Uppföljning av 2010 års överenskommelse - Landskrona kommun

Stadsledningskontoret1(15)Datum2011-03-09HandläggareAnnika WågsäterEr ReferensVår ReferensUppföljning:Foto: Martin Larsson, Action studioÖverenskommelse om samverkan för ökadtrygghet i Landskrona 2010Landskrona stadStadshuset261 80 LandskronaBesöksadress Drottninggatan 7Tfn 0418-47 00 00Fax 0418-47 34 26annika.wagsater@landskrona.sewww.landskrona.seBankgiro 868-6123Plusgiro 12345-5Org.nr 212000-1140

2(15)SammanfattningLandskrona stad och polisen tecknade som första kommun en överenskommelseom samverkan för ökad trygghet 2008. Denna överenskommelse haruppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2010 års avtal upp. Syftetmed överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellanLandskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten förmedborgare och verksamma i Landskrona.Pilotprojekt med fem familjerArbetet har omfattat 4 familjer, då den femte inte längre har varit aktuell förinsatser. För samtliga familjer har ett stort antal riskfaktorer identifierats ochmålen för insatserna har därför antagit formen av ett antal skyddsfaktorer sombehöver stärkas: hälsa, försörjning, skolprestationer, social förmåga och fritid.PåverkansprogramPåverkansprogram används frekvent i arbetet med ungdomar. Vi har fått enökad kompetens i att matcha rätt program med rätt ungdom utifrån dennesproblematik och specifika behov. Även innehållet och tyngdpunkten iprogrammen matchas med ungdomens behov på ett bättre sätt än tidigare.Illegala krogarPolisen har genomfört ett par större tillslag mot illegala krogar. Dessa har ävenresulterat i husrannsakningar i bostäder och bilar. Under 2010 kunde personerlagföras som stod under utredning ifrån tillslag gjorda i slutet av 2009.Riktad tillsynI enlighet med överenskommelsen har fyra gemensamma tillsynsomgångargenomförts under året av polis och tillståndsenheten.Ansvarsfull alkoholserveringUnder året har två tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholserveringgenomförts med totalt 48 deltagare.UngdomsforumLandskronas ungdomsforum har träffats 6 gånger under 2010. Teman för 2010års möten har bland annat varit: Varför ser vår lagstiftning ut som den gör ochvem är den till för? Vad händer när någon gjort en polisanmälan? Anlagdabränder, ungdomar och droger samt diskussion kring hatbrott.Samling mot brottSamverkan har gett en inblick i den organiserade brottslighetens utbredning ochden har ökat kunskapen om olika myndigheters roll/förmåga att ”ingripa” ochhur vi kan samarbeta.

3(15)KontaktpoliserUnder 2010 har varje högstadie- och gymnasieskola haft eller fått en ansvarigkontaktpolis. Det löpande arbetet har varit trögstartat på vissa skolor mycketberoende på byte av kontaktpoliser och otydlig struktur och omfattning.FöräldrastödUnder året har 13 kurser i aktivt föräldraskap genomförts med totalt 103deltagare. Landskrona stad och polisen har även gemensamt genomfört 10stycken orosamtal.Arbete med kärnan/svansenUnder 2010 har kontakterna mellan polis och kommunen genom socialtjänstenförstärkts på ett positivt sätt. Kontaktvägarna mellan polisen och kommunenhar kortats ned vad gäller arbetet med och kring ungdomar.TrygghetsvandringUnder hösten 2010 genomfördes två trygghetsvandringar i Karlslundsområdet.Synpunkterna som framkom under vandringen har sammanställts ochpublicerats på Landskrona stads hemsida. Flera av punkterna är åtgärdade,andra är inplanerade under våren.SkadegörelseUnder året har arbetet med att skapa trygga offentliga miljöer fortsatt. Det är ettarbete som sker kontinuerligt.DetaljplanerMed hjälp av den checklista som arbetats fram har vi skapat ett verktyg somunderlättar arbetet med att få in ett trygghetsperspektiv i ett tidigt skede iplanprocessen.Synlig polisSom ett led i polisens ordinarie verksamhet har den polisiära synligheten ökat itakt med att personella resurser i form av flera poliser tillförts Landskrona.Fotpatrullerande polis är en återuppväckt metod som i allt större utsträckninganvändes av polisen i brottsförebyggande syfte.KommunikationUnder året har en gemensam kommunikationsutbildning för polisen ochLandskrona stad anordnats och kampanjen ”Tillsammans för ett tryggareLandskrona” genomförts. Tillsammans har vi talat om samverkan på deninternationella konferensen Stockholm Criminology Symposium.

