Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 2<br />
Delpension för statligt anställda – tillämpning och<br />
effekter (RiR 2008:27)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat om det statliga delpensionsavtalet<br />
fungerar som stöd för statliga arbetsgivare som<br />
vill behålla äldre anställda kvar i arbetslivet fram till 65 års<br />
ålder. Avtalet ger anställda mellan 61 och 64 år möjlighet<br />
att arbeta mindre samtidigt som en stor del av lönen behålls.<br />
Delpensionsavtalet har tecknats mellan Arbetsgivarverket<br />
och de centrala arbetstagarorganisationerna på det<br />
statliga avtalsområdet. <strong>Riksrevisionen</strong>s granskning visar<br />
att arbetsutbudet troligen har minskat snarare än ökat till<br />
följd av avtalet. Det finns flera förklaringar till detta. De<br />
ekonomiska villkoren i avtalet är fördelaktiga främst för<br />
den anställda men i viss mån även för myndigheterna.<br />
Ytterligare en förklaring är att delpensionsavtalet tycks<br />
befästa 65 år som norm för pension eftersom det inte går<br />
att få delpension efter denna ålder. <strong>Riksrevisionen</strong> föreslår<br />
bland annat att Arbetsgivarverket och de statliga myndigheterna<br />
ser över hur tilllämpningen av delpensionsavtalet<br />
kan utvecklas så att arbetsutbudet ökar.<br />
Skyddat arbete hos Samhall. Mer rehabilitering för<br />
pengarna (RiR 2008:28)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat om det arbetsmarknadspolitiska<br />
stödet skyddat arbete hos Samhall är effektivt<br />
och hanteras enligt regelverket. Syftet med stödet är att<br />
ge funktionshindrade med omfattande funktionshinder<br />
en möjlighet att komma ut i arbetslivet och få avlönade<br />
arbeten. Granskningen visar att Samhall har levt upp till<br />
de mål som regeringen satt och att Arbetsförmedlingen<br />
hanterar stödet enligt regelverket. Det finns dock ett<br />
utrymme för att öka effektiviteten i genomförandet av<br />
stödet, som regeringen borde utnyttja bättre. Av granskningen<br />
framgår också att regeringen inte har vidtagit<br />
åtgärder för att anpassa Samhalls verksamhet till de<br />
olika behov och förutsättningar som funktionshindrade i<br />
målgruppen har. Granskningen visar också att det finns<br />
en potential att öka antalet övergångar från skyddad<br />
anställning till arbete utanför Samhall. Regeringen har<br />
dock inte kontinuerligt omprövat övergångsmålet och<br />
har därför inte kunnat utnyttja denna potential. Vidare<br />
visar granskningen att beslutsunderlagen för Samhalls<br />
anslag är bristfälliga och att finansieringsmodellen för<br />
Samhall inte styr på ett ändamålsenligt sätt.<br />
Skyddet för farligt gods (RiR 2008:29)<br />
Att utnyttja transporter av farligt gods, såsom explosiva<br />
eller giftiga ämnen, framstår som ett relativt enkelt<br />
sätt för terrorister att orsaka stor skada. <strong>Riksrevisionen</strong><br />
har därför granskat om regeringen och de ansvariga<br />
myndigheterna har sett till att transporter av farligt gods<br />
har ett godtagbart skydd mot sådana hot. Internationell<br />
och svensk lagstiftning samt organisation för att hantera<br />
brottsliga handlingar mot farligt gods har funnits i<br />
några år, medan regler och andra förutsättningar för<br />
att förhindra olyckor med farligt gods har funnits och<br />
utvecklats sedan lång tid tillbaka. Granskningen visar<br />
att regleringen och myndigheternas tillsyn och organisation<br />
för skyddet av farligt gods brister i flera avseenden.<br />
Det finns också stora olikheter och varierande brister<br />
i skyddet beroende på om det farliga godset hanteras<br />
på flygplatser, i hamnar, vid godsterminaler eller på<br />
rangerbangårdar. Trots att brottsliga handlingar riktade<br />
mot farligt gods pekats ut som ett mycket allvarligt hot<br />
beaktas detta inte särskilt i myndigheternas risk- och<br />
sårbarhetsanalyser. Tillsynen av skydd mot brottsliga<br />
handlingar riktade mot farligt gods har dessutom en<br />
mycket begränsad omfattning. <strong>Riksrevisionen</strong>s samlade<br />
bedömning är att regeringen och de ansvariga myndigheterna<br />
inte till alla delar sett till att farligt gods skyddas<br />
på ett godtagbart sätt.<br />
Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket -<br />
Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2009<br />
(RiR 2008:30)<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> har granskat regeringens tillämpning<br />
av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen<br />
för 2009. Ramverket består av kvantifierade mål och<br />
restriktioner som överskottsmålet, utgiftstaket och det<br />
kommunala balanskravet, samt regler för beredningsprocessen<br />
i Regeringskansliet och beslutsprocessen i<br />
riksdagen. Det finanspolitiska ramverket har en central<br />
roll för att säkerställa en långsiktigt hållbar finanspolitik.<br />
<strong>Riksrevisionen</strong>s granskning visar att regeringen förbättrat<br />
sin redovisning jämfört med tidigare ekonomiska<br />
propositioner, men uppföljningen av överskottsmålet<br />
är fortfarande otydlig. Redovisningen är betydligt<br />
svagare än för utgiftstaket där preciserade bedömningar<br />
av budgeteringsmarginalen presenteras. För<br />
överskottsmålet anges inga preciserade bedömningar<br />
av målavvikelsens storlek. Granskningen visar också att<br />
redovisningen av regeringens bedömning av potentiell<br />
BNP fortfarande är mycket knapphändig och att<br />
budgeteffekterna av regeringens förslag redovisas på<br />
ett svårtillgängligt sätt. <strong>Riksrevisionen</strong> menar vidare att<br />
det utgiftsutrymme som skapas 2009–2011 till följd av<br />
52
Change language