2.2 Trombosprofylax vid allmänkirurgi, gynekologi, urologi ... - SBU

58,70,71]. Dessa patienter är inte separat redovisade. I en studie på
lungcancerkirurgi jämfördes olika dosnivåer av LMWH, men man fann
ingen effektskillnad trots att profylax påbörjades först postoperativt vid
den lägre dosen [6].
Hjärtkirurgi
Inom hjärtkirurgin försvåras bedömningen av att så gott som alla
patienter behandlas med ASA samt att operationerna sker under full
heparinisering. En liten studie med jämförelse mellan LMWH och UFH
med postoperativ start visade inga fall av VTE [8]. En studie jämförde
IPC + GCS med GCS enbart och påvisade ingen skillnad beträffande
incidensen VTE [40]. En mycket stor studie jämförde IPC + UFH med
enbart UFH och visade att kombinationen av mekanisk metod och
UFH gav 2,5 procentenheter lägre frekvens (1,5 vs 4 procent) av symtomatiska
LE [72]. Den bristande acceptansen av IPC som påvisades i en
studie [40] har tidigare poängterats [24].
Kärlkirurgi (Tabell 9)
Vid operation av artärer i bäckenet och buken kan venerna påverkas
vilket medför trombosrisk. Nedsatt perifer cirkulation i benen disponerar
i sig för trombosutveckling. I de allmänkirurgiska studierna ingår inte
kärlkirurgiska patienter. Liksom vid hjärtkirurgi försvåras bedömningen
av att många patienter behandlas med ASA samt att operationerna oftast
sker under någon form av heparinisering.
Endast två studier av profylax mot VTE vid kärlkirurgi påträffades, i
båda hepariniserades patienterna peroperativt med 70 respektive 50 E
heparin/kg. En mindre studie på aortakirurgi jämförde UFH + GCS
med obehandlade kontroller utan att finna signifikanta skillnader i effekt
eller risker [51]. En relativt stor studie med både aortakirurgi och perifer
kärlkirurgi jämförde LMWH med preoperativ start med UFH utan att
påvisa signifikanta skillnader i effekt eller risker [31]. I båda studierna
användes enbart ultraljud som screening för VTE.
298
BLODPROPP – FÖREBYGGANDE, DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV
VENÖS TROMBOEMBOLISM, VOLYM I