handbokromer_low[1]

Kultur och historiaLänsstyrelsen i Stockholms län 2011Första upplaganRomano Zor! – Romsk kraft! En inspirationsbok om vägar till utbildning och arbeteOmslag: färger och hjul från romska flagganIllustration blomornament – omslag och inlaga: istockphoto.comGrafisk form: Camilla Lindmark/ CL MediaTryck och sättning: DanagårdLiTHOISBN 978-91-7281-443-1

BakgrundGrunden till denna bok är enfinsk handbok som utgavs 2007i samband med ett Equal- / EUprojekti Finland. Boken skrevsav tjänstemän och romer som ettdokument över erfarenheter frånett antal arbetsmarknads- ochutbildningsprojekt.Delegationen för romska frågorfick, efter samråd med finskamyndigheter, rätten att omarbetamaterialet till svenska förhållanden.Arbetet har till störstadelen genomförts genom ESFprojektet”Romano Zor! – Romskkraft!” i Uppsala.Romano Zor! – är ett 2-årigtarbetsmarknadsprojekt (2009– 2011) i Uppsala kommun – ochbygger på ett samarbete mellansocialtjänst, arbetsförmedling,försäkringskassa, landsting ochlokala romska organisationer.Projektet har även haft anknytningtill Uppsala Pingstförsamlingoch Uppsala Universitet. Bokenspeglar de erfarenheter ochiakttagelser som både de romskadeltagarna och projektmedarbetarnagjort under projekttiden.I boken knyts romernas historia,sociala villkor och aktuella utbildnings-och arbetsmarknadssituationtill gemensamma metodutvecklings-och samarbetsfrågormellan majoritetssamhället ochromska institutioner, tjänstemänoch aktivister.RedaktionsgruppTiina KiveliöUtbildningsledareEnheten för minoritetsfrågorLänsstyrelsen i Stockholms länCaroline MahdaviProjektledare Romano ZorSocialtjänst/SocialbidragKontoret för barn, ungdomoch arbetsmarknad, UppsalaKommunJohan Westerling – KallaKvalitetsledareSocialtjänst/SocialbidragKontoret för barn, ungdom ocharbetsmarknad, Uppsala Kommun4

IndelningBoken består av fyra delarDel 1 – Kultur och historiaDel 2 – Skolgång och utbildningDel 3 – ArbetslivetDel 4 – BilagorI boken används den i Sverige officiella benämningen romer.I de texter som handlar om äldre dokument ochsammanhang används begreppet zigenare.Internethänvisningar som är för långatill textinnehållet återfinns i del fyra.5

IntervjuNamn:Eleonor FrankemoÅlder: 27 årBakgrund: ResandeYrke: Projekledareför projekt ”Resandefolketsrevitalisering”,tjänstledigfrån LinköpingskommunResandefolkets kultur och språk har funnits i Sverige i hundratals år, men har ofta inte fått uttryckas,utan har gömts undan på grund av samhällets fördomar och värderingar. Möt Eleonor som kämpar förrevitalisering av resandefolkets kultur.Jag vill inte bli kallad tattarjävel!leonor Frankemo arbetar sedan hösten2010 som projektledare för projektetResandefolkets revitalisering. Projektet hartill syfte att sprida kunskaper om resandefolketskultur – språket, musiken och historien.– Vi har problem att ta tillbaks vår kultur.Rädslan för vad samhället tycker om tattare liggerkvar, djupt rotat och det är svår att komma ifrånden, säger Eleonor. Vår kultur har utvecklats ihemlighet. Vårt språk, till exempel, är ett talspråk.Resandefolket räknas sedan år 2000 till romernaen av de nationella minoriteterna. Eleonor berättaratt det finns både skillnader och likheter mellanolika romska grupper.– Resande kallades förr för tattare och hade ettt inskrivet i sina pass, romer kallades zigenare ochhade ett z. Vi har ett gemensamt ursprung, menhar utvecklat olika kulturer. Många resande harsvårt att benämna sig som romer, många är rädda,och mycket går tillbaks till historien. Man vill intebli kallad för tattarjävel! Mycket av kulturen harförsvunnit under tidens lopp men i hemlighet harvi bevarat en liten del av vår kultur och den utövasofta bakom stängda dörrar på grund av rädsla.Assimilationen har lyckats på många sätt men än sålänge inte fullt ut, berättar Eleonor.När Eleonor var yngre och gick i skolan berättadehon inte att hon var resande. Vid en återträff 10 årsenare kallade någon henne tattare, men Eleonorhade styrkan att stå på sig för rätten till sin bakgrund.Idag är Eleonor tjänstledig från sitt arbetesom personlig assistent i Linköpings kommun föratt arbeta med projektet. Hon berättar att mångavet att hon är resande, men inte alla. Hon tyckeratt de allra flesta hon träffar bemöter henne utanfördomar.– Jag är stolt över min kultur och jag vill visaupp de bästa sidorna. Jag vill att mina barn skakänna sig stolta över att vara resande och inte haskamkänslor som jag fortfarande kan känna.Eleonor berättar hur hon blir påmind om defördomar många resande ibland känner. Om dettill exempel försvinner en telefon kan man kännasig anklagad. Anklagelsen behöver inte vara sann,men man känner sig ändå tvungen att rentvå sig.Man tycker sig känna att folk har fördomar och ärosäker på om det är så eller inte.Resandekulturen är en patriarkalisk kultur därkvinnan är dock högt respekterad. Man klär sigstrikt och inte utmanade, men inga måsten finnskring kläder. Att bära guldsmycken hänger kvarsedan man förr i tiden sparade sina pengar i guld.Mat och kultur är viktigt, sång och musik vanligt.När det kommer gäster är det kvinnan i familjensom ordnar mat och bjuder. Familj och släkt harstor betydelse och resandesläkterna är ofta stora.Musiken är viktig och har en stor betydelse, sångoch skratt och förmågan att berätta med inlevelseutmärker resandefolket.Resandefolket talar en variant av romani somskiljer sig från andra varieteter i Sverige. Eleonorhar jobbat som den enda modersmålslärare i landetpå resande romani. För att kunna revitaliseraspråket är det nödvändigt med lärare.– De finns de i den yngre generationen som villrevitalisera språket och utveckla sin kultur. Socialamedia har blivit ett sätt att söka kontakt med andragrupper med liknande intressen, berättar Eleonor.Eleonor har tagit fram material till projektet somhandlar om att revitalisera språket och kulturen.Hon anser att det är nödvändigt att börja med devuxna som sedan i sin tur kan lära sina barn.– Min pappa har alltid varit pådrivande ochuppmuntrat mig till att lära mig och det harbidragit till att jobba för att påverka och spridakunskap om resandefolkets kultur och att våga ståför den jag är!Blogg: http://eleonorfrankemo.blogg.se/14

Kultur och historiaFoto: gunni nordströmSveriges romapolitik från1900-talet fram till idagFram till 1970-talet har romapolitiken huvudsakligenstyrts av majoritetsbefolkningen. Utredningar och åtgärderhar speglat tidens dominerande uppfattningar om hursociala problem skulle lösas.Rätten till ett eget språk och kulturerkändes inte, utan minoriteternahade snarare skyldighet att fortastmöjligt anpassa sig att likna majoritetsbefolkningen– antingen frivilligteller under tvång.1914 utfärdades en förordning somförbjöd zigenare att komma in ilandet, förordningen upphävdesförst 1954. År 1922 menade fattigvårdslagstiftningskommitténi ett betänkande att zigenarnasinordnande i samhället tycktes varaett olösbart problem och att endautvägen var att försöka få ut demur landet. Detta lade grunden förårtiondenas förföljelse, då romernai praktiken var förbjudna att levabofast i Sverige.2 §Sveriges grundlag1 kap. StatsskicketsgrunderSamiska folkets ochetniska, språkliga ochreligiösa minoritetersmöjligheter att behållaoch utveckla ett egetkultur- och samfundslivska främjas.Lag (2010:1408).15

Sommarskola i Linköping i mitten av 50-talet.Rätten till skolaDet tog 82 år innan romerna ficksamma möjlighet i lagen till utbildningsom den övriga befolkningen.1882 infördes skolplikt för alla barni Sverige, från 1964 omfattadeskolplikten även romer.• Romska föräldrar försöker förgävesskriva in sina barn i skolan på1930-1940 talet.• Sundsvall var den första kommunsom tog emot romska barn i kommunensskolor på 40-talet.• 1942 vägrar Linköpings kommun,med flera att ta emot romska barn iskolan.• 1943-1958Sommarundervisning – romska barnundervisas i skolorna när det intefinns andra (svenska) barn där.Lägerundervisning – frivilliga, privatpersoneroch lärare, undervisarbåde vuxna och barn i lägren.• 1960 romerna får rätt till fastboende.• 1964 skolplikt – rätten till skolabörjar gälla för romska barn efterpåtryckningar från bland annatfamiljen Taikon.Källa: Förändringar i romers utbildningssituation i Sverige. Iren Horvatne, Malmö högskola, Lärarutbildningenlästips!Foto: Fred Taikons privata fotoalbum• Tjejen från TantoÉ sej anda o TantoKarin Mannerfelt & Ann Eriksson2003• I betraktarens ögonHans CalderasPrisma 2002• AljoshaZigenarhövdingens pojkeGunilla Lundgren och AljoshaNils-Erik Dimiter TaikonBonnier Carlsen 199817

IntervjuFör Susanna kom vändpunkten när honnekades att komma in på ett hotell.– Jag insåg att om mina barn skulle få enfungerande framtid måste jag göra något.Idag arbetar Susanna som kommunpolitikeri Enköping.Ingen kan göra allt, menalla kan göra något!Namn:Susanna HedmanÅlder: 31 årBakgrund: svenskkaale romYrke: Politiker iEnköpings kommun,föreläsare i romskafrågorusanna vann diskrimineringsmåletöver hotellet i hovrätten och det blevstarten för hennes engagemang i attpåverka fördomar mot romer. Hon är enmångsysslare som arbetat med allt från att körabuss till att föreläsa om romer, romsk historia ochkultur runt om i Sverige. Susanna har föreläst förkommuner, skolor, företag och myndigheter. Idagär hon engagerad i kommunpolitiken som ledamot iskolnämnden i Enköping kommun.– Integrationspolitik och romska frågor gårihop, skolfrågorna är viktiga eftersom skolan harbetydelse för resten av livet. Skolan måste haresurser för att ge alla barn lika chans till utbildning,säger Susanna.För barn som är flerspråkiga är det extra viktigtatt skapa bra förutsättningar. Modersmålsundervisningär viktigt, men också att öka förståelsen förmångkulturella frågor i skolan. Att utveckla arbetsmetodersom underlättar och stödjer inlärning ärviktiga prioriteringsområden. Det kan till exempelhandla om hjälp till läxläsning eller att anställabrobyggare. Brobyggare är personer som fungerarsom kulturtolk mellan skola och elevernas familjer.– Som rom har du svårare på grund av defördomar som finns, som rom måste du vara såmycket duktigare än andra, som romsk kvinna ännulite mer, säger Susanna.Susanna är en person som utstrålar engagemangoch självkänsla. Hon anser att den personligakontakten är avgörande för att öka kunskapernaom romer, men också att det är viktigt med stödetfrån familjen. Susanna har flera berättelser omskiftande bemötande från omvärlden. Varkenhennes namn eller uttal visar på att hon avvikerfrån normen. Många blir därför överraskade då deträffar henne efter ett telefonsamtal.– Jag har slutat att inte tala om på vilket sättjag är klädd, om det till exempel handlar om enanställningsintervju. Jag berättar att jag har kjolaroch undrar om de fortfarande är intresserade.Det sparar tid för oss båda, säger Susanna. Kjolenär inget hinder för mig, men det är ett hinder förmånga andra!Skolfrågornaär viktiga eftersomskolan har betydelseför resten av livet.18

Diskriminering och fördomarUnder århundraden har romernastillvaro i Sverige präglats avdiskriminering och utanförskap.Övergrepp i form av fördrivning,tvångsförflyttning, näringsförbud,invandringsförbud, tvångssteriliseringaroch tvångsassimileringhar förekommit ända fram till1970-talet. Det har bidragit till attdet än idag finns en misstro motmyndigheter hos många romer.Sedan 1970-talet har staten förtdialog och samverkat med romskaföreträdare i syfte att förbättrasituationen för romer i Sverige. Trotsdetta är diskriminering och utanförskapfortfarande en verklighet förmånga romer. Ombudsmannen motdiskriminering (DO) fick 2001 ettuppdrag från regeringen att särskiltarbeta med diskrimineringen avromer. DO har under åren regelbundetmottagit klagomål och diskrimineringsanmälningarinom fleraområden. Diskrimineringen skerbåde strukturellt och individuellt.Det råder ojämlikhet mellan romeroch den övriga befolkningen inomområden som skola, arbets- ochbostadsmarknad. DO konstateraratt ”romer är marginaliserade inommånga delar av det svenska samhälletoch i stor utsträckning utanförden demokratiska processen” (DO2003:52).Trots att romer ofta utsätts fördiskriminering är det ovanligt attpolisanmälan görs. DO har på senareår uppmanat romer att ta kontaktmed dem för att få råd om hurman kan agera när man utsätts förkränkande behandling eller diskriminering.Ofta är diskrimineringen såsubtil att den är svår att komma åt.Statliga verk och myndighetersom haft eller har särskildauppdrag att följa romskafrågorDiskrimineringsombudsmannen(DO)www.do.seSkolverketwww.skolverket.seInstitutet för språkoch folkminnen– Språkrådetwww.sprakradet.se/romanichibUngdomsstyrelsenwww.ungdomsstyrelsen.seSocialstyrelsenwww.socialstyrelsen.seLänsstyrelsen iStockholms länwww.lansstyrelsen.seStatens Folkhälsoinstitutwww.fhi.seForum levande historiawww.levandehistoria.seKommuners arbete med minoritetspolitikMinoritetspolitiken förstärker romernas rättigheter till eget språk och rätten att behålla och utveckla den egna kulturen. Kommunerhar ett ansvar att ha dialog och samråd med minoritetsgrupper i frågor som rör gruppen. I Västerås startade 2009 en samrådsgruppdär romska representanter regelbundet träffar ansvarige kommunalråd och tjänstemän. Samrådets ambitioner är att i dialogprioritera olika områden för insatser. I Linköping har man återkommande heldagsseminarier som dialogform, vilka ger möjlighet förpolitiker och tjänstemän från olika myndigheter och organisationer att diskutera viktiga frågor tillsammans med romer.L ä n s s t y r e l s e n i S t o c k h o l m s l ä n– E n h e t e n f ö r n a t i o n e l l a m i n o r i t e t e rFrån och med 1 januari 2010 harLänsstyrelsen i Stockholms läntillsammans med Sametinget ettgemensamt nationellt uppdragatt följa upp tillämpningen avLagen om nationella minoriteteroch minoritetsspråken finska,jiddisch, meänkieli, samiska ochromani chib.Länsstyrelsen har också ettsärskilt och tidsbegränsatuppdrag att stödja kommunersom påbörjat ettutvecklingsarbete med denromska minoriteten, samt attförmedla kontakter mellanden romska minoriteten ochansvariga myndigheter.Länsstyrelsenhar ävenansvar föratt fördelastatsbidrag tillkommuner,landsting ochriksorganisationer.www.lansstyrelsen.se/stockholm/minoriteter21

