SPARSÖR-FRUFÄLLAN-TOSSERYD - Borås Stad

Strategisk plan för
SPARSÖR-FRUFÄLLAN-TOSSERYD
Borås Stad

Innehåll
Innehåll
Översiktskarta 1
1. Inledning 2
1.1 Bakgrund 2
1.2 Syfte 2
1.3 Tidigare arbete 2
1.4 Avgränsning 2
1.5 Planeringsprocessen 3
2. Gemensamma förutsättningar 3
2.1 Förstudie väg 42 3
2.2 Översiktsplan 3
2.3 Bostadsbyggnadsprogram 4
2.4 Riksintressen, Natura 2000 4
2.5 Strandskydd 5
2.6 Grönområdesplan 5
2.7 Geologi, topografi, landskapsbild 5
2.8 Arkeologi 5
2.9 Bebyggelsehistorik 6
2.10 Detaljplaner 6
2.11 Befolkning 6
2.12 Naurmiljö, vattenskyddsområde 6
2.13 Energi, VA, dagvatten 6
2.14 Trafik 6
2.15 Trafikbuller från väg och järnväg 7
2.16 Kollektivtrafik och skolskjuts 7
2.17 Kommersiell och offentlig service 8
2.18 Skyddsavstånd med hänsyn till risker och 8
störningar
4. Konsekvenser 16
4.1 Bakgrund 16
4.2 Riksintresse 16
4.3 Strandskydd och vattentäkt 16
4.4 Natur- och kulturmiljö 16
4.5 Trafik 16
4.6 Miljö, hälsa och säkerhet 17
4.7 Geoteknik 17
4.8 Teknisk försöjning 17
4.9 Sociala aspekter 17
5. Genomförande, ansvarsfördelning 17
5.1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för väg 42 17
5.2 Kommunala investeringar 17
5.3 Markägoförhållanden 17
5.4 Detaljplan 17
5.5 Ersättning 17
3. Utbyggnadsförslag 9
3.1 Allmänt 9
3.2 Sparsör 10
3.3 Frufällan 12
3.4 Tosseryd 14

Strategisk plan för
Sparsör-Frufällan-
Tosseryd
Borås Stad, Västra Götalands län,
upprättad den 30 mars 2012
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Sparsör, Frufällan och Tosseryd, dit även Skogsryd inräknas,
är tre mindre samhällen som i det närmaste är
sammanvuxna och bildar ett ca 7 km långt bebyggelseband
mellan Borås och Fristad. Närheten till Borås
och Fristad och goda pendlingsmöjligheter till båda
orterna, läget med utblickar över Öresjö samt stora
sammanhängande strövområden och kulturlandskap
i öster gör samhällena till attraktiva och efterfrågade
bostadsorter.
Tätorterna har under de senaste årtiondena vuxit och
byggts ut och de detaljplaner som finns framtagna för
bostäder och verksamheter är i stort sett fullt utbyggda.
På grund av terrängförhållandena är det mesta av
den lättexploaterade marken redan bebyggd. Kommunen
äger inte mycket mark som är byggbar och har
därför inte några tomter att erbjuda. Efterfrågan på att
bosätta sig i området är mycket stor och det finns en
önskan att få fram fler bostadstomter. Under senare år
har det inkommit flera bygglovansökningar utanför
detaljplan och begäran att upprätta detaljplaner vilket
föranleder att ett samlat grepp tas om planeringen.
Det är bakgrunden till att denna utredning tagits
fram.
Väg 42 och järnvägen till Herrljunga, Älvsborgsbanan,
följer Öresjös östra sida och passerar genom samhällena
vilket ger upphov till buller- och vibrationsstörningar.
Barriäreffekterna samt trafiksäkerhets- och
framkomlighetsproblemen är stora främst för oskyddade
trafikanter längs sträckan. Åtgärder på den aktuella
vägsträckan som även omfattar sträckningen genom
Fristad till Kvarbo sommarstad är högt prioriterad av
Borås Stad. Flera utvecklingsområden för ny bebyggelse
finns utmed vägen och detaljplanearbete för ny
bostadsbebyggelse pågår på flera platser i närområdet
till väg 42. Trafikverket har utfört en förstudie för väg
42 Borås, delen Sjöbo-Kvarbo sommarstad i syfte att
klargöra förutsättningar och föreslå huvuddrag och
principer för en förbättring av vägen. Åtgärdsförslag
som redovisas i förstudien samt de olika idéer och
tankar som framkommit vid diskussionsträffar med
boende i samhällena, har medtagits i den strategiska
planen.
2
Under augusti 2012 påbörjas ombyggnaden av väg 42
förbi Sjöbo, söder om Tosseryd. När vägen beräknas
klar under hösten 2014 och utbyggnad av verksamhetsområdet
Nordskogen kommer igång väntas bebyggelsetrycket
öka ytterligare i de tre samhällena inklusive
Fristad.
1.2 Syfte
Den strategiska planen ska utgöra underlag för kommunens
arbete med översiktlig planering och detaljplanering
inom Sparsör, Frufällan och Tosseryd. I planen har
möjliga nya utbyggnadsområden samt trafiksäkerhetshöjande
åtgärder särskilt studerats.
Utredningen belyser översiktligt de planeringsförutsättningar
som finns inom tätorterna men också inom
angränsande markområden. Det är många förutsättningar
som ska redovisas och vägas mot varandra. Den
strategiska planen redogör för de intressen som finns
men väger inte olika intressen mot varandra. Inte heller
vägs olika bostadsområden mot varandra. Uppdraget
har varit att undersöka och redovisa vilka markområden
som kan vara lämpliga för en bostadsutbyggnad. Både
privat- och kommunägda markområden har tagits med
i utredningen. Ett markområdes lämplighet för byggnation
påverkas inte av att det är privatägt, även om detta
är en viktig förutsättning för ett genomförande.
1.3 Tidigare arbete
Trafikverket har på initiativ av och på Borås Stads
bekostnad bedrivit ett förstudiearbete för väg 42
Borås-Trollhättan, delen Sjöbo-Kvarbo Sommarstad
under våren-hösten 2010. Tre allmänna samrådsmöten
genomfördes under perioden 18-25 augusti 2010 i
Tosseryd, Sparsör och Fristad. Samråd om förstudien
hölls 1-14 september 2010 och en reviderad förstudie
färdigställdes 2011-09-30. Borås Stad har parallellt
med förstudiearbetet genomfört områdesstudier med
diskussionskvällar i form av workshops med invånare i
Tosseryd, Frufällan och Sparsör under september 2010.
Särskilda träffar hölls också under februari 2011 med
barn och ungdomar i respektive samhälle. För Fristad
har arbete med en strategisk plan inletts under hösten
2011.
Arbetet med områdesstudier och sammanställning av
den strategiska planen har utförts av DTH Arkitekter på
uppdrag av Borås Stad, Stadskansliet.
1.4 Avgränsning
Den strategiska planen omfattar samhällena Sparsör,
Frufällan och Tosseryd, där även Skogsryd ingår, och
avgränsas i väster av Öresjö, norr om Sparsör av väg
42:s passage över Viskan och i söder av Nordskogens
industriområde. I öster utgör höjdryggen i öster med
Örskogen och Knektåsvägen avgränsning.

