Översiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Älmhults kommun

4. Markanvändning i församlingarna och dess
orter, allmänt
Målsättning
”Att skapa en kommun med utveckling av både tätorter, orter och
landsbygd med attraktiva miljöer för både boende och näringsliv och
att samtidigt främja en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen
där kommunens natur- och kulturvärden tas till vara.”
Nulägesbeskrivning, allmän
Befolkningsutveckling
Antalet invånare i kommunen uppgick år 1975 till 15 250 och år
2004 till 15 421. Det hittills största invånarantalet för kommunen
inträffade 1991 med 16 049 invånare. Födelsenettot var år 2000 -23
och flyttningsnettot samma år -22. Motsvarande siffror är för år 2004
-5 respektive -10.
Ålderssammansättningen i kommunen var år 2004 följande:
0-6 år 1 133
7-15 år 1 821
16-20 år 999
21-64 år 8 353
65-74 år 1 432
75-w år 1 683
Av siffrorna ovan kan man konstatera att den andel av befolkningen
som är 65 år eller äldre utgör 20 % av kommunens befolkning.
Motsvarande genomsnittlig siffra för Sverige är 17 %.
Församlingar, tätorter och orter
Älmhults kommun består av sju församlingar, nämligen Älmhult,
Härlunda, Virestad, Stenbrohult, Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd.
Utöver centralorten Älmhult har kommunen 9 orter av vilka Diö,
Liatorp, Eneryda och Delary tillsammans med Älmhult uppfyller
begreppet tätort, vars kriterier är att folkmängden överstiger 200
personer.
År 1994 bodde 67,8 % av kommunen befolkning i tätorter och motsvarande
siffra för år 2004 är 69,6 %. År 1994 uppfyllde Häradsbäck
kriteriet för tätort.
Hållbar samhällsutveckling
En hållbar samhällsutveckling förutsätter planering som tar hänsyn
till människors behov i samklang med naturens förutsättningar. För
ny bebyggelse gäller det att finna områden som kan bli bra livsmiljöer
för boende med hänsyn till bland annat omgivning, kommunikationer,
närhet till arbetsplatser och rekreation. För befintlig bebyggelse
måste dessa kvalitéer förstärkas och utvecklas samtidigt som
detta leder tillett mer hållbart och säkert samhälle.
Utformning och gestaltning
För kommunens bebyggelseutveckling är det väsentligt att finna det
kulturella, historiska och arkitekttoniska arvet i form av byggnader
och bebyggelsemiljöer både för tätorter och landsbygd. Vid nyproduktion
av bebyggelsemiljöer ska arvet beaktas samtidigt som nya
hänsynstaganden ska föras in såsom trygghet, säkerhet,
18