2 - Synskadades Riksförbund

Svårt att få vårdpersonal attse hela människorFöräldrakontakten 1/2003beskriver hur barn medsynskador har svårt att fåhjälp för annat änsynskadan, för attpersonalen inte vågar senågot annat.Eva-Maria Liesland är UngaSynskadades ansvariga för synskadademed fler funktionshinder.I februari slog hon larmi Skånepressen om att såvälbarn som vuxna med synskadoroch som samtidigt hadenågot psykiskt problem intefick hjälp med detta eftersompersonalen inte begrep sig påsynskadepedagogik samt attman inte kunde skilja ut deolika funktionshindren frånvarann. Eller också för att deblir så skärrade av synskadanatt de tror att allt beror påden.– Många upplever det somom man glömmer bort själslivetoch sätter det kroppsligafunktionshindret i centrum.Andra läkare och terapeuterbetraktar synskadan som förvirrandei diagnostik och behandlingoch låtsas som omden inte existerar, skriver hon iSkånska Dagbladet den 14.2.– Jag har talat med flera ungdomarmed ätstörningar, sägerEva-Maria. Det de stöter påhos terapeuterna är att maninte kan se vilka tvångstankaroch vilken ångest som liggerbakom. Ibland fokuserar de12vid synskadan och tar det försjälvklart att man har ångestpå grund av den.– För en del barndomsblindatar det längre tid att förståsocialt samspel. Synen är ettkommunikationsmedel, ochom den inte fungerar tar kommunikationenlängre tid. Närjag gick i skolan hade jag tillexempel svårt att sortera sinnesintryck,jag var tvångsmässigoch hade problem medimpulskontroll. Svårast var deti stora barngrupper, såsom ihelklass, där jag ofta blevstressad och utagerande.– Psykiatrikerna tolkade detsom att jag var störd i mittkänsloliv och stod på en treåringsnivå mentalt och fick diagnosenautism – trots att uppmärksamhetoch koncentrationvar mitt största gissel.Det här beror på att alla inomvårdapparaten förutsätts kunnaallt inom sin standardiseradenisch men inget däremellan,och då blir det förskräckligtgrunt även inom nischen,tycker Eva-Maria. som ocksåberättar att det fungerar bättreför döva.– Det vore bättre om mansamlade kompetensen på någrafå ställen i landet där man kanmycket om synskador. Allakan inte kunna allt. Däremotvet ju folk i synvärlden atthjärnsynskador kan ge autismliknandesymptom och i vissafall även genetiska ögonsjukdomareller bland förtidigtfödda barn.Det kunde ske till exempel iRc syns regi, tycker Eva-Mariasom tycker det är skönt att detfinns en möjlighet för barn atti alla fall gå tillfälligt på Rcsyn i Örebro.– Det är så hårda krav iskolan för den som är gravtsynskadad, säger hon. Deflesta klarar det intellektuellt,men många klarar det intesocialt. Och sånt kan förstärkapsykiska störningar om inteomgivningen är van.Ulla Ek, tidigare psykolog påTomteboda och numera universitetslektorpå psykologiskainstitutionen i Stockholm,håller med.– Det är ett jätteproblem,säger hon. Det är svårt förmänniskor med funktionshinderatt platsa över huvud tagetden vanliga vårdapparaten.Yrkesmän blir gärna fixeradepå synskadan. Det är jättesvårtatt se att någon kan ha tvåproblem på en gång.–- På Tomteboda fick jagofta förfrågningar från vuxnasom hade någon sorts livskris.Det var otroligt svårt att fåsamtalshjälp. Men det gälleräven för folk utan funktionshinder.– Jag tror att brukargrupperoch organisationer som t.ex.SRF själva måste ställa kravför att man ska få hjälp.Intervjuer: JW