Att skriva skriftliga omdömen

Att skriva skriftliga omdömen1

BedömningVi kommer att bedöma:• din förmåga att kunna analysera och samtalaom vad bilder betyder i olika sammanhang,• din förmåga att göra en bild som innehållerett budskap,• din förmåga att använda en eller fler teknikernär du skapar en bild, och• hur du använder olika uttrycksmedel som linjer,former, ljus och skugga, färg och ytstrukturför att få fram en effekt i bilden.UndervisningEleverna behöver känna till olika sorters bilder t.ex.konstbilder, reklambilder och symbolbilder och seskillnad mellan dem.Eleverna behöver träna på att analysera och berättaom olika bilder.Eleverna behöver träna på olika tekniker, förstå olikafärger och vilka känslor de symboliserar.Exempel på skriftliga omdömenmed kommentarerNedanstående exempel bygger till största delen påautentiska omdömen. Exemplen kommer från grundskolanmen kan även ge inspiration till sameskolan,specialskolan och särskolan. Syftet är att visa olika typerav skriftliga omdömen samt kommentera vad somär bra men även vad som kan förändras eller förbättras.Bedömningarna utgår från att det finns lokala pedagogiskaplaneringar som grund för bedömningarnai varje ämne. Dessa är inte redovisade här. I vissa avomdömena finns målen med i själva omdömet, i andrafinns målen för elevernas lärande enbart med i självaplaneringen.Några av omdömena innehåller både en beskrivningav elevens kunskapsutveckling i relation till målen samtvad som behöver utvecklas. För att läraren ska kunnaskriva den framåtsyftande delen i den individuellautvecklingsplanen bör ett skriftligt omdöme även innehållavad som bör utvecklas framöver.I Skolverkets Allmänna råd och kommentaret Den individuellautvecklingsplanen med skriftliga omdömen står det påsidan 7 att de skriftliga omdömena bör utformas så att:eleven och vårdnadshavaren får en tydliginformation om elevens kunskaper i relationtill de nationella målen och lyfta framelevens utvecklingsmöjligheter i syfte attstimulera fortsatt lärande.I kommentardelen på sidan 8 lyfts att:Bedömningarna ska ha en formativ funktion,vilket innebär att de ska stödja elevensfortsatta lärande och lyfta fram elevensutvecklingsmöjligheter. En sådan bedömningbeskriver såväl vad eleven kan somvad eleven behöver utveckla vidare och hurdetta kan stimuleras. Denna bedömningsker under lärandets gång och påverkarplaneringen av det fortsatta lärandet.Bedömningarna är underlag för den framåtsyftandeplaneringen av undervisningenutifrån läroplanens och kursplanernas målatt sträva mot.Både för eleven och vårdnadshavarna är det viktigt attdet finns med en del som beskriver vad eleven behöverutveckla framöver. Det är till stor del en förutsättningför att de ska kunna vara delaktiga i skapandet av denframåtsyftande delen. För den lärare som ansvararför utvecklingssamtalet är det nödvändigt att ha medunderlag, för att tillsammans med vårdnadshavare ochelev kunna diskutera sig fram till den framåtsyftandedelen i utvecklingsplanen. Detta gäller framförallt deämnen där läraren själv inte undervisar.Den individuella utvecklingsplanens framåtsyftandedel ska beskriva vad skolan ska göra i undervisningensamt vad eleven och vårdnadshavarna kan göra för atteleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt inomramen för de nationella målen.Skriftligt omdöme för Ahmed Ali årskurs 2Omdöme i svenskaAhmed klarar nu alla bokstäver och kan skilja mellansmå och stora bokstäver. Han klarar att stava enklaord som han känner igen. Han kan skriva korta enklameningar korrekt och sätta ut punkt och stor bokstav.Ahmed vet även att det ska vara mellanrum mellanorden.Han har skrivit flera korta berättelser där han tydligtvisar att han kan skriva en början och ett slut däremotsaknas det ibland en röd tråd. När det gäller läsninganvänder vi läsutvecklingsschema (se bifogat schemamed markering var Ahmed ligger). Ahmed kan berättapå ett strukturerat sätt om upplevelser som han varitmed om och även argumentera för sådant han anser ärviktigt även om kamraterna tycker annorlunda.Ahmed har vissa svårigheter när det gäller att skrivaläsligt, svårt att hålla sig på raden, men är däremotduktig att skriva på datorn.Ahmed behöver öva på attskilja på sch- och tj-ljud muntligt. Kälke blir t.ex. lättschälke.KommentarMålen för undervisningen finns separat på den planeringsom skolan bifogar inför utvecklingssamtalettillsammans med elevarbeten. Omdömet fokuserar iförsta hand grundläggande färdigheter vilket är naturligti de första årskurserna. Det finns även exempelpå kunskapskvaliteter som ska utvecklas enligt denationella målen, t.ex. att kunna argumentera för sina6

