Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i ... - Skolverket

BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8)
2000-03-24 Dnr 1999:3598
Nacka kommun
131 81 NACKA
Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i
grundskolan i Nacka kommun.
Bakgrund
Skolverket fick den 24 november 1999 uppgifter om att Nacka kommun
tillämpade ett system med skriftliga omdömen gällande elever i grundskolan.
Skolverket beslutade den 21 januari 2000 att utreda dessa uppgifter.
Skolverket har genomfört tillsyn i Nacka kommun med syfte att utreda om
de skriftliga omdömen som lämnats byggt på en överenskommelse mellan
elevens vårdnadshavare/föräldrar (nedan används vårdnadshavare som
samlingsbegrepp) och läraren. Skolverket har även utrett om de skriftliga
omdömen som givits haft karaktären av betyg.
Allmänt
När staten överlämnade huvudansvaret för den obligatoriska skolan till
kommunerna fick de enskilda kommunerna och skolenheterna ett ökat
ansvar för utformningen av verksamheten. Genom Skollagen, (SFS
1985:1100), Grundskoleförordningen (GrF) och 1994 års läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har
staten dock angivit de ramar inom vilka kommunernas utformning av
skolans verksamhet skall hållas.
Vissa betygsfrågor regleras i 7 kap GrF. Av kapitlets 12 och 13 §§ framgår
att terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i år åtta och vid
slutet av höstterminen i år nio. Dessutom skall slutbetyg utfärdas när
skolplikten upphör. I den obligatoriska skolan skall betygssättning ske vid
dessa fyra tillfällen. En lärare får inte utöver de stadgade betygstillfällena
utfärda några betyg eller andra skriftliga omdömen som har karaktären av
betyg.
Lärarens samverkansplikt och informationsplikt gentemot elever och hem är
långtgående. Detta framgår bland annat av Lpo 94. I avsnitt 2.4 föreskrivs
vissa riktlinjer gällande lärarens skyldighet att samverka och informera

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 2
2000-03-21 Dnr 1999:3598
vårdnadshavarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. I
GrF föreskrivs att detta skall ske genom utvecklingssamtal.
Utredningen i Nacka kommun
Vid en utredning av detta slag tar Skolverket del av en stor mängd material
som på olika sätt visar hur kommunen och skolorna arbetar eller framledes
planerar arbeta med sin verksamhet. I den föreliggande utredningen har
Skolverket fokuserat kring en begränsad del av Nacka kommuns arbete med
skolan. Skolverket vill inledningsvis förtydliga att en stor del av det material
som gåtts igenom tyder på att Nacka kommun lagt ner ett omfattande och i
många delar föredömligt arbete, helt i enlighet med intentionerna bakom de
nationella bestämmelserna.
Kommunnivå
I kommunens skolplan uttrycks bland annat följande avseende skriftlig
information. ”Föräldrarna skall minst en gång per termin informeras
skriftligt om elevens utveckling och lärande.”
I kommentaren till skolplanen förtydligas detta direktiv. ”På skolans initiativ
och utan särskilda utvecklingssamtal, skall elevens utveckling och lärande
beskrivas skriftligt för föräldrarna. Beskrivningen skall vara tydlig och klar
och relatera till målen och de kriterier som satts upp för måluppfyllelsen.”
Ingenstans i skolplanen anges att skriftlig information om elevens skolgång
skall lämnas endast efter en överenskommelse i det enskilda fallet. Däremot
uttrycks att den skriftliga informationen skall ges utan samband med
utvecklingssamtalet.
