ElfiskeundersÃ¶kningar i VÃ¤stra GÃ¶taland 1999 - Melica

Elfiskeundersökningar 

i Västra Götaland 1999 

2000:41

Elfiskeundersökningar 

i Västra Götaland 1999 

Birgit Nielsen 

Lars Thorsson 

Stefan Bydén 

Lars Holmberg 

HushållningsSällskapet 

Göteborg och Bohuslän

Publikation 2000:41 

ISSN 1403–168X 

Melica: Birgit Nielsen (text), Stefan Bydén (layout, datatbaser), Lars Holmberg (databearbetning) 

Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän: Lars Thorsson (text) 

Omslag: Foto: 

Produktion: Melica 

Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

Depositionen av försurande ämnen inom länet 

överstiger alltjämt den kritiska belastningsgränsen 

för såväl svavel som kväve. Detta trots att internationella 

avtal medfört att framför allt svaveldepositionen 

minskat väsentligt. 

Den pågående försurningen av sjöar och vattendrag 

i Västra Götalands län motverkas genom omfattande 

kalkningsinsatser. Avsikten med verksamheten 

är att upprätthålla och återställa vattenkemin 

på ett sådant sätt att naturlig flora och fauna 

kan bevaras eller återkolonisera vattenområden. 

Länsstyrelsen har ett övergripande ansvarar för 

den regionala planeringen av kalkningen. Genomförandefasen 

av kalkningsprojekten sker i allt väsentligt 

i kommunal regi. Verksamheten inom 

Västra Götalands län omfattar för närvarande ungefär 

1400 sjöar och ett stort antal vattendrag. 

Den biologisk och kemiska effektuppföljningen 

av kalkningar utförs för att kontrollera effekterna 

av pågående kalkningsverksamhet. Den biologiska 

effektuppföljningen svarar bäst på om kalkningens 

långsiktiga mål har uppfyllts. Effektkontrollen gör 

det möjligt att utvärdera kalkningens resultat. Därmed 

utgör dessa undersökningar bland annat viktigt 

underlagsmaterial till de förändringar som kan 

krävas i kalkningsplanerna för att målen med kalkningsinsatserna 

ska nås. 

Länsstyrelsens förord 

Elfiskeundersökningar utgör det största biologiska 

delprogrammet inom kalkeffektuppföljningen. 

I programmet ingår 238 stationer som undersöks 

varje till vart femte år. Undersökningsmetodiken 

fokuserar i huvudsak på reproduktion och fortlevnad 

hos laxartad fisk i vattendrag. Lax och öring, 

både vandrande och strömstationär, är viktiga motiv 

i flera kalkningsprojekt. 

Elfiskeundersökningarna har tidigare utförts av 

Fiskeriverket (1994 och 1995) och Aquaticus 

(1996 och 1997). Programmet har under både 

1998 och 1999 genomförts av Melica miljökonsulter 

i samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborg 

och Bohuslän. Under 1999 har Länsstyrelsen 

ansvarat för elfiskeundersökningarna i vattensystemen 

067 Motala Ström, 108-140 Tidan och 112 

Enningsdalsälven. Rapporten innehåller utöver redovisning 

av fältbesök och resultat från provfiskena 

även utvärdering av materialet i form av bland 

annat jämförelser med tidigare års undersökningar. 

Författarna svarar för rapportens innehåll varför 

detta ej kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. 

Detta gäller utöver uppgifter om 067 Motala 

Ström, 108-140 Tidan och 112 Enningsdalsälven. 

Sara Bergström 

3

Vattenföringen har under året varit gynnsam, framför 

allt för de små vattendragen. 

För havsöringbestånden har 1999 generellt varit 

ett gott år med goda eller mycket goda resultat avseende 

förekomst av öringungar. I vattensystem 

med insjööring har resultaten gått isär. Exempelvis 

har insjööringbestånden i Ekelidvattnet och Skuggälven 

(Strömsåns vattensystem) uppvisat ett 

mycket gott resultat, medan insjööringbestånden i 

tillrinnande vatten till Stora Hällungen (Bratteforsåns 

vattensystem) uppvisat ett svagt år. Vad gäller 

den strömlevande öringen kan noteras mycket svaga 

resultat i Örekilsälvens övre delar inklusive Valboån 

Laxreproduktionen visade sig var god i flera av 

vattendragen. Resultaten avseende laxen går dock 

isär. I Göta älvs vattensystem uppvisade de laxförande 

vattendragen i Lilla Edets kommun svaga eller 

mycket svaga resultat, medan laxreproduktionen 

visade sig vara god i Grönåns vattensystem. 

Likadant har laxen i de mindre åarna uppvisat 

både goda och mindre goda resultat, men dock en 

övervikt, på för lokalerna, ett gott resultat. Sannolikt 

gynnades laxen av högvattensituationen under 

1998, vilken innebar att lekfisk har kunnat vandra 

upp i större utsträckning jämfört med tidigare år. 

Under 1999 var tätheten av lax högre än föregående 

år i bland annat Kungsbackaån och Hornån. För 

de lokaler som fiskats i årets undersökning går det 

inte att se någon negativ påverkan på laxbeståndet 

som skulle kunna härledas till förekomsten av Gyrodactylus 

salaris, men möjligheten kan inte 

uteslutas. Förekomst av laxparasiten Gyrodactylus 

salaris är i stort sett den samma som 1998 vilket innebär 

att parasiten finns i Viskans vattensystem i 

biflödena Surtan, Hornån och Lillån. Den har även 

påträffats i Säveån och provtagningar i Grönåns 

vattensystem visar att den finns även här. 

För de 11 okalkade referenslokalerna som ingick 

i årets undersökning är situationen i stort oförändrad 

jämfört med föregående år. Detta trots att 

man kunde befara att situationen kunde blivit sämre 

till följd av de höga vattenflödena under 1998. 

Det finns dock två lokaler som bör hållas under 

uppsikt och det är lokalen i Jälmån vid Tokared 

(nr12) och lokalen i Åmåls vid Larsbols kvarn (nr 

181). 

Viskan 

Slutsatser 

I Viskans vattenystem var fångsterna av öring 

goda, även på det fåtal lokaler som hyser lax. Särskilt 

glädjande var den goda reproduktionen av lax 

i Hornån vid Vasse (nr 28) med höga tätheter, något 

som inte förekommit sedan fiskena på 

1980-talet. Även fångsten av lax i Surtan vid Mölnebacka 

(nr 46) var god, andelen årsungar var högre 

än vid fisket 1997 (lokalen fiskades inte 1998). 

Den nya lokalen i Viskans huvudfåra nedströms 

det partiella vandringshindret vid Lekvad (nr 51) 

hade en god rekrytering av lax. Några positiva resultat 

som gäller öringbestånden vilka särskilt bör 

nämnas är bland annat lokalen i Ljungaån vid 

Fritslabron (nr 25), där årets resultat är det bästa 

sedan fiskena startade. Lokalen har flyttats tillbaka 

till sitt ursprungliga läge och sträckan är restaurerad 

efter att ett vägbygge på plats är avslutat. Lokalen 

i Sävbäcken vid vägbron Rallarknalten (nr 21) 

gav en överraskande stor fångst av årsungar. Även 

lokalen i Skrålabäcken vid Solbacken (42) gav ett 

mycket gott resultat. 

Rolfsån 

I Rolfsåns vattensystem har öringbestånden gått 

tillbaka på flera lokaler, men det finns även några 

ljuspunkter. Positivt var de goda resultatet på lokalen 

i Nolån uppströms Töllsjön (nr 58), i Sandaredsån 

nedan doserare (nr 62) och i Gisslebäcken 

vid Gissle (nr 68) där Lygnernöringen reproducerar 

sig. Däremot var fångsten i Ularåsbäcken nedan 

fallen (nr 75) som också är en bra lekbiotop för 

Lygnernöring mycket sämre än genomsnittet för lokalen. 

I huvudfåran nedan gamla stenbron (nr 73) 

gav årets fiske ett överraskande dåligt resultat. 

Fortsatt dålig utveckling hade lokalen i Nolån vid 

beteshagen (nr 54) och i Gärån nedan fallen (nr 

70) samt vid Kvarnås i Sundstorpsån (nr 66) där 

inga årsungar fångades. Fångsten av årsungar var 

fortsatt låg vid lokalen i Sörån nedan Fluggers färg 

(nr 63) där vattenföringen regleras. 

Kungsbackaån 

Vid året fiske på lokalerna i Kungsbackaån var 

fångsterna generellt goda för både lax och öring. 

Detta stärker bilden av att produktionen av laxfisk 

på lokalerna i åns övre delar i stor utsträckning 

styrs av tillgången på lekfisk. Sommaren och hösten 

1998 var nederbördsrika och vattentillgången 

var hög under lekfiskens uppvandringsperiod. På 

sex av lokalerna var fångsten 1999 den bästa hittills, 

det gäller lokalerna Lillån (nr 79), Alafors (nr 

80), Finnsjöbäcken (81), Hassungaredsbäcken (nr 

82), Kroksjöbäcken (nr 83) och Nordån (nr 85). 

4

Göta älv 

Lax förekommer i fortsatt svagt bestånd på lokalen 

i Brattorpsån (nr 139). Likaså uppvisade Västerlandaån 

ett mycket svagt år för laxen. I Sannerbybäcken 

på lokalen kallad Stn 2 (nr 141) har det inte 

skett någon reproduktion av lax sedan 1995. 

Sköldsån är fortsatt mycket svag avseende laxungar. 

Inte heller i Svartåbäcken (nr 133 och nr 134) 

har det varit någon reproduktion av lax sedan 

1995. I Grönåns vattensystem uppvisar de elfiskade 

laxlokalerna goda resultat avseende laxungar. 

I Göta älvs vattensystem har fångsterna av öring 

jämfört med föregående år uppvisat både mycket 

goda och svaga resultat. Bestånden i Lärjeån är stabila 

och på vissa lokaler i är tendensen svagt ökande. 

I Skörsbobäcken och Ryks bäck var resultatet 

mycket gott och uppvisade rekordnoteringar. Det 

fanns också mycket nedslående resultat dit Kilandaån 

(strömstationärt bestånd) och Sköldsån räknas. 

Dalbergså 

Det har inte skett några större förändringar av 

öringbestånden på lokalerna i Dalbergså. I Stommebäcken 

vid Stommen (nr 150) som har ett grunt 

mynningsområde fångades inga årsungar, trots 

högvattensituationen 1998. 

Upperudsälven 

På de lokaler som fiskades i Upperudsälvens vattensystem 

var fångsterna genomgående goda. 

Öring fångades för första gången i Solviksälven vid 

vägtrumman (nr 166). I Suledsälven fiskades en 

biotopvårdad sträcka, fisket gav en mycket god 

fångst av årsungar. Fångsterna på följande lokaler 

var något bättre än föregående fisken; bäcken från 

Pickerudstjärn (nr 157), Forteälven ovan vägtrumma 

(nr 159) och vid Holtane i Holtaneälven (nr 

161). 

Åarna i södra Bohuslän 

I vattendragen i södra och mellersta Bohuslän (Anråse 

å , Bratteforsån, Jörlandaån, Restebäcken, 

Tjöstelserödsbäcken, Kärra å och Taske å) uppvisar 

åarna generellt sett goda resultat avseende 

havsöring. Undantaget är egentligen bara Bratteforsån 

som sett till sin kapacitet uppvisade ett svagt 

år. Bratteforsån uppvisade även ett mycket svagt år 

avseende laxreproduktionen, även om det var bättre 

än 1998 års bottennotering I Kärraån och Taske 

var förekomsten av lax relativt sett god. Insjööringbeståndet 

i Stora Hällungen uppvisade en svag reproduktion 

1999 i de båda bäckarna Grössbyån 

och Herrgusserödsån. Därmed bröts en uppåtgående 

trend avseende denna insjööring. 

Örekilsälven 

I Örekilsälven mellan Brålandsfallet och Torpdammen 

vid Kärnsjön uppvisar laxen goda tätheter av 

årsungar på lokal Borgmästarbruket. Denna lokal 

är relativt svårfiskad, men resultatets viktighet 

stärks av resultatet från elfiske utanför detta program 

uppströms Borgmästarbruket, som visar på 

goda laxtätheter på detta område. Laxen har passerat 

fisktrappan vid Brålandsfallet och har haft ett 

relativt gynnsamt år på detta område. Tätheterna 

borde dock kunna bli ännu högre. 

Uppströms Kärnsjön finns ännu ingen havsvandrande 

lax och öring. Öringbestånden i Örekilsälvens 

övre delar med Valboån inräknat för en 

tynande tillvaro med mycket svaga bestånd. Biotoperna 

är av den kvalitén att de borde hysa betydligt 

högre tätheter av öring även om det rör sig om 

öring av strömstationärt bestånd. Detta förhållande 

har framhållits i tidigare elfiskerapporter och 

det är angeläget att utreda orsakerna till de mycket 

svaga resultaten. Som tidigare påpekats har omfattande 

rätningar och grävningar utförts med kraftig 

erosion och igenslamning som följd. Vad gäller vattenkvalitén 

vet vi att järnhalterna på dessa sträckor 

är mycket höga. I biflödena förekommer öringen 

på flera lokaler i högre tätheter. Noterbart är att 

1999 var ett svagt år även för Töftedalsån med avseende 

på öring. 

Strömsån 

I Strömsåns vattensystem provfiskas två lokaler 

som hyser havsvandrande öring och lax. Övriga lokaler 

håller insjööring och strömlevande öring. Vad 

gäller lokalerna för lax och havsöring är bägge lokalerna 

belägna i Hämmesån. I Hämmesån på den 

nedre lokalen konstaterades mycket gott resultat 

avseende öringar. Även laxreproduktion kunde 

konstateras om än i liten omfattning. Vad gäller de 

lokaler som hyser insjöring från Ekelidvattnet 

(Ekelidbäcken), Vammsjöarna, Ejgdesjön och Blötevattnen 

(Skuggälven) konstaterades mycket 

goda tätheter av framför allt ensomriga öringungar 

Mindre bäckar och åar 

i norra Bohuslän 

Broälven (icke försurat referensvattendrag) och 

Krokstrandsbäcken uppvisar goda tätheter av 

öringungar, medan Älgsjöbäcken fortsatt uppvisar 

mycket svagt resultat. På lokalen i Älgsjöbäcken 

kunde inga årsungar av öring konstateras överhuvudtaget 

6

Enningdalsälven 

Under 1998 reviderades ett stort antal av kalkningsplanerna 

i Enningdalsälvens vattensystem. Det 

gällde framförallt Bullaresjöarnas tillrinningar, 

Torpbäcken, Grimån, Remnebäcken, Liverödsälven, 

Såghultsbäcken och Sögårdsbäcken. Revideringen 

innebar ökade kalkgivor eftersom 

målsättningen utökades till att även gälla vattendragen. 

I samband med revideringen utökades 

också effektuppföljningen i dessa system. Fem nya 

elfiskestationer tillkom och i samtliga vattendrag 

som ingick i revideringen undersöks bottenfaunan. 

Även den vattenkemiska provtagningen utökades. 

Kalkspridningarna under hösten 1999 genomfördes 

enligt de nya planerna, vilket innebär att årets 

elfiske får ses som referens till den utökade kalkningsinsatsen. 

Resultaten från provfiskena 1999 visar 

på relativt bra öringbestånd i de fyra vattendrag 

som undersöktes, Sögårdsbäcken, Liverödsälven, 

Remnebäcken och Torpbäcken (2 stationer). Reproduktionen 

av öring, sannolikt i samtliga fall 

vandrande bestånd, tycks således fungera bra trots 

att vattenkemin signalerat tidvis dåliga förhållande. 

7

Uppdraget 

Melica miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen 

i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar 

under treårsperioden 1999– 

2001 på totalt 207 elfiskestationer i länet. Uppdraget 

omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation 

även redovisning av undersökningsresultat 

samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott 

samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs 

och Bohuslän. Hushållningssällskapet har elfiske 

och utvärdering av totalt 71 lokaler under 

treårsperioden. Utöver ovan nämnda uppdrag fick 

Melica tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa 

de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen 

själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs- 

och Bohus län. Vidare omfattar rapporten 

även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem, 

ett uppdrag som Melica sköter sedan tidigare. 

Under 1999 har Birgit Nielsen varit projktledare. 

Elfiskena har genomförts av följande personer på 

Melica: Stefan Bydén, Lars Holmberg och Birgit 

Nielsen, samt Ulf Carlsson. Vidare har Micael Ingvarsson 

deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet 

har följande personer elfiskat: Lars 

Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under 

rapportskrivningen har medarbetare från båda 

kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar 

och slutsatser. Rapportsammanställningen 

har skötts av Melica. 

Bakgrund och syfte 

Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra 

Götalands län som ett uppehållande försvar mot 

försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av 

försurande svavel- och kväveföreningar. På lång 

sikt tål naturen högst cirka 5 kg svavel respektive 

kväve per år. På många håll i länet överskrids denna 

gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade 

och på många håll är skogsmarken så försurad 

att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i 

sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer. 

Aluminium kan även skada trädens 

rötter. I de hårdast drabbade områdena behöver 

nedfallet minska med minst 70 procent. 

Inom länet kalkas ungefär 1 500 sjöar och vattendrag, 

i genomsnitt sprids drygt 30 000 ton kalk årligen. 

Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller 

återskapa den naturliga fiskfaunan. För att kontrollera 

resultatet av kalkningsinsatserna används 

framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin, 

bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar. 

Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar 

som gjordes 1999 som en del i kalkeffektuppföljningen 

i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån 

som delvis ligger i Halland. 

Genomförande 

Uppdraget omfattade under 1999 elfiske på 121 

lokaler i Västra Götalands län. Med några smärre 

justeringar genomfördes detta. Några lokaler utgick 

ur programmet och 10 lokaler tillkom. Elfisket 

genomfördes under perioden 20 juli till 20 september. 

Vidare ingick i uppdraget att i denna rapport 

även sammanställa de elfisken som Melica genomfört 

i Kungsbackaån och Mölndalsån, de elfisken 

som länsstyrelsen genomfört i Enningdalsälven, 

Motala Ström och Tidan samt de fisken som Sportfiskarna 

genomfört i Göteborgs kommun i bland 

annat Lärjeån. De lokaler som fiskats av Sportfiskarna 

har beskrivits av Håkan Carlstrand liksom 

texten om Lärjeån och Säveån sist i inledningen. De 

lokaler som fiskats av Länsstyrelsen har beskrivits 

av Sara Bergström liksom avsnittet om Enningsdalsälven. 

Tre lokaler inom uppdraget kunde inte fiskas till 

följd av högt vattenstånd. Det gäller en lokal i 

Dalsland (nr 167), en lokal i Torestorpsån i Viskan 

(nr 49) samt en lokal i Sollumsån (nr 143). Vidare 

en lokal i Mölndalsån (nr 124) och en lokal i Rullån 

(nr 247). De först nämnda besöktes vid två olika 

tillfällen, dessa lokaler är normalt svårfiskade. De 

två sist nämnda kom in sent i projektet. Lokalen i 

Mölndalsån kunde trots två besök inte fiskas och 

det samma gäller Rullån i Ätran som besöktes en 

gång. 

Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket 

och med deras fältprotokoll, dvs ”Elfiskeprotokoll 

version 1998-07-01” samt följde 

metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok 

för miljöövervakning version 1997-01-29. För elfisket 

användes en bensindriven generator av märket 

Honda 650W eller Jamaha 1000W samt ett 

elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande 

elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes 

låg oftast kring 400 volt men varierades beroende 

på konduktivitet och vattenföring på lokalen. 

Lokalen märktes upp med orange sprayfärg, där 

markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens 

övre och nedre gräns fotograferades med riktning 

in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges 

lokalens löpnummer och vattendragets namn samt 

”nedre” respektive ”övre”. Den nedre gränsen är 

nedströms, dvs där elfisket utgår ifrån. 

8

Den våta bredden är uppmätt på minst 4–5 ställen 

utmed lokalen. Ofta är lokalens bredd uppmätt 

med 5 meter intervall. Samtidigt noterades djup 

och bottensubstrat. Med vilken noggrannhet detta 

skett framgår av fältprotokollen. 

Varje lokal fiskades tre gånger med succesiv utfångst, 

s.k. kvantitativt fiske. Om fiskantalet var 

mycket litet fiskades den färre gånger. Antalet årsungar 

(0+) och äldre (1+/äldre) noterades och 

längdmättes i mm med hjälp av mätrör eller mätbräda 

varvid längden noterades och avsattes i ett 

längdfrekvensdiagram. Övriga fiskarter artbestämdes 

och räknades alternativt uppskattades på 

tiotalet när, vidare gjordes noteringar av största och 

minsta längd. Även noteringar om kräftor och flodpärlmusslor 

gjordes. Vidare mättes vattendragets 

temperatur och konduktivitet (ledningsförmåga) 

samt lufttemperaturen. 

All utrustning desinficerades med rödsprit i en 

sprayflaska vid varje lokalbyte, dock med undantag 

om lokalerna låg inom samma avrinningsområde 

och fiskades i tur och ordning nedströms. Efter fiske 

i kräftpestsmittade vatten samt vatten där det 

inplanterats signalkräfta lades all utrusning i rödspritsbad 

och därefter lufttorkning i minst ett 

dygn. 

Beräkningar och kommentarer 

Det totala antalet årsungar och äldre individer av 

öring och lax på elfiskesträckan har beräknats med 

hjälp av Zippins formel. Resultaten redovisas tillsammans 

med lokalbeskrivningen. Där beteckningen 

N står för det beräknade totalantalet och p 

för den beräknade fångstbarheten. P är ett mått på 

fångsteffektiviteten och anger hur stor andel av 

fiskpopulationen som fångats vid elfisketillfället. 

Vidare anges N/100 m², dvs den beräknade populationstätheten. 

Vid beräkningar av populationstätheten 

ska elfiskesträckans yta vid normalvattenföring 

under sommarhalvåret användas. 

Detta för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten 

mellan olika år, den avfiskade ytan varierar ju 

beroende på vattenföringen. Ett år med hög vattenföring 

ger ju en mycket större avfiskad yta än ett 

torrår. Våra beräkningar av beståndstäthet har utgått 

ifrån den tidigare uppmätta ytan vid medelvattenföring. 

Har sådana uppgifter saknats har vi 

utgått från lokalens avfiskade yta och angivit det i 

lokalbeskrivningen. Om de tidigare uppgifterna 

angående medelvattenyta varit orimliga har i stället 

den avfiskade ytan använts vid beräkningen av 

N/100 m² och detta angivits lokalbeskrivningen 

samt påpekats att ytan behöver mätas in på nytt. 

Lokalbeskrivningar 

Varje elfiskad lokal beskrivs utifrån de uppgifter 

som samlats in i fält via elfiskeprotokoll och resultatet 

av ovanstående beräkningar. Vidare finns en 

figur över fiskbeståndets utvecklingen på lokalen. 

Diagrammen visar det totala antalet fångade fiskar 

olika år. Uppgifterna angående totalfångst är hämtade 

från tidigare års elfiskerapporter samt även direkt 

från elfiskeprotokoll. I diagrammen anges 

även den beräknade tätheten N/100 m². För fiskena 

som genomförts under 1998 och 1999 är uppgiften 

hämtad direkt från våra beräkningar. För 

fiskena före 1998 har vi använt de uppgifter som 

finns samlade i Fiskeriverkets elfiskedatabas. Det 

har visat sig att dessa uppgifter inte alltid stämmer, 

vilket blir särskilt tydligt när de båda diagrammen 

ställs bredvid varandra. Det finns inte utrymme 

inom detta projekt att gå in och rätta till de uppgifter 

som är felaktiga. Bakgrunden till att de båda 

uppgifterna som betecknas totalfångst respektive 

beräknad täthet per 100 m² är medtagna är att det 

finns en önskan att framöver enbart redovisa beräknad 

täthet. Men eftersom de historiska uppgifterna 

före 1998 är osäkra fortsätter vi att redovisas 

även totalfångst. En av anledningarna till att uppgifter 

om beräknat antal per 100 m² inte stämmer 

kan vara att den beräknade ytan vid medelvattenföring 

är felaktig. 

Under rubriken ”kommentar” ges ett kort omdöme 

om lokalen. Viktiga anmärkningar från fältprotokollet 

refereras här, liksom lokalens 

lämplighet som elfiskesträcka och öringbiotop. 

Förändringar i beståndet kommenteras om sträckan 

varit fiskad tidigare. Om sträckan är en okalkad 

referenslokal anges detta. Vidare finns det noteringar 

om bottenfaunaundersökningar är gjorda på 

lokalen och vilken bedömning som gjorts angående 

försurningspåverkan. 

Till sist görs en bedömning av lokalens förmåga 

att producera laxfisk. Bedömningsgrunderna är de 

samma som använts de senaste åren och hämtade 

från länsstyrelsens regionala kalkningsplan. Det är 

en fyrgradig skala enligt följande: 

Klass I: Optimal eller nära nog optimal produktion 

och rekrytering av laxfisk. 

Klass IIA: Produktion och rekrytering av laxfisk 

är inte optimal till följd av försämrad 

vattenkvalitet eller annan negativ påverkan 

på vattenmiljön, men troligen 

tillräcklig för att säkra beståndets fortlevnad. 

