkomst var området 

ren landsbygd trots att flera vägar löpte samman. Stationen gav upphov 

till den första befolkningskoncentrationen. Första större industrietableringen 

var Elme Glasbruk som flyttades till Älmhult på 

1910- talet. Företag som Gotthard Nilsson, Älmhult Bruk och IKEA 

har sedan utgjort grunden för samhällets utveckling. IKEA har intagit 

en dominerande ställning som företag. Många mindre och medelstora 

företag har också bidragit till den ställning samhället har idag. 

Detaljhandelns utveckling har skapat ett stort omland för handeln. 

Folkmängden i Älmhults församling uppgick 2004-12-31 till 8 073 

personer och för församlingens tätort uppgick folkmängden vid 

samma tidpunkt till 8 538 personer. Att tätortens folkmängd överstiger 

församlingens förklaras av att norra delen av Möckeln samhälle, 

som ligger i Stenbrohults församling, ingår i Älmhults tätort. 


Den kommunala servicen är väl utbyggd och tillgodoser behovet vad 

gäller äldreboende, fritidsverksamhet, förskola, grundskola, gymnasieskola 

och bibliotek. Inom tätorten finns simhall, idrottshallar (4 

stycken), idrottsplatser (3 stycken) och tennisbanor. I anslutning till 

tätorten finns en ridanläggning som drivs av en förening. 



Tätorten har ett rikt utbud på kommersiell service. 


Tätorten har kommunalt vatten och avlopp. 


Riksväg 23 och länsvägarna 120, 592 och 600 är de för tätorten och 

församlingen viktigaste vägförbindelserna. Tillgången till tågtrafik 

genom Södra stambanan med sin station centralt i tätorten utgör en 

viktig förutsättning för Älmhults utveckling. 

Väg 120 har sin sträckning genom tätorten med påföljd att 

genomfartstrafik passerar genom tätorten. Vidare saknar tätortens 

östra delar ringleder, vilket innebär att biltrafik inom tätorten i stor 

omfattning använder väg 120/Esplanaden för transporter inom tätorten. 

Generellt sett uppfattas de centrala delarna av tätorten undermålig 

vad gäller separering av gång- och cykeltrafiken. 


Antalet sysselsatta inom den kommunala servicen uppgick år 2005 

till ca 700 årsarbetare, inkl den hemtjänst som utgår från tätorten.. 

Samma år fanns det 236 företag med två eller fler sysselsatta registrerade 

på orten. Totalt ger de 236 företagen ca 3 580 arbetstillfällen. 

Av dessa arbetstillfällen utgör ca 3 000 inom IKEA- företagen. 


Inom tätorten finns kyrkor, arbetsförmedling, vårdcentral, försäkringskassa, 

polis och postkontor. I anslutning till tätorten finns en 

18- håls golfbana. 


32


Bostäder 

Under år 2004 färdigställdes totalt 23 lägenheter i kommunen och 

flertalet av lägenheterna tillfördes tätorten. I början av år 2006 fanns 

i tätorten 30 byggklara tomter. 

Rapporten från november 1996 ”Idéer kring framtiden i Älmhults 

centrum, Centrumplan Älmhult” är fortfarande ett av underlagen när 

kommunen ska ta ställning till åtgärder i Älmhults centrum. 

Utredningsområden för framtida bostäder finns redovisade i bilaga 

10. Huvudinriktningen har varit att få en samhällsutveckling även 

väster om sjön Möckeln och med närhet till sjön. 

Alternativanvändningen av Älmekulla redovisas som bostäder, handel 

och kontor. 


Det finns fortsatt efterfrågan på mark för industri och handel. 

Utredningsområden för framtida industri och handel finns redovisade 

i bilaga 10. Det södra området är en komplettering till befintligt 

industriområde. De nordöstra områdena är helt nya områden med 

skyltlägen i förhållande till väg 23 och norra infarten (Danska vägen) 

Utredningsområde för miljöstörande verksamhet redovisas i bilaga 

10. Området är utlagt för att ha en beredskap för eventuell etablering 

av miljöstörande verksamhet. Föreslaget läge ger också förutsättningar 

för anslutning till järnväg. Med hänsyn till avstånd till bostäder 

och till de förhärskande vindriktningarna har området också ett 

bra läge. 

Utredningsområde för allmänt ändamål redovisas i anslutning till 

Haganässkolan, bilaga 10. 


I bilaga 10 redovisas beslutade vägsträckningar, vägreservat enligt 

plan, förslag till framtida vägsträckningar och gång- och cykelvägar. 

Vägverket Region Sydöst har år 2003 gjort en ”Utredning av trafikstruktur 

Älmhults tätort”. Kommunen och Vägverket har tillsammans 

år 2005 inbjudit till parallella uppdrag om utformning av Norra 

Esplanaden mm i Älmhult centrum. Förslaget ”Nya Esplanaden 

Älmhult” utsågs till vinnare och under år 2006 pågår en bearbetning 

av etapp 1, delen kommunhuset/torget. 

Övrigt ändamål 

Utredningsområde för fritidsaktiviteter med särskilda krav redovisas 

i bilaga 10. 


Behov finns av mark för framtida allmänt ändamål. 

33

Lärkgatan 

Fågelvägen 

Lingonvägen 

Blåbärsvägen 

Va lgatan 

Furugatan 

Container 

terminal 

Älgstigen 

Göingegatan 

Delaryvägen 

Liljegatan 

Södergatan 

N. Klöxhultsvägen 

Rosenstigen 

Rönngatan 

Lindgatan 

Drivågatan 

Södergatan 

Va lgatan 

Sälgstigen 

Ekvägen 

Hultgatan 

Älmekulla 

idrottsplats 

Majtorpsgatan 

Idro tsgatan 

Teknikgatan 

Möckeln 

Sjöstugans camping 

Pilgatan 

Storgatan 

Sjögårdsvägen 

Elmevägen 

Lönngatan 

Borggatan 

Storgatan 

Tors plan 

Freja plan 

Ängsgatan 

Öringstigen 

Sikstigen 

Rödingstigen 

Abbo rstigen 

Tennisbana 

Gökvägen 

B 

Måsvägen 

Sjövägen 

Trastvägen 

Tjädervägen 

Solviksvägen 

Strandpromenaden 

Stationsvägen 

Bokvägen 

B 

Möckelns väg 

No ra Gamla vägen 

Strandvägen 

Fiskevägen 

Mörtstigen 

Gäddstigen 

Bokvägen 

B 

Strandvägen 

Simpstigen 

Idstigen 

Fiskevägen 

Malstigen 

Lyckovägen 

Björkstigen 

Växjövägen 

Södra Gamla vägen 

Löjstigen 

B 

RY1 

Badvägen 

Campingvägen 

Båthamnsvägen 

Strandvägen 

Heintzes väg 

Hagagatan 

Siestavägen 

Lakestigen 

Karpstigen 

Sommarvägen 

Allégatan 

Bökhultsvägen 

Elmevägen 

Höstvägen 

B 

B 

Go thards gata 

Glasarbetarvägen 

Gemönsvägen 

Kvistgatan 

Lundgatan 

Växjövägen 

Vintervägen 

M 

Hindvägen 

Rådjursvägen 

Hjortvägen 

Gase lvägen 

Renvägen 

Poppelstigen 

Oxelstigen 

Häggstigen 

Kastanjevägen 

Ljungbyvägen 

Majgatan 

Dalbogatan 


Västra Backgatan 

Västra Björkgatan 

Västra Björkgatan 

Skolgatan 

Ö Björkgatan 

Ö Backgatan 

JH 

JH 

Silverdalsgatan 

Bävervägen 

No regårdsgatan 

Järvstigen 

Vargstigen 

G.la Delaryvägen 

Almgårdsvägen 

Systergatan 

Ljungbyvägen 

BHK 

Kyrkogatan 

Va tenverksgatan 


Häradsgatan 

Köpmangatan 

Eriksgatan 

Köpmangatan 

Hantverksgatan 

Kvarngatan 

Skolgatan 

Prinsgatan 

Brogatan 

Brogatan 

Östergatan 

Danska vägen 

Odengatan 

Kä largatan 

Torsgatan 

Baldersgatan 

Kä largatan 

Torngatan 

JH 

B 

Mistelvägen 

Lupinvägen 

Svanabodavägen 

Hyacintvägen 

Ha landsvägen 

Tulpanvägen 

Tulpanvägen 

Västergatan 

Västergatan 

Stationsplan 

Dro tninggatan 

Eriksgatan 

No ra Torggatan 

Södra Torggatan 

Linnégatan 

Hantverksgatan 

No ra Esplanaden 

Prinsgatan 

No ra Parkgatan 

Södra Parkgatan 

No ra Krongatan 

Baldersgatan 

Torngatan 

A 

Västra Ringvägen 

Liljegatan 

Rosengatan 

Krokusvägen 

Rosengatan 

Sunnerbogatan 

Bäckgatan 

Ikeagatan 

Fabriksgatan 

Västergatan 

Ha landsvägen 

Knutsgatan 

Oxtorgsgatan 

Södra Krongatan 

Östra Esplanaden 

Furugatan 

Snapphanevägen 

Furugatan 

Finngatan 

Sunnerbogatan 

Va lgatan 

Mosstigen 

Sjögatan 

Sjögatan 

V. Sta lgatan V. Sta lgatan 

Södra Esplanaden 

Trädgårdsgatan 

Kungsgatan 

Dalgatan 

Örtvägen 

Blomstervägen 

Floragatan 

Klöxhultsvägen 

Snapphanevägen 

Jonsgatan 

Björnstigen 

Gärdesgatan 

Kungsgatan 

Östergatan 

Sta lgatan 

Ta lgatan 

Fjä lgatan 

Blåbärsvägen 

Örtvägen 

Bäckgatan 

Fredsgatan 

Granvägen 

Elmiers väg 

Gärdesgatan 

Dalgatan 

Radhusvägen 

Neptunusgatan 

Ljungvägen 

Västra Ringvägen 

Klöxhultsvägen 

Vaktgatan 

Sta lgatan 

Skånevägen 

V. Gölshultsvägen 

Frodegatan 

Sölvegatan 

Ö. Gölshultsvägen 

Ö. Gölshultsvägen 

Elmiers väg 

Östergatan 

Falkstigen 

Hökstigen 

Ugglestigen 

Örnstigen 

Drivågatan 

Wallingatan 

Wallingatan 

Blåme stigen 

Rödhakestigen 

Sparvgatan 

Domhe restigen 

Bofinkstigen 

Industrigatan 

Storkstigen 

Svanstigen 

Transtigen 

Ejderstigen 

Duvstigen 

Spångatan 

Skånevägen 

Stålgatan 

Gamla Slä thultsvägen 

Förklaring 

B 


Terminalgatan 

Södra Ringvägen 

Gamla Slä thultsvägen 

Södra Ringvägen 

BHK 

RY1 

Utredningsområde för framtida bostäder, handel och kontor 

Utredningsområde för framtida fritidsaktiviteter i kulturmiljö 

Y2 

Reningsverksgatan 

JH 

Y2 

Utredningsområde för ridanläggning 

Terminalgatan 

JH 

Y 


Utredningsområde för framtida fritidsaktivitet med särskilda krav 

J 

A 

M 

Utredningsområde för framtida kommunal service 

Framtida kyrkogård 

JH 

Y 

JH 

Utredningsområde för framtida miljöstörande verksamheter 

A 


M 


J 



Kyrkogård 


Annan offentlig och kommersiell service 

0 0,5 1 

kilometer 

Planlagd, ej utbyggd offentlig och kommersiell service 

Biotopskydd 

Riksintresse friluftsliv 


Framtida väg 

Vägreservat enl plan 

Beslutad väg 


ÄLMHULT 

BILAGA 10

6. Näringsliv 

Anm. Med näringsliv avses här allt företagande 

Målsättning 

”Att skapa goda förutsättningar för utveckling och nyetablering och 

därigenom vara en attraktiv kommun för näringslivet samt att verka 

för ytterligare differentiering inom näringslivet”. 


