UV VÃ¤st Rapport 2010:9 - arkeologiuv.se

More documents

Recommendations

Info

postglaciala transgression, cirka 7700–7500 BP då stranden låg vid och gick upp över dessa nivåer. Vid denna process har fynden blivit inlagrade och de är således äldre än cirka 7700 BP. Man kan samtidigt också konstatera att de är yngre än cirka 9700 BP, detta eftersom det är först vid denna tidpunkt som platsen torrläggs. Fyndens ursprungliga deponeringsplats går inte att mera exakt avgöra än att de kommer från platsen i stort. Under de dryga tvåtusen år då platsen är torrlagd, mellan cirka 9700–7700 BP, har den varit mer eller mindre strandbunden och då legat i ett skyddat läge mellan berg i nordöstra hörnet av en mindre ö en bit ut i skärgården (fig. 10). Detta äldsta material kan inte karaktäriseras annat än som mycket fragmentariskt. Osäkerheten är stor kring såväl dess ursprungliga deponeringsplats som boplatsens omfattning. Då havets vågor under den postglaciala transgressionen rört sig fram och tillbaka över den forna boplatsen har materialet flyttats kring och delar av det har troligen också transporterats bort med vattnet. Det enda som dessa fynd säkert visar är att människor vistas vid platsen vid ett eller flera tillfällen under perioden 9700–7700 BP. Under dessa dryga 2000 år har platsen varit mer eller mindre strandbunden, och utgjorts av en liten strand i ett skyddat läge mellan berg på en mindre ö en bit ut i skärgården. Man får förmoda att havsjakt/fångst och fiske haft betydelse för boplatsens invånare. På grund av de prioriteringar som fick göras vid undersökningen av fornlämningen och som redogjorts för, gjordes endast en begränsad insats vad gäller det äldre och inlagrade flintmaterialet. Informationsvärdet hos det inlagrade flintmaterialet bedömdes vara mycket begränsat. Detta innebär att endast ett representativt urval av de fynd som framkom i schakten insamlades och tillvaratogs. Sammanlagt tillvaratogs 69 flintor från schakten. Fynden består av 24 spån och 6 kärnor/kärnfragment medan resten är avslag och övrig slagen flinta. Några formella redskap hittades inte. Ett par av kärnorna är av konisk typ och från dem har smala spån producerats. De spån som hittades är kring 10 millimeter breda. En stenpackning med tväreggade spetsar När den skogsförna som täckte boplatsen avlägsnades med grävmaskin framkom utöver hällkistan även en större stenpackning (A1549). Stenpackningen var rundoval, cirka 4×5,5 meter stor och bestod av ett skikt av relativt tätt lagda stenar. Stenarna var mellan 0,1–0,2 meter stora och enstaka var skörbrända. Undersökningen av packningen inleddes med att stenen först rensades fram för hand. Därefter konstruerades ett system av kvadratmeterstora rutor som täckte packningen och ytorna kring den. De kvadratmeterstora enheterna fingrävdes därefter för hand (fig. 11). När packningen undersöktes framkom två härdar/kokgropar i den. Det visade sig också mycket tydligt att flintan på platsen i stor utsträckning koncentrerades till själva stenpackningen. Mängden flinta var betydligt större inom packningen än på ytorna kring den. Detsamma gäller även mer specifika fynd. Det finns en 18 Tre boplatser och en hällkista