Klass IIB: Produktion och rekrytering av laxfisk 

är inte optimal till följd av försämrad 

vattenkvalitet eller annan negativ påverkan 

på vattenmiljön, men snarare 

9

svag. Risk för att beståndets fortlevnad 

vid fortsatt svag utveckling. 

Klass III Produktion och rekrytering av laxfisk 

starkt reducerad eller utslagen till följd 

av kraftig negativ påverkan på vattenmiljön. 

Konduktivitet (ledningsförmåga) har mätts för att 

bestämma vilken spänning som skulle användas vid 

fisket, men har inte redovisats på annat ställe än i 

fältprotokollet. Bakgrunden till att konduktiviteten 

inte är medtaget i rapporten är att det inte går 

att dra några generella slutsatser angående näringsförhållanden 

utifrån mätningar av ledningsförmåga, 

framför allt inte för tillgång på föda för 

fisk. I vattendrag som rinner genom skogsmarker 

på västkusten avspeglar skillnaden i ledningsförmåga 

framför allt avståndet till havet. I jordbruksmarker 

visar lednings- förmågan vittringsbenägenheten 

hos de omkringliggande jordarna. 

Sammanställning av 

bedömningsresultat under 1999 

Detta är en översiktlig sammanställning av resultatet 

i de olika vattensystemen. Där det skett en förbättring 

eller försämring jämfört med föregående 

år anges vilken lokal det gäller. De lokaler som fått 

en bedömning mitt emellan två klasser hamnar i 

den först nämnda klassen. De lokaler där det inte 

skett någon förändring i bedömningen jämfört 

med föregående år omnämns inte. Om någon lokal 

utgått anges detta i texten. 

067 Motala ström 

3 lokaler fiskade 

Klass I 2 st 

Klass IIA inga 

Klass IIB 1 st 

Klass III inga 

Lokalerna i Motala Ström har inte bedömts på detta 

sätt tidigare. Öringbestånden på lokalerna har 

inte försämrats jämfört med tidigare års fisken. 

103 Ätran 


Klass I inga 



Klass III 1st 

Lokalen Torsås i Högvadsån ströks ur uppdraget. 

Extralokalen nr 247 Rullån i Ätran kunde inte fiskas 

på grund av högt vattenstånd. 

Sämre: 

Lokal nr 12 i Jälmån fick IIB–III (1998 klass IIB). 

Lokalens utveckling bör hållas under uppsikt. 

105 Viskan 


Klass I 6 st 

Klass IIA 7 st 


Klass III 1 st 

Lokal nr 49 i Torestorpsån fick utgå på grund av 

högt vattenstånd. 

Lokal nr 29 i Häggån saknar bedömning på grund 

av svåra fiskeförhållanden. 

Lokal nr 14 och 15 i Bålån, nr 21 i Sävbäcken, nr 36 

i Ljungaån, nr 39 i Lundaboån, nr 40 i Måbäcken, 

nr 48 i Torestorpsån samt lokal nr 50 och 51 i huvudfåran 

hade för kort historik för bedömning. 

Tretton av lokalerna i Viskan hade för kort historik 

för att utläsa tendenser till försämring eller förbättring. 

Bättre: 

Lokal nr 22 i Ekån fick IIB (1996 klass III) 

Lokal nr 28 i Hornån fick IIA (1998 klass IIB). Det 

är glädjande att lokalens laxreproduktionen var 

god. 

Lokal nr 35 i Ljungaån fick IIA (1998 klass III). 

Lokalen är restaurerad efter ett vägbygge. Lokal nr 

42 i Skrålabäcken fick I (1996 klass IIB) 

106 Rolfsån 


Klass I 1 st 




Sämre: 

Lokal nr 63 i Sörån fick IIB (1997 klass IIA–IIB). 

Lokal nr 70 i Gärån fick IIB (1998 klass IIA). 

Lokal nr 73 i Huvudfåran fick IIB (1997 Klass 

IIA–IIB). Bör hållas under uppsikt. 

10

Lokal nr 75 i Ullaråsbäcken fick IIA (1998 klass I). 

Försämringen kan bero på försurning, bör hållas 

under uppsikt. 

107 Kungsbackaån 

9 st lokaler fiskade 

Klass I 5 st 


Klass IIB inga 


På lokal nr 80 vid Alafors ville fiskrättsägaren inte 

tillåta elfiske i fortsättningen. 

Kungsbackaåns lokaler har inte bedömts på detta 

sätt tidigare. På sex av lokalerna var fångsten 1999 

det bästa hittills, det gäller lokalerna Lillån, Alafors, 

Finnsjöbäcken, Hassungaredsbäcken, Kroksjöbcken 

och Nordån. Inga försämringar har 

noterats. 

108 Göta älv 


Klass I 9 st 




Lokal nr 143 i Sollumsån och extralokal nr 124 i 

Mölndalsån kunde inte fiskas på grund av högt vattenstånd. 

Lokal nr 134 i Svartåbäcken fiskades för första 

gången 1999 och någon bedömning gjordes därför 

inte. 

Lokal nr 136 och 148 i Säveån saknar bedömning 

på grund av svåra fiskeförhållanden. 

Lokal nr 187 i Rördalsån och lokal nr 123 i Mölndalsån 

har inte bedömts på detta sätt tidigare. 

Tre av lokalerna i Göta älv hade för kort historik för 

att utläsa tendenser till försämring eller förbättring. 

Lokalerna inom Göteborgs kommun har inte bedömts 

på detta sätt tidigare. På dessa sex lokaler 

har det inte skett några drastiska förändringar jämfört 

med tidigare år. 

Bättre: 

108-130 Dalbergså 


Klass I 1 st 




Lokal nr 149 hade för kort historik för någon bedömning. 

Sämre: 

Lokal nr 152 i Teåkersälven fick IIA - IIB (1998 

klass IIA). 

Bättre: 

Lokal nr 159 i Forteälven fick IIB (1998 klass III). 

108-131 Upperudsälven 


Klass I 1 st 




Lokal 161 i Holtaneälven hade för kort historik för 

någon bedömning. 

Lokal nr 167 i Stenebyälven fick utgå på grund av 

den var för strid. 

Lokal nr 168 i Suledsälven fiskades för första gången 

1999 och någon bedömning gjordes därför inte. 

Sämre: 

Lokal 159 i Forteälven fick IIB (1998 klass III). 

108-131/132 Ånimmeån 

1 lokal fiskad 

Klass I inga 




Sämre: 

Lokal nr 181 i Åmålsån fick IIB (1998 klass IIA). 

Lokal nr 101 i Lyngö å fick IIA (1997 klass IIB) 

Lokal nr 112 i Tubbaredsbäcken fick IIB–III (1998 

klass III). 

11

108-140 Tidan 


Klass I inga 




Lokal nr 184 i huvudfåran vid Bergabron kunde 

inte fiskas på grund av högvatten. 

Bättre: 

Lokal nr 183 i Kolarebäcken fick IIA, (1998 klass 

IIB och 1997 klass I). 

108/109 Anråseå 


Klass I inga 




Inga större förändringar noterades vid årets fiske. 

108/109 Bratteforsån 


Klass I 1 st 




108/109 Jörlandaån 


Klass I inga 





108/109 Restebäcken 


Lokalen i Restebäcken fiskades för första gången 

1999 och någon bedömning gjordes därför inte 

108/109 Tjölserödsbäcken 


Klass I 3st 





109/110 Kärraån 


Klass I inga 





109/110 Taskeå 


Klass I 1 st 




De båda lokalerna har inte bedömts på detta sätt tidigare. 


110 Örekilsälven 


Klass I inga 




Lokal 219 i Örekilsälven har inte bedömts på detta 

sätt tidigare. 

Sämre: 

Lokal nr 213 i Örekilsälven fick III (1996 klass 

IIB). 

110/111 Broälven 


Klass I 1 st 





111 Strömsån 


Klass I inga 





12

111/112 Krokstrandsbäcken 


Klass I 1 st 




Bättre: 

Lokal nr 231 fick bedömningen I (1998 klass II) 

111/112 Älgsjöbäcken 


Klass I inga 





112 Enningdalsälven 


Klass I 1 st 




Lokal nr 236 i Långvallsälven ströks ur programmet. 

Lokal nr 237 i Långevallsälven saknar bedömning 

på grund av svåra fiskeförhållanden. 

Lokal nr 239 i Sögårdsbäcken betraktas som ny då 

det var osäkert om lokalens sträckning sammanföll 

med tidigare års fisken. 

Fem av lokalerna i Enningdalsälven hade för kort 

historik för att se tendenser till försämring eller förbättring. 

Lokaler att omvärdera 

Det bör övervägas om följande lokaler fortsättningsvis 

ska ingå i uppföljningsprogrammet, om de 

ska strykas eller flyttas. Dessa lokaler har varit 

svårfiskade av olika anledningar. 

Häggån vid Golfbanan, lokal nr 29, vattendraget 

var för djupt och för strömt. 

Torestorpsån vid Strömma, lokal nr 48, vattendraget 

var för djupt och strömt. 

Sandaredsån nedan doserare, lokal nr 62, svårfiskad 

för att den ligger invid en kalkdoserare som 

matar ut kalk som grumlar vattnet. 

Kungsbackaån vid Alafors, lokal nr 80. Fiskerättsägaren 

meddelade vid senaste fisket att i fortsättningen 

ville han inte att något elfiske skulle ske på 

platsen. 

Tubbaredsbäcken, lokal nr 112, den är uppdelad på 

två delsträckor, en av dem bör strykas. 

Säveån vid Floda fotbollsplan, lokal nr 135, den är 

svårfiskad även vid låg vattenföring, bör om möjligt 

flyttas. 

Säveån vid Storegården, lokal nr 136, den är svårfiskad 

även vid låg vattenföring, bör om möjligt 

flyttas. 

Säveån vid Hemvärnsgården, lokal nr 148, den är 

svårfiskad även vid låg vattenföring, lokalen flyttas 

eller åtminstone minskas till häften. 

Storån/Stampälven vid Tonsberg, lokal nr 155, är 

ofta svårfiskad och lokalen bör om möjligt flyttas. 

Lokaler som kräver 

särskilda insatser 

Viskan vid kvarnen, lokal nr 50, lokalen ligger ovan 

vägbron vid Lekvad, fisket underlättas om länsstyrelsen 

ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. 

Viskan nedan vägbron, lokal nr 51, lokalen ligger 

nedan vägbron vid Lekvad, fisket underlättas om 

länsstyrelsen ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. 

Sörån vid HP, lokal nr 63, fisket underlättas om 


Stenebyälven vid Bröttegen, fisket underlättas om 


13

Bakgrundsbeskrivning till vissa av vattensystemen inom länet 

De vattendrag som inte ingått i någon tidigare elfiskerapport 

får här en kortfattad beskrivning författad 

av Håkan Carlstrand, Sportfiskarna Göteborg. 

Lärjeån 

Lärjeån tillhör Göta älvs vattensystem. Lärjeåns 

nederbördsområde omfattar 119 km², medelvattenföringen 

i utloppet i Göta älv är 1,5 m³/s och 

LLQ 0,05 m³/s. Den största delen av avrinningsområdet 

omfattas av det kraftigt försurningspåverkade 

Vättlefjällsområdet. Bäckarna från 

området ner mot Lärjeån är utsatta för ett mycket 

högt försurningstryck. 

Lärjeåns huvudfåra meandrar kraftigt genom 

jordbrukslandskapet från Gråbo ner mot utloppet i 

Göta älv. Vattnets grumlighet är mycket hög i huvudfåran 

vilket sannolikt negativt påverkar såväl 

laxfiskar som flodpärlmusslor. En hel del utsläpp 

från enskilda avlopp, samhällen, jordbruk och industrifastigheter 

når ån. 

I såväl huvudfåran som i bäckarna har uppförts 

kvarnar och dammanläggningar som har hindrat 

öringens och laxens vandringar inom vattensystemet. 

Fiskvägar började byggas 1982 och sedan 

1989 kan laxen och öringen fritt vandra i huvudfåran 

upp mot Gråbo. Uppströms de tidigare vandringshindren 

håller beståndet av öring successivt 

på att förändras från ett stationärt bestånd till ett 

havsvandrande bestånd. Ett fiskevårdsområde 

har bildats för Lärjeån inom Göteborgs kommun. 

Lärjeån är klassad som riksintressant för naturvården 

och ett naturreservat har på senare år bildats. 

Flera arter som rödlistats av ArtDatabanken 

lever i eller i anknytning till vattenmiljön som asp, 

lax, öring och havsnejonöga, flodpärlmussla, häger 

och kungsfiskare. Beståndet av flodpärlmussla är 

mycket svagt. Diskussioner pågår om på vilket sätt 

beståndet kan stärkas. 

Hultabäcken i Lärjeåns vattensystem 

Hultabäckens källsjöar har kalkats sedan 1981. 

Målsättningen med kalkningsinsatserna höjdes 

1985 och har sedan dess också omfattat Hultabäcken. 

Sjöarna har kalkats med allt tätare mellanrum, 

sedan början av 1990-talet årligen liksom 

våtmarksområden i bäcken. 

Källsjöarna har varit reglerade sedan ca 1950 då 

vatten har överletts till Surtesjön för att förse Surte 

kommun och Surte glasbruk med vatten. Den dåvarande 

vattendomen har ej följts varför Hultabäcken 

fram till 1992 ej tillförts något vatten från 

St Kroksjön under lågvatten, normalvatten och 

högvatten. Endast under extrema högvatten har 

bäcken tillförts vatten från St. Kroksjön. Detta innebar 

att bäcken torkade ut sommartid och drabbades 

av återkommande surstötar på grund av den 

relativt sett stora tillrinningen av försurat vatten 

från skogsmarken. 

1992 byggdes ett nytt breddavlopp i utloppet ur 

St. Kroksjön med målsättningen att förse bäcken 

med en konstant minimivattenföring och tillräcklig 

mängd vatten vid högvattenflöden för att kompensera 

för det sura okalkade vattnet från skogsmarken 

nedströms sjön. 

Ny vattendom trädde i kraft 1999 som stadgar en 

minimivattenföring om 10 l/s. Förbättring av 

breddavloppet i St Kroksjön kommer att utföras. 

Mölnebackaån 

i Lärjeåns vattenssystem 

Mölnebäcken (källsjöarna) har kalkats sedan 

1981. Öringbeståndet var då helt utslaget. Vattenprover 

har sedan 1982/83 inte uppvisat någon 

försurningspåverkan. Trenden för öringbeståndet 

har sedan mitten av 1980-talet varit stabilt med relativt 

höga tätheter. Källsjöarna är reglerade sedan 

1950-talet och LLQ åtminstone sedan 1983 mycket 

god (ca 5–10 l/s). Mölnebäcken mynnar i Lärjeån 

uppströms de tidigare definitiva vandringshindren 

vid Lärjedammen (se ovan). För att etablera 

havsöring inplanterades inledningsvis omatade 

öringyngel av lärjeåstam i bäcken. Direkt uppströms 

elfiskelokalen i bäcken (nr 122) fanns 

fram till 1992 ett definitivt vandringshinder (raserad 

kvarn och hällar). Det året färdigställdes en fiskväg 

av ekstockar. Havsöring passerar idag igenom 

fiskvägen och elfisken visar på normala tätheter av 

öringungar uppströms fiskvägen. Arbeten pågår 

för att möjliggöra för öringen att vandra upp till 

Mölnesjön. 

Hällebäcken i Lärjeåns 

vattensystem 

Hällebäcken är präglad av omgivande markanvändning 

i jordbrukslandskapet som omger bäcken. 

Sjöprocenten är extremt låg (ca 2 %) inom 

avrinnings- området liksom tillgången på odikade 

våtmarksområden som lämpar sig för kalkspridning. 

Hällebäcken har kalkats sedan 1985. Den 

enda sjön och delar av våtmarksområdena kalkas 

numera årligen. Successivt har vattenkvalitén förbättrats 

och öringbeståndet upplevs som relativt 

stabilt. Inslaget av större stationär öring är relativt 

stort vilket sannolikt negativt påverkar antalet års- 

14

ungar. Lägsta lågvattenföring är vid långvariga 

torrperioder ofta 0 l/s. Rensningar i bäcken och 

borttagning av vegetation utmed bäcken har förekommit. 

Den elfiskelokal som finns i bäcken har 

dock inte påverkats, däremot områdena ca 100 m 

uppströms och ca 300 m nedströms. 

men bäcken sinar aldrig. Bäcken (sjö och våtmark) 

har kalkats sedan 1985. Öringbeståndet är stabilt. 

Säveån 

Säveån inom Partille kommun med bl.a. biflödet 

Brodalsbäcken är klassat som riksintressant för naturvården 

enligt NRL. Främst p.g.a. den genuina 

och unika laxstammen. 

Naturreservatsbildande pågår i Brodalsbäckens 

mellersta delar. 

Brodalsbäcken i Säveåns vattensystem 

Brodalsbäcken är idag den enda återstående okulverterade 

bäcken nedströms Aspen. Lokalen ligger 

i en skarpt nedskuren bäckravin omgiven av en 

bård lövskog dominerad av al. Vattenföringen växlar 

kraftigt till följd av den låga sjöprocenten (under 

1)och dikning av skogs- och våtmarksområden. 

Årligen förekommer kraftiga översvämningar och 

vid extrema torrperioder kan vattenföringen vara 0 

l/s flera veckor i sträck. Avrinningsområdet är svårkalkat. 

Brodalsbäcken (sjö och våtmarker) kalkas 

numera årligen. Kalkmängderna har reducerats 

under senare år. 

Vattenanalyser har inte påvisat surstötar och vattenkvalitén 

upplevs som relativt god. Bottenfaunaundersökningar 

har vissa år indikerat försurningspåverkan. 

I vilken utsträckning de extrema 

torrperioderna kan påverka denna bedömning är 

inte djupare analyserat. 

Naturreservatsbildande pågår i Brodalsbäckens 

mellersta delar. Säveån inom Partille kommun med 

bl.a. biflödet Brodalsbäcken är klassat som riksintressant 

för naturvården enligt NRL. Främst p.g.a. 

den genuina och unika laxstammen. Öringbeståndet 

har växlat kraftigt. Sedan kalkningarna flyttats 

från senvintern (1989–93) över till hösten 

(1994–99) har andelen flersomriga öringar ökat. 

För att utesluta en större hölja har lokalens längd 

minskats jämfört med elfiskena under 1980-talet. 

Krogarebäcken 

Krogarebäcken är mycket produktiv och tätheten 

av öringungar god. En fiskväg byggdes 1998 och 

1999 förbi ett definitivt vandringshinder, en damm 

i Billdals park. Den öringförande sträckan har därmed 

fördubblats. Planering sker för att möjliggöra 

öringens vandring förbi kulvertar under bl.a. Säröleden. 

Vattenföringen är låg under torrperioder 

15

Naturvårds- och fiskeenheten 

Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG 

Telefon 0521-60 50 00, Fax 0521-60 55 07, ISSN 1403–168X

Sta tions rap por te ring för 

el fis ket 1999 

1

Sä te ri et i Ki lan daån 

Fasta uppgifter 

Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 

108 Göta älv Ale kn 6425410 1287250 

Yta vid nor mal vat ten, m² 81 Dominerande substrat sand 

Vattendragets bredd, m 1,4 Näst dominerande substrat grus 

Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat fin se di ment 

Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Sörån-Forsån 

Förväntade arter 

Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 

Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken 

Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län 1999-09-07 400 2 

Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 

54 292 5 0,15 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Asp 

Vattentemperatur 15,7 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Al 

Lufttemperatur 19,3 Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 75 

Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 

0+ större 0+ stör re 

Total fångst 8 2 

Beräknat antal (N) 

N/100 m² 

P-värde 

Elritsa Ål Lake Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da 2 Abborre 1 Gös Storspigg Bäcknejonöga 100 

Id Färna Mört Cyprinider Kräfta 

Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 

Benlöja 

2

Utvärdering 

Stationärt öringbestånd. Denna 

sträcka har fiskats de senaste fyra 

åren. Den äldre provfiskesträckan 

kallad Säteriet är belägen ca 200 

meter nedströms den na lokal. Då 

lokal Säteriet inte är någon bra elfis - 

kelokal (sto ra delar för djup) har 

provfiskelokalen flyttats upp till en 

bättre lokal. Den nya lokalen är bät - 

tre än den föregående, men ut gör 

trots allt ett mindre bra uppväx - 

tområde för öring. På den nya loka - 

len har sportfiskeföreningen utfört 

biotopvårdsåtgärder. Lokal Säteriet 

gick inte att fiska under 1998 på 

grund av för stort vattendjup. 

Öringbeståndet på lokal Säteriet har 

minskat sedan 1993. Även på den 

nya lokalen är förekomsten av öring - 

ungar mycket svagt. Det är viktigt 

att undersöka Kilandaån och försöka 

hitta orsaken till det minskande 

öringbeståndet. 

Bedömning: IIB 

100 

75 

50 

25 

0 

Beståndstäthet öring 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 

0+ äldre N/100 m² 0+ N/100 m² äldre 

3

Ryks damm i Ryks bäck 



108 Göta älv Ale kn 6435300 1290950 

Yta vid nor mal vat ten, m² 91 Dominerande substrat fin se di ment 

Vattendragets bredd, m 2,1 Näst dominerande substrat sand 

Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat sten 1 




Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




81 1 72 0,07 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 12,6 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Bra kved 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 222,1 71,6 

N/100 m² 244,1 78,6 

P-värde 0,5 0,8 

Elritsa 10 Ål Lake Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 



Benlöja 

4

Utvärdering 

Relativt god uppväxtlokal för öring. 

Biotopvård utförd på sträckan av 

sportfiskeföreningen. Vandringshin - 

der sak nas nedströms. Lokalen hy - 

ser ett havsöringbestånd. För få 

resultat för att dra någ ra slutsatser 

om beståndets utveckling, men 

1999 var det bästa resultatet hit tills 

för lokalen. Äldre provfiskeresultat 

finns, men des sa är sannolikt ut för - 

da på and ra sträckor om än i anslut - 

ning till lokalen. Lokalen fis kad 

tidigare vid några tillfällen. 

250 

200 

150 

100 


Bedömning: I - IIA 

50 

0 

1992 1997 1998 1999 

år 


5

Väg kul vert i Råt tån 



108 Göta älv Ale kn 6433700 1289500 

Yta vid nor mal vat ten, m² 195 Dominerande substrat sten 2 

Vattendragets bredd, m 3,9 Näst dominerande substrat block 1 

Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat block 2 




Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




44 91 2 63 0,16 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Löv skog 

Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Hägg 

Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 29,4 26,7 

P-värde 0,5 0,9 





Benlöja 

6

Utvärdering 

Måttligt god öringbiotop. Stationärt 

öringbestånd, definitiva vandring - 

shinder nedströms. Torrår är vatten - 

tillgången i Råttån myck et ringa. 

Svårt att se någon tendens i utvec - 

klingen av öringbeståndet. År 1999 

var ett gott år för öring på lokalen. 

Flodpärlmussla förekommer up - 

pströms. Vid bottenfaunaprovtag - 

ning 1992, 1995 och 1998 har 

lokalen bedömts som ej eller obe - 

tydligt påverkad av för sur ning. 

Bedömning: IIA 

250 

200 

150 

100 


50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


7

Stn 1 i Sköld sån 



108 Göta älv Ale kn 6428300 1279050 

Yta vid nor mal vat ten, m² 

Dominerande substrat 

Vattendragets bredd, m Näst dominerande substrat 

Bottentopografi Tredje dominerande substrat 


1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Sköld sån 


Andra motiv 

Årets fiske 




50 195 4 0,5 0,26 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog 

Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 14,8 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 6 9 0 59 

Beräknat antal (N) -7,7 5,0 37,1 

N/100 m² 

P-värde -0,2 0,8 0,7 

Elritsa Ål 6 Lake Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da 2 Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 


Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 4 

Benlöja 6 

8

Utvärdering 

Lo ka len belägen ca 200 meter ned - 

ströms fisktrappa. Vandringshinder 

saknas nedströms. Lokal för havsö - 

ring och lax. Lokalen ej fiskad 1997. 

Årets resultat var svagt både för lax 

och öring. Noterbart är att inga lax 

0+ kunde konstateras överhuvudta - 

get på lokalen. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


250 

Beståndstäthet Lax 

200 

150 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


9

Blin ne berg i Sörån 



108 Göta älv Ale kn 6437370 1288850 






1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




49 270 6 0,65 0,22 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 2 

Anmärkning hyb rid fö re komst 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 114 111 147 114 

Beräknat antal (N) 106,3 75,1 158,7 84,8 

N/100 m² 

P-värde 0,4 0,6 0,3 0,5 

Elritsa 98 Ål 5 Lake Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da 1 Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 1 



Benlöja 

10

Utvärdering 

Sträckan belägen 50-100 meter ne - 

dan fisktrappa. Sträck an ut gör en 

fin biotop både för lax och öring 

och förekomsten av både lax och 

öring är god. Tendensen avseende 

öringbeståndet är ej tyd lig men den 

kan vara ökande. Antalet lax ung ar 

däremot verkar ha en mer synbart 

ökande trend. Antalet hybrider mel - 

lan lax och öring verkar vara stort. 

Vandringshinder sak nas nedströms. 