1.5 Planprocessen
Syftet med den strategiska planen är att ge möjlighet
till insyn, dialog och påverkan i ett tidigt skede mellan
fastighetsägare, företagare, verksamheter, boende,
föreningar, organisationer och myndigheter och övriga
med ett väsentligt intresse att utveckla Sparsör, Frufällan
och Tosseryd till attraktiva och hållbara platser att
bo och verka i. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete tar
tillvara lokala drivkrafter och resurser genom att öka
enskilda individers, företag och föreningars engagemang
för en gemensam utveckling i samverkan med
kommun, statliga företrädare. Enskilt kan dessa parter
åstadkomma mycket, men tillsammans ännu mer. Det
är viktigt att arbetet bedrivs med helhetssyn och utifrån
gemensamt förankrade visioner och mål. Kortast
möjliga väg mellan idé och genomförande eftersträvas
med respekt och förståelse för respektive parters värderingar
och arbetssätt.
Genom samråd kring den strategiska planen kan
kommunen få in synpunkter som är till hjälp i arbetet
med att utveckla och förankra ett hållbart utbyggnadsförslag.
Kommunfullmäktige kommer att anta planen
som ett inriktningsbeslut för den fortsatta planeringen
i området efter att den varit på samrådsremiss och
eventuella ändringar inarbetats. Den strategiska planen
kommer sedan att ligga till grund för beslut inom
Sparsör, Frufällan och Tosseryd.
2. Gemensamma Förutsättningar
2.1 Förstudie väg 42
Planerade sträckningar av väg 42, Vägverkets förstudie för
väg 42, deken Sjöbo-Kvarbom sommarstad
Väg 42, Sträckan Borås-Trollhättan har utretts i en
vägutredning, 1998. Utifrån vägutredningen har f.d
Vägverket tagit ett inriktningsbeslut som innebär att
väg 42 ska ledas väster om Borås. Från Viaredsmotet
byggs en ny vägsträckning till Sandhult och vägen
fortsätter längs väg 180 till Alingsås. Från Alingsås
finns två alternativa sträckningar via väg 180/190 eller
väg 1890 för anslutning till befintlig sträckning av väg
42 mot Trollhättan.
Pengar har avsatts till stråket Borås-Alingsås-Trollhättan,
d.v.s vägarna 180, 1890 och 42, som pekats ut
som prioriterat mot bakgrund av att det fyller en viktig
funktion för bland annat kommun- och regionöverskridande
arbetspendling. Pengarna ska finansiera
åtgärder för att förbättra säkerheten vad gäller sidoområden,
korsningar och mitträcken. Väg 42, sträckan
mellan Borås och Fristad finns däremot inte upptagen
i Trafikverkets regionala plan för transportinfrastrukturen
i Västra Götaland under 2010-2021.
En arbetsplan har upprättats för ombyggnad av väg 42
förbi Sjöbo.
På flera håll saknas säkra passager över väg 42 och järnvägen
för oskyddade trafikanter. Bristen på passager
leder till att vägen och järnvägen korsas på obevakade
platser. På vägen samsas genomfartstrafik med lokal
trafik och oskyddade trafikanter. Hastigheten är hög
och trafikrytmen är tidvis intensiv. Det kan vara svårt
för trafik på anslutande gator att ta sig ut på väg 42.
Längs en stor sträcka saknas separat gång- och cykelväg
och koppling och hänvisning till det parallella gatunätet
är bristfällig. Bebyggelse och målpunkter ligger
på båda sidor av väg och järnväg och det finns ett stort
antal korsningar med vägar och fastighetsutfarter. På
delar av vägsträckan har vägen en tydlig landsvägskaraktär
och närheten till bebyggelsen uppfattas inte. De
större korsningarna är utformade med vänstersvängfält
vilket ökar trafiksäkerheten men flera anslutningar har
låg geometrisk standard och dåliga siktförhållanden.
Flera allvarliga olyckor har inträffat längs sträckan,
främst singelolyckor men också upphinnandeolyckor
som beror på avsvängande fordon och när fordon
stannat för gående vid övergångsställen. Standarden på
Älvsborgsbanan har brister med plankorsningar vilket
också kan leda till viss köbildning på väg 42.
2.2 Översiktsplan
Borås Stad har under 2012 påbörjat arbetet med aktualitetsförklaring
av nuvarande översiktsplan. Gällande
översiktsplan för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål
och spelregler för hållbar utveckling.
Borås Stads spelregler för bebyggelsestruktur:
- Ombyggnad och förtätning av bebyggelsen ska prioriteras
utan att den sociala och yttre miljön försämras.
Bostäder ska ha nära till grönområden av hög kvalitet.
Verka för samlokalisering av bostäder och verksamheter
som inte stör varandra.
3

- Omvandling av fritidshusområden till permanentboende
kan vara lämpligt om det inte leder till ökade
kommunala kostnader eller ökad belastning på miljöoch
hälsa.
- Ny bebyggelse ska lokaliseras i lägen som stärker
områdets möjligheter till handel och service, underlag
för kollektivtrafik.
- Bebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn
till energiförbrukning vid uppvärmning, miljö- och
riskfaktorer, god trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet,
god hälsa samt risken för olyckor och brott.
- Bebyggelse med kulturhistoriskt bevarandevärde ska
skyddas och hänsyn tas till lokal tradition samt stadsoch
landskapsbild vid placering och utformning av
bebyggelse.
- Stor restriktivitet med dispenser från strandskydd.
I bilaga till översiktsplanen redovisas möjlig markanvändning
på tätortsskisser för Sjöbo och Fristad. Dessa
omfattar inte Sparsör, Frufällan och Tosseryd varför
behov finns av studier över möjliga utbyggnadsområden
i dessa samhällen. För Skogsryd redovisas ett
mindre område för bostäder Södra Ekhagen, mellan
nuvarande järnväg och Skogsrydsvägen.
2.3 Bostadsbyggnadsprogram
Borås ska växa vad avser antalet invånare. Därmed
ökar behovet av nya bostäder. Kommunens utbyggnadsstrategi
är att dessa i första hand ska tillkomma
genom förtätning och kompletteringsbebyggelse inom
tätorter eller i anslutning till befintliga strukturer som
gator, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, ledningsnät.
I Bostadsbyggnadsprogram, del 1, anges riktlinjer för
bostadsbyggande:
Planering för hållbart boende:
- Möjlighet till nybyggnation av bostäder ska ges i alla
större tätorter eller där tidigare gjorda investeringar ger
utrymme för ytterligare exploatering.
- Kommunen eftersträvar ett integrerat boende med
varierat utbud av upplåtelseformer, bostadstyper och
storlekar.
- Ny bostadsbebyggelse ska vara ekonomiskt, ekologiskt
och bostadssocialt långsiktigt hållbar samt av hög
arkitektonisk- och byggteknisk kvalitet.
I del 2, Handlingsplan för bostadsbyggande 2011-
2014 redovisas fyra utbyggnadsområden för bostäder
inom Sparsör och ett inom Tosseryd. Dessa är Vallavägen
(privat, 20 villor, dp pågår), Paradis (Borås stad,
ca 36 villor, par-/radhus, dp pågår), Hovalida södra
(Borås stad/privat, 34 villatomter, dp klar och utbyggnad
pågår), Hovalida norra (Borås stad/privat, ca 30
villatomter, dp pågår) samt Torpa-Sjöbo 2:10, Räfseryds
gård (Peab, ca 50 villor, par-/radhus, dp uppdrag).
2.4 Riksintressen, Natura 2000
Väg 42 och järnvägen Älvsborgsbanan utgör riksintresse
för kommunikationer vilket innebär att de ska skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller
nyttjandet av dessa.
Landskapet nordost om Sparsör, Fristad-Gingri, är
riksintresse för naturvård och kulturmiljö och utgörs av
värdefulla odlingsmarker med artrik flora och fauna. I
området finns också drumliner och raviner med geovetenskapliga
värden. Viskan som rinner genom området
har ett rikt fågelliv och är lek- och uppväxtlokal för
öring. Sumpskogen vid utloppet är en värdefull sträckfågellokal.
Odlingslandskapet har fornlämningsmiljöer
som avspeglar en kontinuerlig bebyggelsehistoria med
gravfält och ensamliggande gravar från olika perioder,
fossil åkermark i form av terrasser, Gingri kyrkplats,
Fristad kyrka och kyrkby. Kröklings hage och Mölarp är
Natura-2000 områden och avsatta som naturreservat.
Slåtterängen på Mölarps ö har en rik flora med många
speciella arter. Kröklings hage som också är naturminne
inrymmer både ädellövskog, löväng och granskog.
Reservaten och dess omgivningar är flitigt utnyttjade
strövmarker.
Kröklings hage
2.5 Strandskydd
För Öresjö samt Lilla och Stora Tosserydssjön gäller
ett utökat strandskydd på 200 meter. För Viskan gäller
generellt strandskydd 100 meter. Strandskyddet gäller
dock inte inom de områden som omfattas av detaljplaner
(områden som var redan var planlagda undantogs när
strandskydd infördes 1 juli 1975 och inom områden som
planlagts senare har strandskyddet i många fall upphävts).
I samband med att en ny strandskyddslag infördes
2009 återinträder strandskydd om detaljplan ändras
eller upphävs. Strandskydd kan dock utifrån särskilda
skäl upphävas av kommunen i samband med antagandet
av ny detaljplan.
4