Skolnivå
För att få en bild av hur tillämpningen med skriftlig information utformats
vid några av skolorna i Nacka kommun har Skolverket begärt in olika typer
av dokumentation. Utredningen visar bland annat följande:
I de flesta av de undersökta skolorna har man genomfört system med
skriftlig information under 1999. Sättet på vilket informationen varit
utformad skiljer sig till viss del mellan skolorna. Skolorna har själva
utformat de mallar som använts för informationen. Mallarna är i de flesta fall
utformade så att eleven i varje ämne bedöms i två till fyra nivåer. Vid några
skolor sätter läraren ett kryss i den förtryckta kolumn som överensstämmer
med den grad av måluppfyllelse som eleven, gällande ett visst ämne, bedöms
befinna sig i. Som exempel på rubriker till kolumnerna kan anges; Mycket
bra, Bra , På väg, Bör förbättras. I vissa skolor lämnas även ett mindre
utrymme för lärarens skriftliga kommentar, utrymmet är begränsat till cirka
4-5 ord. I en annan skola bedöms elevens kunskaper i ämnet som; Mycket
bra, Bra, Mindre bra. Utöver detta bedöms även elevens ordning och
uppförande som; Bra, Mindre bra. Läraren ger även en kort kommentar om
läxläsning, provresultat, sena ankomster.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 3
2000-03-21 Dnr 1999:3598
I några skolor uttrycks lärarens bedömning av elevens måluppfyllelse,
gällande ett specifikt ämne, i ord. Även denna typ av bedömning ger en
schabloniserad nivåindelning och som exempel kan anges; Har nått målen
för år 4, Är på väg mot målen för år 4.
Tillämpningen stämmer, i merparten av de skolor som Skolverket undersökt,
väl överens med kommunens skolplan där det anges att den skriftliga
informationen skall ges på skolans initiativ. Endast en av skolorna har visat
att vårdnadshavarna informerats om en möjlighet att avstå från skriftliga
omdömen om barnens utveckling och lärande.
Frågor som Skolverket har bedömt
- Om den skriftliga informationen lämnats som ett komplement till
utvecklingssamtalen
- Om den skriftliga informationen lämnats efter en överenskommelse
mellan vårdnadshavare och lärare (frivillighet)
- Om den skriftliga information som lämnats haft karaktären av betyg
Rättsutredning som ligger till grund för beslutet
Utvecklingssamtal
Utöver reglerna för betygssättning regleras i 7 kap GrF även lärarnas plikt att
fortlöpande informera eleven och dennes vårdnadshavare om elevens
skolgång (7:2 GrF). Det är här fråga om skolgång ur ett bredare perspektiv
än bara gällande kunskapsmålen. I paragrafen stadgas bland annat: ”Minst en
gång varje termin skall läraren, eleven och dennes vårdnadshavare samtala
om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas
(utvecklingssamtal).” Utvecklingssamtalet skall alltså vara ett samtal i vilket
såväl lärare, elev och vårdnadshavare skall komma till tals.
Genom stadgandet har lagstiftaren angivit formen för hur läraren skall
informera om elevens kunskapsutveckling. Att utvecklingssamtal skall ske
en gång per termin utgör endast en minimiregel. Om någon av de tre parterna
finner att behov föreligger är det alltså inget som hindrar att
utvecklingssamtal hålls flera gånger per termin. Gällande elever som riskerar
att inte uppnå kunskapsmålen torde det vara lärarens skyldighet att ta
initiativ till ett extra utvecklingssamtal.
I 7:2 andra stycke GrF sägs: På begäran av en elevs vårdnadshavare skall
läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig
information om elevens skolgång. Här anges alltså att läraren, utöver att hålla
ett muntligt utvecklingssamtal, även är skyldig att ge vårdnadshavarna
skriftlig information. En förutsättning är dock att vårdnadshavaren begärt
sådan skriftlig information och att denna information utgör ett komplement
till utvecklingssamtalet.
Formuleringen i 7:2 andra stycket GrF kan tyckas ge utrymme för tolkning.
Den tolkningsfråga som uppkommer är huruvida stadgandet endast

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 4
2000-03-21 Dnr 1999:3598
fastställer lärarens faktiska skyldighet att ge skriftlig information på
vårdnadshavarens begäran. Läraren skulle i sådant fall, utöver denna
skyldighet, själv kunna välja att ge skriftlig information utan en begäran från
vårdnadshavaren. En sådan tolkning kan tyckas styrkt av stadgandena i Lpo
94 2.4 och 2.7 men motsägs otvetydigt av förarbetsuttalanden avseende 7:2
GrF.