Älmhults kommuns näringsliv är starkt differentierat. Här finns tillverkande 

företag inom elektronik, teknik, verkstad, trä, trycksaker 

mm. Vidare finns grossist-, handels- och serviceföretag inom heminredning, 

finans, IT, textil, transport, bygg, el, VVS, motor och dagligvaruförsäljning 

mm. Totalt finns ca 1 100 företag i kommunen 

och i genomsnitt var tolfte Älmhultsbo är egen företagare. 

Flera företag är med europeiska mått mätt medelstora. Många agerar 

på världsmarknaden som delar av utländska koncerner, med egna 

dotterbolag i andra länder eller enbart med försäljning av egna produkter. 

Länets största företag, IKEA, har sitt ursprung i Älmhult med 

ett 10- tal företag i Älmhult och tillsammans 

ca 3 000 anställda. 


Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Älmhults kommun uppgick 

år 2005 till 8 879 fördelade på följande näringsgrenar: 

Jord- och skogsbruk 159 

Brytning av mineraliska produkter 24 

Tillverkningsindustri 1 983 

El, gas, värme- och vattenförsörjning, avfallhantering 63 

Byggnadsindustri 296 

Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet 2 463 

Samfärdsel, post- och telekommunikation 234 

Bank-, försäkrings-, fastighets- och uppdragsverksamhet 1 370 

Offentlig förvaltning och andra tjänster 1 779 

Ej specificerad verksamhet 69 

Pendling 

Det sker en omfattande in- och utpendling till kommunen dock med 

stor övervikt för inpendlingen. Nettopendlingen in till kommunen 

uppgick år 2005 till 1 410. Pendlingen har följande fördelning: 

Kommun Inpendl från Utpendling till Nettopendl 

Osby 854 147 + 707 

Ljungby 170 151 + 19 

Alvesta 138 99 + 39 

Växjö 281 186 + 95 

Tingsryd 31 42 - 18 

Markaryd 130 148 - 18 

Övriga landet 760 381 + 579 

Totalt 2 564 1 154 + 1 410 

Älmhult och Osby kommuner utgör en gemensam arbetsmarknadsregion. 

34

Industri 

En fortsatt stark tillverkningsindustri tillsammans med en ytterligare 

utvecklad tjänstesektor är grundförutsättningen för kommunens fortsatta 

utveckling. Näringslivets utveckling är beroende av attraktiva 

boendemiljöer, utbildningsmöjligheter och bra kulturell- och fritidsmiljö 

för att attrahera kvalificerad arbetskraft. En viktig utvecklingsfaktor 

är också en väl utbyggd infrastruktur. 

Den inom först och främst tillverkningsindustrin pågående trenden 

att utlokalisera verksamheter till lågkostnadsländer har hittills inte 

påverkat kommunen i någon större omfattning. Det är dock viktigt 

att följa denna utveckling och att ha en beredskap för dess konsekvenser. 

Handel 

Livsmedelsförsäljningen har genomgått en stor förändring. De små 

anläggningarna har fått stå tillbaka för större, välsorterade anläggningar. 

För livsmedelsförsäljningen på landsbygden har förändringen 

sedan år 1988 inneburit att tätorterna Hallaryd, Göteryd, Delary, 

Pjätteryd, Eneryda och Diö idag saknar butiker med livsmedelsförsäljning. 

I Delary har det dock etablerats en kioskverksamhet med 

tillhörande drivmedelsstation. 

Stora köpcentra, framför allt i Växjö och Kristianstad, påverkar den 

lokala handeln i stor omfattning. Enligt Handelns Utredningsinstitut 

är trots detta index för dagligvaruhandeln 115 och för sällanköpshandeln 

229 (år 2004). 

Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling 

inom detaljhandeln är svår att påverka med kommunal planering. 

Upprustning av gatu- och torgmiljöer kan bidra till att skapa 

bättre förutsättningar för handel. Det är dock viktigt med en samverkan 

mellan kommunen, fastighetsägarna och handeln för att gemensamt 

åstadkomma attraktiva miljöer. 

Jord- och skogsbruk 

Lagstiftning för jordoch skogsbruk finns bland annat i miljöbalken 

3 kap 4 § där följande anges: 

” Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. 

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller 

anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen 

och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän 

synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. 

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt 

skogsbruk.” 

Jord- och skogsbruket sysselsatte år 2003 159 personer vilket motsvarar 

1,9 % av den totala sysselsättningen. Detta motsvarar ungefär 

genomsnittet i länet. 

Jordbruket har genomgått och genomgår stora strukturförändringar. 

Utvecklingen redovisar en ständig minskning av antalet sysselsatta 

beroende på dels fortlöpande rationaliseringar dels på att åker- och 

betesmark tas ur produktion. Den mer sammanhängande jordbrukmarken 

finns i Virestads församling och där i anslutning till norra 

Virestadssjön och Garanshultasjön. 

Effekten av att antalet aktiva brukare ständigt minskar är idag tydlig. 

Förbuskningen inom områden med små enheter och lågproduktiv 

mark är påtaglig. Intresset för att etablera så kallade hästgårdar 

kan i viss mån hindra förbuskningen och bidra till en levande landsbygd. 

Ändringen beträffande EU:s stöd till jordbruket, som infördes i Sverige 

år 2005, innebär att produktionsstödet ersätts med ett 

35

generellt stöd till den mark som brukas och benämns gårdsstöd. Effekterna 

av dessa förändringar är idag svåra att bedöma. Effekterna 

av den uteblivna generationsväxlingen är idag däremot tydlig, vilken 

får till följd att antalet enheter minskar. 

Jordbruket har en avgörande betydelse för det öppna landskapet och 

en levande landsbygd och där inte minst små åker- och betesenheter 

även bidrar till den biologiska mångfalden. 

Skogsbruket har liksom jordbruket genomgått en omfattande rationalisering. 

Småskaliga avverkningsmetoder har ersatts med en långt 

driven mekanisering, vilket innebär att antalet sysselsatta inom näringen 

successivt minskat. 

Riksdagens beslut om den andel skogsareal som skall avsättas för 

reservatsbildning har ökat konkurrensen mellan produktionsmålen 

och naturoch miljömålen. Skogsnäringen har en avgörande betydelse 

för landsbygdens möjligheter att utvecklas och inte minst de 

tätortsnära skogarna utgör en värdefull resurs för rekreation och friluftsliv. 

Stormen Gudruns långsiktiga effekter på skogsbruket är idag svåra 

att bedöma. 

Verksamhetsområden för industri och handel 

En grundläggande förutsättning för utveckling av befintlig och ny 

industri och handel är att kommunen vid varje tillfälle kan erbjuda 

lämplig mark. Detaljplanelagd tomtmark för industri som inte är 

bebyggd uppgick vid årsskiftet 2005/06 till ca 76 ha i kommunen. 

Under avsnittet ”Markanvändningen i församlingarna och dess ort/- 

er” redovisas utredningsområden för framtida industri och handel. 

Miljöstörande verksamhet 

Utredningsområde miljöstörande verksamhet redovisas på bilaga 10. 


Följande svenska miljökvalitetsmål berör näringslivet: 

”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Giftfri miljö”, ”Ingen 

övergödning”, ”Levande skogar”, ”Rikt odlingslandskap” och ”God 

bebyggd miljö”. 


• att skapa attraktiva miljöer för industrin med största möjliga 

miljöhänsyn 

• att i kommunens tätorter ha en planberedskap som med kort 

varsel möjliggör etablering 

• att med attraktiva boendemiljöer underlätta för företag att 

behålla och rekrytera arbetskraft 

• att bistå näringslivet i dess utveckling 

• att aktivt följa handelns utveckling och ha en flexibel inställning 

till deras önskemål om etablering 

• att utarbeta en kommunal strategi för näringsliv 

• att verka för att näringsliv utvecklas och etableras 

i kommunens samtliga orter 

• att verka för att kollektiv arbetspendling underlättas såväl 

inom kommunen som till och från kommunen 

• att verka för att förutsättningarna för att bevara det öppna odlingslandskapet 

bibehålls och förstärks 

• att verka för att kemikalieanvändningen minimeras inom 

jordoch skogsbruk och att markägare stimuleras till att öka 

andelen ekologiskt odlad åker 

36

• att verka för att markägare stimuleras till att miljöcertifiera 

sitt skogsbruk 

Konsekvenser 

Attraktiva industrimiljöer med största möjliga miljöhänsyn tillsammans 

med en hög planberedskap skapar förutsättningar för industrins 

utveckling. 

Attraktiva beondemiljöer underlätta för näringslivet att behålla och 

rekrytera kvalificerad arbetskraft. 

Utvecklad service i de mindre orterna ökar förutsättningarna för en 

levande landsbygd samtidigt som behov av resor minskar. 

Kollektiv arbetspendling minskar behov av nära koppling mellan 

bostad och arbetsställe. 


Industri- och handelsexpansion innebär som regel att nya markområden 

tas i anspråk och att dessa till stor andel blir hårdgjorda. Attraktiva 

miljöer för dessa verksamheter med största 

möjliga miljöhänsyn bidrar till att skapa god bebyggd miljö 

samtidigt som det begränsar miljöpåverkan och minskar bidraget till 

övergödning. 

Kollektiv arbetspendling begränsar klimatpåverkan, ger friskare 

luft och mindre bidrag till övergödningen. 

Ett öppet odlingslandskap innebär oftast ett rikt odlingslandskap. 

Minskad kemikalieanvändning bidrar till en giftfri miljö. 

Certifiering av skogsmark bidrar till mer levande skogar. 

37

7. Kommunikationer 

Målsättning 

” Att medverka till att skapa kommunikationsleder och transportsystem 

med minsta möjliga miljöpåverkan som tillgodoser medborgarnas 

och näringslivets behov av säkra och långsiktigt hållbara transporter 

vad gäller människor, varor och information.” 


