UV Väst Rapport 2010:9 - arkeologiuv.se

Torslanda 213:1, en stenåldersboplats
med en hällkista
Glenn Johansson
En oväntad stenkammargrav förändrade fokus
Ibland händer det att man som arkeolog ställs inför överraskningar som
medför att utgrävningen man håller på med tar en helt annan vändning än
vad man tänkt sig. Detta hände de arkeologer från UV Väst som sent på
hösten 2006 var i färd med att undersöka en boplats från äldre stenålder i
Torslanda på västra Hisingen i Göteborg. Undersökningen hade pågått en
dryg vecka och en hel del bearbetad flinta hade hittats. Flintorna var ungefär
9000 år gamla och var just den typ av fynd man förväntat sig att finna på
platsen. Den ursprungliga planen var att undersökningen skulle genomföras
på ett par veckor, men så blev det inte.
Det var när man med grävmaskin torvade av en större yta för att frilägga
de sand- och gruslager som innehöll flintan, som man bjöds på en överraskning.
Marken som grävmaskinen schaktade på var relativt stenfri, så när
det plötsligt dök upp en koncentration av större och kantiga stenar i sanden,
reagerade arkeologerna. Att stenen inte låg där naturligt kunde man snart
konstatera, men vad detta innebar var till en början inte alldeles uppenbart.
Det var först efter att stenarna rensats fram för hand som man förstod att
vad som stack fram ur sanden var en stenkammargrav. Vad man stött på var
en hällkista från slutet av stenåldern eller äldsta bronsålder.
Nästa överraskning dök strax därefter upp bara ett tiotal meter från
hällkistan. Här framkom en oval och ungefär 4×5,5 meter stor stenpackning
med ett par härdar anlagda i packningen (fig. 4). I och koncentrerat till
stenpackningen fanns mycket bearbetad flinta, bland annat flera tväreggade
spetsar. Fynden indikerade att anläggningen var runt 6000 år gammal. En
likartad konstruktion i kombination med samma typ av pilspetsar hade
tidigare undersökts av UV Väst för ett par år sedan i Hogdal socken i norra
Bohuslän. Från undersökningen i Hogdal fanns 14 C-bestämningar som gav
en datering till övergången mellan mesolitikum och neolitikum ( Johansson
2006).
Upptäckten av hällkistan och stenpackningen vid Torslanda 213:1 gjorde
att undersökningen blev betydligt mer omfattande än vad som ursprungligen
var planerat. Det innebar också att undersökningens fokus försköts från den
äldre mesolitiska boplatsen till dessa oväntade fynd.
I princip innebar detta att tre separata undersökningar med olika prioritet
och ambitionsnivå gjordes parallellt inom fornlämningen:
• Hällkistan.
• Stenpackningen från övergången mesolitikum/neolitikum
• Den äldre mesolitiska boplatsen
Tre boplatser och en hällkista 9