Syre_2015_01

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se
16 17
Zoom
Zoom
”Många tror
att frigående
vanliga höns
har det bra ...”
Kristin Cooper
Foto: Krav
”... en förhoppning
är att det i
framtiden
blir ett bredare
utbud
av raser, mer
anpassade
till ekologisk
produktion.”
Men hur väl vi än behandlar hönorna
så bygger hela produktionen
på allvarliga etiska problem menar
Lena Lindström; har vi till exempel
rätt att manipulera dem till konstant
äggläggande, hålla dem i fångenskap,
ta deras ägg och sedan slakta dem (efter
cirka ett och ett halvt år) när äggen
blir färre och lönsamheten tryter?
Tuppkycklingar avlivas
Ett riktigt knepigt etiskt dilemma,
som också debatteras med jämna
mellanrum, är att samtliga tuppkycklingar
– 15 000 enligt enligt Jordbruksverket
– avlivas varje dag.
Detsamma gäller för ekoäggen, vilket
Kristin Cooper på Krav beklagar.
– Tyvärr är det så att tuppkycklingarna
av värp-ras avlivas direkt efter
kläckningen. Värphönsraserna har en
mycket dålig köttansättning och därför
föder man inte upp tupparna för
köttproduktion.
Det finns kombinationsraser, berättar
Kristin Cooper, som kan producera
ägg och användas i köttproduktion.
– Dessa raser har försvunnit från
marknaden och en förhoppning är att
det i framtiden blir ett bredare utbud
av raser, mer anpassade till ekologisk
produktion.
”Kravhönsen har det bra”
EU:s regler för ekologisk produktion
är på väg att reformeras. Men
det handlar om minimikrav och Krav
går längre, menar Kristin Cooper. De
samverkar med forskare, producenter
och kontrollorgan för att produktionen
ska bli allt bättre.
Hönor är i grund och botten helt vanliga fåglar som vill kunna sträcka på vingarna.
Småskalig lokal produktion kan vara en väg framåt, tror Carl Schlyter(MP).
Hon tycker att Krav-hönsen har det
bra och att regeln om sex höns i stället
för nio per kvadratmeter gör stor
skillnad. Därtill har varje höna ytterligare
fyra kvadratmeter utomhus.
– Vi tror att det större utrymmet,
utevistelsen, grovfodret, sanden,
ströet och så vidare gör att Kravmärkta
höns har bra möjlighet att tillfredsställa
sina naturliga beteenden, säger
Kristin Cooper.
Kompromiss
Carl Schlyter, riksdagsledamot och
Miljöpartiets talesperson i djurrättsfrågor,
arbetar just nu med partiets
hållning i frågan. Ett allmänt djurpolitiskt
betänkande ska behandlas av
riksdagen i april.
Kommersiell äggproduktion och
djurrätt går inte hand i hand enligt
Carl Schlyter.
– Det får bli en kompromiss. Ägg är
en så pass viktig vara att vi accepterar
vissa intrång där, men då får man
vara ärlig och stå för det om man äter
ägg.
Han tycker att uppfödningen och
aveln behöver lyftas och att utevistelse
vore ett ”intressant krav att driva”.
De tusentals tuppkycklingarna som
gasas ihjäl varje dag anser han ”nästan
omöjligt att bemöta på ett vettigt
sätt”. Han slår ändå ett slag för de
ekologiska äggen.
– Många tror att frigående vanliga
höns har det bra. men de lever väldigt
tätt. Oavsett om det är en inredd bur
eller en frigående höna, i båda fallen
har de ett stressigt liv med dålig luftkvalitet.
Foto: Jan-Åke Eriksson
Foto: L. Kenzel/Wikimedia commons
Han tror också på en småskalig väg
framåt där fler kan bli delvis självförsörjande.
Höns kan fungera även i
stadsmiljön menar han.
– Det finns arter där tupparna gal
ganska tyst, som den öländska dvärghönan.
I den mycket småskaliga kommersiella
produktionen kan djuren också
ha det ganska bra menar Carl Schlyter.
– Här har vi haft en för strikt tilllämpning
av EU:s regelverk. På en lokal
marknad kan man ha kontroll på produktionen
och snabbt spåra sjukdomar
även om inte alla kriterier för märkning
och uppfödning är uppfyllda.
Hur djuren mår
Organisationen Djurrättsalliansen arbetar
för att människor helt ska välja
bort ägg. De ordnar manifestationer
och delar ut vegankost. Mest kända
är de för sina uppmärksammade filmningar
av grisgårdar.
Inför förra påsken filmade
de ett svenskt
burhönseri för att
visa att dagens
burar, trots sandbad,
värprede
och sittpinne, är
långt ifrån tillräckliga.
Daniel Kronfjäll
från Djurrätts-
Daniel Kronfjäll
Foto: Privat
alliansen menar
att industrin lobbar hårt mot förbättringar
och att ”vi står och stampar”.
– I dag känns det som att djurrätt
många gånger inte är en fråga. Pratas
det vegetarianism i media är det ofta
miljö- och hälsofördelar som tas upp
istället. Vi borde prata mycket mer
om hur djuren mår.
Djurskydd och djurrätt
Det är viktigt att skilja på djurskydd
och djurrätt tycker Daniel Kronfjäll.
– Djurskyddet handlar om att det
är okej att använda djur för egen vinning
men att de inte ska lida för mycket.
Djurrätt innebär att djur inte ska
utnyttjas överhuvudtaget, att de finns
till för sin egen skull.
Om vi väljer det senare förhållningssättet
blir det till exempel omöjligt
att överse med att vi avlivar
tuppkycklingarna ”för att de saknar
vinstvärde” menar han.
Daniel Kronfjäll uppmanar konsumenterna
att visa sitt missnöje ”genom
att inte äta ägg”.
– Vi människor klarar oss alldeles
utmärkt utan, allt som finns i ägg kan
vi få på annat sätt.
Benita Eklund
benita.eklund@tidningensyre.se
Djurrättsalliansen besökte svenska hönserier med burar 2013-2014.
Hönans livslinje
Källa:
Hönan flyttas från
uppfödnings- till
produktionsmiljön.
De har nu drygt
två veckor på sig
att vänja sig vid sin
nya miljö innan de
blir könsmogna
och värper sina
första ägg.
Äggproduktion
Normal dödlighet under en
60 veckors värpperiod är cirka
5–6 %. Dödligheten är normalt
lägre i burar och högre
i golvhållning. Den ekologiska
produktionen kännetecknas
ofta av oregelbundenhet
i både produktion och dödlighet.
Ekologiskt
De ekologiska hönorna är i dag
ca 13 % medan produktionen i
inredd bur utgör ca 21 %.
Antal hönor
Antal hönor i Sverige totalt är
cirka 7 miljoner.
Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg
Äggproduktionen
ökar sedan successivt
och vid 25–30 veckors
ålder når den sin
höjdpunkt innebärande
mer än 90 ägg
per 100 hönor och
dag. De första äggen
är små men storleken
ökar snabbt.
De frigående hönsen vistas i stora grupper med tillgång till sandbad.
Foto: Djurrättsalliansen
24
kilo ägg
producerar en
höna under
sin livstid.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Ca 16 veckor Ca 25–30 veckor Ca 75 veckor
Allteftersom
hönan åldras
minskar skalstyrkan
liksom
äggproduktionen
och efter cirka 75
veckors ålder är
hönan inte längre
lönsam och slaktas.
Foto: Jan-Åke Eriksson