Vid bottenfaunaprovtagning 1992, 

1995 och 1998 har lokalen bedömts 

som ej eller obetydligt påverkad av 

försurning. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 

100 

50 


0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 


år 

250 

Beståndstäthet lax+laxor 

200 

150 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


11

Ne dan väg 180 i Lygnö å 



108 Göta älv Aling sås kn 6420700 1307950 

Yta vid nor mal vat ten, m² 51 Dominerande substrat grus 

Vattendragets bredd, m 1,6 Näst dominerande substrat sten 1 

Bottentopografi Jämn Tredje dominerande substrat sand 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Fär gen med till rin ning ar 


Andra motiv 

sjö van dran de 1 Mål punkt 

Årets fiske 


Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län 400 3 


32 2 0,3 0,13 


Vattenhastighet Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 12,5 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Has sel 

Lufttemperatur 14,4 Ved i vatten/100 m² 0 Beskuggning % 80 

Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 61,8 6 

N/100 m² 121,2 11,8 

P-värde 0,6 1 




Flodkräfta 1 Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 

Benlöja 

12

Utvärdering 

Fiske skedde ef ter överenskommel - 

se med uppdragsgivaren, nedströms 

väg180, på samma lokal som fiska - 

des och märktes upp 1997. Denna 

sträcka ut gör i nuläget en bifåra till 

huvudfåran och för cirka 1/10 av 

vattenmängden. Lokalen är uttork - 

ningskänslig och speglar inte vat ten - 

tillgångens påverkan på Lygnöåns 

öringbestånd i sin helhet. Den fiska - 

de lokalen ut gör en bra öringbiotop 

med så väl lek- som uppväxplatser. 

Beskuggningen är mycket god. Årets 

fiske speg lar en förbättrad repro - 

duktion i jämförelse med bottenno - 

teringen 1997. 

Storlekssammansättningen indikerar 

på att det är sjölevande öring som 

reproducerar sig i Lygnöån. Återigen 

fångades flodkräfta på lokalen. 


250 

200 

150 

100 

50 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1997 1998 1999 

år 


13

TGB i Skvät te bäck en 



103 Ätran Tra ne mo kn 6376325 1353409 





Uppföljning av kalkningsprojekt: St Krok sjön m.fl. 


Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 


Me li ca 1999-08-29 500 3 


2,2 0,2 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bland skog 


Vattentemperatur 15,4 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Tall 

Lufttemperatur 24 Ved i vatten/100 m² 0 Beskuggning % 80 

Lokalvärde 2 

Anmärkning Fiske mot väg trum man, på sö dra si dan om vä gen, osä kert om det ta var sam ma lo kal som 

1994, men sträck an norr om vä gen var inte bra, lugn fly tan de och solbelyst. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 9,8 17,6 

P-värde 0,4 0,4 

Elritsa Ål Lake 5 Bergsimpa 30 Stensimpa 




Benlöja 

14

Utvärdering 

Lo ka len har fiskats tidigare 1989 

och 1994. Det är en bra öringbiotop 

med ett litet bestånd av stationär 

öring. Liksom tidigare finns några 

konkurrenter, ett 30-tal bergsimpor 

samt några la kar. Årets fis ke gav en 

liten fångst dock större än den 

1994. Resultatet från 1989 åter - 

finns inte i Fiskeriverkets elfiskeda - 

tabas. Det är osäkert om bäcken 

fiskades på samma sträcka som ti di - 

gare år, lägesangivelserna var inte 

exakta. Lokalen ligger invid en väg 

och fisket skedde från vägtrumman 

och uppströms, där förhållandena 

bedömdes vara bäst. Sträckan korta - 

des från 60 m till 44 m. Resultat 

från bottenfaunaundersökningar 

(1994 och 1999) strax uppströms 

visar ingen eller obetydlig försur - 

ningspåverkan. Historiken är för 

kort för att göra någon bra bedöm - 

ning. 

Bedömning: IIB. 

100 

75 

50 

25 

0 


1994 1999 

år 


15

Tokared i Jälmån 



103 Ätran Ul ri ce hamns kn 6401450 1369450 

Yta vid nor mal vat ten, m² 141 Dominerande substrat block 3 




1 

Uppföljning av kalkningsprojekt: 


Andra motiv 

Årets fiske 




4,4 0,45 0,3 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Äng 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Björk 

Vattentemperatur 13,4 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kad 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 

P-värde 

Elritsa Ål Lake Bergsimpa 30 Stensimpa 




Benlöja 

16

Utvärdering 

Lo ka len är biotopvårdad sträcka 

som saknar träd. Den höga solin - 

strålningen leder till 

algpåväxt vilket gynnar ar ter som 

bergsimpa. Sträck an var lättfiskad. 

Vid årets fiske fångades inga årsung - 

ar, men fler äld re än föregående år. 

Andelen bergsimpa var lika stor som 

föregående år. Försurningspåverkan 

kan inte uteslutas, visserligen kalkas 

källsjöarna men kalkningsinsatsen 

där är inte beräknad utifrån huvud - 

fåran. Åren 1994 - 1997 fångades 

betydligt fler elritsor (över 200 st) 

jämfört med 1998 (5 st) och 1999 

(0 st), vilket stö der misstanken om 

försurningspåverkan. En annan för - 

klaringen till det genomgående låga 

antalet årsungar kan vara att lokalen 

är bät tre lämpad för äldre fisk. Plat - 

sen är ingen bra lokal för år sung ar 

på grund av vattenhastigheten, möj - 

ligen år med låg vattenföring. 

Utvecklingen på lokalen bör hållas 

under uppsikt! 

100 

75 

50 

25 

0 


1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


Bedömning: IIB - III 

17

St Apelnäs i Apelnäsaån 



105 Viskan Bo rås kn 6384850 1331700 





5 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Fri sjön 


Andra motiv 

Årets fiske 




3,6 0,45 0,18 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 16,9 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat. Mark äga ren hade sett flod pärl musslor i bäck en, ål ut satt i sjön, kräf tor har fun nits 

fö rut. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 



Id Färna Mört 5 Cyprinider Kräfta 


Benlöja 

18

Utvärdering 

Lo ka len är belägen strax efter åns 

utlopp från Apelnäsasjön. Vid årets 

fiske fångades två öringar. Även ti di - 

gare fisken 1985 och 1994 gav ma - 

gert resultat. Medan fång sten var 

bättre 1994 då ett 20-tal öring ar 

fångades. Det är osäkert om det fis - 

ket skedde på samma sträcka ef ter - 

som den avfiskade ytan enbart var 

1/3 av övriga års ytor. Närheten till 

sjön och dess predatorer kan vara en 

av anledningarna till att beståndet är 

litet. Biotopen är i övrigt bra. Bot - 

tenfaunaundersökningar från 1992 

och 1997 vi sar ingen eller obetydlig 

påverkan av försurning. Det finns 

mört på lo ka len så försurning lär 

inte vara något problem. 

100 

75 

50 

25 


Bedömning: IIB - III. 

0 

1992 1994 1999 

år 


19

Ne dan Åmossen i Bålån 






Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat block 1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Stor sjön 


Andra motiv 

1 BÅ-uppf 

Årets fiske 




0,6 0,18 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Bland skog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 1 

Anmärkning Nå got svår fis kad pga av block ig he ten, 30 - 40 pro cent av lo ka lens yta ut görs av up pstick an - 

de block, så av fis kad yta är egent li gen 200 m2, ing en op ti nal lo kal. Många flod kräf tyng el. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

20

Utvärdering 

Vid årets fiske fångades endast två 

större öringar. Bottensubstratet ut - 

görs av block och lokalen är inte en 

optimal öringbiotop. Den är också 

något svårfiskad pga av blockighe - 

ten. 30 - 40 procent av lokalens yta 

utgörs av uppstickande block. Re - 

sultatet från bottenfaunaundersök - 

ningar på platsen (1994 och 1999) 

visar ingen eller obetydlig försur - 

ningspåverkan. Lokalen är sannolikt 

inte försurningspåverkad, även ett 

30-tal elritsor fångades. Det är för 

kort historik för att göra någon be - 

dömning. 

Bedömning: För kort historik. 

100 

75 

50 

25 


0 

år 


1999 

21

Stampen i Bå lån 










Andra motiv 

1 BÅ-uppf 

Årets fiske 




0,45 0,2 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Nå gor svår fis kad pga av block ig het och alg mat ta, 10 pro cent av lo ka lens yta ut görs av up - 

pstick an de block. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 2,1 7,6 

P-värde 0,5 0,4 





Benlöja 

22

Utvärdering 

Denna lokal ligger nedströms lokal 

nummer14 och här var beståndet av 

öring tätare. Lokalen är en bät tre 

öringbiotop än lokal nummer14. Re - 

sultatet från bottenfaunaundersök - 

ningar strax uppströms (1994 och 

1999) visar ingen eller obetydlig 

försurningspåverkan. Lokalen är 

sannolikt inte försurningspåverkad, 

eftersom här fångades ett 30-tal el - 

ritsor. 

100 

75 

50 



25 

0 

år 



23

Svans ryd i Fö la bäck en 






Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat grus 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Re fe ren ser 


Andra motiv 

1 Re fe rens 

Årets fiske 




0,4 0,2 





Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 8,0 17,6 

P-värde 0,4 0,7 





Benlöja 

24

Utvärdering 

En fin öringlokal som sedan 1995 

visat låga tätheter av årsungar med 

undantag för 1998 då re la tivt många 

årsungar fångades. Den goda ål ders - 

klassen 1998 gav högre tätheter av 

1+ (tvåsomriga) vid årets fiske jäm - 

fört med 1998. Avrinningsområdet 

är inte kalkat och försurning kan 

inte uteslutas. 

100 

75 


Bedömning: IIB-III 

50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


25

Kvarnen i Solbergsån 



108 Göta älv Kungälvs kn 6432230 1279370 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Sol berg sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




58,8 184 3 0,5 0,15 



Vattentemperatur 14,1 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Alm 

Lufttemperatur 20 Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 80 

Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 125,5 75,1 1 

N/100 m² 68,2 40,8 0,5 

P-värde 0,3 0,9 1 


Gäd da Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 8 



Benlöja 

26

Utvärdering 

Vid fisket 1996 fångades inga en - 

somriga öringungar på lokalen, vil - 

ket sannolikt var en ef fekt av 

torkan. Perioden 1997 till 1999 var 

dock rekryteringen av öringungar 

återigen god. Åren 1984 och 1985 

innebar ett stort genomslag för lax - 

reproduktionen i Solbergsån. Lax - 

reproduktionen har dock avtagit 

starkt ef ter dessa år. Vissa år kan 

inga laxungar alls konstateras på lo - 

kalen medan and ra år det återfinns 

ett fåtal. Årets resultat för öringen 

var totalt sett genomsnittligt för lo - 

kalen. Solbergsån cirka 1 km från 

Göta älv bedömdes som ej eller 

obetydligt försurningspåverkad vid 

1996 och 1999 års bottenfaunap - 

rovtagning. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


27

Ma ri e dal i Sol berg sån 



108 Göta älv Kungälvs kn 6434230 1280020 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Sol berg sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




45 139 3 70 



Vattentemperatur 13,4 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Pil 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 88,3 57,0 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

28

Utvärdering 

Provfiskeresultaten på denna lokal 

visar på en svagt uppåtgående trend 

som dock bröts under 1996 med ett 

svagt resultat. Orsaken till detta var 

sannolikt torkan. Åren mel lan 1997 

och 1999 var öringrekryteringen 

återigen god på lo ka len. Solbergsån 

lokal Mariedal bedömdes som be - 

tydligt försurningspåverkad vid 

1996 och 1999 års bottenfaunap - 

rovtagningar. 

250 

200 

150 


Bedömning: II A. 

100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


29

Stn 1 i Brat torp sån 



108 Göta älv Lil la Edets kn 6454080 1280100 



Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat sten 1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Brat torp sån 


Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 




43 146 3 0,42 0,14 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv-barr 

Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 74,6 56,2 3,8 

N/100 m² 51,1 38,5 2,6 

P-värde 0,5 0,3 0 0,4 

Elritsa Ål Lake Bergsimpa Stensimpa 43 




Benlöja 

30

Utvärdering 

Bra uppväxtlokal för framförallt 

öring. Detta är en havsöringlokal, 

dock för lite skydd på bot ten för att 

vara helt idealisk. Lokalen är san no - 

likt rensad på block och större sten 

längre till ba ka i tiden. Lax förekom - 

mer på lokalen, men i svagt bestånd. 

I Brattorpsån förekommer rik ligt 

med stensimpa, vilket tor de vara en 

av orsakerna till det re la tivt svaga 

utvecklingen av öringbeståndet. Un - 

der åren 1996 och 1997 fiskades 

några me ter kortare sträcka en ligt 

foton och sträckbeskrivning. 

250 

200 

150 

100 



50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


31

Stn 2 i Sannersbybäcken 





Vattendragets bredd, m 2 Näst dominerande substrat grus 



Uppföljning av kalkningsprojekt: San ners by bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




35 70 2 0,6 0,17 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Löv skog 

Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 15,9 33,1 

P-värde 0,8 0,8 

Elritsa 14 Ål Lake 1 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

32

Utvärdering 

Måttligt god öringbiotop. Vandring - 

shinder saknas nedströms och loka - 

len hyser ett havsöringbestånd. 

Lo ka len påverkad av grumlingar och 

eutrofiering från uppströms liggan - 

de åker och betesmarker. Öringbes - 

tåndet är svagt. Ingen ensomrig lax 

fångad sedan 1995. Under 

1996-1997 fiskades ca 8 me ter kor - 

tare sträcka än perioden före. De 

senaste årens bottenfaunaprovtag - 

ning (1994, 1997 och 1999) visar 

ingen eller obetydlig försurningspå - 

verkan. 

500 

400 

300 

200 


Bedömning: IIA-B 

100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 

Beståndstäthet lax 

75 

50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


33

Uppströms väg i Skörs bo bäck en 





Vattendragets bredd, m 2,6 Näst dominerande substrat fin se di ment 

Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat grus 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Skörs bo bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




37 96 3 1 0,09 



Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Alm 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 149,9 36,0 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

34

Utvärdering 

Fin öringbiotop. Havsöringlokal. 

Vandringshinder sak nas nedströms. 

Lax förekommer sporadiskt på loka - 

len, men i svagt bestånd. Med avse - 

ende på ensomriga öringungar låg 

årets resultat i nivå med de bäs ta 

under perioden. De senaste årens 

bottenfaunaprovtagning (1994, 

1997 och 1999 ) visar ingen eller 

obetydlig försurningspåverkan. 

500 

400 

300 


Bedömning: I 

200 

100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


35

Stn 3 i Sol lum sån 









3 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Väk tors sjöar na-Sollumsån 


Andra motiv 

Årets fiske 



Vattennivå Mängd övervattenväxter Närmiljö 

Vattenhastighet Mängd undervattenväxter Dominerande trädslag 

Vattentemperatur Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag 

Lufttemperatur Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 

Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

36

Utvärdering 

100 


75 

50 

25 

0 

1992 1995 1998 

år 


37

Stn 13 i Ab borr tjärns bäck en 



108/109 An rå se å Ste nung sunds kn 6444380 1273530 

Yta vid nor mal vat ten, m² 115,5 Dominerande substrat sand 


Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat block 1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: An rå se å 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




55 115,5 2 0,5 0,15 



Vattentemperatur 13,6 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Hägg 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 151,8 66,4 

P-värde 0,3 0,5 





Benlöja 

38

Utvärdering 

Årets resultat var gott fram fö rallt 

med avseende på ensomriga öring - 

ungar. Detta är en havsöringlokal. 

Aborrtjärnsbäckens avrinningsområ - 

de är mycket försurningskänsligt. 

De vattenkemiska effekterna av 

kalkningarna har dock förbättrats 

med ny kalkningstrategi. pH- och 

alkalinitetssituationen i Abborr - 

tjärnsbäcken har varit relativt god 

under 1990-talet. Lokalens övre 

parti har försämrats under de senste 

tre åren, genom avverkning av vege - 

tationen intill kulverten och att hö - 

ljan grundats upp av finsediment 

och sand. 


250 

200 

150 

100 

50 


0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


39

Stn 11 i Kvarnsjöbäcken 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




49 103 2 0,3 0,11 

Vattennivå Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Åker 

Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Ask 

Vattentemperatur 14,4 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Hägg 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 77,3 30,8 

P-värde 0,3 0,7 





Benlöja 

40

Utvärdering 

Lo ka len är omgiven av åkermark 

och den närmaste delen vid bäcken 

utgöres av en tät lövträdsridå. Detta 

är en havsöringlokal. Resultatet låg 

strax under genomsnittet för loka - 

len. Kalkningsstrategin har änd rats 

och förbättrats inom avrinningsom - 

rådet. Nu förekommer bl.a. årliga 

kalkningar. Trots förbättrad kalk - 

ningsstrategi har det visat sig svårt 

att helt undvika surstötar i Kvarn - 

sjöbäcken. 


250 

200 

150 

100 


50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


41

Stn 4 i Rördalsån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




44 198 4 0,54 0,19 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Äng 

Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Ask 

Vattentemperatur 14,2 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 1 


Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 145,5 8 1 3,1 

N/100 m² 73,5 4,0 0,5 1,6 

P-värde 0,5 0,5 1 0,7 





Benlöja 

42

Utvärdering 

Lo ka len ut gör ett mycket fint le - 

kområde för öring, men har för liten 

andel grov sten och block för att ut - 

göra ett rik tigt bra uppväxtområde, 

vilket ock så avspeglar sig i re sul ta - 

ten. Resultatet för 1999 vi sar be - 

träffande öringreproduktionen på 

ett genomsnittligt år för lokalen av - 

seende 0+ öring och svagt för 0+. 

Lo ka len kunde ej fiskas 1998 på 

grund av många ned fäll da träd i ån. 

Avlägsnade till 1999 års fiske. På 

lokalen förekommer även laxrepro - 

duktion. Denna har dock varit svag 

och sporadisk. Hybrider mel lan lax 

och öring förekommer på lokalen. 

De senaste årens bottenfaunaprov - 

tagning (1987,1992, 1996 och 



250 

200 

150 

100 

50 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


43

Så gen i Grössbyån 



108/109 Brat te for sån Ste nung sunds kn 6447920 1273550 



Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat sand 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Gröss byån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




53,6 198 4 0,8 0,22 



Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Hägg 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 124 

Beräknat antal (N) 386,7 

N/100 m² 195,3 

P-värde 0,1 





Benlöja 

44

Utvärdering 

Denna lokal utgör reproduktion - 

sområde för Stora Hällungens öring - 

bestånd. Årets resultat var 

genomsnittligt för lokalen me dan 

tendensen är ökande med av se en de 

på öringungar. Enligt rapporter från 

boende vid sjön verkar öringfång - 

sterna ha ökat under de senaste 

åren. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1997 1998 1999 

år 


45

E6 i Härr gus se röd sån 



108/109 Brat te for sån Ste nung sunds kn 6446260 1272780 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Härr gus se röd sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




67 188 3 0,9 0,17 





Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 16,1 28,8 

P-värde 0,8 0,8 





Benlöja 

46

Utvärdering 

Öringbeståndet på denna lokal är 

starkt fluktuerande, kanske tom på 

nedåtgående. Vissa år bry ter dock 

mönstret. Året 1997 var ett mycket 

gott år. Viss försurningspåverkan på 

öringbeståndet kan inte uteslutas ef - 

tersom det visat sig svårt med må - 

luppfyllelserna i kalkningen av 

Herrgusserödsån. Situationen har 

dock förbättrats något, men situa - 

tionen är fortfarande inte tillfredss - 

tällande. Un der 1996 färdigställdes 

en fisktrappa omedelbart uppströms 

provfiskelokalen. Fisktrappan har 

anlagts för att öring en skall kunna 

nå uppströms liggande reproduk - 

tionsområden. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998 1999 

år 


47

Mo tor vä gen i Bratteforsån 



108/109 Brat te for sån Ud de val la kn 6460520 1271180 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Upp följ ning av flod pärl mussla, Re gio nal MÖ, ej för kalk ning 


Andra motiv Flod pärl mussla 

1 

Årets fiske 




28 235 8 0,37 0,15 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Alm 



Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 74,6 38,6 9,7 6,9 

P-värde 0,3 0,6 0,4 0,7 





Benlöja 

48

Utvärdering 

Lo ka len ut gör en mycket fin upp - 

växtlokal för lax- och öringungar. 

Årets resultat var re la tivt svagt med 

avseende på öring. Laxreproduktio - 

nen har under perioden 1994-1997 

varit stabil (ca 100-talet laxung - 

ar/100 m2) och t o m haft en svagt 

uppåtgående trend. För ra året fång - 

ades dock inte en enda ensomrig 

laxunge, medan laxreproduktion 

åter kunde konstaerats vid årets 

provfiske om än svag. Lax en och 

öringen i Bratteforsån hybridiserar. 

Laxforskningsinstitutet konstatera - 

de att hybridfrekvensen var 2 % på 

ett material av 50 fis kar 1997. Pro - 

vet togs på en yta belägen strax up - 

pströms provfiskelokalen. 

Bratteforsån bedömdes som ej eller 

obetydligt försurningspåverkad vid 

1996 års bottenfaunaprovtagning. 

Flodpärlmussla förekommer på lo - 

kalen. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

100 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 



75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


49

Vägbron i Häg gån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Kullabäcken 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




0,6 0,4 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Hyg ge 




Lokalvärde 1 

Anmärkning Lokalen kor tad i ned re de len med 15 m pga av djup hölja 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 15,1 7,6 

P-värde 0,7 0,7 





Benlöja 

50

Utvärdering 

En bra öringbiotop med ett statio - 

närt öringbestånd. Fångsten vid 

årets fiske gav betydligt fler år sung - 

ar jämfört med 1998, medan antalet 

äldre fisk var det samma. Fångsten 

vid fisketillfället 1998 var san no likt 

en underskattning på grund av den 

höga vattenföringen. Förhållandet 

1999 var något bättre, men lokalen 

kortades 15 m för att undvika en 

meterdjup hö lja i början på sträck - 

an. Lokalens yta har därmed mins - 

kat med 1/3, vilket läsaren får ha i 

åtanke när hon tittar på stapeldiag - 

rammet. 

Bedömning: IIA. 

100 

75 

50 

25 


0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


51

Ne dan damm i Kovraån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




0,4 0,15 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Ask 

Vattentemperatur 13,6 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 32,1 27,5 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

52

Utvärdering 

En bra öringlokal där en tidigare ne - 

gativ trend vänt. Vid årets fiske 

fångades något färre fiskar än 1998. 

Den positiva trenden håller dock i 

sig. 

100 

75 


Bedömning IIA. 

50 

25 

0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


53

Ned ströms Lida i Li da bäck en 





Vattendragets bredd, m 2 Näst dominerande substrat sten 2 





Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




0,45 0,16 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bar rskog 

Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 17,2 47,8 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

54

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i en li ten skogs - 

bäck som nästan blir torrlagd vid låg 

vattenföring. Fång sten vid årets fis - 

ke var bättre än torråret 1996 och 

lika stor som 1993, då 43 öringar 

fångades (uppgift om åldersfördel - 

ning för detta år saknas). 

100 

75 



50 

25 

0 


år 


55

Ned re Haga i Jörlandaån 



108/109 Jör lan daån Ste nung sunds kn 6435200 1266320 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Jör lan daån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




52 161 3 0,5 0,17 


Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 13,1 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 86,7 37,6 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

56

Utvärdering 

Lo ka len Haga västra hyser normalt 

goda tätheter av öringungar. Botten - 

noteringen 1994 hänger sannolikt 

ihop med torka. Årets resultat lig ger 

i nivå med genomsnittet för lokalen. 

500 

400 



300 

200 

100 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


57

Smedseröd i Jör lan daån 



108/109 Jör lan daån Ste nung sunds kn 6434450 1270780 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Jör lan daån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




48 77 1 1,6 0,11 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Närmiljö Bar rskog 

Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Gran 

Vattentemperatur 13 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 91,6 93,1 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

58

Utvärdering 

Denna lokal visar upp mycket höga 

tätheter av öringungar. År 1995 

uppvisades den extremt höga täthe - 

ten av närmare 600 öringar/100 m² 

! Årets resultat var dock mer ”nor - 

malt” , men fortfarande högt. Bäck - 

en är mycket li ten på den na sträcka 

(medelbredd 1,4 m). Noterbart är 

att sträck ans botten till stor del bes - 

tår av sprängsten som säkert har sitt 

ursprung i arbeten med att bred da 

vägen. Detta innebär att antalet 

ståndplatser och revir blir mycket 

stort på den na sträcka. Detta i kom - 

bination med att det även under ex - 

trema torrperioder alltid rinner 

vatten här kan vara förklaringar till 

de höga tätheterna. Lokalen har ti - 

digare haft problem med pe riod vis 

låga pH-värden, men situationen 

har förbättrats avsevärt med för - 

bättrad kalkningsstrategi. Resultat 

från de senaste årens bottenfaunap - 

rovtagningar (1987, 1992, 1996 och 

1999) på lokalen visar ingen eller 

obetydligt försurningspåverkad. 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 



59

E6 i Res te bäck en 



108/109 Res te bäck en Ud de val la kn 6466600 1271000 


Vattendragets bredd, m 3 Näst dominerande substrat block 3 

Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat grus 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Res te ån 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




53 125 3 0,56 0,22 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 13,5 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Lönn 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 108,3 26,5 

P-värde 0,6 0,8 





Benlöja 

60

Utvärdering 


Restebäcken har sin upprinnel - 

se i Restevattnet ut gör ett myck - 

et vär de fullt 

havsö ring vat ten drag. Kalkningar 

200 

ut för des första gången inom vat - 

tensystemet 1981.Res te bäck en 

prov fis kas inte år li gen. I Länss ty - 

relsens rapport1992:7 (Key Hög - 150 

lind) finns en rapport över 

provfisken un der pe rio den 

1981-1987, då år li ga prov fis ken 

ut för des. Medeltätheten för den - 

100 

na pe riod var 54,6 ensomriga 

öringungar per 100 m2 

(SD=39,8) och 32,8 två som ri ga 

öringungar per 100 m2 (SD= 

50 

10,9). Årets re sul tat avseende 

en som ri ga öring ung ar låg därför 

betydligt över snit tet för lokalen. 