Karta
restriktioner
skogsområde utmed strandlinjen i Skogsryd. Området
som omfattas av strandskydd inrymmer koloniområde
och ett alkärr, höga naturvärden, stadsdelspark.
Page 1 of 2
2.7 Geologi, topografi, landskapsbild
Enligt översiktlig stabilitetskartering utgörs jordarten
inom området till största del av moränjordar med
Länsstyrelsens GIS-karta med natur- och kulturvärden samt
strandskydd
Av utbyggnadsområdena omfattas endast Södra Ekhagen
i Skogsryd av strandskydd. Övriga åtgärder som
småbåtshamn och anläggande av strandpromenad,
badbrygga med badhus ut i Öresjö, rekreationsområde
med bollplaner, badplats, uppförande av Skogsryds
restaurang samt omläggning av gator och tunnlar för
järnväg planeras delvis inom strandskyddat område
och vissa av åtgärderna utgör dessutom vattenverksamhet.
http://gisvg.lst.se/servlet/Lst31?ServiceName=lst_ov&ClientVersion=3.1&Form=True&Encode=False
Utblickar över Öresjö och Lakhallsbergen
förekomst av ytligt berg. I områdets lågpunkter och
närmast Öresjö förekommer inslag av silt och sand.
Terrängen inom Tosseryd, Frufällan och Sparsör är
kuperad med västvända branta skogsklädda sluttningar
ned mot Öresjö vilket skapar fina utsiktsmöjligheter.
Nivåskillnaderna uppgår som mest till ca 120 meter.
Närmast sjön är marken relativt flack utom för södra
delen av Sparsör och norra delen av Frufällan där det
faller brant ned mot Öresjö. Höjdskillnaden mellan
sjön och bebyggelsen uppgår här till mellan 20-50 meter.
Områdets topografiska läge med stora höjdskillnader
gör att vissa områden är svårexploaterade. Många
av bostäderna är också sutteränghus eller består av
källare. Eftersom de flesta av bostadsområdena ligger i
en sluttning kan äldre människor och rörelsehindrade
uppleva det som en större ansträngning att ta sig fram.
Detta förhållande gäller även vid en nybyggnation.
2012-03-20
2.6 Grönområdesplan
Förslag till revidering av Grönområdesplanen för Borås
omfattar främst Borås centrala delar och de större tätorterna.
Förtätning av stadens bebyggelse är viktig ur
ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv med
bland annat ökat kvarboende, minskade transporter
och bibehållen kommersiell service. Av området som
ingår den strategiska planen finns endast norra delen
av Sparsör och södra delen av Skogsryd medtagna. I
Sparsör ingår Mölarp/Gingri som naturområde med
högsta klass, strövområde. Det utgör ett av Borås Stads
mest värdefulla grönområden som är oersättlig och har
mycket stort värde för kommunen. Dessutom redovisas
ett naturområde som utgörs av skogsmark med
elljusspår och bollplan, högt friluftsvärde, närpark.
Detta är viktigt för grönstrukturen. Örestrand är ett
2.8 Arkeologi
Marken inom områdets norra del ingår i ett av
kommunens områden som är rikast på fornminnen.
Öresjö och Viskan har använts för transporter sedan
förhistorisk tid och vägen utmed Öresjös östra sida har
anor från 1500-talet. Viskan skapade förutsättningar
för industrins framväxt med bland annat tegelbruk
och kvarnar. I området kring Viskan och Öresjö finns
många spår som vittnar om dess betydelser. Landskapet
har varit brukad under en lång tid och Sparsör
med omnejd har varit en gynnsam boendeplats. Det
är därför inte osannolikt att marken inom några av
utbyggnadsområdena kan innehålla lämningar och att
arkeologiska undersökningar därför behöver göras.
5

2.9 Bebyggelsehistorik
Samhällena uppstod kring stationslägen och enklare
hållplatser när järnvägen byggdes ut under 1860-talet.
Hållplatser fanns i Sparsör, Frufällan och Skogsryd.
Järnvägen lockade ut Borås borgerskap till de vackra
miljöerna kring Öresjö vilket ledde till att det under
början av 1900-talet uppfördes många sommarvillor
utmed Öresjö. Sommarhusen var inspirerade av
engelsk och amerikansk villaarkitektur. Längs Skogsrydsvägen
finns många välbevarade villor med ett högt
kulturhistoriskt bevarandevärde. I den natursköna
miljön utvecklades även koloniområden och sommarhem
för att ge människor möjlighet att komma
ut ur staden. Området kring Skogsrydsvägen fram till
Frufällan ingår i Borås Stads kulturmiljöprogram. Den
äldre bebyggelsen är samlad kring järnvägen men stora
delar av dagens bebyggelse har tillkommit efter järnvägens
tillkomst under den första halvan av 1900-talet
och utgörs huvudsakligen av fristående villabebyggelse.
2.10 Detaljplaner
För alla områden som redovisas i denna strategiska
plan behöver detaljplaner upprättas för att möjliggöra
en eventuell bostadsbyggnation. För landsbygden föreslås
stor restriktivitet mot att lämna bygglov och att
detaljplaner inte ska tas fram utanför tätorterna eller
utpekade utbyggnadsområden.
En kort detaljplanehistorik görs i beskrivningen för
respektive ort under kapitel 3. Utbyggnadsförslag.
2.11 Befolkning
Tillsammans hade samhällena ca 2 400 invånare
(2004). Befolkningen hade 2010 ökat i både Sparsör
och Frufällan med drygt 10 procent. I Tosseryd hade
befolkningen däremot minskat med knappt 4 procent.
Barnfamiljer är den dominerande invånargruppen.
Ökningen av antalet barn och ungdomar ligger i
topp jämfört med övriga delar av kommunen. Åldersgruppen
runt pensionsåldern är relativt stor, medan
både unga vuxna och äldre är underrepresenterade. I
befolkningsprognosen fram till 2015 förväntas befolkningen
öka inom stadsdel Norr som omfattar Fristad
och Sjöbo.
2.12 Naturmiljö, vattenskyddsområde
I anslutning till föreslagna utbyggnadsområden
förekommer områden med höga naturvärden som är
viktiga att värna så långt detta är möjligt. Dessa kan
vara områden som inventerats vid lövskog-/, sumpskogsinventering
eller enskilda naturvärdesobjekt.
Även nyckelbiotoper förekommer som ofta utgör
rester från tidigare odlingslandskap. Ingrepp i dessa
kräver dispens från biotopskyddet.
Öresjö är kommunens vattentäkt. År 2006 beslutades
om vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser
infördes för att säkra dricksvattenförsörjningen. Hela
området som ingår i den strategiska planen omfattas
av de indelningar i olika skyddszoner som fastställts.
Den primära skyddszonen inkluderar en strandzon
som är 50 meter bred. Den sekundära skyddszonen
inkluderar en buffertzon som är så stor att uppehållstiden
i marken till sjöar och vattendrag är minst 100
dygn, dock minst 100 meter. Den tertiära skyddszonen
omfattar resterande delar av Öresjö avrinningsområde
och sammanfaller med vattendelaren.
2.13 Energi, VA, dagvatten
Utmed väg 42 förekommer såväl elledningar som
vatten- och avloppsledningar. En ny vattenledning har
nyligen byggts ut genom Frufällan fram till Paradisvägen
i Sparsör. Fjärrvärmeanslutning inom området är
inte möjlig. För ny bebyggelse bör med fördel passivhusteknik
kunna tillämpas för att minimera energianvändningen.
På grund av kraftiga lutningar som ger en snabb avrinning
och svårigheter att hitta tillräckligt stora plana
ytor för dammar samt att undergrunden utgör berg
bör för utbyggnadsområden hantering av dagvatten
uppmärksammas i ett tidigt skede. I enlighet med
”Riktlinjer för dagvattenhantering i Borås Stad” ska
dagvatten från tak och fastigheter i första hand omhändertas
lokalt och infiltreras på tomtmark. I andra
hand föreslås dagvattenledningar i gator för att leda
dagvatten till infiltrationsytor inom allmän platsmark.
Dagvatten från gator och vägar bör ledas till öppna
diken/dammar.
En utredning, Sparsör exploatering, som belyser planerad
exploatering och dess effekt på vattenförsörjningen
inom Tosseryd, Frufällan, Sparsör och Fristad har utförts
av DHI, 2011-12-14. Rapporten redovisar även
en kostnadsberäkning av åtgärder och anläggningar
som krävs för att möjliggöra anslutning av planerade
utbyggnadsområden till det befintliga ledningsnätet.
Utredningen visar att för två av områdena i Tosseryd
utmed Knektåsvägen blir kostnaden mycket hög på
grund av att två tryckstegringsstationer krävs. Kostnaden
blir mer än tre gånger det normala per lägenhet
för övriga områden vilket medför att dessa båda områden
har utgått. Av samma skäl har ett utbyggnadsområde
i Frufällan utgått. Området hat inte ingått i
DHI:s utredning men då området ligger högt och är
ganska litet bedöms kostnaderna bli höga.
2.14 Trafik
Väg 42 utgör huvudinfart till Borås från norr och
fyller en viktig funktion som pendlingsväg till Borås.
6