Kultur och historiaDet romska politiskaengagemangetI april 1971 samlades i London representanter från fjortonländer, tillsammans med Indiens delegation, Världskyrkorådetoch representanter från det dåvarande Sovjetunionentill International Romani Union (IRU).Målet var att diskutera romernasframtid och det beslutades attden 8 april skulle vara romernasinternationella dag (nationaldag).Den romska flaggans utseendediskuterades. En flagga med blåttoch grönt fält hade vid en kongressi Bukarest tidigare beslutats. För attunderstryka romernas historiskakoppling till Indien lades ett hjultill. Det röda hjulet symboliserarbåde vandringen från Indien ochromernas framåtskridande. Den blåfärgen symboliserar himlen (andligavärden) medan den gröna färgensymboliserar jorden.8 april – Romernasinternationella dag(nationaldag).Dagen firas världen övermed olika teman ochaktiviteter som ljuständning,planterande av träd samtminnesceremonier för romersom fallit offer för antiziganistiskaövergrepp. Manlägger även ned blommori olika rinnande, ”levande”vattendrag. I den romskatraditionen, liksom i mångaandra kulturer, symboliserarvatten renhet och helande.22

Vid kongressen antogs en nationalhymnGelem, Gelem …Gelem, gelem lungone dromensaMaladilem baxtale romensaAi romalen katar tumen avenE caxrencar bokhale chavensar”Aai romale, aai chavale”Sas vi man bari familiaMudardas la e kali legiaSaren indas vi romen vi romjenMaškar lende vi ikne chavoren”Aai romale, aai chavale”Putar Devla te kale vudaraTe šaj dikhav muri familiaPalem ka žav lungone dromensarTa ka phirav baxtale romensar”Aai romale, aai chavale”Opre roma, isi vaxt akanaHajde mansar sa lumiake romaO kalo muj ta e kale jakhaKamava len sar e kale drakha”Aai romale, aai chavale”Jag gick, jag gick …Jag gick, jag gick på de långa vägarnaDär mötte jag många lyckliga romerAh, romer säg, var kommer ni ifrån?Med alla tält och hungriga barn.”Aai, romer, aai, ungdomar”Även jag hade en stor familjDe slaktades av svarta legionenAlla strök med, män såsom kvinnorOch bland dem även alla barn”Aai, romer, aai, ungdomar”Öppna, åh Gud, dina svarta portarlåt mig se var mitt folk ärEn dag går jag samma väg som deDå går jag med de lyckliga igen.”Aai, romer, aai, ungdomar”Res er upp romer, tiden är nu inneFöljs åt nu all världens romerDe svarta ansiktena med två svarta ögonÅtrår dem som svarta söta druvor”Aai, romer, aai, ungdomar”Text: Jarko JovanovicMelodi: trad. romsk-serbisk kärlekssångÖversättning till svenska: Domino Kai23

Romska organisationer idagDen romska befolkningens heterogenitetinnebär att olika grupperrepresenteras av ett tiotal riksorganisationeröver hela landet.I Stockholm och Malmö finns romskakulturcentra som arbetar både medinterna verksamheter och för ökadekunskaper och förändrade attityderhos majoritetsbefolkningen. Detfinns planer att öppna liknandecentra i flera städer, bland annat iGöteborg. I många svenska städerfinns lokala romska föreningar.I trossamfund, som till exempelpingströrelsen, finns det egnaförsamlingar och aktiva romskaledare.I Europa finns flertalet organisationersom arbetar med rätts- ochkulturfrågor. Mer information finnsi del fyra.Kulturforum i SverigeRomskt Kulturcentrumi Stockholmwww.rkcstockholm.seRomska Kulturcentreti Malmöwww.rkcmalmo.seSvarta Safirer,kultur- och musikgruppi Göteborgwww.svartasafirer.comMusik- och dansgruppen Romani Szatra i Uppsala.27

Kultur och historiaFoto: gunni nordströmKultur, språkoch traditionerRomers identitet och tillhörighet har starka kopplingartill familj och släkt. Familjen fungerar som ett skyddsnät fördess medlemmar – i såväl goda som svåra tider.Den egna släkten och hela denromska gemenskapen är mycketviktig. Eget språk och egna traditionerhar varit sätt att skydda sig motövergrepp och diskriminering.Ett gott uppförande och att visahänsyn till andra är högt skattadeegenskaper. Därför uppfostrasbarnen till att bli socialt skickliga.Familjebegreppet skiljer sig frånmajoritetsbefolkningens kärnfamiljsmodell.Uppfostringsansvaret ligger,förutom på föräldrarna, även påandra släktingar. I krissituationer, tillexempel när någon släkting hamnatpå sjukhus, är det naturligt att påplats stödja personen och hans/28

hennes närmaste. På värdeskalankommer familjen först. Annat, somtill exempel skola, kan i valsituationer,tillfälligt hamna på andra plats.Traditionerna i kulturen är intenågon samling av nedskrivnanormer, utan de överförs inomsläkterna från generation tillgeneration. Traditionskulturen kansammanfattas med respekt föräldre, regler som rör renlighet ochvissa moral- och uppförandereglermellan generationer.Respekten för äldreRomer lyssnar på äldres råd ochhögaktar dem för deras livsvisdom.De yngre sätter alltid de äldre iförsta rummet. Aktning visas genomrespektabel klädsel och genom attnia de äldre vid tilltal. Man tar handom sina äldre inom familjen ochde äldre lämnas helst inte till olikavårdinrättningar.”Respekt för äldre är den romska kulturensfundament. De äldre har haft en respekterad,beundrad och privilegierad ställning.Värderingen bygger inte på en högre ålder isig utan i åldersrelaterad livserfarenhet, visdomoch att kunna hantera och kanaliseraden ärvda kulturkunskapen vidare. Genomdetta blir de äldre ofta auktoriteter inomden egna gruppen.”Romers Rätt, kap. 12.2.1 , Romska röster om romsk kulturKurs i omvårdnadDet är vanligt att romska kvinnor utförarbete som vårdare i hemmet, oftast medlåg ersättning (anhörigvårdnadsbidrag) elleringen ersättning alls. För att ge kvinnorna enmöjlighet att förbättra sin status och ekonomianordnades hösten 2010 en kurs vid Sundbybergsfolkhögskola för romska kvinnor medinriktning på omvårdnad.I kursen ingick ämnen som vårdsvenska,medicinska grundbegrepp, psykologi, funktionsnedsättning,hälsa och samhällskunskap.Förhoppningen är att kursen kan öka möjligheternatill anställning som personlig assistent ochdärmed ge eleverna förbättrad yrkesstatus ochekonomi.Foto: Claes Landin29

Klädsel och koderIdag skiljer sig inte det romska sättetatt klä sig så mycket från majoritetsbefolkningensklädsel. Den endagruppen med strikt klädkod är denfinskromska. I olika romska grupperfinns varierande regler för anständigklädsel för både män och kvinnor.Det gemensamma är att kvinnornaoftast bär en längre kjol. För detmesta accepteras inte långbyxorpå kvinnor. Gifta kvinnor klipperinte håret kort och håret hålls ihop.Männen ska vara anständigt klädda.I vissa grupper är kortbyxor inteaccepterade, inte heller kortärmadetröjor och skjortor.Finska romers klädselDen grupp som har strängast reglerför klädsel är den finskromskakaalegruppen. Männen använder iallmänhet raka, mörka byxor ochlångärmade koftor eller kavajer.I regel beslutar sig kvinnorna i16–20-årsåldern om de ska bäraromsk dräkt, eller kjolar som detkallas. Kvinnan är då medveten omatt hon även kommer att arbeta idenna klädsel, för det är ett livslångtval hon gör.Klädseln hindrar henne inte från attstudera eller arbeta. Hon kan, omarbetet så kräver, byta till andrakläder förutsatt att hon inte kommeratt möta andra romer underarbetsdagen. Även om en finskromskkvinna skulle välja att inte bära denromska dräkten bör hon ändå kläsig anständigt, med en längre kjol,framför allt i äldre romers närvaro.På samma sätt ska en finskromskman klä sig anständigt, i mörkabyxor och långärmat, när han möterandra romer.Vill man vetamer är det braatt tillsammansmed romerdiskutera hurregler och koderfungerar ochtillämpas i olikagrupper ochfamiljer.Romska kvinnor klär sig olika. På en konferens i Södertälje hösten 2007 visades några klädstilar.Från vänster: Susanna Hedman, Fatima Miftar, Angelina Demiter Taikon, Soraya Post och SaliBogdanov.Foto: e romani glinda32

2010 ordnade Delegationen för romska frågor ett internat för romska kvinnor i Sverige. Mötetresulterade i bildandet av ett romskt kvinnonätverk med syftet att lyfta fram gemensamma frågoroch utbyta erfarenheter. Nätverket träffas och har vidgat sitt minoritetsarbete till att även omfattasamiska, tornedalska och sverigefinska kvinnor. Nätverksträff i Luleå 2010.JämställdhetJämställdhetsfrågor har aktualiseratsi samband med att frågan lyftsinom EU och på nationell nivå från1990-talet.De kollektiva romska familjestrukturernaär traditionellt hierarkiskamed tydliga roller för män ochkvinnor. Inom släkten och familjenhar kvinnorna en stark ställning ochmed ökad ålder får de en hög statussom medför utvidgade rättigheter.Vid stabila levnadsförhållanden,med ansvar och respekt för de olikarollernas funktion, är systemetaccepterat av de flesta.Svåra levnadsförhållanden ochmarginalisering har ökat kontrollenav yngre kvinnor. Unga romskaflickor slutar alltför ofta skolan förtidigt på grund av giftermål ellerfamiljens behov av att ha dotternhemma för hushållssysslor. Kvinnoaktivisternavittnar om psykiska ochfysiska problem och vädjar om hjälp.Flera romska föreningar har startategna kvinnogrupper och situationenhar uppmärksammats inom romskakristna samfund. Samtidigt ses enökning av kvinnornas delaktighetutanför hemmen, och romskakvinnor syns och hörs i fler och fleroffentliga sammanhang.Dåvarande Integrations- ochjämställdhetsdepartementet ochDelegationen för romska frågor ordnadedecember 2007 en europeiskkvinnokonferens – Amare glasuraashunde – En dokumentation avVåra röster – som samlade ett 80-tal romska kvinnor från 15 europeiskaländer. Romska aktivister taladeom kvinnornas situation i Europa,men även om kampen för rättigheteroch rättvisa. Europarådet organiseradeett andra internationellt möteför romska kvinnor i Aten 2009, därSverige, förutom departement ochstatliga myndigheter, representeradesav två romska aktivister.Foto: regina veräjäVid ”Second EU Roma SummitCordóba 8 April 2010” valdesSoraya Post till Sveriges representantoch också till viceordförande i Europen Romaand Travellers Forum -ERFT.lästips!• Amare glasura ashunde –Our Voices HeardGovernment Offices ofSweden 2010• The Human Rights ofMinority Women:Romani Women’s Rights froma Perspective onInternational Human RightsLaw and PoliticsCamilla Ida RavnbølUNICEF, Innocenti ResearchCentre, Florence, ItalyInternational Journal onMinority and Group Rights 17(2010) 1–45• Women MotherhoodEarly Childhood DevelopmentExploring the question of howpoor Roma women’s statusand situationinfluences children’s survival,growth and developmentCamilla Ida Ravnbøl lConsultantUNICEF Regional Ofice forCentral and Eastern EuropeUNICEF 2011• Hur mår Sverigesnationella minoriteter?Kartläggning av hälsosituationenbland de nationellaminoriteternaFolkhälsoinstitutet• Intryck, avtryck– framtidstroBemötande av våldsutsattakvinnor från de nationellaminoriteternaFolkhälsoinstitutetwww-adresser, se del fyra33

