Sidorna 42-51 - Melica

MellanGötaplatsen ochRuddalenBilfritt, bra förskola och näratill grönområden är sådant sombrukar stå på önskelistan hos enbarnfamilj.Så även för familjen Joss-Johansson som tycker attPennygången på Högsbohöjdklarar kraven braPatrik, Harald, Gudrun och Sara-Marievet nu vad en fyrk är.Hur länge har ni bott här?– Jättelänge, gastar 4-åringen Harald muntert,som svar på intervjuns första fråga.– Ja, ler pappa Patrik Joss. För dig är det juhela ditt liv.För honom är det över tio år sedan han flyttadetill Pennygången för att komma närmare sinabarn, som nu är vuxna. Under en period boddehan i ensam i en etta på samma adress innan hanoch sambon Sara-Marie Johansson fick dennafyra. Barnen Harald och Gudrun, 2 år, har justkommit från dagis och det saknas varken energieller samtalsämnen i vardagsrumssoffan.– Det är nära till stan, jag jobbar vid Götaplatsenoch det tar mindre än 20 minuter dit medbuss 16 eller med cykel, säger Patrik som förklaringtill varför han blivit området troget.– Samtidigt är det nära till Ruddalen.– Och så är det grönt och fint på gården, inflikarSara-Marie och pekar ut mot den ljusgrönabjörken utanför fönstret.Hyran är heller inte mycket att klaga på även om de tycker att standardenkunde vara bättre.– Vår toalettstol är nog från 70-talet och de springer inte precis benen avsig för att byta, säger Patrik.– Lite bättre isolering skulle varit bra, det är väldigt lyhört, tycker Sara-Marie, som studerar till lärare.Att det bor mycket barn runtom den stora gården är något familjen uppskattar.Det är bara att gå ut så träffar ungarna någon att leka med. Och denöppna förskolan är väldigt bra, det vill Sara-Marie särskilt betona. Den heterFyrken för att den ligger vid Fyrktorget. Men vad är egentligen en fyrk? Patrikhämtar ordboken och får fram synonymerna ”slant, peng”.Visst har de pratat om att flytta, kanske till landet. Samtidigt trivs barnenså bra på dagis att det är svårt. Sara-Marie är från Ödsmål och just nu lutardet åt att istället skaffa ett sommarhus i den trakten.ned.Vad saknas då i Högsbo? Konsum vid Axel Dahlströms torg, som lades– De hade KRAV-märkt av nästan allt. Helt fantastiskt!42 43

HÖGSBOTORP – FRÅN TORPIDYLL TILL GRANNSKAPSTORGHöghuset markerar centrum i grannskapsenheten – torpetär ett av dem som gett namn åt kvarteretUnder sekelskiftets bostadsnöd köpte Göteborgsstad den bergiga marken där dagens Högsbotorpoch Högsbohöjd ligger. 100 tomter kunde arrenderasav stora barnfamiljer. De fick bygga självaefter typritningar och anlade välskötta trädgårdar.När den nya stadsdelen skulle byggas revs sågott som alla torpen. Saknaden och ilskan var stor.Enstaka bersåer och torptrappor ligger kvar här ochvar som minnen av det utplånade området. Högs-för att köpa uppprivatägda fastigheteroch fick enstor uppgift här.Redan från början var en spårvägslinje inplanerad– den dröjde i 10 år.Området runt torget är med i programmet förkulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg.– Myntgatorna i Högsbo har koppling till namnet1 GrannskapstorgetDet tidiga 1950-taletstorg var viktiga mötesplatseri efterkrigstidensgrannskapstanke.Efter andra världskrigetville man byggastorstäderna som”stadsbyar” med platsför alla, god servicebotorp är den första moderna stadsdelen i VästraFrölunda. Den byggdes av många privata byggmästare,som dock inte ville förvalta husen själva.Det kommunala bolaget Familjebostäder bildadesAxel Dahlströms Torg. Dahlström var en ledandekommunalpolitiker som avled 1947, då planeringenav Högsbotorp pågick. Han var då ordförande istyrelsen för Riksbankens göteborgskontor.Torghandel och modern konst samsas på Axel Dahlströms Torg.Endre Nemes marmorintarsia pryder 50-talets folkhem.och gemenskap. Manhoppades att dessaskulle vara byggstenari ett mer fredligtEuropa.4445