Vägen är starkt trafikerad och har mellan 8 700 och
9 700 fordon/årsdygn varav ca 8-11 % utgör tunga
fordon. Trafikintensiteten är som högst mellan klockan
16-18. Trafikmängden är högre närmare Fristad
beroende på att väg 1800 Paradisvägen/Hybergsvägen
används som smitväg av trafik som ska österut för
att slippa köra genom Borås centrum. Hybergsvägen
har ca 2000 fordon/årsdygn varav 3-5 % utgör tung
trafik. Hybergsvägen är smal och har dålig geometrisk
standard. Anslutningen till väg 42 är inte anpassad för
2.15 Trafikbuller från väg och järnväg
Bebyggelsens närhet till väg 42 och järnvägen innebär
att det finns stora bullerproblem för de boende.
Många hus ligger så nära vägen och järnvägen att riktvärdet
på 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximalnivå
utomhus överskrids. Även vibrationer uppkommer.
Enligt bullerberäkningar från Borås Stad 2009 har
cirka 20 fastigheter intill väg 42 en ekvivalent ljudnivå
över 65 dBA, knappt hälften av dessa är industri- och
verksamhetslokaler. Detta innebär att åtgärder som gör
att riktvärden kan klaras krävs vid åtgärder som innebär
nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägen. Det är
framförallt för de utbyggnadsområden som ligger närmast
väg 42 och väg 1800 Paradisvägen/Hybergsvägen i
Frufällan och Sparsör som åtgärder mot buller behöver
vidtas. I samband med pågående detaljplanearbete intill
järnvägen i Sölebo, Sparsör, har en bullerutredning för
järnvägstrafik tagits fram som visar vilka åtgärder som
behöver vidtas för att riktvärdena ska klaras. För övriga
utbyggnadsområden bedöms riktvärdena för trafikbuller
klaras utan att särskilda åtgärder behöver vidtas.
Väg 42 genom Sparsör
Foto: Trafikverket
tung trafik.
Barriäreffekterna av väg 42 och Älvsborgsbanan upplevs
som betydande då det generellt saknas möjligheter
att kunna passera på ett säkert sätt. Hastigheten på väg
42 är hög med stor andel genomfartstrafik och tunga
fordon. Ett stort antal barn måste passera på sin väg
till och från skola och fritidsaktiviteter. Längs sträckan
finns stora trafiksäkerhetsproblem. Tillåten hastighet
är 80 km/h mellan Tosseryd och Fristad med sänkt
hastighet till 60 km/h förbi Tosseryd samt 50 km/h
genom Frufällan. Det behövs ett bättre sammanhängande
lokalvägnät som gör det möjligt att ta sig till
lokala mål utan att behöva ta sig ut på väg 42.
Den kapacitet som korsningarna längs väg 42 har idag
klarar inte den ökning av trafikanter som förväntas vid
planerade exploateringar. Åtgärder måste vidtas för att
förbättra och minska antalet korsningar och utfarter.
För gående och cyklister behövs ett genomgående
gång- och cykelstråk med fler trafiksäkra passagemöjligheter
över väg 42 och järnvägen. Även för gående
till busshållplatser finns stora brister avseende hållplatsernas
utformning och möjligheterna att på ett tryggt
och säkert sätt ta sig till och från dessa.
Bullerutbredning längs väg 42, Vägverkets förstudie för
väg 42, deken Sjöbo-Kvarbom sommarstad
2.16 Kollektivtrafik och skolskjuts
Av lokaltrafikens busslinjer går linje 30 mellan Borås
Resecentrum-Tosseryd. Ett flertal av turerna har sin
början och slut i Viareds industriområde. Linjen kör
endast vardagar och har tre turer tidig morgon och fem
7