Delegationen förromska frågorgenomförde enstudie om svenskaallmänhetenskunskaper ochattityder motromer.– Hur stor andel avden svenska befolkningentror du sägeratt de inte vill haromer/zigenare somgrannar?55 procent avsvenskarna troratt den svenskabefolkningeninte vill haromer somgrannar.Foto: anders östlundKulturella regler för bostadenDe romska kulturella reglerna sättergränser för romernas boende genomdet symboliska renhetstänkandet.En yngre rom kan inte bo i enlägenhet ovanför en äldre. Den äldrehar en bildligt, eller bokstavligt,högre position än den yngre. Idagär merparten av romerna i Sverigebofasta. De flesta bor i hyreslägenhetermen bostadsfrågan ärfortfarande problematisk. Mångaärenden som anmäls till Diskrimineringsombudsmannenhandlar om attromska familjer nekas bostad ellertrakasseras av grannarna.✻ Romers traditioner gäller bara romer. Det är dock viktigt att omvärlden inte avfärdarsederna utan visar respekt för dem som lever efter dessa traditioner. Till exempelkan en lärare som hör till majoritetsbefolkningen visa artighet genom att inte sittapå bordet under lektionen eftersom bordet är symbol för en ”rituellt” ren yta.34

Kris- och undvikandepliktMyt:Romer stjäl!Sanningen:Varken den romskakulturen eller någonannan kultur sanktionerarbrottslighet.Orsakerna till brottslighetmåste sökas iindividers felaktigaval, men också i socialaomständigheter.Varje människamåste bedömas somindivid.De romska grupperna har olikaformer av egna rättsystem somtillämpas i interna konflikter. I fleragrupper används Kris (en romsk”domstol”) som ett system att lösaproblem. I Krisen samlas äldre romerför att tillsammans bedöma ochavgöra konflikter mellan individeroch familjer.Handlingen bedöms utifrån hurallvarligt brottet är. Vid svåra brottkan den enskilde urskiljas från denromska gemenskapen. Även mindrebrott och konflikter granskas av deäldre.Den sociala kontrollen inom denfinskromska gruppen skiljer sig frånde andra grupperna. Men även i denfinskromska gruppen har äldre stortinflytande i familjefrågor.I finskromska familjer erkänns denenskildes skuld kollektivt genomk r i sKRIS (romani chib); regel,förordning, rannsakning, process,rättegång, domen så kallad undvikandeplikt. Dettabetyder att den enskildes familjoch släkt (vilket kan omfatta flerafamiljer och/eller släktled) undvikervidare konflikt genom att bosättasig på andra orter och att inte vistaspå samma platser som de drabbadefamiljerna/släkterna.I utbildningssituationer är det viktigtatt vara lyhörd och ta hänsyn tilldessa regler som handlar om olikasätt att lösa problem eller konflikter.I sådana situationer bestämmerromerna själva hur situationenska hanteras och skolans personalbehöver inte ta ansvar för lösningen.✻ I alla grupper frågas deäldre till råds i livsval ochkonflikter. De äldres råd ochbedömningar gäller i allasituationer.Källa: Lexikon efterJohan Dimitri TaikonGjerdman & Lundberg 196236

Skolbarn på Caritas fritidshem Ardud, Rumänien i maj 2011.Foto: tiina kiveliö38

Fendide akana ka harimo✼Bättre nu än aldrigKaaleDel 2Skolgång ochutbildningMaj bine akanásar maj angléKalderash✼Bättre smidamedan järnet ännuär varmtNa shungarde andehajink, ke kotar trubujate pes paji anda la✼Spotta inte i brunnen somdu ska dricka ifrånLovariAschar diro avri te becknar te jura jeckbékker. Sav trissar diro trader´manuschnani belvingResanderomani✼Är du ute och säljer och ser en ekorre, såmöter du resande innan dagen är slut39

Soraja Hagert tar studenten 2009 i Södertälje.Foto: domino kai40

Fatima Bergendahl arbetar som modersmålslärare i Halmstads kommun.Foto: privatSärskilda insatser för romska eleverDet är inte ovanligt att föräldrardöljer sina barns identitet, på grundav rädslan för mobbning. Enligten undersökning som DO låtitgenomföra uppgav 40 procent avföräldrarna att man inte är öppenmed sin romska identitet i skolan(DO 2008:2).För att bättre möta de romska familjernasbehov har en del kommunerbeslutat om särskilda insatser. Dethar visat sig att de skolor som harromska lärare eller lärarassistenter/brobyggare i regel uppnår godaresultat med barnen. Lärarassistenternasuppgift är att underlättakontakten mellan hem och skola ochatt stödja eleverna i skolan.Skolverket, som har granskatskolornas arbete med romska elever,betonar att det är motiverat medsärskilda satsningar. Dessa börvara kontinuerliga och ha långsiktigkaraktär.Förutom lärarassistenter har ävenanställda modersmålslärare en viktigroll i skolan som personligt stödoch hjälp för eleverna. Behovet avromska modersmålslärare är stort ihela landet, och det finns få läraresom är behöriga. Skolverket arbetartillsammans med romska lärare förökad pedagogisk kompetens och föratt utveckla läromaterial på romanichib.4 §Rätten till sitt språkDet allmänna har ettsärskilt ansvar för attskydda och främja denationella minoritetsspråken.Det allmänna skaäven i övrigt främja denationella minoriteternasmöjligheter att behållaoch utveckla sin kultur iSverige. Barns utvecklingav en kulturell identitetoch användning av detegna minoritetsspråketska främjas särskilt.Lag (2009:724) om nationellaminoriteter och minoritetsspråkDet finns idag en hel del material på olika romskadialekter till exempel sagoböcker och inlästa sagor.Läs vidare på www.skolverket.se eller www.sr.se45

Att bjuda in föräldraroch äldre släktingar tillskolan kan vara en braidé för att presenterabåde barnets vardagsmiljöoch personalen.Det kan även underlättaom skolan tarpersonlig kontakt medföräldrarna i hemmet.Första kontakten bör,om möjligt, då skötasav romsk personal. Påså sätt kan klyftan mellanskolan och familjenminskas.lästips!• www.romakulturklass.com/index2.htmRoma kulturklassI Stockholm finns sedan 1990 Romakulturklass. Undervisningen bedrivsenligt läroplanen, men med romskinriktning.Lärarna och övrig personal är romeroch undervisningen sker både påromani och svenska. Skolans sätt attundervisa förstärker och utvecklar(revitaliserar) romani och övergångenmellan hemmet och skolanunderlättas på olika sätt.Undervisningen i kulturklassenknyter an till romska traditioner ochhistoria på flera olika sätt. Äldreelever fungerar som mentorer tillde yngre och skolan har ett närasamarbete med elevernas föräldrar.Det finns möjlighet att anpassa lovenefter familjens levnadsmönster ochundervisningen i skolan dokumenterasrikligt vilket ger föräldrar möjlighetatt följa undervisningen. Skolanhar ett eget kök där maten lagas aven romsk husmor med assistans avde äldre eleverna. Romska sagor ochberättelser används som underlag iundervisningen och romska livserfarenheterknyts an till ämnen somtill exempel naturorientering ochsamhällskunskap. Romsk dockteater,med kulisser från tidigare lägerliv,gör det möjligt för barnen att ta delav den egna historien.I diskussioner kring separataromaklasser lyfts ofta faran försegregering fram. Internationellskolforskning lyfter dock målet medundervisningen som avgörande. Ärklassen bara en ”avstjälpningsplats”eller ett sätt att segregera romskabarn kan man inte försvara särskildaklasser. Men skolor där man målmedvetetoch med respekt arbetarför utveckling och bekräftelse förden romska kulturen är ovärderligakulturbärare för att stärka minoriteten.Angelina Demiter Taikon, föreståndare och lärare, undervisar i Roma kulturklass.Foto: tiina kiveliö46

Vad är romskkultur …?– Det är att alltidvara rädd. Jag ärrädd på stan, påarbetsförmedlingen,på socialkontoret …Ur ett samtal iprojektet Romano Zor!Foto: istockphoto.comlästips!•Diskriminering avnationella minoriteter inomutbildningsväsendetDO:s rapportserie 2008 :2• Den romska minoriteten imajoritetens skola, från hottill möjlighetChristina Rodell OlgacHLS förlag 2006• Romer/Zigenare om rättentill likvärdig utbildningKRUTKritisk utbildningstidskrift,nr92/93(4/98-1/99)K o m p l e t t e r i n g t i l l s t u d i e rTvå självkänslorMånga beskriver att de har två självkänslor.I sin egen grupp, och i kraftav sin egen kulturella bakgrund, ärman stark. Däremot kan man kännaosäkerhet bland majoritetsbefolkningenoch i nya situationer som iskolvärlden.Det dåliga självförtroendet kanbottna i negativa erfarenheter ochmisslyckanden i skolan. Även skolansmisslyckanden och osynliggörandetav romska elever kan ha påverkatsynen på studier. Eleven behöverofta många positiva erfarenheterinnan de negativa erfarenheterna avskolvärlden skingras.StudieekonomiEn svårighet som den romskagruppen möter då man somvuxen vill läsa in grundskolan äratt studiemedelssystemet inte äranpassat för en grupp med bristandeutbildningstradition. Mångaanvänder allt studiestöd utan attuppnå grundskolekompetens.I många kommuner är det svårtatt läsa in grundskolan med försörjningsstödvilket gör att mångaskuldsätter sig. Siktar man på att attläsa en gymnasieutbildning räckerofta inte antalet terminer till somkan finansieras med studiemedel pågrund av studieovana. Resultatet bliratt man har studieskulder men saknaravslutad utbildning och därmedsmå möjligheter att återbetala sinaskulder.Minoritetspolitiken föreskriver samråd med berörda minoritetsgrupper. I Västerås har romer tillsammans medtjänstemän bildat en samrådsgrupp. Diskussionerna har bland annat resulterat i start av en 10-veckors orienteringskursmed kartläggning av deltagarnas färdigheter och kunskaper. Avsikten är att genomföra ytterligare tvåorienteringskurser med möjlighet till vidare- eller kompletterande studier, praktik eller arbete för deltagarna.48

”Utan de romskaanställda hadevi inte hunnit enhundradel av detvi har behövtgöra. Vi hadeinte kommitnågon vart utanstått och stampatpå sammafläck.”Margareta Johansson,samordnare GrannskapstödLinköpings kommunPamela Cyrylo ordförande i föreningen Romska barn i fokus.Foto: Aleksandra OlejnikGruppernas egna representantersom kontaktpersoner och informatörerPersonliga kontakter är avgörande.En effektiv rekryteringsmetodatt förmedla information om enkommande utbildning är via romskarepresentanter. Många litar mer påinformation som kommer från denegna gruppen.Att ha en referensgrupp, som representerarolika romska kulturer, är ettbra stöd vid planering, informationoch genomförande av utbildningar.En romsk anställd har möjlighetatt rekrytera deltagare i hemmen,kyrkliga sammankomster eller iföreningar. Det har visat sig att enenskild persons intresse kan leda tillatt även andra blir intresserade avutbildningen.För att nå framgång är det viktigt attdet är den romska personalen sombjuder in till möten.Information kan också spridas via tillexempel Radio Romano eller romskatidningar. Sociala medier, som tillexempel Facebook fungerar ocksåsom snabb informationskanal ochkan användas för att sprida kunskapom utbildningar och evenemang.mediatips!• Radiò Romanòwww.sr.se• É Romani Glinda /Den romska spegelnwww.romaniglinda.se• Le Romané Nevimata /Romska nyheterwww.nevimata.co• Romano Hango /Romsk röstnedzmedin.jasar@hotmail.com51

Utbildningens uppbyggnad och schemaEn orienteringsutbildning kopplasgärna till utbildning som leder tillexamen eller andra insatser som föreleven vidare. Då många kan ha haftett långt uppehåll i sina studier ärdet bra att utbildningen inte innehållerpraktik den första tiden.Tydliga studiemål och mindre delmålbidrar till ökad studiemotivation.Utöver det teoretiska bör utbildningenlängre fram även innefattapraktik och företagsbesök.Att dela upp veckan i undervisningsochpraktikdagar ger de studerandemöjlighet att träffa varandra och attutbyta erfarenheter.Att välja praktikplatserDet bästa sättet att utvidga sinayrkesplaner är att få bekanta sigmed olika typer av arbeten genomstudiebesök. Om utbildningen harspeciell yrkesinriktning ordnaspraktikplatsen för att passa medutbildningen.Den ansvariga utbildningsanordnarenkan hjälpa eleven att söka ochfå en praktikplats. Utbildningsanordnarenhar också en viktig roll atttillsammans med eleven arbeta förökade kunskaper om romsk kulturoch kan gärna följa med eleven tillintervjun och erbjuda arbetsgivarenråd och hjälp i kulturella frågor.Vad behövs föratt genomföraen romsk kurs/utbildning?Framgångsfaktorer fören lyckad utbildningRomsk personal som äranställd på skolan.En referensgrupp medrepresentanter för deromska grupperna.Kontaktnät, tidigareelever och derassläktingar.Kunskap om romskafamiljer som har svårtatt umgås/ inte kanumgås på grund avromska regelsystemet.Kulturkompetens.Stolta romer tar sin examen som behandlingassistenter eller lärarassistenter vid Sundbybergs folkhögskola, december 2009.Foto: e romani glinda55

