12.05.2015 Views

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Uppdraget<br />

<strong>Melica</strong> miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen<br />

i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar<br />

under treårsperioden <strong>1999</strong>–<br />

2001 på totalt 207 elfiskestationer i länet. Uppdraget<br />

omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation<br />

även redovisning av undersökningsresultat<br />

samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott<br />

samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs<br />

och Bohuslän. Hushållningssällskapet har elfiske<br />

och utvärdering av totalt 71 lokaler under<br />

treårsperioden. Utöver ovan nämnda uppdrag fick<br />

<strong>Melica</strong> tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa<br />

de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen<br />

själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs-<br />

och Bohus län. Vidare omfattar rapporten<br />

även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem,<br />

ett uppdrag som <strong>Melica</strong> sköter sedan tidigare.<br />

Under <strong>1999</strong> har Birgit Nielsen varit projktledare.<br />

Elfiskena har genomförts av följande personer på<br />

<strong>Melica</strong>: Stefan Bydén, Lars Holmberg och Birgit<br />

Nielsen, samt Ulf Carlsson. Vidare har Micael Ingvarsson<br />

deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet<br />

har följande personer elfiskat: Lars<br />

Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under<br />

rapportskrivningen har medarbetare från båda<br />

kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar<br />

och slutsatser. Rapportsammanställningen<br />

har skötts av <strong>Melica</strong>.<br />

Bakgrund och syfte<br />

Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra<br />

Götalands län som ett uppehållande försvar mot<br />

försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av<br />

försurande svavel- och kväveföreningar. På lång<br />

sikt tål naturen högst cirka 5 kg svavel respektive<br />

kväve per år. På många håll i länet överskrids denna<br />

gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade<br />

och på många håll är skogsmarken så försurad<br />

att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i<br />

sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer.<br />

Aluminium kan även skada trädens<br />

rötter. I de hårdast drabbade områdena behöver<br />

nedfallet minska med minst 70 procent.<br />

Inom länet kalkas ungefär 1 500 sjöar och vattendrag,<br />

i genomsnitt sprids drygt 30 000 ton kalk årligen.<br />

Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller<br />

återskapa den naturliga fiskfaunan. För att kontrollera<br />

resultatet av kalkningsinsatserna används<br />

framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin,<br />

bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar.<br />

Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar<br />

som gjordes <strong>1999</strong> som en del i kalkeffektuppföljningen<br />

i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån<br />

som delvis ligger i Halland.<br />

Genomförande<br />

Uppdraget omfattade under <strong>1999</strong> elfiske på 121<br />

lokaler i Västra Götalands län. Med några smärre<br />

justeringar genomfördes detta. Några lokaler utgick<br />

ur programmet och 10 lokaler tillkom. Elfisket<br />

genomfördes under perioden 20 juli till 20 september.<br />

Vidare ingick i uppdraget att i denna rapport<br />

även sammanställa de elfisken som <strong>Melica</strong> genomfört<br />

i Kungsbackaån och Mölndalsån, de elfisken<br />

som länsstyrelsen genomfört i Enningdalsälven,<br />

Motala Ström och Tidan samt de fisken som Sportfiskarna<br />

genomfört i Göteborgs kommun i bland<br />

annat Lärjeån. De lokaler som fiskats av Sportfiskarna<br />

har beskrivits av Håkan Carlstrand liksom<br />

texten om Lärjeån och Säveån sist i inledningen. De<br />

lokaler som fiskats av Länsstyrelsen har beskrivits<br />

av Sara Bergström liksom avsnittet om Enningsdalsälven.<br />

Tre lokaler inom uppdraget kunde inte fiskas till<br />

följd av högt vattenstånd. Det gäller en lokal i<br />

Dalsland (nr 167), en lokal i Torestorpsån i Viskan<br />

(nr 49) samt en lokal i Sollumsån (nr 143). Vidare<br />

en lokal i Mölndalsån (nr 124) och en lokal i Rullån<br />

(nr 247). De först nämnda besöktes vid två olika<br />

tillfällen, dessa lokaler är normalt svårfiskade. De<br />

två sist nämnda kom in sent i projektet. Lokalen i<br />

Mölndalsån kunde trots två besök inte fiskas och<br />

det samma gäller Rullån i Ätran som besöktes en<br />

gång.<br />

Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket<br />

och med deras fältprotokoll, dvs ”Elfiskeprotokoll<br />

version 1998-07-01” samt följde<br />

metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok<br />

för miljöövervakning version 1997-01-29. För elfisket<br />

användes en bensindriven generator av märket<br />

Honda 650W eller Jamaha 1000W samt ett<br />

elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande<br />

elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes<br />

låg oftast kring 400 volt men varierades beroende<br />

på konduktivitet och vattenföring på lokalen.<br />

Lokalen märktes upp med orange sprayfärg, där<br />

markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens<br />

övre och nedre gräns fotograferades med riktning<br />

in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges<br />

lokalens löpnummer och vattendragets namn samt<br />

”nedre” respektive ”övre”. Den nedre gränsen är<br />

nedströms, dvs där elfisket utgår ifrån.<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!