eftermiddagsturer åt vardera hållet. Längs väg 42 angör
linjerna 150 Borås-Fristad, 240 Borås-Herrljunga och
582 Borås-Vårgårda. Linje 150 går samtliga dagar och
har hög turtäthet med två avgångar per timme under vardagar,
under tidig morgon och eftermiddag går turerna
tätare. Kvälltid fram till 00.00 med en avgång i timmen
liksom under lördag och söndag. Ca 1/3 av resorna med
linje 150 utgör skolresor. Linje 240 och 582 kör endast
vardagar med ca 5-6 avgångar per dag under morgon och
sen eftermiddag.
Busshållplatserna utmed väg 42 är i huvudsak bussfickor
med endast en hållplatsstolpe men det finns också
hållplatser där bussen stannar på vägrenen. Gångvägar
mellan många av hållplatserna och anslutande vägar samt
säkra passagemöjligheter över vägen saknas idag.
Ökade satsningar på kollektivtrafiken kommer alla
befolkningsgrupper tillgodo. För att underlätta resandet
för äldre och barnfamiljer och utifrån ett jämställdhetsperspektiv
är det viktigt att ta hänsyn till utförandet av
hållplatser, god belysning säkra och tillgängliga gångvägar
etc. Västtrafik studerar möjligheten att bedriva trafik
med sk. lightrail mellan Fristad och Borås med tågstopp i
Sparsör och Frufällan.
För att bli berättigad till skolskjuts inom kommunen
krävs att en elev i förskola och lågstadiet har längre än 2
km till skolan och en elev på mellan- och högstadiet 3 km.
2.17 Kommersiell och offentlig service
Utbudet av offentlig service tex. vårdcentral, tandläkare,
bibliotek samt kommersiellt serviceutbud, både dagligvaruhandel
och sällanköpshandel är koncentrerad till
Borås och Fristad. Rosa huset och Blå huset i Frufällan
innehåller outletförsäljning och småbutiker med kläder,
smycken, tyger och heminredning etc. samt kiosk, café
och vandrarhem.
I Sparsör går elever från förskoleklass till år 6. Sparsörskolans
verksamhet är uppdelad på två olika skolor. På
Slättängskolan går elever från förskoleklass till år 3 och på
Kilskolan går elever från år 4-6. Fristadsskolan, centralt i
Fristad, är högstadium för år 7-9. Tosseryd hör till Sjöbo
upptagningsområde. På Sjöboskolan i Sjöbo går elever i
förskoleklass till år 6 medan högstadielever hänvisas till
Erikslundskolan på södra Sjöbo. Fritidsverksamhet finns
på Slättängskolan som har tre avdelningar och Kilskolan,
en avdelning. Dessutom finns ett ur & skur fritids vid
idrottsplatsen i Sparsör.
I Sparsör finns 3 förskolor. I Frufällan finns Frufällegården
som planeras byggas till. En ny förskola planeras
också i Paradisområdet i Sparsör där planarbete pågår.
Dessutom finns fristående grundskolor och förskolor i
Borås. Närmaste öppna förskola finns i Fristad och Tosseryd.
2.18 Skyddsavstånd med hänsyn till risker och
störningar
Väg 42 är rekommenderad led för transport med
farligt gods men tillhör inte någon av de mest trafikerade
vägarna med farligt gods eller där transporterna
tillhör de högsta riskklasserna. Farligt gods trafikeras
även på Älvsborgsbanan men transporterna är få och
de ämnen som transporteras utgörs också av de lägre
riskklasserna.
Vägsträckan mellan Borås och Fristad har en god
transportkvalitet. Dock medför det stora antalet
korsningar och utfarter olycksrisker då trafiksäkerheten
är låg i korsningar på grund av bristfällig standard
och dåliga siktförhållanden. Närheten till Öresjö och
bostadsbebyggelse invid vägen och järnvägen innebär
att konsekvenserna vid en eventuell olycka kan bli
stora för både människor och natur. För att skydda de
som bor eller arbetar utmed trafikleder för farligt gods
krävs en byggfri zon för att uppnå acceptabel risknivå.
Avståndet till bebyggelse är beroende av verksamhetens
art. I översiktplanen ÖP 06 anges att inom Borås
tätbebyggda delar ska det längs järnvägar och vägar
finnas ett bebyggelsefritt område på minst 30 meter.
Kontorsbebyggelse medges fram till 30 meter från
järnvägen och bostadsbebyggelse fram till 80 meter
från järnvägen. Längs vägar medges kontorsbebyggelse
fram till 5o meter från vägens kant och bostadsbebyggelse
fram till 100 meter från vägens kant. För bebyggelse
som anpassas till dessa skyddsavstånd ska inte
detaljerade riskanalyser behöva göras. Om bebyggelse
ska förläggas närmare krävs att en särskild riskanalys
upprättas i vilken risker analyseras och eventuella krav
på bebyggelsens utformning ska fastställas.
Även mellan olika typer av verksamheter och bostäder
finns rekommenderade skyddsavstånd som bland
annat anges i Boverkets allmänna råd (Bättre plats för
arbete, 1995:6). Störningar som kan uppkomma är
bland annat buller, lukt, ljus. Av befintliga verksamheter
som inte uppfyller de skyddsavstånd till bostäder
som anges finns t.e.x. en billackeringsverkstad
i Tosseryd. Skyddsavståndet baserar sig på hur stor
användningen av lösningsmedel är. För en mindre billackeringsverksamhet
av denna typ är det rekommenderade
skyddsavståndet 200 meter. För att delar av de
studerade utbyggnadsområdena inom Tosseryd ska
kunna genomföras måste sannolikt ett nytt läge sökas
för verksamheten. Ny bostadsbebyggelse i närheten av
djurhållning och jordbruk förutsätter förutom möjliga
störningar kopplade till buller och lukt även skyddsavstånd
med hänsyn till allergener. Skyddsavståndet för
djurhållning grundar sig på vilken sorts djur det rör
sig om, verksamhetens storlek och antal djur, närhet
till gödselstack. Även topografi, vindriktning och
8

vegetation kan påverka skyddsavståndet. Avståndet
måste bedömas från fall till fall en bedömning är också
beroende på om anläggningen ligger inom detaljplanelagt
område/samlad bebyggelse eller ligger i en lantlig
miljö och har en utpräglad karaktär med hästgårdar
och/eller det finns ett nära samband till hästsport. Det
kan då finnas större skäl att göra avsteg från rekommenderade
skyddsavstånd. Vägledning för hästverksamhet
och bebyggelse finns framtaget av bland annat
Boverket och Länsstyrelsen i Skåne län. Vid mindre
anläggningar (1-10 hästar) ska som regel ett skyddsavstånd
på minst 100 meter finnas mellan tomtgräns
till bostäder, skolor etc. och stall-/gödselanläggning
och 50 meter där hästar vistas varaktigt. Vid medelstora
anläggningar (10-30 hästar) är motsvarande
avstånd minst 100-200 meter till stall/gödselhantering
respektive minst 50-100 meter till område där hästar
varaktigt vistas, vid stora anläggningar (30-100 hästar)
är avstånden minst 200 meter till stall/gödselhantering
och minst 100 meter till område där hästar varaktigt
vistas. För större anläggningar med fler än 100 hästar
kan avstånden uppgå till minst 200-500 meter. Även
för övriga djurslag med ett fåtal djur bör ett minimiavstånd
på 50-100 meter från avstånd hage till
fastighetsgräns för bostad respektive stall-/gödsel till
fastighetsgräns bostad vara tillämpligt.
Skyddsavstånd till kraftledningar och energianläggningar
måste också beaktas. Dessa varierar beroende
på storlek och utgår från den sk. försiktighetsprincipens
tillämpade riktvärde på att inte människor ska
utsättas för magnetfält högre än 0,2 µTesla. Avståndet
från bebyggelse (fastighetsgräns) till kraftledningar
varierar enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer
från 25 meter för en 20 kV-ledning till över
150 meter för en 400 kV-ledning.
3. Utbyggnadsförslag
3.1 Allmänt
Möjligheterna att bygga ut Frufällan med mer en
enstaka tomter är begränsade. Framtida större områden
samlas därför till Sparsör och Tosseryd. Utgångspunkten
är att försöka hålla samman tätorterna utmed
stråket Tosseryd till Sparsör och undvika att ytterligare
sprida ut bebyggelse på landsbygden. Frufällan och
Sparsör ligger nära varandra och skulle kunna komplettera
varandra. Tosseryd är den av orterna som har
minst antal invånare men som har störst möjlighet att
växa.
En viktig utgångspunkt är att de tre tätorterna ska
utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar.
Byggnader och anläggningar ska placeras och utformas
på ett sätt och i en skala som är lämpligt med hänsyn
till landskapets karaktärsdrag, bebyggelsestruktur och
natur- och kulturvärden på platsen. Den mark som
föreslås för exploatering ska höra ihop med samhällets
struktur, dvs. nya gator och kvarter ska inordnas i den
befintliga tätortstrukturen. Nya områden ska också
kopplas samman med befintliga gång- och cykelstråk
och bör ha tillgång till kollektivtrafik inom rimligt
avstånd, ca 500 meter. Ambitionen för tätorternas
centrala delar bör vara förtätning och att göra dem
mer stadsmässiga och levande.
Det är viktigt att få en blandad bebyggelse med olika
upplåtelseformer. Andelen äldre i befolkningen kommer
att öka vilket leder till en ökad efterfrågan på
lägenheter med närhet till service och kollektivtrafik.
Det är också önskvärt att ge större möjligheter för
personer i 20-30 årsåldern att bo kvar i samhällena,
även om studie- och arbetsplats finns på annat håll.
Det bör finnas ett behov av såväl äldre- som ungdomsbostäder,
i form av smålägenheter eller mindre radhus.
En tätare bebyggelse med inslag av lägenheter skapar
också större möjlighet för invånare att bo kvar i ett
område där de trivs om de vill byta bostad. De som
bor centralt får också närmare till kollektivtrafik vilket
ökar resandeunderlaget och skapar förutsättningar för
en god turtäthet.
De markområden som utreds för bebyggelse behöver
i områden med stark lutning, sannolikt utföras som
sutteränghus eller på plintgrund, för uppnå en god
terränganpassning utan höga slänter eller murar. Om
flerbostadshus eller grupphus bättre klarar kraftigare
höjdskillnader än villor bör studeras. Grupphusbebyggelse
har bättre förutsättningar vad gäller samverkan
om utformning av tex. slänter än vad villabebyggelse
har. Dessa byggs av olika entreprenörer som utformar
villatomter på olika sätt. Alternativet är att ställa krav
på terränganpassning i detaljplanerna. Markområden
med kraftigare lutningar än 1:8 bedöms som obyggbara.
9

