Närståendes erfarenheter av att vårda patient med cancersjukdom i ...

någon smärta. Andershed (2006) påtalar även att närstående ibland har svårt attrapportera den sjukes smärta och hur den hanterades. Det framkom även att deundanhöll information till de professionella av rädsla för biverkningar som de ansågkunde förkorta den sjukes liv och rädslan av ett beroende av läkemedel. Samtidigtupplevdes dålig smärtkontroll som mycket stressande hos de närstående. Andershed ochWerkander- Harstäde (2007) beskriver att hjälp och stöd för att göra den återståendetiden så trevlig som möjligt som kan underlätta de närståendes känsla av att ha fullgjortsina skyldigheter och därmed minska känslor av skuld och skam. De närstående bör fåstöd för att öka deras välbefinnande under den återstående tiden i livets slutskede ochden sörjande perioden.Milberg och Strang (2007) påvisar att närståendes erfarenheter av personal inom denpalliativa hemsjukvården att personalens kompetens, stöd, olika tjänster, kontinuitet ochtillgänglighet var positivt och ökade närståendes emotionella och existentiellavälbefinnande. En viktig aspekt är att den närstående får vara i centrum, samspela medpersonalen samt dela omsorgen av den närstående. King och Quill (2006) påtalar i sinstudie att närståendes oro bör förstås och åtgärdas. En strategi för den palliativa vårdenär att arbeta med närståendes oro, engagera dem och patienten i en gemensam process iomvårdnaden och beslut. Många uttryckte ilska, främst mot läkare och föredrog att talamed sjuksköterskor. Då personal berättar om den sjukes tillstånd och ger den närståendemer kunskap ges de möjlighet att förstå situationen och minskar deras oro. Enligt Wongoch Wai-Chi Chan (2007) skulle en bättre förståelse för behoven hos närstående kunnabidra till att förbättra vården.PROBLEMFORMULERINGDen svenska hälso- och sjukvården har under det senaste årtiondet genomgåttomfattande förändringar med bland annat mindre antal vårdplatser inom den slutnavården och minskade ekonomiska resurser. Detta innebär att det kommunalavårdansvaret har ökat. Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vårdbedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionellavårdgivarna.Tidigare forskning har visat att trots dessa förändringar så har ett flertal av familjernasjälva valt att vårda i hemmet för att uppfylla den sjukes önskningar samt för helafamiljens tillfredsställelse. Idag tar närstående ett allt större ansvar för vården av sinmaka/maka. Tidigare forskning har visat att de närståendes upplevelser av att vårda harpåverkan på deras hälsa och att de behöver stöd från professionella vårdgivare. Därförär vi intresserade av att ta reda på hur de närstående upplever vården av sin make/maka isamverkan med stöd från palliativa resursteamet och distriktssköterskan verksam inomhemsjukvården. Vi ville med vår studie se på fenomenet lokalt där vi äryrkesverksamma och författarna är mycket intresserade av närståendes vårdande roll.5