Även re sul ta tet av se en de äldre 

0 

öringungar var gott. Längre ned - 

ströms har un der se na re år före - 

kommit problem med fiskdöd 

or sa kad av sur avrinning med åt - 

fö ljan de höga aluminiumhalter 

från berg sskär ning vid Stin ne röd i sam band ned byg gan det av ny väg E6. 

250 

år 



61

Es set i Tjös tel se röds bäck en 



108/109 Tjös tel se röd sån Ud de val la kn 6461710 1273300 

Yta vid nor mal vat ten, m² 184,9 Dominerande substrat block 1 


Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat sten 1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Tjöls te röds bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




43 184,9 4 0,6 0,17 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Has sel 

Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 33,2 21,4 

P-värde 0,3 0,6 





Benlöja 

62

Utvärdering 

Denna lokal är den högst upp be läg - 

na i Tjöstelserödsbäcken. På denna 

lokal förekommer ett stationärt bes - 

tånd av öring. Åtgärder har gjorts 

för att underlätta havsöringuppvan - 

dringen. Öringbeståndet visar på en 

klart ökande trend sedan kalkning - 

arna startade i Skarsjöarna under 

slutet av 1970-talet. Un der 1999 

fångades en lekvandrande havsöring 

på lokalen. Tidigare har med säker - 

het lekvandrande havsöring med sä - 

kerhet endast fångats vid två 

tillfällen tidigare; 1990 och 1998. 

Detta vi sar att öringen passerat de 

vandringshinder som finns på vägen. 

Årets resultat avseende öringungar 

var gott för lokalen. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1998 1999 

år 


63

Myn ning en i Tjöstelserödsbäcken 




Yta vid nor mal vat ten, m² Dominerande substrat sand 






Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




36 2 0,5 0,28 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Ar ti fi ci ell 


Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag pil 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 

P-värde 0,3 0,4 





Benlöja 

64

Utvärdering 

Lo kal ”mynningen” har höga tät he - 

ter av tvåsomriga och äldre öring - 

ungar. Ofta är tätheterna höga även 

av ensomriga öringungar. 1999 var 

dock förekomsten av ensomriga 

öringungar mycket svag på lokalen. 

Det finns inga tendenser i utvec - 

klingen av beståndet på lokalen. Vid 

provfisket fångades 10 leköringar på 

sträckan. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


65

Sko lan i Tjöstelserödsbäcken 




Yta vid nor mal vat ten, m² 207,5 Dominerande substrat sten 1 






Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




40,3 207,5 5 14,5 0,1 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 12,2 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Alm 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 140,8 25,0 

P-värde 0,2 0,7 





Benlöja 

66

Utvärdering 

Lo kal skolan är en grund sträcka 

utan djupare partier. Lokalen är 

mycket lämp lig som lekområde för 

öring och uppväxtområde för en - 

somriga öringungar. Årets re sul tat 

var mycket gott med avseende på 

ensomriga öringar. Resultatet av de 

senaste årens bottenfaunaprovtag - 

ning cirka 400 meter uppströms el - 

fiskelokalen (1987, 1992, 1996 och 



Bedömning: I-II A 

250 

200 

150 

100 


50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


67

Spången i Tjöstelserödsbäcken 





Vattendragets bredd, m 3 Näst dominerande substrat sand 





Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




40,1 119 3 1 0,23 





Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 57,3 43,5 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

68

Utvärdering 

Lo kal spång en är den första lokalen 

uppströms det sto ra fal let nedanför 

skolan. I fallet har åtgärder gjorts 

föra att underlätta havsöringuppvan - 

dringen. Öring en kan numera passe - 

ra fal let och under årets provfiske 

fångades 10 lekvandrande öringar 

som passerat fal let. Lokalens karak - 

tär är gynn sam för tvåsomrig öring, 

men mindre lämp lig för ensomrig 

öring. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


69

Lo kal 2 i Kär raån 



109/110 Kär raån Ud de val la kn 6477410 1268170 



Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat sten1 


1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Kär raån 


Andra motiv 

Årets fiske 




56,2 140 2 0,7 0,29 



Vattentemperatur 12,2 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag 


Lokalvärde 1 


Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 263,0 54,7 56,9 5 

N/100 m² 187,9 39,1 40,6 3,6 

P-värde 0,3 0,6 0,4 1 





Benlöja 

70

Utvärdering 

Resultatet visade på ett gott år 

framförallt för ensomriga öringung - 

ar. Lokalen visar en uppåtgående 

trend för öringen. Laxungar har 

konstaterats på lokalen sedan 1996. 

Hybrider mel lan lax och öring fö re - 

kommer sannolikt på lokalen. Prov - 

fiskena 1996-1998 utfördes några 

veckor tidigare än föregående år vil - 

ket kan ha haft en viss inverkan på 

resultatet. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


71

Hens back a bäck en i Taske å 



109/110 Taske å Ud de val la kn 6486100 1261500 





5 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Tas ke å 


Andra motiv 

Årets fiske 




46 92 2 0,4 0,13 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 161,1 55,6 1 

N/100 m² 175,1 60,5 1,1 

P-värde 0,7 0,8 1 





Benlöja 

72

Utvärdering 

Lo ka len fiskas inte varje år , men 

var tidigare föremål för omfattande 

elfiskeundersökningar. Elfiskeresul - 

taten har sammanställts av Sötvat - 

tenslaboratoriet. Ur denna 

sammanställning kan man bl.a. läsa 

att under perioden 1973-1989 ge - 

nomfördes elfisken 13 gånger. Kalk - 

ningarna startade 1980. I 

Hensbackabäcken ökade antalet 

öringungar markant ef ter kalkning, 

men fluktuerade också kraftigt mel - 

lan åren. Det högst uppmätta täthe - 

ten i Hensbackabäcken under den na 

period var 1988 då ca 210 öringung - 

ar per 100 m2 konstaterades. 1999 

års prov fis ke gav således ett myck et 

gott resultat. Resultatet av de se - 

naste årens bottenfauna undersök - 

ning vi sar (1987, 1992, 1996 och 



Bedömninng: I - IIA 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



år 


100 


75 

50 

25 

0 

år 



73

Ned ströms Kvarndamm i Lysjöån 










Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




2,3 0,4 0,14 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 

Elritsa Ål Lake 4 Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da Abborre 5 Gös Storspigg Bäcknejonöga 



Benlöja 

74

Utvärdering 

På lokalen finns ett glest bestånd av 

stationär öring. Lo ka len kortades 

från 73 m till 54 m vid årets fiske. 

Staplarna i diagrammet från 1993 

representerar således en fångst från 

en större yta jämfört med 1999. 

Förekomsten av lake kan vara en av 

förklaringarna till det glesa öring 

beståndet, vid 1993 års fis ke fö re - 

kom utöver lake även gädda. 

100 

75 

50 



25 

0 


år 


75

Ovan väg bro i Säv bäck en 








5 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Säv bäck en 


Andra motiv 

Årets fiske 




2 0,28 0,15 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag 

Vattentemperatur 14,1 Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag 


Lokalvärde 1 

Anmärkning Lätt fis kad trors nöt kre a tur i bäck en, bäck en har ka tak tär av dike 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 106,1 14,7 

P-värde 0,7 0,7 





Benlöja 

76

Utvärdering 

Lo ka len ligger i en kohage, saknar 

träd och har karaktären av ett dike. 

Årets fiske gav en överraskande stor 

fångst av årsungar. Fångsten av äldre 

fisk var på samma nivå som vid fis - 

ket 1994. Andelen elritsa var betyd - 

ligt större än vid fisket 1994 när ett 

40-tal elritsor fångades. Lokalen är 

sannolikt inte påverkad av försur - 

ning. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 


år 


77

Furuliden i Ekån 



105 Viskan Marks kn 6359600 1299200 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ekån 


Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 


Me li ca 650 3 


3,1 0,5 0,1 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 13,4 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 28,0 18,6 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

78

Utvärdering 

En lokal som nästan torrläggs vid låg 

vattenföring, fis ket 1996 skedde i 

två pö lar. Åren 1990 och 1991 fång - 

ades inga öring ar alls. Vid fisket 

1999 fångades mer fisk än andra år. 

Ett undantag är dock fisket 1992 då 

fångsten var mer än 100 öring ar 

per100 m². Detta beror på en fiske - 

vårdande insats och inte naturlig re - 

produktion hos det stationära 

öringsbeståndet. Bäcken kan vara 

påverkad av försurning. Det finns 

ingen bottenfaunalokal på denna 

plats men dock en 1 km nedströms. 

Den visade visserligen inte på nån 

försurningspåverkan 1998, men 

dock betydande påverkan 1995 och 

1992. 

250 

200 

150 

100 

50 


Bedömning IIB 

0 

1991 1992 1993 1994 1996 1999 

år 


79

Myn ning en i Taske å 



109/110 Taske å Ud de val la kn 6486100 1260650 


Vattendragets bredd, m Näst dominerande substrat grus 

Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat fin se di ment 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Tas ke å 


Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




5 240 5 0,55 0,27 



Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 1 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 60,8 42,7 26,8 4,0 

P-värde 0,4 0,5 0,4 0,4 




Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda 66 Gärs 

Benlöja 

80

Utvärdering 

Lo ka len fiskas numera inte varje år, 

men var tidigare föremål för omfat - 

tande elfiskeundersökningar. Des sa 

äldre elfiskeresultaten har sam - 

manställts av Sötvattenslaboratoriet. 

Ur den na sammanställning kan man 

bland annat läsa att under perioden 

1973 till 1989 genomfördes elfisken 

13 gånger. Kalkningarna startade 

1980. Före kalkning var medeltät - 

heterna av öring totalt 79 st/100 

m2 före kalkning och 119 st/100 

m2 ef ter kalkning (ej signifikant 

skillnad). Under perioden 1986 till 

1989 har antalet öringungar inte un - 

derstigit 60 per 100 m2. Mängden 

årsungar har varierat kraf tigt ef ter 

kalkningarna startade (1980); 

13,8-240,8 st 0+/100 m2. 

250 

200 

150 

100 

50 


Årets resultat var således ett rela - 

tivt genomsnittligt resultat för loka - 

len avseende öring. Laxungar har 

även tidigare konstaterats på loka - 

len, men 1999 kännetecknas av en 

för lokalen hög täthet av ensomriga 

laxungar. Även hybrider mellan lax 

och öring förekommer på lokalen. 

Denna lokal är belägen så nära havet 

att saltvatten kan tränga upp hit. 

Fångster av skrubbskädda förekom - 

mer också i elfisket. 

Bedömning: IIA - IIB 

0 

100 

75 


år 



50 

25 

0 

år 



81

Korsbäcken i Kal le bäck en 



110 Öre kil säl ven Bengts fors kn 6527250 1287000 


Vattendragets bredd, m 4 Näst dominerande substrat fin se di ment 



Uppföljning av kalkningsprojekt: Valboån övre 


Andra motiv 

1 Re fe rens 

Årets fiske 




41 160 4 1 0,3 


Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 16,7 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag tAll 


Lokalvärde 2 

Anmärkning kol la lo ka len ko ord mm 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 12,3 23,3 

P-värde 0,5 0,6 





Benlöja 

82

Utvärdering 

De första 10 metrarna av sträckan 

har mjukbotten. Bör övervägas att 

flytta upp sträck an 10 meter. Årets 

undersökning vi sar på ett stationärt 

öringbestånd med ett stort inslag av 

fiskar äld re än 0+. Referenslokal. 

100 

75 



50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


83

Myn ning en i Gär se bäck en 



110 Öre kil säl ven Dals Eds kn 6535050 1268600 



Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat sand 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Töf te dal sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




45 81 2 0,2 0,1 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

84

Utvärdering 

Liten lättfiskad lokal. Lokalen ligger 

så nära Töftedalsån att det inte med 

säkerhet går att säga om någon re - 

produktion sker i vattendraget. All 

fisk i bäcken kan migrera ut och in i 

vattendraget. Kanske bör lokalen 

flyttas högre upp i Gärsebäcken för 

att bli ett säkert mått på kalknings - 

framgång. Under 2000 kommer en 

stor areal skogsmark utefter vat ten - 

draget att påverkas av avverkning. 

Bottenfaunaundersökning (1993, 

1996 och 1999) i Gärsebäcken vi sar 

på li ten eller obetydlig påverkan av 

försurning. Årets elfiskeresultat gav 

få fiskar och en förändring i stor - 

lekssammansättningen. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


85

Ste nung en i Kallebäcken 




Yta vid nor mal vat ten, m² 70,2 Dominerande substrat fin se di ment 


Bottentopografi jämn Tredje dominerande substrat 


3 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




54 70,2 1 0,55 0,4 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Mått lig Närmiljö 




Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 5 4,4 

N/100 m² 7,1 6,2 

P-värde 1 0,6 





Benlöja 

86

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i ett litet, okal - 

kat biflöde till Örekilsälven. Kalle - 

bäcken har sin upprinnelse i en 

kallkälla och enligt uppgift tor kar 

bäcken inte ut ens de torraste som - 

rar, trots sin litenhet. 

Elfiskeresultatet vi sar på en låg 

öringtäthet, men som lig ger väl i 

nivå med tidigare års resultat; 1993 

fångades 2 öring ar och 1996 fånga - 

des 10 öringar. Vid båda dessa till - 

fällen utgjordes fångsten helt av 

äldre öringar till skillnad från i år då 

även årsungar fanns på lokalen. 

Elfiskelokalen utgör ingen utpräg - 

lad öringbiotop, vatt net är över vä - 

gande lugnflytande och 

bottenmaterialet utgörs näs tan 

uteslutande av finsediment. Detta 

kan förklara den relativt låga öring - 

tätheten på lokalen. 


100 

75 

50 

25 

0 

Beståndstäthet Öring 

1993 1996 1999 

år 


87

Läg ren,övre i Töftedalsån 




Yta vid nor mal vat ten, m² 295 Dominerande substrat sten1 




Uppföljning av kalkningsprojekt: Töf te dal sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




36 295 8 0,6 0,21 



Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 11,1 43,6 

P-värde 0,5 0,2 





Benlöja 

88

Utvärdering 

Fisket skedde un der goda förutsätt - 

ningar och årets resultat speglar san - 

ningen bättre än fjolårets 

undersökning. Öringbeståndet i 

Töftedalsån är så vitt känt ursprung - 

ligt och har stort skyddsvärde. Ned - 

huggningen av skyddszonen för 

några år sedan återspeglas fortfaran - 

de i fångstresultaten vid elfiske på 

sträckan Det är av stor vikt att en 

zon av träd och buskar tillåts etable - 

ra sig längs vattendraget. Flodkräfta 

har återintroducerats uppströms lo - 

kalen under 1998 och nedströms 

under perioden 1992-1997. Bedöm - 

ningen av lokalen uppgraderas från 

II B till II A då skadorna från av - 

verkningarna under mitten på 1990 

talet börjat reparera sig i form av 

lövsly som vux it upp och beskuggar 

vattendraget allt bättre. 


100 

75 

50 

25 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


89

Bron, Gesäter i Öre kil säl ven 








3 



Andra motiv 

Årets fiske 




15 210 14 0,7 0,5 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

90

Utvärdering 

Lo ka len är en utmärkt öringbiotop 

men endast en öring på 20 centime - 

ter fångades vid elfisket. Inga år - 

sungar ingick i elfiskefångsten. Vid 

1993 års fis ke fångades 6 öring ar 

och 5 odlade lax ar och 1996 fånga - 

des 3 öringar. Liksom Örekilsälven 

vid Torpfors har sträck an vid Gesä - 

ter förutsättningar att hysa en be - 

tydligt hög re öringtäthet än vad som 

är fal let idag och elfiskeresultaten 

tyder på att öringreproduktionen på 

sträckan är störd. Vid elfisketillfäl - 

let var vattnet kraftigt grumligt 

trots en re la tivt låg vattenföring. En 

uppföljning bör göras avseende vat - 

tenkvaliteten, där följden av de 

kraftiga grumlingarna och höga järn - 

halter utreds. 

100 

75 

50 

25 


Bedömning: Klass III 

0 

1993 1996 1999 

år 


91

Torpfors i Örekilsälven 








3 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




58 522 9 0,6 0,3 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Asp 

Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

92

Utvärdering 

Vattenföringen var vid elfisketillfäl - 

let något för hög för att ge bra el fis - 

keförhållanden och vattnet kraf tigt 

brungrumligt. Vid elfisketillfället 

observerades två öringar, ca 25 cm. 

Lo ka len är en myck et bra öring - 

biototop med avseende på strömför - 

hållanden och bottenmaterial. 

Elfiskeresultatet är mycket svagt på 

denna lokal som har förutsättningar 

för att hysa betydligt större öring - 

täthet. Vid 1993 och 1996 års el fis - 

ken saknades årsungar helt me dan 

två stycken fångades vid årets el fis - 

ke, vilket vi sar på en viss reproduk - 

tion. 

100 

75 

50 

25 


Inom projektet ”Utveckling av 

fisket inom Örekilsälvens vattensys - 

tem” uppmättes vid en undersök - 

ning sommaren 1999, en järnhalt 

(Fe2+ och Fe3+) i vatt net vid 

0 

Torpfors på 0,7 mg/l. Vid halter på 

0,5 mg/l påverkas öringreproduktio - 

nen starkt negativt eller upphör helt 

att fungera och vid halter kring 1 

mg/l riskerar beståndet att helt slås 

0+ äldre 

år 

N/100 m² 0+ N/100 m² äldre 

ut (Jan Nielsen, 1994: Vandløbsfiskenes ver den, G E C Gads Forlag). Grumligheten i älven är hög 

även vid låga vattenföringar vilket kan orsaka periodvis igenslamning av lekbottnar. 

1993 1996 1999 

Bedömning: III 

93

Ge ne vi fotbollsplan i Valboån 



110 Öre kil säl ven Fär ge lan da kn 6509750 1282900 





1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




48 394 8 1,2 0,33 





Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

94

Utvärdering 

I år fis ka des enbart huvudfåran ef - 

tersom sidofåran var torr. Resultatet 

är nedslående och man kan lik som 

vid tidigare undersökningar konsta - 

tera att någonting inte står rätt till. 

Biotopen håller hög klass beträffan - 

de lek- och uppväxtmöjligheter för 

öring. En utredning av orsakerna till 

det dåliga resultatet vore på sin 

plats. 

Bedömning II B 

100 

75 

50 


25 

0 

1993 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


95

Skar ven i Val boån 










Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




45 180 4 0,4 0,15 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Pil 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 19,3 5,0 

P-värde 0,5 0,9 





Benlöja 

96

Utvärdering 

Lo ka len är lättfiskad. Den är påver - 

kad av trädgårdsanläggning och 

dammbygge. Bottenstrukturen bes - 

tår nästan uteslutande av fin se di - 

ment och sand förutom vid den 

nyanlagda dammen. Årets resultat 

29 stycken 0+ och 9 styck en 1+ är 

sämre än 1996 års undersökning 

men bättre än 1993 undersökning. 

100 

75 



50 

25 

0 

1993 1996 1999 

år 


97

Strä te hed i Enån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Enån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2 0,35 0,15 



Vattentemperatur 12,8 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 143,0 60,8 

P-värde 0,7 0,6 





Benlöja 

98

Utvärdering 

En myck et fin öringbiotop med ett 

stabilt havsöringbestånd. En stor an - 

del färskt källvatten i 

bäcken med för kallt vat ten med 

låg tillväxt på fisken. Vid årets fis ke 

fångades fler årsungar än 1998. Vid 

fisket 1998 underskattades sanno - 

likt andelen årsungar på grund av 

den höga vattenföringen. Öringbes - 

tåndet kan därmed sägas ha mins kat 

kontinuerligt sedan 1994, vilket är 

en oroande utveckling. En del av 

den äldre fisken var märkt genom 

avklippning på den övre delen av 

stjärtfenan. Någon lax fångades inte 

på lokalen. Vid fisket 1996 fångades 

en en sam lax. Resultat från de två 

senaste bottenfaunaundersökningar - 

na (1994, 1997) i Enån visar ingen 

eller obetydlig försurningspåverkan 

på å-systemet. Beståndet bör hållas 

under fortsatt uppsikt så att den ne - 

dåtgående trenden inte fortsätter. 


250 

200 

150 

100 

50 

0 


1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


99

Edared i He dån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Enån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2,6 0,25 0,14 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Al 

Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 221,0 41,8 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

100

Utvärdering 

En myck et bra och jämn öringlokal, 

med en åldersfördelning som är ty - 

pisk för havsöring. En trädridå löper 

utmed sträck an. Lättfiskad även vid 

högvattensituationer. Resultatet 

från de senaste bottenfaunaunder - 

sökningarna (1989, 1991, 1994, 

1997) visar ingen eller obetydlig 

försurningspåverkan. Fångsten vid 

årets fiske var något större än året 

innan. Även andelen elritsa var stör - 

re, ett hundratal jämfört med cirka 

30 vid fisket 1998. 

500 

400 

300 

200 


Bedömning: I 

100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


101

Vasse i Hornån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: över gått till Hal land 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




5,79 0,5 0,3 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 1 332 16 


N/100 m² 107,2 10,0 

P-värde 0 0,7 0,3 

Elritsa Ål 10 Lake 10 Bergsimpa Stensimpa 

Gäd da 1 Abborre 4 Gös Storspigg Bäcknejonöga 



Benlöja 

102

Utvärdering 

En fin lokal alldeles nedströms Vas - 

se kraftverk. Årets fis ke gav en 

mycket god fångst, med höga täthe - 

ter något som inte förekommit un - 

der 1990-talet men dock vid de två 

fisken som gjordes på 1980-talet. 

Vid des sa fisketillfällen, 1986 och 

1989, låg tätheterna på mellan 100 

- 200 lax ar per 100 m². Sträck an 

var lättfiskad vid årets fiske, i mot - 

sats till 1998 då det höga vattenflö - 

det sannolikt innebar en 

underskattning av beståndet. Det är 

glädjande att lokalen återigen hyser 

en laxproduktion som uppfyller det 

som kan förväntas i vattendraget. 

Bedömning: IIA-IIB 

250 

200 

150 

100 

50 


0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


103

Mung är de rud i Val boån, biflöde 





Vattendragets bredd, m 1,8 Näst dominerande substrat sten1 





Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




36 100 2 0,25 0,15 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak na Närmiljö Löv skog 




Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 30,7 10,4 

P-värde 0,3 0,6 





Benlöja 

104

Utvärdering 

Detta är en liten lättfiskad lokal. 

Lo ka len är påverkad av grävning och 

anläggande av ö. Grävningarna på - 

verkar lokalens värde som öringbio - 

top negativt vilket ock så återspeglas 

i 1999 elfiskeundersökning. Loka - 

lens artsammansättning med flod - 

kräfta, öring och elritsa i 

orginalbestånd torde ha ett högt 

värde. Minst fyra generationer flod - 

kräfta fångade. Vattendraget utgör 

ett av fle ra biflöden till Valboån där 

öring och flodkräfta reproducerar 

sig, dessa vattendrag har stort värde 

som refuger åt öring och flodkräfta 

då Valboåns huvudfåra påverkats ne - 

gativt av fysiska ing repp 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


105

Borg mäs tarb ru ket i Öre kil säl ven 



110 Öre kil säl ven Mun ke dals kn 6493750 1258810 





1 



Andra motiv 

Årets fiske 




23,7 398 17 1,2 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 3,9 25,9 

P-värde 0,5 0 0,5 





Benlöja 

106

Utvärdering 

Lo kal Borgmästarbruket togs med i 

kontrollprogrammet 1992 i första 

hand för att kontrollera om lax och 

öring passerat fisktrappan vid Brå - 

landsfallet. Vare sig 1993 eller 1994 

fanns något i resultatet på den na lo - 

kal som kunde tyda på att lax passe - 

rat fisktrappan vid Brålandsfallet. 

Däremot har enstaka havsöringar 

kunnat konstateras uppströms Brå - 

landsfallet och detta även tidigare 

innan den nya fisktrappan anlagts. 

Vid ett översiktligt provfiske ca 100 

meter uppströms Lokal Borgmäs - 

tarbruket fångades dock 1993 två 

ensomriga laxungar vilket vi sar att 

åtminstone några laxar passerade 

Brålandsfallet redan hös ten 1992. 

Det verkliga genombrottet för laxen 

kom dock vid 1994 års provfiske, 

vilket visar på lyck ad laxuppgång 

och lax lek hösten 1993. Laxungar 

har därefter konstaterats varje år på 

denna lokal. Det är märkbart hur 

havsöringen slog igenom vid 1994 

års provfiske. Förutom 1994 har 

dock resultaten avseende öringungar 

varit re la tivt svagt och för laxungar - 

na har resultatet också varit svagt. 