3.2 Sparsör
Sparsör hade 1247 invånare år 2004. Befolkningen har
ökat under senare år. Större delen av Sparsör omfattas av
byggnadsplaner/detaljplaner från 1957, 1964 och 1994 och
2004. Merparten av bebyggelsen är från 1960-70 och 80
talet. Under de senaste åren har detaljplanearbete genomförts
för Hovalida, södra respektive norra delen, som möjliggör
kompletteringsbebyggelse och utbyggnad av bostäder.
I samband med antagandet 2009 undantogs norra delen.
Bebyggelsen i Sparsör utgörs övervägande av friliggande villabebyggelse
men såväl grupphusområden och flerbostadshus
förekommer. Sparsör har förskolor, skola samt idrottsplats. I
anslutning till infarten norrifrån ligger ett par industri- och
kontorsbyggnader.
Utbyggnadsområden bostäder
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Hovalida norra
Detaljplanearbete pågår. Totalt omfattar detaljplanen
60 villatomter varav en utökning sker med 24 nya villatomter.
Området gränsar till Natura 2000 område och
natureservat.
Hovalida södra
Området är detaljplanelagt för bostäder. Utbyggnad
pågår. Komplettering av befintligt villaområde med 28
nya tomter, totalt omfattar området 65 villatomter.
Kröklingsvägen
Kröklingsvägen ges en ny sträckning och gamla Kröklingsvägen
blir gång- och cykelväg. Kilsvägen förlängs
upp till den nya Kröklingsvägen. Utmed den nya
Kröklingsvägen kan 100-120 bostäder tillkomma i
villor/grupphus i ett lantligt läge och nära fantastiska
strövområden. Mark reserveras mark för en F-6 skola.
En utbyggnad berör områden som inventerats i lövskogs-
och sumpskogsinventeringen. I norr finns ett
fornlämningsområde och i sydväst invid Kröklingsvägen
naturvärdesobjekt.
Altorp
I anslutning till befintlig bebyggelsegrupp vid Kröklingsvägen
och reseverad tomt för ny skola föreslås
komplettringsbebyggelse med 30-60 lägenheter i flerbostadshus/grupphus.
En byggnation berör naturvärdesobjekt
och områden som är klassade som värdefulla i
sump- och lövskogsinventeringen.
Alhem
I sluttningen nordväst om nuvarande Kröklingsvägen,
med tillfart från ny sträckning av Kilsvägen, bedöms en
utbyggnad av 40-70 bostäder i flerbostadshus/grupphus
vara möjlig.
Trädgårdsvägen
I sluttningen ovanför befintlig bebyggelsegrupp byggs
en ny parallellgata ut som ansluts till Trädgårdsvägen.
Cirka 10-15 villor/grupphus kan rymmas. Berör nyckelbiotop
och områden med naturvärdesobjekt samt skog
som ingår i lövskogsinventeringen.
10
7.
8.
9.
10.
A.
B.
C.
D.
E.
Paradisvägen
Utbyggnad av totalt ca 30-40 villor/grupphus på båda sidor av
Paradisvägen. Området utgörs av ett skogsområde i sluttande
terräng. Inom utbyggnadsområdet som har lantlig karaktär
ligger fyra stycken villafastigheter. Utbyggnadsområdet söder
om Paradisvägen berör fornåkrar och naturvärdesobjekt samt
områden som klassats som värdefulla i lövskogsinventeringen
och ängs- och betesmarks inventering. Trafikbuller och trafiksäkerhet
på Hybergsvägen/Paradisvägen måste beaktas.
Paradis
Pågående detaljplanearbete för 25 villatomter och bebyggelse
med 10-15 grupphus samt en förskola. Paradisvägens/Hybergsvägen
anslutning till väg 42 måste byggas om. Berör fornlämningsområde
och naturvärdesobjekt samt område som klassats
som värdefullt i lövskogsinventeringen.
Sölebo, Vallavägen
Planarbete pågår för bostäder i attraktivt läge nära Öresjö. Ett
planprogram för hela Sölebo har godkänts av kommunfullmäktige.
I norra delen av Sölebområdet planeras tågstopp,
allaktivitetshall, pendlarparkering och seniorboende. Fristadbostäder
vill uppföra hyresbostäder i grupphus, rad-/parhus. 20-
40 lägenheter planeras i ett område mellan Sparsörsvägen och
Vallavägen. Inför utställning av detaljplanen har planområdet
begränsats till Vallavägen.
Villavägen
Lundavägens anslutning till väg 42 får en ny anslutning och
nuvarande korsning stängs. 10-15 villatomter/grupphus kan
rymmas i området som har ett högt läge med utsikt över
Öresjö. Trafikbullar och säkerhetsavstånd till väg 42 måste
beaktas.
Lundavägen
Lundavägen ges en ny mer trafiksäker anslutning till väg 42.
Nuvarande anslutning stängs.
Vinkelvägen
Nuvarande anslutning av Vinkelvägen stängs. Tillfart till
befintliga bostäder sker från Paradisvägen via det nya bostadsområdet
som planeras i Paradis.
Paradisvägen/Hybergsvägen, väg 1800
Paradisvägen och anslutning till väg 42 byggs om och ansluter
i ny trevägskorsning till väg 42 knappt 200 meter norr om
nuvarande korsning. Sparsörsvägen nuvarande anslutning till
väg 42 byggs om till trevägskorsning. Passagemöjligheten för
gående och cyklister säkerställs genom en gång- och cykelbro
över över vägen.
Hovalidsvägen/Sparsörsvägen
Hovalidsvägen ansluter väg 42 i ny trevägskorsning ca 200
meter söder om dagens fyrvägskorsning. Sparsörsvägen
ansluter i trevägskorsning som skapas av dagens
fyrvägskorsning.
Hagenvägen
Hagenvägens nuvarande anslutning till väg 42 stängs.

3.3 Frufällan
I Frufällan bor 917 personer. Sedan 1995 har befolkningen
ökat med 138 personer. Frufällan omfattas
främst av flera byggnadsplaner/detaljplaner från
mitten av 1940-talet och två som tillkom i mitten
av 1980-talet. Flera byggnadsplaner/detaljplaner har
också upphävts genom åren vilket innebär att delar av
samhället saknar planstöd. Andelen friliggande villor
är mycket hög och endast ett fåtal hyreslägenheter
finns i samhället. I anslutning till fd. stationsområdet
finns ett par industri- och verksamhetsbyggnader
som innehåller småföretag och handelslokaler. ”Rosa
huset” finns småbutiker och outletförsäljning främst
inom heminredning och kläder. ”Blå huset” innehåller
vandrarhem samt kiosk och café.
Utbyggnadsområden bostäder
1.
2.
Ejdervägen
Komplettering med 5-10 villatomter/grupphus
utmed Ejdervägen. trafikbuller och skyddsavstånd
till väg 42 beaktas.
Peder Gyltas väg
Utbyggnad av 10-20 villatomter/grupphus som
en förlängning av Peder Gyltas väg norr om
befintligt villaområde. Området har brant terräng
med mycket fin utsikt över Öresjö.
3. Fasanvägen Utgått
Kompletteringsbebyggelse i södra delen av befintligt
villaområde som en förlängning av Fasanvägen.
Ca 5-10 villatomter/grupphusbebyggelse.
Högt läge med mycket fin utsikt över Öresjö.
Området utgörs delvis av avstyckade obebyggda
villatomter. Dessa ligger dock mycket brant och
i fel vädersträck. Området gränsar till och kan
komma i konflikt med område som ingår lövskogsinventering
om boende upplever att träden
begränsar utsikten. Mycket brant. En utbyggnad
ger få fastigheter vilket leder till att kostnaderna
för utbyggnad av VA blir mycket höga vilket gör
att området utgår.
Trafikåtgärder
A.
B.
Ny anslutning av Skogsrydvägen och Peder Gyltas
väg till väg 42
Skogsrydsvägen och Peder Gyltas väg ansluts till
en ny planskild korsning över järnvägen och väg
42 med av- och påfartsramper. Skogsrydsvägens
korsning med järnvägen och anslutning till väg
42 tas bort. Även nuvarande anslutning av Peder
Gyltas väg stängs.
Gång och cykelpassage av väg 42
En tunnel anläggs för gång- och cykeltrafik och
uppgång till busshållplats under väg 42, mellan
Rodervägen och Himlabacken.
C.
Samordnade utfarter för Klippväggen och Sand-
stensvägen
Antalet fastighetsutfarter mot väg 42 begränsas
genom att de enskilda fastighetsutfarterna samordnas
genom anläggande av två parallellgator
och två korsningspunkter med väg 42.
12