öd tråd skapas. Hans inleder sina presentationer såatt mottagarna förstår vad innehållet kommer att bli.Avslutningarna knyter ihop texten och har ofta en liten”knorr”.David skulle behöva utveckla sin förmåga att hållamuntliga presentationer, t.ex. att använda sig av Power-Point. Idag är han för bunden av sitt manus. Om han ihögre grad tog ögonkontakt med publiken och i ställerför manus använde sig av stolpar skulle kvaliteten påpresentationerna bli bättre.KommentarOmdömet beskriver en duktig elevs resultat. De utgårfrån flera av de övergripande förmågor som finns iflera SO-ämnen men även i Lpo 94. I de framåtsyftandekommentarerna fokuseras framför allt på elevenspresentationsteknik. De borde även belysa självaämnet historia.Skriftligt omdöme för Erika Erikasonårskurs 8Omdöme i geografiI geografi har målen denna termin varit att lära sig användageografiska specialkartor och statistiska tabellerför att göra egna tolkningar och att dra egna slutsatser.Genom undervisningen har eleven även tränat sig påskapa skriftliga rapporter. Vi har speciellt tränat på attskapa struktur, göra styckeindelningar och skapa relevantarubriker.Erika har nått en miniminivå för godkänt då det gällertolkning av specialkartor. Då det gäller att tolka ochanvända sig av fakta ur statistiska tabeller har hon ännuinte nått nivån för godkänt. Erika förstår att egna slutsatsermåste underbyggas av fakta, men har svårighetermed att tolka och använda sig av geografiska specialkartoroch statistiska tabeller. Då det gäller förmågan attskapa rapporter med struktur, styckeindelning och rubrikerhar Erika nått godkäntnivån med god marginal.KommentarDetta omdöme är mer betygsliknade, då det till stordel fokuserar på om eleven har nått eller inte nåttgodkäntnivån. Det som man kan fundera på i dettaomdöme är vad man har utgått från när man säger atteleven är godkänd eller inte godkänd. Samtidigt somdet är betygsliknande är det ändå till del beskrivandeeftersom man sätter ihop målnivåerna med ett stoff.Det som kan förtydligas är både vad eleven egentligenkan samt vad som ska utvecklas vidare för att elevenska nå längre i sitt lärande.Skriftligt omdöme för Fredrik Fredrikssonårskurs 6Omdöme i utveckling i övrigt/social utvecklingFredrik arbetar helst ensam. I grupp intar han en passivroll. Fredrik tar gärna egna initiativ som ibland förarbetet framåt och ibland inte. Han är idérik men harsvårt att slutföra arbeten då nya infall gör att arbetenatar en ny riktning. Han är uthållig men har svårt attfölja instruktioner utan vill gärna att den egna kreativitetenska få styra. Fredrik behöver träna på att skapaen arbetsplan och sedan hålla sig till den. Han har enväl utvecklad kreativitet, men denna behöver ibland”tyglas” så att målet med arbetet hålls i fokus för attdessa ska kunna slutföras.KommentarOmdömet gäller några förmågor som har betydelseför att lyckas bra i sitt lärande. Dessa förmågor finnsbeskrivna både i Lpo 94 och i vissa kursplaner, företrädesvisi kursplanerna för de praktiskt estetiska ämnena.De har till del en generell karaktär och är viktiga förlärandet i alla ämnen. När man gör en bedömning i depraktiskt estetiska ämnena finns både t.ex. hantverksskicklighetoch lärprocess med som mål för ämnet ochdessa bör därför ingå i det skriftliga omdömet. Närdet gäller teoretiska ämnen är dessa däremot inte likatydligt uttalade (även om de har betydelse för lärandet).Om det ska finnas en bedömning om elevens utvecklingi övrigt beslutar rektor, dock inte i de ämnen därde är en del av kursplanemålen.I ovanstående omdöme har man utgått både frånmål som finns i Lpo 94 och kursplanemål. När man tarupp att eleven helst arbetar ensam finns underförståttatt denne behöver träna på att samarbeta. Man utgårdå från läroplansmålet lär sig att utforska, lära och arbetabåde självständigt och tillsammans med andra.Samarbete finns även som kursplanemål i bl.a.svenska, hem- och konsumentkunskap och idrott ochhälsa. När man talar om kreativitet finns detta medsom kursplanemål i t.ex. bild och svenska. I omdömetbeskriver man även det som behöver utvecklas, t.ex.att ta ansvar för att arbetsuppgifter blir färdiga och attplanera. Att ta ansvar för sitt arbete är både ett läroplansmåloch ett kursplanemål. Att kunna planera ärkursplanemål i t.ex. engelska, musik och slöjd.När man lämnar ett skriftligt omdöme om elevensutveckling i övrigt ska man även ange vilket/vilka måli läroplan eller kursplan man utgått från samt vilkenlärare som har avgett omdömet. Detta är speciellt viktigtnär det gäller den sociala utvecklingen som inte fårvara enbart ett subjektivt tyckande om en elev.När det gäller en elevs sociala utveckling är utvecklingssamtaletett bra forum för att diskutera detta.Det kan vara svårt att formulera i skrift sådant sominnehåller många nyanser och kan tolkas olika av densom avger omdömet och mottagare. Vid ett utvecklingssamtalhar man en större möjlighet att förklaravad man avser och även få både eleven och vårdnadshavarnasbild.8

