Visa att du absolut inte accepterar att någon blir retad, sätt gränser.Se sedan till att retaren/mobbaren får chans till beröm om han gjort någonting bra - detta för att byggaupp självförtroendet.Om det är en större grupp som retas eller mobbas är det på sin plats att ta upp det i avdelningsrådet. Låtbåda sidor berätta sin version av vad som hänt.Fråga inte varför utan be varje juniorscout komma med en lösning på hur man skall få slut påmobbningen. Låt var och en tala om hur de själva skall göra för att se till att mobbningen skall upphöra.Se till att följa upp och berömma om det finns skäl till det.Ibland kan man uppleva att det finns juniorscouter som "ber om att få bli" retade. Detta kan han/hongöra för att få uppmärksamhet och tröst, oftast beror det på osäkerhet och dåligt självförtroende.Ge scouten en möjlighet att lyckas med det han/hon gör och på det sättet få den positiva uppmärksamhetsom behövs.Oro i avdelningenRastlöshet, bråk, stoj och allmän oro kan förekomma i en del avdelningar och orsakerna kan vara många.Scouterna har långtråkigt, de tycker inte att programmet är tillräckligt intressant och medryckande för attde skall orka koncentrera sig. Det kan också bero på väntan. Snabba scouter tvingas vänta på långsammarekamrater.Det kan ibland vara bra att samla de rastlösa i en patrull. På så sätt blir det mindre spring mellanpatrullerna och de tvingas ta ett större ansvar.Utnyttja de snabba till att hjälpa sina patrullkamrater i stället för att säga åt dem att vänta tills alla är klara.Om det inte är en uppgift av det slaget kan man ha extra uppgifter till de snabba i avdelningen.Se till att ha ett omväxlande och intressant program.Det är viktigt att avdelningsledarna har klara och tydliga regler och gränser för avdelningen. De kan gärnavara framtagna på ett avdelningsråd.Ett gammalt beprövat knep, för att få en lugn samling, är att placera de oroliga och spralliga vid en ledare.När du skall uppmana någon att lugna ner sig så var konkret. "Stina sluta knuffas på Kalle!" är bättre än"Lugna ner dig!"Ibland kan det lösa sig om man placerar två scouter, som är oroliga, i var sin patrull. Tala om för deminnan att man tänker dela på dem om de inte kan samarbeta i patrullen.MålJuniorscoutens kunskapsmål innefattas i fem olika områden. Under varje område finns ett antal uppgifter.Numreringen har ingen prioriteringsfunktion. Programinslagen hittar du i ledarpärmen och ni väljer iavdelningen, efter era förutsättningar, vilka ni lägger in i programmet. Alla områden ska täckas ochobligatoriska är punkterna l, 2, 3, 11 och 12 under NSF och scouting.Scoutteknik och friluftslivSyfte: Juniorscouten ska lära sig grunderna i scoutteknik och friluftsliv, för att sedan användakunskapen i den praktiska scoutverksamheten och därmed förstärka upplevelsen av scouting.• Kunna lägga de vanligaste spårtecknen• Kunna elda och laga mat över öppen eld• Kunna använda stormkök• Kunna slå överhandsknop, råbandsknop, timmerstek, skotstek, dubbelt halvslag och dubbelthalvslag om egen part i sitt rätta sammanhang• Kunna lägga vinkelsurrning, trefotsurrning samt bygga ett lägerarbete där dessa surrningar ingår• Kunna använda kniv, såg och yxa• Kunna ta ut väderstrecken med hjälp av tecken i naturen
• Kunna följa en karta och känna till hur kompassen är uppbyggd och fungerar• Kunna lösa chiffer• Kunna sina personliga mått och använda dem• Kunna klä sig rätt för olika väderlekstyper• Kunna packa sin ryggsäck med rätt utrustning för en övernattning eller utflykt• Deltaga i ett mörkermöte per termin• Deltaga i en dagsutfärd eller övernattning/termin• Deltaga i ett 4-6 dagars läger• Deltaga i en organisationstävling• Känna till hur ett lägerbål är uppbyggt och deltaga med en egen programpunkt• Kunna sätta upp och ta ner ett tält• Deltaga i en övernattning i fast vindskydd• 20. Pröva på att paddla kanot eller ro ekaSäkerhetSyfte: Juniorscouten ska förstå att kunskap är det bästa sättet att förebygga skador vid friluftsliv.Om olyckan, trots det, är framme ska de ha sådana kunskaper att de kan ingripa.• Kunna bad-, båt- och isvett• Kunna förebygga och lindra köld- och brännskador• Kunna sköta sår och lägga ett förband• Kunna stoppa större blödning• Veta hur man gör konstgjord andning och lägger någon i framstupa sidoläge• Veta vad man gör på en olycksplats• Kunna sköta sin personliga hygien på läger och övernattningNatur och miljöSyfte: Juniorscouten ska få insikt om naturens och miljöns överordnade betydelse för vårt liv påjorden.• Kunna allemansrätten• Deltaga i ett projekt, tema eller några möten som behandlar människans påverkan på miljön• Deltaga i ett projekt, tema eller några möten som handlar om naturens kretslopp• Känna till några djurlämningar och spår• Känna till några hotade djur i vår svenska natur och göra något för dem• Deltaga i scoutmöten som handlar om fåglar• Känna till de vanligaste svenska däggdjuren• Känna till de vanligaste svenska trädslagenNSF och ScoutingSyfte: Juniorscouten ska få förståelse för att scouting är en världs- omfattande organisation däralla har scoutlag och löfte som rättesnöre.• Ha förståelse for innebörden av scouthälsningen, valspråk och lösen• Känna till innebörden av scoutlagens punkter och avlägga scoutlöftet• Bli invigd till juniorscout• Vara patrulledare• Skriva loggbok