4(15)Uppföljning av samarbetspunkter för 2010Pilotprojekt med fem familjerArbetet har under 2010 omfattat 4 familjer, då den femte inte längre har varitaktuell för insatser. En ny femte familj kommer att väljas ut 2011.För samtliga familjer har ett stort antal riskfaktorer identifierats och målen förinsatserna har därför antagit formen av ett antal skyddsfaktorer som behöverstärkas: hälsa, försörjning, skolprestationer, social förmåga och fritid.I flera familjer har föräldrarna fått eget stöd i form av samtalskontakter ochstöd i hemmet via intern eller extern öppenvård. Arbetet är långsiktigt men i ettpar av familjerna kan man klart säga att det har gett positivt resultat. Ett mått påframgång är också att man har stärkt föräldrarnas engagemang och motivationatt ta emot hjälp för sig och sina barn.Hälsan hos familjerna har stärkts bland annat genom att de fått hjälp med hälsoundersökningar,läkartider och att rätt medicinering kommit igång.Några föräldrar har fått hjälp med att hantera familjens ekonomi och en avungdomarna har kunnat flytta till ett eget boende under året.Fokus för de flesta av barnen och ungdomarna har legat på att förbättraskolresultaten, eftersom det är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn. Arbetet hari de flesta fall lett till positiva förändringar, både vad det gäller närvaron ochskolarbetet. Ett par av ungdomarna har också framgångsrikt genomförtarbetspraktik under året.En del av de enskilda samtalskontakterna och kontaktpersonerna är insatserinriktade mot fungerande sociala kontakter i familjen, i skolan och på fritiden.Ett arbete som också gett goda resultat i några av fallen.Samverkan med personal inom skolan: kurator, lärare, specialpedagog ochskolsköterska har varit väldigt vanligt då mycket kraft har lagts på enfungerande skolgång för barnen och ungdomarna. BUP samverkar vi med förutredningar och medicininställning. Samverkan med Vuxenförvaltningen harfrämst gällt ekonomi och boende. Vi har också samverkat med polis ochinstitutioner i samband med placeringar. I de allra flesta fall fungerarsamverkan mycket bra.Hur har aktiviteten kommunicerats? Våra insatser är individuellt inriktade ochfrämst kända av de som arbetar med familjerna, på vår egen enhet och blandvåra samverkanspartners.Hur väl förankrad är aktiviteten i din förvaltning? Under 2010 tillhördeEnheten för utredning och behandling BUN som är en stor förvaltning. Vi harutvecklat vårt samarbete med skolan på flera fronter och många är väl förtrogna

5(15)med socialtjänstens möjligheter till insatser för barn och familjer. Trots detfinns det mycket kvar att göra.PåverkansprogramMålen under punkten påverkansprogram var för 2010 att utvecklagenomförandet av aktuella påverkansprogram som en metod i arbetet medberörda ungdomar samt att finna och utbilda oss i evidensbaseradekompletterande program som matchar ungdomars behov.Måluppfyllelsen under punkt ett har varit god. Påverkansprogram användsfrekvent i arbetet med berörda ungdomar. I samtliga behandlingskontakterbedöms lämpligheten av att använda påverkansprogram och endast i de fall detinte bedöms lämpligt ges kontakten ett annat innehåll. Exempel påomständigheter när påverkansprogram inte bedöms genomförbara är dåungdomen visar sig ha ett alltför omfattande missbruk eller uppvisar ett alltförpsykiskt skört mående.Vårt fokus på arbetet med påverkansprogrammen har gjort oss allt skickligare igenomförandet av desamma. Vi har också fått en ökad kompetens i att matcharätt program med rätt ungdom utifrån dennes problematik och specifika behov.Även innehållet och tyngdpunkten i programmen matchas med ungdomensbehov på ett bättre sätt än tidigare.När det gäller den andra punkten så har vi under året som gått valt att fördjupaoss i de program vi redan har utbildning i dvs ART, RePuls och Kriminalitetsom livsstil. Denna fördjupning och sedermera utvärdering avbehandlingsarbetet kommer ge oss en bättre vetskap om vilken typ avkompletterande evidensbaserade program vi behöver utbilda oss i för att påbästa sätt kunna matcha de behov vi inte förmår idag.Samverkan sker främst med kolleger inom enheten via uppföljningsmöten ochärendediskussioner. Denna samverkan fungerar bra. Genom samarbetet lär sigvåra kollegor mer om programmen och får erfarenheter vid uppföljningarna ompå vilket sätt det specifika påverkansprogrammet varit positivt för den unge.Samverkan sker även med familjehem, kontaktpersoner, coacher från Fält- ochfritid, mentorer och kuratorer från skolan, då en ungdom deltar i något av våraprogram. Genom denna samverkan förankras förändringar den unge genomgåroch samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna löper bättre då alla ärinvolverade i den unge.De program Ungdomsteamet erbjuder vänder sig främst till de som kommer ikontakt med Enheten för utredning och behandling via utredning och beviljadinsats eller till de ungdomar som döms till program/vård av domstol. Attdomstolen är väl informerad om de påverkansprogram som kan bli aktuella ärdärför av störst vikt.

