Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 2<br />
år. Men det finns fortfarande brister i Kulturrådets och<br />
Konstnärsnämndens bidragsgivning. Ett exempel är<br />
att kriterierna för myndigheternas bidragsgivning är<br />
otydliga. Granskningen visar också att det förekommer<br />
en omsättning bland bidragsmottagare, men att det är<br />
de bidragsmottagare som har fått bidrag under flera<br />
års tid som årligen delar på merparten av pengarna i<br />
Kulturrådets bidragsgivning. Det kan vara ett tecken<br />
på att omprövningen av bidrag brister och därmed att<br />
det kulturpolitiska målet om förnyelse inte uppnås.<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> rekommenderar regeringen och kulturmyndigheterna<br />
att skärpa uppföljning och utvärdering<br />
av såväl enskilda bidragsmottagare som typer av bidrag,<br />
i syfte att få dokumenterat underlag för omprövning och<br />
förnyelse i bidragssystemet.<br />
Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket -<br />
Regeringens redovisning i 2008 års ekonomiska<br />
vårproposition (RiR 2008:15)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat regeringens tillämpning<br />
av det finanspolitiska ramverket i 2008 år ekonomiska<br />
vårproposition. Från och med 2008 har den ekonomiska<br />
vårpropositionen en ny utformning i enlighet med<br />
riksdagens önskemål. Propositionen ska inte längre<br />
innehålla konkreta förslag på nya reformer utan i stället<br />
tydliggöra den övergripande inriktningen av finanspolitiken.<br />
Det finanspolitiska ramverket har en central roll<br />
för att säkerställa en långsiktigt hållbar finanspolitik.<br />
Ramverket består av kvantifierade mål och restriktioner<br />
såsom överskottsmålet, utgiftstaket och det kommunala<br />
balanskravet. <strong>Riksrevisionen</strong>s granskning visar<br />
att regeringen förbättrat sin redovisning jämfört med<br />
tidigare ekonomiska propositioner. Men uppföljningen<br />
av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmets<br />
storlek är fortfarande otydlig. Regeringens beräkningar<br />
visar att överskottet i de offentliga finanserna<br />
är stort och växande och att det kraftigt överträffar det<br />
fastställda målet på 1 procent av BNP. Det framgår dock<br />
inte tydligt av propositionen hur stort reformutrymmet<br />
faktiskt är. Regeringen presenterar heller ingen plan<br />
för hur de stora överskotten på sikt ska anpassas till<br />
överskottsmålet.<br />
Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris?<br />
(RiR 2008:16)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat om <strong>ned</strong>sättning av socialavgifter<br />
är en kostnadseffektiv åtgärd och om åtgärden<br />
leder till högre sysselsättning. <strong>Riksrevisionen</strong> har<br />
granskat den <strong>ned</strong>sättning som riktas mot Norrlands<br />
inland och delar av inre Svealand (den regionala <strong>ned</strong>sättningen),<br />
en generell <strong>ned</strong>sättning som riktar sig mot<br />
småföretag (1997 års <strong>ned</strong>sättning) samt en <strong>ned</strong>sättning<br />
för personer som fyllt 18 men inte 25 år. <strong>Riksrevisionen</strong>s<br />
samlade bedömning är att den regionala <strong>ned</strong>sättningen<br />
inte har gett några sysselsättningseffekter och heller inte<br />
påverkat företagandet nämnvärt. Även 1997 års <strong>ned</strong>sättning<br />
av socialavgifter har en mycket begränsad sysselsättningseffekt.<br />
Kostnaden per skapat arbetstillfälle blev<br />
extremt hög. Enligt de effektanalyser som <strong>Riksrevisionen</strong><br />
gjort har <strong>ned</strong>sättningen av socialavgifter för ungdomar<br />
begränsade sysselsättningseffekter och höga dödviktseffekter.<br />
Liksom alla effektanalyser är också <strong>Riksrevisionen</strong>s<br />
beräkningar förenade med viss osäkerhet. Det är<br />
därför viktigt att <strong>ned</strong>sättningen för ungdomar utvärderas<br />
ytterligare. Detta ter sig som särskilt viktigt mot bakgrund<br />
av att regeringen avser att genomföra en ännu<br />
kraftigare <strong>ned</strong>sättning av socialavgifter för unga. <strong>Riksrevisionen</strong><br />
föreslår att regeringen avvecklar den regionala<br />
<strong>ned</strong>sättningen av socialavgifter och skyndsamt utvärderar<br />
<strong>ned</strong>sättningen av socialavgifter för ungdomar.<br />
Regeringens hantering av tilläggsbudgeten (RiR 2008:17)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat regeringens hantering av<br />
tilläggsbudgeten under perioden 1996–2008. När riksdagen<br />
beslutat om statsbudgeten förfogar regeringen<br />
över statens medel på det sätt som riksdagen bestämt.<br />
Under budgetåret kan oförutsedda utgiftsbehov uppstå<br />
som regeringen behöver hantera. Ett sätt är att använda<br />
tilläggsbudget. Eftersom en tilläggsbudget lämnas till<br />
riksdagen under löpande verksamhetsår, saknar riksdagen<br />
i praktiken möjligheter att överväga andra alternativ.<br />
Det är därför betydelsefullt hur regeringen hanterar och<br />
redovisar förslagen på tilläggsbudgeten. Granskningen<br />
visar att enbart vart femte av de nära 600 granskade<br />
förslagen enligt <strong>Riksrevisionen</strong>s bedömning uppfyller<br />
kriterierna för att tas upp på tilläggsbudget. Granskningen<br />
visar också att förslagen på tilläggsbudgeten<br />
ofta bereds utan helhetsbedömning och att underlagen<br />
ofta är bristfälliga.<br />
Avveckling av myndigheter (RiR 2008:18)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat om regeringens avvecklingar<br />
av myndigheter har genomförts på ett effektivt<br />
sätt och om syftena med omstruktureringarna uppnåtts.<br />
De avvecklingar som granskats gäller Arbetslivsinstitutet,<br />
Djurskyddsmyndigheten, Institutet för psykosocial<br />
49
Change language