Omdöme i form av matrisEtt sätt att lämna ett skriftligt omdöme kan vara attanvända sig av en matris. Den bör då vara formuleradså att den är beskrivande. En matris kan vara generelloch tillämpbar på olika arbetsområden. För att ettskriftligt omdöme med hjälp av en matris ska bli tydligtoch tolkningsbart måste den kopplas till en lokalpedagogiskt planering där de mål, de stoffområdenoch de problemställningar och uppgifter eleven arbetatmed tydligt framgår. Matris och planering bör varatydligt kopplade till varandra.Markeringen i matrisen visar hur långt eleven bedömsha kommit i sin kunskapsutveckling. Nivåbeskrivningarnasom finns till höger om markeringen beskriverönskad inriktning på den fortsatta utvecklingen ochkan därmed utgöra underlag för målsättningar i denframåtsyftande utvecklingsplanen.För att en matris ska kunna användas som skriftligtomdöme måste de olika nivåbeskrivningarna vara tydligtbeskrivande och ange vad som skiljer en kvalitativnivå från en annan. Värderande omdömen, relativajämförelser eller kvantitativa stegringar som ”använderfå fakta” eller ”använder många fakta” är inte lämpligaen matris eftersom de inte talar om vad elevenbehöver utveckla. Det handlar inte i första hand omatt kunna många fakta utan att kunna använda faktasom är relevanta för arbetsområdet. Nedanståendematris kan användas i årskurs 7-9 i första hand inomNO- och SO-ämnen. Om det framgår i planeringen atteleverna t.ex. ska kunna dra en slutsats, föra ett jämföranderesonemang, skriva mellanrubriker osv. kan mani den lägsta nivån i en matris ange att arbetet saknardetta. Däremot ska man inte skriva i den lägsta nivå atteleven inte kan dra en slutsats osv. Det är en skillnadpå att uppmärksamma en elev på att denne till exempelbehöver bli noggrannare och att säga att eleven intekan. En grund för en matris är att den ska ge en tydliginformation till eleven.Använda källorVälja ut källorAnvänder någon avde källor läraren ta gitfram.Använder de källorläraren tagit fram.Kan söka fram egnarelevanta källor.Typ av källorKällorna består avenkla texter.Använder källorsom är anpassade tillelevens ålder.Använder svårarekällor som t exfacklitteratur elleruppslagsböckerAnvänder källor somkräver tolkning somstatistik, tabeller,diagram ellerspecialkartorTolka källorVärdera källorBehöver hjälp medatt använda källorna.Sammanställer ochredogör för informationfrån olika källorgenom att ett partihämtas från en källaoch ett annat från enannan källa.Samlar informationfrån olika källor, menmärker inte när faktaskiljer sig åt i olikakällorKombinerar ochre dogör för informationfrån olika käl lor.Samlar informationfrån olika källor ochmärker när faktaskiljer sig åt i olikakällor men för interesonemang omorsakerna.Använderinformationer på etttolkande sätt.Samlar informationfrån olika källor ochmärker när faktaskiljer sig åt i olikakällor och funderaröver tänkbara orsakerFör inget resonemangom källornaslämplighet ellertrovärdighetVisar på en förståelseför att källor harolika lämplighet ellertrovärdighet mentillämpar inte detta påde egna källornaVisar klart ochtydligt varför deegna källorna ansesvara lämpliga ellertrovärdiga9

