Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bakgrundsbeskrivning till vissa av vattensystemen inom länet<br />
De vattendrag som inte ingått i någon tidigare elfiskerapport<br />
får här en kortfattad beskrivning författad<br />
av Håkan Carlstrand, Sportfiskarna Göteborg.<br />
Lärjeån<br />
Lärjeån tillhör Göta älvs vattensystem. Lärjeåns<br />
nederbördsområde omfattar 119 km², medelvattenföringen<br />
i utloppet i Göta älv är 1,5 m³/s och<br />
LLQ 0,05 m³/s. Den största delen av avrinningsområdet<br />
omfattas av det kraftigt försurningspåverkade<br />
Vättlefjällsområdet. Bäckarna från<br />
området ner mot Lärjeån är utsatta för ett mycket<br />
högt försurningstryck.<br />
Lärjeåns huvudfåra meandrar kraftigt genom<br />
jordbrukslandskapet från Gråbo ner mot utloppet i<br />
Göta älv. Vattnets grumlighet är mycket hög i huvudfåran<br />
vilket sannolikt negativt påverkar såväl<br />
laxfiskar som flodpärlmusslor. En hel del utsläpp<br />
från enskilda avlopp, samhällen, jordbruk och industrifastigheter<br />
når ån.<br />
I såväl huvudfåran som i bäckarna har uppförts<br />
kvarnar och dammanläggningar som har hindrat<br />
öringens och laxens vandringar inom vattensystemet.<br />
Fiskvägar började byggas 1982 och sedan<br />
1989 kan laxen och öringen fritt vandra i huvudfåran<br />
upp mot Gråbo. Uppströms de tidigare vandringshindren<br />
håller beståndet av öring successivt<br />
på att förändras från ett stationärt bestånd till ett<br />
havsvand- rande bestånd. Ett fiskevårdsområde<br />
har bildats för Lärjeån inom Göteborgs kommun.<br />
Lärjeån är klassad som riksintressant för naturvården<br />
och ett naturreservat har på senare år bildats.<br />
Flera arter som rödlistats av ArtDatabanken<br />
lever i eller i anknytning till vattenmiljön som asp,<br />
lax, öring och havsnejonöga, flodpärlmussla, häger<br />
och kungsfiskare. Beståndet av flodpärlmussla är<br />
mycket svagt. Diskussioner pågår om på vilket sätt<br />
beståndet kan stärkas.<br />
Hultabäcken i Lärjeåns vattensystem<br />
Hultabäckens källsjöar har kalkats sedan 1981.<br />
Målsättningen med kalkningsinsatserna höjdes<br />
1985 och har sedan dess också omfattat Hultabäcken.<br />
Sjöarna har kalkats med allt tätare mellanrum,<br />
sedan början av 1990-talet årligen liksom<br />
våtmarksområden i bäcken.<br />
Källsjöarna har varit reglerade sedan ca 1950 då<br />
vatten har överletts till Surtesjön för att förse Surte<br />
kommun och Surte glasbruk med vatten. Den dåvarande<br />
vattendomen har ej följts varför Hultabäcken<br />
fram till 1992 ej tillförts något vatten från<br />
St Kroksjön under lågvatten, normalvatten och<br />
högvatten. Endast under extrema högvatten har<br />
bäcken tillförts vatten från St. Kroksjön. Detta innebar<br />
att bäcken torkade ut sommartid och drabbades<br />
av återkommande surstötar på grund av den<br />
relativt sett stora tillrinningen av försurat vatten<br />
från skogsmarken.<br />
1992 byggdes ett nytt breddavlopp i utloppet ur<br />
St. Kroksjön med målsättningen att förse bäcken<br />
med en konstant minimivattenföring och tillräcklig<br />
mängd vatten vid högvattenflöden för att kompensera<br />
för det sura okalkade vattnet från skogsmarken<br />
nedströms sjön.<br />
Ny vattendom trädde i kraft <strong>1999</strong> som stadgar en<br />
minimivattenföring om 10 l/s. Förbättring av<br />
breddavloppet i St Kroksjön kommer att utföras.<br />
Mölnebackaån<br />
i Lärjeåns vattenssystem<br />
Mölnebäcken (källsjöarna) har kalkats sedan<br />
1981. Öringbeståndet var då helt utslaget. Vattenprover<br />
har sedan 1982/83 inte uppvisat någon<br />
försurningspåverkan. Trenden för öringbeståndet<br />
har sedan mitten av 1980-talet varit stabilt med relativt<br />
höga tätheter. Källsjöarna är reglerade sedan<br />
1950-talet och LLQ åtminstone sedan 1983 mycket<br />
god (ca 5–10 l/s). Mölnebäcken mynnar i Lärjeån<br />
uppströms de tidigare definitiva vandringshindren<br />
vid Lärjedammen (se ovan). För att etablera<br />
havsöring inplanterades inledningsvis omatade<br />
öringyngel av lärjeåstam i bäcken. Direkt uppströms<br />
elfiskelokalen i bäcken (nr 122) fanns<br />
fram till 1992 ett definitivt vandringshinder (raserad<br />
kvarn och hällar). Det året färdigställdes en fiskväg<br />
av ekstockar. Havsöring passerar idag igenom<br />
fiskvägen och elfisken visar på normala tätheter av<br />
öringungar uppströms fiskvägen. Arbeten pågår<br />
för att möjliggöra för öringen att vandra upp till<br />
Mölnesjön.<br />
Hällebäcken i Lärjeåns<br />
vattensystem<br />
Hällebäcken är präglad av omgivande markanvändning<br />
i jordbrukslandskapet som omger bäcken.<br />
Sjöprocenten är extremt låg (ca 2 %) inom<br />
avrinnings- området liksom tillgången på odikade<br />
våtmarksområden som lämpar sig för kalkspridning.<br />
Hällebäcken har kalkats sedan 1985. Den<br />
enda sjön och delar av våtmarksområdena kalkas<br />
numera årligen. Successivt har vattenkvalitén förbättrats<br />
och öringbeståndet upplevs som relativt<br />
stabilt. Inslaget av större stationär öring är relativt<br />
stort vilket sannolikt negativt påverkar antalet års-<br />
14
Change language