6(15)ART, RePuls och Kriminalitet som livsstil är väl förankrat hos utredandesocionomer i Ungdomsgruppen. ART och RePuls som är ett mer allmäntprogram är förankrat hos övriga inom enheten samt i skolorna. På en del skolorfinns personal som är utbildade i programmen. En stor andel har viss kännedomom vad ART innehåller. Kriminalitet som livsstil är mindre förankrat inomenheten och hos övriga samarbetspartners då det är ett program som vänder sigtill en mer specifik målgrupp. Ungdomsteamet planerar informationstillfällenför de av våra närmsta samarbetspartners där behov finns samt till vår nämnd.Illegala krogarMål 2010: Inhämta information om eventuella aktörer.Arbetet kring informationsinhämtning har i huvudsak bestått av polisens egnaiakttagelser. Fortfarande saknas information ifrån allmänheten. Totalt sett harendast ett mindre antal tips inkommit till ansvarig, men trenden pekar uppåtoch åt rätt håll.Mål 2010: Genomföra insatser mot lokaler som sannolikt bedriver illegalaverksamheter av karaktären ”svartklubb”.Taktiken har under 2010 varit att göra fler kontroller i syfte att kartläggapersonerna bakom klubbarna. Detta är ett resultat av den illegalaverksamhetens ändrade struktur. De har över lag lärt sig av polisens tillslag ochändrat modus för att försvåra polisens arbete. Därför har polisen tvingats styraöver mer tid till spontana besök.Polisen har genomfört ett par större tillslag mot illegala krogar som harresulterat i husrannsakningar i bostäder och bilar. Ärendena är fortfarandeunder utredning.Mål 2010: Lagföra personer bakom verksamheten.Under 2010 kunde personer lagföras som stod under utredning ifrån tillslaggjorda i slutet av 2009. Personerna dömdes men påföljden blev endastvillkorliga domar med böter. Av domarna kan man dra slutsatsen att dennabrottslighet generellt inte genererar stränga påföljder, så länge underåriga ejserveras alkohol.Mål: Identifiera och undersöka besökarnas behov av eventuella vårdinsatser.Ingen kartläggning har skett av eventuella vårdinsatser. Polisens arbete harbegränsats till den brottsliga delen.På längre sikt ska den allmänna ordningen i central Landskrona förbättras ochden upplevda tryggheten ska öka. Den allmänna ordningen har varit god ochpolisen kan ej se att dessa klubbar nämnvärt stör den allmänna ordningen. Ettfall av störning har kunnat spåras via ett tips. Den upplevda tryggheten iLandskrona mäts genom polisens trygghetsundersökning och den senastemätningen visar ett förbättrat resultat.