mycket påtaglig koppling mellan stenpackningen och till exempel kärnor och tväreggade spetsar. Endast någon enstaka kärna eller tväreggad spets hittades utanför. Från boplatsen finns sju tväreggade spetsar varav fem hittades mellan stenen i packningen (fig. 12). Den mesta flintan från stenpackningen bestod av avslag men även mer distinkta föremål fanns. Utöver nämnda tväreggade spetsar fanns även enstaka mikrospån och en atypisk handtagskärna. Typologiskt pekar fynden mot att konstruktionen bör dateras till övergången mellan mesolitikum och neolitikum. Detta är en datering som också väl bekräftas av den ena av de båda 14 C-analyserade härdarna i stenpackningen. En analys av träkol från härden A2545 har gett en datering till 5410±40 BP (cirka 4350–4070 före Kristus). Den till senmesolitikums allra sista fas daterade härden var rund och cirka 0,8 meter i diameter och täcktes delvis av sten från packningen. Från stenpackningen finns även en till senneolitikum/bronsålder daterad härd. Denna anläggning är dock sekundär och framträdde i stenpackningens yta. Den yngre härden var delvis nedgrävd igenom den äldre. Om dateringen av den nu undersökta stenpackningen i Torslanda kan anses vara relativt säker, så kan detsamma tyvärr inte sägas om dess funktion. Vad man däremot kan konstatera är att anläggningen inte är unik i sitt slag. I Västsverige finns flera exempel på likartade konstruktioner, alltså stenpackningar av ungefär samma storlek och karaktär som den nu undersökta (Andersson & Wigforss 2004 och Johansson 2006). Utmärkande för dem Fig. 11. På fotot syns arkeolog Gisela Ängeby i färd med att undersöka den 4×5,5 meter stora och cirka 6000 år gamla stenpackningen. När fotot tas är delar av packningen borttagen, men till höger om Gisela och det större stenblocket ligger delar av den fortfarande kvar. Foto, från väst: Glenn Johansson. Tre boplatser och en hällkista 19
Page 1: uv väst rapport 2010:9 arkeologisk
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetets arkeologisk
Page 6 and 7: Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekarta
Page 8 and 9: Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, bla
Page 10 and 11: Fornlämningsmiljö Området för b
Page 12 and 13: Terräng och topografiska förhåll
Page 14 and 15: Boplatsen Glenn Johansson Undersök
Page 16 and 17: Stenpackningen som hittades var cir
Page 18 and 19: Om boplatsens datering För daterin
Page 22 and 23: 20 Tre boplatser och en hällkista
Page 26 and 27: med pil och båge. Att större land
Page 28 and 29: Hällkistan Ewa Ryberg Ibland blir
Page 30 and 31: Fig. 18-20. Den framrensade hällki
Page 32 and 33: Fig. 22-23. Förrummet i söder set
Page 34 and 35: Fig. 28. Stenpackning i förrummet,
Page 36 and 37: Fig. 32-33. Kistrummet, som fått s
Page 38 and 39: 0 1 m Fig. 38. Hällkistan i plan o
Page 40 and 41: Fig. 39. Hällkistområdet i april
Page 44 and 45: Fig. 52. När de östra vägghälla
Page 46 and 47: Fig. 57. Flintdolken och dess fyndl
Page 48 and 49: Fig. 60. Alla sido-/vägghällar oc
Page 50 and 51: Fig. 64. Grävgänget i april 2008.
Page 52 and 53: fades även en anläggning som i ef
Page 54 and 55: Lagerföljd i slänten Lagernr Mate
Page 56 and 57: Tabell 6. Sammanställning av 14 C-
Page 58 and 59: 0 50 m Fig. 67. Planritning som vis
Page 62 and 63: Administrativa uppgifter RAÄ Torsl
Page 65 and 66: Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista
Page 67 and 68: Fnr Sakord Vikt (g) Antal Undertyp
Page 69 and 70: Fnr Sakord Vikt (g) Antal Undertyp
Page 71 and 72:
Fnr Sakord Vikt (g) Antal Undertyp
Page 73 and 74:
Bilaga 3. Plan och profilritningar
Page 75 and 76:
Fältritning, plan 3, med väggprof
Page 77 and 78:
Fältritning, plan 5, förrummet me
Page 79 and 80:
Renritning, plan 5. Visas i skala 1
Page 81 and 82:
Häll/sten nr Id nr Tjocklek (m) H
Page 83 and 84:
Renritning profiler med stenarnas n
Page 85 and 86:
Bilaga 6. Fyndlista - Bohuslän, Bj
Page 87 and 88:
Bilaga 7. Anläggningslista - Bohus
Page 89 and 90:
Fig. 16. Hällkistan är framrensad
Page 92:
Tre boplatser och en hällkista I o
show all

UV VÃ¤st Rapport 2010:9 - arkeologiuv.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?