3.4 Tosseryd
Tosseryd har 223 invånare. Befolkningen har ökat
med 15 personer under de senaste 15 åren. Bebyggelsen
utgörs uteslutande friliggande småhus även
om enstaka industribyggnad och verksamhetsbyggnader
för handelsträdgård, hästgård/ridhus förekommer.
Huvuddelen av samhället omfattas av en
detaljplan(byggnadsplan) från 1957 och bebyggelsen
är främst från 1960-70 talet. En mindre detaljplan
genomfördes 2008 för att möjliggöra avstyckning av
ytterligare ett par villatomter. Mitt i samhället ligger
Tosseryds billackering och bygdegården som också har
öppen förskola. Planarbete har påbörjats för Räfseryds
gård med anslutning till den kommande cirkulationsplatsen
för nya sträckningen av Fristadvägen. Planuppdrag
finns att i planprogram pröva bostadsbebyggelse i
Rännekulla.
Utbyggnadsområden bostäder
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Södra Ekhagen
Skogsområde i attraktivt läge nära Öresjö som
föreslås bebyggas med grupphus/flerbostadshus.
Tosserydsån och lövskogen kring denna är klassad
som nyckelbiotop. Kräver att strandskyddet
upphävs.
Sågsvedjan, Tosserydsvägens nuvarande infart
När Tosserydsvägen får en ny anslutning mot
Nordskogens verksamhetsområde och ny cirkulationsplats
tillkommer på Fristadvägen kan bostäder
byggas vid infarten till Tosseryd. Området kan
innehålla 30-70 villatomter/grupphus eventuellt
i kombination med flerbostadshus. Bebyggelsen
kan utgöra centrum med service då det utgör början
på samhället och har nära till busshållplatser
på Fristadvägen. Ett mindre område invid bäcken
som utgör nyckelbiotop berörs.
Räfseryds gård
PEAB planerar att uppföra ca 50 lägenheter i
småhus, både friliggande villor och rad-/kedjehus.
Privat mark.
Forsvägen
På höjden sydväst om Forsvägen med utsikt över
omgivningarna föreslås kompletteringsbebyggelse
med ca 10 villatomter.
Ekstigen
På sydsluttningen norr om samhället med infart
från Knektåsvägen kan utbyggnad av ca 10-30
bostäder i villor/grupphus ske. Berörs av skyddsavstånd
till billackeringsverksamheten.
Stamvägen
Komplettringsbebyggelse inom befintligt villaområde
som förlängning av Stamvägen. Attraktivt
läge i västsluttning med utblickar mot Öresjö för
ca 10-12 villatomter/grupphus.
7. Hjältagården Utgått
Utbyggnadsområdet har lantligt läge utgörs av
öppen åkermark utmed Knektåsvägen norr om
Tosseryd. Kompletteringsbebyggelse till befintliga
bostäder som kan rymma 10-15 villatomter.
Bebyggelsen riskerar att upplevas frikopplad från
övriga samhället innan område 5 är utbyggt.
Kostnaderna för utbyggnad av VA blir mycket
höga vilket gör att området utgår.
8. Rännekulla Utgått
Ett mindre område för kompletteringsbebyggelse
invid Knektåsvägen som länkar samman och
stärker bebyggelsen utmed Knektåsvägen. Ca 5
villatomter kan rymmas. Möjligt som hästboende.
Kostnaderna för utbyggnad av VA blir mycket
höga vilket gör att området utgår.
A.
B.
C.
Tosserydsvägen och Forsbacken
Planarbete pågår för bygga om Tosserydsvägen i
ny sträckning parallellt med väg 42 och ansluta
denna till cirkulationsplats på väg 42.
Längs nya Tosserydsvägen byggs en gång
och cykelväg. Forsbacken ges en ny anslutningsväg
som kopplas till nuvarande väg 42 mellan
porten under järnvägen och den nya cirkulationsplatsen.
Gång och cykelpassage av väg 42 och järnvägen
En ny gång- och cykelbro byggs över väg 42 och
en tunnel byggs under järnvägen för säker förbindelse
till Öresjö och busshållplatser längs väg 42.
Skogsrydsvägen
Järnvägen förläggs i tunnel förbi Skogsryd. Skogsrydsvägen
ges en ny sträckning på den gamla
järnvägsbanken. Skogsrydsvägen genom hela
Skogsryd smalnas av och förses med gång- och
cykelbana.
14

4. Konsekvenser
4.1 Behovsbedömning
I miljöbalken finns krav på att en miljöbedömning ska
genomföras för planer som kan antas innebära betydande
miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att
integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att
en hållbar utveckling främjas. Vilka planer som kräver
miljöbedömning förtydligas i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.
För de områden som pekas ut som
möjliga utbyggnadsområden kommer detaljplaneförslag att
upprättas som sedan skickas ut på samråd. Det är under
samrådsprocessen för detaljplan som bedömningen görs om
detaljplanen medför betydande miljöpåverkan eller inte.
4.2 Riksintresse
Ett genomförande av fd. Vägverkets inriktningsbeslut för
väg 42 leder till en minskning av genomfartstrafiken och
de tunga transporterna. Genom att väg 42 inte klassas
som riksväg skapas möjligheter att ge vägen en tydligare
tätortskaraktär istället för landsväg. De ombyggnadsåtgärder
av vägen som föreslås i Trafikverkets förstudie för
nuvarande väg 42 leder till bättre standard i korsningar,
ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet vilket
möjliggör utbyggnad av bostäder med tillhörande ökning
av lokal trafik utan att riksintresset påverkas negativt. Merparten
av de föreslagna utbyggnadsområdena ligger inte i
direkt anslutning till vägen. Då ambitionen är att förstärka
tätortskaraktären samtidigt som busshållplatser ligger utmed
vägen ses det som angeläget att ny bostadsbebyggelse
inte lokaliseras på för långt avstånd från vägen.
Riksintresset Älvsborgsbanan berörs av planerad byggnation
och föreslagna åtgärder. Merparten av utbyggnadsområdena
ligger på betryggande avstånd från järnvägen och påverkar
inte riksintresset. Fler bostäder i närheten av järnvägen
innebär dock att fler riskerar att utsättas för buller, vibrationer
och risker vid eventuell olycka. Samtidigt ger en förtätning
kring föreslagna stationslägen ökat resandeunderlag
för kollektivtrafik samtidigt som en utglesning av samhället
undviks. I pågående arbete med detaljplan för Sölebo
utreds hur nära bebyggelse kan placeras järnvägen och vilka
åtgärder avseende buller och risker som behöver vidtas.
Utformning av ny bebyggelse ger möjligheter att begränsa
bullerspridning över större områden.
Området för den strategiska planen gränsar till Natura
2000 område. I samband med detaljplanering och pågående
utbyggnad inom Hovalida har avgränsning och åtgärder
vidtagits för att undvika skada på Natura 2000 området.
Övriga studerade utbyggnadsområden bedöms inte påverka
detta.
4.3 Strandskydd och vattentäkt
För att upphäva strandskydd inom detaljplan krävs särskilda
skäl. Utbyggnadsområdet inom Skogsryd, södra Ekhagen
ligger inom strandskyddsområde. Området är avskiljt
från Öresjö av Skogsrydsvägen och tidigare utpekat som
möjligt bostadsområde i kommunens gällande översiktsplan.
Syftet med att ta området i anspråk för bebyggelse är
att skapa möjligheter för ett bättre markutnyttjande och
erhålla en sammanhållen och ändamålsenlig bebyggelsestruktur
som stärker underlaget för kollektivtrafik. Den
förändrade markanvändningen bedöms ha liten påverkan
på växt- och djurlivet för Öresjö trots att ett naturområde
tas i anspråk. Naturvärdena i området består främst av Tosserydsåns
utflöde. Naturen närmast ån bör bevaras vid en
utbyggnad av området.
Föreslagen strandpromenad längs Öresjö och tillskapandet
av rekreationsområden, badplatser och bryggor främjar
friluftsliv och gör området mer tillgängligt och bedöms
inte påverka växt- och djurlivet påtagligt negativt.
En utbyggnad av småbåtshamn leder till ökad båttrafik
i Öresjön vilket kan påverka vattentäkten negativt. För
att inte vattentäkten ska påverkas negativt av planerade
utbyggnadsområden är det viktigt att studera dagvattenhantering
inom området. För att undvika att föroreningar
och snabb tillrinning av dagvatten ska ske till vattentäkten
behöver möjligheten att anlägga fördröjningsmagasin och
dagvattendammar klarläggas.
4.4 Natur- och kulturmiljö
Området för den strategiska planen gränsar till ett odlingslandskap
med höga natur- och kulturvärden. En byggnation
enligt planen innebär att landsbygdskaraktären i
området förändras och flyttas en bit österut. Markanvändningen
för de områden som studerats är både skogsområden
och jordbruksmark. Inget aktivt jordbruk bedrivs idag.
Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder omfattar och
gränsar till fornlämningsområden och områden som ingår
i lövskogsinventering och ängs- och hagmarksinventering.
Även områden med naturvärdesobjekt och sumpskog
berörs. Arkeologiska undersökningar och naturinventering
bör göras inför detaljplanering för att bedöma utbyggnadsområdenas
mer exakta avgränsning och i vilken utsträckning
intrång är möjliga att göra.
4.5 Trafik
Utbyggnad av ytterligare bostäder i området kommer att
leda till ökad trafik. Med genomförandet av föreslagna
åtgärder i anslutning till väg 42 och utbyggnader av gator
och gång- och cykelvägar inom områdena som innebär
ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet
bedöms trafiknätet klara den trafikökning både avseende
bilar och gående- och cyklister som en utbyggnad leder
till. Fler arbetsplatser och verksamheter inom området
och utbyggnaden av nya verksamhetsområden i Sjöbo
kan påverka bilpendlingen till förmån för ökad gång- och
cykeltrafik samt kollektivtrafik.
16

