Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun

More documents

Recommendations

Info

14. Riksintressen Målsättning ” Att se riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv som en resurs i utvecklingen av kommunen och aktivt använda dessa i kommunens marknadsföring.” Nulägesbeskrivning Inom kommunen finns riksintressen med avseende på vägar, järnvägar, naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Riksintressen i lagstiftningen Miljöbalken 3 – 4 kap samt plan- och bygglagen 4 kap reglerar behandlingen av riksintressen. Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken pekas ut av de statliga sektorsmyndigheterna i samråd med länsstyrelserna medan riksintresse enligt 4 kap finns redovisade i lagtexten eller i särskild förteckning. Kommunen kan själv föreslå nya områden. Områden som är av riksintresse skall redovisas särskilt i översiktsplanen och kommunen skall redogöra för hur dessa intressen skall tillgodoses. Om ett område klassats som riksintresse betyder det att det väger tyngre än lokala allmänna intressen och att områdets värde och betydelse inte påtagligt får skadas. Översiktsplanens förslag till utredningsområden för framtida områden för bostäder berör i mindre omfattning riksintressen för naturvård och friluftsliv. Planens förslag till framtida områden för industri/handel berör inga sådana riksintressen. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Enligt miljöbalken 7 kap 28a§ ska ett natura 2000- område ges ett sådant skydd att områdets värden inte skadas av åtgärder inom eller i anslutning till området. Tillstånd krävs för åtgärder inom eller utanför Natura 2000-område som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Områdena utgör riksintresse och kan ges ett särskilt skydd genom naturreservat, biotopskydd eller frivilliga avtal med markägare. För varje Natura 2000- område skall Länsstyrelsen upprätta en så kallad bevarandeplan som beskriver områdets naturvärden, vilka åtgärder som kan skada eller påverka dessa samt vilka åtgärder som erfordras. Inom kommunen finns 14 Natura 2000- områden nämligen: Centrala Möckeln Strandängar vid Garanshultasjön Siggaboda Värpeshult Kronan Strandängar vid Helge å Vakö myr Skåparyd Dihult Almås Linnés Råshult Tångarne Kruseböke Prästängen Områdena finns redovisade i bilaga 11. Naturvård 3 kap 6 § i miljöbalken reglerar områden av riksintresse för naturvården. Dessa områden skall utgöra de mest värdefulla områdena ur ett nationellt perspektiv. Naturvårdsverket fattar efter samråd med länssty- 60
elsen beslut om riksintresse för naturvård och inom kommunen har fattats beslut om 10 sådana områden nämligen: Garanshultasjön-Virestadssjöarna Vissjön-Styplesjö Steningen Vakö myr Låkasjön Möckelnområdet Helge å mellan Delary och Hallaböke Horssjön Flybäcken och Sjuhulta fly Åsnenområdet Områdena redovisas i bilaga 11 och följande värdeomdömen har angetts av Naturvårdsverket för områdena: Garanshultasjön-Virestadssjöarna-Horssjön-Låkasjön-Steningen ”Det sänkta sjösystemet i Helge ås övre del har ett mycket rikt fågelliv och är av internationell betydelse för såväl häckande som rastande våtmarksfåglar. I Horssjön finns t ex länets tätaste förekomst av enkelbeckasin. Runt Garanshultasjön, samt spritt utefter Virestadssjön finns stora arealer sötvattenstrandängar som betas. Steningen och Låkasjön är representativa bevuxna sjöar. Utmed norra Virestadssjön finns representativa sjömader. Visle myr-Horssjön är ett myrkomplex med ett representativt topogent kärr.” Möckelnområdet ”Möckeln är den största oreglerade näringsfattiga sjön på den sydsmåländska sjöslätten. Sjön har mycket varierande stränder med bl a tydliga strandhak och strandplan från tiden före en stor sjösänkning på 1800- talet. Den