Bra kommunikationer har oavsett om det gällt vägar, järnvägar, vatten 

eller luft skapat förutsättningar för utveckling. På senare tid har 

kommunikation via IT blivit ett viktigt inslag i förutsättningarna för 

utveckling. 

Vägar 

Riksväg 23 

Riksväg 23 utgör den för kommunen viktigaste vägtransportleden i 

nord-sydlig riktning. Vägen knyter ihop kommunen med Öresundsregionen 

och länscentrum samtidigt som den via väg E4 utgör transportled 

till Mälar- och Stockholmsregionen. Vägen har inte tillfredsställande 

standard. I synnerhet inte sträckningen mellan Ringsjöarna 

och sträckningen norr om kommungränsen. Länsstyrelsen har år 

1987 beslutat att utöka det byggnadsfria avståndet till vägen till 30 

m. Vägverket strävar efter att efterhand öka standarden på vägen och 

bygga om den till en mötesfri landsväg med mitträcke. Detta bör 

beaktas vid bygglov och i frågor som berör markanvändningen i 

vägens närhet. Vägen är riksintresse för kommunikationer mot bakgrund 

att vägen utgör en förbindelse mellan regionala centra. 

Länsväg 120 

Länsväg 120 utgör kommunens förbindelse med östra Småland och 

vissa delar av Blekinge och är samtidigt kommunens kortaste 

förbindelse med väg E4. Den har inte för dagens transporter tillfredsställande 

standard. Vägen passerar genom orterna Häradsbäck, 

Älmhult och Delary och uppfyller inte tillfredställande miljö- och 

trafiksäkerhetsaspekter genom Älmhults centralort. 

Länsväg 124 

Länsväg 124 är kommunens förbindelse till Ljungby och länslasarettet 

samtidigt som den tillsammans med väg 592/594 utgör den för 

kommunen kortaste förbindelsen till väg E4 norr ut. Med hänsyn till 

trafikutvecklingen på vägen, i synnerhet för den tunga trafiken, uppfyller 

vägen inte tillfredsställande standard. Vägen passerar genom 

Liatorp och i plan med stambanan, vilket inte uppfyller acceptabla 

krav på miljö och trafiksäkerhet. 

Väg 592/594 

Aktuell väg utgör, utöver förbindelse till Pjätteryd, en alternativ väg 

till E4:an norr ut. Väg 594 (Pjätteryd – Hamneda) har idag en låg 

standard. Under mitten av 90- talet utfördes ett omfattande utredningsarbete 

för att skapa en ny tvärförbindelse till Ljungby/väg E4, 

rubricerad som väg 19. Utredningsarbetet resulterade i tre alternativa 

vägkorridorer men vägen finns inte upptagen i fastställda vägplaner. 

En helt ny vägsträckning skapar en tvärförbindelse mellan riksväg 

23 och väg E4 samtidigt som restiden mellan Älmhults tätort och 

Ljungby stad minskar och på så sätt underlättar pendling. 

38

Tvärleden 

Förbindelse mellan Karlshamn och Halmstad. En utbyggd Tvärled 

ger Hallaryd bättre förbindelse åt väster och sydost samtidigt som 

kommunen får en snabbare förbindelse mot väg E22 i Blekinge. 

Det mindre allmänna vägnätet och enskilda vägar 

För dessa vägar, vilka har en stor betydelse och en omfattande längd, 

utgör den begränsade bärigheten ett sammanfattande problem. 

Gång- och cykelvägar 

Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät skapar förutsättningar för fler 

arbetsresor med cykel samtidigt som säkerheten för oskyddade trafikanter 

ökar, inte minst för barn till och från skola och fritidsaktiviteter. 

Järnvägar 

Stambanan 

Stambanan Malmö – Stockholm passerar genom kommunen och 

tågen gör uppehåll endast vid stationen i Älmhult. Från och med 

hösten 2006 gör 25 persontåg uppehåll på stationen av vilka ett utgör 

X 2000. Stambanan utgör en mycket viktig kommunikationsled för 

kommunen. Banan saknar planskild korsning med väg 124 i Liatorp 

och med väg 605 i Eneryda. Stambanan är riksintresse. 

Sydostlänken 

Järnväg Älmhult-Karlshamn kallas Sydostlänken och järnvägen 

Älmhult – Olofström utgör den utbyggda delen av denna länk. Järnvägen 

trafikeras idag med 12 godståg per dygn. Järnvägen saknar 

elektrifiering och en elektrifiering samt koppling till hamnar i Blekinge 

skulle ge trafiken på banan betydande möjligheter till utveckling. 

Enligt” Framtidsplan för järnvägen 2004-2015” planeras upprustning 

av befintlig järnväg ske med huvuddelen 2010-2015. Järnvägen 

Älmhult-Olofsström är riksintresse. 

Kombiterminalen 

Terminalverksamheten startade år 1988 med en provisorisk terminal 

Älmhult. I början av 90- talet anlades en kombiterminal i Älmhults 

sydvästra del med anslutning till stambanan via bangårdsområdet. 

Verksamhet ägs av Älmhults Terminal AB och delägare i bolaget, 

utöver kommunen, är Ikea och CargoNet AB. Terminalen har tre 

parallella spår och utrymmen för lastning och lossning. Antalet units 

(lastenheter) per år uppgår för närvarande till ca 40 000. 

Europabanan 

Projektet Europabanan är ett samverkansprojekt mellan flera kommuner 

bland annat mellan Stockholm och Helsingborg och tänkt 

sträckning för banan är i anslutning till väg E4. Kommunen ingår 

inte i projektet. 

Kollektivtrafik 

Busslinjetrafiken och kompletteringstrafiken för kommunen utförs 

av Länstrafiken Kronoberg, i vilken kommunen är delägare. Länstrafiken 

utreder lokaltågsystem på bland annat sträckan Nässjö- 

Älmhult. I utredningen kommer möjligheten att anlägga ytterligare 

stationer utmed stambanan att analyseras. 

Kommunen har tillsammans med kommunerna Hässleholm, Kristianstad, 

Markaryd, Osby och Perstorp deltagit i utredningen ”Mer 

tågtrafik i Skåne Nordost – bra för hela regionen”. Utredningen 

påvisar de positiva effekter som införandet av Pågatåg ger på samhällsutvecklingen 

i nordöstra Skåne och södra Kronoberg. 

39

Flyg 

Norr om Älmhults tätort finns flygplatsen Älmult/Möckeln. Flygplatsen 

utgörs av ett gräsfält och används av privatflyget. Till flygplatserna 

Växjö, Sturup och Kastrup är avstånden relativt korta. Älmhult 

har direkta tågförbindelser till Kastrup. 

Data- och telekommunikation 

Data 

Kommunen har ingen egen bredbandsstruktur, med undantag av det 

stadsnät som finns i Älmhults tätort, ägt av kommunala industribolaget. 

Kommunen har avtal med företaget Teracom AB, som skall 

svara upp till de behov som finns. 

Ca 90 % av kommuninnevånarna har idag täckning. 

Tele 

Inom kommunen är Telia, Vodafone och Tele 2 aktörer på GSMnätet. 

På 3 G nätet är Telia, Vodafone, Tele 2 och 3 aktörer inom 

kommunen. 

Svenska UMTS Nät AB är ett gemensamt bolag för Telia och Tele 2 

för utbyggnad av 3G nätet. Motsvarande bolag för Vodafone och 3 

är 3 GIS AB. 


Följande miljökvalitetsmål berör kommunikationer: 

”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, 

”Ingen övergödning” 


• att arbeta för att standarden på riksväg 23 förbättras 

• att arbeta för att standarden på länsväg 120 förbättras och att 

förbifarter för Älmhult och Häradsbäck byggs 

• att uttrycka en positiv inställning till Tvärleden 

• att arbeta för att standarden på väg 124 förbättras och att förbifart 

med planskild korsning med stambanan anläggs i Liatorp 

• att arbeta för att planskild korsning anläggs mellan stambanan 

och väg 605 i Eneryda. 

• att arbeta för att trafikmiljön och trafiksäkerheten förbättras i 

centrala Älmhult 

• att arbeta för att gång- och cykelvägnätet ytterligare utvecklas 

• att arbeta för en standardhöjning på det mindre vägnätet 

• att arbeta för att kombiterminalen ytterligare utvecklas och 

blir klassad som nationell terminal 

• att arbeta för höjd standard på stambanan med fler tågstopp i 

Älmhult och även för tågstopp i kommunens övriga tätorter 

utmed stambanan 

• att arbeta för att länsjärnvägen Älmhult-Olofström blir elektrifierad 

och att Sydostlänken blir verklighet 

• att arbeta för att alla kommuninnevånare och all näringsverksamhet 

får tillgång till den IT-kapacitet de behöver 

• att uttrycka en positiv inställning till Europabanan 

• att arbeta för att Banverket snarast åtgärdar bangården i 

Älmhult så att kombitrafikens utveckling inte hämmas 

40

Konsekvenser 

Förbättring av befintliga vägars standard liksom helt nya väg- och 

järnvägssträckningar påverkar pågående markanvändning. Genom 

att utnyttja befintliga korridorer kan effekten på markanvändningen 

mildras. 

Förbättrad vägstandard ökar trafiksäkerheten och skapar bättre förutsättningar 

för arbetspendling, samtidigt som detta kan leda till ett 

ökat bilresande på bekostnad av kollektivtrafiken. 

Bättre förutsättningar för att transportera gods och människor på 

järnväg ger miljövinster samtidigt som risken för olyckor minskar. 

Elektrifiering av banan Älmhult-Olofström och en genomförd Sydostlänk 

minskar miljöbelastningen. 

Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan minska bilresandet vilket 

ger positiva miljö- och hälsoeffekter. 


Kommunens ställningstaganden skapar förutsättningar för bättre 

kommunikationsleder och transportsystem. Det leder också till högre 

transportsäkerhet av människor, varor och information samtidigt 

som miljöpåverkan minskar och uppfyller angivna miljökvalitetsmål. 

41

8. Vatten och avlopp 

Målsättning 

” Att tillförsäkra samtliga va- abonnenter i kommunen utan oplanerade 

avbrott full tillgång till ett tjänligt dricksvatten och att ta hand 

om avloppsvatten och regnvatten på ett sådant sätt att påverkan på 

sjöar, vattendrag och grundvattnen minimeras.” 


Dricksvattenförsörjning 

Sjön Möckeln utgör vattentäkt för tätorten Älmhult och det planlagda 

bostadsområdet i Boastad. Vattenverket i Diö förser Diö/Dihult, 

Liatorp, Möckelsnäs och Linnés Råshult med vatten. Tätorterna Delary, 

Göteryd, Hallaryd, Pjätteryd, Eneryda, Virestad och Häradsbäck 

har egna vattentäkter som utgörs av borrade brunnar. Byn Fanaholm 

(ett fåtal abonnenter) har kommunal vattentäkt. Vattenverket 

i Ryfors betecknas idag som en allmän anläggning 

Befintliga vattentäkter och med lokaliserade reservkapaciteter bedöms 

kapacitetsmässigt långsiktigt klara behoven. Beträffande det 

kvalitetsmässiga kan det konstateras att den ökade humushalten i 

sjön Möckeln samt påverkan på vattentäkten i Häradsbäck ger anledning 

till uppmärksamhet. Beträffande ”förbruningen” av sjön 

Möckeln har kommunen tagit ställning för att man vill vara med och 

utreda detta tillsammans med Länsstyrelsen och andra kommuner. 