IntervjuHon hoppade av skolan när hon precis börjat i sjunde klass.Idag brinner hon för utbildningsfrågor i sitt arbete somlärarassistent vid Sundbybergs folkhögskola.– Kan jag så kan vem som helst, utbildning öppnar dörraroch skapar möjligheter, säger Sonja Millon.Vägen till jobb går via skolanNamn: Sonja MillonÅlder: 35Bakgrund: svenskrom, kalderashYrke: LärarassistentSundbybergsfolkhögskola,föreläsare omromsk kulturRomsk ”kurator”/brobyggareundbybergs folhögskola anordnarsedan 1992 utbildningar som vändersig till romer. Det finns även mångasom läser kurser i det ordinariekursutbudet, till exempel de allmänna kursernaför att få grundläggande behörighet tillhögskolestudier.– Jag utbildade mig till lärarassistent vidskolan 2004. Nu arbetar jag bland annat medatt motivera unga romer att utbilda sig, sägerSonja.Skolans metod att ordna målgruppsanpassadundervisning underlättar för många romer.Praktik varvas med teori och många gångerleder praktiken till arbete. I skolan får elevernachans att vara tillsammans, och alla har mångagånger samma erfarenheter och ligger påsamma nivå. Ungefär hälften av alla som gåren utbildning vill fortsätta efter skolan.Praktik blir en mjuk introduktion till arbete förbåde eleven och arbetsplats.– Det finns fortfarande mycket okunskapoch fördomar om romer på arbetsmarknaden,praktikplatser ger möjlighet att öka kunskaperom romsk kultur, berättar Sonja.När nya kurser ska starta arbetar Sonja aktivtmed att få ungdomar att söka till utbildningarna.Kontaktkanalerna är allt från socialamedia till möten i kyrkan eller föreningar.– Jag försöker vara en förebild för andra.Många unga tjejer frågar mig om hur jag gjort,förhoppningsvis kan jag påverka dem. Utbildningger mycket, öppnar dörrar och skaparmöjligheter. Går man helhjärtat in för någotgår det.Viktiga faktorer för att lyckas skapa bra förutsättningarför skolan i mötet med romer ärsjälvklart bemötandefrågor. En bra dialog ochkontakt med föräldrar och lärare är nödvändigoch det är viktigt att lyssna på önskemål frånromerna själva. Erfarenheter visar också attnärvaron ökar om det finns romer anställdapå skolan, därför är yrken som kulturtolkar/brobyggare eller lärarassistenter så viktiga föratt lyckas.Jag brinner fördet jag gör.56

Minneslista1. Gör upp med dina egnafördomarLär dig om romernas historia och levnadsförhållanden.Samtala med människoromkring dig. Bli medveten om dina kunskaperoch eventuella rädslor eller fördomaroch bearbeta dem.2. Planera utbildningmed omsorgPlanera inte bara utbildningar som grundarsig på romers traditionella yrken, även omdet efterfrågas. Eftersom förebilder ochuppfattningar om icke-traditionella yrkenofta saknas är det naturligt att inte tänka iannorlunda yrkesval. Få traditionella romskayrken ger idag möjlighet till arbetslivet.3. Informera personerna direktBudskap om utbildning sprids bäst genomromers egna kanaler och romska kontaktpersoner.Kontaktpersoner sprider informationom utbildningen till romska grupper.De som är intresserade lämnar sina telefonnummereller mailadresser och får i gengäldtelefonnummer till den kursansvarige.Inbjudan till möten görs via telefonsamtal,mail, brev eller SMS.4. Ordna ett informationsmöteOrdna ett informationsmöte där de inbjudnatillsammans kan fundera om utbildningenskulle passa dem. Mötesplatser kan varaarbetsförmedling, skola eller en församlingslokaldär många romer känner sig trygga/hemma.En enskild individ kan ha svårt att tro att detska gå bra att klara sig som ensam rom påen utbildning. Ett gemensamt informationsmöteär ett bra sätt att visa att det finns flersom vill utbilda sig. Under mötet är det braatt ge konkreta exempel på lyckade satsningarsom kan fungera som inspiration.5. IntervjuerEn intervju tar reda på elevens målbild,motivation och vilja till att binda sig tillstudier. Intervjuerna bör göras tillsammansmed dem som senare kommer att genomförautbildningen.6. Val av elever bör göras medomsorgUtbildningsanordnaren bör ha kännedom omde olika romska grupperna och deras relationtill varandra. Detta är en förutsättningför att studierna senare ska fungera.57

Hur ska undervisningen vara?Pusslet ska ses som helhet innan man börjar planera och arbeta med det.MångsidigpedagogikLämplig formför framförandetVisualiseringEmotionellintelligensÖppen dialogKonkretiseringkulturkänslighetIndividualiseringvidplaneringSmågrupperPraxisnäraKonstruktivfeed-backSmå stegYrkesorienteradförkovranEgenansvarför lärandeoch dokumentation(dagböcker)UtvecklandesjälvutvärderingTydliga mål58

” Erfarenheten visar att när vi finner lösningar som ger”hjälp till självhjälp”, och inte tidigare varit kända, så ärimplementeringsfasen lång. Det är nya utmaningar och detgäller att inte ge upp utan envist fortsätta mot önskade mål.”Ami Netzler, mångfaldsstrateg, Västerås stadLäraren somnyckelpersonFör att lyckas som lärare är detviktigt att få till stånd ett fungerandesamarbete med eleverna. Lärarenska ha kunskap om de regler ochnormer som gäller inom den romskakulturen.Lärarens färdigheter i interaktionhar stor betydelse eftersom personligakontakter är viktiga för attskapa och upprätthålla förtroende.Även auktoritet och integritet gerökat förtroende för lärarens roll sompedagog. Det är viktigt att det finnsen mentor för gruppen som har tidoch intresse för eleverna.Mentorn ska också se till att denstuderande bemöts väl och korrektpå praktikplatsen. Det bästa ärom läraren följer med den studerandeunder den första dagen. Denhandledare som, i sin tur, utsetts påpraktikplatsen ska vara stödpersonsom den studerande kan vända sigtill. En studieovan grupp kräverofta mer resurser och tid. För attutbildningen ska lyckas behöver manplanera in dessa extraresurser redannär man diskuterar en kommandevuxen – eller arbetsmarknadsutbildning.Hitta ettgemensamt språkMånga lärare har sagt att en avutmaningarna i att undervisaromer är att anpassa sitt språk tillundervisningssituationen. Ävenom eleverna talar svenska kan detfinnas skillnader i sätt att uttryckasig. I den romska gemenskapen harspråket formats på sitt eget sätt.Därför är det inte säkert att elevenförstår en lärare eller myndighetspersonpå det sätt som man tror.Förutom att använda ett tydligtspråk bör läraren diskutera betydelseoch koppling till elevernaspersonliga erfarenheter ochvardagliga liv. På så sätt kan elevenkoppla informationen till något somär relevant för honom/henne själv.Det kan även vara nödvändigt attträna länge på lästeknik, textförståelseoch studieteknik.60

Fotbollslaget Romano Merako i Katrineholm.Foto: e romani glindaGemenskap och grupptillhörighetGrupptillhörigheten och gemenskapenär viktiga för romska släkteroch familjer och kan ibland prioriterasframför studierna. De starkasläktbanden kan innebära att detsom sker i skolan påverkan familjelivetoch det som sker i familjen/släkten påverkar studiesituationen.Läraren måste vara observant påsådant som inträffar i gruppen sompåverkar studierna och ha beredskapoch kunskap att diskuteraproblemen. En lärare kan också isamarbete med en romsk anställdanvända sig av sammanhållningen iundervisningen.61

Kultur och historiaEn grupp romska studerande söker en motiveradLÄRAREför fast tjänst. Utöver undervisning innefattar tjänstenhandledning av studerande och arbete mot fördomar.Den person som väljs till tjänsten ska ha följande egenskaper:• kommunikativ förmåga ochgoda sociala färdigheter• kunskap om de romskatraditionerna och kulturer• beredskap att bemöta detofärdiga• öppenhet• förmåga att med balans visaflexibilitet och bestämdhet ilämpliga proportioner• gedigen lärarkompetens• förmåga att hantera osäkerhet,egen och andras• förmåga att uppmuntra• tålamod• förmåga att anpassa sitt språkoch teoriundervisning till destuderandes nivå och vardag• anpassningsförmåga ochförmåga att läsa av situationer• förmåga att släppa gamlametoder och ta till sig nyaDe sökande som har en tendens att snabbt bli frustrerade i brist påomedelbara resultat kommer genast att gallras bort. Även kompromisslöshetär en oönskad egenskap. Den sökande måste ha inställningenatt också han eller hon kan ha något att lära av de romska eleverna.Ett lyckat genomförande av arbetet förutsätter att ett förtroendebyggs upp mellan lärare och studerande.Förslaget till denna annons gjordes av en finskromsk grupp i ett arbetsmarknadsprojekt i Finland 2006.62

Maj bine grosisvávo des, sar roblikána haj kánaKalderash✼Bättre småpengarregelbundet än storasedlar sällanDel 3ArbetslivetMa tsin o rukh kaibehheha✼Såga inte av den grendu sitter påKaaleAschar diro avri te becknar te jecksterners nasja schettani drommen fann dahinpennar mossj. Fann dahin to bóngi fediga dinster.Fann bóngi to dahin dokkar butt ninna fóttra.Svenskromani✼Är du ute och säljer och en katt springer övervägen från höger säger manFrån höger till vänster goda förtjänster.Från vänster till höger ger mycket med klöver.

64Praktisk lektion på projektet Romano Zor.

ArbetslivetRomer och arbetslivetDet är inte ovanligt att höra påståenden som ”romervill inte arbeta” eller ”arbete är inte en del av den romskakulturen”. Detta är naturligtvis inte sant. Romerna har alltidarbetat för att försörja sina familjer, oftast under svåraförhållanden.Tidigare förbud för stadigvarandebosättning för romer hindrade fastaanställningar och medförde att yrkensom innebar resande blev vanliga förförsörjningen. Exempel på sådanayrken var tivoliverksamhet, handelmed hästar och andra varor samtförtenning av koppar. Det var ävenvanligt med säsongsarbete i jordbruki utbyte mot mat och husrum.Arbetsmarknadens strukturomvandlingoch romernas, generelltsett, låga utbildningsnivå är någraorsaker till den idag höga arbetslösheten.Idag är det nästintill omöjligtatt komma in på arbetsmarknadenutan grundskola eller högre studier.Även romer med utbildning harsvårt att få jobb på grund av mångaarbetsgivares fördomar, vilket ledertill att många döljer sin romskabakgrund.✻ Romerna vill delta iarbetslivet, utan attförlora sin identitet.a r b e t s l i v s e r f a r e n h e t e rDeltagarna i arbetsmarknadsprojektet Romano Zor har många skiftandeerfarenheter från arbetsmarknaden. Några exempel:Försäljare, marknadsförsäljare,dörrförsäljare,bilförsäljareArtist – sång, musikoch dansGatumusikantTakläggareRivningsarbetareByggnadsarbetareMålareStädare, kock,barnskötare, tvätterska– hushållsarbetareSömmerskaMake up artistBilmekanikerTatuerareUndersköterskaRestaurangbiträdePersonlig assistent –anhörigvårdareLokalvårdareTrädgårdsarbetareCafeanställdSopåkare65

Arbetsmarknadensspråk innehålleridag många nya ordoch förkortningar.Om man är ny somarbetssökandeär det viktigt atthandläggaren gör sittbästa att använda ettkonkret och begripligtspråk.ovänligt bemötande och fördomarofta försvårar eller helt stopparmöjligheterna att söka och få arbete.För de som inte har varit i arbetsliveteller är ”utanför” den egnasläktgemenskapen, är ett extra stödibland avgörande för att klara allade krav som arbetslivet ställer.Det är också bra om arbetsförmedlarenhåller kvar kontakten med denarbetssökande, även efter atthan/hon har fått anställning ellerstudieplats. Barnomsorg är en frågasom måste ordnas innan man kanplanera för studier eller arbete.Eftersom barnen oftast tas om handinom familjen behövs informationom vad samhället kan erbjuda.Ibland kan planering ske tillsammansmed släktingar (mor- ellerfarföräldrar) för att lösa frågor somhandlar om barnen.lästips!• Hur blev det medanställningen?Uppföljningsintervjuer medromer som har utbildat sig tilllärarassistenter, barn- ochungdomsledare, ochbarnskötareCharles Westin och ManuelTan MartiDelegationen för romskafrågor 2008• Unga romers situation – enintervjustudieUnga romer intervjuas omskola, arbetsmarknad ochframtidUngdomsstyrelsen 200967

Artikel publicerad i Nerikes Allehanda 2010-09-24Deras framtid är inte giftermål, det är studierModersmålsläraren bildade en förening för romska flickor och stred föratt de skulle gå ut gymnasiet och inte gifta sig för unga.– Av oss som är med är det ingen som har gift sig och alla går i skolan. Ochär det någon som har problem så kan vi hjälpa till, säger Milena Serifi.Text: Christina Eriksson, foto: Kicki NilssonVarje onsdag har Adela Ibrahimi och Djanita Agusitillsammans med 15 andra elever modersmålsundervisningpå Virginska skolan i Örebro. De läserromani och diskuterar olika frågor som rör romer.Tjejerna är också engagerade i romska ungdomsföreningenoch sänder radio på romani.Det är viktigt att läsa romani– Man ska inte glömma sitt modersmål, påpekarDjanita.– Och inte glömma sin kultur, fortsätter Adela.Alla som är med i den här modersmålsgruppenoch medlemmar i romska ungdomsföreningenkommer ursprungligen från forna Jugoslavien.Adela kom med sin familj från Kosovo när hon varnio år, det samma gäller Djanita som kom när honvar 13.Har ni mött några fördomar som romer?– Nej, jag känner inte att jag är utsatt, fortsätterAdela. Kanske är det värre för dem som sticker utmer, som har de traditionella kläderna.– Vi från Balkan har sällan stora kjolar och sånt,vi klär oss vanligt, säger Djanita och förklarar attom det händer så är det mer vid speciella högtideroch bröllop.Adela har många gånger fått förklara för sinakompisar i skolan att bara för att man är rom såklär man sig inte på ett speciellt sätt.– De kan stå och säga att alla romer har lackskoroch stora kjolar och jag kan bli lite sur när de ståroch snackar så. Jag är ju rom och jag har inte sådanakläder, man behöver inte dra alla över en kam.Det här har jag förklarat massor av gånger i skolan.Djanita fortsätter:– Förresten spelar det väl ingen roll om man ärrom eller afghan eller vad man är. Vi är ju alla människor.På modersmålsundervisningen pratar de ocksåom romernas situation i Europa. Om hur romernabland annat tvingas bort från Frankrike.– Jag tycker det är synd det som händer. Detkänns inte som om man ger romerna någon chansDjanita Agusi och Adela Ibrahimi.och är hårdare mot dem än man är mot andra.Men så skulle jag ha tyckt ändå, även om jag självinte var rom, säger Adela.Hon och Djanita går nu i trean på gymnasiet.Adela går beteendevetarprogrammet och Djanitaomvårdnad på Risbergska skolan.– I min familj har många universitetsbakgrund.Skolan är alltid i fokus, det är viktigt att få ett brajobb och en bra utbildning, förklarar Djanita.– Ja, mina föräldrar är också noga med att jagska gå i skolan och få en utbildning. Men, sägerhon och fortsätter:– En del är mycket strängare mot våra tjejer. Detär många regler, de ska vara hemma en viss tid ochså. Det finns också några, inte så många, men detfinns de som håller på de gamla traditionerna ochmenar att det inte är någon idé att flickorna går iskolan eftersom de ändå ska gifta sig.Vad vill ni göra efter gymnasiet?– Jag vill bli barnmorska. Det är min dröm, sägerDjanita.Adela fortsätter.– Jag vill helst jobba några år först innan jagfortsätter på universitetet. Tanken är att plugga tillsocionom, helst vill jag sen jobba med unga, hjälpadem med olika problem.68