7(15)Samverkan under 2010 har utvecklats i en positiv riktning. Arbetet haridentifierat mycket verksamma metoder. Arbetet med tillslag mot de illegalakrogar som vidtagits (2 fall) har gett ett mycket bra resultat utifrån allainvolverade samverkansparters perspektiv. Samarbetet med fastighetsägare ärbegränsat då denna metod ännu inte är optimal på grund av privatavinstintressen men sammantaget har samarbetet fungerat mycket bra, isynnerhet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är en ny aktör isamverkan.Arbetet inom polisen har fortgått enligt planen. Information om arbetet hardelgivits personalen muntligen och genom underrättelseuppslag.Arbetet kring illegala krogar är väl förankrat i ledningen inomLandskronapolisen. Det finns utrymme för mer engagemang kring detta ämnebland övrig personal. Arbetet försvåras av: svår lagstiftning, mycket lågtstraffvärde, utredningskrävande, avsaknad av drabbad i form av målsägare,oftast dålig arbetsmiljö genom cigarettrök, tung godshantering, tidskrävandeavrapportering.Riktad tillsynI enlighet med överenskommelsen har fyra gemensamma tillsynsomgångargenomförts under året av polis och tillståndsenheten. Utöver överenskommelsenhar räddningstjänst och miljöförvaltning deltagit. Därutöver harvanlig ”rutintillsyn” genomförts kontinuerligt.Ansvarsfull alkoholserveringUnder året har två tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholserveringgenomförts. Den 1 och 8 februari med 23 deltagare samt den 20 och 27 majmed 15 deltagare. Antalet deltagare är lägre än tidigare år, och lägre änmålsättningen 50 deltagare årligen, men arbetssituationen för restaurangpersonalär ganska konstant i Landskrona. De flesta arbetar länge på sammaarbetsplats.Sedan första utbildningstillfället 2006 har 186 restaurangpersonal genomgåttutbildning och det är inte osannolikt att viss ”mättnad” inträtt vad gällerbehovet av utbildning. Utvecklingen kommer att följas upp under kommandeår.UngdomsforumLandskronas ungdomsforum är en långsiktig satsning som under 2010 fortgåttenligt de riktlinjer som fastställts i bilagan för verksamheten. Ungdomsforumbörjade 2010 med 7 medlemmar och har under året utökats med 2 elever frånvardera Västervångskolan och Kunskapsskolan. Totalt 11 medlemmar.Under 2010 har 6 möten genomförts.

8(15)Teman för 2010 års möten har i tur och ordning varit.1. Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för? Vadhänder när någon gjort en polisanmälan? I samband med detta möteuppmärksammades ungdomsforum av Lions som överlämnade sin ”etiktavla”.2. Anlagda bränder med besök av föredragshållare från Göteborg som berättadeom diskotekbranden på Backaplan. Ledde senare fram till 2 föredrag på teaternför elever på Dammhagskolan anordnat av de äldre eleverna i ungdomsforum.3. Ungdomar och droger med information från polisens UNG-grupp (ungdomsoch narkotikagrupp) samt diskussion kring hatbrott.4. Fortsättning på mötet angående anlagda bränder i Landskrona ochnärliggande kommuner och provtur i Räddningstjänstens stegbil.5. Hur bemöter polis och ungdomar varandra? Ungdomsforum fick träffapolisens gruppchefer för att diskutera sanningar och fördomar.6. Rekrytering av nya medlemmar och förslag på aktiviteter/ämnen för 2011.Planläggning av föredragen på Teatern vilket också krävde ett extrainsatt möteunder hösten.En kommunikationsplan för vidare rekrytering av nya medlemmar har tagitsfram under hösten. Samverkan mellan polis och Räddningstjänst fungerarmycket väl och i de fall skolorna involverats har det fungerat bra. Som exempelkan nämnas samverkan med Dammhagskolan kring ovan nämnda föredrag påteatern som alla elever i åk. 6 – 9 fick ta del av. Rektorerna för grundskolornahar under året fått information om Ungdomsforum och kontakt med några avgymnasieelevernas mentorer och rektor för Selma Lagerlöfs gymnasiet ochLandskrona praktiska gymnasiet har tagits för att få elevernas ledighetvidimerad.Hur har aktiviteten kommunicerats? Två av ungdomsforums medlemmar harmedverkat i Lokaltidningens extra bilag och diskussioner har förts medLandskrona Stads informationsavdelning angående forumets framtidamöjligheter att profilera sig i media, exempelvis via sociala medier. Ett flertalartiklar har även publicerats i lokalmedia.Hur väl förankrad är aktiviteten i din förvaltning? All personal såväl inom polissom räddningstjänst har informerats om Ungdomsforums existens och visspersonal har deltagit vid några av forumets möten.Samling mot brottI gruppen ”samling mot brott” ingår representanter från Polisen,Försäkringskassan, Landskrona stad (trygghetssamordnare och socialtjänsten),Skatteverket, Kronofogden och Tullen. Under 2010 har gruppen träffats 10gånger. Det förs inte några gemensamma minnesanteckningar vid mötena. Alltinformationsutbyte sker muntligen. Arbetet har ett vuxenperspektiv.Frågan om sekretess har inte varit en stor fråga. Deltagande myndighet är med igruppen utifrån sin sekretess. Det gör att man kan bidra olika mycket idiskussionerna, något samtliga i gruppen har förståelse för och respekterar.