I Prop 1994/95:85 uttalas bland annat ”Samtalet, vidareutvecklat till
utvecklingssamtal, är alltså skolans viktigaste sätt att informera och
informeras om elevens utveckling och skolgång. De föräldrar som så önskar
bör kunna få skriftlig information som ett komplement till
utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte ha
karaktären av betyg och alltid bygga på en överenskommelse i det enskilda
fallet.”
Att regeringens förslag, i denna del, antogs framgår av utbildningsutskottets
betänkande 1994/95:UbU6. Där uttalas bland annat: ”Riksdagen bör sålunda
ändra sitt tidigare beslut och slå fast att den skriftliga redogörelsen till
eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling och skolgång
alltid skall bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet samt att den
inte får ha karaktären av betyg.”
Regeringen har alltså, efter att lydelsen i Lpo trätt i kraft, åter aktualiserat
frågan om skriftlig information. I propositionen har regeringen på ett tydligt
sätt behandlat frågan om den skriftliga informationen och begränsningarna i
dess användning. Genom 7:2 GrF anges således att läraren har en skyldighet
att hålla utvecklingssamtal. Som ett komplement till detta samtal kan en
vårdnadshavare begära skriftlig information om elevens skolgång. Det är
endast genom en sådan överenskommelse som läraren har rätt att till hemmet
lämna skriftlig information gällande elevens utveckling i skolan.
Karaktären av betyg
I 7:2 andra stycket GrF anges att skriftlig information som ges på begäran av
en vårdnadshavare inte får ha karaktären av betyg. En skillnad mellan
utvecklingssamtalet och betyget är, förutom den ovan angivna huvudregeln
om muntlighet, de båda institutens syften. Ett av betygets huvudsakliga
syften är att ge en bedömning av elevens kunskapsmässiga utveckling.
Genom betyget anges de kvalitativa nivåer eleven nått i förhållande till
kursplanernas mål för år 9.
Syftet med utvecklingssamtalet är att ge en bild av elevens skolsituation i
dess helhet och att främja elevens utveckling. I denna bild ingår elevens
kunskapsmässiga utveckling som en viktig del. Lika viktiga är dock andra
delar som inte är relaterade till ämneskunskaper. Som exempel kan anges;
elevens ambition, arbetsförmåga, uppträdande, uppmärksamhet,
samarbetsförmåga, kreativitet, självbild, sociala utveckling och hur eleven
upplever och trivs i skolmiljön.
Det är inte möjligt att göra en uttömmande lista över de samtal och
omdömen som kan bli aktuella i det enskilda utvecklingssamtalet. Det är
dock klart att de omdömen som lämnas inte får vara indelade i
bedömningsnivåer liknande dem som tillämpas vid betygssättning.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 5
2000-03-21 Dnr 1999:3598
En naturlig följd av systemet med betyg i år åtta och år nio är att den
information som, genom utvecklingssamtalet ges eleven och dennes
vårdnadshavare, blir mer målorienterad ju högre upp i grundskolan eleven
kommer. Utvecklingssamtalet i de högre åren bör, i större utsträckning än i
de lägre, behandla elevens förberedelser inför betygssättningen och elevens
kunskapsnivå i förhållande till kunskapsmålen. De delaktiga (lärare, elev och
vårdnadshavare) ges härigenom möjlighet att förbereda studierna på ett
sådant sätt att kunskapsmålen kan uppnås i tid för betygssättningen.
Varje elev som riskerar att inte nå kunskapsmålen skall, i god tid och oavsett
skolår, ges det stöd han eller hon behöver. För att eventuella problem skall
uppdagas på ett så tidigt stadium som möjligt bör lärarna på ett kontinuerligt
sätt följa den enskilda elevens utveckling och lärande.