Vad påverkar romernasmöjligheter tillarbetslivet?1. Samma saker som hos majoritetsbefolkningen✓ ålder✓ arbetslivserfarenhet✓ kunnande✓ nätverk✓ mod/självkänsla✓ ihärdighet vid arbetssökande✓ den sökandes motivation (som oftast betydermer än alla faktorer tillsammans)✓ relevant utbildning2. Majoritetssamhällets fördomar, diskriminering,exkludering, stigmatisering.A r b e t s f ö r m e d l i n g e n s i n s a t s e rArbetsförmedlingenharspeciella åtgärderför dem somstår längre frånarbetsmarknaden,så kallade arbetsmarknadspolitiskaåtgärder.Arbetspraktik,jobbcoach, aktivitetinom vägledningoch platsförmedlingär åtgärder riktadetill arbetssökandeoch berättigar tillaktivitetsstöd.Nystartsjobb, lönebidragoch instegsjobb ärriktade stöd till arbetsgivarei form av ekonomiskabidrag vid anställning avperson med funktionshinder,om individen varitlångtidsarbetslös eller ärnyanländ till Sverige.69

IntervjuAtt gå i skolan för att kunna få ett arbete var något somRichards mamma ständigt påminde honom om. Idagbrinner Richard Nyman för att påverka företag att anställaromer. Det handlar om att få chansen att visa att man inteär det alla tror att man är!Mångsysslare medfokus på arbeteNamn:Richard NymanÅlder: 34 årBakgrund:sverigefinsk kaaleromYrken: Busschaufför,ungdomspastori Pingstkyrkani Eskilstuna,föreläsare iromska frågorerätta om de erfarenheter du har frånarbetsmarknadsprojekt?– Det viktigaste är att se en människasom en egen individ och att haen diskussion utifrån vad personen står. Stärkasjälvbilden är viktigt, många tror inte att dekommer att få jobb och att det inte är någonidé att plugga.Richard har erfarenhet av att arbeta somjobbcoach och har sett de problem som finnspå arbetsmarknaden för romer. Arbetsgivaresom är positiva till att anställa romer måsteäven möte andra anställdas fördomar vilketgör att det är många hinder som måsteövervinnas.– När jag själv fick jobb som taxichaufför harmin arbetsgivare senare berättat om de mångasynpunkter han fick från de andra anställda.Jag hade tur som fick en chans att visa vem jagvar och vad jag kunde. Därför är det så viktigtatt arbeta med värderingsarbete inom olikaområden och på flera nivåer samtidigt.Richard har planer på att starta ett arbetsmarknadsprojektmed unga romer. Han kännerflera som skulle vara intresserade att varamed, unga romer som inte har etablerat sig påarbetsmarknaden ännu. Fokus skulle vara attbearbeta företag att våga anställa romer.– Jag vet att det skulle fungera om detfanns personer som coachar de arbetssökandeunder hela processen. En del kanske behöverkortare utbildningsinsatser och hjälp att öppnadörrarna till företagen, säger Richard. Mångaromer har inget stöd idag.Richard menar att förebilder är viktigt ochhan tror att värderingar och fördomar mot romerkommer att ändras på sikt när fler romskaförebilder finns. Han tror också att kvinnor harsvårare än män att hitta jobb.– Många tror att det inte går att arbeta omman bär den traditionella kjolen, men det ärinte sant. Visst kan det vara lite mer komplicerat,men det går ofta att hitta lösningar. Detsom blir tydligt är fördomarna som märks merdirekt för kvinnorna som bär kjolar, avslutarRichard.Att stärka självbildenär viktigt, många trorinte att de kommeratt få jobb och att detinte är någon idé attplugga.70

Roberto Markowski arbetar med it-support på Linnéskolan i Uppsala.Stöd åt romska arbetssökande i arbetslivetEn vuxen som inte har arbetslivserfarenhetkan behöva stöd, vilketkan planeras på olika sätt utifrånindividuella förutsättningar ocharbetsförhållanden. Så långt det ärmöjligt bör det vara samma personsom ger stöd eftersom det tar tid attbygga upp ett förtroende. När manlärt känna varandra är det lättare attberätta om sådant som kan påverkamöjligheterna att arbeta, men ävenatt berätta om de drömmar omarbete man bär på.Goda arbetsgivarkontakter är av storbetydelse för att hitta bra och intressantapraktikplatser som på sikt kanleda till arbete. Praktiken ger denarbetssökande färska erfarenheteroch referenser inför arbetssökandet.I samarbetet med företag somtillhandahåller praktik är det viktigtatt ge stöd åt både arbetsgivare ochpraktikant i form av kontinuerliguppföljning. Specialinriktad undervisningi arbetsspecifik terminologär bra för att deltagaren lättare skaklara av eventuella språkhinder. Attvarva praktik med undervisning ärofta en bra lösning.”Det bästa var att jagkunde fortsätta attarbeta i mina finskromskakläder och attjag blev respekteradoch räknades som en ipersonalgruppen.”Miranda LindströmMyt:Om vianställeren rom fårvi hit helasläktenockså!Sanningen:Romerna lever i enfamilje- och släktcentreradkultur. Det kanhända att bekantakommer förbi på jobbet,precis som medvilken medarbetaresom helst.När det gäller yngrevill ibland äldre isläkten försäkra sigom att arbetsplatseninte är olämpligpå något sätt. Villman underlättaför ungdomar kanarbetsledaren bjudain äldre för att de skaträffa arbetskamraternaoch förstå var,och med vilka, denunge tillbringar sintid på dagarna.71

Sari Svart på projektet Romano Zor i Uppsala.lästips!• www.trappstegen.se/info_sociala_foeretag.aspx• www.knatte.kontrollpanelen.se/socialaforetag.nuSykurserFrån finskromska kvinnor kommerofta förfrågningar om kommuneneller studieförbund kan ordnasykurser. Behovet av att kunna syoch ha möjlighet (utrymme) attsy egna kläder är stort eftersomkläderna annars måste beställas viasömmerskor och kostar en hel del.Även om sykurserna sällan ledertill arbete, kan de vara en välfungerandegenväg till inspiration ochmöjlighet att samlas och funderavidare kring andra yrkesvägar.Sociala företagIntresset för sociala företag harökat de senaste åren. Anledningartill detta är en större medvetenhetom frågor som rör välfärd, hållbarutveckling som inte bara tar hänsyntill miljö utan även sociala aspekter.Sociala företag kan erbjuda människor,som varit utanför arbetsmarknadenen längre tid, möjlighettill utvecklande arbetsuppgifter.Det finns många grupper som är ibehov av anpassade arbetsuppgifter.Sociala företag är en typ av organisationsom kan skapa förutsättningaratt ta tillvara individers fullaarbetspotential.Styrkan med de sociala företagenligger bland annat i deras flexibilitet.Sociala företag har bra förutsättningaratt vara en arbetsplats fören längre tids anställning men kanockså vara en arbetsplats där manarbetar en kortare tid för att sedanövergå till en anställning i ett annatföretag.72

Miranda Lindström var den första deltagaren som fick jobb efter att hadeltagit i projektet Romano Zor. Vikten av självkänsla och erkännande samtstolthet för sin kultur är aspekter många kan känna igen sig i.Mirandas resaär började du i projektet och hur vardet?– Jag började i projekt Romano Zor ifebruari 2009. Jag fick en praktikplatsi projektet. Jag hade varit arbetslös i cirka 4 åroch längtade efter ett arbete. Jag har arbetatsedan jag var 16 år, mest som servitris, men ävensom ekonomibiträde inom skolmatbespisningen.Det var spännande att vara med i projektet frånbörjan och jag fick mycket stöttning av bådedeltagare och personal. Mitt självförtroendeväxte och jag växte som människa.Var det någon skillnad på jobbet i projektet ochdina tidigare jobb?– Ja absolut, jag har alltid upplevt att jag fickanpassa mig väldigt mycket och byta om…tillgaje.. byta kläder och avsäga mig min finskromskaidentitet.På Romano Zor kunde jag vara mig själv, bäramina vanliga kläder. Det var första gången jaginsåg att jag faktiskt kunde arbeta och vara migsjälv. Jag fick en chans genom projektet och närman får det måste man ta den.Vad hände sedan, efter praktiken?- Jag fick en anställning med stöd från arbetsförmedlingenpå Pingstkyrkan som husmor.Pingstkyrkan fanns med som samarbetspart iprojektet och eftersom jag är medlem i församlingenvar jag väldigt glad över att få ett arbetedär. Det kändes som att jag var värd något ochjag ansträngde mig lite extra i början för att visaatt jag verkligen dög. Det bästa var att jag kundefortsätta att arbeta i mina vanliga kläder ochatt jag blev respekterad och räknades som en ipersonalgruppen.Slutade du i projektet när du fått arbetet?– Nej, jag startade bland annat en sykurs i Pingstkyrkandär deltagare från projektet kom ochlärde sig sy finskromska kläder. Ibland besökerjag projektet för att sy i deras systuga och pratamed mina vänner. Jag har fortfarande efter ettårs arbete kontakt med personalen och det harbetytt mycket för mig att veta att de finns där.Hur har din syn på arbete förändrats?– Tidigare var arbete bara ett sätt att få pengar,men nu betyder det så mycket mer. Jag kan intetänka mig mitt liv utan arbetet, jag älskar mittarbete och jag känner ansvar för andra på minarbetsplats. Om jag inte kommer måste ju någonannan göra mitt jobb.Har andras bild av dig förändras nu när du fåttett arbete?– Ja absolut, jag känner att jag är en förebild ochmånga kommer och frågar mig hur det känns,inte bara från romer i Uppsala utan från allamöjliga håll. Jag har aldrig hört något negativtfrån någon och det ger mig mer kraft. Mina barnhar börjat tänka annorlunda vad gäller studieroch arbete och det är jag väldigt glad för. Jag ärstolt över att vara rom och arbeta och få visa attvi kan något. För några veckor sedan var det enstor konferens i kyrkan med cirka 200 personer.Jag var väldigt stolt över att gå där i minaromska kläder och sköta mitt arbete.Namn:Miranda LindströmÅlder: 51 årBakgrund:finsk kaaleromYrke: husmor ochsömmerskaIntervju73

Kom ihåg!✓ Anställ en rom som fungerarsom stöd och bollplank för bådearbetssökande och personal.✓ Goda kunskaper om kulturer,värderingar, och traditioner gerökade möjligheter till förståelsei möten och underlättar arbetatatt tillsammans med den arbetssökandegöra en individorienteradoch realistisk planering.✓ Det är viktigt att känna till dehistoriska sammanhangen föratt förstå varför utbildningsnivånofta är låg bland romer ochvilka konsekvenser detta medförför enskilda personer.✓ Var beredd på att ta upp endiskussion om vilka arbetensom är möjliga utifrån kulturoch traditioner. Hinder för vissaarbeten är inte generella utankan variera bland grupper ochmellan individer.74