9(15)För att skapa trygghet i gruppen har vi gemensamt beslutat att inte skicka enersättar om man inte kan komma på ett möte. Detta är även positivt ursekretessynpunkt.Landskrona stads trygghetssamordnare har tagit ett administrativt ansvar förgruppen. Polisen har tagit ansvar för att planera och leda mötena. Arbetet tarfrämst sin utgångspunkt från polisens underrättelser och berör frågor somsvarttaxi, illegala krogar, illegal alkoholförsäljning och bidragsfusk.I juli och december har möten med representanter från motsvarande grupp iHelsingborg genomförts. Syftet med dessa möten är att vi ska kunna dra nyttaav varandras erfarenheter och hitta sätt att utveckla verksamheten.För att få kunskap om vad som fungerat bra och vad vi kan göra bättreskickades under november 2010 en enkät ut till samtliga myndigheter somingår i samverkansgruppen. De frågor som ställdes var:1: Hur upplever du samarbetet på en femgradig skala?(1 = dåligt, 3 = bra, 5 = mycket bra)2: Är det någon myndighet som idag inte sitter med i gruppen som duskulle vilja ha med? Om ja, vilken?3: Tycker du att din myndighet hör hemma i gruppen?4: Tycker du att gruppen träffas lagom ofta? Om nej, hur hade du velat hadet?5: Vad har samarbetet gett dig/din myndighet?6: Vilken typ av frågor är mest intressant för dig/din myndighet att vi tarupp i gruppen?(t.ex. svarttaxi, transportstölder, försäljning av smuggelcigaretter, ….)Samverkan i Landskrona fungerar enligt samtliga mycket bra. De samverkandemyndigheternas medelbetyg är 4.7 på en femgradig skala.Gruppen saknar inte någon myndighet i vår samverkan. Det har förekommitdiskussioner om arbetsförmedlingen ska vara med. Vi har dock funnit att detfinns andra vägar för det samarbetet.De flesta upplever att de utan tvekan hör hemma i gruppen. Kronofogden ärtveksam, då de uppfattar att de har lite att både tillföra och kunna ta till vara.Tullen påpekar att då de inte jobbar specifikt mot Landskrona är det iblandsvårt att bidra med något konkret. Men de känner att de har en roll i gruppen.

10(15)På frågan om gruppen träffas lagom ofta svarar samtliga i gruppen ja.Samverkan är en inkörsport i vissa ärenden. Den har gjort att personligakontakter har skapats. Försäkringskassa upplever att dessa kontakter även är tillnytta för kollegorna som kan bli involverade i vissa ärenden.Samverkan har gett en inblick i den organiserade brottslighetens utbredning ochden har ökat kunskapen om olika myndigheters roll/förmåga att ”ingripa” ochhur vi kan samarbeta. Att vi lär känna varandra förbättrar våra möjligheter tillen bra samverkan. Vi kommer steg för steg till ett läge där vi kan säga att vialla strävar mot samma mål och att den som utnyttjar systemet/begår brott mötsav myndigheter som är enade.Den har även lett till konkreta tips som lett till åtgärder och besparingar. Det ärett bra sätt att arbeta mot felaktiga utbetalningar.På frågan ”Vilken typ av frågor är mest intressant för dig/din myndighet att vitar upp i gruppen?” svarar gruppen bland annat: Smuggelrelaterade ärenden,frågor som berör näringsverksamhet i alla former, svartklubbar, svarttaxi ochannat svartarbete och misstänkta skenseparationer.KontaktpoliserUnder 2010 har varje högstadie- och gymnasieskola haft eller fått en ansvarigkontaktpolis, fördelat på olika grupper av tjänstgörande yttre personal, för defall någon av dessa så gott som alltid skall kunna nås. Kontaktpoliserna ärutsedda med hänsyn tagen till intresse, fallenhet och kompetens.Det finns för närvarande 4 aktiva och fungerande nätverksgrupper(Västervång, Asmundtorp, Dammhag och Frans Möller). Totalt har 15nätverksmöten genomförts.Under året har 55 spontanbesök (av kontaktpoliser) redovisats.Sannolikt har långt flera ägt rum genom patruller i daglig tjänst.6 besök har redovisats genomförda av kontaktpoliser i anledning avanmälningsupptagning (mörkertal för övrig anmälningsupptagning avpatruller i daglig tjänst).6 skolinitierade kontakter med ansvarig polis för råd och tips har ägtrum.1 narkotikautbildning för skolpersonal har genomförts tillsammans medNärpolisens Ungdoms- och narkotikagrupp.1 utbildning/information om fyrverkerier har genomförts avkontaktpolis tillsammans med personal från Fält och fritid.Kontaktpolisverksamheten är väl förankrad i lokalt inom Närpolisen dåansvaret ligger på många och att delar av uppdraget genomförs tillsammansmed övriga i gruppen. Dock har det löpande arbetet varit trögstartat på vissaskolor mycket beroende på byte av kontaktpoliser och otydlig struktur ochomfattning.

