Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 - Melica
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Uppdraget<br />
<strong>Melica</strong> miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen<br />
i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar<br />
under treårsperioden <strong>1999</strong>–<br />
2001 på totalt 207 elfiskestationer i länet. Uppdraget<br />
omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation<br />
även redovisning av undersökningsresultat<br />
samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott<br />
samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs<br />
och Bohuslän. Hushållningssällskapet har elfiske<br />
och utvärdering av totalt 71 lokaler under<br />
treårsperioden. Utöver ovan nämnda uppdrag fick<br />
<strong>Melica</strong> tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa<br />
de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen<br />
själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs-<br />
och Bohus län. Vidare omfattar rapporten<br />
även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem,<br />
ett uppdrag som <strong>Melica</strong> sköter sedan tidigare.<br />
Under <strong>1999</strong> har Birgit Nielsen varit projktledare.<br />
Elfiskena har genomförts av följande personer på<br />
<strong>Melica</strong>: Stefan Bydén, Lars Holmberg och Birgit<br />
Nielsen, samt Ulf Carlsson. Vidare har Micael Ingvarsson<br />
deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet<br />
har följande personer elfiskat: Lars<br />
Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under<br />
rapportskrivningen har medarbetare från båda<br />
kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar<br />
och slutsatser. Rapportsammanställningen<br />
har skötts av <strong>Melica</strong>.<br />
Bakgrund och syfte<br />
Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra<br />
Götalands län som ett uppehållande försvar mot<br />
försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av<br />
försurande svavel- och kväveföreningar. På lång<br />
sikt tål naturen högst cirka 5 kg svavel respektive<br />
kväve per år. På många håll i länet överskrids denna<br />
gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade<br />
och på många håll är skogsmarken så försurad<br />
att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i<br />
sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer.<br />
Aluminium kan även skada trädens<br />
rötter. I de hårdast drabbade områdena behöver<br />
nedfallet minska med minst 70 procent.<br />
Inom länet kalkas ungefär 1 500 sjöar och vattendrag,<br />
i genomsnitt sprids drygt 30 000 ton kalk årligen.<br />
Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller<br />
återskapa den naturliga fiskfaunan. För att kontrollera<br />
resultatet av kalkningsinsatserna används<br />
framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin,<br />
bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar.<br />
Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar<br />
som gjordes <strong>1999</strong> som en del i kalkeffektuppföljningen<br />
i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån<br />
som delvis ligger i Halland.<br />
Genomförande<br />
Uppdraget omfattade under <strong>1999</strong> elfiske på 121<br />
lokaler i Västra Götalands län. Med några smärre<br />
justeringar genomfördes detta. Några lokaler utgick<br />
ur programmet och 10 lokaler tillkom. Elfisket<br />
genomfördes under perioden 20 juli till 20 september.<br />
Vidare ingick i uppdraget att i denna rapport<br />
även sammanställa de elfisken som <strong>Melica</strong> genomfört<br />
i Kungsbackaån och Mölndalsån, de elfisken<br />
som länsstyrelsen genomfört i Enningdalsälven,<br />
Motala Ström och Tidan samt de fisken som Sportfiskarna<br />
genomfört i Göteborgs kommun i bland<br />
annat Lärjeån. De lokaler som fiskats av Sportfiskarna<br />
har beskrivits av Håkan Carlstrand liksom<br />
texten om Lärjeån och Säveån sist i inledningen. De<br />
lokaler som fiskats av Länsstyrelsen har beskrivits<br />
av Sara Bergström liksom avsnittet om Enningsdalsälven.<br />
Tre lokaler inom uppdraget kunde inte fiskas till<br />
följd av högt vattenstånd. Det gäller en lokal i<br />
Dalsland (nr 167), en lokal i Torestorpsån i Viskan<br />
(nr 49) samt en lokal i Sollumsån (nr 143). Vidare<br />
en lokal i Mölndalsån (nr 124) och en lokal i Rullån<br />
(nr 247). De först nämnda besöktes vid två olika<br />
tillfällen, dessa lokaler är normalt svårfiskade. De<br />
två sist nämnda kom in sent i projektet. Lokalen i<br />
Mölndalsån kunde trots två besök inte fiskas och<br />
det samma gäller Rullån i Ätran som besöktes en<br />
gång.<br />
Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket<br />
och med deras fältprotokoll, dvs ”Elfiskeprotokoll<br />
version 1998-07-01” samt följde<br />
metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok<br />
för miljöövervakning version 1997-01-29. För elfisket<br />
användes en bensindriven generator av märket<br />
Honda 650W eller Jamaha 1000W samt ett<br />
elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande<br />
elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes<br />
låg oftast kring 400 volt men varierades beroende<br />
på konduktivitet och vattenföring på lokalen.<br />
Lokalen märktes upp med orange sprayfärg, där<br />
markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens<br />
övre och nedre gräns fotograferades med riktning<br />
in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges<br />
lokalens löpnummer och vattendragets namn samt<br />
”nedre” respektive ”övre”. Den nedre gränsen är<br />
nedströms, dvs där elfisket utgår ifrån.<br />
8