Beträffande vattentäkten i Häradsbäck kommer en omfattande utredning 

att genomföras, vilken ska ge besked om täkten kan användas 

i fortsättningen eller om ny täkt måste etableras. Reservvattentäkter 

med tillräcklig kapacitet saknas för flera orter. 

Kommunen har låtit utreda potentiella uttagsområden för dricksvattenförsörjningen 

inom kommunen. Dessa uttagsområden redovisas 

på bilaga 16. 

I bilaga 17 redovisas utdrag ur SGU:s karta över grundvattnet i 

Kronobergs län. 

Fastställda skyddsområden finns för vattenuttaget ur sjön Möckeln 

och infiltrationen med uttagsbrunnarna i anslutning till vattenverket. 

Infiltrationen och uttagsbrunnarna vid Älmekulla saknar dock ett 

modernt och uppdaterat skyddsområde. Täkterna i Diö och Delary 

har skyddsområden. Arbetet pågår med att skapa skyddsområden för 

täkterna i Eneryda, Häradsbäck och Pjätteryd. För övriga orter ska 

skyddsområden finnas klara till år 2008. 

Gemensamhetsanläggningar finns för några fritidsområden och enskilda 

vattenförsörjningsanläggningar finns i stor omfattning 

både vad gäller permanent bebyggelse som fritidsbebyggelse. 

Avloppshantering 

Avloppsvatten från Älmhult, Diö, Liatorp och Eneryda renas i avloppsverket 

i Älmhult. Avloppsvattnet från Diö, Liatorp och Eneryda 

transporteras via en överföringsledning till avloppsverket i Älmhult. 

Orterna Hallaryd, Göteryd, Pjätteryd, Delary, Häradsbäck, Virestad 

jämte det planlagda området Boastad har egna avloppsreningsanläggningar. 

Möckelsnäs och Linnés Råshult är anslutna till kommunens 

avloppsnät. 

Älmhults avloppsreningsverk moderniserades för några år sedan och 

försågs då med bland annat anläggning för rötning av slam och or- 

42

ganiskt avfall från hushåll samt med vassbäddar för att ta om hand 

utrötat slam. 

Avloppsverket i Hallaryd är i behov av omfattande ombyggnad. Övriga 

verk, med vissa undantag, bedöms kräva kapacitets- och kvalitetsmässiga 

uppdateringar inom snar framtid. 

Gemensamhetsanläggningar finns för några fritidsområden och enskilda 

avloppsreningsanläggningar finns i stor omfattning både vad 

gäller permanent bebyggelse och fritidsbebyggelse. 

Dagvatten 

Dagvatten är ytligt avrinnande regn- och smältvatten från tomtmark, 

gator, tak och liknande ytor. Via ledningar avleds detta till sjöar och 

vattendrag eller når grundvattnet genom infiltration. Endast i undantagsfall 

genomgår dagvattnet någon form av reningsbehandling. 

Dock fördröjs dagvattnet inom Älmhults tätort på flera ställen, vilket 

medför en viss ”rening”. 


Följande miljökvalitetsmål berör vatten- och avlopp: 

”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Levande sjöar 

och vattendrag”, ”Grundvatten av god kvalité” och ”God bebyggd 

miljö”. 


• att före år 2010 skapa reservvattentäkt för Älmhults tätort 

• att på sikt skapa reservvattentäkter för samtliga verksamhetsområden 

• att tillse att samtliga vattentäkter får erforderliga skyddsområden 

• att genomföra en ombyggnad av Hallaryds avloppsreningsverk 

• att upprätta och anta en dagvattenpolicy 

• att inom nya bostads- och industriområden avsätta mark för 

behandling av dagvatten och där detta är möjligt även inom 

befintliga planområden så att dagvattnet genomgå minst 

slamavskiljning före utsläpp i recipient 

• att utforma gatuunderhållet så att dagvattnets föroreningsinnehåll 

begränsas 

• att skapa beredskap för de extrema förhållanden som klimatförändringen 

kan innebära för det kommunala vatten- och avloppsnätet 

Konsekvenser 

Skyddsområden för vattentäkter kan innebära begränsningar i pågående 

och framtida markanvändning. 

Ombyggnad av Hallaryds avloppsreningsverk med mer långtgående 

behandling samt uppdatering av andra reningsverk minskar belastningen 

på sjöar och vattendrag och i Hallaryds fall på Helge å. 

Avsättning av mark inom nya och befintliga bostads- och 

industriområden kan innebära en lägre exploateringsgrad samtidigt 

som t ex öppen dagvattenhantering kan tillföra områdena skönhetsvärden. 


Reservvattentäkter och ökat skydd genom fastställda skyddsområden 

skapar förutsättningar för full tillgång till vatten av god kvalité. 

Längre gående rening av avloppsvatten samt behandling av dagvatten 

minskar belastningen av föroreningar på recipienter och grundvatten. 

43

9. Avfall 

Målsättning 

”Att verka för att hushållen och näringslivet minskar den mängd 

avfall som produceras och när avfall uppkommer medverka till att 

förutsättningar finns för att avfallet så långt möjligt kan tas om hand 

genom återanvändning, materielåtervinning och energiutvinning.” 


Avfallshantering 

Kommunernas lagstadgade ansvar för avfallshanteringen omfattar 

insamling och transport av avfall från hushåll. Utöver detta lagstadgade 

ansvar omfattar kommunernas roll även slutligt omhändertagande 

av visst hushålls- och industriavfall samt drift av deponi- och 

kretsloppsstationer. Återvinningsstationer är idag ofta ett renodlat 

uppdrag som ingår i producentansvaret och genomförs samordnat 

genom Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI. 

Kommunen uppfyller det lagstadgade ansvaret genom att i egen regi 

utföra insamling och transport av hushållsavfallet. Transporten sker 

till en omlastningsstation (Äskya) varifrån avfallet för närvarande 

transporteras till en förbränningsanläggning i Ljungby. 

Renhållningsordning inklusive avfallsplan 

Gällande renhållningsordning inklusive avfallsplan antogs av 

Kommunfullmäktige 2000-11-27. Renhållningsordningen reglerar 

kommunens åtaganden med utgångspunkt från den lagstadgade 

skyldigheten och avfallsplanen innehåller bland annat målformuleringar 

beträffande avfallshanteringen. 

Äskya avfallsanläggning 

Äskya avfallsanläggning omfattar både kretsloppsanläggning, omlastningsstation 

och deponi. 

Anpassningsplan enligt deponeringsförordningen från den 25 januari 

2002 har inlämnats till Länsstyrelsen i juni 2002. 

Ny tillståndsprövning för hela verksamheten har pågått sedan år 

2001. Den nya tillståndsprövningen syftar till att skapa förutsättningar 

för modern och erforderlig flexibel avfallshantering med sortering, 

behandling och deponering. Aktuella miljökrav beaktas. 

Två deldomar från miljödomstolen har erhållits för fortsatt verksamhet 

där den senaste (2007-02-09) inte vunnit laga kraft. 


Följande miljökvalitetsmål berör avfall: 

”Grundvatten av god kvalité”, ”Frisk luft”, ”God bebyggd miljö” 

och ”Giftfri miljö”. 

Visst avfall från näringslivet och hushållens så kallade grovavfall 

sorteras i en brännbar fraktion och en deponifraktion. Den brännbara 

fraktionen körs för närvarande till en förbränningsanläggning i 

Halmstad. 

44


• att ge hushåll och näringsliv fortsatt bra information om möjligheterna 

till återanvändning, återvinning och energiutvinning 

• att inom Äskya avfallsanläggning skapa förutsättningar för 

nödvändig flexibel verksamhet med sortering, behandling 

och deponering i tillämplig utsträckning. Höga miljökrav beaktas. 

• att skapa förutsättningar för att energin ur det organiska avfallet 

från hushåll, som inte själva kompostera avfallet, kan 

utvinnas vid kommunens rötningsanläggning 

• att se till att erforderliga skyddsavstånd skapas mellan avfallsanläggningen 

och ny bebyggelse 

• att skapa en lokal lakvattenrening för Äskya avfallsanläggning 

och med Drivån som recipient 

• att vid avslutning av nuvarande deponi skapa förutsättningar 

för alternativanvändning 

• att genom fortlöpande revideringar av avfallsplanen ha målformuleringar 

som väl knyter an till utvecklingen inom avfallsområdet 

• att inom Äskya avfallsanläggning anlägga och driva en yta 

för behandling av oljeförorenad jord 

avslutad deponi, kan t ex område för rekreation och friluftsliv skapas. 

Genom att beakta tillräckliga skyddsavstånd i förhållande till ny bebyggelse 

minimeras den riskfaktor som en pågående deponi kan innebära. 


Kommunens ställningstaganden bidrar samtliga till att uppfylla ovan 

angivna miljökvalitetsmål med undantag av ställningstagandena 

beträffande Äskya avfallsanläggning. 

Konsekvenser 

Fortsatt bra information skapar goda förutsättningar för ökad återanvändning, 

återvinning och energiutvinning. 

En ökad rötning lokalt av det organiska avfallet ökar energiutvinningen 

samtidigt som behovet av fjärrtransporter minskar. 

Genom att utnyttja möjligheten till alternativ användning av 

45

10. Energi 

Målsättning 

”Att tillförsäkra hushåll och näringsliv i kommunen en säker och 

effektiv energiförsörjning baserad på ett uthålligt energisystem i 

samspel med de naturliga kretsloppen där användningen av fossila 

bränslen upphör på sikt.” 


Energiplan 

I lagen om kommunal energiplanering (1977:439, 1991:738) står att 

kommunen i sin planering skall främja hushållningen med energi 

samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 

Kommunfullmäktige antog 2001-04-23 en energiplan för kommunen. 

I energiplanen anges följande övergripande mål: 

• En säker och effektiv energiförsörjning för att trygga en stabil 

utveckling för alla i kommunen 

• En övergång till ett uthålligt energisystem i samspel med de 

naturliga kretsloppen och med förnyelsebara energikällor 

som bas 

• Att användningen av fossila bränslen upphör på sikt 

Energiplanen redovisar följande förslag till åtgärder: 

• Satsningar på förnyelsebar energi och ny teknik 

• Hushållning med energi 

• Utveckling av fjärr- och närvärmesystem 

• Fysisk planering för effektivare energianvändning 

• Transporter och kommunikation 

Energibalans 

Energikontor Sydost har år 2003 upprättat en energibalans för kommunen. 

