Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun
Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun
Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Industri<br />
En fortsatt stark tillverkningsindustri tillsammans med en ytterligare<br />
utvecklad tjänstesektor är grundförutsättningen för <strong>kommun</strong>ens fortsatta<br />
utveckling. Näringslivets utveckling är beroende av attraktiva<br />
boendemiljöer, utbildningsmöjligheter och bra kulturell- och fritidsmiljö<br />
för att attrahera kvalificerad arbetskraft. En viktig utvecklingsfaktor<br />
är också en väl utbyggd infrastruktur.<br />
Den inom först och främst tillverkningsindustrin pågående trenden<br />
att utlokalisera verksamheter till lågkostnadsländer har hittills inte<br />
påverkat <strong>kommun</strong>en i någon större omfattning. Det är dock viktigt<br />
att följa denna utveckling och att ha en beredskap för dess konsekvenser.<br />
Handel<br />
Livsmedelsförsäljningen har genomgått en stor förändring. De små<br />
anläggningarna har fått stå tillbaka för större, välsorterade anläggningar.<br />
För livsmedelsförsäljningen på landsbygden har förändringen<br />
sedan år 1988 inneburit att tätorterna Hallaryd, Göteryd, Delary,<br />
Pjätteryd, Eneryda och Diö idag saknar butiker med livsmedelsförsäljning.<br />
I Delary har det dock etablerats en kioskverksamhet med<br />
tillhörande drivmedelsstation.<br />
Stora köpcentra, framför allt i Växjö och Kristianstad, påverkar den<br />
lokala handeln i stor omfattning. Enligt Handelns Utredningsinstitut<br />
är trots detta index för dagligvaruhandeln 115 och för sällanköpshandeln<br />
229 (år 2004).<br />
Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling<br />
inom detaljhandeln är svår att påverka med <strong>kommun</strong>al planering.<br />
Upprustning av gatu- och torgmiljöer kan bidra till att skapa<br />
bättre förutsättningar för handel. Det är dock viktigt med en samverkan<br />
mellan <strong>kommun</strong>en, fastighetsägarna och handeln för att gemensamt<br />
åstadkomma attraktiva miljöer.<br />
Jord- och skogsbruk<br />
Lagstiftning för jord- och skogsbruk finns bland annat i miljöbalken<br />
3 kap 4 § där följande anges:<br />
” Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.<br />
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller<br />
anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen<br />
och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän<br />
synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.<br />
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt<br />
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt<br />
skogsbruk.”<br />
Jord- och skogsbruket sysselsatte år 2003 159 personer vilket motsvarar<br />
1,9 % av den totala sysselsättningen. Detta motsvarar ungefär<br />
genomsnittet i länet.<br />
Jordbruket har genomgått och genomgår stora strukturförändringar.<br />
Utvecklingen redovisar en ständig minskning av antalet sysselsatta<br />
beroende på dels fortlöpande rationaliseringar dels på att åker- och<br />
betesmark tas ur produktion. Den mer sammanhängande jordbrukmarken<br />
finns i Virestads församling och där i anslutning till norra<br />
Virestadssjön och Garanshultasjön.<br />
Effekten av att antalet aktiva brukare ständigt minskar är idag tydlig.<br />
Förbuskningen inom områden med små enheter och lågproduktiv<br />
mark är påtaglig. Intresset för att etablera så kallade hästgårdar<br />
kan i viss mån hindra förbuskningen och bidra till en levande landsbygd.<br />
Ändringen beträffande EU:s stöd till jordbruket, som infördes i Sverige<br />
år 2005, innebär att produktionsstödet ersätts med ett<br />
35
Change language