U 570-603 - Riksantikvarieämbetet

Närdinghundra härad.
Socknar: Almunge, Knutby, Edsbro, Ununge, Faringe och Bladåker.
Från Närdinghundra kärad äro endast 7 runinskrifter kända (U 586—592). De finnas samtliga
i Knutby ock Edsbro socknar, d. v. s. i häradets centrala och sydöstra delar. Från Edsbro
socken äro 4 inskrifter kända och från Knutby 3. Av häradets 7 ristningar äro dock numera 3
förlorade och blott kända genom äldre uppteckningar: U 587, 588, 589. Av de fyra till vår tid
bevarade inskrifterna i häradet finnes endast en i oskadat skick, nämligen U 590. Av U 591 och
592 återstå endast obetydliga fragment, och av U 586 saknas fortfarande ungefär en fjärdedel.
Bureus kände endast till tre runstensfragment i hela Närdinghundra härad, U 587, 588, 589;
samtliga avritades hösten 1635 av J. Rhezelius. Dessa fragment ha som ovan framhållits nu alla
gått förlorade.
I Bansakningarna omtalas U 586 för första gången, och U 590 kom i dagen genom J.
Hadorphs resa. I Bautil finnas U 586 (B 569), U 588 (B 568) och U 590 (B 570) avbildade.
Ar 1745 blev TJ 592 känd. I Liljegrens Runurkunder upptagas från Närdinghundra härad 5
inskrifter: L 285—289. U 587 saknas där liksom i Bautil.
År 1943 slutligen upptäcktes fragmentet U 591.
586. Bro, Edsbro sn.
Pl. 135, 136.
Litteratur: B 569, L 285. Ransakningarna 1667—84; J. Peringskiöld, Monumenta 2, bl. 158; O. Celsius, Svenska
runstenar (Fm 60) 1, s. 107; Acta Literaria Sveciæ 3 (1730), s. 85 f.; N. R. Brocman, Resa till Heisingland 1763 (Fe 23),
s. 40, Anteckningar i Bautil (R 556 a); F. V. Radloff, Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län 2 (1805), s. 158;
R. Dybeck, Runa (fol.) h. 5 (1872), s. 75; UFT h. 2 (1872), s. 18; T.J. Arne, Reseberättelse 1915 (ATA); E. Brate, Anteckningar
1916 (ATA), Svenska runristare (1925), s. 18; UFT b. 33 (1918), s. 114; E. Sjödin, Brev till Upplands fornminnesförening
den 4 /i2 1928 (utdrag i ATA); S. B. F. Jansson, Runinskriftsinventering i Stockholms län 1936 (ATA).
Äldre avbildningar: D. Stahl och J. Hadorph, träsnitt (i Peringskiölds Monumenta och B 569; i Monumenta
är signaturen D S med bläck ändrad till P[etrus] Hjelgonius]); Arne, foto 1915 (ATA); Brate, foto 1916 (ATA); G. Olson,
foto 1941 (ATA).
Runstenen står rest 20 m. Y om Bro n:r 1 och lika långt Ö om uppfartsvägen.
Den första bevarade uppgiften om Brostenen finnes i BansaJcningarna 1667—84: »På Broo
giärdet är och een runsteen kullfallen.» Yid Hadorphs besök var stenen slagen i två ungefär lika
stora delar. Platsen anges med en bläckanteckning på träsnittets baksida: »Broo gele Essbro
Sochn»; enligt en anteckning på bildens framsida »ligger» stenen (B 569 och L 285: »Bro gärde»).
O. Celsius anger i Svenska runstenar (Fm 60) platsen på följande sätt: »Wid Broo kåhltäppa i 1
gärdet, i Asbro sochn på andra sidan om kyrkian emot Broo derest Capellan bor den 28 Maii
1728.» I Acta Literaria, där Brostenen har upptagits som n:r XXXIX, anges platsen: »In parœcia
Esbro, & pago Asby.» N. R. Brocman passerade platsen 1763 på väg till Hälsingland. Brostenen
1 »Broo kåhltäppa i» rättat från »Åsby».