Energibalansen är relaterad till år 2000. Målsättningen med 

energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande 

energiflödena i kommunen. Energibalansen redovisar följande: 

Total tillförd mängd energi till kommunen 510 GWh varav 

• Fossila bränslen 190 GWh 

• Elenergi 210 GWh 

• Biobränsle 110 GWh 

Av den totala mängden tillförd energi utgör andelen förnybar energi 

44 % med följande fördelning: 

• Biobränsle 22 % 

• Vattenkraft 22 % 

Energibalansen anger att den totala energianvändningen per invånare 

i kommunen motsvarar 33 MWh/år medan genomsnittet i länet uppgår 

till 37 MWh/år. 

SCB redovisar för kommunen år 2003 en bruttotillförsel av energi 

motsvarande 469 GWh. 

El 

Nätägare inom kommunen är E-on och de större elledningarna är 

byggda i sammanhängande nät, vilket minskar sårbarheten i dessa 

nät. Det mindre ledningsnätet, vilket förser många hushåll i kommu- 

46

nen med el, är däremot mycket sårbart, vilket inte minst stormen i 

januari år 2005 visade. 

Svenska Kraftnät planerar en utbyggnad av en 400 kV ledning från 

Närke och till södra Sverige. Dess sträckning är ännu inte redovisad, 

varför det tills vidare är oklart om den i någon omfattning kommer 

att beröra kommunen. I det fall denna ledning blir aktuell genom 

kommunen är, enligt kommunens uppfattning, den korridor som 

riksväg 23 utgör och ledningsgatan för befintlig kraftledning lämpliga 

alternativa sträckningar. 

Fjärrvärme 

E-on Värme Sverige AB producerar och levererar fjärrvärme inom 

Älmhults tätort. Produktionen sker i två verk, vilka båda är baserade 

på stor andel biobränsle. Produktionen är, utöver biobränsle, baserad 

på gasol, el och olja. År 2004 uppgick den totala mängden producerad 

energi till 37,8 GWh fördelat på: 

• Biobränsle 27,6 GWh 

• Olja 1,2 GWh 

• Gasol 8,6 GWh 

• Deponigas 0,4 GWh 

Genom att år 2005 komplettera med en pannan baserad på träbriketter 

bedöms energiproduktionen med biobränsle uppgå till 35 GWh 

och andelen olja/gasol minska till ca 5 GWh. Företagets målsättning 

är att gasol på sikt ska upphöra som bränsle för uppvärmning. 

Gasol 

Inom vissa delar av Älmhults tätort finns ett gasolnät utbyggt. Gasolnätet 

förser i huvudsak industrier med gasol där den största användaren 

är Stena Aluminium AB och för företagets framställning 

av aluminium. 

Naturgas 

Någon naturgasledning finns inte etablerad inom kommunen och 

tidigare planer på en sådan ledning bedöms inte ha någon aktualitet. 

I det fall naturgasledning blir aktuell är, enligt kommunens uppfattning, 

den korridor som riksväg 23 utgör lämplig sträckning. 

Solenergi/-värme 

I Älmhults tätort finns en större anläggning för elproduktion med 

solceller, nämligen IKEA´s anläggning vars toppeffekt uppgår till 60 

kW. Den årliga produktionen uppgår till ca 40 MWh. Solenergi bedöms 

inte få någon större omfattning inom en nära framtid med hänsyn 

till de höga kostnaderna. 

Ett 10- tal anläggningar finns för produktion av solvärme. 

Vindkraft 

Vindkraft finns inte etablerad inom kommunen och förutsättningarna 

för vindkraft är generellt sett dåliga i kommunen med hänsyn till att 

landskapet till stor del består av skogsmark. Enligt utförd vindenergikartering 

i landet ligger hela Älmhults kommun i den lägsta vindenergiklassen. 

Energimyndigheten har tagit fram en ny vindkartering 

för hela landet. Denna tillsammans med utvecklad teknik kan innebära 

att förutsättningarna för vindkraft i kommunen ökar. 

Biogas 

Produktion av deponigas sker inom Äskya avfallsanläggning. Förbränningen 

sker i fjärrvärmeverket och produktionen uppgick år 

2004 till 0,44 GWh. Med hänvisning till att organiskt avfall sedan 

några år tillbaka inte deponeras på avfallsanläggningen kommer 

mängden deponigas successivt att avta för att helt upphöra. 

47

Anläggning för produktion av rötgas har byggts i anslutning till avloppsreningsverket 

Älmhult. Vid full produktion bedöms mängden 

rötgas kunna uppgå till 10 MWh/dygn vilket på årsbasis skulle innebära 

ca 3,6 GWh. Anläggningen är idag inte ansluten till någon extern 

värmeanläggning. 

Spillvärme 

En potientiell spillvärmekälla utgör Stena Aluminium AB. Företaget 

utnyttjar 0,5 – 0,6 GWh per år för egen uppvärmning men uppger 

samtidigt att den potentiella spillvärmemängden kan vara 4 – 5 GWh 

per år. 

Jord- och bergvärme 

Installation av värmepumpar baserade på jordoch bergvärme har de 

senaste två åren uppgått i genomsnitt till ca 90 anläggningar per år. 

Transporter 

Transportsektorn svarar för en väsentlig del av den totala energiförbrukningen 

i samhället. Enligt SCB statistik för år 2003 uppgick 

förbrukningen av bensin och diesel i kommunen till ca 132 GWh 

vilket motsvarade ca 30 % av den totalt tillförda mängden energi. 

Kommunstyrelsen har 2002-11-05 fattat beslut om riktlinjer för inköp 

av fordon till kommunen. Vid upphandling av fordon efter 

2003-01-01 ska inriktningen för inköp av fordon vara att dessa ska 

kunna drivas med alternativa bränslen. 

Förnybar energi 

Till förnybar energi räknas, utöver vind och sol, biobränsle, biogas 

och vatten. 

Inom kommunen finns det stor tillgång på biobränsle främst i form 

av träbränsle, som uppkommer i samband med skogsavverkning. 

Enligt statistik från SCB uppgick år 2003 energiproduktionen med 

träbränsle till ca 83 GWh. Detta skulle innebära att energiproduktionen 

med träbränsle då fjärrvärmen är frånräknad skulle uppgå till ca 

55 GWh. Med hänvisning till tillgången på träbränsle torde den andel 

av energiproduktionen som är baserad på träbränsle kunna öka. 

Ett regionalt miljömål är att 90 % av alla värmepannor för biobränslen 

ska vara miljögodkända senast år 2010. 


Följande miljökvalitetsmål berör energi: 

”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning” 

och ”God bebyggd miljö”. 


• att arbeta för fortsatt fjärrvärmeutbyggnad inom Älmhults 

tätort baserad på förnybart bränsle 

• att utreda förutsättningar för fjärrvärme även i andra tätorter 

än Älmhult 

• att verka för att gasolanvändning på sikt upphör i kommunen 

• att arbeta för att säkrare elleveranser kommer till stånd 

• att utveckla policyn för inköp av fordon med inriktningen att 

fler fordon ska drivas med alternativa bränslen 

• att regelbundet se över kommunens energiplan 

• att verka för att förnybara energikällor i största möjliga utsträckning 

används 

• att utarbeta strategi för småskalig vedeldning 

• att verka för att befintliga elledningar, i första hand i nära 

anslutning till bebyggelse, och nya elledningar markförläggs 

48

Konsekvenser 

En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och en tydlig strategi för småskalig 

vedeldning med inriktningen bland annat miljögodkända värmepannor 

innebär i första hand ett minskat oljeberoende med 

minskad miljöbelastning som följd. 

En regelbunden revidering av energiplanen tar hänsyn till de förändringar 

som fortlöpande sker inom energiområdet ger kommunen 

förutsättningar att tydligt ange den politiska viljeinriktning som finns 

inom energiområdet. 

En tydlig inriktning mot fler fordon som drivs med alternativa bränslen 

begränsar miljöpåverkan. 


Kommunens ställningstaganden skapar förutsättningar att uppfylla 

angiven målsättning inte minst vad gäller effektiv energiförsörjning 

baserad på ett uthålligt energisystem i samspel med de naturliga 

kretsloppen. Ställningstagandena bidrar också till att uppfylla angivna 

miljökvalitetsmål. 

49

11. Kulturmiljö, fritid och turism 

Målsättning 

”Att se kulturmiljö, fritid och turism som en helhet och att förvalta 

och vårda kommunens kulturarv samtidigt som besöksnäringen stimuleras 

och möjligheterna till fritidsaktiviteter och friluftsliv utvecklas.” 


Kulturmiljö 

Ett landskap som påverkats och använts av människan är i hög grad 

ett kulturlandskap. De avtryck mänskliga aktiviteter sätter överlagras 

efter hand i landskapet och har på så sätt bildat det kulturlandskap 

som vi har idag. Med kulturmiljö avses inte enbart naturens miljöer 

utan även bebyggelse, vägar, broar mm. Sambandet mellan värdefulla 

kulturmiljöer och attraktiva naturmiljöer är tydligt. 

De lagar som har störst betydelse för kulturmiljövård och utformning 

av ny bebyggelse är Lagen om kulturminnen, Miljöbalken och Planoch 

bygglagen. Lagen om kulturminnen innehåller bestämmelser för 

skydd och förfaranden i fråga om bland annat fornminnen och byggnadsminnen. 

Lagen om kulturminnen hanteras av länsstyrelsen. Miljöbalken 

reglerar bland annat riksintressen för kulturmiljövården. 

Plan- och bygglagen innehåller bland annat bestämmelser om hur 

nya byggnader skall placeras och utformas med hänsyn till omgivningarna, 

exempelvis till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

Länsstyrelsen beslutar om behov av eventuella undersökningar i de 

fall byggnation kan påverka kulturmiljön. 

Kommunalt kulturmiljöprogram 

På uppdrag av Älmhults kommun har Smålands Museum år 1989 

upprättat förslag till kulturmiljöprogram för kommunen. Programmet 

utgör bilaga till 1991 års översiktsplan. Programmet redovisar förslag 

till åtgärder att bevara landskapet och kulturmiljön. I programmet 

utpekas följande 24 områden som särskilt kulturhistoriskt värdefulla: 

1. Askenäs 13. Liatorp 

2. Borshult 14. Råshult/Stenbrohult 

3. Fagerhult 15. Slätthult 

4. Sjuhult 16. Taxås 

5. Hallaryd 17. Angshult 

6. Torsholma 18. Eneryda 

7. V. Vägla 19. Håralycke 

8. Ellagölshult 20. Linnefälle 

9. Hussjönäs 21. Kistiga/Lycke 

10. Härlunda 22. Ön/Åbogen 

11. Lönshult 23. Skinnakärr 

12. Höö 24. Älmhults centrum 

På uppdrag av Älmhults kommun genomförde Smålands museum år 

1979 en bebyggelseinventering av centrala Älmhult. Inventeringen 

innehåller bland annat en förteckning över utvärderade enskilda 

byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde. 