Året 1999 var svagt eller snarare 

mycket svagt avseende öringungar, 

medan resultatet avseende lax var 

bättre och i nivå med 1994 och 

1995 års resultat, som varit de bästa 

avseende lax. Noterbart är att även 

sett till förekomsten av laxungar är 

resultatet svagt på denna lokal. Lo - 

kalen är bitvis relativt djup och på 

de områdena mindre lämpad som 

uppväxtlokal för framförallt öring. 

Lo ka len är sannolikt blockrensad 

längre till ba ka i tiden 

100 

75 

50 

25 

0 

100 

75 

50 


1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 



Bedömning: IIA- IIB 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


107

Lo kal 1 i Broälven 



110/111 Broäl ven Lysekils kn 6490220 1250240 





1 RMÖ 

Uppföljning av kalkningsprojekt: ej för kalk ning sverk sam he ten 


Andra motiv 

Årets fiske 




43 66 2 0,25 0,07 



Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 318,3 52,0 

P-värde 0,7 0,8 





Benlöja 

108

Utvärdering 

Provfiskeresultaten i Broälven (okal - 

kat referensvattendrag) känneteck - 

nas av höga tätheter framförallt av 

ensomriga öringungar. Noterbart är 

att vattenföringen under torrsomrar 

är mycket låg och vatt net blir i stort 

sett helt stillastående, men trots 

detta är förekomsten av öring ung ar 

god. Öringungarna är dock oftast 

märkbart småvuxna vilket samman - 

hänger med den låga vattenföringen 

och de höga tätheterna. Resultatet 

för 1998 var gott, återigen höga tät - 

heteter av 0+; 296 stycken 0+/100 

m². Året1996 utfördes bottenfau - 

naprovtagning i Broälven; ca 5 km 

uppströms mynningen i havet. Bot - 

tenfaunaprovtagningen visade på 


verkan. 

Bedömning: I 

500 

400 

300 

200 

100 

0 


1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998 1999 

år 


109

Så ge my rar na i Ekelidbäcken 



111 Strömsån Ströms tads kn 6536530 1247420 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ström sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




56 95 2 0,2 0,09 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Mått lig Närmiljö Bar rskog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Dominerande trädslag Björk 

Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Al 

Lufttemperatur 17,1 Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 

Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 113,7 18,3 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

110

Utvärdering 

Sträckan utgör lekområde för Eke - 

lidvattnets öringbestånd och sanno - 

likt även för stationär öring. 

Ekelidbäcken är försurningskänslig 

och har tidigare haft återkommande 

surstötar. Med förbättrad kalkning - 

sstrategi är numera situationen till - 

fredsställande. Sett till tidigare 

resultat var 1999 års resultat myck - 

et gott. Undantaget vis sa år; 1990 

och 1995 med goda årsklasser för 

0+ är förekomsten av öring ung ar 

relativt svag på lokalen. 

250 

200 

150 

100 



50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1998 1999 

år 


111

Tohåltet i Hämmensån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




40 208 5 0,8 0,3 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bar rskog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 72,1 22,6 

P-värde 0,6 0,6 





Benlöja 

112

Utvärdering 

Samma fiskarter förekommer på 

denna provfiskesträcka som på den 

nedströms belägna lokalen Ödegår - 

den. Dock har lax inte förekommit i 

samma utsträckning på denna lokal 

utan lax har endast fångats vid 1995 

års prov fis ke (en ensomrig lax). El - 

ritsa förekommer på lokalen 

Förekomsten av ensomriga öring - 

ungar var svag vid 1998 års provfis - 

ke medan 1999 års resultat låg i 

nivå med tidigare års provfisken. 

Inga laxungar fångades. Skal av flod - 

pärlmussla har observerats på 

sträckan. 

250 

200 

150 

100 



50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


113

Ödegården i Hämmensån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




28,4 222 8 0,55 0,07 



Vattentemperatur 12,2 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Rönn 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 322,7 88,4 19,4 8 

N/100 m² 145,4 39,8 8,7 3,6 

P-värde 0,6 0,78 0,7 1 





Benlöja 

114

Utvärdering 

Förekomsten av ensomriga år sung ar 

av öring var god. En positiv trend 

kan skön jas under den senaste 

10-årsperioden avseende öringungar. 

Även lax fångades vid provfisket. 

Lax har förutom 1998 förekommit 

alla år på lokalen sedan provfiskena 

startade 1987. Det är dock inte alla 

år som ensomriga laxungar fångats 

på lokalen. 

500 

400 

300 



200 

100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


115

Blö te vat ten bäck en i Skuggälven 





Vattendragets bredd, m 1 Näst dominerande substrat sten1 

Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat sand 




Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




43 43 1 0,3 0,1 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Bland skog 

Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Björk 

Vattentemperatur Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Gran 

Lufttemperatur Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 50 

Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 166,2 26,4 

P-värde 0,8 0,7 





Benlöja 

116

Utvärdering 

500 


Blötevattenbäcken är mycket ut - 

torkningskänslig och torkade ut helt 

både 1992 och 1994. Bäcken är li - 

ten med ett litet tillrinningsområde. 

Bäcken utgör reproduktionsområde 

400 

för omgivande sjöars insjööringbes - 

tånd. Vissa år med tillräcklig vat ten - 

föring kan förekomsten av 

ensomriga öringungar vara mycket 

300 

hög. Förekomsten av öring ung ar 

fluktuerar kraf tigt mel lan åren. En - 

dast mer sällsynt förekommer äldre 

öringungar i bäcken då det verkar 

200 

som om öringen vandrar ut i sjöarna 

redan under första året. Trots att 

även som rar na 1996 och 1997 också 

var tor ra fanns det öringungar i 

bäcken; 36,9 stycken 0+/100 m² 

100 

år 1996 och 143,3 st 0+/100 m² år 

1997. Årets resultat var bra för lo - 

kalen. De uppströms belägna Blöte - 

vattnen har efter kalkningar haft en 

0 

stabil vattenkemisk situation. Blöte - 

vattenbäcken har börjat återhämta 

1991 1992 1993 1994 1995 

år 

1996 1997 1998 1999 

sig ef ter den kalavverkning som ut - 

fördes på bäckens öst ra sida ända 

fram till bäcken. Skuggande vegeta - 


tion har åter börjat etable ra sig och de fintrådiga grönalger som utvecklades kraftigt i samband med ka - 

lavverkningen har mins kat. 


117

Ejg de bäck en i Skuggälven 




Yta vid nor mal vat ten, m² 188,5 Dominerande substrat 

Vattendragets bredd, m 2,9 Näst dominerande substrat 

Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat 


1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




65 188,5 3 0,4 0,19 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Bland skog 


Vattentemperatur Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 104,7 11,1 

P-värde 0,6 0,4 





Benlöja 

118

Utvärdering 

Årets resultat var ett av de bästa 

som uppmätts på lokalen. Ejgde - 

bäcken är mycket stabil avseende 

vattenföring. I utloppet av Ejgde - 

sjön finns ett stendämme som läck - 

er vatten och får den effekten att 

sjön rinner av saktare och bäcken 

får en jämnare vattenföring. Nack - 

delen är givetvis att stendämmet 

har en reglerande ef fekt på sjön. 

Den uppströms belägna Ejgdesjön 

har en stabil pH- och alkalinitetssi - 

tuation. Lokalen har börjat återhäm - 

ta sig efter skogsavverkningen som 

kraftigt påverkade den övre delen av 

lokalen med bl.a ökad solinstrålning. 

Körning med skogsmaskiner orsaka - 

de körskador och myck et transport 

av sediment och sand som överlag - 

rade bottnarna. 


250 

200 

150 

100 

50 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


119

Nordvammsjöns utlopp i Strömsån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




52 94 2 0,47 0,26 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Mått lig Närmiljö Bland skog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Björk 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 50,3 6,5 

P-värde 0,7 0,7 





Benlöja 

120

Utvärdering 

Sträckan är belägen bara ca 50 me - 

ter från utloppet av Nordvammsjön. 

Sjöns öringar utnyttjar där för bäck - 

en som reproduktionsområde. Före - 

komsten av öringungar var god sett 

till tidigare års resultat, men totalt 

sett ändå svag. Provfiskesträckan 

har successivt försämrats under åren 

med ökad pålagring av finsediment 

och ökad förekomst av nate. Na ten 

och finsedimenten täcker numera i 

stort sett allt lekgrus. Orsakerna till 

försämringarna är flera, men de vik - 

tigaste torde vara följande: 

a) En ålkista ca 50 meter ned - 

ströms provfiskesträckan stänger av 

hela bäcken och orsakar dämning. 

b) Röjning av växtlighet (träd och 

buskar) har ägt rum för att under - 

hålla vä gen vilket medfört kraftigt 

ökad solinstrålning vilket gynnat na - 

ten. 

c) Bäck en har rensats på sten vil - 

ket mins kat antalet ståndplatser för 

öringen. 

100 

75 

50 

25 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

d) Mörten som konkurrerar med öringungarna förekommer numera på sträck an. Mör ten som kom in 

i Nordvammsjön på 1970-talet har gynnats av förändringarna. 

år 



121

Lo kal 2 i Krok strands bäck en 



111/112 Krok strands bäck en Ströms tads kn 6550860 1249000 



Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat sten1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Krok strands bäck en 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




40 56 1 1 0,12 



Vattentemperatur 13 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Hägg 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 113,8 98,5 

P-värde 0,8 0,8 





Benlöja 

122

Utvärdering 

Krokstrandsbäcken är en produktiv 

havsöringbäck. Lokalen fiskas inte 

årligen. Lokalen är tidigare fiskad 

under perioden 1984-1986 samt 

1998. Myck et fin öringbiotop med 

lek- och uppväxtområden. Lokalen 

är svårfiskad pga myck et vegetation 

i vattnet vilket är bra för fisken men 

inte för elfiskaren. 

250 

200 

150 


Bedömning: I 

100 

50 

0 

år 



123

Lo kal 2 i Älgsjöbäcken 



111/112 Älg sjö bäck en Ströms tads kn 6554730 1247300 



Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat sten1 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Älg sjön 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




32 38 2 0,8 0,25 



Vattentemperatur 13 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Rönn 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 38,8 

P-värde 0,6 





Benlöja 

124

Utvärdering 

100 


Lo ka len fiskas numera inte årligen. 

Under perioden 1983 till 1990 bed - 

revs provfisken på den na lokal. Des - 

sa provfisken finns sammanställda i 

Länsstyrelsens miljövårdsrapport 

1992:7. Un der perioden 1983-1990 

75 

varierade de framräknade medeltät - 

heterna av ensomriga öring ung ar 

mellan 4,8-27 styck en /100 m2 och 

tvåsomriga och äldre öring ung ar 

mellan 6-28 st/100 m2. Årets re sul - 

50 

tat var 0 st 0+ /100 m2 och 9,59 

stycken 0+ /100 m2 . Resultatet är 

anmärkningsvärt svagt och noterbart 

är att inga ensomriga öringar fång a - 

des. Sträck an utgör som beskrivits 

inget lekområde eller bra uppväx - 

25 

tområde för ensomriga öringungar, 

men det har inte inträffat tidigare 

att 0+ saknats helt i fång ster na. 

Det bör framhållas att det finns ett 

vandringshinder omedelbart nedan 

0 

denna provfiskelokal (nedrasad 

1991 1997 1999 

kvarn). Hindret är inte definitivt, 

men kan vara svårpasserat. De le - 

kområden som anlades i anslutning 

till denna lokal för ca 10 år se dan 

0+ äldre 

år 

N/100 m² 0+ N/100 m² äldre 

har helt överlagrats och försvunnit. Det är kans ke dags att se över Älgsjöbäcken i fiskev årdshänseende. 


125

Ovan Bur i Hultabäcken 



108 Göta älv Gö te borgs kn 6414900 1280900 

Yta vid nor mal vat ten, m² 67 Dominerande substrat 




1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Lär je ån 


Andra motiv 

Årets fiske 


Sport fis kar na 1999-09-14 200 1 


33 2 67 0,4 0,2 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag 



Lokalvärde 0 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 28 32 

N/100 m² 41,8 47,8 

P-värde 1 1 




Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda 0 Gärs 0 

Benlöja 0 

126

Utvärdering 

Lo ka len ligger i en skarpt nedskuren 

bäckravin omgiven av rik lövskog 

dominerad av al. Lokalens längd har 

växlat vid några tillfällen. I höjd 

med sträckan finns en ra se rad 

skvaltkvarn och igenväxande hävdad 

mark med enstaka stora vil da plar 

och vårdträd. Sedan mitten av 

1980-talet har havsöring, tack vare 

byggandet av tre fiskvägar ned - 

ströms i vattensystemet, kunnat nå 

Hultabäcken. Öringbeståndet har 

sedan mit ten av 1990-talet stabilise - 

rats och trenden är ökande. 

250 

200 

150 

100 


Den reglerade käll sjön St Krok - 

sjön har under lång tid myck et ne - 

gativt påverkat bäcken. Extremt 

låga minimivattenföringar (ofta 0 

l/s) och stor andel okalkat markav - 

rinningsvatten från områdena ned - 

ströms St Kroksjön har blivit 

följden. Ny vattendom och nytt 

breddavlopp har förbättrat situatio - 

nen un der senare år. Fortfarande 

återstår en del inkörningsproblem i 

tappningsförhållandena. 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 



127

Golfbanan i Häg gån 










Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 




14 0,8 0,4 



Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Myck et svår fis kad, för strid och djup på vis sa sträckor, inte lämp lig för att skat ta bes tånd, där - 

för av bröts fisket ef ter ett ut fis ke. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

128

Utvärdering 

En myck et svårfiskad lokal som inte 

lämpar sig för kvantifiering av fisk, 

då den på fle ra ställen är för strid 

och för djup. Endast ett fis ke ge - 

nomfördes. Här fanns ett glest bes - 

tånd av öring. 

100 

75 


Bedömning. Inte möjligt att göra 

på grund av svå ra fiskeförhållanden. 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


129

Hjort torp i Igel bäck en 








1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Sur tan övre 


Andra motiv 

Årets fiske 




2,5 0,3 0,1 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 121,8 18,0 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

130

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett sta bilt havsöring - 

bestånd. Här förekommer ock så 

enstaka laxar. Andelen årsungar var 

något mindre än föregående år, me - 

dan an de len äldre fisk var något 

större. Resultatet från de senaste 

årens bottenfaunaundersökning ( 

1987,1989, 1991, 1994, 1997) visar 


verkan på lokalen. 

250 

200 

150 


Bedömning: I 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


131

Gamla sten bron i Kro kån 









1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Slott sån öv ri ga 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

132

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i ett kolonistuge - 

område. Årets fis ke gav ett magert 

resultat. Lokalen var lättfiskad till 

skillnad från 1998, då högvattnet in - 

nebar att lokalen var 40 pro cent 

större. De senaste årens fisken ty - 

der på att det här enbart finns ett 

glest bestånd av öring. Lokalen bor - 

de vara intressant som lek- och upp - 

växtlokal för det insjölevande 

beståndet av Öresjööring. Lokalen 

bör hållas under uppsikt. Resultatet 

från de senaste årens bottenfau - 

naundersökning (1994, 1997) vi sar 


verkan på lokalen. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


133

Lönshul tet i Kro kån 










Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 




6 0,65 0,22 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Re la tivt svår fis kat pga block ig bot ten. Nä rom rå det är ett par år gam malt hyg ge. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

134

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i en svacka vid 

ett hygge, en bra bit från asfaltvägar 

och bebyggelse. Här finns ett glest 

bestånd av öring. Vid årets fis ke 

fångades något fler öringar än vid ti - 

digare fisken 1990 och 1994. Den 

blockiga bottnen gör att lokalen är 

något svårfiskad. Resultatet från de 

senaste årens bottenfaunaundersök - 

ningar uppströms Lönshultet vi sa de 

för 1997 ingen eller obetydlig för - 

surningspåverkan, för 1994 och 

1991 var resultatet däremot betyd - 

lig försurningspåverkan. 

100 

75 

50 



25 

0 


år 


135

Fritslabron i Ljung aån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Ljung aån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




6 0,35 0,15 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Ar ti fi ci ell 

Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Gran 

Vattentemperatur 19,7 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Tall 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Re la tivt lätt fis kad trots myck et ojämn bot ten struk tur. Sträck an är flyt tad till ba ka till urs prung - 

splat sen den hade 1996, före väg byg get.Sträck an är bio top vår dad ef ter väg bygg na tio nen. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 10,6 6,0 

P-värde 0,6 0,5 





Benlöja 

136

Utvärdering 

Lo ka len är till ba ka på den ursprung - 

liga platsen som den hade före star - 

ten av ombygget av vägbron. 

Andelen årsungar är den högsta se - 

dan fiskena startade. Orsaken till 

det goda resultatet kan vara fle ra. 

Lo ka len är betydligt bättre för år - 

sungar jämfört med alternativloka - 

len som användes åren 1997 och 

1998. Vidare kan de tidigare årens 

lek missgynnats av det låga vatten - 

flödet. Resultatet från de senaste 

årens bottenfaunaundersökningarna 

(1991,1994, 1997) vi sar ingen eller 

obetydlig försurningspåverkan i 

Ljungaån. 


100 

75 

50 

25 


0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

0+ äldre N/100år 

m² 0+ N/100 m² äldre 

137

Ovan kalk doserare i Ljung aån 










Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




3,7 0,4 0,15 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bland skog 


Vattentemperatur 21 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Tall 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Nå got svår fis kad pga ojämn bot ten, kalk do se ra re ur funk tion? 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 25,5 17,2 

P-värde 0,4 0,3 





Benlöja 

138

Utvärdering 

Lo ka len är belägen vid en kalkdose - 

rare, som dock inte var i funk tion. 

Om doseraren tas i bruk bör lokalen 

flyttas till ett lämpligare ställe. Lo - 

kalen hyste ett glest bestånd av 

öring och var något svårfiskad på 

grund av blockig botten. 

100 

75 


För kort historik för någon be - 

dömning. 

50 

25 

0 


år 


139

Stn. 6 i Ljungaån 










Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




3,2 0,6 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kad trots block ig bot ten, god skattning. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 0,7 11,3 






Benlöja 

140

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett glest bestånd av 

öring. Lokalen är lättfiskat trots 

blockig botten. Fångsten av öring 

vid årets fis ke liknande den vid fis - 

ket 1994. Vid fisket 1994 fångades 

dock betydligt fler elritsor och ål än 

i år. Lokalen är främst en biotop för 

äldre fisk. 

100 

75 


Bedömning: II B 

50 

25 

0 


år 

N/100 m² 0+ N/100 m² äldre 0+ äldre 

141

Såg ver ket i Ljung aån 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




3,5 0,45 0,1 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Re la tivt lätt fis kad, vat ten i båda få ror na, det var låg vat ten och cirka hal va bott nen var torr - 

lagd, var för vat ten drags bred den blev 3,5 (och inte 7 m som fö re gå en de år). Sö dra å-grenen ej fiskad. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 13,6 


Elritsa Ål 2 Lake 10 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

142

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett litet bestånd av 

öring. Fångsten 1994 visar att loka - 

len har potential att hysa betydligt 

mer öring. Anledningen till de mag - 

ra fångsterna de senaste åren kan 

vara fle ra. Sträckan är belägen strax 

nedströms ett sågverk som reg le rar 

vattenflödet till lokalen, detta kan 

påverka öringbeståndet negativt. 

Den ökade förekomsten av lake på 

lokalen kan ock så vara en möj lig or - 

sak. Resultatet från de senaste årens 

bottenfaunaundersökningar (1991, 

1994 och 1997) visar ingen eller 

obetydlig försurningspåverkan i 

Ljungaån. 


250 

200 

150 

100 

50 


0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


143

Ovan bro i Lun da boån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Lundaboån 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




0,5 0,13 



Vattentemperatur 15,4 Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat, inga mar ke ring ar fun na. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 46,9 2,7 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

144

Utvärdering 

En bra lokal för årsungar som göm - 

mer sig i tuvorna av Juncus som det 

finns rikligt av på lo ka len. Några 

markeringar från fisket 1994 fanns 

inte. Så det är osäkert om lokalen är 

placerad på samma ställe som vid 

föregående fiske. Resultatet från 

bottenfaunaundersökningen 1997 

var ing en eller obetydlig försurning - 

spåverkan. Det samma gäller från 

1991 och 1987, medan undersök - 

ningarna från 1994 och 1986 visade 

betydlig försurningspåverkan. För 

kort historik för någon bedömning 

av resultaten. 

250 

200 

150 

100 


För kort historik för någon be - 

dömning. 

50 

0 


år 

N/100 m² 0+ N/100 m² äldre 0+ äldre 

145

Vägbron i Måbäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Må bäck en 


Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 




0,5 0,13 





Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 

Elritsa 1 Ål 10 Lake 5 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

146

Utvärdering 

En fin li ten bäck som skulle kunna 

hysa öring, vilket den inte gjorde. 

Här fanns i stället lake, mört och ål 

och en enstaka elritsa. 


100 

75 


50 

25 

0 

år 



147

Sol back en i Skrålabäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Vis kan 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




2,5 0,5 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kad med be svä ran de av lop pslukt, ett tunt la ger fin se di ment över bott nen. God skatt - 

ning. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 95,8 42,3 

P-värde 0,6 0,9 





Benlöja 

148

Utvärdering 

En li ten lättfiskad bäck med besvä - 

rande avloppslukt. Årets fiske gav 

gott resultatet, betydligt mer fisk än 

föregånde år. Bottenfaunaundersök - 

ningarna uppströms lokalen (1993 

och 1998) visade ingen eller obe - 

tydlig försurningspåverkan. 

100 

75 


Bedömning: I 

50 

25 

0 

år 



149

Hyssna kyrka i Sur tan 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




6,9 0,45 0,37 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 21,0 13,9 

P-värde 0,7 0,5 





Benlöja 

150

Utvärdering 

Fångsten vid årets fis ke var bättre 

än de två föregående åren, dock inte 

så bra som den kan vara. Jäm för 

med rekryteringen åren 1994 och 

1995. Fångsten 1998 var sannolikt 

en underskattning eftersom lokalen 

var svårfiskad vid den högvattensi - 

tuationen som råd de. Lokalen har 

vid ett tillfälle haft en god laxrepro - 

duktion men i år fångades bara två 

äldre laxar. Resultatet från de se nas - 

te bottenfaunaundersökningarna 

(1991, 1994, 1997) i Surtan up - 

pströms Hyssna Kyrka visar ingen 

eller obetydlig försurningspåverkan. 

250 

200 

150 

100 



50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


250 


200 

150 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


151

Möl ne backa i Surtan 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




6 0,6 0,4 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog 




Lokalvärde 2 

Anmärkning Svår fis kat pga ojämn botten plus re la tivt mkt vat ten. Fö ru tom vid förgrening. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 10,0 11,5 33,5 17,3 

P-värde 0,5 0,4 0,4 0,6 

Elritsa 2 Ål 1 Lake 2 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

152

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett sta bilt bestånd av 

lax och öring. Årets fångst var ge - 

nomgående ett bra resultat för loka - 

len. Andelen årsungar av lax var 

bättre 1997 och andelen årsungar av 

öringar var ungefär den samma. Lo - 

kalen kunde inte fiskas under 1998 

på grund av högvattensituationen. 

100 

75 


Bedömning: I 

50 

25 

0 

1992 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


250 


200 

150 

100 

50 

0 

1992 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


153

Ström ma i Torestorpsån 










Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




0,65 0,39 





Lokalvärde 1 

Anmärkning All de les för djut och strömt för att kun na skat ta fisk bes tån det. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

154

Utvärdering 

Lo ka len är dåligt placerad. Sträckan 

är för djup och det är dessutom för 

strömt för att kun na göra ett bra fis - 

ke. Ing en fisk fångades vid årets fis - 

ke. Vid tidigare tillfällen har enstaka 

öringar fångats. Bottenfaunaunder - 

sökningar uppströms lokalen (1986, 

1992 och 1997) visade ingen eller 

obetydlig försursurningspåverkan. 


100 

75 

50 


25 

0 

1994 1997 1999 

år 


155

Svanefors i To res torp sån 









1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Hol sjön m.fl. 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

156

Utvärdering 

Ej fiskad på grund av högt vattens - 

tånd 

100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 

år 


157

Gam la kvar nen i Vis kan 










Andra motiv 

1 BÅ-uppf 

Årets fiske 




15 0,4 0,16 



Vattentemperatur 14,4 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Ek 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat vid låg vat ten. Vid till fäl let hade det be gärts låg vat ten via länsstyrelsen. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 12,6 






Benlöja 

158

Utvärdering 

Lo ka len är belägen ovan van dring - 

shindret vid Lekvad, något svårtill - 

gängligt. Lokalen utgör endast en 

liten del av vattendragsbredden och 

är placerad på det enda möjliga stäl - 

let där strömhastighet och djup inte 

var för stort. Vid fisketillfället hade 

begärts lågvatten via länss ty rel sen. 

Här fångades en del årsungar av lax 

och en enstaka öring. 


100 

75 

50 


25 

0 

år 



100 


75 

50 

25 

0 

år 



159

Ned ströms bron i Vis kan 








1 BÅ-uppf 



Andra motiv 

Årets fiske 




7 0,35 0,21 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat vid låg vat ten. God skatt ning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 63,5 0,5 






Benlöja 

160

Utvärdering 

Lo ka len är belägen nedströms van - 

dringshindret vid Lekvad. Vid fiske - 

tillfället hade begärts lågvatten via 

länsstyrelsen. Lokalen var lättfiskad. 