4.6 Miljö, hälsa och säkerhet
Ny bebyggelse utformas med hänsyn till gällande och
rekommenderade skyddsavstånd och riktvärden avseende
buller, farligt gods, verksamheter och tekniska
anläggningar. Fördjupade studier avseende buller kan
behöva göras för områden som ligger nära väg 42 och
väg 1800. I samband med att planarbete för Paradisområdet
påbörjades utfördes 2009 en riskbedömning
då delar av området ligger inom 150 meter från led
med farligt gods. Utredningen kan vara tillämplig för
andra områden i anslutning till väg 42.
4.7 Geoteknik
För att klarlägga gränserna mellan bra och dålig mark
för bebyggelse måste kompletterande och detaljerade
grundundersökningar utföras. Även fördjupade hydrologiska
studier kan behöva genomföras för utbyggnadsområdena
då grundvattentrycket inom delar av
området är mycket höga.
4.8 Teknisk försörjning
En utbyggnad enligt den strategiska planen kräver
utbyggnad och förstärkning av befintligt vatten- och
avloppsnät samt utbyggnad av dagvattensystem inom
utbyggnadsområdena, både ledningar och fördröjningsmagasin/dagvattendammar.
4.9 Sociala aspekter
Bostadsbebyggelse ska utformas så att trygghet och
social gemenskap främjas. Genom att ny bebyggelse
byggs ut i begränsade etapper kan den införlivas i
samhället på ett naturligt sätt. En förtätad bebyggelsestruktur
i samhällenas centrala delar och vid
stationslägen förstärker befolkningsunderlaget för den
service och kollektivtrafik som finns och kan dessutom
skapa förutsättningar för utökad service. Det är viktigt
att skapa naturliga mötesplatser vilket kan vara ett
stationsläge, allaktivitetshus, butik, ett torg, en park
etc. Ur social synvinkel är det viktigt att det finns
alternativ till det traditionella villaboendet. En tätare
bebyggelse struktur med inslag av lägenheter skapar
större möjligheter för invånare att bo kvar i ett område
där de trivs om de önskar byta bostad. Det kan vara
äldre personer som inte längre orkar eller vill sköta sin
villa eller trädgård, ungdomar som vill flytta hemifrån
men ändå bo nära och delta i aktiviteter eller personer
vars familjesituation eller ekonomi förändras så att de
vill flytta till mindre bostäder.
5. Genomförande, ansvarsfördelning
5.1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för väg 42
En utbyggnad av bostäder förutsätter att trafiksäkerhetshöjande
åtgärder utförs för väg 42 och järnvägen.
Trafikverket saknar finansiering och avtal ska tecknas
med kommunen om medfinansiering där kommunen
står för kostnader och sedan överlämnar anläggningar
till Trafikverket.
Borås Stad har tecknat avtal med Trafikverket för ombyggnaden
av korsningen med Paradisvägen, väg 1800.
Kommunen kommer att finansiera en ombyggnad och
driva det fortsatta arbetet i samråd med Trafikverket.
Utrymmet för befintlig väg bedöms kunna användas
vid flera ombyggnader viket innebär att ianspråktagande
av ny mark kan begränsas. För ombyggnaden
av anslutningsvägen till Tosseryd måste ny mark tas i
anspråk liksom vid anläggandet av planskilda gång- och
cykelpassager och ombyggnaden av anslutningsvägen av
korsningar med väg 1800 samt Hovalidavägen i Sparsör.
5.2 Kommunala investeringar
En utbyggnad av området innebär att kommunen
behöver bygga ut gator och ledningsnät. Fler boende
ger utökat underlag för service men innebär också ett
ökat tryck på förskole- och skolverksamheten och övrig
kommunal service som kan behöva byggas ut.
5.3 Markägoförhållanden
Då övervägande del av marken är privatägd förutsätter
en utbyggnad initiativ och medverkan från markägare
samt att nya områden och gator kan tas in i vägföreningens
ansvarsområde. Utbyggnadstakten är beroende
av planberedskap, utbyggnad av infrastruktur och
liknande som kommunen och staten råder över men
även vilka markägare som vill exploatera sin mark, av
konjunkturen och efterfrågan på bostäder och bostadstyper.
Det kan många gånger lättare för en privat
markägare vara lättare att avyttra mark för villabyggnation
än grupphus/flerbostadshus som innebär ett större
risktagande och ekonomiska insatser för exploatör/byggare.
Det är angeläget med en blandad bebyggelse och
boendeformer vilket är lättare at uppnå i områden där
kommunen äger marken.
5.4 Detaljplan
Kostnader för att upprätta detaljplan står exploatör/
markägare för. Huvudregel är att plankostnadsavtal
ska träffas med kommunen. Kostnader för erforderliga
utredningar och åtgärder som krävs i detaljplan för belastar
också exploatör/markägare. Vissa utredningar bör
utföras för flera områden gemensamt För utbyggnad av
vägar/gator och åtgärder utanför den egna fastigheten
kan exploateringsavtal behöva tecknas med kommunen
eller med markägare.
5.5 Ersättning
Begränsning av verksamhet eller krav på flytt av verksamhet
på grund av närhet till nya bostäder kan innebära
ersättningsanspråk.
17

stadskansliet
postadress Stadskansliet,
Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55
tfn 033-35 70 00 (växel) e-post boras@boras.se
webbplats boras.se/samhällsplanering