HelhetsförståelseFörmåga attsammanfatta –förklaraFakta staplas.Helhetsförståelsenframgår inte.Ett försökt till attsammanställa fakta tillen sammanfattningfinns. De fakta somvalts ut och användsär relevanta mennågot knapphändigaför uppgiftenSammanfattningenger uttryck för enhelhetsförståelsedär sammanhangetbeskrivit i storadrag. De fakta somvalts ut och användsär relevanta mendetaljer som skulleha gett texten ettstörre djup harutelämnats.Sammanfattningenger uttryck för en storhelhetsförståelse. Defakta som valts ut ochanvänds är relevanta.Allt väsentligt isammanhanget ärbeskrivetFörståelseSkriver ofta aveller omformulerarkällorna.Avskrifter elleromformuleringar vidsvårare begrepp menanvänder även egnaformuleringarTexten avspeglarelevens egenförståelse. Textenåterspeglar källornasstrukturTexten och dessstruktur avspeglarelevens egenförståelse.Använda kunskapskvaliteterUnderbyggdaslutsatser,argument ellerför klaringarTexten innehålleringa egnaunderbyggdaslutsatser ellerförklaringarTexten innehållerenkla slutsatser ellerförklaringar. Dessaär inte helt och hålletunderbyggda avrelevanta fakta.Texten innehållerslutsatser ellerförklaringar somunder byggs avrelevanta fakta.Texten innehållerut vecklade resonemangdär slutsatserdras eller förklaringarges. Alla resonemangär väl underbyggda avrelevanta faktaCentralaresonemangSlutsatserna ellerförklaringarna berörinte det som ärcentralt för uppgiften.Slutsatserna ellerförklaringarna berörbåde det som ärcentralt och mindrecentralt för uppgiftenSlutsatserna ellerförklaringarna berördet som är centraltför uppgiften.AnvändabegreppI sina resonemangbenämner elevencentrala begreppinom ämnetI sina resonemangfinns exempel påatt eleven användercentrala begreppinom ämnet.I sina resonemanganvänder eleven −där sammanhangetså kräver − centralabegrepp inom ämne10

Kommunikativ kvalitetDispositionTexten saknar entydlig dispositionTexten har eninledning som ”lederin” läsaren i textenoch ett parti som ärutredandeTexten har eninledning, ettutredande partioch en avslutningsom knyter ihopoch sammanfattartextens innehåll.Röd trådTextens tankegång gåratt urskilja, men detsaknas en “röd tråd”.Texten hoppar frittmellan olika saker.I texten finns ettförsökt till att ordnatankegångarna, mensamma tanke kanpå ett ologiskt sättåterkomma på olikaställen i texten.Texten har en “rödtråd” från början tillslut. Tankegången ärkronologisk.I texten finns enmedveten ordningså det ena naturligtlänkar till det andra.Tankegången är inteendast kronologisk.StyckeindelningDet finns ingenstyckeindelning itexten.Det finns enstyckeindelning itexten men den ärinte logiskt utanden gör texten mersvårläst.Det finns en logiskstyckeindelning itexten men denbehöver i några fallbearbetas.Det finns en logiskstyckeindelning itexten som gör denmer lättläst.RubrikerDet finns ingaunderrubriker i texten.Det finnsunderrubriker i textenmen dessa stämmerinte alltid medinnehållet.Det finnsunderrubriker i textenoch dessa stämmermed innehållet.Underrubrikernastämmer medinnehållet i texten ochär formulerade så attintresse skapas förinnehållet.11

12www.skolverket.se/iup