Lo ka len har en god rekrytering av 

lax. Här fångades många årsungar av 

lax och en enstaka äldre. 

100 

75 



50 

25 

0 

år 



250 


200 

150 

100 

50 

0 

år 



161

Övre gården i Öxnevallabäcken 








1 Re fe rens 



Andra motiv 

Årets fiske 




2,3 0,65 0,1 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat. Rik ligt med se di ment på stenarna 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 103,8 30,2 

P-värde 0,6 0,6 





Benlöja 

162

Utvärdering 

En fin lekbiotop för Viskans öringar. 

Lo ka len ligger alldeles intill en kräf - 

todling, det var sediment på stenar - 

na i bäcken. Elfisken har be dri vits 

på lokalen sedan 1991, dock sak nas 

åldersbestämning för 1991 och 

1992, men totalfångsten är jäm för - 

bar med fångsterna 1993 - 1997. 

Fångsten 1998 var den dittills säms - 

ta på lokalen. Årets fiske var något 

bättre än föregående år, det är dock 

för ti digt att säga att den nedåtgåen - 

de trenden har brutits. Lokalen lig - 

ger i ett okalkat avrinningsområde. 

Försurningspåverkan är dock inte 

trolig, eftersom markerna i av rin - 

ningsområdet till stor del består av 

lera. 

1000 

800 

600 

400 

200 


Bedömning: I 

0 

1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


163

Be tesha ge i No lån 



106 Rolf sån Bo rås kn 6413900 1318200 






Uppföljning av kalkningsprojekt: Töll sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

164

Utvärdering 

Lo ka len har haft goda tätheter av 

öring fram till 1995. Från 1996 har 

andelen årsungar och äldre sjunkit 

till en lägre nivå och stabiliserat sig 

där. Det är något oroande att ande - 

len årsungar minskar jämfört med 

1997. Vid årets fis ke fångades även 

gädda på lokalen. Inga försurning - 

sproblem har noterats vid bot ten - 

faunaundersökningarna 1994 och 

1997. Liksom föregående år fång a - 

des många elritsor. Den fortsatta 

utvecklingen på lokalen bör hål las 

under uppsikt. 

500 

400 

300 

200 



100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


165

Bollebygd i Nolån 









Uppföljning av kalkningsprojekt: Töll sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

166

Utvärdering 

Lo ka len var svårfiskad vid årets fis - 

ke på grund av högt vattenstånd och 

beståndet underskattades. Det av - 

speglas bland annat i låga p-värden 

för årsungar. 

250 

200 


Bedömning: IIB. 

150 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


167

Uppströms Töllsjön i Nolån 









3 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Nor dån 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

168

Utvärdering 

En fin öringlokal, där sjölevande 

öring från Töllsjön kan vand ra upp. 

Här har ett öringbestånd etable rat 

sig och årets fis ke gav ett glädjande 

gott resultat. Bottenfaunaundersök - 

ningarna (1994 och 1997) visade 


verkan. 

100 

75 



50 

25 

0 

1993 1996 1999 

år 


169

Ne dan dos i San da red sån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: San da red sån 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




5 0,5 0,2 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Svår fis kat på grund av då lig sikt. Lo ka len visar på kal kef fekt up pströms do se ra ren och det 

goda re sul ta tet visar att kalk do se ring en inte ger ska dor på fis ken på lo ka len. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 11,1 34,6 

P-värde 0,5 0,4 





Benlöja 

170

Utvärdering 

Lo ka len är placerad vid en kalkdose - 

rare och ligger inte optimalt. Ut - 

matning av kalk sker pre cis där 

elfiskesträckan slutar, vatt net är 

mjölkvitt och gör sträckan svårfis - 

kad på grund av den dåliga sik ten. 

Om det är effekten av kalkdosera - 

ren som ska undersökas bör sträck - 

an placeras betydligt längre 

nedströms. Det goda resultatet vi sar 

att öringbeståndet sannolikt inte på - 

verkats negativt av doserarens lokala 

effekt. Vid fisken 1986 och 1993 

fångades öring, 12 respektive 25 in - 

divider per 100 m² . Årets fiske är 

det bästa på lokalen sedan fiskena 

började. 

100 

75 

50 

25 



0 

1993 1996 1999 

år 


171

Ne dan HP i Sörån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Vi a reds sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




3,7 0,4 0,15 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Lönn 

Vattentemperatur 13,8 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Has sel 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Hal bot ten på grund av al ger 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

172

Utvärdering 

Lo ka len ligger strax nedströms Flug - 

gers färg, där man reglerar vattens - 

tåndet, vilket kan innebära att 

vattenhastigheten kan bli mycket 

hög. En utsättning gjordes i ån 

1996, vilket påverkat fångsterna det 

året liksom 1997. Lokalen hyser ett 

glest bestånd av stationär öring, som 

kan påverkas negativt av regleringen 

uppströms. Vid årets fiske var ande - 

len årsungar fortsatt oroande lågt. 

100 

75 

50 



25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


173

Ryssbybäcken i Sörån 










Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




5 0,5 0,2 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bland skog 




Lokalvärde 1 

Anmärkning Lätt fis kat. Vä gen inte alls så dålig. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 28,5 9,0 

P-värde 0,7 0,9 





Benlöja 

174

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett stationärt öring - 

bestånd. Vid fisket 1996 var ån näs - 

tan uttorkad. Årets resultat var 

betydligt bät tre än 1996. 


100 

75 


50 

25 

0 

år 



175

Vid sten bron i Sö rån 










Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




11 0,7 0,24 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Täm li gen svår fis kat i ned re de len på grund av högt vat ten, hyf sad skattning. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 9,2 10,1 

P-värde 0,8 0,7 





Benlöja 

176

Utvärdering 

Årets fiske gav fler årsungar jämfört 

med de tre tidigare fiskena, medan 

andelen äldre var läg re än förut. El - 

ritsorna var betydligt färre vid årets 

fiske, fem stycken jämfört med ett 

hundratal 1996. Nedre delen av lo - 

kalen var något svårfiskad på grund 

högt vatten. 

100 

75 



50 

25 

0 

1991 1992 1993 1995 1996 1999 

år 


177

Kvar nås i Sundstorpsån 



106 Rolf sån Kungs backa kn 6381300 1290700 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Sund storp sån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




3,15 0,5 0,16 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Ask 



Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 24 

N/100 m² 13,6 

P-värde 0,5 





Benlöja 

178

Utvärdering 

Vid årets fiske fångades inga årsung - 

ar, andelen äldre liknar föregående 

års resultat. Resultatet från 1998 är 

en underskattning till följd av det 

höga vattenståndet och den höga 

vattenhastigheten. Resultatet från 

de senaste bottenfaunaundersök - 

ningarna, 1993,1996 och 1999, vi - 

sar ing en eller obetydlig 



100 

75 

50 


25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


179

Gissle i Gisslebäcken 



106 Rolf sån Marks kn 6391700 1299400 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ging sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




3,5 0,3 0,15 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 79,4 42,6 

P-värde 0,7 0,7 





Benlöja 

180

Utvärdering 

Gisslebäcken är en god lekbiotop 

för Lygnerns öringar. Östra sidan är 

avverkad men en trädridå finns kvar 

närmast bäcken. Årets fis ke gav be - 

tydligt bättre resultat jämfört med 

1998 och även 1997. Resultatet 

från bottenfaunaundersökningar på 

plats(1994 och 1997) visar ingen 


250 

200 

150 


Bedömning: I 

100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


181

Ne dan fallen i Gä rån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Här sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




4,5 0,5 0,23 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Vattnet mjölkvitt un der förs ta ut fis ket, klar na de se dan. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 8,3 16,4 

P-värde 0,5 0,4 





Benlöja 

182

Utvärdering 

En fin lokal som visats goda tätheter 

tidigare, men sedan 1997 har fång - 

sten varit då lig med undantaget för 

högvattenåret 1998. Vid årets fiske 

var vattnet mjölkfärgat under första 

utfiskningen vilket försvårade första 

fisket. Bottenfaunaprovtagning på 

platsen visade 1994 och 1997 inga 

tecken på försurningsskador. 

500 

400 

300 


Bedömning. IIB 

200 

100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


183

Kvarn slätt i Ryabäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Rya bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




1,8 0,75 0,1 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Äng 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Björk 



Lokalvärde 1 

Anmärkning Trä dri då längs bäck ens äng ssi da bor tröjd se dan förra året. Lätt fis kat. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 68,1 






Benlöja 

184

Utvärdering 

En lokal där elfiskeresultatet 

varierat mycket. Bäcken kan torka 

ut under torrsomrar, 1994 fångades 

ingen fisk alls sannolikt beroende på 

uttorkning un der sommarn, 1996 

skedde elfisket i pölar, 1997 fanns 

bara ett litet vattenflöde i bäcken. 

Vid årets fiske fångades bara en år - 

sunge, medan an de len äldre öring ar 

var det högsta sedan elfisket börja - 

de. Ryabäckens avrinningsområde 

har kalkats sedan 1987. Dock har 

resultatet från bottenfaunaunder - 

sökningar varierat kraftigt, från 

stark försurningspåverkan 1990, 

ingen eller li ten påverkan 1994 till 

betydande försurningspåverkan 

1997. Sammantaget så påverkas 

sannolikt öringbeståndet i bäcken 

både av periodvis uttorkning och 

försurning. 


500 

400 

300 

200 

100 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


185

Nedan gamla sten bron i Storån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Ula rås bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




10,5 0,5 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat, men var är fis ken. Myck et mindd re vat ten än vid fö re gå en de be sök. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 4,1 






Benlöja 

186

Utvärdering 

Årets fiske gav ett mycket magert 

resultat. Lokalen var lättfiskad vid 

årets fiske. Bakgrunden till det dåli - 

ga resultatet är svårt att förstå. An - 

delen elritsa var li ten vid årets fiske, 

enbart 2 individer jämfört med 25 

stycken 1997 och nästan 200 styck - 

en 1994. Försurningspåverkan skul - 

le kunna vara en förklaring. 

250 

200 

150 



100 

50 

0 

1993 1994 1997 1999 

år 


187

Ne dan fallen i Ularåsbäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Ula rås bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2,7 0,4 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 18,1 59,5 

P-värde 0,6 0,7 





Benlöja 

188

Utvärdering 

Lo ka len är en bra lekbiotop för Ly - 

gernöringen. Årets resultatet var 

mycket sämre än genomsnittet för 

lokalen. Detta kan bero på försur - 

ning. Bottenfaunaundersökningarna 

för både 1994 och 1997 har vi sat 

betydlig försurningspåverkan och 

därtill kom sedan höga vattenflöden 

under sommaren och hös ten 1998. 

Risken är uppenbar att de kalkreser - 

ver som finns i våtmarkerna mins kat 

i snabbare takt än beräknat och att 

surstötar nått bäcken. Eftersom lo - 

kalen är värdefull ur reproduktions - 

synpunkt är det mycket angeläget 

att hålla koll på den vattenkemiska 

situationen och eventuellt förs tär ka 

kalkningsinsatserna eller revidera 

kalkningsplanen om det visar sig 

nödvändigt. 


500 

400 

300 

200 

100 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


189

Ingsered i Sand sjö bäck en 



107 Kungs back aån Här ry da kn 6393200 1292200 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Kungs back aån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




4 0,65 0,25 





Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 17,3 19,2 

P-värde 0,4 0,5 


Gäd da Abborre 2 Gös Storspigg Bäcknejonöga 1 



Benlöja 

190

Utvärdering 

Sandsjöbäcken ska enligt kalkning - 

splanen tjä na som reprodukionsom - 

råde för Ingsjöarnas sjölevande 

bestånd av öring. Såväl våtmarker 

som sjöar inom avrinningsområdet 

är kalkade. Alkaliniteten kan variera 

kraftigt mellan hög- och lågvatten. 

Bottenfaunaundersökningarna vi sar 

också att försurning kan vara ett 

problem. Resultatet från de se nas te 

åren vi sar på betydande försurning - 

spåverkan (1991, 1994 och 1999). 

Lo ka len är belägen på en biotopvår - 

dad sträcka där ett öringbestånd har 

etablerat sig. Sedan dess har täthe - 

terna varit ungefär de samma. Särs - 

kilt väl lyckades reproduktionen 

1998. 

100 

75 

50 

25 



0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


191

Före ut lop pet i Ge ta bäck en 



107 Kungs back aån Kungs backa kn 6387400 1284950 







Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2,4 0,55 0,25 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 114,7 66,8 

P-värde 0,4 0,5 





Benlöja 

192

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett fint bes tånd av 

öring. Det har länge varit Getabäck - 

en som haft de bästa tätheterna i 

Lillåns avrinningsområde. Årets 

fångst var bra både med av se en de 

på årsungar och äldre. Även två år - 

sungar av lax påträffades. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 


100 

50 

0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

antal 

50 

25 

0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


193

Station 1 i Lil lån 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




3,9 0,55 0,35 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Rik lig Närmiljö Åker 




Lokalvärde 2 

Anmärkning Ett knappt tio tal av fis kar na var svå ra att art bes täm ma, kan ha va rit hyb ri der. Sträckan ver kar 

vara ny röjd och om gi van de buskage har ta gits bort. Där e mot rik ligt med över vat tens ve g e ta tion som er bju der 

skydd. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 197,7 16,8 13,8 40,0 

P-värde 0,4 0,4 0,6 0,2 





Benlöja 

194

Utvärdering 

Lillån hyser ett fint öringbestånd 

och här förkommer också en del 

lax. Lokalen flyttades 1995 till en 

bättre lämpad sträcka. De fisken 

som utförts före 1995 har skett på 

en sträcka 200 me ter längre up - 

pströms jämfört med idag, Lil lån 

har fis kats årligen sedan 1989. Vi da - 

re kortades sträckan 1998, och loka - 

lens yta mins ka des från 330 m² till 

113 m². Generellt beskrevs Lillån i 

utvärderingen av kalkningsplanen 

för Kungsbackaån som en å med po - 

tential att hysa betydligt mer öring 

än vad som är fallet fram till 1995. 

Bland annat har föroreningssituatio - 

nen i ån utretts utan att kunna ge 

någon fullgod förklaring. De senaste 

två årens fis ke har gi vit så gott re - 

sultat att förhållande nu får beteck - 

nas som mycket tillfredsställande. 

Årets fiske är det bästa hit tills på lo - 

kalen med höga tätheter av årsung - 

ar. De senaste 

bottfaunaundersökningar i Lil lån 

(1994 och 1999) strax nedströms 

lokalen vi sar ingen försurningspåver - 

kan. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

100 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 



75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


195

Alafors i Kungs back aån 








1 

Uppföljning av kalkningsprojekt: ut gått 


Andra motiv 

Årets fiske 




10 0,4 0,25 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Fis ke rätt sin ne ha va ren vill inte att fis ke sker fort sätt ning svis på hans om rå de. Lo ka len får an - 

ses vara i störs ta la get. Lek fisk ob ser ve ra des. 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) -0,8 770,7 191,7 

N/100 m² -0,2 175,2 43,6 

P-värde 0 -0,7 0,4 0,4 




Flodkräfta 1 Signalkräfta Röd spät ta 2 Skrubbskädda Gärs 

Benlöja 

196

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i Kungs back aåns 

huvudfåra strax nedströms dammen 

vid Alafors kvarn. Alafors är ett par - 

tiellt hinder för havsvandrade fisk. 

Lek fis ken har svårt att ta sig förbi 

vandringshindret. Lokalen hyser 

framför allt lax men även en del 

öring. Ett giftutsläpp i ån från Au - 

gust Werners Färgeri orsakade fisk - 

död 1989. An de len årsungar var 

därför hög året ef ter, 160 individer 

per 100 m². Sedan har tätheten av 

årsungar av lax legat mellan 40 och 

60 individer per 100 m². Något fis - 

ke kun de inte genomföras 1998 på 

grund av högvatten. Årets fis ke är 

det bästa hittills på lokalen med 

höga tätheter av såväl årsungar som 

äldre lax. Resultatet från bottenfau - 

naundersökningar på platsen vi sar 

ingen försurningspåverkan (1986, 

1989, 1991, 1994 och 1999). Fis ke - 

rättsinnehavaren ville inte att loka - 

len skulle elfiskas kommande år. 

Bedömning: I 

100 

antal 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 



1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


197

Berg fo ten i Fin ne bäck en 



107 Kungs back aån Möln dals kn 6392950 1281400 







Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




3,5 0,4 0,16 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 116,4 27,7 

P-värde 0,3 0,8 





Benlöja 

198

Utvärdering 

Lo ka len har fiskats årligen se dan 

1988 och hyser ett stabilt bestånd 

av öring. Ett par kilometer ovan lo - 

kalen ligger ett definitivt vandring - 

shinder. Bäcken kommer från 

Finnsjön som är vattentäkt för Här - 

ryda kommun. Tätheterna för år - 

sungar har le gat mel lan 25 och 90 

individer under åren 1988 till 1998. 

Årets fiske är det bästa hit tills på lo - 

kalen med höga tätheter av årsung - 

ar. Andelen äldre öring är ung e fär 

den samma. Enstaka lax ar har på - 

träffats på lokalen sedan mitten av 

90-talet. 

250 

200 

150 

100 


Bedömning: I 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


199

Porris i Has sung a reds bäck en 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2,3 0,36 0,21 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 94,3 59,5 -10,5 

N/100 m² 102,5 64,6 -11,4 

P-värde 0,6 0,5 -0,2 





Benlöja 

200

Utvärdering 

Lo ka len har fiskats sedan hösten 

1993 då kalkningsplanen utökades 

till att omfatta den na bäck. Bak - 

grunden var att bäcken skulle tjäna 

som lek- och uppväxtområde för 

öring från huvudfåran i Kungs back - 

aån. Sedan kalkningsinsatserna star - 

tade har öring successivt etable rat 

sig i bäck en. Även lax förkommer, 

1998 var föryngringen av lax god 

medan andelen årsungar av öring 

nästan sjönk till noll. Vid årets 

fångst var antalet årsungar av öring 

de högsta sedan fiskena startade och 

även fångsten äldre öring var stor. 

Några årsungar av lax förkom inte i 

år. 

250 

200 

150 

100 

50 



0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


201

Torvmossared i Krok sjö bäck en 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2,8 0,35 0,13 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 280,9 3,4 

P-värde 0,3 0,8 





Benlöja 

202

Utvärdering 

Lo ka len är belägen cirka 100 m från 

utloppet i Kungsbackaån. Lokalen 

har fis kats årligen sedan 1988. Tät - 

heter av årsungar av öring låg på 

mellan 60 och 110 individer per 

100 m² för åren 1988 - 1990. Resul - 

tatet av 1998 års fisken var mycket 

dåligt, sannolikt beroende på den 

torra sommaren och hös ten 1997. 

Årets fiske var det bästa hit tills vad 

gäller höga tätheter av årsungar, där - 

emot var an de len äldre öring myck - 

et låg. Det senare avspeglar förra 

årets dåliga reproduktion. 

500 

400 

300 

200 


Bedömning: I 

100 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


203

Ål gårds backa i Lindomeån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




7,5 0,4 0,2 



Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Has sel 


Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 37,8 106,1 27,2 

N/100 m² 21,9 61,3 15,7 

P-värde 0,5 0,34 0,5 





Benlöja 

204

Utvärdering 

Lo ka len är belägen nedströms en 

damm vid Ålgårdsbacka som är ett 

definitivt vandringshinder. Lokalen 

har fis kats årligen sedan 1983. Som 

ett resultat av den förbättrade vat - 

tenkemin ökade öringbeståndet suc - 

cessivt fram till 1991 när tätheten 

för årsungar låg på 30 individer per 

100 m². Andelen lax på lokalen har 

ökat, särskilt efter 1995, vilket för - 

modligen förklarar varför öringbes - 

tåndet pressats till ba ka. 

100 

75 

50 



25 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


500 


400 

300 

200 

100 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


205

Klev i Nor dån 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




3,9 0,7 



Vattentemperatur 20 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Ask 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Fis ket av bröts un der and ra fisket på grund av det myck et kraf ti ga flödet. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

206

Utvärdering 

Lo ka len är en bra biotop för havsö - 

ring och lax. En knapp kilometer 

uppströms ligger en häll som utgör 

ett partiellt naturligt vandringshin - 

der. Lokalen har fiskats årligen se - 

dan 1983 då kalkningarna inleddes. 

Under perioden 1983 till 1991 öka - 

de öringbeståndet successivt. Den 

första laxen fångades 1989 och efter 

1995 har laxbeståndet bli vit betyd - 

ligt starkare än innan. Det senare 

märks också genom att öringbestån - 

det blivit svagare. Årets fis ke av - 

bröts efter första fiskeomgången på 

grund av en malör i samband med 

den myck et höga vattenföringen 

som rådde. Trots att bara en fis ke - 

omgång genomfördes gav årets fiske 

den högsta fångsten av årsungar av 

öring på många år och även fång sten 

av lax var bra. De variationer som 

förekommit under årens lopp beror 

sannolikt inte på försurning, efter - 

som avrinningsområdet är väl kal - 

kat. De senaste årens 

bottenfaunaundersökningar (1986, 

1991, 1994 och 1999) visar inte 

heller någon försurningspåverkan. 

Förändringar i lax- och öringpopula - 

tionerna beror framför allt på fak to - 

rer som torrperioder och till gång på 

lekfisk. 



250 

200 

150 

100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


250 

200 


150 

100 

50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


207

Stn. 7 i Laxån 



108 Göta älv Aling sås kn 6411600 1304450 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Öm merns till rin ning ar 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




5 0,9 0,25 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat, men en djup hå la ger be svär. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 104,7 20,3 

P-värde 0,5 0,7 





Benlöja 

208

Utvärdering 

En fin öringbiotop. Lo ka len hyser 

ett bra bestånd av vandrande öring 

från Ömmern. Vid högvatten kan 

lokalen vara svårfiskad pga hög vat - 

tenhastighet och humusfärgat vat - 

ten. Bäcken har beskrivit i tidigare 

elfiskerapporter som försurning - 

skänslig. Årets fis ke gav ett mycket 

gott resultat med den högsta täthe - 

ten av årsungar sedan fisket starta - 

de. De senaste årens 

bottenfaunaundersökningar (1994 

och 1997) vi sar på ingen eller obe - 


250 

200 

150 

100 



50 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


209

Hök hult i Lafsån 



108 Göta älv Bol le bygds kn 6416150 1312350 







Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 


Me li ca 1999-08-10 600 


2 0,6 0,2 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bar rskog 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 2 

Anmärkning Lokalen var en dast 59 me ter inte 70 som ang i vet ti di ga re. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

210

Utvärdering 

En fin lättfiskad öringlokal dock 

fångades varken öring eller annan 

fisk, vid föregående fiske 1996 

fångades inte heller någon öring 

men väl två elristor och en gädda. 

Det är en okalkad referenslokal, 

som enligt uppgifter i 

elfiskerapporten från 1996 var 

starkt försurad och vidare hade inga 

laxfiskar fångats där på många år. 


100 

75 

50 


25 

0 

1993 1996 1999 

år 


211

Väg trum ma i Tubbaredsbäcken 



108 Göta älv Bol le bygds kn 6405600 1304710 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ö Ned sjön 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




1,65 0,5 0,19 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Mått lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 1 

Anmärkning Den störs ta fis ken skadad på stjärt fe na. Bit mär ke? 0+ gu lak ti ga. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 30,8 74,3 

P-värde 0,5 0,6 





Benlöja 

212

Utvärdering 

Lo ka len har givit varierande resultat 

genom åren. Vid fisket 1994 

uteblev fång sten helt. Resultatet 

från bottenfaunaundersökningar 

(1993 och 1997) visar betydande 

försurningspåverkan. Vidare har det 

tidigare påpekats att vattenhållning - 

en kan vara då lig sommartid på 

grund av skogsdikningar i avrinning - 

sområdet. De två senaste elfiskena 

har dock givit bät tre resultat än tidi - 

gare. De beräknade fångsterna per 

100 m² verkar stämma dåligt för 

vissa år före 1998. Lokalen är upp - 

delad på två delsträckor vil ket bor - 

de ändras till två olika lokaler eller 

att en av delsträckorna stryks. 

250 

200 

150 

100 

50 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


213

Övre bron i Myresjöån 



108 Göta älv Bo rås kn 6422500 1331300 



Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat fin se di ment 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Säven 


Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




1,5 0,4 0,21 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Gran 

Vattentemperatur 17,3 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 0 

Anmärkning Myck et bru na se di ment , järn hu mus? Hyf sat lätt fis kat, något blockig. Sträck an som fisk a des 

an tag li gen nå got läng re än ti di ga re sträcka. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

214

Utvärdering 

Lo ka len fiskades första gången 1983 

då fångades inga öringar men däre - 

mot ett 20-tal gäd dor. Vid fisket 

1994 fångades ingen fisk alls. Vid 

elfisket 1999 fångades inga öring ar 

men dock 3 gäd dor. Bottenfaunaun - 

dersökningar strax uppströms loka - 

len från 1994 visade på stark 

försurningspåverkan medan 1999 

års resultat visade ingen eller obe - 

tydlig försurningspåverkan. Om för - 

bättringen i den vattenkemiska 

situationen fortsätter kans ke öring 

kan kolonisera lokalen. 