Romer + Arbetsförmedlingen = sant ?Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att förbättra arbetsmarknadensfunktionssätt. I den uppgiften ingår att prioritera arbetssökande sombefinner sig långt från arbetsmarknaden. Allan Waktmar berättar om Arbetsförmedlingensmöjligheter att stödja romer.– Arbetsförmedlingen ska tillgodose både arbetsgivarnasoch de arbetssökandes behov. Matchningsuppdragethandlar ytterst om ”rätt man/kvinna pårätt plats”. Tyvärr har vi ett arbetsliv som, av olikaorsaker, inte erbjuder samma möjligheter för allamänniskor, säger Allan Waktmar.Personer med funktionshinder, ungdomar medavbrutna/ofullständiga studier och utrikes födda ärgrupper som är överrepresenteradei långvarig arbetslöshet. Arbetsförmedlingenhar därför ett särskiltansvar att ge individuellt stöd tillpersoner som behöver hjälp attfinna, få och behålla ett jobb.Allan Waktmar, arbetsförmedlingschef,Arbetsförmedlingarnai Skurup och Sjöbo.De arbetsmarknadspolitiskainsatserna som erbjuds arbetssökandeefter behov kan bland annatbestå av:• fördjupad kartläggning och bedömningav kompetens.• jobbcoacher som ger hjälp medatt söka samt information om hurman upprättar CV och förbereder siginför en anställningsintervju hos en arbetsgivare.• vägledning, praktik och arbetsmarknadsutbildningsom kan ge den sökande rätt kompetens föratt kunna konkurrera om lediga arbeten.• instegsjobb och anställningsstöd som exempel pålönesubventioner till arbetsgivare som stimuleraranställning av till exempel nyanlända invandrareoch långtidsarbetslösa.• utvecklingsanställning, trygghetsanställning ochlönebidrag som exempel på subventioner som skaunderlätta för personer med funktionshinder att fåett arbete.– Romerna har som grupp särskilda svårighetersom måste beaktas i verksamheten.Arbetsmarknadspolitiken erbjuder insatser motarbetslöshet och kompetensbrist som ofta visat sigvara mindre väl anpassade för romers särskildaförutsättningar. Inte sällan har romers kontakt medArbetsförmedlingen kantats av missuppfattningar,felbedömningar och dåligt bemötande, grundat påbristande kunskaper om romers behov. Dessa bristervill Arbetsförmedlingen nu kommatillrätta med genom bättre anpassningav verksamheten, i samarbete medromerna själva, säger Allan Waktmar.De nödvändiga förbättringarnasom Arbetsförmedlingen måste görahandlar om att anpassa aktiviteternaefter romers behov och förutsättningaroch genom att koordinera olikaaktörers resurser.I Arbetsförmedlingens remissyttrandepå betänkandet om strateginför romers rätt, är utgångspunktenatt arbete och egen försörjning skases som en grundläggande förutsättningför självständighet, egenmakt och individuellutveckling. Möjligheten till arbete hänger intimtsamman med rätten till grundläggande utbildningoch yrkesutbildning och ett förbättrat stöd förbostäder, god hälsa, gemenskap, kultur och andradelar i vardagslivet som kännetecknar delaktighet isamhällslivet.– Om regeringen beslutar kan ett nytt och samordnatmyndighetsansvar bli verklighet. Det skullegöra det möjligt att samtidigt planera för romersarbete eller utbildning med andra välfärdstjänsterav stor betydelse för att stärka romernas ställning isamhälls- och arbetsliv, säger Allan Waktmar.75

Romano Zor! – romsk kraft!Projektet Romano Zor är ett arbetsmarknadsprojekt med fokuspå att öppna vägar till arbetsmarknaden, vuxenutbildningar ochsamhällsdeltagandet för en grupp romska deltagare.Några deltagare och medarbetare på projektet Romano Zor 2011.R o m a n o Z o rProjektägare: Uppsala kommunProjekttid: 2009-02-02 till2011-09-30Antal deltagare: 50-tal,18-65 år som representerar olikagrupper; svenska, sverigefinska,polska, rumänska, samt resandeoch romer från Balkan.De representerar även olikareligioner – kristna och muslimer.Finansiering: ESF-rådet ochoffentliga aktörer.Samverkansparter:Försäkringskassan, Landstingeti Uppsala, Arbetsförmedlingen,Uppsala Universitet, Delegationenför Romska frågor, Pingstförsamlingeni Uppsala, lokalaromska föreningar.Inom projektet talas mångaolika språk och dialekter:svenska, gurbeti, polska,ryska, finska, kaale, arli, lovara,kalderash och svensk rommani.78

Brevet till framtidenI början av projektet fick deltagarna en uppgift att skriva ett brev till sigsjälva med syftet att formulera sina tankar om vad som kunde händaunder projekttiden. Brevet skickades till deltagaren sex månader senareför att stämma av vad som hänt. Sari skrev följande brev.Hur gick det sedan?”Framtidsbrevet” som Sari skrev för cirka 1,5 årsedan, minns hon mycket väl. Först satt de olikadeltagarna och skrattade åt uppgiften, men snartkändes det seriös och att tänka på vilka möjlighetersom fanns för att kunna påverka sin framtid.– Jag vill fortfarande bli sjuksköterska, men medtre hemmavarande barn, är det svårt med studierna.Jag har också varit tvungen att ta studielånför att plugga in ämnen på gymnasiet som inte harlett till arbete. Jag gillar studier, med det har hittillsinte lett till jobb. Men mina lån finns kvar och detgör att jag inte kan ta fler studielån – så högskolestudierär nog inte att tänka på, menar hon.Att hitta ett arbete där hon kan arbeta med människorfinns högt på prioriteringslistan.Sommaren2010 – några månaderefter ”Framtidsbrevet” fickSari en utvecklingstjänstsom husmor vid projektetRomano Zor. För förstagången på länge, fick honriktig lön, dagliga uppgifteroch en arbetsgrupp därhon trivs.Vad hade jagför drömmari mitt liv.– Som husmor tar jag hand om skötseln av lokalernaoch tar emot gäster och deltagare. Jag pratargärna med människor. Ibland behöver de bara någonsom lyssnar, ibland delar jag med mig av minaerfarenheter, säger Sari.Sari gillar att finnas bland människor, och hontycker om att kunna stötta. Ett framtida arbetemed människor blir allt mer tydligt för henne – Saritror att hon har den förmåga man behöver för attkunna arbeta med människor.När vi sitter och ”pratar om livet” – som det varit,som det är och som det kanske kan te sig i framtiden,menar Sari att hon varit med om en otrolig positivHej Sari!Jag började på projektet RomanoZor med lite konstiga mål. Var välinte riktigt jättemotiverad menså började jag tänka efter ochrannsaka mig själv. Vad hade jagför drömmar i mitt liv. Vad harjag uppnått hittills. Vill börjaläsa!! Min dröm är ju att jobbamed utvecklingsstörda barn. Känneratt det är sådana barn mitthjärta slår för. Men så tänker jagatt jag har ju erfarenheten, menjag vill ha en utbildning och sjuksköterskadet är mitt mål. Ochom 6 månader har jag kommit inpå utbildningen. Jättekul. Och jagtycker att jag är jätteduktig somorkar trots allt runtomkring./Sariutveckling de senaste åren. Det har funnits många”dippar”, men också många ljuspunkter och glädjeämnen.Hon tycker att hon lärt sig mycket, ochupplever att hon kan ta till sig mer. Hon vet merom hur man kan lösa olika problem och om vilkapersoner eller institutioner man kan ta kontaktmed om det skulle uppstå problem. Sari menarockså att eftersom projektet arbetar tillsammans– socionomer, arbetsförmedlare, sjuksköterska,arbetsterapeut och lärare – ger en ökad insikt i vaddessa yrkesgrupper egentligen har för arbete, ochdet minskar rädslan för att söka hjälp om så skullebehövas.79

Projektet Romano ZorKunskap – Förståelse – Ömsesidig respekt – Tid och Tålamod – Kökspedagogik – SoffsamtalNya erfarenheteroch nya sättatt mötasNär projektet Romano Zor startadefanns det många uppfattningar omvad projektet skulle åstadkommaoch vilka resultat som skulle uppnås.Många samverkansparter hade slutitupp kring projektet och förväntningarnavar stora, både från romer ochfrån tjänstemän, politiker och andraintressenter. Här återges erfarenheter,tankar och minnesbilder avarbetet under projekttiden.Den sammantagna bilden av tvåårs arbete i projektet har gettprojektgruppen erfarenheter somär nyttiga att ha i arbetet medmänniskor som lever i utanförskap.Utanförskapet som är relaterat tillbristande ekonomi, diskriminering,traumatiska upplevelser, flykt tillSverige, språkförbistringar och tillden romska kulturen, med mera.Allt detta har gett projektgruppenmycket kunskap och erfarenhet påkort tid.Via deltagare, som är en mycketheterogen grupp, har medarbetarnafått uppleva och deltagit i olikahändelser i livet: glädjeämnen ochsorgeprocesser, sjukdomar, bröllop,separationer, ekonomiska katastrofer,etablering på arbetsmarknaden,barnafödsel, vräkningar, egna lägenhetskontrakt,nytt jobb, sorg överavslutad praktik, ”riktiga” månadslöner,barn- och tonårsproblem ochmycket, mycket annat. Händelsersom involverat hela släkter och ävenmedarbetarna själva.Tillsammans har man skrattat ochsuckat, sörjt och glatt sig, varitmycket irriterade och stundtalseuforiska.Samverkan,tydlighet, rättigheteroch skyldigheterDe medarbetare som inte känt tillde romska kultursystemen har lärtsig ett nytt sett att se och mötavardagen. Mycket är annorlundamen det finns även många likheter.Tillsammans har man lärt sig mycketom det svenska och romska socialaförsäkringssystemens olika sidor ochom vår syn på utbildningssystem.Samverkan och samtalen är A ochO. Ju tydligare de gemensammavillkoren och reglerna är destomindre oklarheter, vilket ger trygghetoch ökat självförtroende. Detblir tydligare vilka olika vägar mankan gå och vilka rättigheter respektiveskyldigheter man har. Underprojekttiden lärde sig deltagarna hurmyndighetsbeslut fattas vilket hargett dem ökad trygghet i samtal medtjänstemän och minskad frustrationöver negativa beslut.80

Att använda sig självoch sina erfarenhetersom verktyg ska maninte vara rädd för. Detsom sker då är ettömsesidigt växande,och medför att förochförståelsen ökar,och frustrationernaminskar.Gunilla Nygård, socialsekreterare Romano ZorGemensam kunskap är en nyckel.Kunskap är mycket viktigt för attminska risken för frustration hosbåda parter. Kunskap som gesav deltagarna och personalenömsesidigt, och via medier – böcker,artiklar, filmer och föreläsningar.Att bygga en verbal och skriftligkunskapsbank för alla i projektethar varit nödvändigt. Deltagarnaskunskaper av berättande karaktärhar varit centrala. I början ägnadesmycket tid åt samtal där mantillsammans berättade om sinarespektive erfarenheter, kulturupplevelser,seder och traditioner.✻ Ta inte över rollen av att tala i romernasnamn. Det är lätt att svara ja på förfrågningarsom kommer från arbetsgrupper och skolorvad gäller information eller utbildning i romskkultur. Romer har lång erfarenhet av att”andra” blir deras talespersoner och driverderas frågor. Tillsammans kan man gå ut ochhålla föredrag, tillsammans kan man skrivainlagor, tillsamman kan man gå på möten –om romerna så önskar. Uppmaning från personalen på projektet81

Projektet Romano ZorKunskap – Förståelse – Ömsesidig respekt – Tid och Tålamod – Kökspedagogik – SoffsamtalAtt bygga en grundav ömsesidigtförtroendeFör att ha ett ömsesidigt och ärligtsamtal måste en förtroendegrundbyggas upp - vilket tar tid. Bådepersonal och deltagare har, och harhaft, fördomar om varandra. Dettog sex månader att få till stånd ettklimat där båda parter kunde lita påvarandra – i stor utsträckning. Dettaär en fortgående ömsesidig process.Ökad kunskap och förståelse minskarfrustrationer och irritationer föralla parter.Tiden är enannan nyckel”Det måste få ta tid” är ett mantrasom det sista året upprepats alltoftare. Många av deltagarna harstått utanför arbetsmarknaden ochvarit utan regelrätt sysselsättningi många år. Flertalet har negativaerfarenheter från studiesituationer –grundskola såväl som vuxenstudier.Flera är ”praktikbrända”. Praktiksom inte leder till arbete förstärkerden negativa självkänslan ochskapar också en känsla av att varautnyttjad. Många har ”lärt sig” attleva i ett bidragsberoende. Överlevnadsstrategieroch försvarsmekanismerär djupt rotade. Det är viktigtatt inte lägga skulden vare sig påpersonalen eller på deltagarna, utanse och försöka förstå de bakomliggandeorsakerna. Till exempel hurromer har blivit, och blir, bemöttaoch hur historien har sett ut.Det tar tid att bryta mönster vilketkräver tålamod och återkommandemotivationssamtal. Processer sominnehåller både framgångar ochbakslag. Det är lätt att som personallägga skuld på sig själv för att detinte går fortare, eller för att bakslagenkommer. Därför är det viktigtatt personalgruppen får externhandledning.Från dag ett fanns det tre medarbetarei projektet, varav en var rom.Det är nödvändigt - ett måste - attanställa romer i romska verksamheter,dels för att ge ”mandat”för verksamheten, dels för att fåkunskaper av specifikt slag. Underverksamhetens gång har fler romeranställts – både män och kvinnor,vilket medfört att hela gruppen ytterligarekunnat bredda sitt vetandeoch vidgat sättet att arbeta tillsam-82

mans. Att arbeta nära varandra igrupp gör att man får varandrasprivata liv och leverne berättadeur olika aspekter. Det har medförtatt man sett många fler likhetermellan systemen än man trodde frånbörjan.Hur ser omvärldenut, och hur ser vi påvår omvärld?Projektet har haft deltagare från femolika kulturgrupper, vilket naturligtvisgett nya insikter. Omvärldskunskaphar varit ett av de viktigasteämnena på schemat. Fördomaroch myter florerar stundtals i storutsträckning. Det fanns till exempelen myt om att sjuksköterskans rollvar att registrera romer, rädslor somhar sin grund i förintelsen underandra världskriget. Även här blevillustration: istockphoto.comtid en viktig strategi. Sjuksköterskanhade initialt ”soffmottagning” (iprojektets centralt placerade soffasom fungerade som samlingspunktför deltagarna), där hon i vardagssamtaloch hälsoinformativa samtal,sakta men säkert byggde upp ettförtroende från deltagarna. Därefterkunde flera enskilda samtal kommatill stånd.Projektet har haft ett kontinuerligtsamarbete med Pingstförsamlingen.Deltagarna, främst finska romer,har erbjudits att medverka i kurseri samhällskunskap och i sömnad.Under perioder har lärarna, varaven är romsk pastor, haft lektioner ilivskunskap med samtliga deltagare.Kan romska kvinnorha långbyxor?Kjolar eller långbyxor på kvinnor,stora herrbyxor eller jeans på män/pojkar, salt eller socker i kaffet,storslagna bröllop eller ”rymningar”.Romer är en heterogen grupp. Vissaromska kulturer har jättebröllop,andra låter föreningen mellanmakar ske i det tysta. Finska romskamän bär strikta mörka byxor ochlångärmat. Andra romska män kanklä sig mindre formellt. Det är imötet mellan de olika kulturernasom olikheterna kommer fram, kan83