är mycket flikig och har varierande bottnar. Beroende på berggrund med ett stråk av hyperitdiabas, jordarter, vattentillgång och skiftande kulturprägel har bygden en mycket stor mångfald av rika biotoper.” Vakö myr ”Vakö myr är ett värdefullt myrkomplex med en representativ sluttande mosse, excentrisk mosse och soligena kärr. På fastmarksöar i myren och i norra delen av området finns naturskog av skiftande sammansättning samt ädellövskog. Området har ett rikt fågelliv. Hela myren är påverkad av en stor brand 1992. Den är därför ett utomordentligt objekt för att kunna följa vad som naturligt händer efter en stor brand.” Helge å mellan Delary och Hallaböke ”I omgivningarna runt Helge å mellan Delary och Hallaböke finns värdefulla och representativa odlingslandskap, lövskogar och våtmarker. I odlingslandskapet finns spridda välhävdade sötvattenstrandängar som slås och/eller betas. I andra delar närmast ån finns värdefulla åmader. Mellan Hallaryd och Hallaböke finns mycket artrika lövskogar med många lövträdslag representerade. I sluttningarna mot ån finns källpåverkade och artrika sumpskogar.” Flybäcken och Sjuhulta fly ”Flybäcken och Sjuhulta fly utgör ett myrkomplex med ett stort och för regionen representativt topogent kärr.” Vissjön-Styplesjö ”Vissjön, Lillsjön och Styplesjö utgör biotoprika våtmarksområden av särskilt stor betydelse för rastande och häckande fågelarter, främst vadare, andfåglar och kärrhökar. Öjhultsviken är ett limnogent strandkomplex som innehåller representativ sjömad och bevuxen sjö. Lillsjön och mossen söder därom är ett myrkomplex med representativ sumpskog.” 61
Page 2 and 3:
Innehållsförteckning sid sid Orga
Page 4 and 5:
Lagstadgat innehåll Översiktsplan
Page 6 and 7:
Kommunerna och de regionala organen
Page 8 and 9:
Planen redovisar också åtaganden
Page 10 and 11:
2. Användning av mark, byggnader e
Page 12 and 13:
Magnetfält Master och kraftledning
Page 14 and 15:
Radon Miljö- och byggnämndens rad
Page 16 and 17:
En solitärek, ”Spånghultseken,
Page 18 and 19:
Grönstrukturplaner Grönstrukturpl
Page 20 and 21:
4. Markanvändning i församlingarn
Page 22 and 23: ebyggelse i anslutning till planlag
Page 24 and 25: 5. Markanvändningen i respektive f
Page 26 and 27: Gimmavägen Askenäsvägen Hembygds
Page 28 and 29: Pjätteryds församling Befolkning
Page 30 and 31: Hallaryd församling Befolkning Hal
Page 32 and 33: Härlunda församling Befolkning H
Page 34 and 35: Kommunikationer Förbifart Häradsb
Page 36 and 37: Framtida utveckling Bostäder Sedan
Page 38 and 39: JH Gummegatan Kullavägen Viregatan
Page 40 and 41: har kommunen dock konstaterat en ma
Page 42 and 43: (Lövängsvägen) Gamlegårdsvägen
Page 44 and 45: Framtida utveckling Bostäder Under
Page 46 and 47: 6. Näringsliv Anm. Med näringsliv
Page 48 and 49: generellt stöd till den mark som b
Page 50 and 51: 7. Kommunikationer Målsättning
Page 52 and 53: Flyg Norr om Älmhults tätort finn
Page 54 and 55: 8. Vatten och avlopp Målsättning
Page 56 and 57: 9. Avfall Målsättning ”Att verk
Page 58 and 59: 10. Energi Målsättning ”Att til
Page 60 and 61: Anläggning för produktion av röt
Page 62 and 63: 11. Kulturmiljö, fritid och turism
Page 64 and 65: Göteryd, Eneryda, Virestad (2 styc
Page 66 and 67: Genom att beakta friluftslivets int
Page 68 and 69: Försvarsmakten Försvarsmakten int
Page 70 and 71: Natur Möckelnområdet och Vissjön
Page 74 and 75: Åsnenområdet Bland annat anges
Page 76 and 77: Älmhults kommun OMRÅDEN MED RIKSI
Page 78 and 79: Älmhults kommun Eneryda Förklarin
Page 80 and 81: +226 +191 +226 +191 +191 +191 +191
Page 82 and 83: Älmhults kommun Utdrag ur SGU:s ka
show all

Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãversiktsplan 2006 slutgiltig versionb.pdf - Ãlmhults kommun