Axel Dahlströms Torg –träffpunkt med kulturhus ochlandmärkeCentrumanläggningen är ritad av ”folkhemsarkitekterna”Wallinder och Brolid, som ocksåritade Radiotorget i Järnbrott. Den låga längan påtorgets västra sida innehåller bibliotek, fritidsgårdByggnadens symbol är konstverket Marmorintarsiaav professorn vid Valands konstskola, EndreNemes. Det är ett kraftfullt collage i modernkubistisk stil.2 Höghus på pelare och Le Corbusier-hus16-våningshuset på torget är ett riktigt landmärkeoch ett exempel på hur de nya torget markeradessom viktiga platser i stadslandskapet. Husetinnehåller smålägenheter som då får den bästatillgången till torgets butiker och service. AxelDahlströms Torg 2 har ett mönster av fönster somgör oss nyfikna.Hemma hos Lotti Sharif på Axel DahlströmsTorg 2 ser man att de ljusa lägenheterna är i tvåplan. Husets upplägg är inspirerat av Le CorbusiersUnité d’Habitation (betyder: bostadsenhet).3 Torp 100 vid JättelekenInne på en gård ligger två föreningsstugor. Det ärtvå bevarade Högsbo-torp av ursprungligen 75stycken. Den ena, Kals Ådens föreningsstuga, flyttades2008 när Högsbotorpshemmet byggdes ut.Här träffas Föreningen Gamla Högsbotorpare,vars medlemmar bott i torpen. De har gett utminnesboken Högsbotorpen berättar och ordnarminnesvandringar bland torpspåren. Den andrastugan hörde till parkleken Jätteleken, en av defina platser som planerades in för barnen i denbarnrika stadsdelen och som fick egna namn.Skulpturen Växande av Ida Isaksson Sillén – vid Jättelekenslekplats.Skulpturen uttrycker den framtidstro som syns på bildernafrån Riksdalersgatan 1961 – gatubilden och de skaror avbarn som växte upp i husen.och samlingslokaler. Denna kulturella samlingspunktär fortfarande mycket livaktig och har fåttnamnet Axel-Huset.Via korridorer på våning 2, 4 och 6 når man tvåvåningslägenheter.PARKEN MELLANRIKSDALERSGATAN – BANKOGATANHär samlas grannar och fikar eller pratar. Ibland grillar46 vi. Barnen spelar boll och har roligt. PETRA HURTIG47