11(15)Hur har aktiviteten kommunicerats? Aktiviteten har kommunicerats genomspridning av krav på verksamheten på arbetsplatsträffar, gruppdagar ochsärskilda möten för kontaktpoliserna. Dessutom har lokalt beslutats om enlöpande redovisningsstruktur i form av dagbok, så att all personal kan antecknauppgifter av vikt kopplat till respektive skola och därmed kan aktuellinformation också hämtas av en var.FöräldrastödUnder året har 13 kurser i aktivt föräldraskap genomförts varav två styckenriktad till arabisktalande föräldrar samt två riktad speciellt till albansktalande.Totalt har 103 föräldrar genomgått föräldrautbildning under året.Informationsinsatser har riktats mot skolpersonal vid tre tillfällen. Föräldramötenhar hållits vid 12 tillfällen och nått 355 föräldrar.Föreläsning av vår samordnare för föräldrastödet om ”Räcker det att älska vårabarn” har genomförts på två skolor och nått 40 föräldrar. Föreläsning med AlfB Svensson arrangerades tillsammans med svenska kyrkan och lockade 80föräldrar.Målet att hålla 20 kurser gick inte att uppnå under 2010. Hösten är en svår tidatt dels hinna med rekrytering av deltagare, dels hinna genomföra kursernainnan jul. Ett par av våra handledare hade på grund av sin arbetssituation inomskolan inte haft möjlighet att arrangera några kurser under hösten.Det krävs ett stort arbete för att nå föräldrarna och få dem att prioriteraföräldrautbildning. För många handledare har arbetstiden inte räckt till för dettaarbete så vår samordnare har fått ta ett stort ansvar även i det arbetet. Dock harLandskrona en bra deltagarstatistik då ca 20% av de som får informationen omkurserna faktiskt deltar i kurserna (för övriga riket är siffran 6%).Utvecklingsarbetet med polisen kring orossamtalen har utvecklats ocharbetsgruppen har arbetat fram en ”ny” manual som är anpassad efter deförutsättningar som finns inom Fält och fritid och polisen.Rutinerna för vilka ungdomar som man känner oro för har implementeratsinom polisen. Inrapporteringen av orosärenden har börjat och en sorteringgenomförs tillsammans med Polisen för att sätta in orosamtalet som enförebyggande insats. Under året har 10 stycken orssamtal tillsammans medPolisen genomförts.Arbete med kärnan/svansenUnder 2010 har kontakterna mellan polis och kommunen genom socialtjänstenförstärkts på ett positivt sätt. Samverkan sker kontinuerligt genom "måndagsträffarna"där både polisens och socialtjänstens ungdomsutredare möts.