Projektet Romano ZorKunskap – Förståelse – Ömsesidig respekt – Tid och Tålamod – Kökspedagogik – Soffsamtaldiskuteras och förståelse växa fram.Detta gäller både för romer och föricke romer.”De svenskaglasögonenräckte inte till”Vad medarbetarna fått påtagligkunskap om är vikten av att ha”andra glasögonen” på sig då manser det romska systemets starkafamiljeband. Familjen/släktenprioriteras i första hand. Det tog tidatt förstå innebörden av det.Att tappa hoppet”Hopptapperi” har skett och sker iolika omfattning från allas sida. Fördeltagare som varit arbetslösa längebehövs ett långsiktigt motivationsarbete.Med tiden kan intresset vakna.”Det är värt att göra ett försök, detvore kanske intressant att fördjupasina teoretiska kunskaper, det kanvara spännande att testa”. Det haräven funnits osäkerhet hos medarbetareoch deltagare om samhälletsresurser räcker för att möta uppbehov och önskemål.Med hälsan i fokusDet var tidigt uppenbart att det ärviktigt att arbeta med hälsofrågor.Sjuksköterskan i projektet hade långerfarenhet av arbete med människorfrån andra kulturer. Trots dettamärkte hon snart att den romskagruppen skilde sig från grupperhon tidigare mött. De omfattandehälsoproblemen hos deltagarna varallvarligare än vad man tidigareuppfattat. Hälsoaspekterna handladeom ärftliga och förvärvadesjukdomar. Hälsoproblem som ärrelaterade till övervikt och rökningär vanliga och många lever medständig smärta i kroppen, bådefysisk och psykisk. Medellivslängdeni släkterna är ofta låg.För att förbättra hälsan börjademan via samtal i grupp och enskiltstärka självkänslan. Det ordnadestemaveckor om hälsa, kostråd, ochrökning för att visa sambandenmellan levnadsvanor och hälsa.Gruppen tränade stavgång, styrketräningoch hade utflykter med olikateman. Deltagarna fick prova på nyasaker för att väcka nyfikenhet förnya träningsformer till exempel golf,bowling och att kanotpaddling.84

P r o j e k t e t s f o k u s h a r v a r i t a t tFinna hållbara strategieroch verktyg för attbryta utanförskapet utifråndeltagarnas egna behovsformuleringar.Ge positiva bilder för barnoch ungdomar och att mobiliserainneboende potentialoch kraft både hos romskaoch svenska deltagare.Öka medvetenheten omhälsofrågor för att förbättraden psykiska och fysiskahälsan att i detta även tafasta på gruppens andligaoch kulturella liv.85

R a p p o r t f r å n D O – D i s k r i m i n e r i n g s o m b u d s m a n n e nRomsk kvinna fick inte halång kjol på jobbetDO har bedömt att en romsk kvinna som fick en visstidsanställninghos affärskedjan Netto fick avsluta anställningen iförtid eftersom arbetsgivaren inte godtog att hon bar lång,svart kjol. Nu har DO och företaget ingått en förlikning somger kvinnan 75 000 kronor.Den romska kvinnan gjorde praktik påNetto, som övergick i en visstidsanställningnågra månader under hösten.Enligt kvinnans anmälan frågade honplatschefen innan hon började om detvar något problem med att hon barlång kjol och fick svaret att det intevar det. Men sedan kom en ny chefsom ifrågasatte kjolen och menade attden inte överensstämde med Nettosklädpolicy. Kvinnan fick sluta sinvisstidsanställning.Kvinnan anmälde Netto till Diskrimineringsombudsmannen.DO har utrettanmälan och gjort bedömningen attföretaget utsatt kvinnan för diskrimineringsom har samband medetnicitet. Under utredningen har Nettoförnekat diskriminering.DO har erbjudit företaget att ingå enförlikning för att lösa tvisten. DO ochNetto har nu träffat en överenskommelsesom ger kvinnan 75 000 kronor.Genom förlikningen är tvisten löst.– Det är viktigt att arbetsgivaresäkerställer att de har en klädpolicysom inte slentrianmässigt utestängermänniskor med en viss etnisk tillhörighetfrån arbetsmarknaden, sägerdiskrimineringsombudsman KatriLinna.Publiceringsdatum: 2010-10-20www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Romsk-kvinna-fick-inte-ha-lang-kjol-pa-jobbet/86

ArbetslivetESF – Europeiska socialfondenSvenska ESF-rådet är en statlig myndighet underArbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvaltaSocialfonden och Integrationsfonden i Sverige. Europeiskasocialfonden (förkortat ESF) är EU:s viktigaste verktyg föratt skapa fler och bättre jobb i Europa.Genom ESF-rådet och medel frånSocialfonden har många kommuneroch andra aktörer sökt medel för attarbeta med romafrågor. Projektenhar ofta haft en arbetsmarknadsinriktning.Idag arbetar Sverige aktivtför att uppfylla den så kallade Europa2020-strategin, vilken har fokuspå arbetsliv, nyskapande, utbildningoch social utestängning. Med hjälpav strategin vill man se till att ESFprojektenskapar förutsättningar förutvecklingsarbete och nya idéer.Alla projekt med stöd från Socialfondenförväntas också arbeta medjämställdhet och tillgänglighet förpersoner med funktionsnedsättning.Meningen är att arbetet medområdena Ska vara integrerade iall verksamhet och alla aktiviteter.ESF-rådet organiserar sitt arbete iåtta regioner med regionala strukturfondspartnerskap.Regionernaarbetar för att sätta fokus på deregionala problem, behov ochmöjligheter som den egna regionalaanalysen visar är mest angelägna.Därmed varierar ansökningarna ilandets olika delar, både vilka somprioriteras och vilka som slutligenfår stöd.Ansökan till ESF-rådet kan integöras av enskilda utan av ideellaorganisationer eller företag. Underåren har Sverige sökt och erhållitmedel till ett antal projekt för ochtillsammans med romer. Projektenhar varit betydelsefulla, framför alltnär det har handlat om organiseringav samarbetsformer mellan olikaromska organisationer och andraintressenter.lästips!• Svenska ESF-rådetwww.esf.se• Internationella programkontoretwww.programkontoret.se• Euroepiska kommissionenwww.ec.europa.eu• EUs publikationsbyråwww.publications.europa.eu• EUs webbportalwww.europa.eu• Regerinskansliets EUinformationwww.regeringen.se/sb/d/1488• Riksdagens EU upplysningwww.eu-upplysningen.seS v e n s k a E S F - r å d e t o c h r o m a p r o j e k tEuropeiska socialfonden ( ESF)är lika gammal som EU och instiftadesår 1957. Fondens mål äratt minska skillnader i välståndoch levnadsstandard mellan EU:smedlemsländer. Socialfondenhar finansierat projekt i Sverigesedan 1995.Det svenska ESF-arbetetorganiseras i regionala strukturfondspartnerskap.Partnerskapenbestår av förtroendevaldarepresentanter för kommuneroch landsting och företrädare förarbetsmarknadens organisationer,länsstyrelser, Arbetsförmedlingen,intresseorganisationeroch föreningar.Socialfonden har finansieratprojekt i Sverige sedan 1995.Sedan år 2000 har över 90 000projekt och drygt 1 miljon deltagaregenomförts. Grovt räknatkan var sjätte svensk i arbetsförålder ha kompetensutvecklat siginom ramen för ett ESF-projekt.87

Svenska romaprojektEn genomgång av de genomfördaESF-projekt som riktar sig till romervisar på följande inriktningar:• Integration och mångfaldi arbets- och samhällslivet,genom yrkesutbildning ochpraktik.• Ökade kunskaper hosarbetsgivare, organisationeroch myndigheter om romerna,för att öka gruppernasmöjligheter till arbetsliv ochsamhällsdeltagande.• Att synliggöra och motverkafördomar och diskriminering.• Att genom empowermentförstärka individens egenkontrollpå hälsan och denegna livssituationen.• Att öka jämställdheten.• Att öka individens rättigheteroch skyldigheter förintegration genom kunskaperibland annat samhällsorientering,samlevnadsfrågor,ungdomarnaskultur och levnadsvillkor,hälsovård, kost och motion,vardagsjuridik med mera.T e m a g r u p p e n U n g a i a r b e t s l i v e tPresenterar de metoder som ungdomsprojektmed stöd från Europeiska socialfonden använder.Metoderna har identifierats genom en enkät tillungdomsprojekten som genomfördes våren 2010tillsammans med temagruppens dialog med olikaungdomsprojekt. www.temaunga.seT e m a L i k a b e h a n d l i n gArbetar för att alla ska ha samma rättigheteroch möjligheter i arbetslivet – oavsett kön, etnisktillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning,sexuell läggning, könsöverskridande identitet ellerålder. Uppdraget är att göra kunskapen från tusentalsprojekt, främst inom den Europeiska socialfonden,användbara för andra. www.temalikabehandling.se88

Lärdomar och utmaningarUtvärderingar av genomfördaEU-projekt 2006 – 2007 synliggör ettantal problemområden.TidenEn maxgräns för projekttiden harupplevts som för kort, eftersombehoven och problemen i många fallär mångfacetterade och outredda.Det handlar dels om att samhälletinte har intresse eller beredskap attmöta och samarbeta med romskaorganisationer, dels om marginaliseringoch utanförskap hos mångaromer.EkonomiEtt annat problem är kostnadsfrågorna.Rekvirering av ersättninggörs i efterhand. Detta gör detsvårt för aktörer, som till exempelmindre ideella organisationer medliten ekonomisk buffert, att genomföraprojekt.ImplementeringProjekten kräver att resultaten skaförankras, utvecklas och föras vidareefter projektens slut. Eftersomprojekten ofta används för attförstärka ordinarie verksamhet, tillexempel inom arbetsmarknads- ochutbildningsområden är risken attimplementeringen kompliceras, elleruteblir. Projektens resultat ”stannar”i projekten, eftersom det inte finnsen tillräckligt stark struktur som kanta över. I stället är risken att det manvunnit inte tas tillvara.SamverkanFör att lyckas med samverkan överorganisationsgränser är det mycketviktig med förankring och att hagoda relationer. Ofta har man underprojekttiden haft gemensamma måloch gemensam budget, gemensamstyrning och gemensamma resurser.Faktorer som försvårar överföringav projekterfarenheter till ordinarieverksamhet är just ekonomi, målochresursstyrning. Detta underlättarmöjligheten till spridning averfarenheter och ökar förutsättningaratt överföra goda arbetsmetodertill ordinarie verksamhet.ESF-rådet ser att projekten oftagrundas på för snabba aktiva åtgärderoch ad- hoc lösningar istället förvälgrundade projektansökningar.Därför rekommenderar man attorganisationerna tidigt tar kontaktmed ESF-kontoren och planerarprojekten tillsammans med dem.Projektperioderna kan diskuteras,ersättningsfrågorna kan eventuelltordnas via samarbetspartners ochuppföljningen bör tydligt skrivas ini ansökan. ESF erbjuder också ettprocesstöd, både i ansöknings- ochunder genomförandefasen.”Det är viktigt att manunder projekttidenarbetar med lärandeutvärdering sommetod, så att uppföljningav projektverksamhetensker underprojekttiden.”lästips!• I utkanten av arbetetsmarknad. ESF-projekt iett arbetsmarknads- ocharbetsmiljöperspektiv.Annette ThörnquistVetenskaplig skriftseriefrån Remeso, Temagruppenintegration i arbetslivet2011:389

Romsk vardag i norra Rumänien i maj 2011lästips!• EURoma ReportRoma and the StructuralFunds 2010www.euroromanet.euEU och romernaDe europeiska institutionerna ochmedlemsstaterna har ett gemensamtansvar att förbättra den socialaintegrationen av romer genom attanvända alla de instrument ochstrategier som de har befogenhetför. Europeiska kommissionensuppgift är även att stimuleramedlemsstaternas utnyttjande avEU:s strukturfonder för att stödjaromernas integrering.EU-kommissionen bevakar på olikasätt romernas svåra förhållandeni Europa, för att se hur medlemsstaternakan använda EU-fondernaför att förbättra situationen.Arbetet sker bland annat genomEU-Romanet, där 12 medlemsländer(bland annat Sverige) försöker få eninblick i vilka projekt som beviljatsmedel inom socialfonderna.Arbetet sker på strukturell nivå(myndigheter och ESF-rådet)och på policyskapande nivåer(departement, ministerier). Manvill på så sätt öka möjligheten förromska målgrupper att få tillgång tillstrukturfondernas medel. SvenskaESF-rådet följer, genom det regionalaarbetet, de aktuella direktivenom stödprojekten för romer föratt minska fattigdom och socialutestängning och möjlighetertill ökat samhällsdeltagande.”Romskt liv handlarinte om att vara för sigsjälva. Vi vill samarbeta,och det är viktigtatt lyssna på vad deolika romska gruppernahar att säga.”Angelina Demiter Taikon90