Gällande vad som skall förstås med karaktären av betyg (7:2 andra stycket
GrF) så ges i förarbetena inte någon närmare vägledning. Enligt Skolverkets
mening bör denna del av stadgandet tolkas utifrån ordalydelsen.
Utgångspunkten bör då vara vad som normalt sett karaktäriserar ett betyg i
den obligatoriska skolan.
Karaktäristiskt för betyg i år 8 och 9:
- De har sin bestämda utgångspunkt i kursplan och betygskriterier
- De ges vid bestämda tidpunkter/tillfällen
- De avser på förhand bestämda ämnen
- De har på förhand bestämda betygssteg
- De bygger på ensidig information
Sammanfattning av rättsutredningen
Utvecklingssamtal
Läraren är skyldig att fortlöpande informera eleven och dennes
vårdnadshavare om elevens skolgång.
Minst en gång per termin skall läraren, tillsammans med eleven och dennes
vårdnadshavare, delta i ett utvecklingssamtal. Då eleven närmar sig de år i
vilka betygssättning skall ske bör utvecklingssamtalet i högre grad beakta
elevens intressen av att förbereda sina studier för att uppnå målen för år 9.
En elev som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen skall alltid
uppmärksammas och ges det stöd han eller hon behöver.
Frivillighet
Lagstiftaren har med utvecklingssamtalet angett den form för
informationsutbyte som i normalfallet skall användas. Läraren skall dock,
om en vårdnadshavare begär detta, även lämna skriftlig information om
elevens skolgång. Läraren skall inte ge sådan skriftlig information utan en
överenskommelse i det enskilda fallet.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 6
Karaktären av betyg
2000-03-21 Dnr 1999:3598
Den information som ges skriftligt får inte ha karaktären av betyg. En
bedömning av om ett dokument skall anses ha karaktären av betyg eller inte
får grundas på de kännetecken som finns gällande grundskolebetyg. En icke
obetydlig del i denna bedömning är i vad mån omdömena endast eller till
övervägande del tar hänsyn till elevens kunskapsmässiga utveckling inom de
aktuella ämnena eller ämnesblocken. Genom formuleringen i Prop
1994/95:85 ”får dock inte ha karaktären av betyg” har regeringen på ett
tydligt sätt markerat att detta inte är ett område inom vilket enskilda
kommuner eller skolor fritt äger experimentera.
Bedömning
Enligt vad Skolverket erfarit har Nacka kommun på olika sätt försökt
särskilja den skriftliga information som skall ges till vårdnadshavare i Nacka
kommun från sådan skriftlig information som regleras i 7:2 GrF. Företrädare
för kommunen har i vissa fall givit uttryck för att grundskoleförordningen
endast reglerar skriftlig information i samband med utvecklingssamtalet och
att Nacka kommun i stället stödjer sig på den mer generella lydelsen i Lpo
94 2.7. Ett annat argument som framförts är att grundskoleförordningen
endast anger den skyldighet som lärare har. Därutöver skulle det stå lärarna
fritt att lämna skriftlig information utan begäran från vårdnadshavaren.
Enligt Skolverkets mening är det inte någon artskillnad mellan skriftlig
information enligt Lpo 94 och skriftlig information enligt
grundskoleförordningen. Här måste särskild hänsyn tas till att lagstiftaren,
efter att lydelsen i Lpo trätt i kraft, genom Prop 1994/95:85 åter har
aktualiserat och förtydligat frågan om skriftlig information. Skolverket
finner klart stöd i de aktuella förarbetena för att det är samma skriftliga
information som behandlas i de båda författningarna. Oavsett en tillämpning
av Lpo 94 eller GrF gäller därför ett krav på frivillighet och att
informationen inte får ha karaktären av betyg.
Frivillighet
En grundförutsättning för att den skriftliga informationen skall anses lämnad
efter en överenskommelse i det enskilda fallet är att vårdnadshavaren har
givits tydlig information om att förfarandet är frivilligt. Vårdnadshavaren
skall på ett enkelt sätt ha givits möjlighet att välja om skriftlig information
skall lämnas eller inte. Överenskommelsen skall även innefatta ett
klargörande av vilken typ av information som skall lämnas.
Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftlig information givits utan
en överenskommelse i det enskilda fallet.
Samband med utvecklingssamtal
I 7:2 GrF stadgas att eventuell skriftlig information skall utgöra ett
komplement till utvecklingssamtalet. Den skriftliga informationen skall

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 7
2000-03-21 Dnr 1999:3598
således ges i samband med och bygga på samma principer som gäller för
utvecklingssamtalet. Detta innebär (som ovan nämnts) att parterna, vid en
överenskommelse om att skriftlig information skall lämnas, även skall
klargöra vad informationen skall innefatta. Utifrån överenskommelsen skall
läraren i skrift ge information om den unika eleven. Syftet med det skriftliga
komplementet måste alltid vara att främja elevens utveckling och således
måste hänsyn tas till att det handlar om en enskild elevs utveckling i
förhållande till dennes förutsättningarna.
Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftlig information som
lämnats inte utgjort ett komplement till utvecklingssamtalen. Förfarandena är
således inte förenligt med stadgandet i 7:2 andra stycket GrF.
Karaktären av betyg
De omdömen som lämnats vid ett flertal av Nacka kommuns grundskolor bär
i mer eller mindre hög grad på samtliga av de kännetecken för betyg som
ovan angivits. Det bör nämnas att det var just denna typ av schabloniserade
omdömen som lagstiftaren ville undvika genom ändringen av 7:2 GrF.
Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftliga omdömen som givits i
Nacka kommun har karaktären av betyg och således är oförenliga med
stadgandet i 7:2 § 2 stycket GrF.
Skolverket förutsätter att Nacka kommun snarast tillser att
- skriftlig information endast lämnas efter en överenskommelse mellan
vårdnadshavaren och läraren
- skriftlig information endast lämnas i samband med utvecklingssamtalen
- den skriftliga information, som i dessa fall lämnas, inte har karaktär av
betyg.
Skolverket vill i detta sammanhang notera att lagstiftaren valt att rikta de
regler om vilka det är fråga till de professionella. Kommunen bör iaktta stor
försiktighet vad gäller att ge sådana direktiv som kan innebära att lärarna
tvingas välja mellan lagstiftarens regler och kommunens direktiv.
En kritik som ofta anförs mot betygssystemet är att de tillfällen vid vilka
betyg skall lämnas infaller allt för sent och att eventuella problem i
kunskapsutvecklingen måste uppmärksammas tidigare än i år 8. Skolverket
vill i detta sammanhang klargöra att det är av yttersta vikt att lärarna
kontinuerligt följer upp och utvärderar den enskilde elevens
kunskapsutveckling. I de fall en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen
måste läraren omgående agera för att motverka den negativa utvecklingen.
Det finns inget givet svar på hur detta skall gå till men en primär åtgärd är att
vårdnadshavaren kontaktas och att ett utvecklingssamtal snarast kommer till
stånd. Lagstiftaren har ansett att den muntliga form som gäller för
utvecklingssamtalet skall vara tillräcklig för att informera eleven och dennes
vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling och övriga utveckling i
skolan. Om en lärare har svårigheter att förmedla relevant information
muntligt så torde detta vara ett högprioriterat område för lärarens
kompetensutveckling.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 8
Uppföljning
2000-03-21 Dnr 1999:3598
Skolverket följer upp beslut i vilka det riktas kritik mot en skolhuvudman.
Verket avser därför att återkomma med en begäran om redovisning av vilka
åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet.
På Skolverkets vägnar
Eva Maria Magnusson
Avdelningschef
Gustav Karim Ghomri
Undervisningsråd
I den slutliga handläggnigen har även deltagit Göte Appelberg, chefsjurist,
Jan-Erik Östmar, undervisningsråd samt Mikael Sandström,
undervisningsråd.
Kopia till:
Enligt fastställd sändlista