12(15)På chefsnivå sker kontinuerligt träffar varje kvartal. Under 2010 genomfördesfyra chefsträffar.Varje fredag och lördagskväll har polisen som mål att genomföra planlagdaträffar med fältgruppen i syfte att stämma av inför helgkvällen/natten.Mötena har kunnat genomföras de flesta kvällarna och har visat sig vara ett braforum att utbyta information om kvällen.Landskronas nya polisaspiranter utbildades i våras hos socialförvaltningen ibarn i fara, LVU, kontaktvägar samt barn & ungdomsförvaltningensorganisation. Polisen har även genomfört ett gemensamt utbildningstillfälle ihöst tillsammans med socialtjänstens chefer, fältgruppen och utredare.Utbildningen genomfördes i tvärgrupper och metoden var baserad påcasemetodik och olika fallbeskrivningar.Sammanfattningsvis har kontaktvägarna mellan polisen och kommunen kortatsner vad gäller arbetet med och kring ungdomar. Vid särskilda händelser skersamverkan oftast redan dagen efter. Inledningsvis på chefsnivå och sedan påmedarbetarnivå. Polisen har intensifierat sina besök på ungdomsgårdar, skoloroch skolgårdar i Landskrona kommun. Detta i syfte att försöka minskanyrekryteringen till kända gäng och konstellationer, samt att få föräldrar attförstå att deras barn rör sig i riskmiljöer. Valda delar av Ungdoms &narkotikagruppens arbeta utförs i samverkan med övrig personal i yttre tjänst.TrygghetsvandringMålet med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom attskapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland deboende och verksamma i det område vi vandrar i. Under hösten 2010genomfördes två trygghetsvandringar i Karlslundsområdet. Totalt deltog 28personer i de två vandringarna. Dessa personer representerade:Boende i områdetHyresgästföreningenNattvandrarna i KarlslundsormådetLandskronahemKultur- och fritidsförvaltningenTeknik- och stadsbyggnadsförvaltningenBarn- och ungdomsförvaltningenOmsorgsförvaltningenPolisen.Synpunkterna som framkom under vandringen har sammanställts ochpublicerats på Landskrona stads hemsida. Flera av punkterna är åtgärdade,andra är inplanerade under våren.Måluppfyllelse får anses god. Det som kan göra att den blir än bättre är att flerav de boende i området är med och vandrar. De som står upptagna på listan

13(15)över samverkanspartners har varit delaktiga i planering, med på självavandringen och varit med och vidtagit åtgärder utifrån de synpunkter somframkom under vandringen. Aktiviteten har kommunicerats genom Landskronastads hemsida, Landskrona stads facebooksida, affischering och annonsering.Antalet boende som var med och vandrade var lägre än de föregående åren. Tillnästa år behöver vi hitta nya sätt att informera och bjuda in till vandringarna.Aktiviteten är väl förankrad inom Landskrona stad.SkadegörelseUnder året har arbetet med att skapa trygga offentliga miljöer fortsatt. Det är ettarbete som sker kontinuerligt. Ett exempel är Slottsparken mellan SelmaLageröfs väg och Kasernplan. Efter byggnationerna vid Nyhamn har flermänniskor Slottsparken som en länk mot centrum. Synpunkter på trygghetenvid passagen av befintliga stora buskage har lämnats. En bortröjning av degamla buskarna och återplantering med lämpligare växtmaterial längs sträckanhar ökat kvaliteterna längs denna viktiga koppling genom skulpturparken viablomstergatan och vidare bort mot centrum.Skadegörelsen av lekutrustning, papperskorgar, träd, m.m. har minskat. Klotterligger fortfarande på en lågnivå. Vi arbetar utifrån en snabb sanering där klotteruppkommer.DetaljplanerUnder 2009 arbetade brottsförebyggande rådet fram rutiner för yttranden överdetaljplaner. Vid mötet den 3 september beslutade mötet att använda sig av denframtagna checklistan och utvärdera den om ett år.Vid utvärderingen framkom att checklistan har varit till god hjälp vidbedömningen om det funnits anledning att ur ett brottsförebyggande perspektivyttra sig över detaljplaner. Ansvaret för denna första bedömning har legat påtrygghetssamordnaren.Av de detaljplaner som skickats till BRÅ under perioden september 2009 –oktober 2010 har trygghetssamordnaren gjort bedömningen att endast 1 av 9var intressant att ta upp i BRÅ. När detta förslag till detaljplan diskuterades varchecklistan till hjälp.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att checklistan underlättat arbetet med attgranska detaljplaner inom brottsförebyggande rådet och att den kommer attfortsättas användas framöver.Målet är att få in trygghetsfrågorna i ett tidigt skede i planprocessen. Med hjälpav den checklista har vi skapat ett verktyg som underlättar arbetet med att få inett trygghetsperspektiv i ett tidigt skede i planprocessen. Tillsammans med denrutin som upprättats där BRÅ bjuds in till samtliga startmöten och harmöjlighet att inkomma med synpunkter på de detaljplaner som tas fram fårmåluppfyllelsen anses som god.