100 

75 

50 



25 

0 


år 


215

Jakt stu gan i Tränningsån 










Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




2,7 0,65 0,15 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Hyg ge 


Vattentemperatur 18,9 Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 1 

Anmärkning Lätt fis kat. Lo ka lens värde bor de vara 2 när sko gen vuxit upp. Hyg get be växt med ungskog 

1,5 - 2 m höga träd. 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

216

Utvärdering 

Lo ka len ligger på ett hygge be växt 

med ungskog men är i öv rigt en fin 

lokal. Vid årets fiske fångades en 

äldre öring och gäd dor. Vid fisket 

1994 fångades ingen fisk alls. Bot - 

tenfaunaundersökningar från 1994 

visade på stark försurningspåverkan 

medan 1999 års resultat visade ing - 

en eller obetydlig försurningspåver - 

kan. Om förbättringen av den 

vattenkemiska situationen fortsätter 

kanske öring kan kolonisera lokalen. 

100 

75 

50 



25 

0 


år 


217

Syd om Lida i Tåsjöbäcken 










Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




138 0,4 0,13 





Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

218

Utvärdering 

Lo ka len fiskades 1984 för förs ta 

gången och då fångades ingen fisk 

alls. Fångsten uteblev även 1994 

och 1999 . Bottenfaunaundersök - 

ningar strax uppströms lokalen från 

1994 och 1999 visade på stark för - 

surningspåverkan. Det är sannolikt 

förklaringen till den uteblivna fång - 

sten. 

100 

75 

50 



25 

0 


år 


219

Ne dan gång bro i Alebäcken 



108 Göta älv Lerums kn 6409600 1289350 



Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat häll 


Uppföljning av kalkningsprojekt: Ale bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2 0,3 0,1 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 220,1 60,6 

P-värde 0,4 0,8 





Benlöja 

220

Utvärdering 

En fin öringlokal. Resultatet från 

årets fiske får anses som normalt för 

lokalen. Inget fiske kunde genomfö - 

ras 1998 på grund av högvatten. Re - 

sultatet från 

bottenfaunaundersökningarna strax 

uppströms lokalen (1993, 1996 och 

1999) visar på ingen eller obetydlig 

försurningspåverkan. Den beräkna - 

de fångsten per 100 m² för 1997 

och åren före dess verkar inte stäm - 

ma. 

Bedömning: I 

500 

400 

300 

200 


100 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


221

Land svägs bron i Kullaån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Kullaån 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




4 0,2 0,11 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Övre märk ning borta. Ny gjord vid 31 meter. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 53,5 22,4 

P-värde 0,4 0,6 





Benlöja 

222

Utvärdering 

Lo ka len fiskades första gången 1981 

och då fångades ett par öringar. Vid 

årets fiske fångades fler år sung ar 

och äldre än vid föregående fiske för 

3 år sedan. Vid fisket 1996 notera - 

des att lokalen var käns lig för ut - 

torkning och den mesta fisken hade 

ansamlats i en hö lja. Bottenfaunaun - 

dersökningarna (1993 och 1998) vi - 

sade ingen eller obetydlig 


100 

75 

50 



25 

0 

år 



223

SV Ge tå sen i Plik tån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Plik tån 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




2 0,6 0,4 



Vattentemperatur 15,9 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 1 

Anmärkning Svår fis kat på grund av sto ra block ock mycket lång trå di ga al ger som fis ken fast nar i. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 16,1 44,6 

P-värde 0,2 0,8 





Benlöja 

224

Utvärdering 


öring och andelen äldre öring är ofta 

fler än andelen årsungar. Året 1998 

uteblev reproduktionen helt. Årets 

fiske motsvarar ungefär genomsnit - 

tet för lo ka len. 

Resultatet från bottenfaunaprover 

i Pliktån visade för åren 1996 och 

1999 ingen eller obetydlig försur - 

ningspåverkan. Undersökningen 

från 1993 visade betydande försur - 

ningspåverkan. 

100 

75 

50 



25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


225

Kohagen i Svartåbäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Svar tå bäck en 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




0,4 0,2 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Alm 



Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 20,9 14,1 

P-värde 0,6 0,6 





Benlöja 

226

Utvärdering 

En fin lokal med ojäm na fång ster. 

Lo ka len är fis kad sedan 1993. Fång - 

sten uteblev 1993 och 1994. Lax 

påträffades 1995 och 1996. Föryng - 

ringen var god 1997 men efter det 

har an de len årsungar mins kat suc - 

cessivt. Resultatet från en botten - 

faunalokal strax nedströms 

elfiskestationen vi sar ingen eller 

obetydlig försurningspåverkan 

(1993, 1996 och 1999). Cir ka 2 km 

uppströms finns ännu en bottenfau - 

nalokal och den har under samma 

period pend lat mellan stark försur - 

ningspåverkan och betydande för - 

surningspåverkan. Torra år är det 

lite vat ten i bäcken och variationer - 

na i beståndet kan bero på det ta 

medan brist på lekfisk kan vara en 

annan orsak. Försurningsproblem 

kan inte heller uteslutas, t.ex. surs - 

tötar på våren. 


250 

200 

150 

100 

50 

0 


1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


100 


75 

50 

25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


227

Ned ströms fallet i Svartåbäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Svar tå bäck en 


Andra motiv 

1 BÅ-uppf 

Årets fiske 




0,21 0,08 





Lokalvärde 2 

Anmärkning På grund av ste nig bot ten är lo ka len svår fis kad på 0 +. Långt att bära. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 49,3 5,7 

P-värde 0,3 0,9 





Benlöja 

228

Utvärdering 

Lo ka len som fiskades för första 

gången, visar en betydligt bättre tät - 

het av årsungar än lokalen en halv 

kilometer nedströms. Lokalen är nå - 

got svårfiskad vad gäller årsungar på 

grund av stenig botten. Cirka 1,5 

km uppströms finns en bottenfau - 

nalokal vilken har pend lat mel lan 

stark försurningspåverkan och bety - 

dande försurningspåverkan (1993, 

1996 och 1999). 

100 

75 

50 



25 

0 

år 



229

Flo da fotbo llsplan i Sä ve ån 








Uppföljning av kalkningsprojekt: ej för kalk ning sver sam het, ev RMÖ 


Andra motiv 

1 

Årets fiske 




0,7 0,35 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Mkt svår fis kat, en dast knappt halva lo ka lens bredd fis ka des. Då lig skattning. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 25,6 

P-värde 0,7 

Elritsa Ål Lake Bergsimpa Stensimpa 24 




Benlöja 

230

Utvärdering 


öring. Lokalen är svårfiskad även vid 

relativt låg vattenföring. Året 1998 

gick lokalen inte alls att fiska. Vid 

årets fiske kunde endast knappt hal - 

va lokalen fiskas, det var svårfiskat 

och gav då lig skattning. Den na elfis - 

kelokal bör om möjligt ersättas med 

någon annan lokal i Säveån. 

100 

75 



50 

25 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


231

Storegården i Säveån 




Yta vid nor mal vat ten, m² 82,5 Dominerande substrat sand 




Uppföljning av kalkningsprojekt: ej för kalk ning sver sam het, ev RMÖ 


Andra motiv 

1 

Årets fiske 




0,85 0,5 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Äng 




Lokalvärde 1 

Anmärkning För djupt för bra fiske. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 25,4 3,6 


Elritsa Ål 4 Lake Bergsimpa Stensimpa 27 




Benlöja 

232

Utvärdering 

Vid årets fiske var vattenståndet för 

högt för ett bra fiske. Det är därför 

svårt att dra några slutsatser av det. 

Fiskena 1996 och 1997 visar en 

tämligen god föryngring av lax. Vid 

fisket 1995 skedde fisket på an nan 

plats och är egentligen inte di rekt 

jämförbar med fiskena därefter. 

Bedömning var 1997 klass IIA. 

250 

200 

150 


Bedömning: Inte möjligt att göra 


100 

50 

0 

1995 1996 1997 1999 

år 


233

Gamla dämmet i Brodalsbäcken 



108 Göta älv Partille kn 6409050 1282050 





1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Bro dals bäck en 


Andra motiv 

Årets fiske 




37 2,5 92 0,5 0,3 





Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 51,1 16,5 

P-värde 0,9 0,8 





Benlöja 

234

Utvärdering 

Denna lokal påverkas kraftigt av 

vattenföringens extremt korta va - 

raktighet och un der torrår långa ti - 

der med minimivattenföring 0 l/s. 

Torråren i mitten av 1990-talet på - 

verkade beståndet mycket negativt 

varefter en återhämtning har skett 

under senare år. Surstötar kan dock 

inte uteslutas som en bidragande or - 

sak till beståndsutvecklingen efter - 

som bottenfaunaundersökning 

indikerat betydlig försurningspåver - 

kan vid samtliga provtagningstillfäl - 

len (1989, 1992, 1996 och 1999). 

Den vattenkemiska effektuppfölj - 

ningen har dock inte indikerat några 

surstötar. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


235

Hemvärnsgård i Sä ve ån 



108 Göta älv Vår går da kn 6427850 1322850 







Andra motiv 

2 Mål punkt 

Årets fiske 




12 0,5 25 

Vattennivå Hög Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bland skog 

Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Rik lig Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 1 

Anmärkning All de les för stor lo kal. Mycke svår fis kad pga hög vat ten ni vå 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 3,3 11,9 

P-värde 0,3 0,2 





Benlöja 

236

Utvärdering 

Vid årets fiske var vattenståndet för 

högt för att få till ett bra fiske. Det 

är där för svårt att dra någ ra slutsat - 

ser av det. Fis ke na 1995 och 1996 

visar en tämligen god föryngring av 

öring. Lokalen är stor, ytan borde 

minskas till häften. Svårfiskad även 

vid relativt låga vattenflöden. 

Bedömningen var 1997 klass IIA. 

Bedömning: Inte möjligt att göra 


100 

75 

50 


25 

0 

1991 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


237

Uppströms Björtveten i Teåkersälven 



108-130 Dalbergså Bengts fors kn 6524100 1290650 







Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




0,65 0,3 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Rik lig Närmiljö Löv skog 


Vattentemperatur 19,6 Typ av undervattenveg Blomväxter Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Svår fis kad pga myck et död ved och dju pa hö ljor, många bra stånd plat ser.Lokalen ligger cirka 

300 m up pströms lo kal 152.Even tu ellt bör lo ka len flyt tas ännu läng re up pströms. Fisket fick av bry tas efter 

and ra om gång en pga av åska. Det går en stig från hu set v 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

238

Utvärdering 

Det var svårt att hitta en bra place - 

ring på lokalen. Cirka 300 meter 

uppströms lokal 152 var det första 

stället med goda förutsättningar. 

Det var något svår fis kat på grund av 

mycket död ved och höljor. Eventu - 

ellt bör lokalen flyttas ännu längre 

uppströms. Fis ket gav en del år - 

sungar av öring och här fanns ock så 

gott om flodkräfta och ett 30-tal el - 

ritsa. Fisket fick avbrytas ef ter and - 

ra utfiskningen på grund av åska. 

Bottenfaunaundersökningar cirka 1 

km nedströms lokalen visade (1993, 

1996 och 1999) ingen eller obetyd - 

lig försurningspåverkan. 


250 

200 

150 

100 

50 


0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


239

Stommen i Stom me bäck en 








1 Re fe rens 



Andra motiv Flod pärl mussla upp följ ning 

Årets fiske 




0,3 0,11 





Lokalvärde 2 


Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

240

Utvärdering 

Den sjölevande öringen som leker i 

bäcken har svårigheter att ta sig upp 

i bäcken, mynningsområdet är 

mycket grunt. Efter höga vattenflö - 

den hösten 1998 bor de det funnits 

en möj lig het för leken att lyckas, 

men vid årets fis ke fångades bara 

två öringar. Förklaringen till det då - 

liga resultatet ver kar således vara 

någon annan än det grun da myn - 

ningsområdet. Försurning ver kar 

dock inte vara något problem, elrit - 

sa finns liksom föregående år på lo - 

kalen. Resultatet från de se nas te 

bottenfaunaundersökningarna (1993 

och 1998) visade ingen eller obe - 


100 

75 

50 

25 



0 

1992 1995 1997 1999 

år 


241

Björtve ten i Teåkersälven 








1 RMÖ 



Andra motiv 

Årets fiske 




0,45 0,17 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kad, god skattning. Övre märk ning en borta/otydlig, märkt ut igen så läng den blev 52 

m. Dä ref ter fann vi gam la mär ket som var något läng re ned ströms, vilket in ne bär att loka len ti di ga re va rit 46 

m och inte 60 som ang i vits ti di ga re. En del sly har re 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 2,6 5,0 

P-värde 0,5 0,4 





Benlöja 

242

Utvärdering 

En fin öringlokal med ett sta tio när 

bestånd. Vid årets fiske fångades 

betydligt färre årsungar än under ti - 

digare år. Andelen äldre fisk var li - 

ten även om det var något bät tre 

jämfört med för ra årets låga resul - 

tat. Efter 1998 års fis ke har ett van - 

dringshinder undanröjts strax 

uppströms lokalen, så förklaring kan 

vara att öringen sökt sig längre upp i 

bäcken. Lo ka len är en okal kad refe - 

renslokal. Bottenfaunaundersök - 

ningar cir ka 1 km nedströms lokalen 

visade (1993, 1996 och 1999) ingen 

eller obetydlig försurningspåverkan. 

250 

200 

150 

100 



50 

0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


243

Kanjonen i Fa lån 



108-130 Dalbergså Mel le ruds kn 6509200 1292900 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ör sjöns till rin ning ar 


Andra motiv 

1 Re fe rens 

Årets fiske 




0,4 0,19 



Vattentemperatur 14,5 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Tall 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Svår fis kad pga att bot ten är blockig och hå lig och ste nar na hala, osä ker skatt ning av ens om - 

rig fisk. För att hit ta lo ka len - an vänd to pog ra fisk kar ta och ta skog sväg viid Gun nars byn. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 19,6 18,2 

P-värde 0,1 0,5 





Benlöja 

244

Utvärdering 

Lo ka len hyser ett stationärt bestånd 

av öring. Sträck an har stor fallhöjd 

och sedan fisket 1997 har skogen 

kalhuggits utmed lokalens nedre del 

på södra sidan. Ing en trädridå har 

sparats. Årets fis ke får betecknas 

som normalt för lo ka len, något bät - 

tre än förgående år. Lokalen är en 

okalkad referenslokal vilket innebär 

att försurningsproblem kan up pstå. 


100 

75 

50 


25 

0 

1992 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


245

Tonsberg i Sto rån-Stampälven 



108-130 Dalbergså Mel le ruds kn 6510550 1295950 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Ör sjöns till rin ning ar 


Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




10 0,7 0,25 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 8,6 3,8 

P-värde 0,6 0,3 





Benlöja 

246

Utvärdering 

Kunde ej fis kas pga av myck et vat - 

ten 

250 


200 

150 

100 

50 

0 

1993 1995 1996 1997 1999 

år 


247

Ovan fallet i Bäck från Pickerudstjärn 



108-131 Up pe rud säl ven Bengts fors kn 6565750 1279000 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Kes nack äl ven 


Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




0,35 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kad, god skattning. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 90,1 60,6 

P-värde 0,8 0,8 





Benlöja 

248

Utvärdering 

En vacker liten bäck belägen mellan 

två mindre fall. Här har biotopvår - 

dande åtgärder utförts, grus har 

lagts ut, vid ett fis ke 1996 notera - 

des även kalk. Vid fisket 1996 fång - 

ades enbart tvåsomriga öring ar och 

man antog att en utsättning skett på 

platsen. Vid årets fis ke fångades så - 

väl årsungar som tvåsomriga dock ej 

äldre fisk. 


100 

75 

50 


25 

0 

år 



249

Ovan väg trum ma i Forteälven 






Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat häll 




Andra motiv 

3 Mål punkt 

Årets fiske 




0,6 0,28 





Lokalvärde 2 

Anmärkning Nå got svår fis kad pga av vat ten dju pet. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 4,4 5,0 

P-värde 0,7 0,7 

Elritsa Ål Lake 1 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

250

Utvärdering 

En lokal med ett glest bestånd av 

stationär öring. Vid årets fis ke fång - 

ades ett tio tal öringar, lokalen var 

något svårfiskad pga av djupa höljor. 

Vid förra fisket 1996 var bäcken 

nästan helt uttorkad och fångsten 

uteblev. Vid fisket 1993 fångades 

15 öring ar där uppgifter om ålders - 

fördelning saknas. 

100 

75 



50 

25 

0 

1993 1996 1999 

år 


251

Holtane i Holtaneälven 





Vattendragets bredd, m 2,6 Näst dominerande substrat 

Bottentopografi ojämn Tredje dominerande substrat 


5 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




2,6 0,4 0,19 

Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Närmiljö 

Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Dominerande trädslag 


Lufttemperatur 20 Ved i vatten/100 m² Beskuggning % 

Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 1,4 12,0 


Elritsa 7 Ål Lake 5 Bergsimpa Stensimpa 




Benlöja 

252

Utvärdering 

Årets fiske gav betydligt bät tre re - 

sultat än 1994. Liksom tidigare 

fanns elritsa och flodkräfta på lo ka - 

len och vid årets fiske påträffades 

även lake och gädda. 


100 

75 


50 

25 

0 


år 


253

F.d. grus täkt i Kes nack säl ven 










Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




0,6 0,3 



Vattentemperatur 16,8 Typ av undervattenveg På väx tal ger Näst dominerande trädslag Gran 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Lätt fis kat, bra fart på vatt net. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 20,2 4,9 

P-värde 0,5 0,8 





Benlöja 

254

Utvärdering 

En fin öringbiotop med flodkräftor 

och ett hyfsat stabilt öringbestånd. 

Resultatet av årets fis ke var normalt 

för lokalen och var något bättre än 

föregående år. Resultat från botten - 

faunalokalen en knapp kilometer 

uppströms visade ingen eller obe - 

tydlig försurningspåverkan (1991 

och 1995). 

100 

75 


Bedömning: I 

50 

25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


255

Vägbron i Solviksälven 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Ö Si lens till ri ning ar 


Andra motiv 

5 Mål punkt 

Årets fiske 




0,6 0,25 





Lokalvärde 1 

Anmärkning Lätt fis kat, fis ke nedtr söms kulvert. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 2,5 

P-värde 0,8 





Benlöja 

256

Utvärdering 

Vid årets fiske fångades öring för 

första gången på lokalen. Vid de två 

tidigare fiskena 1986 och 1994 var 

fångsten enbart gädda och elritsa re - 

spektive bäcknejonöga. Bottenfau - 

nalokalen i Solviksälven visade 

betydlig försurningspåverkan 1995. 

100 

75 



50 

25 

0 


år 


257

Bröt te gen i Ste ne byäl ven 









1 Re fe rens 



Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

258

Utvärdering 

Kunde ej fis kas 

250 


200 

150 

100 

50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 

år 


259

Ska ke rud i Su led säl ven 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Ö Si lens till ri ning ar 


Andra motiv 

1 BÅ-uppföljning 

Årets fiske 




0,4 0,13 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Björk 



Lokalvärde 2 

Anmärkning Fin öring lo kal, lätt fis kad. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 132,7 

P-värde 0,5 





Benlöja 

260

Utvärdering 

En fin biotopvårdad sträcka. Re sul - 

tatet av fisket blev en mycket god 

fångst av enbart årsungar. Lokalen 

var extremt anpassad för årsungar, 

ståndplatser för äldre fisk saknades. 

Den mycket goda fångsten kan ock - 

så tyda på att det skett en utsätt - 

ning. Ett vattenfall nedströms ut gör 

vandringshinder. Resultatet från den 

senaste bottenfaunaundersökningen 

(1991 och 1995) visade ingen eller 

obetydlig försuringspåverkan. 


250 

200 

150 

100 


50 

0 

år 



261

Nedan Lars bols kvarn i Åmålsån 



108-131/132 Ånim me ån Åmåls kn 6552750 1319200 





Uppföljning av kalkningsprojekt: Öm meln-Åmålsån 


Andra motiv 

1 

Årets fiske 




0,55 0,25 



Vattentemperatur 19,8 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Asp 


Lokalvärde 2 

Anmärkning Nå got svår fis kad pga att bot ten delvis ut görs av spräng sten. Bes tån det nå got un ders katt. 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 6,3 

P-värde 0,5 





Benlöja 

262

Utvärdering 

En fin öringbiotop med flodkräftor 

och ett ganska svagt öringbestånd. 

Sträckan var något svårfiskad på 

grund av att botten delvis utgörs av 

sprängsten, så beståndet är något 

underskattat. Till skillnad från 

föregående år fångades inga 

årsungar, men dock fler större 

öringar.Lokalen är en okalkad 

referenslokal. 


100 

75 

50 


25 

0 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


263

Fröstorp i Gä re bäck en 



108-140 Ti dan Tib ro kn 6666666 1111111 






1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: ej med i rap port 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

264

Utvärdering 

100 


75 

50 

25 

0 

år 



265

Kolarehemmet i Kolarebäcken 



108-140 Ti dan Ul ri ce hamns kn 6419550 1373950 





ström le van de 1 Re fe rens 



Andra motiv 

Årets fiske 


Länss ty rel sen 1999-09-03 400 3 


2,5 0,4 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 42,8 15,7 

P-värde 0,7 0,8 




Flodkräfta Signalkräfta 10 Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 

Benlöja 

266

Utvärdering 

Lokalen är belägen ganska långt 

nedströms den kalkade Vallsjön. 

Sträckan hyser fin öringbiotop och 

reproduktionen av öring är god. 

Årets resultat är bättre än de 

senaste åren, vilket förmodligen 

beror på att vattentillgången varit 

god under hela sommaren. Förra 

året var lokalen svårfiskad, men i år 

var förhållandena ideala. 

Flodpärlmussla observerade på 

lokalen och 10 signalkräftor 

fångades också. Bottenfaunan har 

undersökts vid två tillfällen, 1994 

och 1997, på en lokal betydligt 

närmre den kalkade Vallsjön. 1994 

bedömdes bottenfaunan vara starkt 

eller mycket starkt påverkad av 

försurning (C). 1997 hade 

situationen förbättrats avsevärt och 

bedömningen var denna gång att 

bottenfaunan var ej eller obetydligt 

försurningspåverkad. 

Bedömning:IIA 

100 

75 

50 

25 

0 


1993 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


267

Ber gab ron i Ti dan 









1 RMÖ 

Uppföljning av kalkningsprojekt: ej med 99 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

268

Utvärdering 

100 


75 

50 

25 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 

år 


269

Elvestad i Hallerudsälven 



112 En ning dal säl ven Dals Eds kn 6548480 1263560 





inga san no likt vand ran de 3 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Bok sjö-Kornsjö 


Andra motiv 

Årets fiske 




10 0,3 0,05 

Vattennivå l-m Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Bland skog 


Vattentemperatur 15 Typ av undervattenveg Blom väx terv. Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 36,0 1,7 

P-värde 0,4 1, 





Benlöja 

270

Utvärdering 

Hallerudsälven elfiskades senast 

1996 och då på en sträcka som san - 

nolikt i stort motsvararden lo kal 

som fiskades i år. Lokalens märken 

kunde dock inte återfinnas. Det ta 

75 

görsamstämmigheten osäker och re - 

sultaten är därmed inte fullt ut jäm - 

förbara. På lokalen finns bra 

lekområden samt ståndplatser för 

årsungar, vilket också återspeglas i 

50 

resultatet. Dettagäller även 1996 då 

ca 50 0+ och ca 5 äldre öringungar 

fångades. Nedströms den undersök - 

ta sträckan finns en djup hö lja som 

sannolikt kan hysa större fisk. Bes - 

tåndet består troligen till stor del av 

25 

ett nedströms lekande bes tånd från 

Södra Boksjön. Vid beräkning av 

N/100m2 har årets avfiskade yta 

använts, eftersom lokalen får be - 

tecknas somny. Bottenfaunan i Hal - 

lerudsälven har undersökts tre 

0 

gånger, 1993, 1996 och 1999. 1993 

och 1996 bedömdes bottenfaunan 

år 

vara ej eller obetydligt påverkad av 

försurning (A). Den senaste under - 

sökningen, 1999, visade dock på viss 

grad av försurningspåverkan (B). Öringreproduktionen tycks dock inte tagit någon störr e ska da. 

Bedömning: I-IIA 

100 




271

Sundshult i Kyn ne älv 



112 En ning dal säl ven Ta nums kn 6520980 1255450 





upp vand ran de 1 Mål punkt 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Kynneälv öv ri ga 


Andra motiv 

Årets fiske 




9,5 1,1 0,6 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Björk 

Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Blom väx terv. Näst dominerande trädslag Al 


Lokalvärde 1 

Anmärkning 15-20 ålar iakt togs utan att fång as 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

272

Utvärdering 

På sträckan har elfiske utförts 

1993-1997 samt i år, un der 1998 

var vattenflödena så höga att ett fis - 

ke ej kunde genomföras. Vid samtli - 

ga elfisketillfälle har endast en 

75 

utfiskning genomförts på grund av 

att endast ett litet antal fisk (öring 

och lax) har fångats. Antalet öring - 

ungar har endsast varit några ensta - 

ka och laxreprosuktion har förutom 

i år endast kunnat kons ta te rats 

50 

1995. Lokalen har goda förutsätt - 

ningar för både lax- och öringlek, 

medan bra uppväxtbiotoper i prin - 

cip saknas. En uppströms lig gan de 

sträcka (”Sundshult övre”) med bät - 

25 

tre uppväxtbiotop provfiskades 

1997. Trots de till synes bät tre fö - 

rutsättningarna fångades endast 4 

öringungar och 2 laxungar, samtliga 

äldre än 0+, vid det fisket. Anled - 

ningen till de svaga tätheterna är 

0 

okänd. Eventuellt tar sig ett för litet 

år 

antal lekfisk till sträck an, men detta 

är dock inte klarlagt. Bottenfaunan i 


Kynne älv, uppströms Sundshult, 

har vid samtliga undersökningar be - 

dömts som ej eller obetydligt påverkad av försurning, så även vid provtagning 1999. Vid samtliga el fis - 

ketillfällen har ett stort antal ålar fångats eller observerats. 