SlutordRomernas historia i Sverige ärmörk och motståndet mot romer hargenom seklerna flera gånger befästsav staten, kyrkan och myndigheterna.Vid denna boks utgivning i augusti2011 har romafrågorna förhoppningsvisen spännande och ljustid framför sig. Romerna är idagerkända som nationell minoritetmed rätt till egen kultur och egetspråk och är en värdefull del avdet svenska kulturarvet. Därutöverförväntas regeringen under hösten2011 ta ställning till förslagen frånbetänkandet Romers rätt. Samtidigtökar både det nationella och detinternationella politiska och samhälleligaengagemanget för romernassituation i Europa i olika romskaoch icke-romska grupper. Alla dessahändelser påverkar varandra ochskapar nya och bredare arenor församverkan i framtiden.För att visioner om bättre utbildningoch möjligheter på arbetsmarknadenska lyckas kommer det attbehövas flera nya romska utbildare,lärare och tjänstemän i kommuner,på högskolor och på statliga myndigheter.En bättre framtid kommeräven att kräva intresserade ochkunniga samarbetspartners frånmajoritetssamhället – organisationeroch myndigheter som tar sinastyr dokument på allvar och genomförsina uppdrag.Bokens syfte är att inspirera romskaoch icke-romska vuxenutbildare,tjänstemän och aktörer på arbetsmarknaden.Projektgruppen iRomano Zor, medskribenterna ochalla andra medverkande önskar,tillsammans med Länsstyrelsen iStockholm, att boken kan väckaläsarna att betrakta de romskafrågorna komplext och konstruktivtbaserat på insikten att man endastdriver utvecklingen framåt medgemensam kraft. På så sätt hoppasvi att boken kan fungera som stödoch kunskapskälla i det framtidaarbetet.Redaktionsgruppen augusti 201191

MedverkandeTack till er allasom genom er medverkan har gjort denna bok möjlig.Tack för samtal, kunskaper, idéer, råd, bilder, tips och uppmuntran!Särskilt tack tillPersonal och deltagare på Romani ZorAngelina Demiter – Taikon med familjDomino KaiFred Taikon med familjManuel Tan MartiMona DanielssonTiina ChenonSundbybergs folkhögskolaAllan WaktmarArbetsförmedlingen på Skurup och SjöboRobert BrisenstamEleonor FrankemoSusanna HedmanMiranda LindströmSonja MillonRickard NymanJanuz Ramadanisom ställde upp på intervjuer och samtalSveriges Radio / Radio RomanoInstitutet för språk och folkminne / Språkrådet / romani chib92

Del 4Bilagor /hänvisningar/tillägg93

Bilagor/hänvisningar/tilläggHär hittar dumer informationDelegationen för romska frågorDen nedlagda Romadelegationenshemsida, inklusive länkade dokument,ligger i www.minoritet.searkiv. Sidans innehåll är omfattandeoch viktig ur informationssynpunkt.Den kommer därför att vara tillgängligså länge innehållet bedöms somrelevant. http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/extra/pod/index.htmlRapporterTernenge Djesá – Drömmar ochvisonerhttp://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/dynamaster/file_archive/090917/1c1216098a998537f753ba5496e1c180/norrkopingsfoldern.pdfAmare glasura ashunde – OurVoices Heard – Våra röster hörda,Women’s Rights ConferenceOrganisatörer: Integrations- ochjämställdhetsdepartementet iSverige, Europarådet, Europeiskaunionens byrå för grundlägganderättigheter (FRA).Syftet med konferensen var attskapa ett diskussionsforum förutbyte av information och godamodeller mellan beslutsfattare ochromska kvinnliga nätverk i Europaom de utmaningar romska kvinnormöter idag.Konferensens huvudsyfte var att geromska kvinnor en möjlighet att uttryckasina angelägenheter särskiltvad gäller trafficking, reproduktivarättigheter och tillgång till folkhälsovård.Konferensen undersökte ävenhur romska kvinnor på ett positivtsätt kan ha inflytande på den romskapolitiken som implementeras iEuropa idag.Konferensen var öppen för särskiltinbjudna representanter från femtonolika länder.http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/dynamaster/file_archive/080226/d9899dfbd141c6612466177eb4d8941f/gr_amare_slutversion_071220.pdfhttp://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/dynamaster/file_archive/080602/2594035378c46884241a14df7b892653/our_voices_eng.pdfHur mår Sveriges nationellaminoriteter?Kartläggning av hälsosituationenbland de nationella minoriteternasamt förslag till förebyggande ochhälsofrämjande åtgärder.Folkhälsoinstitutet har av regeringenfått i uppdrag att kartläggahälsosituationen bland de nationellaminoriteterna sverigefinnar, tornedalingar,judar, romer och samer.Sammanställningen fokuserar kringtre teman – hälsa, levnadsvanor ochlivsvillkor. Av sammanställningenframgår att det finns en bristandekunskap hos majoritetsbefolkningen94

uppföljningsintervjuer med romersom utbildat sig till lärarassistenter,barn- och ungdomsledare, ochbarnskötare vid Sundbybergsfolkhögskola.Just det faktum att utbildningenutformades för att lyfta upp denromska gruppens utbildningsförhållandengör försöksverksamhetensärskilt intressant. I den mån somdiskriminering av romer spelar inför utgången av projektet i termerav måluppfyllelse på längre sikt,så kan diskriminerande behandlinginte tillskrivas personer knutna tillutbildningen, eller till folkhögskolansregelsystem. Författarna avrapporten har försökt komma diskriminerandestrukturer i det svenskasamhällets sätt att fungera påspåren. Författarnas blick är riktadmot det svenska majoritetssamhället,inte mot den romska kulturen.Grundtanken bakom studien var attundersökningen inte skulle göras påromer utan tillsammans med romer.Avsikten var inte att sammanställaen lista över tillkortakommandenhos individuella romer, det romskasamhället eller den romska kulturen.Avsikten med de intervjuer somredovisas var att göra enskildaromers röster hörda, att denenskilda romska elevens synpunkteroch erfarenheter tas tillvara.Rapporten bygger på intervjuer medelva elever som deltog i utbildningen,och där alla utom en elevfullföljde den. De ger en nyanseradbild av hur de utexamineradelärarassistenterna, barnskötarnaoch barn- och ungdomsledarna serpå sin situation under och efterutbildningen, och vad som kan liggabakom den svårighet som flera avdem har mött att få anställning.http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/extra/pod/index8197.html?id=145&module_instance=1&action=pod_show&navid=145Ungdomsstyrelsen har på uppdragav Delegationen för romska frågorgenomfört en studie omUnga romers livssituationDen första delen av studien utgörsav djupintervjuer med unga romerom utbildning, arbete och framtid.Därefter följer en enkätstudie medföreträdare för ett urval kommunerom det kommunala uppföljningsansvaretför ungdomar mellan 16 och20 år med fokus på unga romer. Dentredje delen av rapporten ger enkort bakgrund till det kommunalauppföljningsansvaret och kunskapslägetom unga utanför skola ocharbete.Det saknas statistik över unga romeri Sverige vilket betyder att vi intehar någon samlad bild över hurutbildningsnivå, arbetsmarknad ochhälsa ser ut för romska ungdomari jämförelse med andra ungdomsgrupper.Variationen är stor blandSveriges romer; det finns romskagrupper som funnits i Sverige i 500år men även nyanlända romer. Derasrespektive situation, förutsättningaroch behov ser olika ut.På studien är det unga romer självasom kommer till tals. Majoritetssamhälletsförhållande till romerpräglas fortfarande av stereotypaföreställningar. Samtidigt befinnervi oss i en förändringstid där romerorganiserar sig. Dessutom har vi enminoritetslagstiftning som bryter nymark och i en proposition föreslåsen fördjupning och utveckling avminoritetspolitiken. Tydligast kanske96

kan förändringarna avspeglas i ungaromers berättelser om livsval ochstrategier som präglar deras liv.http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/extra/pod/index3d4c.html?id=151&module_instance=1&action=pod_show&navid=151FacebookgrupperKatitzi – för ökad kunskap omromer och en ursäkt från svenskastaten.Kategori: Organisationer – MänskligarättigheterSvenska staten har fortfarande intebett romerna om ursäkt för denbehandling de utsatts för sedande först kom till Sverige. Samtidigtär Katarina Taikons böcker omKatitzi den enda kontakt mångabarn fått med romsk kultur ochhistoria i Sverige. I Rumänienvar romerna förslavade fram tillmitten av 1800-talet. Nästan enhalv miljon romer mördades underandra världskriget, samtidigt somromer var förbjudna att invandra tillSverige. Våra svenska gränser varalltså helt stängda för de som... (läsmer)Sekretesstyp: Öppet: Allt innehåll äroffentligt.https://www.facebook.com/#!/group.php?gid=77907990239Celebration of Gypsy Culture: Art ,Music, Events, Music, Photography.”There are some 15 million Romsdispersed across the world. Theirhistory is one of suffering andmisery, but it is also one of the victoriesof human spirit over the blowsof fate. Today the Roms revive theirculture and are looking for theiridentity. On the other hand, theyintegrate into the societies in whichthey live. If they are understood bytheir fellow citizens in their newhomelands, their culture will enrichthe society’s atmosphere with thecolor and charm of spontaneity.”Indira Gandhi Opening speech atthe International Romani FestivalChandigarh, India on Oct. 1983(paraphrased by Milena Hubschmannova& Jaroslav Jurasek)The Gypsy Chronicleshttp://thegypsychronicles.net/default.aspxhttp://thegypsychroniclesblog.blogspot.com/http://www.youtube.com/sundorasundoraRromanes for all RromaThe intent of this new space isbring this aspect of Rroma culturein the most simple and intuitiveway as possible, trying to discloseits existence because it has notry to “teach”, but rather is a siteinterested in raising awareness andmobilizing strengthen social disseminationand retrieval of “RromaniChib” also facilitate the work ofstudents as future trainers, througharticles related to this language andprovide new and useful informationon recovery and distribution in Spainand Europe.http://www.facebook.com/#!/pages/Rromanes-for-all-Rroma/86528754942?sk=infohttp://www.romanichib.wordpress.com97

historia, musik, poesi, fotografierfamilj, berättelser, etnicitet ochklaner, traditioner, semestrar, politiketc.http://balkanproject.org/roma/index.shtmlPatrinWebbtidning som har rapporter ochartiklar om romers historier överhela världen.http://www.reocities.com/~patrinRättighets- och säkerhetsorganisation– OSSEMed 56 medlemsstater från Europa,Centralasien och Nordamerika,är OSSE världens största regionalsäkerhetsorganisation. Den erbjuderett forum för politiska förhandlingaroch beslutsfattande inom områdenatidig varning, konfliktförebyggandeoch återuppbyggnad efteren konflikt, och sätter den politiskaviljan hos dess deltagande stater ipraktiken genom sitt unika nätverkav uppdrag i fältet.http://www.osce.org/odihr/44247Europarådet – mänskliga rättighetersrådgivande organ för 47medlemsländerFundamental Rights Agency, FRAhjälper till att göra grundlägganderättigheter en verklighet för alla iEU så att de kan leva ett fritt ochvärdigt liv.Byrån fokuserar på situationen förde grundläggande rättigheterna i EUoch dess 27 medlemsstater. Kandidatländeroch länder som ingått ettstabiliserings- och associeringsavtalmed EU kan inbjudas att delta efterett särskilt förfarande.http://fra.europa.eu/fraWebsite/roma/roma_en.htm99

Folkhögskolor med romsk inriktningDet finns ett antal olika folkhögskolorsom är speciellt riktade tillromska elever, här presenterasnågra av dem. För att få inspirationoch tips ta kontakt med:Romska folkhögskolani Agnesberg, GöteborgAgnesbergs Folkhögskola är Nordensförsta romska folkhögskola. Deninvigdes september 2007. Skolanhar kurser på grundskolenivå.Inriktningen är kärnstudier samtromernas historia och kultur.Skolan erbjuder även undervisning iromanés.www.agnesbergsfhsk.seSundbybergs FolkhögskolaI StockholmSkolan har under många år bedrivitolika kurser i samarbete medStockholms stad. Skolan har utbildatromer till behandlingsassistenter,lärarassistenter, barnskötare ochbarn- och ungdomsledare. Mångaromer läser även kurser i detordinarie kursutbudet, till exempelde allmänna kurserna för att fågrundläggande behörighet tillhögskolestudier.www.sundbyberg.fhsk.seI.R.I.S. skolan i MalmöÄr en grundskola för vuxna romer.Skolan lägger stor vikt vid studieochyrkesvägledning. I samråd meddeltagarna upprättas en studie- ochhandlingsplan. Deltagarna studerarförst och främst SFI (svenska förinvandrare) och svenska somandraspråk, utöver det; matematik,engelska och samhällsorientering.I.R.I.S –skolan pedagogiska metodertar sin utgångspunkt i att mångavuxna romer saknar skoltraditioner.Skolan arbetar konkret, ämnesintegreratoch individualiseringeni kunskapsinhämtning är i fokus.Undervisningen kopplas till deltagarnasvardag och erfarenhet.IRIS-skolan har som målsättning attförbereda deltagarna för fortsattastudier eller arbete. Skolan arbetarutifrån fyra pelare: Rättvisa – Jämlikhet– Ansvar – Medbestämmande.www.irisskolan.seMarieborgs folkhögskolai NorrköpingSkolan har undervisningsgrupper förromer från före detta Jugoslavien.Målet med undervisningen är attöka kunskaperna i svenska språketoch kunskapen om det svenskasamhället. Skolan arbetar även föratt öka kunskaperna om romer ochromernas kultur och traditioner förmänniskor i det svenska samhället.Svenskaträning är dominerande menför att få en djupare förståelse förhur det svenska samhället fungeraranvänds bosniska/serbrokroatiskatill vissa delar i kursen.www.marieborg.net/folkhogskola/index.asp?mainID=70&subID=258100