4 HögsbotorpshemmetMitt i Högsbotorp ligger Högsbotorpshemmet,träffpunkt och äldreboende. Hit har vårdcentraloch barnavårdscentral nu flyttat. ”Hemmet” ärockså moderniserat och byggdes ut med nya lägenheter2008.5 Högsbo kyrkaKyrkan invigdes 1966 och är ritad av arkitekternaBror Thornberg och Torsten Roos från Malmöunder mottot: Vår Gud är oss en väldig borg. Kyr-Högsbotorpshemmetharbyggts tillmedglaskonst ientrénHögsbo har ju en gammal odlartradition itorpen, kolonistugorna och gårdarna. Kyrkan ochfastighetsägarna är bland samarbetsparterna.7 Bankogatans höghusHusen i Högsbotorp byggdes av privata byggherrar.Höghusen vid Bankogatan är ritade av arkitektenÅke Wahlberg, med vinklar och hörn föratt få goda lägenhetslösningar.Statens byggnadslånebyrå ville först avslålånen - ”inte kan man bygga ett hus med 29 vinklar”.”Lånearkitektur” var ett begrepp som föddesmen trevliga lokaler iRiksdalersgatans bottenvåningar.9 HögsboskolanHögsbotorp är planeratefter grannskapsenhetensideal, där den stora skolanligger ”mitt i byn”. Deolika årskurserna fick egnagårdar och de smala tegellängornagjorde lokalerna• Träffpunkt Axel-HusetHögsbobornas mötesplats lever vidare enligt deintentioner som antogs 1954 då huset byggdes. Axel-Huset bjuder på allt från bebissagor till frukostföredrag,familjearrangemang, filmvisning, musikcafé och teaterföreställningar.I biblioteket kan du, förutom att låna böcker och annanmedia, lära dig söka på internet och gå med i bokcirkel.I hallen finns caféservering samt galleri medutställningar av bl a högsbobor. Fritidsgården Axel liggeri Axel-Husets bottenplan. Här finns alla möjligheter förunga att forma din egen kväll och atmosfär, det är barafantasin som stoppar!kan är byggd i betong med frilagd ballast. Exteriör-ur sådana bedömningar.mycket ljusa.en är sluten, ett rum för stillhet och koncentration.Frisen runt kyrkorummet symboliserar Jesu6 StadsjordenDe små återvinningshusen är byggda medåtervunnet tegel.Skolan har haft olikaanvändning under tiderliv och är utförd av göteborgskonstnären KnutIrwe. Samma konstnär har skapat färgfönstren somI backen bredvid Högsbo kyrka finns en inhägnadmed tre grisar. 2009 förbereder de mark för en8 Älvakungenmed lägre barnantal,bl. a. som vårdgymnasium.skildrar kyrkliga högtider. Församlingslokalernakommande odling som en odlarförening svararParken mellan Bankogatan och Riksdalersgatan1996 byggdes den åter omligger strax intill kyrkan. En känd verksamhet ärför. Grisarna är en symbolisk start på projektetvar en populär lekplats. Tidigare låg här en park-till grundskola.Växthuset med samtal kring livsfrågor för människorsom vill växa och fördjupas.Stadsjord, som syftar till att få igång odlingar i stadenpå nytt – till nytta och nöje för alla.lek och platsen var döpt till Älvakungen. Mångahar berättat om hur de gick i skola i provisoriskaInteriör från Högsbo bibliotek medöppen spis på 1960 -talet48

GUDRUN SANDSTRÖM • mitt Högsbominnevad lycklig jag var, när jag fick en egen nyckel tillmin 18 kvm stora lägenhet!50något jag aldrig glömmer är när jag fick enegen våning. År 1959-60 det var då jagfick min egen lya – en lägenhet på AxelDahlströms torg. 2. Jag arbetade som barnsköterskapå Sahlgrenska KK1, där jag började 1 april1958. Jag gick upp till husmor, som hade hand ombostäder, och frågade om att få en lägenhet. Manfick ställa sig i kö där.Det var i första hand sjuksköterskor och läkaresom fick, men även barnsköterskor. Vi fick desmå! Men vad lycklig jag var, när jag fick en egennyckel till min 18 kvm stora lägenhet! Det fannshall, toa utan dusch, fransk balkong, kokskåp detvill säga man öppnade två dörrar och där var tvåkokplattor, ett litet kylskåp, diskbänk, skåp förporslin och skafferivaror. Jag började kl. 7.00 påKK på Sahlgrenska. Jag tog bussen, 34:an, somvände där taxifickan ligger nu. Den åkte jag medtill Linnéplatsen, sen buss 51 upp till Sahlgrenska.När jag kom hem på kvällen köpte jag en halvspecial i korvkiosken som låg vid bussvändplatsen,på Axel Dahlströms torg 2. Det fanns post,två banker, apotek, skoaffär (Oscaria), Konsum,Svanbergs (ägarfamiljen bodde granne med mig),tobaksaffär, fotoaffär (Gefa), ICA-affär, kemikalieaffär(alltså färg och parfymeri), Juvelerare ochcykelaffär.En sykurs gick jag uppe på Axel-Huset, när jagväl sparat ihop till en Husqvarna-symaskin medsick-sacksömnad.på fredagar eller lördagar var det”dunka, dunka” på ”fritidsgården”(ungdomsgården) som låg vägg i väggmed min lägenhet, men jag var ung ochbrydde mig inte även om jag skulle lägga migtidigt att sova, för att vara på jobbet kl 7.00 nästadag. Vi jobbade varannan lördag och söndag. Påsöndagarna om man var ledig, så la man en pengi ett kuvert och satte den på utsidan av brevlådan,så hade man söndagstidningen på golvet i lägenheten(genom brevlådan) utan att bli väckt! Vilkenlyx!Ja det var då det!51