14(15)Samverkan med de samverkanspartners som står upptagna i bilagan har skettdels genom att Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen bjuder in tillstartmöten och skickar ut detaljplaner till brottsförebyggande rådet. Poliseningår som en del i BRÅ och är med vid de möten vi diskuterar detaljplanernavid våra möten.Aktiviteten har inte kommunicerats utanför gruppen.Synlig polisSom ett led i polisens ordinarie verksamhet har den polisiära synligheten ökat itakt med att personella resurser i form av flera poliser tillförts Landskrona.Fotpatrullerande polis är en återuppväckt metod som i allt större utsträckninganvändes av polisen i brottsförebyggande syfte. Polisen i Landskrona har under2010, i enlighet med överenskommelsen, eftersträvat ett ökat utrymme förfotpatrullering.Polispatruller i Landskrona är i tjänst dygnet runt sedan april 2008. Möjlighetenatt parkera målade polisbilar utanför polisstationen utnyttjas i allt störreutsträckning. En längre tids satsning mot bostadsinbrotten i området harinneburit att den polisiära synligheten i utsatta områden har ökat.Kontaktpolisverksamheten har under 2010 kunnat byggas upp till avsett antalvilket inneburit att polisens besök på skolorna har ökat. Trafikkontroller utgörett stående inslag i verksamheten förknippat med synligheten.Trots att ansvaret för området Polisiär synlighet under året, till följd avpersonalomsättning, vilat på olika gruppchefer kan måluppfyllelsen anses somgod. Involverade samarbetspartners har deltagit aktivt. Arbetet med ökadsynlighet och betydelsen därav är ett ständigt återkommande ämne såväl påpersonalmöten som i den planerade verksamheten och förankringen hospersonalen är god.KommunikationI januari 2011 skickades en enkel enkät ut till 93 personer inom Landskronastad och 75 personer inom Polisen. Totalt inkom 68 svar, vilket motsvarar ensvarsfrekvens på 40%.De två frågor som ställdes var: Känner du till att Polisen och Landskrona stad har tecknat en gemensamöverenskommelse om samverkan för ökad trygghet? Om ja, kan du nämna något som ingår i överenskommelsen?93% svarade att de känner till att det finns en överenskommelse om samverkanför ökad trygghet mellan Landskrona stad och Polisen. 68% kan även nämnaminst en sak som ingår i överenskommelsen.

15(15)Den 1/11-19/11 2010 genomfördes kampanjen ”Tillsammans för ett tryggareLandskrona”. Kampanjen kommunicerades via affischer, tidningsannonser,reklam på stadsbussarna samt via en hemsida. Under kampanjperioden hadehemsidan 1137 besök. Detta kan jämföras med 162 besök på sidan omöverenskommelsen under januari 2011.Samverkan har skett genom den kommunikationsgrupp som bildats under året.I gruppen ingår en representant från polisen, en från kommunikationsavdelningensamt trygghetssamordnaren. Gruppen har bland annat anordnat engemensam kommunikationsutbildning för polisen och de kommunalaförvaltningarna.Aktiviteten har kommunicerats på ett flertal sätt. Polisen har i flera intervjuer imedia aktivt påtalat att arbetet bedrivs som en del av överenskommelsen.Samtliga poliser har även fått muntlig information om överenskommelsen ochdess innehåll. Landskrona stad har lagt ut information om överenskommelsenpå sin hemsida samt skrivit om ett par av åtgärderna i den bilaga iLokaltidningen som gavs ut under hösten. Tillsammans har Polisen ochLandskrona stad talat om samverkan på den internationella konferensenStockholm Criminology Symposium samt varit ute i flera lokala föreningar iLandskrona och berättat om vårt samarbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi haft en god måluppfyllelse föraktiviteten kommunikation. Arbetet kommer att fortsätta att utvecklas under2011.