Byggnadsminnen 

Länsstyrelsen har byggnadsminnesförklarat tre byggnader i Älmhults 

kommun, nämligen Emanuelskapellet och Stora Kölaboda i 

Göteryds församling samt Linnés Råshult, Linnéstugan, i Stenbrohults 

församling. 

50


Följande områden är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård: 

Römningenområdet 

Älmhults stationssamhälle 

Råshult 

Höö 

Värdeomdömena finns redovisade under delen Riksintressen och 

områdena är redovisade i bilaga 11. 

Kulturminnesvårdsprogram 

Länsstyrelsen och Smålands museum har i samarbete år 1981 presenterat 

ett kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län. I Älmhults 

kommun utpekas 20 områden och ingår med undantag av Svinaberga 

i det kommunala kulturmiljöprogrammet som redovisats 

ovan. 

Fornlämningar 

Alla fasta fornlämningar har lagskydd enligt Lagen om kulturminnen 

mm (1988:950), 2 kap. Lagskyddet ska hindra borttagande, borttagning 

eller förstörelse. Fornlämningsområdena är redovisade i bilaga 

13. Redovisningen ger inte en komplett bild av fornlämningsområdena 

och enstaka fornminne. 

Kulturreservat 

Komministerbostället Råshult är ett kulturreservat och redovisas i 

bilaga 13. 

Fritid 

Älmhults kommun har ett rikt utbud på naturmiljöer och detta ger 

tillsammans med fasta motionsanläggningar goda förutsättningar för 

kommunmedborgarna att utföra aktiviteter till förmån för hälsa och 

välbefinnande. 


Möckelnområdet jämte Helge å från sjön Möckeln till Delarydammen 

utgör riksintresse för friluftsliv. 

Värdeomdömen för området finns redovisat under delen Riksintressen 

och redovisas i bilaga 11. 

Motionsspår 

Inom Älmhults tätort har det funnits två belysta motionsspår, ett i 

Haganäsområdet och ett i Klöxhultsområdet, samt ett i Häradsbäck 

respektive Liatorp. Beträffande Haganäsområdet och Liatorp är belysningen 

raserad på grund av stormen Gudrun. 

Fritidsområden 

Inom kommunen finns följande fritidsområden: Bökhult, Haganäs, 

Klöxhult, Yttre Näset, Bokhultet och Såganäs. 

Fiske 

Inom kommunen finns 16 stycken fiskevårdsområden med föreningar 

bildade. Inget vattendrag i kommunen utgör riksintresse för fiske. 

Skytte 

Inom kommunen finns skjutbanor på följande platser: 

51

Göteryd, Eneryda, Virestad (2 stycken), Pjätteryd, Liatorp (2 stycken), 

Häradsbäck, Åbogen och Slätthult. Inomhusbanor finns i Älmhult 

(Haganäs) och Virestad. 

Motorsport 

Vid Steningeboda i Virestads församling finns en motorbana för 

rallycross. Viss spontan motorcrosskörning förekommer i Slätthult 

söder om Älmhults tätort. 

Kanot 

En omfattande kanoting förekommer i sjön Möckeln och i Helge å. 

Kanotleden omfattar ca 8 mil med 10 rastplatser. 

Ridsport 

En fast föreningsdriven anläggning finns för ridsport i Bockatorp 

sydväst om Älmhults tätort. 

Golf 

En föreningsägd 18- håls golfbana finns anlagd i Äskya öster om 

Älmhults tätort. Utökning med så kallad driving range planeras mellan 

befintlig anläggning och Äskya avfallsanläggning. 

Simhall 

Simhall finns i Älmhults tätort i anslutning till Haganässkolan 

Sporthallar/idrottshallar 

Inom kommunen finns följande idrottshallar med storlek minst 18 x 

36 m: Haganäshallen, Klöxhultshallen och Linnéhallarna (2) 

Badplatser 

Inom kommunen finns följande badplatser: Bökhult, Möckeln, Bokhultet, 

Bölsnäs, Delary, Ramnäs, Sandören, Vägla och Välje 

Tennisbanor 

Inom kommunen finns följande tennisbanor: Haganäs (4), Linné, 

Bråthult, Diö, Eneryda, Göteryd, Hallaryd , Liatorp och Klöxhult. 

Småbåtshamnar 

Småtbåtshamnar finns i sjön Möckeln vid Näset i Älmhult och i Diö 

(2 stycken). 

Allmänt 

Idrottsplatser finns i kommunens samtliga orter. 

Natur- och kulturstigar 

Natur- och kulturstigar finns anlagda i Klöxhult, Höö, Kronan, Pjätteryd, 

Siggaboda och Såganäs. 

Ishall 

Ishall finns i Diö 

52

Turism 

Kommunens närhet till Öresundsregionen och norra Europa och ger 

goda förutsättningar för turism/besöksnäring i kommunen. I kommunen 

finns två tydliga besöksmål, nämligen IKEA- varuhuset och 

Linnés Råshult. Utöver dessa två objekt finns det många mindre besöksmål 

som bildar underlag för turismen i kommunen. Kunskapscentrum 

Linné på Möckelsnäs är under uppbyggnad. 

Närhet till stora bebyggelseområden skapar också stort intresse för 

att hyra eller förvärva fritidshus i kommunen. 

Natur- och kulturmiljöerna, sjöarna och vattendragen skapar goda 

förutsättningar för turism. 

Turistbyrå drivs året runt i kommunhuset i Älmhult. Receptionen på 

Linnés Råshult är ett komplement till turistbyrån i kommunhuset. 

Kommunen samverkar med Södra Smålands Turistråd för marknadsföring 

av turismen samt deltar i olika samverkansprojekt med bland 

andra Ljungby, Markaryds, Alvesta och Osby kommuner. 

Kommunen antar en turiststrategi under 2006. 


Följande svenska miljökvalitetsmål berör kulturmiljö, fritid och turism: 

”Levande sjöar och vattendrag”, ”Levande skogar”, ”Myllrande 

våtmarker, ”Ett rikt odlingslandskap” och ”God bebyggd miljö”. 


• att i tidigt skede i planeringsprocessen beakta kulturvärden 

och fornlämningar 

• att genom aktiva åtgärder bidra till att skapa engagemang för 

bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 

• att utarbeta ett program för utveckling av god bebyggd miljö 

med utgångspunkt från gällande planoch bygglagstiftning 

och nationella mål 

• att göra en översyn av kommunens kulturmiljöprogram 

• att verka för att ett område avsätts för fritidsaktiviteter med 

särskilda krav 

• att verka för att friluftslivets intressen beaktas vid planläggning, 

bygglovsprövning och annan tillståndsgivning 

• att aktivt verka för att samverkan inom turismen ytterligare 

utvecklas och att turismen i kommunen stimuleras 

• att verka för att även personer med funktionshinder kan ta 

del av utbudet på fritidsaktiviteter och friluftsliv 

Konsekvenser 

Genom att i ett tidigt skede i planeringsprocessen beakta kulturvärden 

och fornlämningar minskar risken för en negativ påverkan av 

dessa. Genom aktiva åtgärder för att skapa ett engagemang för bevarande 

av kulturhistoriskt värdefulla miljöer ökar förutsättningarna 

för att dessa får den uppmärksamhet som de förtjänar. 

Ett område för fritidsaktiviteter med särskilda krav kan innebära 

påverkan på närliggande verksamheter. Genom en planläggning av 

sådan verksamhet kan dock påverkan minimeras. 

53

Genom att beakta friluftslivets intressen vid planläggning mm skapas 

förutsättningar för friluftslivet att utvecklas. 


Åtgärder för att skapa engagemang för att bevara kulturhistoriskt 

värdefulla miljöer samt program för utveckling av god bebyggd miljö 

bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. 

Att beakta friluftslivets intressen vid planläggning mm kan bidra till 

att uppfylla övriga ovan angivna miljökvalitetsmål. 

54

12. Beredskapsplanering 

Målsättning 

”Att i den kommunala planeringen ta beredskapshänsyn och därigenom 

skapa förutsättningar för en robust och säker kommun.” 


Miljöbalken 3 kap 9 § anger att mark- och vattenområden som har 

betydelse för totalförsvaret skall så långt som möjligt skyddas mot 

åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. 

Det militära hotet bedöms som litet i dagens samhälle. Försvarsberedningen 

har bedömt att risken för att Sverige skall utsättas för militärt 

väpnade angrepp inom en tioårsperiod är högst osannolikt. De 

hot och risker som har betydelse för det moderna samhällets säkerhet 

och krisberedskap är förknippade med naturkatastrofer, omfattande 

tekniska störningar och hot om våld. Detta kan medföra omfattande 

och svårbemästrade skadesituationer som hotar grundläggande värden 

i samhället eller för med sig allvarliga störningar i vitala samhällsfunktioner. 

Samhället ses nu som en helhet som måste klara olika typer av situationer 

och störningar. Detta ställer stora krav på samarbete och samordning 

mellan samhällets olika aktörer. 

Följande lagar styr risk- och krishanteringen: 

och landsting för varje ny mandatperiod skall fastställa en 

plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. 

• Säkerhetsskyddslag (1996:627) 

• Lag om civilt försvar (1994:1720) 

• Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen anger bland 

annat att kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod skall 

anta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och 

ett handlingsprogram för räddningstjänsten 

. 

Civila försvaret 

Det civila försvarets uppgift är att värna om civilbefolkningen, trygga 

en livsnödvändig försörjning och skapa en så god miljö som möjligt 

för att människor ska kunna bo kvar och verka i kommunen under 

höjd beredskap. Dessutom gäller det att stärka samhällets förmåga 

att möta svåra påfrestningar i fred. 

För att ha en hög beredskap vid kriser och allvarliga händelser i 

kommunen finns en kommunal ”Policy för Risk och sårbarhet” utarbetad. 

Planen redogör bland annat för den ansvarsfördelning som ska 

gälla vid kriser och allvarliga händelser samt hur information ska 

genomföras. Kommunen har en beredskapssamordnare för samordning 

av kommunens beredskap och samhällets civila kriser. 

Skyddsrumsskyldighet finns numera inte inom kommunen vid nybyggnation. 

De inom kommunen etablerade skyddsrummen ska 

dock skötas enligt de åtaganden som gällde vid etablerandet av dessa. 

• Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och 

landsting (2002:833). Lagen anger bland annat att kommuner 

55

Försvarsmakten 

Försvarsmakten intressen redovisas under ämnesområdet 14. Riksintressen. 

Risk- och sårbarhetsanalys 

Ett robust samhälle ställer stora krav på planering och samordning 

för att minimera risker och maximera beredskapen. Miljö- och riskfaktorer 

i kommunen finns redovisade under avsnittet ”Miljö- och 

riskfaktorer”. 

Kommunen har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys, vilken ska 

ligga till grund för hantering av extraordinära händelser. 

• att arbeta för en trygg och säker kommun 

Konsekvenser 

Riksintresset totalförsvar kan påverka förutsättningarna för exploatering. 