100 


1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

273

i 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Er satt av li der na 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

274

Utvärdering 

275

Liderna i Långvallsälven 








inga vand ran de 1 RMÖ 

Uppföljning av kalkningsprojekt: Kynneälv öv ri ga 


Andra motiv 

Årets fiske 




12,1 0,35 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning svår fis kat p.g.a mycket vat ten 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

276

Utvärdering 

Lo ka len bedöms vara värdefull som 

uppväxtbiotop framförallt för lax - 

ungar, men även för öringungar. 

Sträckan är svårfiskad vid högre vat - 

tenflöde. Under 1998 genomfördes 

inget fis ke alls på lokalen och i år 

genomfördes endast en utfiskning 

av den anledningen. Vattenflödet 

var även i år relativt högt vilket in - 

nebär att tätheten av både lax- och 

öringungar sannolikt underskattats. 

Ett fler tal laxfiskungar observerades 

utan att kunna fång as. Vid samtliga 

elfisketillfälle har en stor mängd ål 

fångats eller observerats. 

Bedömning: Ingen p.g.a. svår fis ka de 

förhållande 

100 

75 

50 

25 


0 

1995 1996 1997 1999 

år 


277

Ned re sträckan i Remnebäcken 









Uppföljning av kalkningsprojekt: Rem ne bäck en 


Andra motiv 

Årets fiske 




3,5 0,5 0,15 


Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Gran 



Lokalvärde 1 

Anmärkning lo ka len fis kad 1997 och 83/84 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 81,3 8,6 

P-värde 0,5 0,7 





Benlöja 

278

Utvärdering 

En ny lokal för kalkeffektuppföljningen som tillkommit efter revideringen av kalkningsstrategin i om rå - 

det 1998/99, då målsättningen utö ka des till att även gäl la vattendragen. Remnebäcken hyser ett vand - 

rande öringbestånd. Sträckor som i stort sannolikt motsvara den lokal som fiskades i år har tidigare 

undersökts genom elfiske 1983, 1991 och 1997. Lokalen var dock inte uppmärkt, vilket gör samstäm - 

migheten osäker och därmed är resultaten inte fullt ut jämförbara. 1983 var före första kalkning i av - 

rinningsområdet. Öring påträffades även då, men i mindre omfattning än under senare fisken. 

Åldersfördelningen vid detta fis ke är oklar liksom om det var vandrande eller stationä ra individer. Vid 

årets elfiske dominerade årsungar, liksom vid fisket 1991 (24 0+ och 4 äldre), vilket var förvånande 

eftersom sträckans biotop i stort borde gynna äldre och större fisk. Vid fisket 1997 var förhållandet det 

omvända då 26 äldre och 4 0+ fångades. Vid beräkning av N/100m2 har årets avfiskade yta använts, 

eftersom lokalen får betecknas som ny. Bottenfaunan i Remnebäcken undersöktes 1999 och bedömdes 

som ej eller obetydligt påverkad av försurning. 


279

Ne dan fallet i Sö gårds bäck en 









Uppföljning av kalkningsprojekt: Sö gårds bäck en 


Andra motiv 

Årets fiske 




4 0,4 0,15 



Vattentemperatur 14 Typ av undervattenveg al ger Näst dominerande trädslag Björk 


Lokalvärde 1 

Anmärkning änd rad ko or di nat 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 5,9 27,0 

P-värde 0,2 0,7 





Benlöja 

280

Utvärdering 

En för kalkeffektuppföljningen ny 

lokal som hyser vandrande öring. 

Lo ka len tillkom efter revideringen 

av kalkningsstrategin i området 

1998/99, då målsättningen utöka - 

des till att även gälla vattendragen. 

Bäcken har elfiskats 1971, 1983, 

1984, 1985, 1991 och 1997. Vid 

fiskena 1991 och 1997 undersöktes 

sträckor som sannolikt motsvarar 

den i år fiskade sträck an. Lokalen 

var inte uppmärkt, vilket gör sams - 

tämmigheten osäker och resultaten 

är inte fullt ut jämförbara. Sträckan 

dominerades i år av öring äldre än 

0+, vilket även varit fallet vid de ti - 

digare elfiskena. 1991 fångades 15 

fiskar äld re än 0+ och inga årsungar, 

och 1997 fångades 67 äldre och 47 

årsungar. Anledningen till de äldre 

öringars dominans beror san no likt 

på att stenar som tidigare varit na - 

turligt utspridda i hela bäcken sam - 

lats ihop till s.k."trösklar". Det ta 

gynnar större fisk. I övrigt är förut - 

sättningarna för öringproduktion 

goda. Vid samtliga fisketillfällen har 

öring påträffats, men tätheten 1971 (före kalkning) är okänd. Årets avfiskade yta har an vänts vid be - 

räkning av N/100m2, eftersom lo ka len betecknas som ny. Bottenfaunan undersöktes 1999 och bedöm - 

des som ej eller obetydligt påverkad av försurning. 


100 

75 

50 

25 

0 


år 



281

Väs te röd i Torpbäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Torp bäck en 


Andra motiv 

vand ran de 1 Mål punkt 

Årets fiske 




3 0,4 0,2 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Rik lig Närmiljö Löv skog 




Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 23,3 13,6 

P-värde 0,6 0,9 





Benlöja 

282

Utvärdering 

En för kalkeffektuppföljningen ny 

lokal som hyser bestånd av vandran - 

de öring. Lokalen lig ger i bäckens 

södra gren. Nedströms, ef ter de 

båda grenarnas sammanflöde, finns 

en fisktrappa förbi en gammal 

kvarn. Fisktrappan togs i drift 1997 

och årets fis ke är det första som fö - 

ljer upp åtgärden. Det huvudsakliga 

syftet är dock att följa effekten av 

den un der 1999 omlagda kalkningen 

i avrinningsområdet, målsättningen 

utökades då till att även gälla vat - 

tendragen. Denna del av Torpbäck - 

en fiskades 1991 och 1997. De 

avfiskade sträckorna överensstäm - 

mer i stort. Lokalen var dock inte 

uppmärkt, vil ket gör samstämmig - 

heten något osäker och därmed är 

resultaten inte fullt ut jämförbara. 

Tidigare bestod beståndet enbart av 

stationär öring, men vid årets elfiske 

verkar beståndet domineras av 

vandrande öring, vilket vi sar att 

fisktrappan fungerar. Dessutom 

fångades fler öring ar i år jämfört 

med de två tidigare elfisketillfälle - 

na. Lokalen bedöms ha ett högt vär de som uppväxtbiotop för öring. Vid beräkning av N/100m2 har 

årets avfiskade yta använts, eftersom lokalen får betecknas som ny. Bottenfauna undersöktes under 

hösten1999 på en lokal i anslutning till elfiskesträckan och bedömdes där som ej eller obetydligt påver - 

kad av försurning. 


100 

75 

50 

25 

0 


år 



283

Norra grenen i Torp bäck en 








vand ran de 1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




3,5 0,25 0,1 





Lokalvärde 1 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 23,2 7,8 

P-värde 0,7 0,9 





Benlöja 

284

Utvärdering 

Även den na lokal är ny för kalkef - 

fektuppföljningen och tillkom, lik - 

som lokalen ”Västeröd”, med 

anledning av den omlagda kalkning - 

en under 1999. Fisktrappan som 

75 

byggdes 1997 öppnade ock så upp 

den norra grenen av Torpbäcken för 

vandrande fisk. Elfiske har tidigare 

genomförts på åtminstone två loka - 

ler i denna gren. 1991 fiskades en 

50 

lokal högre upp och 1997 fiskades 

en lokal som i stort motsvarar den i 

år fis ka de sträck an. Lokalen var 

dock inte uppmärkt, vilket gör 

samstämmigheten något osäker och 

därmed är resultaten inte fullt ut 

25 

jämförbara. Vid årets fiske fångades 

ungefär dubbelt så många öringar 

jämfört med 1997 och beståndet 

bedömdes i år bestå av både statio - 

nära och vandrande individer. 1997 

fanns endast bäcklevande öring. 

0 

Årets avfiskade yta har använts vid 

beräkning av N/100m2, ef ter som 

lokalen betecknas som ny. Bot ten - 

fauna undersöktes un der hös - 

ten1999 på en lokal i anslutning till 

elfiskesträckan och bedömdes där som ej eller obetydligt påverkad av försurning. 


100 


år 

0+ äldre N/100 m² 0+ 


285

Li ve röd/väg bron i Liverödsälven 








ström le van de 1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




3,5 0,35 0,2 





Lokalvärde 1 

Anmärkning ny lokal 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 23,0 18,7 

P-värde 0,6 0,8 





Benlöja 

286

Utvärdering 

En ny lokal som tillkommit ef ter re - 

videringen av kalkningsstrategin i 

området 1998/99, då målsättningen 

utökades till att även gäl la vat ten - 

dragen. Liverödsälven mynnar i 

Kynne älv, uppströms Sundshult, 

och bäcken nytt jas sannolikt som 

uppväxtområde för den strömlevan - 

de öring en i Kynne älv. Fiskbestån - 

det i andra de lar av Liverödsälven 

har tidigare undersökts med hjälp av 

elfiske, bland annat 1983 och 1991. 

Vid elfisket 1983, som genomfördes 

före första kalkning i avrinningsom - 

rådet, fångades ingen öring. 1991 

undersöktes två sträckor, en up - 

pströms respektive en nedströms 

den i år undersökta sträckan. På 

båda sträckorna fångades ca 20 

öringar. Sträckan som fiskades i år 

är negativt påverkad, dels genom 

rensning och dels genom att det 

saknas en trädridå längs med bäck - 

ens nordöstra sida. I övrigt bedöms 

lokalen bestå av re la tivt god upp - 

växtbiotop. Vid beräkning av 

N/100m2 har årets avfiskade yta 

använts, eftersom lokalen är ny. Bottenfaunan bedömdes under hös ten 1999 vara be tyd ligt påverkad av 

försurning (B) på en lokal i anslutning till elfiskesträckan. Öringreproduktionen tycks dock inte ta git 

någon större skada. 


100 

75 

50 

25 

0 


år 



287

Hjäl lö herrgård i Hjällöbäcken 



067 Mo ta la ström Hjo kn 6451500 1407100 






Uppföljning av kalkningsprojekt: Hjäl lö bäck en 


Andra motiv Rep ro duk tion som rå de för öring och harr från Vät tern. Sta tio nä ra bes tånd av öring. Rik sin tres se. 

Årets fiske 




2,9 0,5 0,15 


Vattenhastighet Lugn Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al 



Lokalvärde 1 

Anmärkning fis ke från vägen upp till tagg tråd 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 152,7 81,5 

P-värde 0,5 0,7 

Elritsa Ål Lake Bergsimpa 4 Stensimpa 




Benlöja 

288

Utvärdering 

Provfisket genomfördes på samma 

sträcka som tidigare år (1980, -91, 

-94 och -97). Lokalen är belägen 

strax uppströms mynningen i Vät - 

tern. Trots att öringbiotopen inte är 

optimal på denna lokal är tätheterna 

höga av framförallt årsungar. De se - 

naste undersökningarna har täthe - 

terna av öring le gat runt 3 fiskar per 

m². Andelen fjolårsungar har ökat 

för varje provfisketillfälle, vilket 

delvis be ror på att ett större träd 

har ram lat ner över bäck en och ska - 

pat en hölja. Här fångades de flesta 

fjolårsungarna. Bottenfaunaunde - 

rökning från 1997 styrker att kalk - 

ningsinsatserna upprätthåller en god 

vattenkvalite i denna del av Hjällö - 

bäcken. Bland annat påträffades fle - 

ra försurningskänsliga arter. 

Bedömning: I 

500 

400 

300 

200 

100 

0 


1991 1994 1997 1999 

år 


289

Djäk na sun det i Djäknabäcken 



067 Mo ta la ström Karlsborgs kn 6501550 1427950 






Uppföljning av kalkningsprojekt: Ting sjö bäck en m.fl. 


Andra motiv Rep ro duk tion som rå de för öring från Vät tern. Vis sa sjöar up plåt na för fis ke i Ti ve den. 

Årets fiske 




1,4 0,2 0,05 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 200,6 14,3 






Benlöja 

290

Utvärdering 

Provfisket genomfördes på samma 

sträcka som tidigare år (1980, -91, 

-94 och -97). Lokalen är belägen ca 

200 m uppströms mynningen i Vät - 

tern, och öringbiotopen är tämligen 

bra. Tätheterna av öring har varierat 

mellan åren, och årets resultat är re - 

lativt bra. Elritsa saknades 1997, 

men finns åter på lokalen. Vid bot - 

tenfaunaundersökning 1997 påträf - 

fades bland an nat 

försurningskänsliga arter. Förmodli - 

gen varierar öringtätheterna med 

vattentillgången, både under som - 

maren och under fiskens lekvan - 

dring under hösten. För att fö lja 

upp beståndsutveckligen kommer 

årliga elfisken att utföras framöver. 


500 

400 

300 

200 

100 


0 

1991 1994 1997 1999 

år 


291

Kolarehemmet i Kolarebäcken 








ström le van de 1 Re fe rens 



Andra motiv 

Årets fiske 




2,5 0,4 0,15 





Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 42,8 15,7 

P-värde 0,7 0,8 




Flodkräfta Signalkräfta 10 Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 

Benlöja 

292

Utvärdering 

Lo ka len är belägen ganska långt 

nedströms den kalkade Vallsjön. 

Sträckan hyser fin öringbiotop och 

reproduktionen av öring är god. 

Årets resultat är bät tre än de se nas - 

te åren, vilket förmodligen beror på 

att vattentillgången varit god under 

hela sommaren. Förra året var lo ka - 

len svårfiskad, men i år var förhål - 

landena ideala. Flodpärlmussla 

observerade på lokalen och 10 sig - 

nalkräftor fångades också. Bot ten - 

faunan har undersökts vid två 

tillfällen, 1994 och 1997, på en lo - 

kal betydligt närmre den kalkade 

Vallsjön. 1994 bedömdes bottenfau - 

nan vara starkt eller myck et starkt 

påverkad av försurning (C). 1997 

hade situationen förbättrats avsevärt 

och bedömningen var denna gång 

att bottenfaunan var ej eller obetyd - 

ligt försurningspåverkad. 

Bedömning:IIA 

100 

75 

50 

25 

0 


1993 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


293

Gran viks värdshus i Gran vik sån 



067 Mo ta la ström Karlsborgs kn 6501700 1426900 






Uppföljning av kalkningsprojekt: Ting sjö bäck en m.fl. 


Andra motiv Rep ro duk tion som rå de för öring från Vät tern. Vis sa sjöar up plåt na för fis ke i Ti ve den. 

Årets fiske 


fis ke ri ver kets utred ning skon tor, Jön kö ping 1999-08-04 400 3 


2,7 0,2 0,1 


Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag 



Lokalvärde 2 

Anmärkning fis kas var je år av fis ke ri ver ket, upp gif ter som ej ifyll da sak nas i le ve re rat pro to k oll 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 111,8 13,2 

P-värde 0,5 0,6 





Benlöja 

294

Utvärdering 

Granviksån elfiskas årligen av Fis ke - 

riverket i Vätternvårdsförbundets 

regi. Resultaten från årets fiske visar 

på ett stabilt bestånd och god repro - 

duktion. Även bottenfaunan (under - 

sökt 1997) visar på god 

vattenkvalite, bland annat påträffa - 

des försurningskänsliga ar ter. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 


100 

50 

0 

1991 1994 1996 1997 1998 1999 

år 


295

N. Slätten i Da lån 



108 Göta älv Ale kn 6430700 1286600 







Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




49,2 251 5 0,5 0,25 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Mått lig Närmiljö Löv skog 




Lokalvärde 2 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 45,6 45,9 

P-värde 0,5 0,5 





Benlöja 

296

Utvärdering 

Större delen av sträck an relativt 

djup. Mer lämpad som uppväxtlokal 

för 0+ än för 0+. Antalet öring har 

haft en fallande ten dens sedan 

1992. 1998 års resultat var därmed 

ett trendbrott, då antalet 0+ var 

det högst uppmätta sedan 1992. 

Den höga tätheten av 0+ öring 

1998 har återspeglat sig i höga tät - 

heter av 0+ öring 1999. Stationärt 

öringbestånd. Definitivt vandring - 

shinder nedströms. 


250 

200 

150 

100 


50 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


297

Hock e y rin ken i Forsån 



108 Göta älv Ale kn 6433800 1286300 







Andra motiv 

1 Mål punkt 

Årets fiske 




41 223 5 0,45 0,17 

Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Äng 




Lokalvärde 1 


Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 11,1 1,0 174,1 8,6 

P-värde 0,4 0,6 0,4 0,4 





Benlöja 

298

Utvärdering 

Detta är en fin biotop. Vandring - 

shinder saknas nedströms. På loka - 

len finns både lax och öring. 

Lo ka len är bät tre för laxungar än för 

öringungar på grund av av sin snabba 

vattenhastighet vid höga flö den. 

Sträckan blir relativt svårfiskad vid 

medel- och högvattenföring. År 

1997 uppmättes mycket höga täthe - 

ter av laxungar på denna sträcka. 

Detta hängde sannolikt sam man 

med den tor ra sommaren som på 

denna lokal sannolikt gynnade över - 

levnaden av laxungar detta år. Vid 

större nederbördsmängder och hög - 

re vattenföring måste ungarna läg ga 

mer ener gi vid förflyttning och fö - 

dosök. Många kan sannolikt inte stå 

kvar i forsen. Skattningen av po pu - 

lationen blir också vid me del- och 

högvattenföring sämre på denna 

sträcka. Vid bottenfaunaprovtagning 

1992, 1995 och 1998 har lokalen 

bedömts som ej eller obetydligt på - 

verkad av försurning. 

100 

75 

50 

25 

0 


1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


Bedömning: I 

1000 


800 

600 

400 

200 

0 

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


299

Kvar na bäck en i Kvar na bäck en 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




50 3 150 0,4 0,3 





Lokalvärde 0 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 16,7 17,5 

P-värde 0,9 0,8 





Benlöja 0 

300

Utvärdering 

Lo ka len ligger i en relativt grund 

och bred bäckravin omgiven av al - 

kärr. Direkt uppströms lokalen lig - 

ger en f.d såg och vattenkraftverk 

med delvis raserade dammanlägg - 

ningar som utgör ett definitivt van - 

dringshinder för öring. Den 

närmaste jordbruksmarken ligger ca 

300 m nedströms lokalen. Kvar na - 

bäcken utgör en myck et fin öring - 

biotop. I bäckens nedre del finns en 

raserad bro som ut gör ett partiellt 

vandringshinder för öring vilket år 

med olämplig vattenföring kan 

medföra brist på lek fisk. Bäcken har 

kalkats (källsjöarna) sedan 1985. 

Successivt har kalkningsinsatserna 

ökat och genomförs numera årligen. 

Viss försurningspåverkan har tidiga - 

re påvisats via vattenprovtagning 

(låg alkalinitet) samt från en botten - 

faunaundersökning i början av 

1990-talet. Trenden för öringbes - 

tåndet är svagt ökan de. 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


Fram till 1995 var överlevnaden 

från 0+ till 1+ lägre än normalt. Surstötar kan då vara en av orsakerna. Därefter har kalkningsplanen 

setts över och vattenkvalitén höjts varefter överlevnaden från 0+ till 1+ verkar vara normal. Ett parti - 

ellt vandringshinder nedströms lokalen försvårar uppvandringen av lekfisk vilket kan förklara den ojäm - 

na rekryteringen. 


301

Hu vud få ran i Lär je ån 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




30 9,5 285 0,8 0,4 





Lokalvärde 0 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 




N/100 m² 22,7 21,3 

P-värde 0,5 0,6 





Benlöja 0 

302

Utvärdering 

Lo ka len är belägen i en rik lövskogs - 

ravin. Den ligger cirka 1000 m från 

Lärjeåns mynning i Göta älv och 

300 m uppströms den and ra fiskvä - 

gen i Lärjeån. Denna färdigställdes 

1983 varefter öringbeståndet up - 

pströms Lärjedammen succesivt 

håller på att förändras från ett helt 

stationärt bestånd till ett normalt 

havsvandrande bestånd vilket bland 

annat visas av en sjunkande andel 

honor bland öring ar större än 20 

cm. Trenden för öringbeståndet på 

lokalen är sta bilt till svagt ökande. 

Stabila miljöförhållanden har inne - 

burit en stabil population utan någ ra 

negativa överraskningar under en 

lång följd av år. Fisk död har konsta - 

terats i närheten av lokalen två torr - 

somrar i mitten av 1990-talet, 

troligtvis på grund av syrgasbrist. 

Laxungar har aldrig fångats på loka - 

len. Flodpärlmusselskal har hittats 

på lokalen. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


303

Mölnebäcken i Mölnebäcken 








1 Mål punkt 



Andra motiv 

Årets fiske 




55 2 110 0,6 0,3 





Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 



Beräknat antal (N) 20 31 

N/100 m² 18,2 28,2 

P-värde 1 1 





Benlöja 0 

304

Utvärdering 

Lo ka len är omgiven av igenväxande 

hävdad mark. Strax uppströms loka - 

len ligger ett mind re an tal fas tig he - 

ter vilket eventuellt kan förklara 

förekomsten av påväxtalger. Inpla - 

nering av öringyngel av lärjeåstam 

har gjorts i bäcken. Uppströms loka - 

len byggdes 1992 en fiskväg förbi 

ett definitivt vandringhinder som 

utgjordes av en raserad kvar och 

berghällar. Havsöring passerar idag 

igenom fiskvägen och elfisken vi sar 

på normala tätheter av öring ung ar 

uppströms fiskvägen. Mölnebäcken 

har under en följd av år (sedan 

1985) haft en stabil vat ten kva li té 

och vattenföring vilket är orsaken 

till den stabila och höga bestånd - 

stätheten på lokalen. 

250 

200 

150 

100 

50 


Bedömning: I 

0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 

år 


305

Ris bo hult i Möldalsån 










Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

306

Utvärdering 

Lo ka len är bra öringbiotop och hy - 

ser ett glest betsånd av öring. Den 

ligger uppströms det definitiva van - 

dringshindret, Bugärde kraftverk. 

Fisk som fång as här är antingen ned - 

strömsvandrande från Västra Ned - 

sjön eller av stationärt ursprung. 

Fångstresultaten har inte förändrats 

nämnvärt un der åren. Lokalen kun - 

de inte fiskas under 1998 på grund 

av högvattensituationen. Fisket fick 

avbrytas efter and ra fisket till följd 

av störtregn, detta mås te man vara 

uppmärksam på vid jämförelser i di - 

agrammet. Lo ka len bör flyttas 10 

meter uppströms och bör ja ef ter 

det biflöde som tillkommer, då kan 

den djupa höljan i början av sträck - 

an undvikas. 

100 

75 

50 

25 



0 

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1999 

år 


307

Hällebäcken i Lärjeån 










Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

308

Utvärdering 

Lo ka len ligger i en skarpt nedskuren 

bäckravin. Di rekt uppströms loka - 

len är bäckens lutning kraftig på en 

sträcka av ca 50 m med flera mind - 

re fall som utgör svåra vandringshin - 

der för öring. 

Elfiskelokalen låg tidigare up - 

pströms den na fallsträcka, men har 

flyttats till strax nedströms detta 

kraftiga vandringshinder. Jordbruks - 

mark ansluter till bäck en och bäck - 

ravinen längs bäckens östra sida 

samt strax uppströms elfiskeloka - 

len. Resultaten från 1998 och 1999 

års elfisken indikerar ett stabilt bes - 

tånd trots att minimivattenföringen 

ofta närmar sig 0 l/s. Bäcken är 

dock här kraftigt beskuggad och 

grundvatten trycker upp ur mar ken. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



år 


309

Krogarebäcken i Krogarebäcken 








Uppföljning av kalkningsprojekt: Er satt av li der na 


Andra motiv 

Årets fiske 


Me li ca 






Lokalvärde 

Anmärkning 

Fångster 

Öring 

Lax 


Total fångst 


N/100 m² 

P-värde 





Benlöja 

310

Utvärdering 

Öringbeståndet i Krogarebäcken är 

stabilt på en myck et hög nivå. Inga 

indikationer på försurningspåverkan. 

Lo ka len är belägen inom Billdals 

park, strax nedströms den dammen 

som tidigare utgjorde ett van dring - 

hinder. 

Bedömning: I 

250 

200 

150 


100 

50 

0 

1993 1995 1998 1999 

år 


311

ElfiskeundersÃ¶kningar i VÃ¤stra GÃ¶taland 1999 - Melica

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?