2.2 Trombosprofylax vid allmänkirurgi, gynekologi, urologi ... - SBU

• Lågmolekylärt heparin insatt postoperativt ger färre blödningskomplikationer
men är i övrigt likvärdigt med preoperativt insatt
lågmolekylärt heparin som profylax (3).
• Förlängd profylax med lågmolekylärt heparin vid malign sjukdom
minskar risken för symtomatisk VTE (3).
• Lågmolekylärt heparin minskar risken för LE mer än vad det ökar
risken för allvarlig blödning i samband med neurokirurgi (3).
• Profylax med dextran är likvärdigt heparin vad gäller profylax mot LE
men underlägset heparin vad gäller profylax mot DVT (1).
• Underlag saknas för att värdera om de mekaniska profylaxmetoderna
IPC och GCS förebygger symtomatisk LE (4).
• De mekaniska profylaxmetoderna intermittent pneumatisk kompression
och graderade kompressionsstrumpor förebygger asymtomatisk
DVT (2).
• Resultaten är motstridiga för att värdera om ASA förebygger
asymtomatisk DVT (3).
Inledning
Trombosprofylax vid större allmänkirurgiska operationer tillhör
rutinerna vid svenska sjukhus. De flesta av dagens rekommendationer
vad gäller trombosprofylax bygger på studier från 1970- och 80-talen.
Under det senaste decenniet har dock mycket inom den kirurgiska
vården förändrats vilket kan tänkas minska risken för venös tromboembolism
(VTE) – kortare vårdtider, minimalinvasiva operationer,
förbättrad anestesimetodik med ökad användning av regional anestesi,
antibiotikaprofylax m m.
290
BLODPROPP – FÖREBYGGANDE, DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV
VENÖS TROMBOEMBOLISM, VOLYM I