De beredskapshänsyn som tas i planeringen kan påverka ställningstaganden 

vid exploatering och vid lokalisering av anläggningar och 

verksamheter. 

En god beredskap för oförutsedda händelser skapar ökad trygghet för 

människor och företag. 

Risk- och säkerhetsanalys 

Enligt ny lagstiftning ska kommunerna utarbeta en risk- och säkerhetsanalys 

för sina samtliga verksamheter. Analysen ska beskriva 

kommunens förebyggande arbete och beredskapen för kriser och 

allvarliga händelser inom sina verksamheter. 

Skyddsobjekt 

Objekt med särskilt skyddsbehov finns inte inom kommunen. 


• att arbeta för att planeringen genomsyras av beredskapshänsyn 

• att se till att kommunens risk- och säkerhetsanalys ständigt är 

aktuell 

• att svara för att risk- och sårbarhetsanalysen med planer ständigt 

är aktuell och beaktas i planeringen 

56

13. Mellankommunalt samarbete 

Målsättning 

”Att verka för ett fördjupat mellankommunalt och regionalt samarbete 

med syfte att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region 

för boende, näringsliv, arbete, kultur, fritid och turism.” 


Älmhults kommun gränsar mot Markaryds, Osby, Olofström, Tingsryds, 

Alvesta och Ljungby kommuner. 

Nedan redovisas mellankommunala frågor där samröre finns kring 

vägar, järnvägar, mark- och vattenanvändningen. Det finns områden 

där ett planeringssamarbete är utvecklat och även fortsättningsvis 

bedöms vara viktigt. 

Vägar 

För följande vägar bedömer kommunen ett nära samarbete med berörda, 

intilliggande kommuner viktigt för fortsatt utveckling: 

• Riksväg 23, förbindelse till Malmö- och Stockholmsregionen 

samt till Växjö med dess länsfunktioner 

• Länsväg 120, kommuncentrumets genaste förbindelse till 

E4:an samt förbindelse till de östra kommundelarna, Tingsryds 

kommun och Blekinge 

• Länsväg 124, förbindelse till Ljungby och dess lasarett samt 

till E4:an norr ut 

• Tvärleden - delvis ny väg mellan Karlshamn och Halmstad. 

Vägen bedöms ha en regionförstorande funktion 

• Väg 19, planerad tvärförbindelse mellan Älmhult och Ljungby 

Järnvägar 

Södra stambanan Malmö-Stockholm utgör en viktig förutsättning för 

kommunens utveckling. Kommunen ingår i ”Nätverket stambanan.com” 

som arbetar för att utveckla och stärka stambanan. 

Samverkan mellan Älmhults kommun och kommuner i Blekinge 

skapar förutsättningar för en koppling av banan Älmhult-Olofström 

till hamnar i Blekinge (Sydostlänken). 

Kommunen har också tillsammans med kommunerna Hässleholm, 

Kristianstad, Markaryd, Osby och Perstorp deltagit i utredningen 

”Mer tågtrafik i Skåne Nordost – bra för hela regionen”. Utredningen 

påvisar de positiva effekter som införandet av Pågatåg ger 

på samhällsutvecklingen i nordöstra Skåne och södra Kronoberg. 

Godstrafik 

Inom en radie av ca 10 mil kan godstrafik försörjas från kombiterminalen. 

Turism 

Älmhults kommun ingår tillsammans med Markaryd och Ljungby 

kommuner i ett samverkansprojekt för marknadsföring av turism. 

Kommunen samverkar med Osby kommun i marknadsföringen av 

”Stenriket”. 

Fritid 

Möckelnområdet ligger både i Älmhult och i Ljungby kommun. Området 

är riksintresse för friluftsliv. 

57

Natur 

Möckelnområdet och Vissjön-Styplesjöområdet är områden som 

ligger både i Älmhult och i Ljungby kommun. Områdena är riksintressen 

för naturvård och Möckelnområdet är även riksintresse för 

friluftsliv. 

Vakö myr ligger både i Älmhult och i Osby kommun. Området är 

både riksintresse för naturvård och Natura 2000- område. 

Åsnenområdet är riksintresse och ligger i Alvesta, Växjö, Tingsryd 

och Älmhult kommuner. 

Siggaboda naturreservat gränsar till Olofströms kommun. 

Vatten 

Kommunen ingår tillsamman med övriga kommuner och vissa företag 

inom Helge ås avrinningsområde i Helge ås vattenvårdsförbund. 

Helge å ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt, men kommunernas 

roll i detta sammanhang är inte klarlagd. 

Kultur 

Samverkan med Ljungby och Alvesta kommuner kring Sagobygden. 

Skola/förskola/fritidsverksamhet 

Avtal om elevsamverkan i grundskolan, förskolan och fritidsverksamheten 

med Alvesta, Ljungby och Osby kommuner. Kring förskola, 

fritidsverksamhet och grundskoleelever med Tingsryds kommun. 

Samverkan med Osby kommun och Tingsryds kommun om gymnasieutbildningen. 

Arbetsmarknad 

Samverkan med Osby kommun kring arbetsmarknadsnämnderna och 

lärcentra samt praktikplatser för gymnasieskolan. 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafiken i kommunen sköts av Länstrafiken Kronoberg, i 

vilken kommunen ingår. 

Regional utveckling och samverkan 

För regional samverkan och utveckling ingår kommunen i följande 

sammanslutningar: 

Regionförbundet Södra Småland 

I regionförbundet Södra Småland ingår samtliga kommuner i Kronobergs 

län tillsammans med landstinget. 

Entreprenörsregionen 

I entreprenörsregionen ingår, utöver Älmhult, Markaryd, Ljungby, 

Laholm, Halmstad, Värnamo, Hylte, Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd 

kommuner. 


• att delta i att utveckla aktuella vägar och järnvägar 

• att verka för regional utveckling och samverkan 

• att utveckla samverkan med grannkommunerna bland annat 

beträffande gemensamma beröringspunkter vid kommungränserna 

• att utveckla Möckelnområdet i samverkan med Ljungby 

kommun 

58

• att med Ljungby kommun samverka kring miljökvalitetsnormer, 

förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Helge ås 

avrinningsområde och sjön Möckeln 

• att tillsammans med Osby kommun ytterligare utveckla samarbetet 

beträffande områden för bostäder och verksamheter 

samt service. 

• att verka för en utvecklad kollektivtrafik med inriktning på 

järnväg inom Öresundsregionen 

Konsekvenser 

Ett utvecklat mellankommunalt och regionalt samarbete bidrar till att 

utveckla och stärka kommunen och regionen. 

59

14. Riksintressen 

Målsättning 

” Att se riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv 

som en resurs i utvecklingen av kommunen och aktivt använda dessa 

i kommunens marknadsföring.” 


Inom kommunen finns riksintressen med avseende på vägar, järnvägar, 

naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. 

Riksintressen i lagstiftningen 

Miljöbalken 3 – 4 kap samt planoch bygglagen 4 kap reglerar behandlingen 

av riksintressen. 

Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken pekas ut av de statliga sektorsmyndigheterna 

i samråd med länsstyrelserna medan riksintresse 

enligt 4 kap finns redovisade i lagtexten eller i särskild förteckning. 

Kommunen kan själv föreslå nya områden. Områden som är av riksintresse 

skall redovisas särskilt i översiktsplanen och kommunen 

skall redogöra för hur dessa intressen skall tillgodoses. 

Om ett område klassats som riksintresse betyder det att det väger 

tyngre än lokala allmänna intressen och att områdets värde och betydelse 

inte påtagligt får skadas. 

Översiktsplanens förslag till utredningsområden för framtida områden 

för bostäder berör i mindre omfattning riksintressen för naturvård 

och friluftsliv. Planens förslag till framtida områden för industri/handel 

berör inga sådana riksintressen. 

Natura 2000 

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på 

att byggas upp inom EU. Enligt miljöbalken 7 kap 28a§ ska ett natura 

2000- område ges ett sådant skydd att områdets värden inte skadas 

av åtgärder inom eller i anslutning till området. Tillstånd krävs för 

åtgärder inom eller utanför Natura 2000-område som på ett betydande 

sätt kan påverka naturmiljön i området. Områdena utgör riksintresse 

och kan ges ett särskilt skydd genom naturreservat, biotopskydd 

eller frivilliga avtal med markägare. För varje Natura 2000- 

område skall Länsstyrelsen upprätta en så kallad bevarandeplan som 

beskriver områdets naturvärden, vilka åtgärder som kan skada eller 

påverka dessa samt vilka åtgärder som erfordras. 

Inom kommunen finns 14 Natura 2000- områden nämligen: 

Centrala Möckeln Strandängar vid Garanshultasjön 

Siggaboda Värpeshult 

Kronan Strandängar vid Helge å 

Vakö myr Skåparyd 

Dihult Almås 

Linnés Råshult Tångarne 

Kruseböke Prästängen 

Områdena finns redovisade i bilaga 11. 

Naturvård 

3 kap 6 § i miljöbalken reglerar områden av riksintresse för naturvården. 

Dessa områden skall utgöra de mest värdefulla områdena ur ett nationellt 

perspektiv. Naturvårdsverket fattar efter samråd med länssty- 

60

elsen beslut om riksintresse för naturvård och inom kommunen har 

fattats beslut om 10 sådana områden nämligen: 

Garanshultasjön-Virestadssjöarna Vissjön-Styplesjö 

Steningen Vakö myr 

Låkasjön Möckelnområdet 

Helge å mellan Delary och Hallaböke Horssjön 

Flybäcken och Sjuhulta fly Åsnenområdet 

Områdena redovisas i bilaga 11 och följande värdeomdömen har 

angetts av Naturvårdsverket för områdena: 

Garanshultasjön-Virestadssjöarna-Horssjön-Låkasjön-Steningen 

”Det sänkta sjösystemet i Helge ås övre del har ett mycket rikt fågelliv 

och är av internationell betydelse för såväl häckande som rastande 

våtmarksfåglar. I Horssjön finns t ex länets tätaste förekomst av 

enkelbeckasin. Runt Garanshultasjön, samt spritt utefter Virestadssjön 

finns stora arealer sötvattenstrandängar som betas. Steningen 

och Låkasjön är representativa bevuxna sjöar. Utmed norra Virestadssjön 

finns representativa sjömader. Visle myr-Horssjön är ett 

myrkomplex med ett representativt topogent kärr.” 

Möckelnområdet 

”Möckeln är den största oreglerade näringsfattiga sjön på den sydsmåländska 

sjöslätten. Sjön har mycket varierande stränder med bl a 

tydliga strandhak och strandplan från tiden före en stor sjösänkning 

på 1800- talet. Den är mycket flikig och har varierande bottnar. Beroende 

på berggrund med ett stråk av hyperitdiabas, jordarter, vattentillgång 

och skiftande kulturprägel har bygden en mycket stor 

mångfald av rika biotoper.” 

