Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård för sjuka ...
Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård för sjuka ...
Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård för sjuka ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Regional handlingsplan 2012 - 2014<br />
<strong>med</strong> särskilt fokus på de mest <strong>sjuka</strong> äldre<br />
Reviderad version
Innehåll<br />
SAMMANFATTNING sid. 3<br />
VARFÖR EN HANDLINGSPLAN? sid. 4<br />
Att blir gammal i Västra Götaland<br />
Äldre i Västra Götaland är individer <strong>med</strong> olika behov<br />
Svagheter <strong>och</strong> möjligheter<br />
Vad tycker de som vi är till för?<br />
Uppdraget<br />
Parallella uppdrag<br />
Överenskommelsen staten <strong>och</strong> <strong>Sveriges</strong> Kommuner <strong>och</strong> Landsting<br />
SÅ HÄR HAR PLANEN ARBETATS FRAM sid. 9<br />
FÖRE, UNDER OCH EFTER<br />
Viktiga delar <strong>och</strong> processer i en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg sid. 10<br />
MÅL OCH MÅLOMRÅDEN sid. 11<br />
INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN sid. 12<br />
PROCESS FÖRE sid. 12<br />
Samordnad information, hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande,<br />
riskidentifiering, proaktiv hälso- <strong>och</strong> vårdplanering, hälsostyrning<br />
PROCESS UNDER 1 sid. 13<br />
God <strong>och</strong> nära vård, rehabilitering <strong>och</strong> omsorg<br />
PROCESS UNDER 2 sid. 17<br />
Tillfällig sjukhusvård<br />
PROCESS EFTER sid. 18<br />
Uppföljning <strong>och</strong> återkoppling på individnivå, registrering, analys, återföring,<br />
ständiga förbättringar, kompetensutveckling<br />
SAMVERKAN OCH KOMPETENS sid. 19<br />
FORTSATT ARBETE OCH IMPLEMENTERING sid. 20<br />
Bilagor<br />
Bilaga 1: Uppdragshandling<br />
Bilaga 2: Nulägesinventering<br />
Bilaga 3: Ledning i samverkan<br />
Bilaga 4: Deltagare i arbetet <strong>med</strong> handlingsplanen<br />
Bilaga 5: Ledningskraftsteam<br />
2
SAMMANFATTNING<br />
Fler blir allt äldre <strong>och</strong> idag finns cirka 285 000 personer 65 år <strong>och</strong> äldre i Västra Götaland.<br />
Gruppen 65-79 ökar <strong>med</strong> 19 procent <strong>och</strong> gruppen över 80 år ökar <strong>med</strong> 8 procent fram till<br />
2020. De allra flesta har en god hälsa <strong>och</strong> klarar sig självständigt i vardagen högt upp i åldrarna.<br />
<strong>Det</strong> är den sista delen av ålderdomen som de flesta oroar sig för <strong>och</strong> det är också då som<br />
funktionsnedsättningar <strong>och</strong> behov av en god vård <strong>och</strong> omsorg ofta inträder.<br />
Äldre är individer <strong>med</strong> olika behov vid olika tidpunkter. Handlingsplanen har därför en bred<br />
ansats <strong>och</strong> omfattar samtliga områden som kan vara aktuella för åldersgruppen. Den nationella<br />
satsningen <strong>och</strong> överenskommelsen om en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg för de mest<br />
<strong>sjuka</strong> äldre utgör en viktig del.<br />
Arbetet <strong>med</strong> att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun,<br />
primärvård <strong>och</strong> länssjukvård från de fem delregionala närvårdssamverkansgrupperna.<br />
Svagheter <strong>och</strong> möjligheter har identifierats <strong>och</strong> utifrån detta har förslag till förbättringsarbete<br />
tagits fram. Representanter för målgruppen har deltagit <strong>med</strong> synpunkter i fokusgrupper, workshops<br />
<strong>och</strong> pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- <strong>och</strong><br />
ledningsgrupper <strong>och</strong> kontinuerligt stämts av i en styrgrupp.<br />
Tre viktiga processer för en god <strong>och</strong> sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg identifierades <strong>och</strong><br />
beskrevs i begreppen FÖRE, UNDER <strong>och</strong> EFTER. Därefter arbetade arbetsgrupperna fram<br />
mål <strong>och</strong> aktiviteter för att uppnå målen inom respektive process <strong>och</strong> i övergångarna dem<br />
emellan.<br />
<strong>Det</strong> övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet <strong>och</strong> säkerhet, kontinuitet <strong>och</strong><br />
samordning, värdighet <strong>och</strong> välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon<br />
eller han har. Vården <strong>och</strong> omsorgen ska vara jämlik, samordnad <strong>och</strong> sammanhållen, vilket<br />
innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård <strong>och</strong> länssjukvård samverkar runt de <strong>sjuka</strong><br />
äldre <strong>och</strong> att tillgodose behov som äldre <strong>med</strong> invandrarbakgrund kan ha. Den viktigaste<br />
uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att bli mest sjuk äldre <strong>och</strong> när detta inträffar ska vi<br />
erbjuda <strong>Sveriges</strong> bästa hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Hälsa, service, delaktighet <strong>och</strong> vårdkvalitet ska<br />
genomsyra all vård <strong>och</strong> omsorg . Därtill kommer ett proaktivt arbetssätt.<br />
Utifrån den enskildes perspektiv är målet:<br />
”Jag kan åldras i trygghet <strong>och</strong> självbestämmande <strong>med</strong> tillgång till en god vård <strong>och</strong> omsorg.”<br />
3
VARFÖR EN HANDLINGSPLAN?<br />
För att de allt fler äldre <strong>med</strong> bristande hälsa i Västra Götaland ska kunna leva ett gott liv fordras<br />
att vård <strong>och</strong> omsorg är sammanhållen, <strong>och</strong> att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård <strong>och</strong><br />
sjukhus samverkar runt de <strong>sjuka</strong> äldre. Den enskilde ska också kunna uppleva trygghet <strong>och</strong><br />
säkerhet, värdighet, välbefinnande, tillgänglighet <strong>och</strong> kontinuitet oavsett behov <strong>och</strong> var i vårdkedjan<br />
hon eller han befinner sig.<br />
Att bli gammal i Västra Götaland<br />
Fler blir allt äldre <strong>och</strong> idag finns det cirka 285 000 personer som är 65 år <strong>och</strong> äldre i Västra<br />
Götaland. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos, <strong>med</strong> basår 2010, kommer<br />
antalet personer 80 år <strong>och</strong> äldre att öka <strong>med</strong> cirka åtta procent fram till 2020. Antalet personer<br />
mellan 65 <strong>och</strong> 79 år kommer samtidigt att öka <strong>med</strong> cirka 19 procent.<br />
0‐6 år Förändring mellan 2011 <strong>och</strong> 2020<br />
+3%<br />
7‐17 år<br />
+11%<br />
18‐44 år<br />
‐0,3%<br />
45‐64 år<br />
+3%<br />
65‐79 år<br />
+19%<br />
80 år <strong>och</strong><br />
äldre<br />
+8%<br />
‐10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000<br />
Prognostiserad förändring av folkmängden (antal <strong>och</strong> procent) i Västra Götaland 2011-2020, fördelat på sex åldersklasser. Källa<br />
Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet.<br />
De allra flesta har en god hälsa <strong>och</strong> klarar sig självständigt i vardagen högt upp i åldrarna. I ett<br />
europeiskt perspektiv befinner sig Sverige i topp avseende självskattad hälsa bland personer<br />
över 85 år. 51 procent anser sig ha god eller mycket god hälsa. 1<br />
I Kairos Futures senaste attitydundersökning om framtidens äldre konstateras att upp till 80 år<br />
är de äldre som folk i största allmänhet. De är aktiva, vill jobba, resa <strong>och</strong> bo bra. Första hälften<br />
av ålderdomen lever de flesta ganska bra. Trots att många klarar sig själva förknippas<br />
ökad ålder <strong>med</strong> risk för sjukdom <strong>och</strong> många lever <strong>med</strong> kroniska sjukdomar. Av dem som är<br />
80 år <strong>och</strong> äldre har 24 procent hemtjänst i ordinärt boende <strong>och</strong> 15 procent bor i särskilt boende.<br />
Sammanlagt har alltså närmare 40 procent någon av dessa insatser från sin kommun. <strong>Det</strong><br />
är den sista delen av ålderdomen som de flesta oroar sig för <strong>och</strong> det är också då funktionsnedsättningar<br />
ofta inträder.<br />
För dagens äldre <strong>med</strong> flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd <strong>och</strong> en skör livssituation<br />
ställs stora krav på vård- <strong>och</strong> omsorgssystemet, som är organiserat efter diagnoser <strong>och</strong><br />
mindre utifrån <strong>sjuka</strong> äldres behov. Olika studier liksom patient- <strong>och</strong> brukarundersökningar ger<br />
1 SKL, 2008, ”Aktuellt på äldreområdet 2008”<br />
4
en bild av att <strong>sjuka</strong> äldres behov av en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg inte uppmärksammats<br />
tillräckligt. Problemen handlar om att det är svårt att orientera sig, att hitta rätt <strong>och</strong> att hantera<br />
alla kontakter <strong>med</strong> vården <strong>och</strong> omsorgen. Många faller mellan stolarna <strong>och</strong> ett stort ansvar får<br />
tas av anhöriga <strong>och</strong> närstående. Inte sällan hamnar äldre på sjukhus för sjukdomstillstånd som<br />
en väl fungerande primärvård <strong>och</strong> äldreomsorg i samarbete hade kunnat förebygga. <strong>Det</strong>ta<br />
innebär utvecklings-, resurs- <strong>och</strong> kvalitetsutmaningar för hälso- <strong>och</strong> sjukvården <strong>och</strong> äldreomsorgen.<br />
Äldre i Västra Götaland är individer <strong>med</strong> olika behov<br />
Gruppen äldre utgörs av individer <strong>med</strong> olika <strong>och</strong> ibland mycket sammansatta behov. <strong>Det</strong> ställer<br />
krav på en vård som organiseras utifrån patientens behov <strong>och</strong> som inte möter hinder till<br />
följd av olika huvudmän eller organisatoriska gränser. Varje insats måste sträcka sig in i nästa<br />
insats så att inga glapp uppstår avseende information <strong>och</strong> vård. Utmaningen för regionen tillsammans<br />
<strong>med</strong> kommunerna är att både tillsammans <strong>och</strong> var för sig bidra till en sammanhållen<br />
vård <strong>och</strong> omsorg <strong>med</strong> ett helhetsperspektiv <strong>och</strong> hög kvalitet.<br />
Behovs- <strong>och</strong> situationsanpassad<br />
vård <strong>och</strong> omsorg<br />
Standardiserade<br />
kontroller<br />
Riskbedömningar<br />
Riktade åtgärder<br />
Livsstils- hälsoorientering<br />
Hälsofrämjande <strong>och</strong><br />
sjukdomsförebyggande<br />
Friska äldre är listade på vårdcentral. Dessa personer bör få stöd i att ha kontroll över sin<br />
hälsa <strong>och</strong> erbjudas livsstils- <strong>och</strong> hälsoorientering för att förebygga ohälsa/sjukdom.<br />
Äldre <strong>med</strong> risk är listade på vårdcentral <strong>och</strong> hittas genom livsstils- <strong>och</strong> hälsoorienterat<br />
arbete. Dessa personer bör erbjudas riskbedömning <strong>och</strong> riktade åtgärder på individ- eller<br />
gruppnivå.<br />
Kroniskt <strong>sjuka</strong> äldre är listade på vårdcentral <strong>och</strong> omfattas oftast av vårdprogram <strong>med</strong> standardiserade<br />
kontroller, till exempel vid diabetes, KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Uppskattningsvis<br />
har cirka 65 procent av befolkningen över 75 år fler än en kronisk sjukdom <strong>och</strong> har kontakt<br />
<strong>med</strong> många olika vårgivare. Problemen för den här gruppen äldre, inte minst de <strong>med</strong><br />
5
invandrarbakgrund, handlar ofta om att det är svårt att orientera sig <strong>och</strong> hitta rätt inom vården.<br />
<strong>Det</strong>ta beror bland annat på brist på kontinuitet, avsaknad av samordnad vårdplan <strong>och</strong> fast<br />
vårdkontakt. 2<br />
Mest <strong>sjuka</strong> äldre är listade på vårdcentral <strong>och</strong> är beroende av personcentrerad <strong>och</strong> sammanhållen<br />
vård <strong>och</strong> omsorg.<br />
I överenskommelsen mellan staten <strong>och</strong> <strong>Sveriges</strong> Kommuner <strong>och</strong> Landsting (SKL) om sammanhållen<br />
vård <strong>och</strong> omsorg om de mest <strong>sjuka</strong> äldre 2012 definieras mest sjuk äldre enligt<br />
följande. ”Mest sjuk äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt<br />
funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom”.<br />
Gruppen innefattar samtliga personer 65 år <strong>och</strong> äldre <strong>med</strong> behov av omfattande sjukvård eller<br />
omfattande omsorg.<br />
Med omfattande sjukvård avses: Multisjuklighet (tre diagnoser de senaste tolv månaderna),<br />
fler än 19 vårddagar eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller sju läkarbesök i öppen<br />
specialiserad sjukvård.<br />
Med omfattande omsorg avses: Äldre som bor permanent på särskilt boende, har beslut om 25<br />
eller fler timmar hemtjänst per månad, vistas på korttidsenheter eller har beslut om stöd <strong>och</strong><br />
service enligt LSS (Lagen om stöd <strong>och</strong> service till vissa funktionshindrade).<br />
I regionen finns uppskattningsvis 50 000 personer som kan definieras som mest <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
Den nationella inventeringen 3 av brister i vården vad gäller denna grupp visar att<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
9 procent vårdas på sjukhus för sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård i<br />
samarbete <strong>med</strong> äldreomsorgen skulle ha kunnat förebygga<br />
16 procent behandlas <strong>med</strong> minst ett läke<strong>med</strong>el som kan vara direkt olämpligt för äldre<br />
9,4 procent har tre psykofarmaka samtidigt<br />
hälften av landstingen har inte beskrivit de mest <strong>sjuka</strong>s behov i förfrågningsunderlaget/-<br />
uppdraget till primärvården.<br />
inget landsting har system för att identifiera mest <strong>sjuka</strong> äldre<br />
mest <strong>sjuka</strong> äldre missgynnas av vårdvalet om de inte har en stark företrädare<br />
många saknar en individuell vårdplan <strong>och</strong> fast vårdkontakt.<br />
Svagheter <strong>och</strong> möjligheter<br />
SKL har genomfört kvalitativa studier där 298 personer 75 år <strong>och</strong> äldre <strong>och</strong> deras anhöriga<br />
deltog. 4 Från Västra Götaland deltog Orust <strong>och</strong> Uddevalla kommuner. De tillfrågade hade<br />
under en 18-månadersperiod i genomsnitt gjort 4 besök i primärvården <strong>och</strong> hade lika många<br />
slutenvårdsinläggningar. Primärvården utgjorde endast 3 procent av den totala resursinsatsen<br />
<strong>med</strong>an slutenvården utgjorde 58 procent. Enligt studiens beräkningar motsvarade kostnaderna<br />
för varje slutenvårdsinläggning 56 läkarbesök inom primärvården eller 105 hembesök av<br />
distriktssköterska. Slutsatserna i studien är att kommuner <strong>och</strong> landsting står inför ett antal<br />
utmaningar:<br />
2 SOU 2010:48, ”Multipla problem bland personer över 60 år”<br />
3 SKL, 2012, ”Bättre liv för <strong>sjuka</strong> äldre”<br />
4 SKL, 2012, ”Bättre liv för <strong>sjuka</strong> äldre”<br />
6
<strong>Det</strong> finns brister i samordning <strong>och</strong> planering mellan olika aktörer i vården <strong>och</strong> omsorgen<br />
kring de mest <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
<strong>Det</strong> saknas ofta kontinuitet <strong>och</strong> långsiktighet i primärvårdens insatser för de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre.<br />
<strong>Det</strong> finns brister avseende informationsöverföring <strong>och</strong> helhetsansvar kring de mest <strong>sjuka</strong>s<br />
läke<strong>med</strong>elsanvändning.<br />
De mest <strong>sjuka</strong> äldre <strong>och</strong> deras anhöriga involveras inte i tillräcklig utstäckning i utformning<br />
av stöd <strong>och</strong> insatser.<br />
Kontinuiteten i kontakten <strong>med</strong> vården är bristfällig <strong>och</strong> det saknas någon som de äldre har<br />
en förtroendefull relation <strong>med</strong>.<br />
Anhöriga står för en stor del av omsorgen men ges inte tillräckligt stöd.<br />
Studien visar också på konkreta möjligheter till förbättring <strong>och</strong> förnyelse:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<strong>Det</strong> finns potentialer i tidig identifiering av <strong>sjuka</strong> äldre <strong>och</strong> evidensbaserat riskförebyggande<br />
arbete.<br />
Värdet av att som beställare tillämpa styrsystem som kräver samordnad vård <strong>och</strong> omsorg<br />
om <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
Anpassade personcentrerade lösningar.<br />
Potentialen i att involvera äldre <strong>och</strong> deras anhöriga i utformningen av vård <strong>och</strong> omsorg är<br />
undervärderad.<br />
The commonwealth fund genomförde 2011 en enkät bland patienter i elva länder. 5 I Sverige<br />
intervjuades drygt 10 500 personer. Av dessa var 4 800 stycken över 75 år. Alla som deltog<br />
ingår i en grupp som definieras ha ganska dålig eller dålig hälsa. Enkäten består av 92 frågor<br />
<strong>och</strong> Sverige ligger bra till inom många områden, men inom tre för <strong>sjuka</strong> äldre viktiga områden<br />
noteras bottenplaceringar <strong>och</strong> det finns således en stor förbättringspotential: Endast 55<br />
procent uppgav att de fått tydliga instruktioner om symtom att hålla koll på <strong>och</strong> när det var<br />
dags att söka fortsatt vård, endast 44 procent uppgav att de fått en skriftlig plan för sin vård<br />
efter utskrivning <strong>och</strong> 40 procent att de fått en genomgång av sina läke<strong>med</strong>el.<br />
Vad tycker de som vi är till för?<br />
I genomförda dialogmöten, workshops <strong>och</strong> fokusgrupper <strong>med</strong> invånare i Västra Götaland<br />
framkommer framförallt att<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
information <strong>och</strong> vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad <strong>och</strong> enhetlig<br />
mjuka värden, empati, helhetssyn, bemötande, service <strong>och</strong> vårdmiljö, är lika viktiga<br />
som god vård<br />
vårdcentralerna bör ha mer hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande verksamhet<br />
kommunikation <strong>och</strong> information under vårdepisoden kan bli bättre, namngiven vårdkontakt<br />
behövs<br />
logistik, samordning <strong>och</strong> samverkan mellan vårdgivare måste bli bättre<br />
läkare <strong>och</strong> sjuksköterskor ska vara mer i vården <strong>och</strong> inte administrera<br />
anhöriga <strong>och</strong> närstående behöver stöd<br />
tekniken för delaktighet, information, kommunikation, egenvård <strong>och</strong> möjlighet att<br />
vårdas hemma behöver utvecklas<br />
5 The 2011 commonwealth fund international policy survey<br />
7
äldre kan stödja äldre, delta i planering <strong>och</strong> utförande<br />
Uppdraget<br />
Hösten 2011 gav hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsutskottet i uppdrag åt hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsdirektören att<br />
ta fram en handlingsplan avseende hälso- <strong>och</strong> sjukvård för åldersgruppen 65 år <strong>och</strong> äldre <strong>med</strong><br />
särskilt fokus på de mest <strong>sjuka</strong> äldre. Planen skulle tas fram i bred samverkan <strong>med</strong> regionens<br />
olika aktörer samt <strong>med</strong> den kommunala vård- <strong>och</strong> omsorgsverksamheten. Vidare skulle arbetet<br />
synkroniseras <strong>med</strong> ”Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård 2025”, övriga utredningar <strong>med</strong> bäring<br />
på äldre samt <strong>med</strong> den kommande överenskommelsen mellan regeringen <strong>och</strong> SKL. 6<br />
Parallella uppdrag<br />
Under arbetets gång har regionstyrelsen uppdragit åt regiondirektören att beskriva aktiviteter<br />
som ska stödja verksamheternas effektiviseringsarbete. Flera av de planerade aktiviteterna har<br />
direkt anknytning till <strong>och</strong> finns i liknande form beskrivna i arbetet <strong>med</strong> handlingsplanen för<br />
<strong>sjuka</strong> äldre. De mest närliggande aktiviteterna är ”Akutsjukvård i hemmet” <strong>och</strong> ”Utvecklad<br />
samverkan <strong>med</strong> kommunerna”. Dessa projekt har en senare tidplan men har stämts av under<br />
arbetets gång. Andra projekt <strong>och</strong> arbeten <strong>med</strong> nära koppling till <strong>sjuka</strong> äldre är aktiv hälsostyrning<br />
<strong>och</strong> utveckling av 1177.<br />
Överenskommelsen mellan staten <strong>och</strong> <strong>Sveriges</strong> Kommuner <strong>och</strong> Landsting<br />
Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården för de<br />
mest <strong>sjuka</strong> äldre. För 2012 avsätts knappt 1,3 miljarder kronor <strong>och</strong> för de kommande två åren<br />
motsvarande nivåer. Sedan 2010 har årliga överenskommelser ingåtts <strong>med</strong> SKL avseende<br />
vård <strong>och</strong> omsorg för de mest <strong>sjuka</strong> äldre. Stimulans<strong>med</strong>len har inriktats mot att stödja ett<br />
långsiktigt <strong>och</strong> systematiskt förbättringsarbete inom hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämndsområdena.<br />
Medlen har också använts till försöksverksamheter som bygger på sammanhållen vård <strong>och</strong><br />
omsorg <strong>och</strong> helhetslösningar kring de mest <strong>sjuka</strong> äldre. I Västra Götaland pågår ett par sådana<br />
försöksverksamheter: In- <strong>och</strong> utskrivningsklar patient - en sammanhållen vårdkedja för mest<br />
<strong>sjuka</strong> äldre - i Storgöteborg <strong>och</strong> TryggVE i Södra Älvsborg inom vilket utveckling sker inom<br />
flera områden. Medel har också använts till kommun- <strong>och</strong> landstingsgemensamma utvecklingsledare.<br />
Av de nya <strong>med</strong>el som avsätts 2012 <strong>och</strong> framåt fördelas merparten enligt en<br />
prestations- <strong>och</strong> resultatbaserad modell där ersättning utgår om indikatorer för undvikbar<br />
slutenvård, återinskrivningar <strong>och</strong> olämpliga läke<strong>med</strong>el förbättras. Överenskommelsen innehåller<br />
också en satsning på ledningskraftsteam <strong>och</strong> på kvalitetsregister.<br />
Målet för äldresatsningen 2011-2014 är att skapa samverkan <strong>och</strong> samordning, god hälsa, vård<br />
<strong>och</strong> omsorg, god <strong>och</strong> säker läke<strong>med</strong>elsanvändning, god vård i <strong>livet</strong>s slutskede, god vård vid<br />
demenssjukdom, bättre tillvarata individens <strong>och</strong> anhörigas resurser <strong>och</strong> synpunkter samt att<br />
utveckla kunskap, kvalitet <strong>och</strong> kompetens.<br />
6 Uppdragshandlingen finns i bilaga 1.<br />
8
SÅ HÄR HAR PLANEN ARBETATS FRAM<br />
Arbetet <strong>med</strong> handlingsplanen startade <strong>med</strong> en kartläggning av befintlig verksamhet <strong>och</strong> pågående<br />
utvecklingsarbete i den delregionala vårdsamverkan i Fyrbodal, Södra Älvsborg,<br />
Skaraborg, Storgöteborg (LGS) <strong>och</strong> Mellersta Bohuslän <strong>och</strong> Ale (SIMBA). <strong>Det</strong> <strong>goda</strong> arbete<br />
som redan pågår fick utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet <strong>med</strong> planen.<br />
Vårdsamverkan- <strong>och</strong> närvårdsorganisering i Västra Götalands län<br />
Vårdsamverkan<br />
Fyrbodal<br />
Vårdsamverkan<br />
Skaraborg<br />
Vårdsamverkan<br />
S Älvsborg<br />
Vårdsamverkan<br />
LGS<br />
Vårdsamverkan<br />
SIMBA<br />
Götaälvdalen<br />
Uddevalla/<br />
Orust<br />
Dalsland<br />
Munkedal, L-<br />
kil, Sotenäs<br />
Strömstad<br />
Tanum<br />
Norra S-borg<br />
Södra S-borg<br />
Östra S-borg<br />
Västra S-borg<br />
Äldre<br />
Alingsås<br />
Herrljunga<br />
Lerum<br />
Vårgårda<br />
Bollebygd<br />
Borås<br />
Mark<br />
Härryda<br />
Mölndal<br />
Partille<br />
Öckerö<br />
Centrum<br />
Askim, F-lunda, H-bo<br />
Angered<br />
Östra Gbg<br />
Lundby<br />
Ale<br />
Kungälv<br />
Stenungsund<br />
Tjörn<br />
Psykiatrigrupp<br />
Svenljunga<br />
Tranemo<br />
Ulricehamn<br />
Majorna, Linné<br />
N Hisingen<br />
V Göteborg<br />
V Hisingen<br />
Närvårdsledningarna inbjöds att delta i arbetet <strong>och</strong> utsåg vardera sina representanter från<br />
kommun, primärvård <strong>och</strong> sjukhus att ingå i arbetsgrupperna. Tillsammans <strong>med</strong> specialister<br />
inom tandvård, läke<strong>med</strong>el, samordnad vårdplanering, rehabilitering <strong>och</strong> palliativ vård identifierades<br />
styrkor <strong>och</strong> svagheter. Goda exempel studerades i <strong>och</strong> utanför regionen.<br />
Parallellt genomfördes ett stort antal dialogmöten <strong>med</strong> intressenter från målgruppen;<br />
pensionärsråd, pensionärsorganisationer, olika nätverk <strong>och</strong> workshop i Vinnovas regi.<br />
Tjänstemän <strong>och</strong> specialister inom olika områden har konsulterats eller <strong>med</strong>verkat.<br />
Ledningskraftsteam bildades <strong>och</strong> deltog i arbetets slutfas.<br />
Närvårdsledningarna i länet har informerats <strong>och</strong> haft tillfälle att komma <strong>med</strong> synpunkter.<br />
Arbetet har samordnats <strong>med</strong> det långsiktiga arbetet ”Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård 2025”,<br />
VG primärvårds utredning avseende omhändertagande av <strong>sjuka</strong> äldre. Avstämningar har skett<br />
<strong>med</strong> projektet aktiv hälsostyrning. Under arbetets gång har samarbete <strong>och</strong> avstämningar skett<br />
<strong>med</strong> <strong>Sveriges</strong> kommuner <strong>och</strong> landsting <strong>och</strong> <strong>med</strong> regeringens samordnare för äldrefrågor.<br />
Regeringens satsning för att förbättra vården <strong>och</strong> omsorgen om de mest <strong>sjuka</strong> äldre har varit<br />
vägledande inom tillämpliga områden.<br />
Tre viktiga processer för en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg identifierades i begreppen FÖRE,<br />
UNDER <strong>och</strong> EFTER. Därefter arbetade grupperna fram best practice inom respektive process<br />
<strong>och</strong> i övergångarna dem emellan. Arbetet skedde i så kallade flygningar <strong>och</strong> stämdes kontinuerligt<br />
av i en styrgrupp för projektet.<br />
9
FÖRE, UNDER OCH EFTER<br />
Viktiga delar <strong>och</strong> processer i en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg:<br />
<br />
<br />
<br />
FÖRE handlar om att strukturerat arbeta proaktivt för att främja hälsa <strong>och</strong> förebygga<br />
sjukdom <strong>och</strong> skada samt att identifiera personer <strong>med</strong> risk <strong>och</strong> skapa kontakt.<br />
UNDER delas i två delar där den ena, <strong>och</strong> största, handlar om den nära vården, det vill<br />
säga den vård som erbjuds av kommun, primärvård <strong>och</strong> öppen specialiserad sjukvård i<br />
nära samverkan. Den andra delen är när sjukhusets slutenvård krävs.<br />
EFTER handlar om uppföljning, registrering, utvärdering <strong>och</strong> återföring av resultat dels<br />
på individnivå i respektive process <strong>och</strong> dels på systemnivå för analys <strong>och</strong> förbättringar.<br />
I samtliga delar, processer <strong>och</strong> övergångar krävs samarbete <strong>och</strong> samordning mellan kommun,<br />
primärvård <strong>och</strong> specialiserad vård för att uppnå målet om en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg.<br />
Hälsa, service, inflytande <strong>och</strong> vårdkvalitet är värden som ska genomsyra all verksamhet. Därtill<br />
kommer ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet innebär att planera <strong>och</strong> agera innan sjukvårdsbehov<br />
uppstår eller kronisk sjukdom förvärras. Alla invånare är listade inom vårdvalet<br />
<strong>och</strong> primärvården har <strong>goda</strong> möjligheter att nå sina listade personer <strong>och</strong> erbjuda riskbedömning,<br />
hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande verksamhet i samarbete <strong>med</strong> kommunerna.<br />
Hälsa: Hälso- <strong>och</strong> sjukvården arbetar för bibehållen eller återvunnen hälsa. Hälsofrämjande<br />
förhållningssätt är en självklar del i alla möten <strong>och</strong> all vård. Hälso- <strong>och</strong> sjukvården motiverar<br />
<strong>och</strong> stöttar individen att ta ansvar för sin hälsa <strong>och</strong> vård oavsett funktionsnedsättning, sjukdom<br />
<strong>och</strong> tillstånd.<br />
Service: Hög tillgänglighet, bra bemötande <strong>och</strong> empatisk personal. Alla <strong>med</strong>arbetare tar personligt<br />
ansvar <strong>och</strong> förutsätts ge service utöver det förväntade. Var <strong>och</strong> en tar ansvar för att<br />
patienten alltid har kommit rätt.<br />
10
Inflytande: Patienten har en individualiserad vårdplan <strong>och</strong> är <strong>med</strong>skapande i den egna vårdprocessen.<br />
Patienten äger sin egen information <strong>och</strong> vårdplan. I mötet blir den enskilde lyssnad<br />
på, blir förstådd, förstår <strong>och</strong> kan göra egna val.<br />
Vårdkvalitet: All hälso- <strong>och</strong> sjukvård ges i rätt tid, har patientens fokus, är effektiv <strong>och</strong> jämlik<br />
i vårdkedjans alla delar. Behandlingsresultaten är av högsta klass.<br />
MÅL OCH MÅLOMRÅDEN<br />
Utifrån den enskildes perspektiv är målet:<br />
”Jag kan åldras i trygghet <strong>och</strong> självbestämmande<br />
<strong>med</strong> tillgång till en god vård <strong>och</strong> omsorg.”<br />
För de samverkande organisationerna är den viktigaste uppgiften att verka för <strong>och</strong> stödja den<br />
enskilde i att skjuta upp tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. När det inträffar är<br />
visionen att tillhandahålla <strong>Sveriges</strong> bästa hälso- <strong>och</strong> sjukvård <strong>och</strong> omsorg. Alla inblandade<br />
verksamheter ska arbeta för att tillgodose de äldres behov av förebyggande insatser, riskbedömningar,<br />
standardiserade kontroller samt vid behov erbjuda en personcentrerad vård <strong>och</strong><br />
omsorg. Preventivt arbete, god vård vid kronisk sjukdom inklusive god läke<strong>med</strong>elsbehandling<br />
<strong>och</strong> god vård i <strong>livet</strong>s slutskede är viktiga områden. Proaktivitet ska komplettera nuvarande<br />
arbetssätt inom alla områden.<br />
Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning,<br />
värdighet <strong>och</strong> välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon<br />
befinner sig <strong>och</strong> oavsett vilka behov hon eller han har. Vården <strong>och</strong> omsorgen<br />
ska vara personcentrerad, jämlik, samordnad <strong>och</strong> sammanhållen, vilket<br />
innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård <strong>och</strong> sjukhus samverkar<br />
<strong>med</strong> <strong>och</strong> runt de <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
I överenskommelsen mellan staten <strong>och</strong> SKL om en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg för de<br />
mest <strong>sjuka</strong> äldre lyfts ett antal viktiga målområden fram: Sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg,<br />
god läke<strong>med</strong>elsbehandling, riskförebyggande arbete, god vård vid demens, äldre <strong>och</strong> deras<br />
anhörigas insatser ska tillvaratas bättre <strong>och</strong> stöttas samt god vård i <strong>livet</strong>s slutskede. Dessa<br />
områden är en viktig del i målet ”<strong>Det</strong> <strong>goda</strong> <strong>livet</strong> för <strong>sjuka</strong> äldre i Västra Götaland”.<br />
11
INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN<br />
För varje insatsområde beskrivs mål, aktiviteter för att nå målet <strong>och</strong> uppföljning för att mäta<br />
om målet uppfyllts. För flera av uppföljningarna anges inriktningen <strong>med</strong>an det exakta innehållet<br />
återstår att definiera.<br />
1. PROCESS FÖRE<br />
innebär samordnad information, hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande verksamhet <strong>och</strong><br />
riskidentifiering, proaktiv hälso- <strong>och</strong> vårdplanering samt hälsostyrning<br />
1:1 Tillgänglig <strong>och</strong> samordnad information<br />
Uppgifter om samhällets olika vård- <strong>och</strong> omsorgsverksamheter finns samlade, samordnade<br />
<strong>och</strong> är lättillgängliga. För äldre innebär det trygghet <strong>och</strong> säkerhet innan, om <strong>och</strong> när behov<br />
uppstår. Vårdens personal är kunnig <strong>och</strong> vet var informationen finns att hämta. Hög tillgänglighet,<br />
bra bemötande, empatisk <strong>och</strong> kompetent personal ansvarar för att vägleda <strong>och</strong> <strong>med</strong>verka<br />
till att individen kommer till rätt instans.<br />
Mål: Den enskilde upplever att hon eller han alltid har kommit rätt <strong>och</strong> får adekvat information<br />
<strong>och</strong> vägledning.<br />
Aktivitet: 1177 utvecklas <strong>och</strong> breddas <strong>och</strong> utgör vårdens callcenter <strong>och</strong> naturlig ingång till<br />
vården. Callcentret utvecklar en komplett utbudskatalog, som är tillgänglig via Webb för<br />
invånarna <strong>och</strong> vårdens personal. Kampanjer riktad till målgruppen <strong>och</strong> <strong>med</strong>arbetarutbildning<br />
genomförs <strong>och</strong> upprepas kontinuerligt. Appar för egenvård utvecklas <strong>och</strong> erbjuds.<br />
Uppföljning: Tillgänglighet till information <strong>och</strong> vägledning. Genomförda aktiviteter.<br />
1:2 Hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral<br />
På vårdcentraler i regionen finns en funktion som i ett strukturerat program erbjuder personer<br />
65 år <strong>och</strong> äldre att över tid ha kontroll över sin hälsa. I konceptet ingår samtal om hälsa, riskbedömning,<br />
upprättande av hälsoplan <strong>och</strong> vägledning till egna aktiviteter eller i verksamhet<br />
<strong>med</strong> professionellt stöd. Funktionen är en arena för samverkan såväl internt <strong>och</strong> som <strong>med</strong><br />
kommunens olika verksamheter. En fast namngiven vårdkontakt erbjuds.<br />
Mål: Alla enheter i regionen har en funktion som erbjuder personer 65 år <strong>och</strong> äldre att på ett<br />
strukturerat sätt ha kontroll över sin hälsa <strong>och</strong> har en fast namngiven vårdkontakt. <strong>Det</strong><br />
övergripande målet är att hälsa <strong>och</strong> välbefinnande behålls/återvinns <strong>och</strong> att ohälsa, skada <strong>och</strong><br />
sjukdom förebyggs. En jämlik hälsa skall särskilt uppmärksammas.<br />
Aktivitet: Utveckla formerna för en funktion som erbjuder personer 65 år <strong>och</strong> äldre att på ett<br />
strukturerat sätt ha kontroll över sin hälsa.<br />
Uppföljning: Antal enheter som inrättat funktionen 2013.<br />
12
1:3 Riskidentifiering, proaktiv vårdplanering <strong>och</strong> hälsostyrning i samverkan<br />
På vårdcentraler i regionen identifieras listade personer <strong>med</strong> risk för ohälsa. Mun- <strong>och</strong> tandhälsa,<br />
psykisk ohälsa <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>elsanvändning ingår. De olika vårdgivarna samarbetar för<br />
att äldre <strong>med</strong> risk erbjuds en uppdaterad, proaktiv <strong>och</strong> personcentrerad vårdplan. Denna plan<br />
kan snabbt aktiveras <strong>och</strong> verkställas om <strong>och</strong> när hälsan sviktar, vilket ger trygghet <strong>och</strong> vägledning<br />
både för den enskilde <strong>och</strong> för vård- <strong>och</strong> omsorgspersonalen. En fast namngiven vårdkontakt<br />
ansvarar för samordning av vårdinsatserna. Ibland kommer dessa personer ändå att<br />
hamna på en akutmottagning eller bli inlagda på sjukhus. Riskidentifiering vid dessa tillfällen<br />
<strong>med</strong> efterföljande vårdplanering i hemmet kompletterar <strong>och</strong> samordnas <strong>med</strong> insatsen på den<br />
listande vårdcentralen. Utvecklingsprojektet aktiv hälsostyrning identifierar mångsökare <strong>och</strong><br />
erbjuder vårdplanering <strong>och</strong> coachning <strong>och</strong> är ytterligare en viktig del i den proaktiva hälsostyrningen.<br />
Mål: Personer 65 år <strong>och</strong> äldre <strong>med</strong> risk är identifierade <strong>och</strong> har en proaktiv vårdplan. Undvikbara<br />
besök inom akutsjukvården <strong>och</strong> undvikbara inskrivningar i slutenvården minskar eller<br />
upphör. Vårdcentralerna har det övergripande samordningsansvaret för sina listade personer<br />
över 65 år.<br />
Aktivitet: Inom ramen för funktionen på vårdcentralen identifieras personer <strong>med</strong> risk <strong>och</strong> en<br />
proaktiv vårdplan upprättas, uppdateras kontinuerligt <strong>och</strong> är vägledande för den enskilde <strong>och</strong><br />
inblandade vårdgivare. Riskidentifiering på akutmottagning <strong>med</strong> uppföljande vårdplanering i<br />
hemmet införs. Projektet aktiv hälsostyrning är en viktig samverkanspartner <strong>och</strong> rutiner för<br />
samarbete <strong>och</strong> samordning skapas.<br />
Uppföljning: Antal riskidentifierade personer i Senior Alert eller motsvarande register i förhållande<br />
till antalet listade i åldersgruppen 65 år <strong>och</strong> äldre.<br />
2. PROCESS UNDER 1<br />
innebär en god <strong>och</strong> nära vård, rehabilitering <strong>och</strong> omsorg<br />
2:1 Övergripande <strong>och</strong> samordnad vårdplan<br />
För individer som har insatser från en eller flera vård- <strong>och</strong> omsorgsgivare upprättas en övergripande<br />
<strong>och</strong> samordnad vårdplan tillsammans <strong>med</strong> patienten. Denna vårdplan är ett komplement<br />
till dokumentationen som finns på respektive inblandad enhet <strong>och</strong> ägs av patienten. Planen anger<br />
tydligt vad patienten ska vara uppmärksam på, vad som ingår i vården, vem som är ansvarig för<br />
de olika insatserna <strong>och</strong> vem som ansvarar för samordningen av dessa (fast vårdkontakt). En<br />
utsedd läkare har det samordnande <strong>med</strong>icinska ansvaret inklusive ansvar för att koordinera<br />
läke<strong>med</strong>elsbehandlingen (fast läkarkontakt, oftast på den listande vårdcentralen).<br />
Övergripande mål: Alla <strong>med</strong> insatser av en eller flera vårdgivare har en egen vårdplan som<br />
kontinuerligt uppdateras i samband <strong>med</strong> kontakter <strong>med</strong> olika vårdgivare. Åtkomst av dokumentationen<br />
över organisationsgränserna ska göras möjlig.<br />
Aktivitet: Struktur, innehåll <strong>och</strong> rutin för en övergripande <strong>och</strong> samordnad IT-baserad<br />
vårdplan skapas <strong>och</strong> införs. Medarbetarutbildning genomförs.<br />
Uppföljning: Antal upprättade samordnade vårdplaner i förhållande till antal personer <strong>med</strong><br />
insatser från en eller flera vårdgivare.<br />
13
2:2 Sammanhållen nära vård, rehabilitering <strong>och</strong> omsorg<br />
Den nära vården har ett preventivt arbetssätt, gemensamma rutiner för bedömning, erbjuder<br />
kontinuitet <strong>och</strong> vid behov hembesök av distriktssköterska, läkare, rehabiliteringspersonal eller<br />
hemsjukvårdsteam. Läkaransvaret i den kommunala hemsjukvården <strong>och</strong> på särskilda boenden<br />
är tydligt. Vårdens <strong>och</strong> omsorgens olika delar är tillgängliga 24 timmar om dygnet. Dialog<br />
mellan primärvårdens, sjukhusens, ambulanssjukvårdens <strong>och</strong> hemsjukvårdens personal <strong>med</strong>verkar<br />
till att vård ges på rätt nivå. Efter bedömning av primärvårdsläkare <strong>och</strong> kontakt <strong>med</strong><br />
sjukhuset kan direktinläggning ske. Sjukhusens specialister <strong>med</strong>verkar i den nära vården inom<br />
tillämpliga områden. Samordning av patientens vårdinsatser sker på den vårdcentral där han<br />
eller hon är listad.<br />
Mål: Den nära vården bedrivs dygnet runt vilket också innefattar nyinsatt vårdplanering <strong>och</strong><br />
insatser i samverkan mellan kommun, primärvård <strong>och</strong> öppen specialiserad vård.<br />
Aktiviteter: Införa preventivt arbetssätt genom kontinuerlig riskidentifiering <strong>och</strong> förebyggande<br />
arbete. Skapa rutiner för snabbt insatt vårdplanering <strong>och</strong> insatser i samverkan mellan<br />
kommun <strong>och</strong> primärvård på hemmaplan under dygnets alla timmar <strong>och</strong> årets alla dagar. Skapa<br />
samarbetsavtal mellan kommunal vård, primärvård <strong>och</strong> ambulanssjukvård för optimalt resursutnyttjande.<br />
Tydliggöra läkaransvaret i hemsjukvård <strong>och</strong> på särskilda boenden. Inom<br />
närområdena skapa mobila hemsjukvårdsteam som är tillgängliga dygnet runt.<br />
Uppföljning:<br />
Undvikbar slutenvård <strong>och</strong> återinläggningar inom 30 dagar<br />
Antal registreringar i Senior Alert eller motsvarande i relation till aktuella patienter<br />
Antal hembesök från primärvården<br />
Antal direktinläggningar i förhållande till inläggningar<br />
2:3 God <strong>och</strong> säker läke<strong>med</strong>elsbehandling<br />
Insatser för att undvika olämplig läke<strong>med</strong>elsanvändning hos äldre genomförs genom implementering<br />
av ”Handlingsplan för äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el i VG” <strong>och</strong> ”Riktlinjer för användning<br />
av öppenvårdsdos”. Läke<strong>med</strong>elsgenomgångar genomförs för alla över 75 år minst en gång<br />
årligen. I anslutning till inskrivning i hemsjukvård <strong>och</strong> vid inflyttning till särskilt boende görs<br />
alltid läke<strong>med</strong>elsgenomgång. Samsyn <strong>och</strong> samverkan mellan primärvårdens <strong>och</strong> sjukhusens<br />
läkare är avgörande för god läke<strong>med</strong>elsbehandling. En läkare finns utsedd som samordningsansvar<br />
för läke<strong>med</strong>elsbehandlingen för varje enskild individ.<br />
Mål: Olämpliga läke<strong>med</strong>el, olämpliga läke<strong>med</strong>elskombinationer <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el mot psykos<br />
hos personer i särskilda boenden minskar .<br />
Aktiviteter:<br />
”Handlingsplan för äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el” <strong>och</strong> ”Riktlinjer öppenvårdsdos” implementeras.<br />
Läke<strong>med</strong>elsgenomgång för alla över 75 år sker årligen av den listande vårdenheten.<br />
Uppföljning: Minskning av olämpliga läke<strong>med</strong>el enligt de nationella målen.<br />
14
2:4 God vård vid demenssjukdom<br />
Nationella riktlinjer för demensvård är implementerade <strong>och</strong> enheterna är anslutna till de nationella<br />
demensregistren SveDem <strong>och</strong> BPSD (Beteendemässiga <strong>och</strong> psykiska symtom vid<br />
demens). Medverkan av <strong>och</strong> stöd <strong>och</strong> utbildning till närstående är en viktig del i vården.<br />
Mål: En likvärdig behandling <strong>med</strong> tidig diagnostisering, samordnad <strong>och</strong> personcentrerad<br />
omvårdnad för personer <strong>med</strong> demenssjukdom samt <strong>med</strong>verkan av <strong>och</strong> stöd till anhörigvårdare.<br />
Aktiviteter: Nationella riktlinjer implementeras <strong>och</strong> enheterna ansluts till de nationella registren<br />
SveDem <strong>och</strong> BPSD. Demensteam i samarbete mellan kommun <strong>och</strong> primärvård skapas.<br />
Gemensam kontinuerlig fortbildning för personal <strong>och</strong> närstående genomförs <strong>och</strong> upprepas<br />
över tid.<br />
Uppföljning:<br />
Antal utförda demensutredningar registrerade i SveDem i relation till antal personer som<br />
nyinsjuknat i demenssjukdom.<br />
Antal nyregistreringar i BPSD.<br />
Antal genomförda gemensamma utbildningar.<br />
2:5 God nutrition förebygger sjukdom <strong>och</strong> skada<br />
Komplikationer vid undernäring är förlust av muskelmassa, infektioner, förändrad läke<strong>med</strong>elsomsättning,<br />
ökad sjuklighet <strong>och</strong> dödlighet. Förlust av muskelmassa <strong>med</strong>för ökad risk<br />
för funktionsnedsättning <strong>och</strong> för fall <strong>och</strong> frakturer. Nedstämdhet <strong>och</strong> depression är också<br />
vanliga komplikationer vid eller orsak till undernäring. Försämrad livskvalitet <strong>och</strong> ett ökat<br />
omvårdnadsbehov ses som en följd. En utarbetad <strong>och</strong> implementerad åtgärdsplan för vägledning<br />
vid nutritionsbehandling av patienter i riskzonen används på alla aktuella vårdenheter.<br />
När hälsorisk finns ska nutritionsproblemet utredas, behandlas <strong>och</strong> följas upp.<br />
Mål: Personer <strong>med</strong> risk för undernutrition är identifierade <strong>och</strong> har insatta vårdåtgärder utifrån<br />
en evidensbaserad <strong>och</strong> implementerad åtgärdsplan.<br />
Aktivitet: Rutiner för riskidentifiering <strong>och</strong> möjlighet till konsultation <strong>och</strong> <strong>med</strong>verkan av<br />
dietist införs. Fortbildning av personal genomförs kontinuerligt.<br />
Uppföljning: Antal individer som registrerats i Senior Alert eller motsvarande register <strong>och</strong><br />
som fått åtgärder insatta.<br />
2:6 God mun- <strong>och</strong> tandhälsa<br />
<strong>Det</strong> finns klara samband mellan bristande munhälsa <strong>och</strong> en rad sjukdomar <strong>och</strong> symptom hos<br />
äldre, till exempel hjärt-kärlproblematik, malnutrition, funktionsnedsättning, demens <strong>och</strong><br />
biverkningar vid läke<strong>med</strong>elsbehandling. En god munhälsa är en viktig del i det allmänna<br />
välbefinnandet.<br />
Mål: En god munhälsa hos äldre. Munhälsa beaktas som en del av den totala hälsan <strong>och</strong> ingår<br />
i riskbedömningar, vårdplanering <strong>och</strong> i alla vård- <strong>och</strong> omsorgssituationer. Äldre <strong>med</strong> omfattande<br />
omvårdnadsbehov erbjuds uppsökande munhälsobedömning <strong>och</strong> nödvändig tandvård.<br />
15
Aktiviteter: Utveckla former för samverkan, information <strong>och</strong> kunskapsutbyte mellan aktuella<br />
vårdaktörer kring äldres särskilda behov när det gäller mun- <strong>och</strong> tandvård. Skapa rutiner för<br />
riskidentifiering <strong>och</strong> tidig upptäckt av sviktande munhälsa, möjligheter till konsultation <strong>och</strong><br />
hjälpinsatser från tandvården. Munhälsoperspektivet kompletterar befintliga <strong>och</strong> nya riktlinjer<br />
<strong>och</strong> vårdprogram <strong>och</strong> beaktas vid implementering av dessa. Munhälsoperspektivet integreras<br />
vid utvecklingen av befintliga <strong>och</strong> nya vårdverksamheter <strong>och</strong> hälsofrämjande aktiviteter.<br />
Uppföljning:<br />
Antal munhälsobedömningar inom ramen för Senior Alert.<br />
Antal/andel som har remitterats till tandvården.<br />
Antal genomförda utbildningar vad gäller ROAG (riskbedömningsinstrument för munhälsa i<br />
Senior Alert).<br />
2:7 God <strong>och</strong> samordnad rehabilitering<br />
Rehabiliteringens uppgift är att hjälpa <strong>sjuka</strong> <strong>och</strong> skadade att, oavsett ålder <strong>och</strong> diagnos, återvinna<br />
respektive uppnå bästa möjliga funktion <strong>och</strong> förmåga samt att förbättra förutsättningarna<br />
för full delaktighet i samhället. Rehabiliteringstanken genomsyrar hela vårdkedjan, ända<br />
från det att personen söker vård, <strong>och</strong> rehabilitering utgör en parallell process till <strong>med</strong>icinsk<br />
behandling. En effektiv rehabiliteringsprocess ställer höga krav på olika professioners <strong>och</strong><br />
aktörers rehabiliteringskompetens <strong>och</strong> samordning samt patientens delaktighet.<br />
Mål: En god <strong>och</strong> sammanhållen rehabiliteringskedja för den äldre personen. God tillgänglighet<br />
till arbetsterapeut <strong>och</strong> sjukgymnast på alla vårdnivåer.<br />
Aktiviteter: Fortsatt utveckling av rehabiliteringsnätverken i länet. Öppna föreläsningar om<br />
bland annat förebyggande av fall. I alla möten <strong>med</strong> patienten ställs frågor om hälsa <strong>och</strong> livsstil.<br />
Uppföljning:<br />
Antal patienter som har fått fysisk aktivitet på recept utskrivet.<br />
Antal patienter som har fått fallförebyggande åtgärder.<br />
2:8 Specialistsjukvård i hemmet<br />
Kompetens finns <strong>och</strong> ingår i den basala hemsjukvården eller utförs av särskilda team. Specialistsjukvården<br />
deltar <strong>och</strong> tar ett större ansvar i patientens hem i samarbete <strong>med</strong> kommunens<br />
<strong>och</strong> primärvårdens hemsjukvård. Patienten får i hemmet möjlighet till bedömning, behandling,<br />
återbesök <strong>och</strong> fortsatt vård vid försämring <strong>och</strong> slipper där<strong>med</strong> transporter till sjukhus.<br />
Mål: Kompetens, resurser <strong>och</strong> organisation för specialiserad vård i den enskildes hem finns<br />
inom den nära vården. Minskat behov av besök på sjukhusens akutmottagningar. Undvikbar<br />
slutenvård <strong>och</strong> återinläggningar minskar.<br />
Aktivitet: Verksamhet beskrivs, utvecklas <strong>och</strong> etableras i samverkan mellan primärvård,<br />
kommun <strong>och</strong> specialistsjukvård.<br />
Uppföljning: Undvikbar slutenvård <strong>och</strong> återinläggningar minskar.<br />
16
2:9 God vård i <strong>livet</strong>s slutskede/palliativ vård<br />
God vård <strong>och</strong> omsorg den sista tiden i <strong>livet</strong> är en viktig del såväl i den nära vården som på<br />
sjukhus. Brytpunktssamtalet är ett sätt att markera en gräns där målet för vården ändrar inriktning<br />
<strong>och</strong> hålls när de livsförlängande insatserna inte längre har effekt. Vården inriktas på att<br />
skapa trygghet, lugn <strong>och</strong> symtomlindring av ångest, smärta <strong>och</strong> oro. God palliativ vård kännetecknas<br />
av systematisk utvärdering <strong>och</strong> ger <strong>goda</strong> möjligheter att förebygga <strong>och</strong> minska behovet<br />
av sjukhusvård <strong>och</strong> påfrestande transporter.<br />
Mål: Smärt- <strong>och</strong> ångestlindring, kommunikation, brytpunktssamtal, närståendestöd, ingen ska<br />
behöva dö i ensamhet.<br />
Aktiviteter: Nationella riktlinjer för palliativ vård samt nationellt <strong>och</strong> regionalt vårdprogram<br />
implementeras. Samtliga enheter som vårdar patienter i <strong>livet</strong>s slutskede ansluts till Svenska<br />
Palliativregistret. Former för allmän <strong>och</strong> specialiserad palliativ vård i hemmet utvecklas <strong>och</strong><br />
rutiner för öppen retur skapas. Rutiner för kommunikation mellan vårdgivare utvecklas. Validerat<br />
symtomskattningsinstrument används.<br />
Uppföljning:<br />
Antal registreringar i Svenska Palliativregistret i förhållande till dödsfall i kommunen.<br />
Antal genomförda brytpunktssamtal <strong>och</strong> utförda åtgärder i linje <strong>med</strong> nationellt <strong>och</strong> regionalt<br />
vårdprogram.<br />
3. PROCESS UNDER 2<br />
innebär tillfällig sjukhusvård<br />
3:1 Direktinläggning på sjukhus<br />
Om sjukhusets specialiserade resurser behövs ska direktinläggning på avdelning vara möjlig<br />
under förutsättning att primärvårdsläkare gjort bedömning <strong>och</strong> att vårdplanen är uppdaterad.<br />
Om akutmottagningens resurser behövs, omhändertas den äldre i särskild ordning.<br />
Mål: Direktinläggning är möjlig på regionens samtliga länssjukvårdsenheter.<br />
Aktiviteter: Kriterier för behov av sjukhusets resurser <strong>och</strong> direktinläggning tas fram. Rutiner<br />
för direktinläggning, direktkontakt läkare-läkare <strong>och</strong> primärvårdens ordinationer, provtagning,<br />
röntgen tas fram, överenskommes <strong>och</strong> formaliseras.<br />
Uppföljning: Antal <strong>och</strong> andel direktinläggningar.<br />
3:2 Sjukhusvistelse, samordnad vårdplanering, utskrivning <strong>och</strong> uppföljning<br />
En trygg <strong>och</strong> effektiv sjukhusvistelse kännetecknas av att ha föregåtts av kontakt mellan den<br />
nära vården <strong>och</strong> sjukhuset, att den enskildes vårdplan är aktuell, att relevanta uppgifter finns<br />
tillgängliga <strong>och</strong> att det finns kompetens för teambaserad vård. Bedömning av risker sker<br />
direkt på akutmottagningen eller vid inläggningen, den individuella vårdplanen uppdateras<br />
<strong>och</strong> förberedelser inför hemgång påbörjas. Läke<strong>med</strong>elsgenomgång genomförs, läke<strong>med</strong>elsberättelse<br />
<strong>och</strong> läke<strong>med</strong>elslista aktualiseras. När patienten har bedömts som färdigbehandlad<br />
av sjukhuset <strong>och</strong> sjukvårdsansvaret ska övertas av annan part, kallas berörda till en samordnad<br />
vårdplanering, SVPL, som genomförs på sjukhuset. Patienten får skriftlig information om vad<br />
17
som gjorts, vad som kommer att ske <strong>och</strong> vem som kan kontaktas. Vid behov görs hembesök<br />
efter hemkomst <strong>och</strong> vårdplaneringen kompletteras. Om SVPL inte är aktuellt skickas remiss<br />
till listande enhet för fortsatt handläggning. Uppgifter om patienter kan nås av alla berörda<br />
vårdgivare dygnet runt genom IT-lösningar.<br />
Mål: Trygg <strong>och</strong> säker vårdvistelse, utskrivning <strong>och</strong> uppföljning efter hemkomst.<br />
Aktiviteter:<br />
Rutiner skapas för<br />
utskrivning av patient som inte varit föremål för SVPL<br />
epikris, läke<strong>med</strong>elsgenomgång, läke<strong>med</strong>elsberättelse<br />
skriftlig patientinformation i samband <strong>med</strong> utskrivning<br />
uppföljning efter sjukhusvistelse skapas <strong>och</strong> införs<br />
Samtliga rutiner görs kända hos all personal.<br />
Kompetens för teamvård av äldre byggs upp.<br />
Uppföljning:<br />
antal genomförda riskbedömningar vid inskrivning i Senior Alert<br />
antal information till fast vård kontakt innan hemgång i förhållande till antal utskrivna<br />
antal kontakter 48 timmar efter hemgång i förhållande till antal utskrivna<br />
antal skriftlig information till patienten i förhållande till antalet sjukhusvistelser<br />
minskat antal återinläggningar inom 30 dagar<br />
4. PROCESS EFTER<br />
innebär dels uppföljning <strong>och</strong> återkoppling på individnivå <strong>och</strong> dels registrering av resultat,<br />
analys, återföring av resultat till enheterna samt aktiviteter för ständiga förbättringar <strong>och</strong><br />
kompetensutveckling<br />
4:1 Uppföljning <strong>och</strong> återkoppling på individnivå<br />
Återkoppling till den enskilde <strong>och</strong> i vissa fall anhörig om vården, insatta åtgärder, läke<strong>med</strong>el<br />
<strong>och</strong> hur hon eller han bäst ska hantera sin situation <strong>och</strong> hälsa är rutin i alla vårdsituationer.<br />
<strong>Det</strong>ta förutsätter god kommunikation <strong>och</strong> vilja att vid behov utbilda patienten <strong>och</strong> dennes<br />
anhöriga. Erfarenheter visar att detta leder till bättre följsamhet till behandling <strong>och</strong> att patienternas<br />
egen förmåga att söka vård tidigt <strong>och</strong> på rätt nivå stärks. Kontinuerligt uppdaterad<br />
vårdplan, skriftlig information om vad som hänt <strong>och</strong> ska hända under <strong>och</strong> efter en vårdepisod,<br />
fast vårdkontakt som vid behov vägleder <strong>och</strong> ansvarar för samordning <strong>och</strong> sammanhållning av<br />
vård- <strong>och</strong> omsorgsinsatserna bidrar till trygghet <strong>och</strong> säkerhet.<br />
Mål: Vårdtagaren har uppdaterad vårdplan, skriftlig information, möjlighet till utbildning om<br />
sina sjukdomar samt fast namngiven vårdkontakt. Uppföljning <strong>och</strong> återkoppling sker efter<br />
varje vårdepisod.<br />
Aktiviteter: Rutin för uppföljning, återkoppling <strong>och</strong> utbildning på individnivå skapas.<br />
Uppföljning:<br />
Antal personer som får återkoppling <strong>och</strong> uppföljning efter en vårdepisod.<br />
Antal personer som fått skriftlig information.<br />
Antal personer som fått utbildning om sin sjukdom <strong>och</strong> behandling.<br />
18
4:2 Uppföljning <strong>och</strong> analys på organisationsnivå<br />
Ett systematiskt förändrings- <strong>och</strong> förbättringsarbete tar sin utgångspunkt i tillgänglig dokumentation<br />
<strong>och</strong> registrering av resultat. Analys <strong>och</strong> diskussion i de olika samarbetsgrupperna<br />
leder till innovationer <strong>och</strong> nya arbetssätt. Att mäta uppsatta mål, utvärdera <strong>och</strong> pröva nya<br />
arbetssätt är nyckeln till framgång <strong>och</strong> där<strong>med</strong> ett bättre liv för <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
Mål: Samtliga fem närvårdssamverkansgrupper har mål <strong>och</strong> delmål avseende handlingsplanens<br />
föreslagna insatsområden <strong>och</strong> plan för hur målen skall uppnås, mätas, utvärderas <strong>och</strong><br />
följas av ständigt förbättringsarbete.<br />
Aktiviteter: Utifrån handlingsplanens mål sätter närvårdssamverkansgrupperna upp övergripande<br />
mål <strong>och</strong> delmål inom insatsområdena FÖRE, UNDER <strong>och</strong> EFTER. Inom områdena<br />
som omfattas av den statliga satsningen utgår man ifrån de mål <strong>och</strong> mått som där anvisas.<br />
Inom övriga områden diskuterar närvårdsområdena övergripande mål <strong>och</strong> delmål utifrån sina<br />
respektive lokala förutsättningar.<br />
Uppföljning:<br />
De nationella måtten <strong>och</strong> i övrigt utifrån de i planen föreslagna måtten.<br />
Antal möten <strong>med</strong> målgruppens företrädare.<br />
4:3 Dialog <strong>och</strong> samverkan <strong>med</strong> målgruppen<br />
Dialog <strong>med</strong> enskilda <strong>och</strong> målgruppen i sin helhet ger nya infallsvinklar.<br />
Mål: Regelbunden kommunikation <strong>med</strong> företrädare för målgruppen, där resultat <strong>och</strong> behov<br />
av utveckling diskuteras. Samråd <strong>med</strong> målgruppen sker kontinuerligt<br />
Uppföljning: Antal möten <strong>och</strong> sammankomster <strong>med</strong> målgruppen<br />
5. SAMVERKAN OCH KOMPETENS<br />
5.1 Gemensam ledning <strong>och</strong> styrning<br />
En sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg kräver att det finns en formaliserad gemensam ledning<br />
<strong>och</strong> styrning i vård- <strong>och</strong> omsorgsverksamheten, att ett ledningssystem inom respektive organisation<br />
är infört <strong>och</strong> att en gemensam handlingsplan har tagits fram. <strong>Det</strong>ta är också förutsättningar<br />
för att få del av de statliga <strong>med</strong>len i överenskommelsen mellan staten <strong>och</strong> SKL. <strong>Det</strong> är<br />
avgörande att handlingsplanens intentioner stöds av beställningsunderlag <strong>och</strong> ersättningssystem.<br />
De ledningskraftsteam som finns utbildas fortlöpande <strong>och</strong> har en viktig funktion i att stödja<br />
<strong>och</strong> <strong>med</strong>verka i utvecklingen, dels i närområdessamverkan <strong>och</strong> dels i respektive ledningsorganisation.<br />
Utvecklingsledare finns finansierade genom statliga <strong>med</strong>el till <strong>och</strong> <strong>med</strong> 2012 <strong>och</strong> är<br />
tillgängliga för alla berörda verksamheter inom närvårdssamverkansområdet. Deras uppgift är<br />
att planera, skapa <strong>och</strong> <strong>med</strong>verka i utbildningar, utveckling <strong>och</strong> uppföljning, ge stöd i arbetet<br />
<strong>med</strong> att utveckla registrering <strong>och</strong> uppföljning av resultat samt att återföra desamma till berörda<br />
ledningsorganisationer.<br />
19
5:2 Kompetens <strong>och</strong> gemensam fortbildning<br />
En fungerande nära vård, där hemmet är en naturlig vårdplats förutsätter hög kompetensnivå<br />
<strong>och</strong> vilja till samverkan mellan primärvård, kommun <strong>och</strong> länssjukvård. Kombination av<br />
kompetens inom omvårdnad, rehabilitering, allmän<strong>med</strong>icin, gerontologi <strong>och</strong> geriatrik är en<br />
förutsättning för bästa hälso- <strong>och</strong> sjukvård för de äldre. Kunskap om <strong>och</strong> tillit till varandra<br />
innebär att alla tar större ansvar in i nästa del av vårdprocessen <strong>och</strong> där<strong>med</strong> överbryggar gränser<br />
i syfte att åstadkomma en sömlös vård för <strong>sjuka</strong> äldre. Gemensam fortbildning för<br />
personal behöver anordnas kontinuerligt.<br />
FORTSATT ARBETE OCH GENOMFÖRANDE<br />
Denna handlingsplan är ett avstamp för att åstadkomma ett gott liv för äldre i Västra Götaland<br />
<strong>och</strong> att uppnå målet om att den äldre kan åldras i trygghet <strong>och</strong> självbestämmande <strong>med</strong> tillgång<br />
till en god vård <strong>och</strong> omsorg. Efter att hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsutskottet tagit ställning till handlingsplanen<br />
fortsätter arbetet <strong>med</strong> att informera, klarlägga <strong>och</strong> föra dialog <strong>med</strong> närvårdssamverkansgrupperna<br />
<strong>och</strong> ledningsorganisationerna. En genomförandeplan tas fram tillsammans<br />
<strong>med</strong> närvårdssamverkansgrupperna, som efterhand anpassar den regionövergripande planen<br />
till sina respektive förutsättningar <strong>och</strong> kompletterar befintlig, alternativt upprättar en ny, lokal<br />
verksamhetsplan. Målen <strong>och</strong> uppföljningsparametrarna utvecklas <strong>och</strong> fastställs utifrån lokala<br />
behov <strong>och</strong> möjligheter.<br />
20
Bilaga 1<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsavdelningen<br />
Strategiska utvecklingsenheten<br />
Mats Johansson 2011-09-27<br />
Uppdragshandling - Regional handlingsplan för de mest <strong>sjuka</strong> äldre<br />
Bakgrund<br />
Majoriteten av de äldre i Sverige mår bra <strong>och</strong> klarar sig själva långt upp i åren. Äldre personer<br />
<strong>med</strong> omfattande <strong>och</strong> sammanfattande vårdbehov är dock en växande grupp i vårt samhälle.<br />
Redan idag får gruppen i många avseenden en god vård <strong>och</strong> omsorg men behovet av att<br />
ytterligare förbättra livsvillkoren för de mest <strong>sjuka</strong> äldre är ett prioriterat område såväl regionalt<br />
som nationellt. Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämnderna arbetar tillsammans <strong>med</strong> vårdgivarna<br />
<strong>med</strong> satsningar för denna behovsgrupp bland annat inom ramen för närsjukvårdsplanerna/närvårdsamverkan.<br />
En särskild handlingsplan för äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el har tagits fram<br />
<strong>och</strong> mest <strong>sjuka</strong> äldre är ett av fokusområdena i ”Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård”.<br />
I budgetpropositionen för 2011 anger regeringen att satsningar ska göras för att förbättra samordningen<br />
i vården <strong>och</strong> omsorgen för de mest <strong>sjuka</strong> äldre. Inom ramen för detta finns för 2011<br />
avsatt 150 mkr, för 2012 1 mdkr <strong>och</strong> för 2013 <strong>och</strong> 2014 vardera 1,3 mdkr. Totalt under<br />
mandatperioden uppgår satsningen således till 3,75 mdkr. De <strong>med</strong>el som avsätts för 2012 <strong>och</strong><br />
framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestationsbaserad modell <strong>och</strong> endast utges till<br />
huvudmän som uppfyller bestämda krav. Syftet är att genom ekonomiska incitament <strong>och</strong> <strong>med</strong><br />
de mest <strong>sjuka</strong> äldres behov i centrum uppmuntra, stärka <strong>och</strong> intensifiera samverkan mellan<br />
kommuner <strong>och</strong> landsting. Utöver denna nya satsning finns sedan tidigare särskilda statliga<br />
stimulans<strong>med</strong>el för olika projekt inom vård <strong>och</strong> omsorg om äldre. I den nya satsningen ingår<br />
att regeringen i januari 2011 tillsatte en äldresamordnare <strong>och</strong> tillika ordförande i en arbetsgrupp<br />
på Socialdepartementet. Socialdepartementet anger i promemoria 2011-05-16 bland<br />
annat följande brister <strong>och</strong> problem att åtgärda:<br />
- äldres hälsa <strong>och</strong> funktionsförmåga<br />
- ökad tillgänglighet <strong>och</strong> <strong>goda</strong> resultat för många<br />
- brister i vården av de mest <strong>sjuka</strong> äldre<br />
- brister i samordning, kvalitet <strong>och</strong> effektivitet<br />
- anhörigas insatser<br />
- mun- <strong>och</strong> tandvård<br />
- meningsfull vardag<br />
- organisering av hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
- kompetensbrist<br />
- äldrevård <strong>och</strong> -omsorg har låg ”status”<br />
- primärvården<br />
- brister i läke<strong>med</strong>elshanteringen<br />
- vårdplatser<br />
- dokumentation<br />
- ersättningssystem<br />
21
- forskning om äldre<br />
Syfte<br />
Syftet <strong>med</strong> handlingsplanen är att stödja utvecklingen för att förbättra vården <strong>och</strong> omsorgen<br />
för de mest <strong>sjuka</strong> äldre i regionen, i detta läge för perioden 2011-2014. Planen ska redovisa<br />
konkreta förslag på förbättringar, hur de ska uppnås samt tidplan för verkställande. Framtidens<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvård 2025 har som vision ”<strong>Det</strong> <strong>goda</strong> <strong>livet</strong> <strong>med</strong> <strong>Sveriges</strong> bästa hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvård.” Att förbättra livsvillkoren för de mest <strong>sjuka</strong> äldre är ett steg på vägen för att<br />
förverkliga detta.<br />
Samverkan <strong>och</strong> närliggande projekt<br />
Arbetet ska harmoniseras <strong>med</strong> det långsiktiga arbetet inom ramen för ”Framtidens hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvård” men <strong>med</strong> fokus på perioden 2011-2014. Arbetet ska ske i samverkan <strong>med</strong> den<br />
kommunala vården <strong>och</strong> omsorgen inom ramen för VästKom, till exempel ”Program för en<br />
god äldreomsorg i Västra Götaland”. Projektet samfasas <strong>med</strong> utredningen inom VG<br />
Primärvård om omhändertagande av <strong>sjuka</strong> äldre <strong>med</strong> särskilt fokus på läkarbesök i hemmet.<br />
Uppdrag<br />
Följande delar ska behandlas inom uppdraget.<br />
Steg 1 Nulägesinventering <strong>och</strong> identifiering av bristområden<br />
I nulägesbeskrivningen belyses bristområden samt utvecklingsarbete som pågår inom<br />
områden såsom:<br />
- Närsjukvårdsplaner/närvårdsamverkan avseende gruppen äldre.<br />
- Pågående projekt inom ramen för stimulans<strong>med</strong>el<br />
- Läke<strong>med</strong>el: Nationella läke<strong>med</strong>elsstrategin, regional handlingsplan äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el<br />
- Nationella riktlinjer för vård <strong>och</strong> omsorg vid demenssjukdom<br />
- ”Aktiv hälsostyrning”, vårdkedjeprojekt Mölndal, LGS-projekt: In- <strong>och</strong> utskrivningsklar,<br />
TryggVE Södra Älvsborg m m<br />
- Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
- Tandvård<br />
Steg 2 Fördjupad målbild<br />
En vägledande utgångspunkt är arbetet kring de mest <strong>sjuka</strong> äldre i Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård.<br />
Den generella målbild som tagits fram inom detta arbete ska utvecklas <strong>och</strong> preciseras.<br />
Socialstyrelsens riktlinjer, indikatorer <strong>och</strong> måltal <strong>med</strong> relevans för målgruppen ska beaktas.<br />
Steg 3 Handlingsplan för att åtgärda brister, utveckla <strong>och</strong> följa upp vården för de mest<br />
<strong>sjuka</strong> äldre<br />
Arbetsorganisation <strong>och</strong> tidplan<br />
Arbetet leds av en styrgrupp som representerar ägare, beställare, utförare samt kommunernas<br />
vård <strong>och</strong> omsorg. <strong>Det</strong> operativa arbetet utförs av en projektgrupp <strong>med</strong> bred kompetens <strong>och</strong><br />
representation inom området. Till projektgruppen knyts arbetsgrupper inom områden som<br />
särskilt ska belysas.<br />
Styrgrupp<br />
2 representanter från HSA, ordförande samt projektsekreterare<br />
1 representant från HSK<br />
22
1 representant för området läke<strong>med</strong>el<br />
2 representanter från utförarna, 1 från vardera sjukhusen <strong>och</strong> primärvården<br />
Medicinsk rådgivare<br />
1 representant från Västkom<br />
1 representant från VGPV-kontoret<br />
Projektgrupp<br />
Projektgruppen kommer att ledas av Ann-Christine Baar, primärvårdsförvaltningen i Göteborg.<br />
Kompetens från ägaren, beställarna, utförarna <strong>och</strong> kommunerna ska ingå i projektgruppen.<br />
Tidplan<br />
Arbetet slutredovisas i maj 2012. Delrapport avseende steg 1 <strong>och</strong> 2 lämnas i december 2011.<br />
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN<br />
Ann Söderström<br />
23
Bilaga 2<br />
Vad pågår i Västra Götaland för gruppen Mest <strong>sjuka</strong> äldre?<br />
En första inventering<br />
December 2011<br />
25
Inledning, bakgrund <strong>och</strong> sammanfattning<br />
Denna nulägesbeskrivning, eller inventering, är gjord som en del i arbetet <strong>med</strong> ”Mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre” som startade hösten 2011. Inventeringen av vad som idag – 2011 - görs för gruppen<br />
mest <strong>sjuka</strong> äldre är i första hand baserad på det som pågår inom närsjukvårdssamverkan i<br />
Västra Götaland. Denna samverkan är organiserad i fem geografiska områden, Fyrbodal,<br />
Göteborg, Skaraborg, Södra Bohuslän <strong>och</strong> Södra Älvsborg, <strong>och</strong> beskrivningen nedan görs<br />
utifrån dessa områden. Informationen har framförallt samlats in via hälso- <strong>och</strong> sjukvårdskanslierna.<br />
Inventeringen visar att en stor mängd arbeten <strong>och</strong> projekt pågår runtom i regionen. Områden<br />
som arbetena ofta kan hänföras till är läke<strong>med</strong>el, mobila team <strong>och</strong> hembesök, äldresjuksköterskor,<br />
äldrevårdsavdelning, in- <strong>och</strong> utskrivning, ”lotsar”, sociala mötesplatser, demens <strong>och</strong><br />
stroke.<br />
Många av arbetena har finansierats <strong>med</strong> statliga stimulans<strong>med</strong>el. 2007-2011 har kommuner<br />
<strong>och</strong> landsting kunnat söka dessa <strong>med</strong>el för arbeten inom områdena läkartillgång, läke<strong>med</strong>elsgenomgångar,<br />
demensvård, kost <strong>och</strong> nutrition, rehabilitering, socialt innehåll <strong>och</strong> förebyggande<br />
arbete.<br />
26
Fyrbodal<br />
Vårdsamverkan Fyrbodal arbetar för gränsöverskridande samverkan mellan vårdgivare.<br />
Genom samverkan vill man ta bort trösklar mellan sjukhus, primärvård <strong>och</strong> kommuner för att<br />
skapa gemensamma lösningar på gemensamma behov <strong>och</strong> kunskapsutbyte mellan vårdgivare.<br />
En central målgrupp för Vårdsamverkan Fyrbodal är personer <strong>med</strong> stort behov av vård <strong>och</strong><br />
omsorg där äldre är en stor grupp. ”Optimal vårdprocess för äldre <strong>med</strong> stort vårdbehov i<br />
Fyrbodal” är det samlande begreppet för allt arbete i Fyrbodal för att skapa ett bättre liv för<br />
<strong>sjuka</strong> äldre.<br />
Mobila teamet: Läkare <strong>och</strong> äldresjuksköterska gör gemensamma hembesök för patienter <strong>med</strong><br />
stort <strong>med</strong>icinskt <strong>och</strong> socialt hjälpbehov.<br />
Medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA): Två avdelningar på Uddevalla sjukhus <strong>med</strong> målet<br />
att öka den geriatriska kompetensen <strong>med</strong> inriktning mot etik, förplanerade samverkansformer<br />
<strong>och</strong> gemensamma vårdprogram. I konceptet ingår direktintag, jourtelefon, multiprofessionellt<br />
team, vårdplaneringssjuksköterska <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>elsgenomgångar. Avdelningarna är till för<br />
kroniskt <strong>sjuka</strong> patienter äldre än 75 år. Direktinläggning kan ske efter kontakt <strong>med</strong> vårdcentral<br />
eller hemsjukvård.<br />
Läke<strong>med</strong>elsavstämning: Ett strukturerat arbetssätt för att säkerställa en säker <strong>och</strong> kostnadseffektiv<br />
läke<strong>med</strong>elsbehandling i samsyn <strong>med</strong> patienten. Vårdcentralerna har ansvar för att<br />
avstämningar görs en gång per för patienter över 75 år <strong>och</strong> för patienter <strong>med</strong> många läke<strong>med</strong>el<br />
oavsett ålder (Regional handlingsplan äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el).<br />
Äldresjuksköterskor: Genomför hembesök hos personer över 75 år <strong>med</strong> ett ökat vårdbehov<br />
<strong>och</strong> som inte har hemsjukvård. Hembesök kan vara aktuellt till exempel vid hemkomst från<br />
sjukhus <strong>och</strong> vid ordination av nya läke<strong>med</strong>el. Sjuksköterskan hjälper också till <strong>med</strong> kontakter<br />
<strong>med</strong> andra vårdgivare <strong>och</strong> <strong>med</strong> biståndshandläggare.<br />
Hembesök av kommunsjuksköterskor: Vid behov kan sjukvårdsrådgivningen, jourcentralen<br />
<strong>och</strong> MÄVA (se ovan) kontakta den kommunala hemsjukvården för ett hembesök hos personer<br />
65 år <strong>och</strong> äldre, även hos dem som inte har hemsjukvård. Åtagandet gäller kvällar, nätter <strong>och</strong><br />
helger.<br />
Förbättrad utskrivningstrygghet: Syftar till att fånga upp patienter tidigt för att förhindra att de<br />
blir mångbesökare i akutsjukvården <strong>och</strong> att minska återinskrivningar inom 30 dagar. Patienten<br />
förbereds bättre vi utskrivning <strong>med</strong> hjälp av en utskrivningssjuksköterska. Ett team skapar<br />
underlag för en informationspärm <strong>och</strong> vidare vård <strong>och</strong> kontakt <strong>med</strong> vårdenheternas äldresjuksköterska<br />
som gör uppföljning av patienten.<br />
Hemrehabilitering: Riktar sig till mest <strong>sjuka</strong> äldre över 65 år i eget boende som behöver hjälp<br />
i vardagliga aktiviteter <strong>och</strong> där det finns risk för försämring. Målet är att patienterna ska få<br />
högre funktionsförmåga <strong>och</strong> livskvalitet samt bli mer självständiga <strong>och</strong> kunna bo kvar i eget<br />
boende längre.<br />
Samverkande omhändertagande på jourtid: Ett projekt i Strömstad <strong>och</strong> Tanum men är aktuellt<br />
att breddinföras i hela Fyrbodal. Innebär samverkan mellan ambulansverksamhet, primärvård,<br />
länssjukvård <strong>och</strong> kommuner. Syftet är att använda tillgängliga resurser i närmiljön för<br />
27
hembesök hos personer <strong>med</strong> behov av hälso- <strong>och</strong> sjukvård kvällar, nätter <strong>och</strong> helger för att<br />
undvika onödiga resor <strong>och</strong> besök på jourmottagning eller akutmottagning.<br />
Vårdkedjeprogram: Ett vårdkedjeprogram är utarbetat av samtliga vårdgivare i Fyrbodal <strong>och</strong><br />
utgör ett gemensamt dokument i omhändertagandet av patienter <strong>med</strong> en viss diagnos eller<br />
visst symtom. Programmet är ett hjälp<strong>med</strong>el för bra samarbete i den nära vården, <strong>med</strong> fokus<br />
på patienten, <strong>och</strong> beskriver bland annat ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare. Vårdkedjor<br />
som är särskilt aktuella för äldre är palliativ vård, demens <strong>och</strong> sårvård.<br />
Avtal för utökat ansvar för kommunens sjuksköterskor: Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämnderna i<br />
Fyrbodal har tecknat avtal <strong>med</strong> samtliga kommuner om utökat ansvar för kommunens<br />
sjuksköterskor avseende tillfälliga insatser för personer över 75 år som inte är inskrivna i<br />
hemsjukvården. Bakgrunden är hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsavtalet gällande ansvarsgränserna mellan<br />
regionen <strong>och</strong> kommunerna.<br />
Aktiv hälsostyrning: Pilotprojekt som startar under 2012. Insatsen riktar sig i första hand till<br />
mångbeskare på akutmottagningen där äldre patienter är en målgrupp.<br />
28
Mellersta Bohuslän<br />
I HSN 4 sker samverkan inom närsjukvården mellan primärvården, Kungälvs sjukhus <strong>och</strong><br />
kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv <strong>och</strong> Ale genom SIMBA (Samverkan I Mellersta<br />
Bohuslän <strong>och</strong> Ale). SIMBAs vision är att möta brukarnas faktiska behov oavsett huvudmannaskap<br />
<strong>och</strong> finansiering <strong>och</strong> att alltid utgå från brukaren.<br />
Inom SIMBA har en närvårdsplan utarbetats vilken innehåller tio målområden. Ett av dessa är<br />
Vård <strong>och</strong> omsorg om äldre över 75 år. Målområdet innehåller ett antal uppdrag:<br />
Mer fysisk aktivitet till äldre över 75 år<br />
Underlätta för sociala kontakter <strong>och</strong> skapa mötesplatser för äldre<br />
Arbeta för att patienten ska ha en namngiven läkare i primärvården<br />
Förebygga sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre<br />
Minska oplanerade <strong>och</strong> undvikbara inläggningar på sjukhus<br />
Minska fallolyckor<br />
Ett annat målområde är Läke<strong>med</strong>el till äldre över 75 år där följande uppdrag ingår:<br />
Optimerad läke<strong>med</strong>elsanvändning<br />
Följsamhet till REK-listan<br />
Minskad förskrivning av tre eller fler psykofarmaka<br />
Andra målområden <strong>med</strong> betydelse för äldre är Samverkan, vårdplanering <strong>och</strong> mötesplatser<br />
(bland annat palliativt team för avancerad vård i hemmet <strong>och</strong> arbete <strong>med</strong> utskrivningsklara<br />
patienter), Strokevårdkedjan (bland annat strokeenhet, optimal vårdtid på sjukhus, anhörigstöd/utbildning,<br />
multiprofessionella stroketeam) samt Demensvårdkedjan.<br />
29
LGS (Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille, Öckerö)<br />
Samverkan inom närsjukvården i HSN 5, 7, 11 <strong>och</strong> 12 sker genom LGS (Ledningsgruppen för<br />
samverkan) där regionen <strong>och</strong> kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille <strong>och</strong> Öckerö<br />
ingår. LGS har det övergripande strategiska ansvaret för att samverkan mellan organisationerna<br />
skapas <strong>och</strong> utvecklas. Målet är en välfungerande närsjukvård <strong>med</strong> effektiva vårdprocesser<br />
för patienter vars vård förutsätter insatser från flera organisationer. Inom LGS finns fyra<br />
temagrupper varav en arbetar <strong>med</strong> äldre. Temagruppernas uppgift är att initiera, utveckla <strong>och</strong><br />
utarbeta modeller <strong>och</strong> arbetssätt som stödjer en närsjukvård <strong>med</strong> vårdkedjor utan avbrott.<br />
Under 2011 ska samverkansuppdrag <strong>och</strong> mål utarbetas för var <strong>och</strong> en av temagrupperna.<br />
Äldrecentrum: Samverkan mellan HSN 12 <strong>och</strong> stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda. Syftet är<br />
att underlätta för äldre som behöver hjälp men inte vet vart de ska vända sig eller har frågor<br />
om äldreomsorg <strong>och</strong> sjukvård.<br />
Livslots Örgryte-Härlanda: Vänder sig till personer över 75 år som inte har hemtjänst.<br />
Livslots kan erbjuda förebyggande hembesök <strong>och</strong> seniorträffar.<br />
Livslots Angered: Vänder sig till personer över 65 år från Finland <strong>och</strong> Bosnien/Herzegovina.<br />
Erbjuder förebyggande hembesök <strong>med</strong> hälsosamtal <strong>och</strong> seniorträffar.<br />
Multi<strong>sjuka</strong> på Angereds närsjukhus: Angereds närsjukhus arbetar strukturerat <strong>med</strong> multi<strong>sjuka</strong><br />
då flertalet av patienterna som söker till vuxenspecialistcentrum hör till denna grupp.<br />
Äldresjuksköterskor på vårdcentral: Utgår från vårdcentralerna i HSN 12 <strong>och</strong> har en samordnande<br />
funktion gentemot alla patientens vårdkontakter.<br />
Hjärnhälsa: Syftar till att tidigt upptäcka <strong>och</strong> behandla demens i HSN 11. Demensteam har<br />
bildats <strong>och</strong> utbildningstillfällen anordnats för primärvården <strong>och</strong> kommunen.<br />
Hälsofrämjande uppsökande verksamhet: Samverkan mellan regionen <strong>och</strong> kommunen i HSN<br />
11 <strong>med</strong> målsättningen att stärka det friska hos individen, öka tryggheten <strong>och</strong> möjliggöra för<br />
individen att bo kvar i hemmet.<br />
Ökad tillgänglighet för mest <strong>sjuka</strong> äldre: Syftar till att öka möjligheterna för de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre i HSN 11 att kunna bo kvar hemma <strong>och</strong> självständigt kunna utföra aktiviteter i det<br />
dagliga <strong>livet</strong>. Vårdcentral, primärvårdsrehabilitering <strong>och</strong> kommunen samarbetar <strong>med</strong> den<br />
äldre <strong>och</strong> anhöriga i upprättandet av en rehabiliteringsplan som sedan genomförs i samverkan.<br />
Strokevårdkedja: Arbete i HSN 11 <strong>med</strong> målet en obruten vårdkedja där patient <strong>och</strong> anhöriga<br />
är i fokus när det gäller planering <strong>och</strong> utförande av insatser. Kontinuerliga insatser som utförs<br />
är till exempel informationsinsatser till befolkningen, utveckling av rutiner för samverkan,<br />
uppbyggnad <strong>och</strong> utbildning av stroketeam.<br />
Äldrelots Centrum-Väster: Ska bidra till ökad tillgänglighet <strong>och</strong> trygghet. Äldrelotsen ska<br />
också förbättra samverkan mellan de parter som svarar för insatser av vård <strong>och</strong> omsorg till<br />
äldre vilket ska resultera i ett effektivare resursutnyttjande. Med korta <strong>och</strong> enkla kontaktvägar<br />
ska vård <strong>och</strong> omsorg levereras på rätt nivå vid rätt tid.<br />
30
Äldrevårdsteam: Vårdcentralsbaserad, flexibel hembesöksorganisation i HSN 5 där olika professioner<br />
finns samlade. Målgruppen är multi<strong>sjuka</strong> patienter 65 år <strong>och</strong> äldre som inte är<br />
inskrivna i kommunal hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Patienterna erbjuds dels akuta hembesök, dels<br />
planerade besök för en bredare bedömning <strong>och</strong> behandling.<br />
Äldresjuksköterskor: HSN 5 finansierar äldresjuksköterskor <strong>med</strong> uppdrag att ta emot äldre<br />
patienter från offentliga <strong>och</strong> privata vårdcentraler.<br />
Seniortorg: Syftet är att vara ett stöd för äldre, att förebygga sjukdom <strong>och</strong> att omhänderta den<br />
äldre individens särskilda behov. Verksamheten finns på flera platser inom HSN 5.<br />
Sårvård: På Frölunda Specialistsjukhus finns ett sårvårdscentrum <strong>med</strong> uppgift att diagnostisera<br />
<strong>och</strong> ta hand om sår på ett tidigt stadium för att undvika svåra behandlingar. Många av de<br />
aktuella patienterna är äldre.<br />
In- <strong>och</strong> utskrivningsklar: Gemensamt förändringsarbete mellan primärvården <strong>och</strong> äldreomsorgen.<br />
Grundtanken bakom arbetet är att äldre inte ska behöva åka till sjukhuset för hjälp när de<br />
är <strong>sjuka</strong>. Personer som bor hemma <strong>och</strong> blir <strong>sjuka</strong> ska ha tillgång till ett lättillgängligt system<br />
(”One door for all”) som ser till att de får hjälp på hemmaplan.<br />
Palliativ vård: Primärvården i HSN 7 har i uppdrag att utveckla den palliativa vården genom<br />
en läkarresurs som kan bistå <strong>med</strong> specialistkompetens till vårdcentralerna i området. Läkaren<br />
ska också bistå kommunerna <strong>med</strong> stöd <strong>och</strong> kompetens samt vara kontaktperson för palliativa<br />
enheter på SU. Inom ramen för palliativ vårdplan finns en överenskommelse att svårt <strong>sjuka</strong><br />
äldre patienter läggs in direkt på ”sin” avdelning utan att passera akutmottagningen.<br />
Läke<strong>med</strong>elsgenomgångar: Alla personer över 75 år i HSN 7 som inte har hemsjukvård<br />
erbjuds ett hembesök av sjuksköterska för genomgång av sin läke<strong>med</strong>elssituation. Läke<strong>med</strong>elssituationen<br />
<strong>och</strong> möjliga läke<strong>med</strong>elsrelaterade symtom utvärderas <strong>och</strong> skattas. I samband<br />
<strong>med</strong> besöket görs också en allmän screening av personens hälsosituation.<br />
Förstärkt läkartillgång: Akutteam för hembesök i HSN 7 som består av läkare <strong>och</strong> sjuksköterskor.<br />
Besöken initieras i regel av den vårdcentral som patienten kontaktar för de aktuella<br />
besvären. Vårdcentralen bedömer om hembesök av sjuksköterska eller läkare är aktuellt <strong>och</strong><br />
tar kontakt <strong>med</strong> teamet. Besöken journalförs <strong>och</strong> faxas tillbaka till vårdcentralen.<br />
Tidig diagnos för demens: Primärvården i HSN 7 ska använda Mini Mental Test för diagnostik.<br />
Länssjukvården ska säkerställa att man fullgör sitt uppdrag vad gäller tidig diagnostik vid<br />
demenssjukdom enligt de nya nationella riktlinjerna.<br />
Från akutmottagning till eget boende: Studie som syftar till att skapa en sammanhållen vårdkedja<br />
från akutmottagning till eget boende för äldre, sårbara personer. I studien deltar hemmaboende<br />
personer i Mölndal som sökt vård på akutmottagningen på SU/Mölndal. På akuten<br />
görs en bedömning <strong>med</strong> ett screeningsinstrument <strong>och</strong> de som identifieras som sårbara äldre<br />
får en omfattande geriatrisk bedömning för att avgöra behov av vård, omsorg <strong>och</strong><br />
rehabilitering. Under första dygnet tas kontakt <strong>med</strong> kommunen <strong>och</strong> patienten följs upp <strong>med</strong> en<br />
vårdplanering i hemmet. En viktig del är familjefokuserat stöd till närstående som startar<br />
redan på akuten. Patienten uppmuntras till självbestämmande <strong>och</strong> att ta en aktiv del i<br />
planeringen av vården.<br />
31
Äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el: Samlingsnamn för flera projekt vid SU inom fältet äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el.<br />
Exempel på projekt är apotekaråtgärd till intern<strong>med</strong>icinska akutvårdspatienter, bättre<br />
läke<strong>med</strong>elsbehandling för höftfrakturpatienter samt ApoDos värde för läke<strong>med</strong>elsbehandling.<br />
Öppen retur: SU har i uppdrag att i samverkan <strong>med</strong> primärvården <strong>och</strong> kommunerna arbeta<br />
<strong>med</strong> vårdkedjor för äldre <strong>och</strong> därigenom säkerställa att patienten får vård på rätt nivå. Rutiner<br />
har utarbetats för att möjliggöra för äldre att komma direkt till vårdavdelning utan att passera<br />
akutmottagningen.<br />
Geriatrisk vård i länssjukvården: SU ska genomföra en översyn av den geriatriska vården<br />
inklusive rehabilitering <strong>med</strong> syfte att säkra lika tillgång till vård. En del i arbetet är att se över<br />
den geriatriska kompetensen hos läkare <strong>och</strong> sjuksköterskor.<br />
Samordnad rehabilitering i vårdkedjan: Projektet syftar till kartlägga innehållet i sjukgymnastiska<br />
<strong>och</strong> arbetsterapeutiska insatser som utförs på SUs geriatrikavdelningar.<br />
Överrapporteringsprojekt: Projektet omfattar fem vårdavdelningar inom geriatrik Sahlgrenska<br />
<strong>och</strong> hemtjänsten i Högsbo. Syftet är att förbättra informationen i vårdkedjan mellan<br />
slutenvård <strong>och</strong> hemtjänst avseende nutrition för äldre patienter.<br />
Nutritionsomhändertagande i särskilt boende: Arbetssättet vid äldreboendena struktureras i<br />
enlighet <strong>med</strong> vårdprocessen för nutrition: Bevakningsrutiner för tidig upptäckt, utredning,<br />
ordination av behandlingsinsatser. Då omhändertagandet omfattar många olika yrkesgrupper<br />
ingår också att vidareutveckla rutiner <strong>och</strong> ansvarsfördelning i teamet runt patienten.<br />
Nutritionssamverkan: Projekt som omfattat dietistenheten vid geriatriken på SU <strong>och</strong> en vårdcentral<br />
inom Primärvården Centrum. Syftet är att utveckla <strong>och</strong> testa instrument användbara i<br />
primärvården för att identifiera nutritionsrelaterade problem hos patienter 75 år <strong>och</strong> äldre.<br />
32
Skaraborg<br />
Närsjukvårdsamverkan i Skaraborg omfattar regionens hälso- <strong>och</strong> sjukvård <strong>och</strong> samtliga kommuner.<br />
Målgruppen är befolkningsgrupper som samtidigt <strong>och</strong> samordnat har behov av vård<strong>och</strong><br />
omsorgsinsatser från både kommun <strong>och</strong> region. En viktig grupp är då multi<strong>sjuka</strong> äldre.<br />
”Vårdsamverkan Skaraborg” är ett samverkansorgan <strong>med</strong> syfte att nå en effektiv vårdsamverkan<br />
i frågor som berör såväl regionen som kommunerna. Samverkan är uppdelad i fyra<br />
närsjukvårdsområden: Norra, Östra, Västra <strong>och</strong> Södra Skaraborg. I alla styrdokument finns<br />
stor sammanstämmighet om värdet av helhetssyn, gemensamt förhållningssätt <strong>och</strong> samarbete.<br />
För att omsätta inriktningsbesluten praktiskt finns i varje område en politisk samverkansgrupp<br />
<strong>med</strong> representanter från regionen <strong>och</strong> kommunerna. I varje område finns också ett administrativt<br />
ledningsråd <strong>med</strong> tjänstemän. Inom närsjukvården i Skaraborg pågår ett antal arbeten<br />
som berör äldre.<br />
SÄLMA (Säker LäkeMedelsAnvändning): Syftar till att kvalitetssäkra läke<strong>med</strong>elsbehandlingen<br />
för den äldre patienten i hela vårdkedjan. När patienten lämnar en vårdgivare ska det<br />
finnas tydlig dokumentation som säkrar den fortsatta behandlingen. I arbetet deltar personal<br />
från länssjukvården, primärvården <strong>och</strong> kommunerna.<br />
Demensvård: Flera projekt som bedrivits inom närsjukvården ingår nu i befintlig verksamhet.<br />
Syftet har varit att utveckla demensvårdkedjan, förbättra rutinerna för omhändertagandet <strong>och</strong><br />
förbättra samarbetsformerna. På vårdcentralerna har en samordnande funktion i form av<br />
demenssjuksköterskor tillsatts. Deras arbetsuppgifter består av att ha kontakt <strong>med</strong> andra<br />
professioner <strong>och</strong> verksamheter för att förbättra omhändertagandet <strong>och</strong> hålla ihop rutinerna. Ett<br />
utbildningsprogram har tagits fram för personal inom demensvården.<br />
Läkartillgång i särskilt <strong>och</strong> ordinärt boende, Närsjukvårdsteamet: Målet <strong>med</strong> funktionen är att<br />
tillförsäkra den enskilde en god vård, omsorg <strong>och</strong> rehabilitering. Arbetet sker i ett team<br />
bestående av en geriatriker <strong>och</strong> två sjuksköterskor. Teamet har tillgång till fyra vårdplatser på<br />
sjukhuset <strong>och</strong> en plats på korttidsavdelning i varje kommun. Patienter kan remitteras till<br />
teamet från sjukhuset, vårdcentralerna <strong>och</strong> kommunernas sjuksköterskor. Aktuella patienter<br />
blir inskrivna i teamet i upp till fyra veckor. En helhetsbedömning görs av patientens kontakter<br />
inom vård <strong>och</strong> omsorg innefattande bland annat <strong>med</strong>icingenomgång, diagnosgenomgång,<br />
kompletterande utredningar, bedömning av vårdnivå samt ställningstagande kring kuration -<br />
palliation.<br />
Hemsjukvårdsläkare: Målgruppen är individer inskrivna i den kommunala hemsjukvården<br />
som inte självständigt kan söka sjukvård. Arbetet sker tillsammans <strong>med</strong> distriktssköterskorna i<br />
kommunens hemsjukvård i Lidköping <strong>och</strong> i samverkan <strong>med</strong> Närsjukvårdsteamet (se ovan).<br />
Läkaren genomför hembesök, både planerade <strong>och</strong> mer akuta, samt även akuta hembesök i<br />
särskilt boende. Vid hembesök görs förutom sedvanlig <strong>med</strong>icinsk bedömning även läke<strong>med</strong>elsgenomgång<br />
<strong>och</strong> <strong>med</strong>icinsk vårdplan. Hemsjukvårdsläkaren har vårdcentralernas ansvar<br />
för hembesök i den mest <strong>sjuka</strong> gruppen.<br />
Strokevårdkedjan: Syftet är att kommunerna, primärvården <strong>och</strong> länssjukvården ska arbeta<br />
fram <strong>goda</strong> rutiner för behandling, omvårdnad <strong>och</strong> rehabilitering för patienter <strong>med</strong> stroke i<br />
norra Skaraborg. Patienten ska uppleva en organisation där alla arbetar mot samma mål.<br />
Personalen ska få större förståelse för varandra <strong>och</strong> där<strong>med</strong> samarbeta bättre över gränserna.<br />
33
Optimal äldrevård: Arbetet ska leda till ett förbättrat omhändertagande av äldre patienter <strong>med</strong><br />
akuta intern<strong>med</strong>icinska sjukdomar/symtom så att ingen hamnar på sjukhus enbart på grund av<br />
osäkerhet eller okunnighet. Syftet är att också nå samsyn kring vad som kan erbjudas inom<br />
kommunerna, primärvården respektive sjukhuset <strong>och</strong> att enas om riktlinjer för att i förväg<br />
kunna ta ställning till kommande vårdbehov.<br />
FAS UT: På ett systematiskt sätt ska läke<strong>med</strong>elsgranskning genomföras för patienter <strong>med</strong><br />
polyfarmaci. Genom granskningen ska läke<strong>med</strong>elsbehandlingen optimeras så att patientens<br />
fysiska <strong>och</strong> psykiska välbefinnande förbättras. Granskningen görs via en utsättningsmottagning<br />
dit patienter <strong>med</strong> polyfarmaci kan remitteras från primärvården, kommunerna <strong>och</strong> sjukhuset.<br />
Rehabilitering i samordnad vårdplanering: Syftar till att stärka de para<strong>med</strong>icinska insatserna<br />
på sjukhuset inför <strong>och</strong> vid den samordnade vårdplaneringen. Målet är att förbättra vårdkedjan<br />
ur ett rehabiliteringsperspektiv.<br />
Långtidsuppföljning genom Riksstroke: Genom samarbete <strong>med</strong> Riksstroke möjliggörs att<br />
registrera data för årliga uppföljningar upp till fem år efter stroke.<br />
Geriatrisk-ortopedisk rehabilitering: Inom närsjukvården i östra Skaraborg behöver den<br />
geriatriska-ortopediska vårdkedjan utvecklas genom effektivare samarbetsrutiner <strong>och</strong><br />
kompetensspridning framförallt till kommunerna men även till primärvården. Genom mer<br />
strukturerad rehabilitering i hela vårdkedjan är syftet <strong>med</strong> projektet att förbättra patienternas<br />
funktions- <strong>och</strong> ADL-status.<br />
34
Södra Älvsborg<br />
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattar regionen <strong>och</strong> de tio kommunerna i området.<br />
Samverkan sker på delregional nivå genom en tjänstemannaledd styrgrupp <strong>och</strong> ett politiskt<br />
samråd men också i respektive kommuns närvårdsområde. Utifrån ett patient- <strong>och</strong> <strong>med</strong>borgarfokus<br />
ska närvårdssamverkan skapa förutsättningar för hälsa <strong>och</strong> välbefinnande, en obruten<br />
vårdkedja samt ett effektivt nyttjande av de gemensamma resurserna. En rad arbeten bedrivs i<br />
Södra Älvsborg riktade till de mest <strong>sjuka</strong> äldre. Nedan redovisas de mest aktuella.<br />
TryggVE (Trygghet, Vårdsamverkan, Effektivitet): Samverkansprojekt mellan kommunerna,<br />
primärvården <strong>och</strong> sjukhusen i Södra Älvsborg för att ge ett tryggt <strong>och</strong> strukturerat omhändertagande<br />
av multi<strong>sjuka</strong> äldre. Syftet är att identifiera riskområden för patienten för att kunna<br />
erbjuda riktade åtgärder. När en patient identifieras som multisjuk äldre görs därför en<br />
utredning/screening inom områdena trygghet (vad skapar trygghet för patienten?), psykisk<br />
hälsa (utredning av depression, ångest, demens, riskbruk av alkohol), läke<strong>med</strong>el (läke<strong>med</strong>elsgenomgång,<br />
läke<strong>med</strong>elshantering), nutrition (bedömning av status), rehabilitering (aktivitets<strong>och</strong><br />
funktionsförmåga) samt prevention (risk för trycksår <strong>och</strong> fallskador). Utredningen ska<br />
kunna påbörjas oavsett på vilken vårdnivå patienten befinner sig.<br />
Intagningsavdelning för äldre (ITVA 80 +), Alingsås lasarett: Äldre patienter kan komma<br />
direkt till denna avdelning utifrån kriterierna över 80 år (över 75 år om övriga kriterier uppfylls),<br />
inte vara i behov av specialistsjukvård på Alingsås lasarett <strong>och</strong> inte komma från särskilt<br />
boende. Arbetet bedrivs patientfokuserat <strong>och</strong> teambaserat. Ökad tillgänglighet eftersträvas, till<br />
exempel genom öppen retur.<br />
Apotekare på sjukhus: Vid SÄS finns en apotekare för att bistå vid läke<strong>med</strong>elsgenomgångar<br />
för äldre patienter <strong>med</strong> många läke<strong>med</strong>el.<br />
Äldresjuksköterskor: Genom statliga stimulans<strong>med</strong>el har ett antal vårdcentraler utvecklat<br />
funktionen äldresjuksköterskor. Sjuksköterskan fungerar som patientens kontaktperson <strong>och</strong><br />
vårdkoordinator. Kontakterna består av hembesök, mottagningsbesök <strong>och</strong> samverkan <strong>med</strong><br />
andra vårdgivare.<br />
Uppsökande verksamhet: Samarbete mellan ett antal kommuner <strong>och</strong> regionen för att ge stöd<br />
<strong>och</strong> information till personer som fyllt 80 år. Syftet är att öka tryggheten bland de äldre,<br />
informera om vad som kan erbjudas inom vård, omsorg <strong>och</strong> frivilligorganisationer, stödja de<br />
äldre till fortsatt aktivitet <strong>och</strong> bibehållen hälsa, öka möjligheterna att bo kvar hemma, minska<br />
behovet av akutsjukvård samt kartlägga de äldres levnadsförhållanden.<br />
Demensvård: I ett par kommuner har man arbetat tillsammans <strong>med</strong> vårdcentralerna för att<br />
förbättra samverkan runt demens<strong>sjuka</strong> genom förbättrade rutiner. Hösten 2011 sökte<br />
Sjuhärads kommunalförbund statsbidrag för att utveckla ett teambaserat arbetssätt enligt de<br />
nationella riktlinjerna för demenssjukdom.<br />
LÄR UT: Syftar till att öka kunskapen om äldre <strong>och</strong> läke<strong>med</strong>el hos personal i kommunerna<br />
<strong>och</strong> att förbättra utvärderingen av läke<strong>med</strong>elsbehandling. Sjuksköterskor får utbildning av<br />
geriatriker, apotekare, distriktsläkare <strong>och</strong> distriktssköterska <strong>med</strong> fokus på smärta, oro, sömn<br />
<strong>och</strong> demensproblem. Sjuksköterskorna blir handledare <strong>och</strong> utbildar i sin tur omvårdnadspersonal.<br />
35
Strokevård: SÄS <strong>och</strong> Alingsås lasarett arbetar <strong>med</strong> ”Hjärnvägen”, det vill säga direktinläggning<br />
på vårdavdelning för strokepatienter. Alingsås lasarett har <strong>med</strong> hjälp av stimulans<strong>med</strong>el<br />
arbetat systematiskt för att förbättra vården <strong>och</strong> rehabiliteringen vid strokesjukdom.<br />
Gemensamma riktlinjer har tagits fram <strong>och</strong> rutiner har ändrats. I SÄS-området arbetar sjukhuset,<br />
primärvården, Samrehab <strong>och</strong> kommunerna <strong>med</strong> att utveckla formera <strong>och</strong> säkerställa<br />
rehabiliteringen i samband <strong>med</strong> vårdplanering. En mötesplats för strokedrabbade <strong>och</strong> deras<br />
anhöriga har etablerats.<br />
36
Gemensamt för hela regionen<br />
VG Primärvård<br />
Vårdåtagandet enligt Krav- <strong>och</strong> kvalitetsboken innebär att verksamheten ska organiseras så att<br />
behov av hälso- <strong>och</strong> sjukvård hos äldre, patienter <strong>med</strong> sammansatta vårdbehov, kroniskt <strong>sjuka</strong><br />
samt personer <strong>med</strong> funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Vårdenheten ska särskilt<br />
beakta att god tillgänglighet <strong>och</strong> kontinuitet tillförsäkras dessa grupper.<br />
Besök i patientens hem ska utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation<br />
inte <strong>med</strong>ger besök på vårdenheten eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. <strong>Det</strong>ta<br />
gäller framförallt prioriterade patientgrupper, till exempel äldre.<br />
Läke<strong>med</strong>elsavstämning ska genomföras enligt av VGR fastställd modell minst en gång per år<br />
för patienter som är 75 år eller äldre för att säkerställa god kvalitet i äldres läke<strong>med</strong>elsterapi.<br />
Vårdcentralerna ska i samband <strong>med</strong> utskrivning från sjukhus <strong>med</strong>verka i samordnad vårdplanering<br />
(se nedan).<br />
Bland indikatorerna som följs upp inom VG Primärvård finns ett antal kopplade till äldre:<br />
Psykofarmaka, sömn<strong>med</strong>el respektive antikolinerga läke<strong>med</strong>el till äldre, tio eller fler läke<strong>med</strong>el<br />
bland äldre, läke<strong>med</strong>elsavstämning för patienter 75 år <strong>och</strong> äldre samt influensavaccinering<br />
av patienter 65 år <strong>och</strong> äldre.<br />
Samordnad vårdplanering, SVPL KLARA<br />
Ska underlätta övergången för personer som behöver fortsatt kontakt <strong>med</strong> kommun,<br />
primärvård, sjukhus efter utskrivning från slutenvård.<br />
Centrum för äldretandvård<br />
Folktandvården ska utveckla sitt omhändertagande <strong>med</strong> inriktning på den ökande andelen<br />
sköra äldre. Centrum för äldretandvård ska därför ta fram nya vårdprogram för att förhindra<br />
försämrad tandhälsa hos äldre, identifiera orsaken till att sköra äldre förlorar sin tandvårdskontakt<br />
<strong>och</strong> utveckla metoder för att förhindra att så sker, vidareutveckla de lokala nätverken i<br />
regionen.<br />
Uppsökande tandvård<br />
Centrum för äldretandvård ska i samverkan <strong>med</strong> regionens leverantörer av munhälsobedömningar<br />
aktivt <strong>med</strong>verka till att täckningsgraden för den uppsökande verksamheten förbättras.<br />
37
Bilaga 3<br />
2012-04-03<br />
Del av ärende 10<br />
Struktur för Ledning i samverkan mellan kommunerna i Västra<br />
Götaland <strong>och</strong> Västra Götalandsregionen<br />
Bakgrund<br />
Under 2009 tecknade regeringen <strong>och</strong> <strong>Sveriges</strong> kommuner <strong>och</strong> landsting (SKL) en<br />
överenskommelse om att gemensamt skapa en plattform för en evidensbaserad praktik i<br />
socialtjänsten <strong>och</strong> angränsande delar av hälso- <strong>och</strong> sjukvården (S2009/4028/ST). Regeringens<br />
ambition handlar i grunden om att brukare/klienter/patienter ska erbjudas bästa tillgängliga<br />
insatser av professionen, inom socialtjänstens samtliga insatsområden, även där regionens<br />
verksamheter är berörda. Nationellt vill man se till nyttan <strong>och</strong> resultaten kring<br />
statsbidragssatsningarna. Nytt är också att staten, via socialdepartementet, tecknar årliga<br />
överenskommelser <strong>med</strong> SKL kring utvecklingsinsatserna samt att man vänder sig till landets<br />
län <strong>och</strong> regioner, där det förutsätts länsvis samverkan mellan kommunerna <strong>och</strong> regionen.<br />
I början av 2010 tecknades en treårig överenskommelse <strong>med</strong> fokus på äldreområdet där det<br />
långsiktiga syftet var att understödja ett systematiskt förbättringsarbete för de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre. Varje län/region fick uppdraget att ta fram gemensamma avsiktsförklaringar som i<br />
huvudsak inriktades mot äldreområdet, så även i Västra Götaland. För Västra Götalands del<br />
innebär detta att det sedan 2010 finns länsgemensamma <strong>med</strong>el för utvecklingen av en regional<br />
stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten <strong>och</strong> angränsande delar av hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvården, missbruksområdet, äldreområdet samt sedan 2011 för utvecklingen inom den<br />
sociala barn- <strong>och</strong> ungdomsvården (S2011/986/FST). Fördelningen av länets <strong>med</strong>el är<br />
beslutade i det politiska samrådsorganet mellan VästKom <strong>och</strong> Västra Götalandsregionen<br />
(VGR) 2010-05-27 <strong>och</strong> är uppdelade <strong>med</strong> utgångspunkt i de fyra<br />
kommunalförbundsområdena samt en länsgemensam del. Huvuddelen av länets<br />
utvecklings<strong>med</strong>el omfattar äldreområdet <strong>med</strong> fokus på de mest <strong>sjuka</strong> äldre.<br />
I regeringens budgetproposition för 2011 aviserades fortsatta satsningar på de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre bl.a. <strong>med</strong> syftet att utveckla en mer effektiv <strong>och</strong> bättre organiserad sammanhållen vård<br />
<strong>och</strong> omsorg. Under åren 2012-2014 satsar regeringen 3,75 miljarder kronor för att förbättra<br />
vården för de mest <strong>sjuka</strong>. Stimulans<strong>med</strong>el kommer att betalas ut till kommuner <strong>och</strong> landsting i<br />
förhållande till ett antal prestations-/resultatbaserade mål/indikatorer. Mot bakgrund av detta<br />
39
eslutade regeringen den december 2011 om en ny överenskommelse <strong>med</strong> SKL om en<br />
sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg av de mest <strong>sjuka</strong> äldre (S2011/11027/FST).<br />
I denna överenskommelse trycker staten <strong>och</strong> SKL mycket hårt på behovet av att kommuner<br />
<strong>och</strong> landsting/region tillsammans ska utveckla vården <strong>och</strong> omsorgen av de mest <strong>sjuka</strong> äldre<br />
<strong>och</strong> att det ska finnas en struktur för ledning <strong>och</strong> styrning i samverkan runt det gemensamma<br />
utvecklingsarbetet.<br />
Uppbyggnaden av en gemensam struktur för ledning <strong>och</strong> styrning i samverkan kan även ses<br />
mot ba kgrund av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för<br />
systematiskt kvalitetsarbete i hälso- <strong>och</strong> sjukvård, tandvård, socialtjänst <strong>och</strong> verksamhet enligt<br />
LSS.<br />
Denna skrivelse har som syfte att klargöra behoven av en gemensam struktur för ledning i<br />
samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland (VGK) <strong>och</strong> VGR samt lämna förslag<br />
på hur en ledningsstruktur kan utformas.<br />
Samverkan mellankommunalt<br />
Västra Götaland består av 49 kommuner som samverkar i de fyra delregionala<br />
kommunalförbund (GR, Fyrbodal, Skaraborg samt Sjuhärad) som i sin tur äger Västsvenska<br />
kommunalförbundens samorganisation (VästKom) för kommungemensamma frågor avseende<br />
hela länet. Subsidiaritetsprincipen (lägsta effektiva nivå) är viktig för kommunalförbunden<br />
<strong>och</strong> VästKom när det gäller de gemensamma frågorna för de 49 kommunerna.<br />
Kommunalförbunden har tagit på sig ledartröjan för kommunerna kring uppbyggnaden av<br />
regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten <strong>och</strong> har knutit resurser<br />
till uppdraget. Regeringens överenskommelse <strong>med</strong> SKL kring regionala stödstrukturer för<br />
kunskapsutveckling i socialtjänsten innehåller i huvudsak förslag på utvecklingsinsatser inom<br />
kommunernas ansvarsområden. Dock är ambitionen i Västra Götaland att kommunerna <strong>och</strong><br />
regionen gemensamt utvecklar samverkan inom vissa områden som bl.a. äldreområdet,<br />
missbruk- <strong>och</strong> beroende samt delar av den sociala barn- <strong>och</strong> ungdomsvården.<br />
Kommunalförbundsdirektörerna tillsammans <strong>med</strong> VästKoms kansli samordnar <strong>och</strong> sorterar de<br />
länsgemensamma frågorna kring välfärdsområdet i den s.k. Västgruppen. Uppdraget <strong>och</strong><br />
arbetsordningen för Västgruppen i de länsgemensamma frågorna kring väldfärdens område är<br />
under konstituerande <strong>och</strong> hänger intimt samman <strong>med</strong> VästKoms framtida uppdrag samt de 49<br />
kommunernas uttryckliga behov av stöd <strong>och</strong> samordning.<br />
Kommunalförbunden har väl upparbetade interna strukturer <strong>och</strong> nätverk <strong>med</strong> företrädare för<br />
de 49 kommunerna. I <strong>och</strong> <strong>med</strong> kommunalförbundens politiska ledning <strong>och</strong> underliggande<br />
styr- <strong>och</strong> beredningsgrupper, finns en stark <strong>och</strong> kompetent politik bakom uppdragen.<br />
VästKoms styrelse består i sin tur av presidierna från de fyra kommunalförbunden.<br />
Samverkan mellan VGR <strong>och</strong> de 49 kommunerna<br />
VGR har 12 hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämnder som beställer <strong>och</strong> ersätter merparten av hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvården inom sitt område. Regionstyrelsens hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsutskott hanterar<br />
40
strategiska <strong>och</strong> regionövergripande frågor avseende länets hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Samverkan<br />
mellan VGR <strong>och</strong> kommunerna sker inom er rad olika arenor beroende på fokusområde. En<br />
viktig arena är samverkan i de fem närsjukvårdsgrupperingarna – LGS, SIMBA,<br />
Vårdsamverkan Fyrbodal, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg samt Vårdsamverkan<br />
Skaraborg. Samverkan sker både tjänstemän emellan samt mellan politiken inom respektive<br />
delregion. En rad av de utvecklingsperspektiv som överenskommelserna omfattar hanteras<br />
gemensamt via de fem vårdsamverkansgrupperingarna (äldre, missbruk <strong>och</strong> i viss mån den<br />
sociala barn- <strong>och</strong> ungdomsvården i <strong>och</strong> <strong>med</strong> Västbus). Någon motsvarande struktur för<br />
samverkan finns inte på den länsövergripande nivån.<br />
VGR:s hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsansvar för <strong>med</strong>borgarna innebär att en dialog behöver föras <strong>med</strong><br />
kommunerna i länet kring frågor där regionens insatser behöver samordnas <strong>med</strong> kommunerna<br />
för att kunna erbjuda en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg, där patienter/brukare inte känner av<br />
organisatoriska gränser. En handlingskraftig <strong>och</strong> beredande arena för politiken – <strong>med</strong> bredd<br />
<strong>och</strong> i samverkan – uttrycks allt oftare. Inte minst <strong>med</strong> bakgrund ur VGR:s angelägenheter runt<br />
Framtidens hälso- <strong>och</strong> sjukvård i VG <strong>och</strong> tillhörande uppdrag, däribland projektet kring Mest<br />
<strong>sjuka</strong> äldre.<br />
<strong>Det</strong> politiska samrådet mellan VästKoms arbetsutskott <strong>och</strong> regionstyrelsen <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvårdsutskottet (SRO) utgör den gemensamma politiska arenan i länet. SRO har inget eget<br />
beslutsmandat utan rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i gemensamma frågor. <strong>Det</strong><br />
tjänstemannaberedande stödet till SRO utgörs av VästKoms kansli samt Regionkansliet.<br />
Behovet av en struktur för ledning i samverkan mellan VGK <strong>och</strong> VGR<br />
<strong>Det</strong> politiska samrådsorganet mellan VästKom <strong>och</strong> VGR (SRO) beslutade 2011-11-03 om<br />
avrop av <strong>med</strong>el från SKL för utvecklingen av stödet till en långsiktig samverkansstruktur i<br />
länet. För Västra Götalands del innebär det att 3 203 000 kronor står tillbuds <strong>och</strong> kan<br />
användas till att arrangera möten eller mötesplatser, engagera processledare, kartlägga <strong>och</strong><br />
analysera gemensamma problemområdet samt diskutera vilka områden som bör prioriteras.<br />
Utgångspunkten för samverkan står att finna i den samverkan som idag existerar mellan<br />
huvudmännen i Västra Götaland <strong>och</strong> som utgår från Vårdsamverkan Fyrbodal,<br />
Vårdsamverkan Skaraborg, Närvårdsamverkan Södra Älvsborg, SIMBA <strong>och</strong> LGS. En<br />
länsövergripande samverkansstruktur mellan VGK <strong>och</strong> VGR fordras dock för att hålla<br />
samman länets utvecklingsarbete samt möta upp staten <strong>och</strong> SKL:s avsikter.<br />
I regeringens satsning <strong>och</strong> överenskommelse <strong>med</strong> SKL kring stödstrukturer för en<br />
evidensbaserad praktik i socialtjänsten <strong>och</strong> berörda delar av hälso- <strong>och</strong> sjukvårdens<br />
verksamheter, anges vikten av samverkan <strong>och</strong> gemensamt kunskapsutvecklingsarbete mellan<br />
kommunerna i länet internt samt mellan kommunerna <strong>och</strong> landstinget/regionen. Behovet av<br />
en struktur för ledning i samverkan innehåller därför flera perspektiv såsom eHälsa,<br />
äldreområdet, missbruks- <strong>och</strong> beroendeområdet samt den sociala barn- <strong>och</strong> ungdomsvården.<br />
Målet är att <strong>med</strong>borgare <strong>och</strong> brukare/patienter/klienter ges bästa tillgängliga insatser,<br />
information <strong>och</strong> stöd i ett sammanhållet välfärdssystem.<br />
I tidigare nämnda överenskommelse om en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg av de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre (S2011/11027/FST) anges, som ett av grundkraven för att erhålla prestationsbaserade<br />
ersättningar till länet, att det ska finnas en struktur för ledning <strong>och</strong> styrning i samverkan<br />
mellan kommunerna <strong>och</strong> regionen. Överenskommelsen omfattar en rad målområden <strong>och</strong><br />
41
prestationsersättningar motsvarande omkring 500 miljoner för Västra Götaland vid<br />
fullständigt utfall under perioden 2012-2014.<br />
Mot bakgrund av detta är incitamentet att <strong>med</strong> eftertryck verka för en väl fungerande ledning i<br />
samverkan, både på länsövergripande nivå likväl som delregionalt, avgörande.<br />
Förslag på ledningsstruktur för samverkan mellan VGR <strong>och</strong> de 49 kommunerna<br />
Utgångspunkten för en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan i länet är att bygga<br />
på samt utveckla befintliga samverkansstrukturer <strong>och</strong> formulera tydliga uppdrag/roller. Med<br />
hänsyn till de krav på ledning i samverkan som staten <strong>och</strong> SKL anger kring strukturer för<br />
evidensbaserad praktik, utvecklingen av en sammanhållen vård <strong>och</strong> omsorg av de mest <strong>sjuka</strong><br />
äldre samt utvecklingen inom andra områden där <strong>med</strong>borgaren möte både kommunernas <strong>och</strong><br />
regionens företrädare, behöver en kraftfull ansats göras för att nå framgång i Västra Götaland.<br />
Nedanstående skiss beskriver hur en struktur för ledning i samverkan skulle kunna utformas.<br />
Aktörerna är:<br />
- De 49 kommunerna i Västra Götaland (VGK)<br />
- VGR; ägare, beställare <strong>och</strong> utförare<br />
- De fyra kommunalförbunden <strong>och</strong> dess gemensamma forum VästKom<br />
- De fem vårdsamverkansarenorna<br />
- <strong>Det</strong> politiska samrådet mellan VästKom <strong>och</strong> VGR<br />
I<br />
II<br />
III<br />
IV<br />
V<br />
VII<br />
VI<br />
VIII<br />
42
I. Politiska samrådet mellan VästKom <strong>och</strong> VGR (SRO). Finns idag <strong>och</strong> består av presidierna<br />
från VästKoms styrelse <strong>och</strong> Regionsstyrelsen <strong>och</strong> Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsutskottet. Fattar inga<br />
tvingande beslut utan rekommenderar huvudmännen, som i sin tur fattar egna beslut.<br />
II. Delvis ny sammansättning enligt förslaget. Bör bestå av ledande samordnande<br />
tjänstemännen inom respektive huvudmannagruppering. Här ingår, för de 49 kommunerna, de<br />
fyra kommunalförbundsdirektörerna tillsammans <strong>med</strong> VästKoms direktör. För regionens del<br />
ingår Regiondirektören, Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsdirektören samt Beställardirektören. Gruppen<br />
utgör ”Ledning i samverkan VGK/VGR” inom välfärdens områden. Uppdragsbeskrivning<br />
<strong>och</strong> roller behöver formuleras utifrån subsidiaritetsprincipen.<br />
III. <strong>Det</strong> beredande stödet för det länsgemensamma uppdragen hålls samman <strong>och</strong> koordineras<br />
för huvudmännen via VästKoms kansli <strong>och</strong> Regionkansliet. VästKom <strong>och</strong> Regionkansliet ger<br />
stöd, samordnar <strong>och</strong> koordinerar på länsnivå, dvs. I, II <strong>och</strong> IV, till stöd för de gemensamma<br />
arbetet i länet.<br />
IV. Delvis ny sammansättning enligt förslaget. Huvudmannagemensamma <strong>och</strong><br />
länsövergripande samverkansgrupper <strong>med</strong> särskilt ansvarsområde, vilka konstitueras <strong>och</strong><br />
bemannas utifrån behov. Idag finns länsgemensamma grupperingar inom supportområdena<br />
läke<strong>med</strong>el, hjälp<strong>med</strong>el <strong>och</strong> IT-samverkan (SITIV). Förslaget anger fyra områden utifrån<br />
befolkningsgrupper, men kan givetvis kompletteras vid behov. Grupperna bemannas <strong>med</strong><br />
tjänstemän från huvudmännen <strong>med</strong> särskild expertis eller ansvar beroende på fokusområde.<br />
Rekrytering till grupperna sker <strong>med</strong> stöd av kommunalförbunden/VästKom, regionen<br />
<strong>och</strong>/eller de fem vårdsamverkansgrupperingarna (VIII). Uppdragshandlingar ska finnas för<br />
respektive gruppering där syftet tydligt framgår.<br />
V. De fyra kommunalförbunden utgör en viktig arena för sina <strong>med</strong>lemskommuner när det<br />
kommer till samverkan <strong>och</strong> att gemensamt driva utveckling framåt. Kommunalförbunden har,<br />
<strong>med</strong> sin politiska ledning, sina socialstrateger samt FoU-verksamheter, verktyg för att resolut<br />
driva kommunernas gemensamma frågor. Kommunalförbundet GR har i nuläget inte<br />
<strong>med</strong>lemskommunernas uppdrag att företräda de gemensamma frågorna kring hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvårdens område. Övriga kommunalförbund är representerade i den gemensamma<br />
vårdsamverkan mellan huvudmännen delregionalt (VIII). Den politiska ledningen i<br />
kommunalförbunden utgör även ledningen för VästKom.<br />
VI. De 49 kommunerna i Västra Götaland. Kommunerna deltar politiskt i<br />
kommunalförbundens ledning <strong>och</strong> i beredningar/styrelser samt i den politiska samverkan<br />
inom vårdsamverkan mellan huvudmännen delregionalt. Kommunerna deltar <strong>med</strong> tjänstemän<br />
i en mängd nätverk <strong>och</strong> arbetsgrupper inom ramen för respektive kommunalförbund. Samtliga<br />
kommuner finns representerade i någon av de fem vårdsamverkansgrupperingarna (VIII).<br />
VII. Västra Götalandsregionen är huvudman för hälso- <strong>och</strong> sjukvården i regionen <strong>och</strong><br />
regionstyrelsens hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsutskott svarar för de övergripande hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvårdspolitiska frågorna. Såväl på den politiska sidan som tjänstemannasidan sker<br />
vårdsamverkan i första hand inom ramen för kommunalförbunden <strong>och</strong> de fem<br />
vårdsamverkansgrupperingarna. Ansvariga för beställning av vården är de 12 hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvårdsnämnderna. Primärvårdsuppdraget utförs av cirka 200 vårdcentraler (offentliga <strong>och</strong><br />
privata) <strong>med</strong>an merparten av specialistsjukvården sker vid regionens 18 sjukhus. Härutöver<br />
finns bl. a områden som habilitering <strong>och</strong> tandvård..<br />
43
VIII. De fem vårdsamverkansgrupperingarna där samverkan sker delregionalt mellan<br />
huvudmännen i frågor kring äldre, psykiatri <strong>och</strong> missbruk. Utmärkta arenor för samverkan<br />
<strong>och</strong> dialog kring utvecklingen av en hållbar <strong>och</strong> god vård <strong>och</strong> omsorg, byggd på de lokala<br />
förutsättningarna. Samtliga huvudmän, beställare <strong>och</strong> utförare, deltar <strong>och</strong> de väl inarbetade<br />
samverkansformerna utgör en god grund för ledning i samverkan delregionalt. Rekrytering till<br />
samverkansgrupperna (IV) kan <strong>med</strong> fördel ske ur vårdsamverkansgrupperingarna.<br />
Förankring av förslaget<br />
Organisationskonstruktionen är sammansatt <strong>och</strong> kräver ytterligare analys inom respektive<br />
huvudmannaorganisation, för att praktiskt <strong>och</strong> reellt kunna tillämpas. Vi vill dock understyrka<br />
vikten av att i Västra Götaland nå framgång kring tillskapandet av en hållbar struktur för<br />
ledning i samverkan utifrån regeringens <strong>och</strong> SKL:s intentioner. Inte minst mot bakgrund av<br />
att våra <strong>med</strong>borgare ska ges bästa tänkbara service <strong>och</strong> insatser <strong>och</strong> att det ska ske<br />
kostnadseffektivt för samtliga parter.<br />
Inom VGR sker förankringen av detta förslag inom Regionkansliet. VästKom ansvarar för att<br />
förslaget förankras inom de fyra kommunalförbunden <strong>och</strong> dess <strong>med</strong>lemskommuner.<br />
Ställningstaganden<br />
<strong>Det</strong> politiska samrådet mellan VästKom <strong>och</strong> VGR föreslås fatta beslut om att:<br />
- förestående förslag kan antas såsom en konkret viljeyttring från det politiska<br />
samrådsorganet mellan VästKom <strong>och</strong> VGR<br />
- förslaget förankras i den 49 kommunerna via de fyra kommunalförbunden samt inom<br />
VGR för ikraftträdande från 1 juli 2012.<br />
För VästKom<br />
För Västra Götalandsregionen<br />
Dan Gustafsson<br />
Direktör<br />
Ann Söderström<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsdirektör<br />
44
Bilaga 4<br />
Deltagare i arbetet <strong>med</strong> handlingsplanen<br />
Styrgrupp<br />
Ann-Christine Baar, projektledare<br />
Jan Carlström<br />
Mats Elm<br />
Ralph Harlid/Susanne Tedsjö<br />
Hans Holmberg<br />
Mats Johansson, ordförande<br />
Sten Landahl<br />
Pär Levander<br />
Rose-Marie Nyborg<br />
Katarina Orrbeck, projektsekreterare<br />
Ida-Lena Svensson<br />
Arbetsutskott<br />
Ann-Christine Baar<br />
Mats Elm<br />
Katarina Orrbeck<br />
Eva Osvald-Gustafsson<br />
Jesper Poucette<br />
Birgitta Swenson<br />
Per Örninge<br />
Arbetsgrupper<br />
Johan Aremyr, NU-sjukvården<br />
Lena Arvidsson, primärvården<br />
Berit Axelsson, primärvården<br />
Charlotte Bliesener, Sjuhärads kommunalförbund<br />
Monika Bondesson, Kungälvs kommun<br />
Marie Elm, Borås stad<br />
Christina Eskilsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
Lars Gahnberg, tandvården<br />
Eva-Marie Gustafsson, Skaraborgs sjukhus<br />
Christina Hellqvist, primärvården<br />
Gunnar Henning, hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsavdelningen<br />
Monica Holmgren, Mölndals stad<br />
Anna Holst, primärvården<br />
Camilla Högström, NU-sjukvården<br />
Helena Johansson, hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsavdelningen<br />
Irene Johansson, primärvården<br />
Shahin Khoshnood, Göteborgs stad<br />
Lena Kronvall, hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsavdelningen<br />
Christina Malmer, primärvården<br />
Lena Mossberg, vårdsamverkan Fyrbodal<br />
Sonja Nilsson, Södra Älvsborgs sjukhus<br />
Maria Norberg-Sjösvärd, Kungälvs sjukhus<br />
Sara Nordenhielm, GR<br />
45
Ann-Britt Petersson, Uddevalla kommun<br />
Eva Sixt, Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
Linda Sköld, Tidaholms kommun<br />
Carina Stawåsen, Svenljunga kommun<br />
Bo Swärd, primärvården<br />
Maria Taranger, Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
Christina Wikman-Lundbom, Kungälvs sjukhus<br />
46
Bilaga 5<br />
Ledningskraft - Team Västra Götaland<br />
Övergripande<br />
Ann-Christine Baar<br />
Hans Holmberg<br />
Pär Levander<br />
SIMBA<br />
Berit Axelsson<br />
Helena Karlsson<br />
Marianne Thorden<br />
Lisbeth Tilly<br />
Södra Älvsborg<br />
Charlotte Bliesener<br />
Mats Elm<br />
Sonja Nilsson<br />
Carina Stavåsen<br />
Skaraborg<br />
Hans Halén<br />
Per-Ola Hedberg<br />
Rita Ponerup<br />
Helene Sandqvist-Benjaminsson<br />
LGS, Storgöteborg<br />
Babs Edberg<br />
Åsa Lind<br />
Arto Niskala<br />
Eva Osvald-Gustafsson<br />
Eva Sixt<br />
Fyrbodal<br />
Boel Andersson<br />
Maria Bruhn<br />
Ulrika Holmqvist<br />
Lena Mossberg<br />
Mona Lundahl-Davies<br />
Anti Stridsman<br />
47