Vakö myr 

”Vakö myr är ett värdefullt myrkomplex med en representativ sluttande 

mosse, excentrisk mosse och soligena kärr. På fastmarksöar i 

myren och i norra delen av området finns naturskog av skiftande 

sammansättning samt ädellövskog. Området har ett rikt fågelliv. 

Hela myren är påverkad av en stor brand 1992. Den är därför ett 

utomordentligt objekt för att kunna följa vad som naturligt händer 

efter en stor brand.” 

Helge å mellan Delary och Hallaböke 

”I omgivningarna runt Helge å mellan Delary och Hallaböke finns 

värdefulla och representativa odlingslandskap, lövskogar och våtmarker. 

I odlingslandskapet finns spridda välhävdade sötvattenstrandängar 

som slås och/eller betas. I andra delar närmast ån finns 

värdefulla åmader. Mellan Hallaryd och Hallaböke finns mycket 

artrika lövskogar med många lövträdslag representerade. I sluttningarna 

mot ån finns källpåverkade och artrika sumpskogar.” 

Flybäcken och Sjuhulta fly 

”Flybäcken och Sjuhulta fly utgör ett myrkomplex med ett stort och 

för regionen representativt topogent kärr.” 

Vissjön-Styplesjö 

”Vissjön, Lillsjön och Styplesjö utgör biotoprika våtmarksområden 

av särskilt stor betydelse för rastande och häckande fågelarter, 

främst vadare, andfåglar och kärrhökar. Öjhultsviken är ett limnogent 

strandkomplex som innehåller representativ sjömad och bevuxen 

sjö. Lillsjön och mossen söder därom är ett myrkomplex med 

representativ sumpskog.” 

61

Åsnenområdet 

Bland annat anges ”Åsnenområdet är det största och mest mångformiga 

sjösystemet i den naturgeografiska regionen Sydöstra Smålands 

sjö- och skogsrika slättområde. Det har mycket omväxlande, 

till största delen flacka stränder med stort inslag av strandvåtmarker 

och grunda bottnar, varierat moränlandskap, bl a ändmoräner i områdets 

sydvästra del, och vackra rullstensåsar. Över sjöslätten reser 

sig höga berg.” 

Friluftsliv 

Kommunen har ett område av riksintresse för friluftsliv nämligen 

Möckelnområdet. Följande värdeomdöme ges för området: 

”Möckelnområdet är en sjö-skogs-odlingsbygd med den för den sydsmåländska 

sjöslätten ovanligt stor variation av natur och kulturtyper, 

som ger utsökta tillfällen till positiva upplevelser, naturoch 

kulturstudier, båtsport, kanoting, bad och fritidsfiske. Området 

drar till sig ett stort antal besökare, också från Danmark och Tyskland.” 

Kulturmiljövård 

Fyra områden i kommunen är upptagna som riksintresse för 

kulturmiljövård nämligen 

Höö Råshult 

Römningenområdet Älmhults stationssamhälle 

Följande motiveringar anges för respektive område: 

Höö: ”Ensamgård där den rumsliga fördelningen mellan tomt, åker, 

äng och utmark fortfarande i huvudsak speglar förhållandena före de 

genomgripande förändringarna av jordbruket ca 1800.” 

. 

Römningenområdet: ”Forlämningsmiljöer kring sjön Römningen 

med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor från yngsta stenåldern 

och övergångstiden mot äldre bronsålder med anslutande strandanknutna 

boplatser.” 

Råshult: ”Odlingslandskap i Carl von Linnés födelsebygd med 

komministerbostället Råshult, som visar strukturen av olika markslag 

från tiden före lagaskiftet, samt sockencentrum med 1800- 

talsprägel.” 

Älmhults stationsamhälle:”Planmässigt uppbyggt järnvägssamhälle 

som speglar det sena 1800- talets stadsbyggnadsideal.” 

Vägar 

Riksväg 23 genom kommunen ingår i ett vägnät av riksintresse, 

vilket innebär att vägens funktion ska skyddas med avseende på: 

• God transportkvalité och god nåbarhet till andra regioner 

God trafiksäkerhet 

• God miljö, såväl från hälsosynpunkt som skydd av stads- och 

landskapsbild. 

• God tillgänglighet 

Järnvägar 

Stambanan Malmö-Stockholm, vilken går genom kommunen, och 

banan Älmhult-Olofström ingår i ett bannät av riksintresse. 

Totalförsvaret 

I kommunen finns militära anläggningar som inte redovisas av sekretesskäl. 

Områden vid dessa anläggningar är av riksintresse för 

totalförsvaret vilket innebär att de enligt miljöbalken så långt möjligt 

ska skyddas mot åtgärder som kan motverka totalförsvarets intressen. 

I det fall försvarets intressen berörs i planoch bygglovsärenden 

sker en särskild prövning. I vissa fall kan försvarets intres- 

62

sen leda till att lovplikt måste införas med särskilda områdesbestämmelser 

Kännedom om berörda områdens belägenhet och omfattning finns 

hos Länsstyrelsen och kommunen. 



Kommunens ställningstaganden med inriktningen på skyddet av 

riksintressen för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv bidrar 

till att uppnå samtliga ovan redovisade miljökvalitetsmål. 

Följande miljökvalitetsmål berör riksintressen: 

”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande 

skogar” och ”Ett rikt odlingslandskap”. 


• att verka för att riksintressen för naturvård, kulturminnesvård 

och friluftsliv skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada 

natur- eller kulturmiljön 

• att inta en aktiv roll vid förslag till nya Natura 2000- områden 

och vid förslag till bevarandeplaner för sådana områden 

• att vid överväganden mellan riksintressen och andra intressen 

även beakta verksamheter och åtgärder som kan främja samhällsutvecklingen 

• att verka för att befintliga vägar och järnvägar av riksintresse 

får tillräckligt skydd och att förutsättningar skapas för förbättring 

av dessa 

• att verka för att kombiterminalen i Älmhult blir riksintresse 

63

Älmhults kommun 

OMRÅDEN MED RIKSINTRESSEN 

Eneryda 

Förklaring 

Väg 

Järnväg 

Natura 2000 

Liatorp 

Pjätteryd 

Diö 

Kulturmiljövård 

Naturvård 

Virestad 

Frifuftsliv 

Göteryd 

Delary 

Älmhult 

Häradsbäck 

Hallaryd 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 11


Eneryda 

Förklaring 

Naturvårdsprogram 

Pjätteryd 

Diö 

Liatorp 

& 

f 

& 

Naturreservat 

Biotopskydd 

Byggnadsminne 

Naturminne 

f 

Virestad 

& 

& 

Göteryd 

& 

& 

Delary 

f 

f 

Älmhult 

Häradsbäck 

Hallaryd 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 12


Eneryda 

Förklaring 

( 

Täkter 

( 

Skyddsområde för vattentäkt 

Liatorp 

Fornlämning 

Kulturreservat 

Pjätteryd 

Diö 

Virestad 

( 

( 

( 

Göteryd 

Delary 

Älmhult 

( 

( 

( 

( 

( 

( 

( 

( 

Häradsbäck 

(( 

( 

Hallaryd 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 13


1. Utökat område vid Väglasjön 

2. Nytt område nordväst Römningen 

3. Utökat område vid Näs 

4. Utökat område vid Hängasjön 

5. Utökat område väster om Kalvsjön 

6. Utökat område Boastad 

7. Nytt område mellan Taxås naturreservat 

och herrgården 

8. Nytt område Stenbrohults kyrkby 

9. Utökat område i Såganäs 

10. Nytt område Arnanäs 

11. Nytt område Femlingehult 

12. Nytt område väster Torbjörnaviken 

Liatorp 

Eneryda 

Utredningsområde för framtida 

bostäder (helårs- och/eller fritids) 


Riksintresse natura 2000 



Pjätteryd 

Diö 

4 

7 

8 

10 

Virestad 

2 

5 

6 

9 

Göteryd 

Delary 

3 

Älmhult 

11 

12 

Häradsbäck 

Hallaryd 

1 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 14

+226 

+191 

+226 

+191 

+191 

+191 

+191 

+226 

+191 

+191 

+191 

+226 

Älmhult 

0 

1,5 

kilometer 

3 

Älmhult/Möckeln flygplats 

BILAGA 15


Potentiella uttagsområden för 

dricksvattenförsörjning enligt 

kommunens utredning 

Eneryda 

Liatorp 

Pjätteryd 

Diö 

Virestad 

Göteryd 

Delary 

Älmhult 

Häradsbäck 

Hallaryd 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 16


Utdrag ur SGU:s karta över 

grundvattnet i Kronobergs län 

Eneryda 

Mycket stor grundvattentillgång, 

storleksordningen 25-125 l/s 

(ca 2 000-10 000 m3/d), 

med utmärkta eller ovanligt 

goda uttagsmöjligheter. 

Pjätteryd 

Diö 

Liatorp 

Stor grundvattentillgång, 

storleksordningen 5-25 l/s 

(ca 400-2 000 m3/d), 

med mycket goda eller utmärkta 

uttagsmöjligheter. 

Virestad 

Göteryd 

Delary 

Älmhult 

Häradsbäck 

Hallaryd 

0 

10 

kilometer 

20 

BILAGA 17

Underlagsmateriel Bilaga 18 

Lagar och författningar Kommunala dokument 

Förordning om miljökvalitetsnormer (SFS 1998:897) Avfallsplan (KF 2000) 

Förordning om miljökvalitetsnormer för (SFS 2001:527) Energibalans (Energikontor Sydost år 2003) 

utomhusluft Energiplan 2000 (KF år 2001) 

Lagen om kulturminnen (SFS 1998:959) Folkhälsoplan (KF år 2004) 

Lag om extraordinära händelser i fredstid (SFS 2002:833) Handlingsplan enligt lag (KF år 2005) 

hos kommuner och landsting om olyckor 

Miljöbalken (SFS 2003:778) Handikapplan (KF år 2002) 

Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Jämställdhetsplan (mål) (KF år 2005) 

Svenska miljömål (Riksdagen 1999, 2005) Kommunplan 2000 - 2010 (KF år 2001) 

Kulturmiljöprogram för (Smålands Museum år 1989) 


Dokument Länsstyrelsen 

Grushushållningsplan för Kronobergslän (år 1995) Ledningsanalys av (Räddningstjänsten år 2003) 

Kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län (år 1981) räddningstjänsten 

Naturvårdsprogram för Kronobergs län (år 1989) Radonutredning (SGU) 

Regionala miljömål (år 2002) Renhållningsordning (KF år 2000) 

Våtmarker i Kronobergs län (år 1987) Översiktsplan (KF år 1992) 

Ortsanalys Delary (Inom ramen för Utredning av trafikstruktur (Vägverket Region Sydöst år 2003) 

EU- projektet Baltsurd) för Älmhults tätort 

Anm. SFS = Svensk författningssamling 

KF = Kommunfullmäktige 

SGU = Sveriges Geologiska Undersökning

Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun