11.07.2015 Views

E:\Projekt 98\Elfiske, Västra Götaland\rapport\Elfiske i ... - Melica

E:\Projekt 98\Elfiske, Västra Götaland\rapport\Elfiske i ... - Melica

E:\Projekt 98\Elfiske, Västra Götaland\rapport\Elfiske i ... - Melica

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

In ne hållIn led ningSlutsatser 6Uppdraget 7Bakgrund och syf te 7Genomförande 8Beräkningar och kommentarer 10Lokalbeskrivningar 11Vattenföring 12Sammanställning av bedömningsresultat under 1998 13Lokalbeskrivningar103 Ätran Ätran Knät te 17Ul ri ce hamn kn Sä mån SV Frö tor pet 18Jäl mån To ka red 19Sven ljunga kn Dju pa sjö bäck en Väg bron 20Bäck från Drägg ved sån Bro 21105 Viskan Sur tan Hyss na kyr ka 22Marks kn Sur tan Skog hem 23Sur tan Gam la sten bron 24Sur tan Väs tra gre nen 25Sur tan Fri a red 26Igel bäck en Hjort torp 27Enån Strä te hed 28Enån Ne dan damm 29Enån Grus täkt 30He dån Eda red 31He da red Hol men 32Ring e bäck en Väg bron 33Ljung aån Såg ver ket 34Ljung aån Fritslab ron 35Kro kån Gam la sten bron 36Kro kån Gre va ki la 37To res torp sån Sva ne fors 38Öx ne val la bäck en Övre går den 39Hor nån Vasse 40Ekån Fru går den 41Sven ljunga kn Hiån Kvar nen 42Bo rås kn Fö la bäck en Svans ryd 43Kov raån Ne dan damm 44Häg gån Väg bron 45106 Rolfsån Gissle bäck en Gissle 46Marks kn Gä rån Ne dan fal len 47Gä rån Gam la kvar nen 48Rya bäck en Kvarn slätt 49Rya bäck en Risham ra 50Ula rås bäck en Ne dan fal len 51Ula rås bäck en Hul ta 52Sund storp sån Kvar nås 53Löv bro bäck en Från Sandsjö 54Bo rås kn No lån Be tesha ge 55Nor dån Ne dan do se ra re 56Stock a bäck en Knal ten 57108 Göta älv Tubbaredsbäcken Väg trum ma 58Bo rås kn Till rin ning Ve re sjön Sko gen 59Röls bäck en Up pströms väg 60Aling sås kn Väng a bäck en Vagn shed 61Lyg nöån Ne dan väg 180 624


Ma ryd sån Tvär hult 63Hju lån Öde näs kvarn 64Le rums kn Svar tå bäck en Ko ha gen 65Svar tå bäck en Vid broar na 66Plik tån Syd väst Ge tå sen 67Ale kn Da lån Norr om Slät ten 68Sö rån Sle re bo 69Sö rån Blin ne berg 70Ki lan daån Up pströms säte ri et 71Råt tån Väg kul vert 72Ryks bäck Ryks damm 73Forsån Hock e y rin ken 74Hålls damms bäck en Kyrkan 75Sköld sån Station 1 76Räm neå Gam la kvarndammen 77Räm neå Ovan bro 78Lil la Edets kn Ryr sjö bäck en Ned ströms däm me 79Väs ter lan daån Sta tion2 80Brat torp sån Sta tion1 81Sol lum sån Sta tion3 82Skörs bo bäck en Up pströms väg 83San ners by bäck en Sta tion2 84San ners by bäck en Rös torps bäck en 85Ström bäck en Sta tion1 86108-130 Dalbergså Te å ker säl ven Björtve ten 87Bengts fors kn Te å ker säl ven Bäck ens kvarn 88Stom me bäck en Stom men 89Mel le ruds kn Fa lån Kan jo nen 90Bröms bäck Ne dan skog sväg 91108-131 Upperudsälven Get broäl ven Up pströms Hu se tjärn 92Dals Eds kn Nol byäl ven Äng svä gen (väg till äng ar na) 93Ka se bäck en Ne dan bron 94Stam nå raäl ven Myn ning en 95Bengts fors kn Kes nack säl ven Före det ta grus täkt 96Sil le bäck en Strax up pströms Le lång 97Åmåls kn Djup bäck en Ut lop pet 98Åne bäck en Eke kul len 99Stock aäl ven Skogsvägen 100Hog ne rud säl ven Kvar nen 101Åmål sån Krop pan 102Åmål sån Kors byn 103Bäck från Rå da ne tjärn Tor pa ne 104Åmål sån Ned re Lars bols kvarn 105108-140 Tidan Ti dan Ber gab ron 106Ul ri ce hamns kn Ko la re bäck en Ko la re hemmet 107110 Örekilsälven Töf te sjö bäck en Bron 108Dals Eds kn San då kersb. Mull kall sä ter 109Töf te dal sån Bond mon 110Töf te dal sån Övre Läg ren 111Gär se bäck en Myn ning en 112Fär ge lan da kn Valboån, bi flö de Mung är de rud 113Valboån, bi flö de Ovan väg bron 114Sving ån Ned. kvarn 115Valboån Ge ne vi fot boll splan 116Bengts fors kn Kal le bäck en Kors bäck en 117Bi la gorEj fiskade lokaler vid kalkeffektuppföljning Västra Götalands län 1988 118Karta över förekomst av olika fiskarter 119Referenser 1235


Slut sat serDe generella slut sat ser som kan dras av årets elfisken är att lax för svun nit och el lerupp hört att re pro du ce ra sig på flera lokaler, Brat torp sån och Sannerbybäcken i L.Edets kom mun samt Svartåbäcken i Le rums kom mun och Sur tan i Marks kom -mun. Det finns ing en ge nom gå en de po si tiv el ler negativ utvec kling för öring bes -tån den. De fluk tu e rar både upp och ner jäm fört med tidigare år. Uti från dettabe dömer vi att kalk ning en i stort sett fung e rat till freds täl lan de. Den utebliv na rep -ro duk tio nen av lax har troligen and ra för kla ring ar än för sur ning sproblem. En san -no lik för kla ring är brist på lek fisk. Lekfisken kan bland an nat haft svårt att ta sigupp i bäck ar na un der de se nas te årens låga vat ten flö den.Det finns en svag men dock oroande trend bland de okalkade referenslokalerna.På fle ra av dessa har öring bes tån den minskat de se nas te åren.Under sen hös ten 1998 på träf fa des parasiten Gy ro dac ty lus sa la ris i Viskans vat -ten sys tem i bi flö de na Sur tan, Hornån och Lil lån. Parasiten har även på träf fats iSä ve ån, prov tag ning ar i Grö nåns vat ten sys tem ty der på att Gy ro dac ty lus salarisfinns här också. Vid elfisket 1997 på lo ka len Storegården i Sä ve ån (up pströmsAspen) på pe ka des att över lev na den var liten mel lan år sung ar och två som rig laxnå got som på min de om för hål lan det på lokaler som bli vit angripna av Gy ro dac ty -lus salaris. Den lokal som ingick i el fis keun der sök ning ar na 1998 i Sä ve åns hu vud -få ra kunde inte fiskas på grund av det höga vat ten flö det. I Sur tan vid Hyssnagam la kyr ka har lax bes tån det gått tillbaka men det beror san no likt på de se nas teårens låga vat ten fö ring. De övriga lax fö ran de lokalerna i Sur tan kunde inte fiskapå grund av det höga vattenflödet. För de lokaler som fiskats i årets un der sök ninggår det inte att se nå gon direkt kop pling mel lan ned gång i lax bes tån det och even -tu ell förekomst av Gy ro dac ty lus salaris, men möj lig he ten kan inte uteslu tas.Uti från sam mans täll ning över utvec kling en på de fis ka de lo ka ler na vill vi göranåg ra på pe kan de ang å en de ens kil da lokaler. Först de goda ny he ter naPå lo kal nr 40 i Gä rån (ne dan fallen, Rolf såns vat ten sys tem) är tät he ter na avöring goda igen ef ter två år med liten re pro duk tion. Det sta tio nä ra öring bes tån detpå lokal nr 71 i Da lån, norr om Slät ten, Grö nåns vat ten sys tem, har de högsta tät -he ter na hit tills se dan elfisket började 1992. Årets po si ti va re sul tat i de båda lo ka -ler na i Räm ne å nr 80 och 81, gamla kvarn dam men och ovan bron, är fruk ten avfiskevårdsarbetet med att utvec kla Mjör nö ring bes tån det. Den ne ga ti va trendenför öring bes tån det i Väs ter lan daån lokal nr 83 (stn 2) i L. Edets kommun har bru -tits, årets fiske var en rekordnotering för pe rio den 1992 till1998. En lo van de lokalär nr 99 i Stam nå raäl ven (myn ning en) med fortsatt ny e table ring av Le ö ring. Ävenlokalen Skog svä gen i Stock äl ven, nr 106 i Åmåls kommun, som fiskades näs tan avmiss tag är en fin lokal. Den ingick inte i prog ram met men vi an tog att den bordeingå i stäl let för lokalen Stran dud den.Det finns även flera lokaler där trenden är negativ. Två lokaler som fortsätter attvara proble ma tis ka i Viskans vattensystem är lokalerna nr 23 och 24 i Ljung aån,sågverket och Fritslab ron. I Ma ryds å som är till flö de till St. Fär gen, lokal nr 61Tvär hult, är öring rep ro duk tio nen oroande svag trots fina biotoper. Även i Ki lan -daån, Grö nåns vat ten sys tem, är re sul ta tet mind re bra, för lo ka len Säteriet hartren den va rit ne ga tiv de se nas te åren. Den gick inte att fis ka i år på grund av högvat ten fö ring och på den på den nya bio top vår da de sträck an (nr 74) 200 m up p -ströms lokalen fångades ingen fisk! Bes tån den av lax och öring i Brat torp sån i L.Edets kom mun, lokal nr 84 (stn 1), bör hål las under upp sikt, årets re sul tat vi sa depå det sva gas te lax bes tån det sen elfisket bör ja de – bara två äld re laxar fångades.Framtill 1997 har även öring bes tån det minskat. I Val boån i Fär ge lan da kommunär det fort fa ran de problem till följd av fysiska ingrepp med bland an nat grum lingav vattnet som följd. Bi flö de na till Valboån är vik ti ga re fu gi er för öring en då Val -boåns hu vud få ra är så starkt påverkad.6


Ge nom fö ran deEl fis ket bedrevs under pe rio den 21/7–30/9 1998. Av sik ten var att fisket skul le va -rit avslu tat till tju gon de sep tem ber men på grund av hög vat ten si tu a tio nen blev fis -ke ti den för längd till sista september. Upp dra get om fat ta de 127 lokaler i tio olikavat ten sys tem, av dessa var det möj ligt att elfiska 101 lokaler. De 26 lo ka ler sominte varit möj li ga att fiska be sök tes i snitt tre gång er un der olika delar av pe rio den.Des sa finns re do vi sa de på si dan 118. Fö ljan de vat ten sys tem ingick i el fis kep ro jek -tet för 1998.Ätran: 7 lokaler, varav 2 fick utgåVis kan:Rolf sån:Göta älv:29 lokaler, varav 5 fick utgå18 lokaler, varav 6 fick utgå35 lokaler, varav 6 fick utgåDal berg så: 6 lokaler, varav 1 fick utgåUp pe rud säl ven:Tidan: 2 lokaler16 lokaler, varav 2 fick utgåNos san: 2 lokaler, varav 2 fick utgåÖre kil säl ven:11 lokaler, varav 1 fick utgåEn ning dal säl ven: 1 lo kal, varav 1 fick utgåFisket utfördes enligt Fiskeriverkets riktlinjer. Den förs ta veck an an vän des ”El fis -keprotokoll ver sion 960125” och dä ref ter ”El fis kep ro to koll ver sion 980701”. Förel fis ket användes en bensindriven ge ne ra tor av märket Hon da 650 W el ler Ya ma ha1000 W samt ett elfiskeaggregat av märket LUGAB med till höran de el fis kes ta varoch kablar. Spän ning en som an vän des låg of tast kring 400 volt men varierades be -ro en de på kon duk ti vi tet och vat ten fö ring på lo ka len.Lokalen märk tes upp med orange sprayfärg, där markeringar sak na des el ler varotyd li ga. Lokalens övre och nedre gräns fo tog ra fe ra des med rikt ning in mot lo ka -len, där foto sak na des (dvs de lokaler som inte ing ick i 1996 och 1997 års fisken).På fo tot ang es lokalens löp num mer och vat ten dra gets namn samt ”nedre” re spek -ti ve ”övre”. Den nedre grän sen är ned ströms, dvs där elfisket ut går ifrån.I ar be tets bör jan upp skat ta des medelbredden på vattendraget med ögonmåttoch tidigare upp gif ter om lokalen som bru kligt är (var). Det gäl ler lokalerna nr16–18, 20, 23, 24, 29, 42–45, 54, 68–70. Därefter kom nya elfiskeprotokoll frånFiskeriverket och vi bör ja de mäta den våta bred den i 5 me ters transekter, liksomdjup på tre stäl len i var je transekt samt en no te ring av bot ten sub strat på dessa stäl -len. På det ta sätt in mät tes 35 lokaler. Det visade sig dock att den na nogg rann hetinte be höv des inom det ta pro jekt. Vi hade emellertid vant oss vid det ta arbetssättoch fort sat te att mäta noggrannare, dock inte alltid med 5 me ters in ter vall. På defles ta lokaler har vi mätt den våta bred den på 4–5 ställen ut med lokalen samt of tastäven djup och sub strat sam ti digt. Med vilken nogg rann het detta skett framgår avfält pro to kol let.Var je lokal fiskades tre gång er med suc ce siv ut fångst, s.k. kvan ti ta tivt fiske. Omfis kan ta let var mycket li tet fiskades den färre gånger. An ta let år sung ar (0+) ochäldre (1+/äldre) noterades och längd mät tes i mm med hjälp av mä trör el ler mät -brä da. Läng den no te ra des och avsattes i ett längd fre kvens di ag ram. Den totalafång sten av år sung ar och 1+/äld re väg des med 1 grams nogg rann het. In di vi derstör re än 20 cm in di vid väg des. Öv ri ga fis kar ter art bes täm des och räk na des al ter -na tivt upp skat ta des på tio ta let när. Ut över öring och lax no te ra des 12 andra fis k ar -8


ter samt bäck ne jo nö ga (rund mun mar). Vilka dessa är fram går av kar tor na ibi la gan. Även no te ring ar om kräf tor och flod pärl musslor gjor des. Vi da re mättesvat ten dra gets tem pe ra tur och kon duk ti vi tet (led nings för må ga) samt luft tem pe ra -tu ren.All ut rust ning de sin fi ce ra des med röds prit i en sprayflaska vid var je lokalbyte,dock med un dan tag om lo ka ler na låg inom samma av rin ning som rå de och fiskadesi tur och ord ning ned ströms. Ef ter fiske i kräft pest smit ta de vatten samt vat ten därdet in plan te rats sig nalk räf ta la des all utrus ning i röds prits bad dä ref ter luft tork -ning i minst ett dygn.Be räk ning ar och kom men ta rerDet to ta la antalet år sung ar och äldre in di vi der av öring och lax på elfiskesträckanhar be räk nats med hjälp av Zip pins for mel, i enstaka fall har det re el la fång stvär -det an vänts när p-värdet varit lågt. Resultaten re do vi sas till sam mans med lo kal -besk riv ning en. Beteck ning en N står för det be räk na de to ta lan ta let och p för denbe räk na de fång stef fek ti vi te ten, dvs ang er hur stor an del av fisk po pu la tio nen somfång ats. Under årets elfiskesäsong har det ge nom gå en de va rit hög vattenföring vil -ket ofta ger en säm re skatt ning av beståndet. Det är framför allt år sung ar na som ärsvå ra re att fånga i ett dju pa re och mer ström man de vat ten. Det ta av speg lar sig ilägre p-värden än nor malt för lokalen.Vidare ang es N/100 m², dvs den be räk na de po pu la tions tät he ten. Vid be räk -ning ar av po pu la tions tät he ten ska elfiskesträckans yta vid nor mal vat ten fö ring un -der som mar hal vå ret an vän das. Detta för att det ska vara möj ligt att jämförare sul ta ten mel lan olika år, den av fis ka de ytan varierar ju be ro en de på vat ten fö rin g -en. Ett år med hög vattenföring ger en mycket större av fis kad yta än ett torrt år.Våra be räk ning ar av bes tånd stät het har ut gått från den tidigare upp mät ta ytan vidme del vat ten fö ring. Har sådana upp gif ter sak nats har vi ut gått från lokalens av fis -ka de yta och ang i vit det i lo kal besk riv ning en. Det ta in ne bär att när lokalens yta vidme del vat ten fö ring blir upp mätt ska denna bes tånd stät he t för 1998 räk nas om.Det har ofta visat sig att vår av fis ka de yta va rit mindre än den som ang i vits som ytavid me del vat ten fö ring. Detta är inte rimligt ef ter som det vid årets fiske rådde hög -vat ten för hål lan den under hela fis ke pe rio den. Vi har då ut gått från vår avfiskadeyta vid be räk ning av bes tånd stät he ten och ang i vit detta i lokalbeskrivningen samtpåpekat att ytan be hö ver mä tas in på nytt.I pro jek tet ing ick även att väga fång sten av 0+ och 1+/äldre för be räk ning avkon di tions fak torn. Det är för hål lan det mel lan fisken vikt och längd som besk ri verdess kon di tion. Ful tons kon di tions fak tor an vän des:Konditionen = 100 · vikten i gram/ (längden i cm)³.Kon di tions fak torn brukar anta vär den mel lan 0,8–1,2. Kon di tions fak torn är tänktatt an vän das till att jäm föra bes tånd från olika vat ten el ler att jäm föra sam ma bes -tånd över ti den. Det finns dock fle ra faktorer som påverkar kon di tions fak torn somna tur li ga årsvariationer, fisk tät het, ålder, lek mog nad, och tid på året. Kon di tions -fak torn för år sung ar be räk na des uti från me del vär det av den to ta la vik ten av allaår sung ar samt medelvärdet av alla år sung ars in di vid mät ta längder. Kon di tions fak -torn för äldre fisk be räk na des på samma sätt. For meln för be räk ning en av kon di -tions fak torn byg ger på att fiskens tillväxt i längd och vikt är den samma hela tiden,i verk lig he ten tillväxter dock den äld re fisken mer i vikt än i längd. Det ta kan ge etthögt värde på kon di tions fak torn, vilket också ibland visar sig på lo ka ler med högan del äld re fisk. Vid be räk ning av me del läng der för 1+/äldre har vi ut gått från allalängd mät ta individer. Det in ne bär att me del läng den för 1+/äldre kan variera fören lokal olika år be ro en de på andelen större fisk i fång sten. På de lo ka ler som fis -10


kats av Hushåll ning ssäll ska pet har fisk läng re än 20 cm un dan ta gits vid be räk ningav kon di tions fak torn.Lo kal besk riv ning arVarje el fis kad lokal beskrivs uti från de upp gif ter som sam lats in i fält i enlighetmed Fiskeriverkets el fis kep ro to koll och re sul ta tet av ovans tå en de beräkningar. Vi -dare finns en fi gur över fisk bes tån dets utvec kling på lokalen. Di ag ram men vi sardet to ta la an ta let fång a de fiskar olika år. På y-skalan ang es det fångade an ta let 0+re spek ti ve 1+/äldre, ska lor na varierar mel lan 100, 250 el ler 400, för att syn lig gö raskalstorleken sitter alltid skalstrecken på samma stäl le vid vart 25:e an tal. Upp gif -ter na ang å en de föregående års fisken har häm tats från ”El fis keun der sök ning ar iÄlvs borgs län 1997” samt från fältprotokoll från tidigare fisken och upp gif ter urelfiskeregistret.Under rub ri ken kom men tar ges ett kort om döme om lokalen. Vik ti ga an märk -ning ar från fält pro to kol let re fe re ras här, lik som lokalens lämplighet som el fis k e s -träcka och öring bio top. För änd ring ar i beståndet kommenteras om sträck an va ritfiskad ti di ga re. Om sträck an är en okal kad referens lokal ang es det ta. Vidare finnsdet no te ring ar om det finns bot ten fau naun der sök ning ar gjor da på lo ka len och vil -ken be döm ning som gjorts ang å en de för sur ning spå ver kan.Till sist görs en be döm ning av lokalens för må ga att pro du ce ra laxfisk. Be döm -nin gsgrun der na är de samma som använts de se nas te åren och är hämtade frånläns s ty rel sens re gio na la kalk ning splan. Det är en fyrg ra dig skala enligt fö ljan de:Klass I: Optimal el ler nära nog optimal produktion och rekrytering av laxfisk.Klass IIA:Produktion och rek -rytering av laxfisk är inte optimal till följd av försämradvattenkvalitet eller annan negativ påverkan på vattenmiljön, men troligen till räc k ligför att säkra beståndets fortlevnad.Klass IIB: Produktion och rek -rytering av laxfisk är inte optimal till följd av försämradvattenkvalitet eller annan negativ påverkan på vattenmiljön, utan snarare svag. Riskför att beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling.Klass IIIProduktion och rek ry te -ring av laxfisk starkt reducerad eller utslagen till följdav kraftig ne ga tiv påverkan på vattenmiljön.I det nya elfiskeprotokollet (980701) ingick två nya upp gif ter som har be ty del seför nä ring still gång en för fisk, ”ved i vat ten” samt ”do mi ne ran de trädslag och nästdo mi ne ran de trädslag”. Större ved res ter (minst 10 cm i di a me ter och minst 50 cmlånga) i vattendraget har visat sig ha en po si tiv effekt på ar tan ta let och storleken påäldre öring. Förekomst av al och löv bus ka ge ökar förekomsten av öring.Kon duk ti vi tets mät ning ar (led nings för må ga) har mätts på elfiskelokalen för attbes täm ma vilken spän ning som skul le an vän das vid fisket, men har inte re do vi satspå an nat stäl le än i fält pro to kol let. På grund av de höga vat ten flö de na har kon duk -ti vi te ten generellt sätt varit lägre än tidigare år. Bak grun den till att kon duk ti vi te -ten inte är med ta get i rap por ten är att det inte går att dra någ ra generella slut sat serang å en de nä rings för hål lan den uti från mät ning ar av led nings för må ga. I vat ten -drag som rin ner ge nom skogs mar ker på västkusten av speg lar skill na den i led -nings för må ga fram för allt avs tån det till ha vet. I jord bruks mar ker vi sarled nings för må gan vit trings be nä gen he ten hos de omk ring lig gan de jor dar na.11


VattenföringDet rann myck et vatten i bäck ar na sommaren och hös ten 1998. Efter tre år med re -la tivt låga flöden under juli till sep tem ber fyll des vat ten dra gen. I Vikenbäcken ochForshällaån var me del flö det un der den na pe riod nära tio gång er så stort som un dermot sva ran de tid åren 1995–1997. Me del flö det var även högre än åren 1993–1994.Ser man på må na der na oktober och no vem ber var även här 1998 året med denhög sta me del vat ten fö ring en. Under den na period ut mär ker sig 1997 med låga flö -den vilket kan ha be ty del se för upp van dring en av lek fisk. Åren 1993–1996 hadevis ser li gen lägre flö den än 1998 men vat ten mäng der na borde varit till räc kli ga förfis kens upp van dring.De höga vat ten flö de na il lus tre ras av vat ten fö rings da ta för två vat ten drag i länet.Forshällaån lig ger mel lan Ljung ski le och Ud de val la. Vikenbäcken rinner ut i Gull -maren strax väster om Skreds vik. Bäg ge vat ten dra gen är små jord bruk såar somsva rar snabbt med ökad av rin ning efter ne der börd vilket gör att dygn ssif fror inteär jäm för ba ra med de flesta av de vat ten drag som fis kats i den na un der sök ning.Över för bar he ten av må nads me del vär den bör dock vara re la tivt stor även om vissaav vi kel ser kan förekomma på lokaler som lig ger längst bort från Bo hus kus ten.Det höga flö det den na sä song gjorde att ett flertal sta tio ner inte kun de fiskas (26av 127). När elfiskena genomfördes är det också troligt att andelen fisk som lyck a -des smi ta för bi hå ven var större än vid mer nor mal vat ten fö ring. Det har där försan no likt in ne bu rit att det ofta skett en underskattning av bes tån den. Fångst bar -het svär de na är också generellt läg re jämfört med föregående år. Den blev i medel0,6 för 0+ och 0,7 för 1+/äld re.År med höga vat ten flö den och stor av rin ning medför snabbare åter för sur ning avsjöar och vat ten drag. I Kungsbackaån som vi följt länge har det ta varit mycket tyd -ligt. Ett be ly san de ex em pel från det vattenrika året 1990, en sjö som vid nor malvat ten fö ring hade den teoretiska om sätt ning sti den på 1 år fick 1990 i stäl let en vat -Månadsmedelvärden för vattenföringen i Vikenbäcken och Forshällaån åren 1993–1998 dels för fiskeperioden(juli–september) och dels för lekvandringstiden (oktober–november).12


te nom sätt ning stid på 7,2 må na der. Årets höga flöden ger en ut späd ning sef fekt påde ge nom för da kalk ning ar na och be ro en de på de na tur li ga fö rut sätt ning ar na ochkalk ning sstra te gi finns det risk för ne ga ti va ef fek ter på fisk bes tån det. Å and ra si -dan om vat ten kva li te ten inte för säm ras in ne bär årets höga höst flö den att lek fiskkan ta sig upp på be tyd ligt fler stäl len än vad som varit möjligt de se nas te åren.Sam mans täll ningav be döm nings re sul tat un der 1998Det ta är en över sikt lig sam mans täll ning av re sul ta tet i de olika vat ten sys te men.Där det skett en för bät tring el ler för säm ring jäm fört med föregående år ang es detvilken lokal det gäller. De lokaler som fått en be döm ning mitt emellan två klas serham nar i den först nämn da klassen. De lokaler där det inte skett nå gon för änd ringi be döm ning en jäm fört med fö re gå en de år om nämns inte. De lokaler som endastfiskats vid två oli ka till fäl len be döms ha för kort his to rik för att ingå i sam man ställ -ning en. Det finns dock ett un dan tag, om det är en lokal som en dast har bio top vär -de 0 el ler 1 och årets fiske inte hel ler gi vit re sul tat, be döms den med klass III ochtas med nedan, t.ex. Drägg ved sån.Ätran, 5 lokaler av 7 lokaler fis ka deKlass IingaKlass IIAKlass IIBKlass III1st3 st1st (Ing en bra lo kal)Bäck från Drägg ved sån (lo kal nr 6) har bedömningen klass III. Det är ing en bra lo kal ochden var inte be dömd ti di ga re.Någon försämring:Lo kal nr 2 i Sä mån sänk tes be döm ning en till IIA (1997 klass I–IIA).Viskan, 24 lokaler av 29 lokaler fis ka deKlass I4 stKlass IIAKlass IIBKlass III7 st4 st4 stNågon för säm ring:Lo kal nr 17 i Enån, be döm ning en sänk tes till IIA (1997 klass I)Lo kal nr 8 i Sur tan, be döm ning en sänk tes till I–IIA (1997 Klass I)Någon förbättring:Lo kal nr 16 i Igel bäck en fick klass I (1997 klass I–IIA)Lo kal nr 34 i Fö la bäck en avan ce ra de till IIB–III (1997 klass III)Fyra lo ka ler har för kort his to rik för att vara med i sam mans täll ning en och på en lokal,n r 33i Hiån, fick fis ket av bry tas på grund av hög vat ten.13


Rolfsån 11 av totalt 18 lokaler fis ka deKlass IKlass IIAKlass IIBKlass III1 st3 st6 st1 stNågon försämring:Lo kal nr 45 i Ula rås bäck en fick klass IIB – III (1997 klass IIA–B). För sur ning ssi tu a tio n en börfö ljas upp.Lo kal nr 48 i No lån fick klass IIA–B (1997 klass IIA). Utvec kling en bör fö ljas upp.Någon förbättring:Lo kal nr 40 i Gä rån fort sät ter upp åt och fick klass IIA (1997 klass IIA – B, 1996 klass III)En lo kal som inte va rit be dömd ti di ga re i Lövb ro bäck en (lo kal nr. 47), gav ett gläd jan d e re sul -tat; en stor an del år sung ar jäm fört med 1993.Tre av lo ka ler na i Rolf sån som ing år i sam mans täll ning en ovan har inte ti di ga re bli vit be döm -da.Göta älv, 29 av to talt 35 lo ka ler fiskadeKlass IKlass IIAKlass IIBKlass III6st11 st3 st3 stNågon försämring:Lo kal nr 70 i Plik tån fick klass IIB (1997 klass IIA). Dålig trend, bör kon trol le ras.Lo kal nr 76 i Ryks bäck fick klass I–IIA (1997 klass I)Lo kal nr 83 i Väs ter lan daån fick klass IIA (1997 klass I)Någon förbättringLo kal nr 74 i Ki lan daån fick IIB (1997 klass III).Sex av lo ka ler na i Göta älv hade för kort his to rik för att ingå i sam mans täll ning en ovan, fyraav dessa ser myck et lo van de ut. Det är de båda lo ka ler na i Räm neå (80, 81) samt lo ka lerna iRyr sjö bäck en (82) och Ström bäck en (89).Dalbergså, 5 av totalt 6 lokaler fis ka deKlass IingaKlass IIAKlass IIBKlass III3 stinga1 stNågon försämringLo kal nr 90 i Te å ker säl ven fick klass IIA (1997 klass I)Lo kal nr 92 i Stom me bäck en fick III (1997 klass II–III)14


En av lo ka ler na i Dal berg så hade för kort his to rik för att ingå i sam mans täll ning en ovan .Upperudsälven, 14 av to talt 16 lo ka ler fiskadeKlass I 1 stKlass IIAKlass IIBKlass III1 stinga3 st (Inga bra lo ka ler)Nio av lo ka ler na i Up pe rud säl ven hade för kort his to rik för att ingå i sam mans täll ning enovan. Två av des sa lo ka ler såg lo van de ut, lo kal nr 99 Stam nå raäl ven där ett öring bes tån dhål ler på att etablera sig, samt lo kal nr 106 i Stock aäl ven som hade ett fint öring bes tånd.Den na lo kal ing ick inte men vi an tog att den bor de ingå i stäl let för ”Strandudden”. På de öv -ri ga sju lo ka ler na fång a des inga el ler få öringar vare sig vid årets fis ke el ler vid det ti di ga retill fäl let men bio to per na såg bra ut.Ti dan, 2 av total 2 lokaler fis ka deKlass IKlass IIAKlass IIBKlass III1st1 stingaingaNågon försämringLo kal nr 113 i Ko la re bäck en fick IIA–B (1997 klass I) Bör hål las un der upp sikt.Nos sanBåda lo ka ler na fick utgå på grund av av hög vat ten.Öre kil säl ven, 10 av to talt 11 lo ka ler fiskadeKlass IKlass IIAKlass IIBKlass IIIinga2st7 st1 st (ing en bra lo kal)Någon försämringLo kal nr 119 i Töf te dal sån fick IIB (1997 klass IIA)Lo kal nr 120 i Gär se ån fick IIB (1997 klass IIA)Lo kal nr 122 i Val boåns bi flö de fick IIB (1996 klass I–IIA)Lo kal nr 125 i Val boån fick IIB (1997 klass IIA–B)En av lo ka ler na i Öre kil säl ven hade för kort his to rik för att ingå i sam mans täll ning en ovan.På grund av hög vat ten fis ka des en dast en del av lo kal nr 125 i Val boån.En ning dal säl venDen enda lo ka len fick utgå på grund av hög vat ten si tu a tio nen.15


Lo ka ler att omvärderaDet bör övervägas om fö ljan de lokaler fort sätt ning svis ska ingå i upp följ ning s -prog ram met. Dessa lokaler har i och med 1998 års fiske bli vit fiskade vid två olikatill fäl len utan att ge nå gon fångst av öring, vidare har lokaleras bio to per na inte va -rit op ti ma la. Dessa lokaler är:Bäck från Drägg ved sån, lo kal nr 5 (Ätran)Äng svä gen i Nol byäl ven, lo kal nr 97 (Up pe rud säl ven)Ut lop pet i Djup sjö bäck en, lo kal nr 104 (Up pe rud säl ven)Kvar nen i Hog ne rud säl ven, lo kal nr 107 (Uppe rud säl ven)Krop pan i Åmål sån, lo kal nr 108, (Up pe rud säl ven)Bron i Töf te sjö bäck en, lo kal nr 116 (Öre kil säl ven)Det finns vidare lokaler som bedömts vara bra biotoper men som trots detta integi vit nå gon öring fångst vare sig vid fisket 1998 el ler tidigare. Dessa bör kanske el -fiskas nå gon mer gång och se dan utre das var för örings fö re koms ten uteblir och se -dan utgå el ler åt gär das. Dessa lokaler är:Ne dan bron i Ka se bäck en, lo kal nr 98 (Up pe rud säl ven)Strax up pströms Le lång i Sil le bäck en, lo kal nr 101 (Up pe rud säl ven)Eke kul len i Åne bäck en, lokal nr 105 (Up pe rud säl ven)Kors byn i Åmål sån, lo kal nr 109 (Up pe rud säl ven)Torpane i bäck från Rå da ne tjärn, lo kal nr 110 (Up pe rud säl ven)Även fö ljan de lokaler bör övervägas:Risham ra i Rya bäck en, lo kal nr 43, här svagt bes tånd, bio top 1 (Rolf sån)Sko gen, till rin ning till Ve res sjön, lo kal nr 56, li ten fångst 1993, ing en fångst 1998, bio top 1(Göta älv).Utvär de ringUti från den na över sikt li ga sam mans täll ning har vi dragit vissa sam man fat tan deslut sa ter i bör jan av rap por ten. Det är inte möjligt att göra en full stän dig utvär de -ring av de genomförda kalk ning ar na i länet en bart uti från el fis keun der sök ning ar -na. För att utvär de ra el fis ke re sul ta ten med större pre ci sion be hövs en sam lad bildav de oli ka for mer av på ver kan som finns på vat ten mi ljön i av rin ning som rå det ochvid elfiskelokalen. Vår erfarenhet är att en heltäckande utvär de ring be hö ver om -fat ta kän ne dom om kalk ning stra te gi (gär na medverkan i), samtidig utvär de ring avvat ten ke mi, elfisken och bot ten fau na i ett vat ten sys tem som följs under flera år. Ibak grund ma te ri a let bör även finnas till gång till de tal je rade kar tor över de olikabäck ar nas av rin ning som rå den samt vat ten fö rings da ta.16


Lokal nr 1, Knätte i Ätran103 Ätran i Ulricehamn kommunKoordinater: X= 641760 Y= 136630Lokalen fiskades 1998-09-25Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär al och lönn. Beskuggningen är 20 procent. Övervattenväxtlighetenär ringa och den måttligaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 0,74 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, större block ochmindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 13,5 °C och vattnets temperaturvar 12,4 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 22 m lång och 12,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 272 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 265 m². Djupet var som mest 0,75 m och i medel0,37 m.100antal7550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 8Beräknatantal (N) 12,525N/100 m² 4,7P-värde 0,40Medellängd(cm) 20,13Kond.faktor 1,10Övriga fiskar:KommentarLokalen var mycket svårfiskad på grund av hög vattenföring,det är sannolikt en av anledningarna till att ingaårsungar fångades. Beståndet av 0+ har dock varitsvagt under hela 90-talet. Biotopen är fin och lokalenborde hysa mer fisk än vad som varit fallet de senasteåren. Lokalen är en okalkad referenslokal, vilket inteutesluter möjligheten för försurningsproblem.Bedömning: Klass IIB089 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår17


Lokal nr 2, SV Frötorpet i Sämån103 Ätran i Ulricehamn kommunKoordinater: X= 639810 Y= 135950Lokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av hygge och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 20 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 1,8 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, grus och medelstorablock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 15,5 °C och vattnets temperaturvar 13,6 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 50 m lång och 7,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 390 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 350 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel 0,2m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 54 2625Beräknatantal (N) 77,2 30,9N/100 m² 22,1 8,8P-värde 0,33 0,46Medellängd(cm) 5,84 14,12Kond.faktor 0,86 1,03Övriga fiskar:KommentarFotona över lokalen är något missvisande, lokalen ärlängre än vad som framgår på bilderna. Lokalen är entämligen god öringlokal, främst för större fiskar. Åretsfiske skedde vid relativt högt vattenstånd, vilket ocksåindikeras av p-värdet för 0+. Beståndet är ojämnt fördelatöver sträckan. Föryngringen får anses som tämligengod, men bör följas så att det inte är en början på ennegativ trend. Lokalen är en okalkad referenslokal.Bedömning: Klass IIA085 86 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår18


Lokal nr 3, Tokared i Jälmån103 Ätran i Ulricehamn kommunKoordinater: X= 640145 Y= 136945Lokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär björk och gran. Beskuggningen är 0 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 11,5 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 32 m lång och 4,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 141 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 160 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel 0,29m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 21 100+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 21,6 14,2N/100 m² 15,3 10,1P-värde 0,83 0,89Medellängd(cm) 6,95 20,62Kond.faktor 0,92 1,08Övriga fiskar: 3 elritsa 30-tal bergsimpatersom den tidigare angivna ytan vid medelvattenföringinte stämmer. Den bör mätas in påKommentarLokalen är biotopvårdad sträcka som saknar träd. Den nytt.höga solinstrålningen leder till algpåväxt vilket gynnar Bedömning: Klass IIBarter som bergsimpa som konkurrerar med öringen.Det kan vara en av anledningarna till det glesa beståndetav öring. Sträckan var lättfiskad. Vid årets fiske varandelen årsungar betydligt större än de tre föregåendeåren. Algpåväxten var mindre än föregående år vilketkan bero på den höga vattenföringen. Vid beräkningenav beståndet N/100 m² användes den avfiskade ytan ef-19087 88 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår


Lokal nr 4, Vägbron i Djupasjöbäcken103 Ätran i Svenljunga kommunKoordinater: X= 636230 Y= 132705Lokalen fiskades 1998-09-27Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 4,9 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, finsedimentoch större sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 12,6 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 49 m lång och 2,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 102 m². Djupet var som mest 0,55 m och imedel 0,27 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 1 15Beräknatantal (N) 1,0 16,725N/100 m² 1,0 16,4P-värde 0,00 0,63OBSett fiskeMedellängd(cm) 7,90 15,25Kond.faktor 0,61 1,13Övriga fiskar:KommentarLokalen är en fin öringbiotop. Lättfiskad och lättillgängliglokal, fiske inte utfört i trummorna. Fisket utfördesvid hög vattenföring, vilket kan vara en avanledningarna till att endast en 0+ fångades i andra fisket.Antalet tvåsomriga öringar var 9 vilket visar att vissföryngring skett året 1997. När lokalen fiskades 1993hyste den även då ett glest bestånd av öring, där var antaletäldre fisk betydligt mindre än årets fångst.Bedömning: Klass IIB093 980+ 1+/äldreår20


Lokal nr 6, Bro i Bäck från Dräggvedsån103 Ätran i Svenljunga kommunKoordinater: X= 634025 Y= 133610Lokalen fiskades 1998-09-10Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, större stenoch medelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 0.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 18,3 °C och vattnets temperaturvar 14,6 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 41,5 m lång och 1,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 66 m². Djupet var som mest 0,7 m och imedel 0,17 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 7 lake 1 ål observeradKommentarSediment grumsar upp vattnet. Vattnet är mycket humöstpå grund av myr uppströms. Lokalen var lättfiskadförutom en djuphåla längst upp. Lokalen fiskade även1993 då fångades endast 3 lakar.Bedömning: Klass:III (Ingen bra lokal)21


Lokal nr 8, Hyssna kyrka i Surtan105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638605 Y= 130410Lokalen fiskades 1998-08-14Lokalen är omgiven av äng och dominerande trädslag äral. Beskuggningen är 20 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den rikliga undervattenvegetationen bestårfrämst av mossor. Mängden ved i vattnet var 0 st per100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 18,1 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 28 m lång och 6,9 m bred vilket gav en avfiskadyta på 193 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 175 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel 0,37m.150125100755025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öringFångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 30 9 4Beräknatantal (N) 39,8 22,8 4,1N/100 m² 22,7 13,0 2,3P-värde 0,37 0,15 0,78Medellängd(cm) 5,80 13,43 13,3Kond.faktor 1,11 1,29 1,05Övriga fiskar: 2 elritsaKommentarLokalens markeringar gick inte att hitta. Lokalen varsvårfiskad pga högt vattenflöde, vilket kan avläsas av delåga p-värdena. Vid 1996 års fiske konstaterades laxproduktionpå lokalen, vilket kan vara anledningen tillatt tätheten för öring sjönk detta år. Vid 1997 års fiskeoch 1998 års fiske skedde ingen nyproduktion av lax,lekfisken har sannolikt svårt att ta sig hit. Endast 4 äldreindivider fångades vid 1998 års fiske. Dessa är möjligende sista resterna av 1996 års produktion, de övriga harvandrat iväg.0antal20010017515075125100507525 50250092 93 94 95 96 97 98Bedömning: Klass I-IIA0+ 1+/äldreårBeståndets storlek, lax(totalfångst)96 980+ 1+/äldreår22


Lokal nr 10, Skoghem i Surtan105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638775 Y= 130560Lokalen fiskades 1998-08-14Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 40 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 41 m lång och 9,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 381 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 200 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel 0,27m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 2 250+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 2,0 27,6N/100 m² 1,0 13,8P-värde 1,00 0,55Medellängd(cm) 6,00 12,10Kond.faktor 0,93 1,05Övriga fiskar: 41 elritsaKommentarLokalen hyser ett tämligen gott bestånd av stationäröring. En bra lokal för lite större fisk, däremot saknaslekgrus i den närmaste omgivningen. Det är sannoliktförklaringen till att antalet årsungar i allmänhet är litet.Vid året fiske rådde hög vattenföring vilket kan ha medförten viss underskattning av beståndet av årsungar.Bedömning: Klass II A092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår23


Lokal nr 13, Gamla stenbron i Surtan105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638935 Y= 130700Lokalen fiskades 1998-08-13Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 10 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 31 m lång och 5,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 180 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel0,27 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 41 18Beräknatantal (N) 45,0 18,425N/100 m² 25,0 10,2P-värde 0,56 0,71Medellängd(cm) 6,13 11,95Kond.faktor 1,07 1,15Övriga fiskar: 14 elritsaKommentarLokalen är fin biotop för havsvandrande öring. Lokalen arna (1991, 1994, 1997) visar ingen eller obetydligförsurningspåverkan på lokalen. Vid be-saknade den nedre markeringen, varför lokalen uppmärktesvid ett lämpligt ställe 31 meter nedströms gamlastenbron. I efterhand konstaterades det att tidigare avfiskade ytan eftersom det saknas uppgifterräkning av beståndet N/100 m² användes denfisken sannolikt börjat ca 25 meter nedströms. De elfiskensom genomfördes åren innan har den totala antalet yta bör mätas upp.angående ytan vid medelvattenföring. Dennaindivider varit som lägst 1993 med 18,8 /100 m² (ej åldersbestämda)och som högst 1994 med 88,8 /100 m²Bedömning Klass II A(ej åldersbestämda). Årets fiske var således bättre ändet sämsta året men långt ifrån resultaten från 1994.Resultat från de tre senaste bottenfaunaundersökning-00+ 1+/äldreår9824


Lokal nr 14, Västra grenen i Surtan105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638945 Y= 130685Lokalen fiskades 1998-08-14Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 20 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, sand och mindresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 18,5 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 39 m lång och 5,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 222 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,29 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 26 1Beräknatantal (N) 30,1 1,025N/100 m² 13,5 0,4P-värde 0,50 1,00Medellängd(cm) 6,10 19,40Kond.faktor 0,95 1,07Övriga fiskar: 2 elritsa095 980+ 1+/äldreårKommentarLokalen är en fin biotop för öring. Lokalen saknade den gifter angående ytan vid medelvattenföring.övre markeringen, varför lokalen uppmärktes vid ett Denna yta bör mätas upp.lämpligt ställe 39 meter uppströms. I efterhand konstateradesatt lokalens längd vid tidigare fisken varit 28 m.Bedömning: För kort historik (ev IIA)Resultat från de två senaste bottenfaunaundersökningarna(1994, 1997) visar ingen eller obetydlig försurningspåverkanpå lokalen Vid tidigare elfisketill- fällenhar den avfiskade bredden angivits till 8 m detta är sannolikten överskattning, vid fisket 1998 var den våtabredden 5,7 m. Vid beräkning av beståndet N /100 m²användes den avfiskade ytan eftersom det saknas upp-25


Lokal nr 15, Friared i Surtan105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638335 Y= 130455Lokalen fiskades 1998-08-15Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och salix. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 1,3 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störreblock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 15,9 °C och vattnets temperaturvar 14,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 28 m lång och 11 m bred vilket gav en avfiskadyta på 308 m². Djupet var som mest 0,55 m och imedel 0,37 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 4 9Beräknatantal (N) 4,0 19,025N/100 m² 1,3 6,2P-värde 0,78 0,90Medellängd(cm) 6,68 15,69Kond.faktor 0,92 1,09Övriga fiskar: 62 elritsa093980+ 1+/äldreårKommentarInga markeringar hittades, men med hjälp av en personfrån trakten förlades lokalen nedre gräns till å-kröken.En lämplig sträcka på 28 m uppmärktes från å-krökenoch uppströms. I efterhand konstaterades att den tidigaresträckan varit 38 m lång. Vid elfisken -93 fångades21 laxar (1+ /äldre) även vid 1995 års elfiske fångadeslax, någon lax fångades inte i år. Beståndet av öring ärfortsatt glest. Lokalen är mycket svårfiskad vid högvattenföring,vilket rådde vid elfisketillfället. Vid beräkningav beståndet N /100 m² användes den avfiskadeytan eftersom det saknades uppgifter angåendeytan vid medelvattenföring. Denna yta bör mätasupp.Biotopen är möjligen något bättre för lax änför öring.Bedömning: Klass IIA26


Lokal nr 16, Hjorttorp i Igelbäcken105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 638155 Y= 130470Lokalen fiskades 1998-07-22Lokalen är omgiven av äng och det dominerandeträdslaget är al. Beskuggningen är 50 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden ved ivattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, sand och mindresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 18,5 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 60 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 150 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 150 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel 0,15m.250225200175150125Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax1000+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre75Fångst 178 3Beräknatantal (N) 227,3 3,1N/100 m² 151,5 2,07P-värde 0,40 0,71Medellängd(cm) 5,36 16,7Kond.faktor 1,09 1,28Övriga fiskar: 7 elritsa5025092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarLokalen hyser ett stabilt och bra havsöringbestånd. Ettlättfiskat vattendrag även vid högvatten. Lax fångades1995, 1996 och 1997 men inte vid årets fiske. Andelenårsungar var större vid årets fiske jämfört med föregåendeår, vid ett tidigare elfiske 1989 fångades dock 305öringar (ej åldersbestämda). Resultat från de fem senastebottenfaunaundersökningarna (1987, 1989,1991, 1994, 1997) visar ingen eller obetydlig försurningspåverkanpå lokalen.Bedömning: Klass I27


Lokal nr 17, Strätehed i Enån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637475 Y= 129815Lokalen fiskades 1998-07-22Lokalen är omgiven av lövskog. Övervattenväxtlighetsaknas och den rikliga undervattenvegetationen bestårfrämst av mossor.Bottensubstratet består av större sten, sand och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 23 m lång och2mbredvilket gav en avfiskadyta på 46 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är 50m². Djupet var som mest 0,75 m och i medel 0,20 m.FångsterÖringFångst 56 50Beräknatantal (N) 108,1 52,2N/100 m² 235,0 113,5P-värde 0,22 0,65Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre250225200175150125100755025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)Medellängd(cm) 4,30 9,30Kond.faktor 0,92 1,15Övriga fiskar:Kommentaren mycket fin öringbiotop med ett stabilt havsöringbestånd.En stor andel källvatten i bäcken medför kallt vattenmed låg tillväxt på fisken. Sträckan var relativtlättfiskad fram till det djupare partiet strax före ochframme vid fallet. Vid årets fiske var fångsten av årsungarbetydligt mindre än föregående år. Den höga vattenföringenhar medfört en underskattning avbeståndet av årsungar, vilket också visas av det lågap-värdet. Det är sannolikt inte den enda förklaringen,trenden för årsungar har varit vikande sedan 1994, liksomäven för äldre fisk. En del av den äldre fisken varmärkt genom avklippning på den övre delen av stjärtfenan.Någon lax fångades inte på lokalen. Vid fisket01996 fångades en ensam lax. Resultat från detvå senaste bottenfaunaundersökningarna(1994, 1997) i Enån visar ingen eller obetydligförsurningspåverkan på å-systemet. Beståndetbör hållas under uppsikt så att den nedåtgåendetrenden inte fortsätter. Vid beräkningen avbeståndet N/100 m² användes den avfiskadeytan eftersom den tidigare angivna ytan vid medelvattenföringinte stämmer. Den bör mätas inpå nytt.Bedömning: Klass IIA92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår28


Lokal nr 18, Nedan damm i Enån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637315 Y= 129695Lokalen fiskades 1998-07-22Lokalen är omgiven av blandskog. Övervattenväxtlighetsaknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 45 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 112 m². Djupet var som mest 1 m och i medel0,2 m.FångsterÖringFångst 29 82Beräknatantal (N) 29,6 88,7N/100 m² 26,4 79,2P-värde 0,73 0,58Medellängd(cm) 4,70 11,40Kond.faktor 1,10 1,22Övriga fiskar:Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreKommentarEn bra öringbiotop. En lättfiskad lokal med undantagför en djuphåla nedanför dammen. Resultat från de tvåsenaste bottenfaunaundersökningarna (1994, 1997) iEnån visar ingen eller obetydlig försurningspåverkan påå-systemet. Vid beräkning av beståndet N /100 m² användesden avfiskade ytan eftersom det saknades uppgifterangående ytan vid medelvattenföring. Denna ytabör mätas upp.Bedömning: För kort historik (ev Klass IIA)1007550250Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)93980+ 1+/äldreår29


Lokal nr 19, Grustäkt i Enån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637240 Y= 129655Lokalen fiskades 1998-08-15Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 13,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 45 m lång och 2,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 117 m². Djupet var som mest 0,35 m och imedel 0,15 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 50 25Beräknatantal (N) 51,1 24,925N/100 m² 43,7 21,3P-värde 0,72 0,68Medellängd(cm) 6,01 12,10Kond.faktor 0,89 0,91Övriga fiskar:KommentarInga markeringar funna, men elfisket bedrevs påsträckan nedströms bron som angavs i tidigare protokoll.En fin öringlokal där tyvärr skogen var avverkadlängs halva östra stranden, på västra sidan var den enbartgallrad. Sträckan var lättfiskad. Vid beräkning avbeståndet N /100 m² användes den avfiskade ytan eftersomdet saknades uppgifter angående ytan vid medelvattenföring.Denna yta bör mätas upp.Bedömning: För kort historik (ev Klass I)093980+ 1+/äldreår30


Lokal nr 20, Edared i Hedån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637705 Y= 129880Lokalen fiskades 1998-07-24Lokalen är omgiven av äng. En trädridå av al finns utmedlokalen. Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Bottensubstratet består av mindre sten, sand och grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 22 °C och vattnets temperaturvar 19 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 50 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 125 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 150 m². Djupet var som mest 0,25 m och i medel 0,15m.FångsterÖringFångst 154 32Beräknatantal (N) 165,0 34,9N/100 m² 132,0 27,9P-värde 0,60 0,57Medellängd(cm) 5,50 11,77Kond.faktor 0,99 1,18Övriga fiskar: 60 elritsaLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreKommentarEn mycket bra och jämn öringlokal, med en åldersfördelningsom är typisk för havsöring. En trädridå löperutmed sträckan. Lättfiskad även vid högvattensituationer.Resulatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna(1989, 1991, 1994, 1997) visar ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Vid beräkning av beståndetN/100 m² användes den avfiskade ytan eftersomden tidigare använda ytan vid medelvattenföring intestämmer. Den bör mätas upp på nytt.Bedömning: Klass I4003753503253002752502252001751501251007550250Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår31


Lokal nr 21, Holmen i Hedared105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637785 Y= 129865Lokalen fiskades 1998-08-17Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är björk och tall. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den måttligaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, mindreblock och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 0.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 48 m lång och 5,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 277 m². Djupet var som mest 0,45 m och imedel 0,26 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 11 17Beräknatantal (N) 11,1 20,825N/100 m² 4,0 7,5P-värde 0,84 0,43Medellängd(cm) 6,74 11,97Kond.faktor 1,07 1,21Övriga fiskar:KommentarIngen optimal laxöringsbiotop. Vid fisketillfället råddehögvatten, men antagligen är vattenhastigheten vid mernormala situationer för låg för att passa laxartade fiskar.Lokalen var svårfiskad på grund av många stora block,vilket ledde till dålig skattning. Vid beräkning av beståndetN /100 m² användes den avfiskade ytan eftersomdet saknades uppgifter angående ytan vid medelvattenföring.Denna yta bör mätas upp.Bedömning: För kort historik (Ev Klass IIB)093980+ 1+/äldreår32


Lokal nr 22, Vägbron i Ringebäcken105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637660 Y= 130315Lokalen fiskades 1998-08-18Lokalen är omgiven av lövskog och dominerandeträdslag är al. Beskuggningen är 40 procent. Övervattenväxtlighetenär måttlig och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden ved ivattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, sand och finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 17,5 °C och vattnets temperaturvar 14 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 48 m lång och 2,85 m bred vilket gav en avfiskadyta på 137 m². Djupet var som mest 0,4 m och imedel 0,2 m.250225200175150125Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax1000+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 148 46Beräknatantal (N) 176,0 47,5N/100 m² 128,5 34,77550P-värde 0,46 0,68Medellängd(cm) 5,34 12,9025Kond.faktor 1,05 0,98Övriga fiskar: 204 elritsa 5 nejonöga3300+ 1+/äldre98årKommentarIngen optimal lokal för laxartad fisk. Lokalen är förobeskuggad och har för mycket finsediment för detta.Vidare har den en jämn botten med få ställen för öringenatt gömma sig. Många 0+ var gömda i strandbrinkarnasgräs. Den var relativt lättfiskad trots högvatten. Bedömning: Klass IIAVid elfisket 1992 var det beräkande öringbeståndet 334(ej åldersbestämt) då fångades även 2 laxar, vid elfisket1995 var beräknade beståndet 257 (ej åldersbestämt).Årets elfiske gav ett sämre resultat, en av anledningarnakan vara det höga vattenflödet vilket också avspeglas idet relativt låga p-värdet för årsungar. Vid beräkning avbeståndet N /100 m² användes den avfiskade ytan eftersomdet saknades uppgifter angående ytanvid medelvattenföring. Denna yta bör mätasupp.


Lokal nr 23, Sågverket i Ljungaån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637710 Y= 131480Lokalen fiskades 1998-07-23Lokalen är omgiven av blandskog. Övervattenväxtlighetsaknas liksom undervattenvegetation.Bottensubstratet består av grus, mindre sten och medelstorablock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 23 m lång och7mbredvilket gav en avfiskadyta på 161 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är160 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel 0,25 m.FångsterÖringFångst 1 6Beräknatantal (N) 1,0 6,0N/100 m² 0,6 3,8P-värde 1,00 1,00Medellängd(cm) 5,80 14,60Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre250225200175150125100755025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)Kond.faktor 1,03 1,04Övriga fiskar: 8 lake092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreKommentarSträckan var relativt lättfiskad trots högvattensituationen.Det var gott om vatten i båda fårorna. Lokalen haren hög potential för öring, vilket fångsten 1994 visar.Vattenföringen var hög senhösten 1993 vilket sannoliktgynnat leken detta år. Även vid de elfisken som utfördes1984, 1990 och 1991 (ej åldersbestämda) var fångsternahöga. Sträckan är belägen strax nedan ett sågverk,som reglerar vattenflödet till lokalen, detta kan påverkaöringbeståndet negativt. En annan anledning kan varade relativt låga vattenflödena åren 1994–1997. Den uppströmsliggande lokalen i Ljungaån, ”Fritslabron” visarBedömning: Klass IIIockså lägre tätheter av årsungar dessa år. Den ökadeförekomsten av lake på lokalen kan vara ytterligare enfaktor. Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna(1991, 1994, 1997) visar ingen ellerobetydlig försurningspåverkan i Ljungaån.Försurningspåverkan kan dock inte uteslutas,eftersom ett liknande mönster finns i den uppströmsliggande lokalen ”Fritslabron”. De försämradeförhållandena bör utredas på dessabåda lokaler.år34


Lokal nr 24, Fritslabron i Ljungaån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637920 Y= 132265Lokalen fiskades 1998-07-23Lokalen är omgiven av blandskog. Övervattenväxtlighetsaknas liksom undervattenvegetation.Bottensubstratet består av medelstora block, störresten och mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 55 m lång och6mbredvilket gav en avfiskadyta på 330 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är165 m². Djupet var som mest 0,9 m och i medel 0,35 m.10075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax50Fångst 3 2Beräknatantal (N) 3,1 2,00+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreN/100 m² 1,9 1,225P-värde 0,50 1,00Medellängd(cm) 6,00 13,20Kond.faktor 1,08 0,96Övriga fiskar: 4 elritsaKommentar084 92 93 94 95 96 97 98På grund av ett vägbygge flyttades sträckan 1997 uppströms100 meter. Vid elfisket detta år fiskades samma0+ 1+/äldreårsträcka. Nu är vägbygget klart och sträckan bör flyttastillbaka till ursprungliga platsen. Sträckan var mycket sar dock ingen eller obetydlig försurningspåverkani Ljungaån.svårfiskad på grund av högvatten och skattningen ärdärför tveksam. De låga tätheterna 1997 kan delvisbero på påverkan av vägbygget och 1998 på tveksamBedömning: Klass IIIskattning. Andelen årsungar var relativt lågt även de tvåföregående åren, detta kan vara en följd av att lekenmissgynnats de år det varit låga vattenflöden på senhösten,det kan också vara försurningspåverkan, se kommentarenpå föregående lokal. Resulatet från de senastebottenfaunaundersökningarna (1991, 1994, 1997) vi-35


Lokal nr 25, Gamla stenbron i Krokån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637550 Y= 131450Lokalen fiskades 1998-09-27Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0,9 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, grus ochmindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 12,2 °C och vattnets temperaturvar 12,2 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 35 m lång och 6,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 215 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 400 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel 0,29m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öringFångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 1 2Beräknatantal (N) 1,0 2,025N/100 m² 0,47 0,9P-värde 1,00 1,00Medellängd(cm) 8,0 14,35Kond.faktor 0,98 0,93Övriga fiskar: 5 lake 1 gädda 2 ålKommentarSvårfiskat på grund av hög vattenföring och dålig sikt idet mörka humösa vattnet, vilket kan vara en bidragandeorsak till att det bara fångades en årsunge. Mängdenårsungar har uppvisat en nedåtgående trend sedan1995 och trots att bottenfaunan inte har bedömts somskadad (1994, 1997) bör försurningssituationen/kalkningsstrategiernases över.Bedömning:IIB092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår36


Lokal nr 26, Grevakila i Krokån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 637375 Y= 131540Lokalen fiskades 1998-09-08Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 20 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, medelstorablock och större block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16,3 °C och vattnets temperaturvar 15,7 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 45 m lång och 5,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 259 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,32 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 20+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 2,025N/100 m² 0,8P-värdeMedellängd(cm) 12,50Kond.faktor 0,90Övriga fiskar: 2 ålKommentarFiskad 1992, 1993 och 1994 utan att fångsten åldersbestämdes.Totalantalet öringar var 1992 12 st, 1993 28st och 1994 32 st. Mycket svag reproduktion. Bottenfaunanbedöms inte vara påverkad av försurning. Möjligenfinns risk för uttorkning.Bedömning:III012 28 3292939495980+ 1+/äldreår37


Lokal nr 27, Svanefors i Torestorpsån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 636665 Y= 131190Lokalen fiskades 1998-09-08Lokalen är omgiven av artificiell och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 10 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störresten och grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället låg och hastigheten varstråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 15,9 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 22,5 m lång och 4,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 94 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 100 m². Djupet var som mest 0,25 m och i medel 0,13m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 5Beräknatantal (N) 5,025N/100 m² 5,3P-värdeMedellängd(cm) 12,86Kond.faktor 0,97Övriga fiskar:KommentarSträckan är kraftigt påverkad av reglering. Vattenföringensänktes före elfisket för att göra fisket möjligt.Mycket mink har rapporterats i området. Inga årsungarfångades vid fisketillfället vilket är oroande, men regleringarnagör det svårt att utvärdera resultaten. Ingenförsurningspåverkan (1991, 1996) på bottenfaunan.Bedömning:IIB092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår38


Lokal nr 29, Övre gården i Öxnevallabäck105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 636480 Y= 130465Lokalen fiskades 1998-07-23Lokalen är omgiven av lövskog. Övervattenväxtlighetsaknas liksom undervattenvegetation.Bottensubstratet består av finsediment, grus och mindresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 22 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 40 m lång och 2,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 92 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är100 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel 0,1 m.FångsterÖringFångst 83 27Beräknatantal (N) 91,4 27,9N/100 m² 99,3 30,3Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre400375350325300275250antal225200175150125100Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)P-värde 0,55 0,68Medellängd(cm) 5,00 10,46Kond.faktor 0,92 0,9525Övriga fiskar:0KommentarEn fin lekbiotop för viskans öringar. Elfisken har bedrivitspå sträckan sedan 1991, dock åldersbestämdes intefångsten 1991 och 1992, men antalet fångade öringarvar då jämförbart med fångsterna från perioden1993–1997. Fångsten vid fisket 1998 är den hittillssämsta på lokalen. Det har rapporterats att mycket Bedömning: Imink och häger förekommer i området, men i vilken utsträckningsom predation har påverkat beståndet ärsvårt att säga. Avrinningsområdet är okalkat vilket göröringpopulationen om möjligt ännu mer intressant.Försurningspåverkan? Ingen kontroll av försurningssituationenverkar förekomma. Vid beräkning av beståndetN/100 m² användes den avfiskade ytan eftersomden tidigare angivna ytan vid medelvattenföring inte39755093 94 95 96 97 980+ 1+/äldrestämmer. Den bör mätas in på nytt. Okalkadreferenslokal.år


Lokal nr 30, Vasse i Hornån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 636505 Y= 129995Lokalen fiskades 1998-09-08Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, grus ochmindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 16,2 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 34,5 m lång och 5,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 200 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 165 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,3 m.1007550Beståndets storlek, laxBeståndstäthet lax(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 10 1325Beräknatantal (N) 16,7 14,5N/100 m² 10,12 8,79P-värde 0,26 0,53Medellängd(cm) 8,59 13,0Kond.faktor 0,98 1,20Övriga fiskar: 7 ål 1 id 17 färna092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarån. Kanske påverkar regleringarna i VasseEn fin lokal alldeles nedströms Vasse kraftverk. Svårfiskatpå grund av hög vattenföring, eventuellt har mäng-Bedömning: IIBkraftverk populationen negativt.den årsungar underskattats. Sträckan har låga tätheterav lax i relation till vad här skulle kunna finnas. Det bordedock inte vara något problem med försurning eftersomsträckan befinner sig långt ner i ett avrinningsområdemed stora sjöar längre upp i vattensystemet. Enannan indikation på att försurningssitua- tionen inteverkar vara alarmerande är att det förekommer mört i40


Lokal nr 31, Frugården i Ekån105 Viskan i Marks kommunKoordinater: X= 636050 Y= 129880Lokalen fiskades 1998-09-08Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär alm och al. Beskuggningen är 50 procent. Övervattenväxtlighetsaknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av finsediment, grus och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället låg och hastigheten varlugn. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 17,3 °C och vattnets temperaturvar 14,7 °C.Lokalen fiskades 1 gång med 450 volt.Lokalen är 42,5 m lång och 4,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 173 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 90 m². Djupet var som mest 0,7 m och i medel0,26 m.100antal755025Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 2 1Beräknatantal (N) 2,0 1,00500+ 1+/äldre(totalfångst)Beståndstäthet laxårBeståndets storlek, lax98N/100 m² 2,2 1,11P-värde 1,0 1,025Medellängd(cm) 14,75 6,3Kond.faktor 0,89 2,00Övriga fiskar: 2 lake 1 färna 14 elritsa00+ 1+/äldre98årKommentarEn lokal som tidvis kan torka ut vilket kan medföra attlekfisk kan ha svårt att ta sig upp. Det är ingen bra biotopeftersom sträckan till stor del består av sandbottenoch en stor djuphåla. Resultatet från bottenfaunaundersökningenvisade 1995 betydande påverkan. Sträckanhar fiskats sedan 1988 och tätheterna har generelltvarit låga. Fångstresultat från tidigare år har inte varittillgängliga. Vid årets fiske fångades endast 3 laxfiskar.Bedömning: III41


Lokal nr 33, Kvarnen i Hiån105 Viskan i Svenljunga kommunKoordinater: X= 636635 Y= 132850Lokalen fiskades 1998-09-27Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 10 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, större stenoch medelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 13 °C och vattnets temperaturvar 12,6 °C.Lokalen fiskades 1 gång med 500 volt.Lokalen är 23,5 m lång och6mbredvilket gav en avfiskadyta på 140 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,35 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 1 elritsaKommentarFisket kunde inte genomföras utan fick avbrytas efterhalva första omgången på grund av den höga vattenföringen.42


Lokal nr 34, Svansryd i Fölabäcken105 Viskan i Borås kommunKoordinater: X= 641130 Y= 133735Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 1 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och större sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 13,1 °C och vattnets temperaturvar 10,8 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 58 m lång och 4,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 272 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 275 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel 0,29m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 49 11Beräknatantal (N) 58,1 12,325N/100 m² 21,4 4,5P-värde 0,46 0,52Medellängd(cm) 6,85 19,43Kond.faktor 0,99 1,30Övriga fiskar: 2 ål092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarstämmer. Den bör mätas in på nytt. OkalkadEn fin öringlokal som under 1996 och1997 uppvisade referenslokal.låga tätheter av framför allt årsungar. Vid det senaste Bedömning: IIB-IIIfisketillfället fångades relativt många 0+, men färre 1+än de tidigare åren. Den goda årsklassen 1998 kan kanskeborga för högre tätheter av 1+ vid nästa provfisketillfälle.Avrinningsområdet är inte kalkat menförsurningssituationen följs inte upp vad vi har kunnatse. Bör absolut kontrolleras. Vid beräkning av beståndetN/100m² användes den avfiskade ytan eftersomden tidigare angivna ytan vid medelvattenföring inte43


Lokal nr 35, Nedan damm i Kovraån105 Viskan i Borås kommunKoordinater: X= 639425 Y= 133100Lokalen fiskades 1998-09-05Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är ask och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, mindre stenoch grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16,2 °C och vattnets temperaturvar 12,2 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 26 m lång och 6,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 172 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 182 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel 0,15m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 68 3725Beräknatantal (N) 80,4 40,6N/100 m² 46,8 23,6P-värde 0,47 0,55Medellängd(cm) 5,75 12,41Kond.faktor 0,93 1,09Övriga fiskar:KommentarEn bra öringlokal som glädjande nog har vänt en tidigarenegativ trend. Vid fisket 1998 var fångsten både totaltoch mätt som antal årsungar den bästa sedanprovfiskena startade 1994.Bedömning: IIA094 95 96 97 980+ 1+/äldreår44


Lokal nr 36, Vägbron i Häggån105 Viskan i Borås kommunKoordinater: X= 639340 Y= 133015Lokalen fiskades 1998-09-05Lokalen är omgiven av hygge och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 20 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0,5 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 17,3 °C och vattnets temperaturvar 12,4 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 600 volt.Lokalen är 46 m lång och 4,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 221 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 270 m². Djupet var som mest 0,9 m och i medel 0,4m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 13 180+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 14,3 18,3N/100 m² 6,5 8,3P-värde 0,70 0,88Medellängd(cm) 6,30 13,23Kond.faktor 0,92 1,08092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårÖvriga fiskar:3 elritsaKommentarEn bra öringbiotop med ett stationärt öringbestånd, därfångsten vid fisketillfället förmodligen underskattats pågrund av den höga vattenföringen. Tätheterna harvarierat men har varit acceptabla under de senaste åren.Vid beräkning av beståndet N/100m² användes den avfiskadeytan eftersom den tidigare angivna ytan vid medelvattenföringinte stämmer. Den bör mätas in på nytt.Bedömning: IIA45


Lokal nr 39, Gissle i Gisslebäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 639170 Y= 129940Lokalen fiskades 1998-08-16Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 4 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, sand och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 15 °C och vattnets temperaturvar 14,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 36 m lång och 3,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 124 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 108 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel 0,22m.15012510075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre50Fångst 32 36Beräknatantal (N) 36,3 39,9N/100 m² 33,6 37,025P-värde 0,51 0,54Medellängd(cm) 6,29 12,54Kond.faktor 0,98 1,15Övriga fiskar:091 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarsäsongen 1998, och att en verklig minskning avGisslebäcken är en god lekbiotop för Lygnerns öringar. populationstätheten förelåg. Ett observandumÖstra sidan nyligen avverkad, men en trädridå finns inför nästa års provfisken i Gisslebäcken. Resultatetfrån bottenfaunaundersökningen visa-kvar närmast bäcken. Vid årets fiske var antalet fångade0+ betydligt lägre än de föregående åren, medan antaletäldre fiskar var relativt likartad jämfört med tidigare. Bedömning: Ide ingen försurningspåverkan 1994 och 1997.Fisket genomfördes emellertid vid högvatten vilket kanha påverkat fångstbarheten för framför allt årsungarna.Den något högre medellängden (8%) vid 1998 års fiskejämfört med fisket 1997, skulle dock kunna betyda attkonkurrensen inom årsklassen är något mindre under46


Lokal nr 40, Nedan fallen i Gärån106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638660 Y= 129845Lokalen fiskades 1998-08-17Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och lind. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 1,5 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, sand och mindresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 47 m lång och 4,57 m bred vilket gav en avfiskadyta på 215 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 160 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,26 m.400375350325300275antal250225200175Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre150125Fångst 126 16Beräknatantal (N) 143,0 17,0N/100 m² 89,4 10,6P-värde 0,51 0,62Medellängd(cm) 6,80 14,23Kond.faktor 1,02 0,93Övriga fiskar:KommentarEn bra lokal som har uppvisat goda tätheter de år somelfiske har genomförts på sträckan, förutom åren 1996och 1997. Aquaticus HB har tolkat resultaten som eneffekt av att det har funnits dåligt med lekfisk på sträckanunder de föregående årens höstar, vilket kan varasannolikt. Bottenfaunaprovtagningarna i bäckens övredelar, 1994 och 1997, visar inga tecken på försurningsskador.Bedömning: IIA100755025082 89 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår47


Lokal nr 41, Gamla kvarnen i Gärån106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638750 Y= 130025Lokalen fiskades 1998-08-16Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 2,4 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, större stenoch grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 14,5 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 40 m lång och 5,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 207 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel0,19 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 2 40+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 2,1 4,1N/100 m² 1,0 2,0P-värde 1,00 1,00Medellängd(cm) 8,15 16,78Kond.faktor 0,37 1,01Övriga fiskar:0Totalöringsfångst45132792 93 94 95 980+ 1+/äldreKommentarLokalen är något svåråtkomlig men fin. Sträckan fiskades1992–1995 i utredningskontorets regi, men det saknaselfiskedata från åren 1996 och 1997. Fallennedströms Strömma utgör ett vandringshinder och beståndetär sannolikt stationärt. Fångsten av öring vid elfisketillfället1998 var den lägsta sedanelfiskeundersökningarna startade, men tätheterna varrelativt låga även vid utredningskontorets elfisken (endastdelvis åldersbestämda). Tätheterna har varieratBedömning: IIB-IIImellan provtagningtillfällena, men sträckan borde kunnahysa fler öringar än vad fångstresultaten visar. Resultatfrån bottenfaunastudier 1994 och 1997 visaratt bottenfaunan är ej eller obetydligtpåverkad av försurning. Vad som eventuelltskulle inverka negativt på rekryteringen i bäckenär svårt att uttala sig om. Uppgifter om lokalensyta vid medelvattenföring saknas, så vidberäkningarna av tätheterna har istället avfiskadyta använts. Lokalen bör mätas upp. Denangivna konditionsfaktorn för 0+ är felaktig pågrund av ett fel vid vägningen i fält.år48


Lokal nr 42, Kvarnslätt i Ryabäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638780 Y= 129785Lokalen fiskades 1998-07-21Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av större sten, mindre blockoch mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 22 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 67 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 166 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 175 m². Djupet var som mest 0,8 m och i medel 0,15m.FångsterÖringFångst 31 7Beräknatantal (N) 70,1 7,1N/100 m² 42,2 4,3P-värde 0,18 0,75Medellängd(cm) 6,49 14,3Kond.faktor 1,04 1,16Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre100755025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)Övriga fiskar:KommentarÅrets resultat skiljer sig från de senaste årens genom attandelen 0+ var högre vid fisketillfället 1998 jämförtmed perioden 1992–1997. Troligen har den ojämnaförekomsten av öringungar till en del berott på extremtlåga flöden, vilket har medfört skador på fiskbeståndet.Ryabäckens avrinningsområde har kalkats sedan 1987.Resultatet från bottenfaunaundersökningar harvarierat kraftigt, från stark försurningspåverkan 1990,ingen eller liten påverkan 1994 till betydande försurningspåverkan1997. Sammantaget så påverkas sannoliktöringpopulationen i bäcken både av periodvisförekommande uttorkning och försurning.091 92 93 95 96 97 980+ 1+/äldreVid beräkning av beståndet N/100 m² användesden avfiskade ytan eftersom den tidigareangivna ytan vid medelvattenföring inte stämmer.Den bör mätas in på nytt.Bedömning: IIB–IIIår49


Lokal nr 43, Rishamra i Ryabäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638790 Y= 129765Lokalen fiskades 1998-07-21Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av mindre block, mindre stenoch medelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 51 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 130 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,1 m.10075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax50Fångst 2 7Beräknatantal (N) 2 8,30+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreN/100 m² 1,56 6,4P-värde 1,0 0,625Medellängd(cm) 6,0 14,3Kond.faktor 1,16 1,21OBS enfiskeomgångÖvriga fiskar: 1 elritsaKommentarDenna lokal är belägen uppströms den tidigare kommenteradelokalen i Ryabäcken, Kvarnslätt. Tidigarehar fisken utförts av utredningskontoret, 1990 och1993. Resultaten från det senaste fisket ligger på ungefärsamma nivå som i början av 1990-talet. Ett glest bestånd.Lokalens värde ur informationssynpunkt är någottveksam.Bedömning: III093 980+ 1+/äldreår50


Lokal nr 44, Nedan fallen i Ularåsbäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638970 Y= 129840Lokalen fiskades 1998-07-21Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 14 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 350 volt.Lokalen är 45 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 112 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 120 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel 0,2m.250225200175150125Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre100Fångst 171 62Beräknatantal (N) 217,8 65,1N/100 m² 194,5 58,17550P-värde 0,40 0,64Medellängd(cm) 5,40 11,9025Kond.faktor 0,97 1,13Övriga fiskar: 2 elritsa091 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreKommentarEn bra lokal som var lättfiskad trots den höga vattenföringen.Bäcken utgör en bra lekbiotop för Lygneröringarnaoch hyser ett bestånd med goda men varierandetätheter. Emellertid visar bottenfaunastudier 1994 och997 att kalkningarna inte riktigt verkar kunna hållaförsurningen stången, och att bottenfaunan därmed ärbetydligt påverkad av försurning. Eftersom lokalen ärvärdefull som reproduktionsområde är det mycket angelägetatt hålla koll på den vattenkemiska situationenBedömning: Ioch eventuellt förstärka kalkningsinsatserna eller reviderakalkningsplanen om det visar sig nödvändigt. Genomatt vattenföringen generellt har varit hög under1998 har kalkreserverna i våtmarkerna minskat i snabbaretakt än beräknat och risken för sura episoderökar sannolikt under vintern 1998/99. Vidberäkning av beståndet N/100 m² användesden avfiskade ytan eftersom den tidigare angivnaytan vid medelvattenföring inte stämmer.Den bör mätas in på nytt.år51


Lokal nr 45, Hulta i Ularåsbäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638990 Y= 129825Lokalen fiskades 1998-07-21Övervattenväxtligheten är måttlig och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av större sten, mindre blockoch mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 14 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 45 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 112 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel0,1 m.10075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax50Fångst 26Beräknatantal (N) 26,70+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreN/100 m² 23,825P-värde 0,70Medellängd(cm) 13,13Kond.faktor 1,11Övriga fiskar: 1 ålKommentarDenna lokal är belägen uppströms lokal nr 44 alldelesnedanför Hultavägen. En fin sträcka med ett stationärtöringbestånd där endast 1+ öringar fångades. 1996 genomfördesett elfiske på samma lokal, antalet 0+ var då8 och antalet 1+ var 9. Att inga 0+ fångades vid det senastefisket, trots att det är relativt lättfiskat, är ett observandumoch stärker bilden av attförsurningssituationen i avrinningsområdet bör kontrollerasnoga. Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1994 och 1997, visar betydandeförsurningspåverkan. Uppgifter om lokalens yta vidmedelvatten- föring saknas, så vid beräkningarna av tätheternahar i stället avfiskad yta använts. Lokalen börmätas upp.0Bedömning: IIB–III0+ 1+/äldre96 98år52


Lokal nr 46, Kvarnås i Sundstorpsån106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638130 Y= 129070Lokalen fiskades 1998-08-18Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, sand och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 58 m lång och4mbredvilket gav en avfiskadyta på 234 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är240 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel 0,3 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 1 140+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 1,0 17,225N/100 m² 0,4 7,4P-värde 1,00 0,43Medellängd(cm) 6,70 12,60Kond.faktor 1,00 1,41Övriga fiskar: 7 ålKommentarResultaten från detta års elfiskeundersökning skiljer siginte i någon större utsträckning från resultaten frånåren innan. Något färre öringar fångades men förhållandenavid elfisketillfället var svåra på grund av denhöga vattenföringen. Andelen 0+ i beståndet är fortsattlåg och förekomsten av vandringshinder nedströms i ånvore värt att undersöka. Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1993 och 1996, visar ingeneller obetydlig försurningspåverkan.Vid beräkning avbeståndet N/100 m² användes den avfiskade ytan eftersomden tidigare angivna ytan vid medelvattenföringinte stämmer. Den bör mätas in på nytt.0Bedömning: IIB93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår53


Lokal nr 47, Från Sandsjö i Lövbrobäcken106 Rolfsån i Marks kommunKoordinater: X= 638280 Y= 129895Lokalen fiskades 1998-08-18Lokalen är omgiven av åker och de dominerandeträdslagen är al och asp. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 5 st per 100 m².Bottensubstratet består av sand, grus och finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 13,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 38 m lång och 2,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 103 m². Djupet var som mest 0,45 m och imedel 0,21 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 40 10+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 40,8 1,025N/100 m² 39,6 1,0P-värde 0,78 1,00Medellängd(cm) 6,42 13,60Kond.faktor 0,97 0,91Övriga fiskar: 10 elritsa 1 bäcknejonögaKommentarSträckan är bara fiskad vid två tillfällen; 1993 och 1998.Årets resultat med ett större antal 0+ är glädjande ochdet blir intressant att följa den fortsatta utvecklingen pålokalen. Att endast 1 äldre öring fångades visar att reproduktionenär ojämn. Resultatet från den senaste bottenfaunaundersökningen,1995, visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Påverkan på vattenmiljön;försurning?Bedömning: IIB0OBS enfiskeomgång93 980+ 1+/äldreår54


Lokal nr 48, Beteshage i Nolån106 Rolfsån i Borås kommunKoordinater: X= 641390 Y= 131820Lokalen fiskades 1998-08-20Lokalen är omgiven av äng och det dominerandeträdslaget är al. Beskuggningen är 60 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden ved ivattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochsand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 15 °C och vattnets temperaturvar 13,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 73 m lång och 2,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 204 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 200 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel 0,28m.400375350325300275250antal225200175Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre150125Fångst 75 25Beräknatantal (N) 100,8 32,2N/100 m² 50,4 16,1P-värde 0,37 0,39Medellängd(cm) 5,30 11,88Kond.faktor 1,06 1,21Övriga fiskar: 78 elritsa100755025083 90 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarutvecklingen på lokalen ägnas lite extra uppmärksamhet.Lokalen har uppvisat goda tätheter av öring under provtagningsperiodenfram till och med 1995. Från och med Bedömning: IIA–IIB1996 och framåt har tätheterna av 1+ sjunkit på sträckan.Antalet fångade årsungar har däremot varit relativtkonstant under de senaste tre åren. Inga försurningsproblemhar noterats vid bottenfaunaundersökningarna.Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1994 och 1997, visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Dock bör den fortsatta55


Lokal nr 49, Nedan doserare i Nordån106 Rolfsån i Borås kommunKoordinater: X= 641120 Y= 131765Lokalen fiskades 1998-09-25Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, mindre blockoch medelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 11,6 °C och vattnets temperaturvar 12,2 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 30 m lång och 4,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 140 m². Djupet var som mest 0,75 m och imedel 0,33 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 14 3Beräknatantal (N) 15,3 3,825N/100 m² 10,9 2,7P-värde 0,57 0,41Medellängd(cm) 7,76 13,33Kond.faktor 0,96 1,00Övriga fiskar: 4 elritsaKommentarSvårfiskat på grund av högvatten. En lokal omedelbart göras, men årets fiske visar att det åtminstonenedströms doseraren fiskad vid två tillfällen tidigare; förekommer föryngring av öringbeståndet.1986 (35 st ej åldersbestämda öringar) och 1993. Dennalokal ligger ca 700 meter nedströms doseraren. Av-Bedömning: IIA–IIBrinningsområdet har kalkats sedan 1986 och enligtbottenfaunastudierna är bottenfaunan inte påverkad avförsurning i någon större utsträckning. Resultatet frånde senaste bottenfaunaundersökningarna, 1994 och1997, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Sträckan är inte fiskad tillräckligt många gånger för attnågon rimlig bedömning av produktionen ska kunna56093 980+ 1+/äldreår


Lokal nr 54, Knalten i Stockabäcken106 Rolfsån i Borås kommunKoordinater: X= 639405 Y= 130315Lokalen fiskades 1998-07-21Övervattenväxtligheten är måttlig och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av blomväxter.Bottensubstratet består av grus, mindre sten och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 350 volt.Lokalen är 28 m lång och 2,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 60 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel0,1 m.10075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 11 110+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre50Beräknatantal (N) 11,4 11,2N/100 m² 19,0 18,7P-värde 0,69 0,76Medellängd(cm) 6,00 15,6725Kond.faktor 1,18 1,23Övriga fiskar:KommentarEn fin biotop där föryngring förekommer. Låga täthetervid de båda fisketillfällena. Möjligen finns det vandringshindermellan Storån och elfiskelokalen? Få provfisketillfällenmedför att bedömningen blir osäker.Bedömning: IIB0OBS enfiskeomgång93 980+ 1+/äldreår57


Lokal nr 55, Vägtrumma i Tubbaredsbäck108 Göta älv i Borås kommunKoordinater: X= 640560 Y= 130490Lokalen fiskades 1998-08-19Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, sand och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 11 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 44 m lång och 1,65 m bred vilket gav en avfiskadyta på 73 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 90 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel 0,19m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 33 1Beräknatantal (N) 33,0 1,025N/100 m² 45,2 1,4P-värde 0,09Medellängd(cm) 4,88 11,80Kond.faktor 1,07 1,10Övriga fiskar:095 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarden avfiskade ytan eftersom den tidigare angivnaytan vid medelvattenföring inte stämmer.Bottenfaunastudier gjordes i bäcken 1994 och 1997och vid båda tillfällena visade sig bottenfaunan vara betydligtpåverkad av försurning. Fångstresultaten har va-Bedömning: IIIDen bör mätas in på nytt.rit varierande och 1998 gjordes den största fångsten av0+ hittills. Tidigare har påpekats att vattenhållningenkan vara dålig sommartid på grund av skogsdikning i avrinningsområdet.Kanske kan den bättre förekomstenav årsungar 1998 bero på att vattentillgången, frånkläckningen och framåt, har varit bättre än under tidigareår. Vid beräkning av beståndet N/100 m² användes58


Lokal nr 56, Skogen i Tillrinning Veresjön108 Göta älv i Borås kommunKoordinater: X= 640945 Y= 130625Lokalen fiskades 1998-08-19Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 75 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av blomväxter. Mängdenved i vattnet var 10 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 15 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 64 m lång och 3,17 m bred vilket gav en avfiskadyta på 203 m². Djupet var som mest 0,25 m och imedel 0,17 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 11 elritsa 5 flodkräfta 1 gäddaKommentarSträckan fiskad en gång tidigare (1993) då endast enöring (24 cm) fångades. Både 1993 och 1998 påträffadesdock kräftor på lokalen vilket antyder att försurningssituationeni bäcken inte är alarmerande, utan attförklaringen till den dåliga förekomsten av öring troligenbör sökas någon annanstans.Bedömning: III59


Lokal nr 57, Uppströms väg i Rölsbäcken108 Göta älv i Borås kommunKoordinater: X= 641540 Y= 132825Lokalen fiskades 1998-08-20Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den saknas undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, sand och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 14,5 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 68 m lång och 5,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 388 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 390 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel 0,21m.15012510075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre50Fångst 119 46Beräknatantal (N) 172,7 84,2N/100 m² 44,5 21,725P-värde 0,32 0,23Medellängd(cm) 5,05 11,11Kond.faktor 0,94 1,56Övriga fiskar: 16 elritsaKommentarEn mycket bra öringlokal, med stabil produktion. Avrinningsområdetär okalkat vilket innebär att öringpopulationeni området sannolikt är ursprunglig ochdärmed särskilt värdefull. Inga försurningsskador påbottenfaunan 1996 och 1997. Vid beräkning av beståndetN/100 m² användes den avfiskade ytan eftersomden tidigare angivna ytan vid medelvattenföring intestämmer. Den bör mätas in på nytt.0Bedömning: I94 95 96 97 980+ 1+/äldreår60


Lokal nr 59, Vagnshed i Vängabäcken108 Göta älv i Alingsås kommunKoordinater: X= 643700 Y= 130620Lokalen fiskades 1998-08-19Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär al och björk. Beskuggningen är 90 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den ringaundervattenvegetationen består främst av blomväxter.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, sand och mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 12,5 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 48 m lång och 2,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 131 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel0,17 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 10 20+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 16,7 2,025N/100 m² 12,8 1,5P-värde 0,26 1,00Medellängd(cm) 6,27 15,10Kond.faktor 1,22 0,94Övriga fiskar:Kommentar00+ 1+/äldreår98Ny lokal. Svårfiskat på grund av hög vattenföring. Föryngringförekommer. Svårt att gör en vettig produktionsbedömningefter endast ett fisketillfälle. Resultatetfrån den senaste bottenfaunaundersökningen,1994, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: För kort historik.61


Lokal nr 60, Lygnared i Lygnöån108 Göta älv i Alingsås kommunKoordinater: X= 642085 Y= 130835Lokalen fiskades 1998-09-28Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 2,4 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 14,4 °C och vattnets temperaturvar 13,2 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 37 m lång och 5,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 207 m². Djupet var som mest 0,35 m och imedel 0,26 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 1 90+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 1 11,625N/100 m² 0,48 5,6P-värde 0,80Medellängd(cm) 10,20 20,57Kond.faktor 0,94 1,11Övriga fiskar: flodkräftaKommentarStorblockig och forsig lokal. Mindre bra lokal som uppväxtområdeför 0+, men bättre för >0+. Lokalen belägenuppströms väg 180. Åtgärder har utförts för attunderlätta för öringen att ta sig genom kulverten underväg 180. Lygnöån är viktigaste lek- och uppväxtområdetför Störa Färgens insjööring. Viktigt att följa öringbeståndetsutveckling. Även flodkräfta förekommer pålokalen.Lokalen nedströms väg 180 är en bättre lokal för övervakningav öringreproduktionen. Där fångades 1992 72st, 1993 53 st, 1994 133 st, 1995 51 st och 1997 17 st6200+ 1+/äldre96 98öringar. Resultatet från bottenfaunaundersökningen1994 visade stark försurningspåverkanmedan förhållandena 1997 visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Lokalens ytavid medelvatten- föring bör mätas upp på nytt.Bedömning: IIAår


Lokal nr 61, Tvärhult i Marydsån108 Göta älv i Alingsås kommunKoordinater: X= 642355 Y= 130760Lokalen fiskades 1998-09-29Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och hägg. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 3,7 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 13,1 °C och vattnets temperaturvar 12,9 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 44 m lång och 3,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 163 m². Djupet var som mest 0,32 m och imedel 0,24 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 1Beräknatantal (N) 1,025N/100 m² 0,6P-värde 1,0Medellängd(cm) 17,50Kond.faktor 0,86Övriga fiskar: 1 flodkräftaKommentarLokalen belägen ca 100 meter nedströms definitivt vandringshinderför öring. Bäcken kan nyttjas av insjööring dersökningar i Maryds å vid Hjälmared visadebeståndet ser ut. Resultatet av bottenfaunaun-från Stora Färgen. Svag förekomst av öring i bäcken. både 1994 och 1997 på stark försurningspåverkan.Lokalens yta bör mätas upp.Fiskades 1996. Då bestämdes tätheten av öringungartill 3 st 0+/100 m² och 1 st >0+/100 m². Årets fångst Bedömning: IIAvar en öring på en fiskeomgång. Sträckan är en godöringbiotop varför fler öringar borde finnas här. Dettaskulle kunna tyda på försurningspåverkan. Noterbartär dock att flodkräfta fångades på lokalen Det kan dockfinnas försurningsproblem även om flodkräfta förekommerpå lokalen eftersom vi saknar bild av hur kräft-6300+ 1+/äldreår98


Lokal nr 63, Ödenäs kvarn i Hjulån108 Göta älv i Alingsås kommunKoordinater: X= 641725 Y= 130790Lokalen fiskades 1998-09-26Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den saknas undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 1,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, sand och störreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 11,5 °C och vattnets temperaturvar 13,9 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 37 m lång och 3,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 126 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,28 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 1 23Beräknatantal (N) 1,0 24,825N/100 m² 0,8 19,7P-värde 1,00 0,59Medellängd(cm) 7,50 14,81Kond.faktor 0,95 1,36Övriga fiskar: 1 ålKommentarEn bra öringlokal med dåliga tätheter. Fiskades även1992 och 1995. 1992 fångades 118 öringar som ej åldersbestämdes.Den enda öringen som fångades 1995var 22 cm. Med andra ord förekommer endast sporadiskföryngring på lokalen. Försurningsproblem? Lokalensyta vid medelvattenföring bör mätas upp.Bedömning: III011892 95 980+ 1+/äldreår64


Lokal nr 68, Kohagen i Svartåbäcken108 Göta älv i Lerums kommunKoordinater: X= 640870 Y= 128690Lokalen fiskades 1998-07-20Lokalen är omgiven av lövskog. Övervattenväxtlighetenär måttlig och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av grus, mindre sten och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 17 °C och vattnets temperaturvar 14,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 350 volt.Lokalen är 50 m lång och5mbredvilket gav en avfiskadyta på 250 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är175 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel 0,2 m.2502252001751501251007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax25Fångst 66 160+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre095 96 97 980+ 1+/äldreårBeräknatantal (N) 83,4 16,6N/100 m² 47,7 9,5P-värde 0,41 0,68Medellängd(cm) 5,30 10,06Kond.faktor 0,99 1,00Övriga fiskar: 1ålKommentarEn bra laxfiskbiotop. Fiskad sedan 1993, men fångsternahar varit ojämna. Lax fångades 1995 och 1996.Många 0+öringar vid fisket 1997, liksom vid årets fiskedå även 16 1+öringar fångades. Torra år är det lite vatteni bäcken och fluktuation i fiskbestånden kan bero pådetta eller brist på lekfisk av annan orsak. Resultatetfrån de senaste bottenfaunaundersökningarna, 1994och 1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: IIA-B50250Beståndets storlek, lax(totalfångst)95 96 97 980+ 1+/äldreår65


Lokal nr 69, Vid broarna i Svartåbäcken108 Göta älv i Lerums kommunKoordinater: X= 640850 Y= 128690Lokalen fiskades 1998-07-20Lokalen är omgiven av lövskog. Övervattenväxtlighetenär måttlig medan undervattenvegetation saknas.Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 15 °C och vattnets temperaturvar 14,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 350 volt.Lokalen är 55 m lång och5mbredvilket gav en avfiskadyta på 275 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är160 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel 0,2 m.250225200175150125100Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öringFångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre7550Fångst 6 35Beräknatantal (N) 7,6 43,7N/100 m² 4,7 27,3P-värde 0,41 0,42Medellängd(cm) 5,90 10,36Kond.faktor 0,81 1,23Övriga fiskar:KommentarBra lokal med sporadisk produktion av öring och lax.Tillgång till lekfisk är förmodligen begränsande. Vattentillgångenär dålig under torra perioder. Resultatetfrån bottenfaunaundersökningen 1997 vid Ljunglid,uppströms denna lokal, var betydande försurningspåverkan.Bedömning: IIB2505025093 94 95 96 97 980+ 1+/äldreBeståndets storlek, laxBeståndstäthet (totalfångst) laxår93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår66


Lokal nr 70, Sydväst Getåsen i Pliktån108 Göta älv i Lerums kommunKoordinater: X= 641265 Y= 129855Lokalen fiskades 1998-07-20Lokalen är omgiven av blandskog. Övervattenväxtlighetenär måttlig och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Bottensubstratet består av mindre block, medelstorablock och .Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 350 volt.Lokalen är 35 m lång och3mbredvilket gav en avfiskadyta på 105 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är100 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel 0,4 m.Fångster1007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)ÖringLaxFångst 40+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 4,0N/100 m² 5,725P-värde 0,78Medellängd(cm) 14,75Kond.faktor 1,03Övriga fiskar:KommentarSträckan är relativt svårfiskad men de totala tätheternahar varit förhållandevis bra sedan 1993 då elfiskenastartade. God föryngring 1995 och 1996. 1997 fångadesendast några få årsungar och vid 1998 års fiskefångades endast äldre öringar. Man kan inte utesluta attdet är försurningspåverkan som gör att beståndet harförsvagats. Bör kontrolleras.Bedömning: IIB093 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår67


Lokal nr 71, Norr om Slätten i Dalån108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643070 Y= 128660Lokalen fiskades 1998-09-08Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och rönn. Beskuggningen är 20 procent.Övervattenväxtligheten är måttlig och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 1,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, sand och medelstorablock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 15,4 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 49,5 m lång och 7,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 371 m². Djupet var som mest 0,45 m och imedel 0,31 m.250225200175150125Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax100Fångst 220 34Beräknatantal (N) 252,3 39,3N/100 m² 68,0 10,6P-värde 0,50 0,48Medellängd(cm) 6,77 16,43Kond.faktor 1,03 1,090+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreÖvriga fiskar: 88 elritsa 7 bäcknejonögaKommentarStörre delen av sträckan relativt djup. Mer lämpad somuppväxtlokal för >0+ än för 0+. Antalet öring har haften fallande tendens sedan 1992. Årets resultat var därmedett trendbrott, då antalet 0+ var det högst uppmättasedan 1992. Stationärt öringbestånd. Definitivtvandringshinder nedströms. Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp på nytt.Bedömning: IIA755025092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår68


Lokal nr 72, Slereboån, Drängedalen i Sörån108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643685 Y= 129520Lokalen fiskades 1998-08-27Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 1,7 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störreblock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 13 °C och vattnets temperaturvar 13,4 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 49 m lång och 3,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 176 m². Djupet var som mest 0,37 m och imedel 0,22 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 10 31 8Beräknatantal (N) 10,2 36,8 9,68N/100 m² 5,8 20,9 5,5P-värde 0,74 0,46 0,449Medellängd(cm) 6,37 13,04 12,49Kond.faktor 0,97 1,19 0,8410075502505025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öring94 95 96 97 980+ 1+/äldreBeståndets storlek, laxBeståndstäthet (totalfångst) laxårÖvriga fiskar:KommentarÅrets resultat visade på en mycket svag förekomst av0+, medan antalet större öringungar låg i nivå med tidigareår. Öring och lax kan numera ta sig hit sedan fisktrapporanlagts nedströms. Elfiskelokalen dock belägenrelativt högt upp i systemet och den spontana laxuppvandringenhit är svag. Förekomst av laxungar på lokalenär också svag. Årsungar av lax endast vissa år, ejBedömning: IIA1988. Sportfiskeföreningen brukar lyfta upp leklaxartill detta område. Flodpärlmussla förekommer högreupp i bäcken. Resultatet från den senaste bottenfaunaundersökningen,1995, visade ingen eller obetydlig69094 95 96 97 980+ 1+/äldreförsurningspåverkan. Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp på nytt.år


Lokal nr 73, Blinneberg i Sörån108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643695 Y= 128875Lokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 2,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 12,3 °C och vattnets temperaturvar 12,2 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 51 m lång och 5,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 270 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 250 m². Djupet var som mest 0,66 m och i medel 0,18m.FångsterÖringLax (Hybrider)0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 78 69 63 (13) 40 (21)1501251007550250Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öring92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårBeståndets storlek, lax och hybriderBeståndstäthet (totalfångst) lax +250laxorantal225200Beräknatantal (N) 109,6 79,9 74,0 (23,2) 48,1 (14,3)N/100 m² 40,6 29,6 27,4 (8,6) 17,8 (5,3)P-värde 0,34 0,47 (0,50) 0,45 (0,50)Medellängd(cm) 5,61 10,90 6,0 (5,5) 10,2 (9,9)Kond.faktor 0,99 0,97 0,92 (0,96) 0,90 (0,88)Övriga fiskar: 91 elritsa 3 ål17515012510075502592 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentar0Sträckan belägen 50–100 meter nedan fisktrappa.Sträckan utgör en fin biotop både för lax och öring ochförekomsten av både lax och öring är god. Öringbeståndethar ingen tydlig trend men den kan vara ökande,medan antalet laxungar verkar ha en synbart ökandetrend, framför allt fiskar större än 0+. Antalet hybridermellan lax och öring verkar vara stort. Vandringshinder Bedömning: 1saknas nedströms. Resultatet från den senaste bottenfaunaundersökningen,1995, var ingen ellerobetydlig försurningspåverkan.70


Lokal nr 74, Uppströms säteriet i KilandaånFångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värde108 Göta älv i Ale kommundersöka Kilandaån och försöka hitta orsakentill det minskande öringbeståndet.Koordinater: X= 642925 Y= 128734Bedömning: IIBLokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av åker och äng. Ett flertal olika arterlövträd omger sträckan; al, ask, asp, ek och rönn.Beskuggningen är 80 procent. Övervattenväxtlighetenär ringa medan undervattenvegetation saknas. Mängdenved i vattnet var 1,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av sand, mindre block och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 54 m lång och7mbredvilket gav en avfiskadyta på 375 m². Djupet var som mest 0,42 m och i medel0,29 m.Medellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar:KommentarStationärt öringbestånd. Definitiva vandringshindernedströms och uppströms. Denna sträcka har fiskats desenaste fyra åren. Den äldre provfiskesträckan kalladSäteriet är belägen ca 200 meter nedströms denna lokal.Då lokal Säteriet inte är någon bra elfiskelokal (storadelar för djup) har provfiskelokalen flyttats upp till enbättre lokal. På den nya lokalen har sportfiskeföreningenutfört biotopvårdsåtgärder. Lokal Säteriet gick inteatt fiska under 1998 på grund av för stort vattendjup.Öringbeståndet på lokal Säteriet har minskat sedan1993. Det är noterbart att på den nya lokalen fångadesingen fisk överhuvudtaget 1998. Det är viktigt att un-71


Lokal nr 75, Vägkulvert i Råttån108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643370 Y= 128950Lokalen fiskades 1998-08-27Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär hägg och ask. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 2,8 st per 100 m².Bottensubstratet består av sand, mindre sten och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 10,7 °C och vattnets temperaturvar 11,7 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 44 m lång och 2,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 106 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 75 m². Djupet var som mest 0,53 m och i medel 0,32m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 8 170+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 8,0 17,1N/100 m² 7,5 16,1P-värde 0,89 0,84Medellängd(cm) 7,48 16,42Kond.faktor 1,02 1,08Övriga fiskar: 13 elritsa 1 bäcknejonögaKommentarMåttligt god öringbiotop. Stationärt öringbestånd, definitivavandringshinder nedströms. Torrår är vattentillgångeni Råttån mycket ringa. Svårt att se någontendens i utvecklingen av öringbeståndet. Flodpärlmusslaförekommer uppströms.Bedömning: IIA092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår72


Lokal nr 76, Ryks damm i Ryks bäck108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643540 Y= 129090Lokalen fiskades 1998-09-29Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och hägg. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 4,9 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, mindre sten och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 14,1 °C och vattnets temperaturvar 12,7 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 53 m lång och 2,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 122 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 100 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel 0,16m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 50 71Beräknatantal (N) 67,1 69,325N/100 m² 55,0 56,8P-värdeMedellängd(cm) 6,74 12,10Kond.faktor 1,06 1,16Övriga fiskar:00+ 1+/äldre9798årKommentarRelativt god uppväxtlokal för öring. Biotopvård utfördpå sträckan av sportfiskeföreningen. Vandringshindersaknas nedströms. Havsöringbestånd. 1997 fiskades lokalensenast. Då bestämdes tätheten av öringungar till108 0+/100 m² och 16,2 >0+/100 m². Årets resultatvar 55 0+/100 m² resp. 56,8 >0+/100 m². För få resultatför att dra några slutsatser om beståndets utveckling.Äldre provfiskeresultat finns, men dessa ärsannolikt utförda på andra sträckor om än i anslutningtill lokalen.Bedömning: I– IIA73


Lokal nr 77, Hockeyrinken iForsån100Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öring108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 643380 Y= 128630Lokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär al och ask. Beskuggningen är 70 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden ved ivattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 18 °C och vattnets temperaturvar 15 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 42 m lång och 6,9 m bred vilket gav en avfiskadyta på 290 m². Lokalens yta vid medelvattenföringuppges vara 300 m². Djupet var som mest 0,53 m och imedel 0,31 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 41 5 150 50Beräknatantal (N) 38,0 4,9 247 58,58N/100 m² 13,1 1,7 86 20,2P-värde 0,43 1,00 0,27 0,473Medellängd(cm) 7,72 13,94 6,96 12,27Kond.faktor 1,04 0,92 0,95 0,92Övriga fiskar: 1 mört 5 ålKommentarFin biotop. Vandringshinder saknas nedströms. Här förekommerbåde lax och öring. Lokalen är bättre för laxungarän för öringungar pga av hög vattenhastighet vidhöga flöden. Sträckan blir relativt svårfiskad vid medelochhögvattenföring. 1997 uppmättes mycket höga tätheterav laxungar på denna sträcka. Detta hängde sannoliktsamman med den torra sommaren som på dennaBedömning: Ilokal sannolikt gynnade överlevnaden av laxungar detta7550250antal700675650625600575550525500475450425400375350325300275250225200175150125100755025092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreBeståndstäthet lax +(totalfångst)laxorBeståndets storlek, lax och hybrider92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår. Vid större nederbördsmängder och högrevattenföring som under 1998 måste ungarnalägga mer energi vid förflyttning och födosök.Många kan sannolikt inte stå kvar i forsen.Skattningen av populationen blir också vid medel-och högvattenföring sämre på dennasträcka. Enstaka hybrider förekommer. Resultatetfrån den senaste bottenfaunaundersökningen,1998, visade ingen eller obetydligförsurningspåverkan.årår74


Lokal nr 78, Kyrkan i Hållsdammsbäcken108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 642465 Y= 127795Lokalen fiskades 1998-09-29Lokalen har artificiell omgivning och de dominerandeträdslagen är al och lönn. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 2,9 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 12 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 31 m lång och 3,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 102 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 95 m². Djupet var som mest 0,43 m och i medel 0,22m.15012510075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax50Fångst 112 730+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 138,8 74,025N/100 m² 146 77,8P-värde 0,42 0,77Medellängd(cm) 6,34 14,08Kond.faktor 1,05 1,1300+ 1+/äldreår98Övriga fiskar:KommentarBedömning: IFin öringbiotop. Havsöringbestånd. Vandringshindersaknas nedströms. Lokalen fiskades senast 1995 (en fiskeomgång)då 129 0+ öringar och 32 >0+öringarfångades. Tätheterna kan beräknas till 283 0+/100 m²och 61 >0+/ m² för 1995. Årets tätheter är också goda.Resultaten är dock för få för att kunna uttala sig omeventuella trender i beståndsutvecklingen. Resultatenfrån två bottenfaunalokaler visade båda på betydandeförsurningspåverkan åren 1993 och 1996.75


Lokal nr 79, Station 1 i Sköldsån108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 642830 Y= 127905Lokalen fiskades 1998-09-29Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al, ek och asp. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 2,7 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, mindre sten ochmindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 13,2 °C och vattnets temperaturvar 13,4 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 50 m lång och 4,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 220 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 120 m². Djupet var som mest 0,62 m och i medel 0,43m.antal250225200175150125100755025Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 1 4 35 2Beräknatantal (N) 1,1 5,9 36,08 2N/100 m² 0,9 4,9 30,1 1,70100antal7592 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårBeståndets storlek, lax(totalfångst)P-värde 1,00 -0,50Medellängd(cm) 6,30 15,37 6,7 14,35Kond.faktor 0,80 1,24 0,92 0,86Övriga fiskar: 1 lakeKommentarRelativt god biotop för öring och laxungar. Belägen ca200 meter nedströms fisktrappa. Vandringshinder saknasnedströms. Hög vattenhastighet i det smalare partietgjorde det svårare att fiska under den vattenföringBedömning: IIAsom rådde. Detta kan sannolikt ha påverkat skattningennegativt, men är inte mer än en del av förklaringen tillårets resultat. Förekomsten av både lax och öringungar,framförallt öringungar var mycket svag på lokalen i årjämfört med tidigare resultat. Det är möjligt att denhöga vattenföringen, den höga vattenhastigheten och5025092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldredet högre vattendjupet under året inneburit attungarna fått en för tuff miljö på denna lokal.år76


Lokal nr 80, Gamla kvarndammen i Rämne å108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 642424 Y= 129350Lokalen fiskades 1998-09-20Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är björk och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 2,1 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16,2 °C och vattnets temperaturvar 16,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 43 m lång och 3,3 m bred vilket gav en avfiskadyta på 140 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,21 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 23 14Beräknatantal (N) 28,6 14,425N/100 m² 20,4 10,3P-värde 0,42 0,69Medellängd(cm) 7,72 16,26Kond.faktor 1,03 0,97Övriga fiskar:KommentarFin öringbiotop. Lokalen fiskades senast 1995. Dåfångades ingen fisk alls på lokalen. Årets positiva resultatär frukten av fiskevårdsarbetet i bäckarna som rinnertill Mjörn, ett projekt för att bevara och utveckla detgenuina Mjörnöringbeståndet. Föreningen har satt utnyckläckt öringyngel från Mjörnöringen och ett vandringshinderhar undanröjts vid mynningen. Resultatenfrån två bottenfaunalokaler i Rämne å visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan 1996. Lokalens yta vidmedelvattenföring bör mätas upp på nytt.095 980+ 1+/äldreBedömning: För kort historik (Ev. klass I)år77


Lokal nr 81, Ovan bro i Rämne å108 Göta älv i Ale kommunKoordinater: X= 642415 Y= 129355Lokalen fiskades 1998-08-20Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och rönn. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16,2 °C och vattnets temperaturvar 16,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 50 m lång och 3,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 158 m². Djupet var som mest 0,25 m och imedel 0,16 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 38 17Beräknatantal (N) 39,3 17,225N/100 m² 24,9 10,9P-värde 0,68 0,79Medellängd(cm) 7,53 15,95Kond.faktor 0,96 0,98Övriga fiskar:KommentarFin öringbiotop. Lokalen fiskades senast 1995. Dåfångades endast en öring på lokalen. Årets positiva resultatär frukten av fiskevårdsarbetet i bäckarna somrinner till Mjörn, ett projekt för att bevara och utveckladet genuina Mjörnöringbeståndet. Föreningen har sattut nyckläckt öringyngel från Mjörnöringen och ett vandringshinderhar undanröjts vid mynningen. Resultatenfrån två bottenfaunalokaler i Rämne å visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan 1996. Lokalens yta vidmedelvattenföring bör mätas upp.00+ 1+/äldre95 98Bedömning: För kort historik (Ev. klass I)år78


Lokal nr 82, Nedströms dämme i Ryrsjöbäcken108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 644842 Y= 128583Lokalen fiskades 1998-09-03Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 10,3 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, mindre sten och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 8,3 °C och vattnets temperaturvar 15,4 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 42,5 m lång och 3,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 136 m². Djupet var som mest 0,22 m och imedel 0,13 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax250+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 54 16Beräknatantal (N) 55,9 16,0N/100 m² 41,1 11,8P-värde 0,68 0,8900+ 1+/äldreår98Medellängd(cm) 9,04 15,60Kond.faktor 1,02 1,02Övriga fiskar: 8 ålvattnet sjunker undan. Lokalen fiskades senast1995. Då bestämdes öringtätheterna (räknadepå 1998 års areal) till 3,7 st 0+/100 m² och32,8 >0+/100m². Årets resultat är såledeshögre med avseende på 0+ och lägre med avseendepå >0+. Resultaten är dock för få för attdet skulle gå att uttala sig om några tendenser iutvecklingen av öringbeståndet. Äldre resultatfinns sannolikt, vilka bör vägas in i kommandeutvärderingar. Resultatet från den senaste bottenfaunaundersökningen,1995, var ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Lokalens ytavid medelvattenföring bör mätas upp.KommentarFin öringlokal, dock för lite skydd och alltför grund påstörre delen av sträckan för att vara idealisk som uppväxtområdeför öringungar. Vandringshinder saknasnedströms. Havsöringlokal. Dammen vid sjön definitivtvandringshinder. Dammen läcker på några ställen, vilketär positivt för bäcken under torrperioder. Bäckfåranär inte ursprunglig utan har tagit sig denna väg pgaBedömning: För kort historik (Ev. klass IIA)dammen. Bäckfåran är därför på vissa delar mycketgrund och breddar lätt över vid högre flöden. Detta innebäratt öringungar dessa perioder tar sin tillflyktbland blåbärsris mm och riskerar att bli kvar där när79


Lokal nr 83, Station 2 i Västerlandaån108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 644770 Y= 128293Lokalen fiskades 1998-09-01Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och rönn. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störreblock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 13,1 °C och vattnets temperaturvar 13,4 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 48 m lång och 5,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 245 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,26 m.FångsterÖringLax (Hybrider)0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 90 31 50 (1) 33 (1)Beräknatantal (N) 102,4 31,9 58,6 (1,0) 35,0 (1,0)N/100 m² 41,8 13,0 23,9 (0,4) 14,3 (0,4)P-värde 0,50 0,69 0,47 (1,00) 0,61 (1,0)1007550250Beståndets storlek, öringBeståndstäthet (totalfångst) öring92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårBeståndets storlek, lax och hybriderBeståndstäthet (totalfångst) lax + laxor200175150125100755025Medellängd(cm) 7,14 14,31 6,6 (6,3) 12,8 (18,0)Kond.faktor 0,96 1,08 1,06 (0,8) 0,93 (0,91)Övriga fiskar: 7 ål 1 lakeKommentarFin uppväxtlokal för öring och lax. Vandringshindersaknas nedströms. Några hundra meter uppströms lokalenfinns definitivt vandringshinder. Rekryteringenav öring var god både med avseende på 0+ och >0+. Isjälva verket det bästa året under perioden 1992–1998.Den nedåtgående trenden som fanns för perioden1992–1996 har brutits. Laxbeståndet följer ingen tydligtrend. Hybrider mellan lax och öring förekommer påsträckan. 1996–1997 fiskades sannolikt annan sträcka Bedömning: IIAhögre upp i ån (framgår av fotografier och sträckbeskrivningar).Årets lokal är tillbaka på den ursprungliga092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldresträckan. Anlagd tröskel vid sträckans nedregräns orsakar dämning av nedre delen av lokalen.Stenar och block har tagits från bäcken ochplacerats i tröskeln. Bedömningen är att tröskelnförsämrat lokalens nedre del som uppväxtlokalför öringungar. Resultatet från de senastebottenfaunaundersökningarna, 1993 och1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp på nytt.år80


Lokal nr 84, Station1, Ängen i Brattorpsån108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 645408 Y= 128010Lokalen fiskades 1998-09-02Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 4,1 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 13 °C och vattnets temperaturvar 11,8 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 43 m lång och 4,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 193 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel0,14 m.FångsterÖringLax1501251007550250Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 79 34 2Beräknatantal (N) 82,8 34,4 1,93Beståndets storlek, lax och hybrider50Beståndstäthet(totalfångst)lax + laxorN/100 m² 42,9 17,8 1P-värde 0,64 0,79 1Medellängd(cm) 6,00 12,06 1225Kond.faktor 0,98 1,09 0,93Övriga fiskar: 135 stensimpa 3 bäcknejonögaKommentar0Vandrande bestånd. Bra uppväxtlokal för framföralltöring. Dock för lite skydd på botten för att vara helt idealisk.Lokalen är sannolikt rensad på block och störresten längre tillbaka i tiden. En svagt nedåtgående trendkan skönjas beträffande öringen. Lax förekommer pålokalen, men i svagt bestånd. Noterbart är att vare sig1997 eller 1998 fångades 0+ lax. Endast två st 1+ laxBedömning: IIAfångades, vilket innebär det svagaste året för lax underperioden 1992–1998. I Bratteforsån och (även på dennalokal) förekommer rikligt med stensimpa, vilket tordevara en av orsakerna till det relativt svaga92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreutvecklingen av öringbeståndet. 1996-1997fiskades några meter kortare sträcka enligt fotonoch sträckbeskrivning. Lokalens yta vidmedelvattenföring bör mätas upp på nytt.år81


Lokal nr 85, Station 3, Änghagen i Sollumsån108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 645732 Y= 128086Lokalen fiskades 1998-09-02Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 2,7 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och mindre block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 12,7 °C och vattnets temperaturvar 14,7 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 61 m lång och 3,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 220 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 195 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel 0,2m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 24 17Beräknatantal (N) 25,3 17,225N/100 m² 11,5 7,8P-värde 0,64 0,84Medellängd(cm) 8,10 16,96Kond.faktor 1,00 0,97Övriga fiskar: 1 elritsa00+ 1+/äldreår98Kommentarnolikt. Dessa bör vägas in i kommande utvärderingar.Resultatet från de senasteStationärt bestånd. Relativt storblockig och forsandesträcka. Trots detta är sannolikt sträckan ”rensad” på bottenfaunaundersökningarna, 1993 ochstörre block. Mer lämpad som uppväxtlokal för större 1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.öringungar än för >0+. Lokalen fiskad senast 1995. Dåbestämdes tätheten av öringungar på lokalen till 4,5 st Bedömning: För kort historik (Ev. klass IIA)0+/100 m² och 4,2 st >0+/100 m² beräknat på 1998års areal. Årets resultat är således klart bättre än 1995,men underlaget är trots allt för litet för att se tendenser iutvecklingen av öringbeståndet. Sollumsån hyser flodpärlmusslalängre nedströms. Äldre resultat finns san-82


Lokal nr 86, Uppströms väg i Skörsbobäcken108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 644369 Y= 128324Lokalen fiskades 1998-09-01Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är alm och al. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 14,8 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, större sten ochgrus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 11,1 °C och vattnets temperaturvar 11,6 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 300 volt.Lokalen är 40 m lång och 2,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 88 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är67 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel 0,15 m.1501251007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Fångst 54 59 4Beräknatantal (N) 64,0 59,7 3,96N/100 m² 95,5 89,1 5,9P-värde 0,46 0,78 0,78Medellängd(cm) 5,46 12,20 13,5Kond.faktor 1,01 1,04 0,86Övriga fiskar: 10 bäcknejonögaKommentarFin öringbiotop. Havsöringlokal. Vandringshinder saknasnedströms. Lax förekommer sporadiskt på lokalen,men i svagt bestånd. Jämfört med flesta resultaten underperioden 1992–1998 var årets resultat med avseendepå ensomriga öringungar svagt. Med avseende påäldre öringungar låg årets resultat i nivå med de bästaunder perioden. Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1993 och 1996, visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan.Bedömning: I50250092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreBeståndets storlek, lax(totalfångst)92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårår83


Lokal nr 87, Station 2 i Sannersbybäck1501251007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax25Fångst 52 33Beräknatantal (N) 54,0 33,1N/100 m² 60 36,8P-värde 0,67 0,84108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 645008 Y= 128232Lokalen fiskades 1998-09-01Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och hägg. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtligheten är ringa medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 2,2 stper 100 m².Bottensubstratet består av grus, finsediment och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 12,8 °C och vattnets temperaturvar 12,1 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 45 m lång och2mbredvilket gav en avfiskadyta på 90 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel0,17 m.Medellängd(cm) 6,22 13,800+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreKond.faktor 1,00 1,15Övriga fiskar: 12 elritsa 2 bäcknejonöga 3 storspigg5025092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreBeståndets storlek, lax(totalfångst)årKommentarMåttligt god öringbiotop. Vandringshinder saknas nedströms.Havsöringlokal. Lokalen påverkad av grumlingaroch eutrofiering från uppströms liggande åker ochbetesmarker. Relativt stabilt öringbestånd. Ingen laxfångades på lokalen vare sig 1997 eller 1998. Ingen ensomriglax sedan 1995. Under 1996–1997 fiskades ca 8meter kortare sträcka än perioden före. Resultatet frånde senaste bottenfaunaundersökningarna, 1993 och1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Lokalens yta vid medelvattenföring bör mätas upp pånytt.0Bedömning: IIA-B92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår84


Lokal nr 88, Röstorpsbäcken i Sannersbybäck108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 645043 Y= 128188Lokalen fiskades 1998-09-03Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är hägg och al. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den måttligaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 5,7 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 11 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 300 volt.Lokalen är 52 m lång och 1,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 88 m². Djupet var som mest 0,18 m och i medel0,09 m.200175150125100Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax750+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 20 1850Beräknatantal (N) 20,4 18,1N/100 m² 23,2 20,625P-värde 0,74 0,80Medellängd(cm) 7,18 15,18Kond.faktor 1,40 1,13Övriga fiskar:KommentarMåttligt god öringbiotop. Vandringshinder saknas nedströms.Havsöringlokal. Lokalen påverkad av eutrofieringoch grumlingar från omgivande åker- ochbetesmarker. Den är mer påverkad än föregående lokal.Fluktuerande öringbestånd. Under torrperioder blirdet mycket låg vattenföring. 1996–1997 fiskades ca 5meter kortare sträcka än föregående period. Lokalensyta vid medelvattenföring bör mätas upp på nytt.Bedömning: IIA-B093 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår85


Lokal nr 89, Station 1 i Strömbäcken108 Göta älv i Lilla Edets kommunKoordinater: X= 645277 Y= 128103Lokalen fiskades 1998-09-03Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är ask och al. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 4,1 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, mindreblock och större sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16,2 °C och vattnets temperaturvar 11 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 300 volt.Lokalen är 55 m lång och 2,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 121 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,12 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 27 43Beräknatantal (N) 38,7 44,825N/100 m² 32,0 37,0P-värde 0,33 0,66Medellängd(cm) 6,51 12,33Kond.faktor 0,97 0,96Övriga fiskar:KommentarVandringshinder saknas nedstöms. Havsöringlokal. mängden ris och grenar i vattendraget kan haSträckan faller ganska kraftigt och karaktären är små medfört en underskattning av antalet öringar.forsar och fall och relativt stenig-blockig botten. Bättre Lokalens yta vid medelvattenföring bör mätassom uppväxtlokal för större öringungar än för 0+. Svårfiskatvid årets provfiske pga skogsavverkning. Mycket Bedömning: För kort historik (Ev. klass I)upp.ris och grenar i bäcken. Senast fiskad 1995. Då beräknadestätheten av öringungar till 55,9 st 0+/100 m² och130,5 st >0+/100 m². Årets resultat är således svagareän 1995. För få elfiskeresultat för att uttala sig om tendenser.Speciella påverkansfaktorer under 1998 ärmycket hög vattenföring i detta forsområde och även att8600+ 1+/äldreår98


Lokal nr 90, Björtveten i Teåkersälven108-130 Dalbergsån i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 652400 Y= 129065Lokalen fiskades 1998-08-04Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 2,3 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och mindreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 60 m lång och 5,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 348 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 261 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel 0,17m.15012510075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre50Fångst 46 4Beräknatantal (N) 60,6 4,0N/100 m² 23,2 1,525P-värde 0,38 -0,47Medellängd(cm) 7,09 18,65Kond.faktor 0,73 1,09Övriga fiskar: 3 flodkräfta ca 25 elritsa094 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarEn fin öringlokal med ett stationärt bestånd. Årets elfiskevisade att produktionen av årsungar varit bra, mennågot har hänt med beståndet av 1+ / äldre. Den harövriga år varit relativt konstant men är mycket låg i år,detta bör särskilt följas upp vid nästa års fiske. Vid åretsfiske var det vatten i båda fårorna i lokalens övre del, vilketsannolikt är förklaringen till varför den avfiskadeytan 1997 var betydligt mindre än årets. Okalkad referenslokal.Bedömning: Klass IIA87


Lokal nr 91, Bäckens kvarn i Teåkersälven108-130 Dalbergsån i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 652325 Y= 129145Lokalen fiskades 1998-08-04Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och hägg. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtligheten är måttlig och den ringaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 2,2 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, finsedimentoch grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 42 m lång och 7,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 320 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 272 m². Djupet var som mest 0,95 m och i medel 0,41m.1007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värde0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Medellängd(cm)Kond.faktor0+ 1+/äldreårÖvriga fiskar: 10 elritsaKommentarfiske, vi låter föregående års bedömning ståmed ett frågetecken. Resultatet från de senasteEn mindre bra elfiskelokal. Den har stort medeldjup bottenfauna- undersökningarna, 1993 ochäven vid låg vattenföring och saknar lekplatser för 1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.öring. Sträckan är något biotopvårdad. Den översta delenav sträckan ligger alldeles nedströms en anlagd fiskväg,vid årets fiske var denna del mycket djup medBedömning: Klass IIA ?tämligen riklig övervattenvegetation utmed stränderna.Vid lågvatten, vilket rådde föregående år var denna delnästan igenvuxen. Sträckan var mycket svårfiskad ochinga öringar fångades, två större förmodade öringar observerades.Det är svårt att dra några slutsatser av året88092 95 97 98


Lokal nr 92, Stommen i Stommebäcken108-130 Dalbergsån i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 651990 Y= 129265Lokalen fiskades 1998-08-04Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 1,5 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 18 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 60 m lång och 3,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 193 m². Djupet var som mest 0,3 m och i medel0,11 m.1007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)25N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 14 elritsa092 95 97 980+ 1+/äldreårKommentarsökningen, 1993, visade ingen eller obetydligEn fin lokal där det finns flodpärlmussla och vid tidigare försurningspåverkan. Den tidigare angivnafisken även kräfta och öring. Vid årets elfiske fångades ytan vid medelvattenföring stämmer inte. Denbara elritsa. Den vandrade öringstammen som leker i bör mätas upp på nytt.bäcken har svårigheter att ta sig upp i bäcken, mynningsområdetär mycket grunt. Vid föregående års fiskeBedömning: Klass IIIfångades bara 7 öringar, vilka då antogs vara rester avbeståndet av årsungar från 1995. Efter årets höga vattenståndunder hela hösten kanske det finns chans förleken att lyckas igen. Åtgärder måste vidtas så att lekfiskkan gå upp och beståndet av flodpärlmussla kanbestå. Resultatet från den senaste bottenfaunaunder-89


Lokal nr 93, Kanjonen i Falån108-130 Dalbergsån i Melleruds kommunKoordinater: X= 650920 Y= 129290Lokalen fiskades 1998-08-03Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är tall och gran. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 2 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störreblock och större sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 14,5 °C och vattnets temperaturvar 13,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 600 volt.Lokalen är 50 m lång och 3,9 m bred vilket gav en avfiskadyta på 196 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 200 m². Djupet var som mest 0,43 m och i medel 0,19m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 8 220+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre25Beräknatantal (N) 18,4 30,8N/100 m² 9,4 15,7P-värde 0,17 0,34Medellängd(cm) 5,27 12,77Kond.faktor 0,94 1,18Övriga fiskar:KommentarLokalen hyser ett hyggligt stationärbestånd av öring,trots att det är ett okalkat vatten. Sträckan har stor fallhöjd,sedan fisket 1997 har skogen kalhuggits utmed lokalensnedre del på södra sidan, ingen trädridå harsparats. Vid årets fiske har sannolikt beståndet av årsungarunderskattats vilket framgår av det lågap-värdet. Lokalen är okalkad referenslokal så försurningsproblemkan inte uteslutas.084 92 95 96 97 98Bedömning: Klass IIA0+ 1+/äldreår90


Lokal nr 95, Nedan skogsväg i Brömsbäck108-130 Dalbergsån i Melleruds kommunKoordinater: X= 650880 Y= 129450Lokalen fiskades 1998-08-03Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och björk. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 2,3 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, häll och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16,5 °C och vattnets temperaturvar 13,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 50 m lång och 1,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 88 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel0,16 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 2Beräknatantal (N) 2,025N/100 m² 2,3P-värde 1,00Medellängd(cm) 20,00Kond.faktor 1,21Övriga fiskar:Kommentar00+ 1+/äldreår98En fin öringlokal. Enligt den lokala fiskevårdsföreningenbrukar den dock ofta torka ut under sommaren. I årvar endast ca 10 procent av bäckfåran utan vatten. Vidårets elfiske fångades 2 större öringar (15,0 och 25,0cm). Vid ett elfiske 1995 fångades 5 öringar 1+/äldre(12,5 - 21,5 cm). Vid beräkning av beståndet N/100 m²användes den avfiskade ytan eftersom det saknas uppgifterom ytan vid medelvattenföring. Denna yta börmätas upp.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)91


Lokal nr 96, Uppströms Husetjärn i Getbroälven108-131 Upperudsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 655165 Y= 127205Lokalen fiskades 1998-08-05Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0,5 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, mindreblock och häll.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 17 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 50 m lång och 3,9 m bred vilket gav en avfiskadyta på 194 m². Djupet var som mest 0,85 m och imedel 0,23 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 1 10+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 1,0 1,025N/100 m² 0,5 0,5P-värde 1,00 1,00Medellängd(cm) 6,00 12,00Kond.faktor 0,46 0,81Övriga fiskar: 2 mört 3 abborre 3 flodkräfta00+ 1+/äldre98årKommentarEn fin öringlokal med flodkräfta. Lättfiskad, endastnorra fåran fiskad, den södra fåran är till största delenhäll där vattnet bara sipprade fram, den är normalt uttorkad.Vid tidigare elfiske 1995 fångades ingen öringbara 3 gäddor. Vid beräkning av beståndet N/100 m²användes den avfiskade ytan eftersom det saknas uppgifterom ytan vid medelvattenföring. Denna yta börmätas upp.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)92


Lokal nr 97, Ängsvägen i Nolbyälven108-131 Upperudsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 656250 Y= 127225Lokalen fiskades 1998-08-05Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den rikliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 16 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 45 m lång och 2,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 97 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,24 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 1 lake 3 gädda 5 abborre 1 flodkräftaKommentarLokalen var inte någon optimal öringbiotop, det saknadesbl.a. lekgrus. Bäcken hade en kraftig avloppslukt.Sträckan var bitvis svårfiskad pga kombinationen högvattenföringoch blockig botten. Vid elfisket fångadesingen öring men dock en flodkräfta. Vid ett elfiske 1995fångades ingenting, 15 m nedströms lokalen fångade deen flodkräfta. I Nolbyälven finns en bottenfaunalokal(Trilla) som 1993 visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: III93


Lokal nr 98, Nedan bron i Kasebäcken108-131 Upperudsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 655180 Y= 127595Lokalen fiskades 1998-08-05Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av medelstora block, störreblock och mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 15,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 62 m lång och 1,8 m bred vilket gav en avfiskadyta på 190 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel0,17 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 8 elritsa 1 bäcknejonöga 1 abborre 5flodkräftaKommentarLokalen såg ut att ha bra förutsättningar att hysa öring.Vid årets elfiske fångades dock inga öringar men bl.a. 5flodkräftor. Vid ett tidigare elfiske 1995 fångades inteheller någon öring, däremot fångades/observerades 3flodkräftor. I bäcken fanns en hel del grenar och klenarestammar, dock inget som kunde rubriceras som ved.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)94


Lokal nr 99, Mynningen i Stamnåraälven108-131 Upperudsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 654840 Y= 127705Lokalen fiskades 1998-08-06Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 40 procent.Övervattenväxtligheten är måttlig och den ringaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 44 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, sand och finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 15 m lång och 5,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 81 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är53 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel 0,21 m.Fångster1007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)ÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 36Beräknatantal (N) 81,925N/100 m² 154,5P-värde 0,78Medellängd(cm) 7,01Kond.faktor 1,00Övriga fiskar: 8 bergsimpa 1 abborreKommentarEn mycket vacker plats och en fin öringbiotop, men begränsatmed lekplatser för öring. Lokalen är lättfiskadmen svårtillgänglig, det är ca 2 km att gå i delvis stiglösterräng (försök hitta stig/avverkningsväg på södra sidanKärringvattnet). Det finns häger på lokalen. Vid elfisket1996 var det första gången som öring (sannoliktsjölevande Lee-öringar) registrerats inom kontrollprogrammet,elfiske utfördes även 1981 och 1986. Årets fiskeantyder att ett bestånd håller på att etablera sig här.Bedömning: För kort historik (Ev Klass IIA)081 86 96 980+ 1+/äldreår95


Lokal nr 100, Före detta grustäkt i Kesnacksälven108-131 Upperudsälven i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 656595 Y= 128290Lokalen fiskades 1998-08-09Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger. Mängdenved i vattnet var 4,84 st per 100 m².Bottensubstratet består av större sten, större block ochmedelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 20 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 34 m lång och 3,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 124 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 102 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel 0,22m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 16 5Beräknatantal (N) 15,0 5,025N/100 m² 14,7 4,9P-värde 0,51 0,65Medellängd(cm) 6,64 15,84Kond.faktor 0,86 1,04Övriga fiskar: 30 elritsa 10 flodkräfta 1 lake 1 gädda090 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarEn fin öringbiotop med flodkräftor och ett hyfsat stabiltöringbestånd. Lokalen är lättfiskad och vid årets elfiskehade andelen årsungar återgått till en mer normal omfattning,och var betydligt bättre än föregående års lågavärde. Konkurrens från framför allt kräftor (ca 100)kan 1995 ha påverkat öringförekomsten negativt. Variationernai beståndet av årsungar på lokalen kan varabetingade av konkurrens, i år fångades färre kräftormen däremot fångades både gädda och lake.Bedömning: Klass I96


Lokal nr 101, Strax uppströms Lelång i Sillebäcken108-131 Upperudsälven i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 656435 Y= 128960Lokalen fiskades 1998-08-09Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och rönn. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 5 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället låg och hastigheten varlugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 14 °C och vattnets temperaturvar 12 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 45 m lång och 1,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 76 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel0,08 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 90 elritsa 1 stensimpa 8 bergsimpaKommentarLokalen var lättfiskad och såg ut att ha bra förutsättningaratt hysa öring. Vid årets elfiske fångades dockinga öringar, däremot många elritsor. Vid ett tidigare elfiske1995 fångades inte heller någon öring. Lokalen ären okalkad referenslokal. Resultaten från bottenfaunaundersökningarna1993 och 1995 visade på starkförsurningspåverkan. Vid undersökningen 1996 blevbedömningen betydlig försurningspåverkan.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)97


Lokal nr 104, Utloppet i Djupbäcken108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 653285 Y= 130665Lokalen fiskades 1998-08-07Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ek. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger. Mängdenved i vattnet var 13,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, medelstora block ochmindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 18 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 40 m lång och 2,2 m bred vilket gav en avfiskadyta på 88 m². Djupet var som mest 0,35 m och i medel0,17 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar:KommentarLokalen är ingen optimal öringbiotop. Sträckan är delviskanalbyggd och där saknas grunda bäckkantspartier,närmast kulverten (vid utloppet till L Djup) i denövre delen av lokalen fanns mycket sötvattenssvamp.Vid ett fiske 1993 fångades heller ingen fisk. Resultatetfrån den senaste bottenfaunaundersökningen, 1993,var ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: Klass III98


Lokal nr 105, Ekekullen i Ånebäcken108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 653085 Y= 130565Lokalen fiskades 1998-08-07Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 5,5 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, mindre sten och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 21 °C och vattnets temperaturvar 17,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 45 m lång och 1,6 m bred vilket gav en avfiskadyta på 72 m². Djupet var som mest 0,55 m och i medel0,2 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 14 flodkräftaKommentarLokalen var lättfiskad och såg ut att ha bra förutsättningaratt hysa öring. Vid årets elfiske fångades dockinga öringar men däremot 14 flodkräftor. Vid ett tidigareelfiske 1993 fångades enbart 3 gäddor. Resultatetfrån den senaste bottenfaunaundersökningen var ingeneller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)99


Lokal nr 106, Skogsvägen i Stockaälven108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 656010 Y= 131040Lokalen fiskades 1998-08-08Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den måttligaundervattenvegetationen består främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 3,4 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, medelstorablock och grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 50 m lång och3mbredvilket gav en avfiskadyta på 148 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel0,17 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 4 28Beräknatantal (N) 4,0 29,525N/100 m² 2,7 19,9P-värde 0,78 0,63Medellängd(cm) 6,35 16,82Kond.faktor 1,07 1,03Övriga fiskar:00+ 1+/äldreår98KommentarEn fin öringbiotop med mycket äldre fisk. Vid ett tidigareelfiske 1993 fångades totalt 39 öringar (ej åldersbestämda).Eftersom vi inget vet om tidigareåldersfördelning är det svårt att dra några slutsatser omvarför andelen årsungar är litet. Vid beräkning av beståndetN/100 m² användes den avfiskade ytan eftersomdet saknas uppgifter om ytan vid medelvatten- föring.Denna yta bör mätas upp.Bedömning: För kort historik (Ev Klass I-II)100


Lokal nr 107, Kvarnen i Hognerudsälven108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 656390 Y= 130860Lokalen fiskades 1998-08-08Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 30 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den måttligaundervattenvegetationen består främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, mindre blockoch större sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället låg och hastigheten varlugn. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 24 °C och vattnets temperaturvar 17 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 65 m lång och 3,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 235 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,09 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 2 gädda 25 ej artbestämda cypriniderKommentarLokalen är ingen optimal öringbiotop. Kraftverket straxuppströms lokalen var avstängt. Vid årets fiske, liksomvid ett tidigare fiske 1993 fångades inga öringar. Resultatetfrån den senaste bottenfaunaundersökningen,1993, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: Klass III101


Lokal nr 108, Kroppan i Åmålsån108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 656060 Y= 131340Lokalen fiskades 1998-08-08Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och gran. Beskuggningen är 60 procent.Övervattenväxtligheten är ringa och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 7,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, mindre blockoch finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 17,5 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 60 m lång och 12,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 485 m². Djupet var som mest 1,1 m och imedel 0,18 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 1 lake 1 gädda 3 gösKommentarLokalen är ingen optimal öringbiotop. Vid årets fiske,liksom vid ett tidigare fiske 1993 fångades inga öringar.Lättfiskad med undantag för meterdjup hölja i slutet påsträckan. En majestätisk gädda (ca 70 cm) observeradesstrax nedströms lokalen.Bedömning: Klass III102


Lokal nr 109, Korsbyn i Åmålsån108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 655445 Y= 131840Lokalen fiskades 1998-09-20Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och ask. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden vedi vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, medelstorablock och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 13,1 °C och vattnets temperaturvar 13,8 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 75 m lång och 6,7 m bred vilket gav en avfiskadyta på 504 m². Djupet var som mest 0,95 m och imedel 0,28 m.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 2 elritsa 8 flodkräfta 7 ej artbestämdacypriniderKommentarLokalen såg ut att ha bra förutsättningar att hysa öring.Den ligger nedströms ett kraftverk som är ett definitivtvandringshinder. Sträckan var lättfiskad, utom i denmeterdjupa höljan där fårorna går ihop. Vid årets elfiskefångades dock inga öringar men däremot 8 flodkräftor.Vid ett tidigare elfiske 1993 fångades inte helleröring men 5 flodkräftor. Resultatet från den senastebottenfaunaundersökningen, 1993, var ingen eller obetydligförsurningspåverkan.103


Lokal nr 110, Torpane i Bäck från Rådanetjärn108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 655035 Y= 131075Lokalen fiskades 1998-08-07Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 80 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den ringa undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 3 st per 100 m².Bottensubstratet består av större block, större sten ochmedelstora block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 19 °C och vattnets temperaturvar 18 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 62 m lång och 3,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 192 m². Djupet var som mest 0,55 m och imedel 0,19 m.FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 45 stensimpa 1 flodkräftaKommentarLokalen såg ut att ha bra förutsättningar att hysa öring.Vid årets fiske, liksom vid ett tidigare elfiske 1993 fångadesinga öringar. Vid båda fiskena fångades mångastensimpor samt en flodkräfta.Bedömning: För kort historik (Ev Klass III)104


Lokal nr 111, Nedre Larsbols kvarn i Åmålsån108-131 Upperudsälven i Åmåls kommunKoordinater: X= 655275 Y= 131920Lokalen fiskades 1998-09-20Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtlighet saknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 0,3 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, medelstorablock och större block.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 9,7 °C och vattnets temperaturvar 12,7 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 450 volt.Lokalen är 45 m lång och 6,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 290 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 270 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel 0,29m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 9 2Beräknatantal (N) 9,3 2,025N/100 m² 3,4 0,7P-värde 0,88 1,00Medellängd(cm) 8,82 20,50Kond.faktor 0,89 0,91Övriga fiskar:15 flodkräfta094 95 96 97 980+ 1+/äldreårKommentarboende i närheten sker eventuellt iblandEn fin öringbiotop med flodkräftor och ett ganska svagt utsättning av smolt här. Lokalen är en okalkadöringbestånd. Sträckan var svårfiskad pga högvatten referenslokal.och en viss underskattning av beståndet kan ha skett. Bedömning: Klass IIABåde uppströms och nedströms lokalen är ån djup ochlångsamflytande, så det generellt låga antalet öring kanvara orsakad av brist på lek- och uppväxtområden. Vidårets fiske fångades fler årsungar än året innan, en avanledningarna till detta kan vara minskad konkurrensfrån flodkräftorna, årets fångst var 15 stycken att jämföramed föregående års på ca 50 stycken kräftor. Enligt105


Lokal nr 112, Bergabron i Tidan108-140 Tidan i Ulricehamns kommunKoordinater: X= 641285 Y= 137145Lokalen fiskades 1998-09-07Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär björk och al. Beskuggningen är 70 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den ringaundervattenvegetationen består främst av påväxtalger.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och medelstorablock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället medelhög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 19,6 °C och vattnets temperaturvar 14,1 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 550 volt.Lokalen är 72 m lång och 3,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 225 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 213 m². Djupet var som mest 0,45 m och i medel 0,25m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 31 43Beräknatantal (N) 34,2 44,825N/100 m² 16,1 21,0P-värde 0,55 0,66Medellängd(cm) 6,91 15,47Kond.faktor 0,97 1,04Övriga fiskar: 2 lake 1 gädda 6 signalkräftaKommentarEn mycket fin öringbiotop med ett stabilt stationärtöringbestånd. Enligt markägaren har här varit kräftpestoch efter detta har han gjort en utsättning av signalkräftor.Det finns häger på lokalen. Lättfiskad trots hög vattenföring,dock kan en viss underskattning av andelenårsungar ha skett. Lokalen är en okalkad referenslokal.Bedömning: Klass I088 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår106


Lokal nr 113, Kolarehemmet i Kolarebäcken108-140 Tidan i Ulricehamns kommunKoordinater: X= 641955 Y= 137395Lokalen fiskades 1998-09-26Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär al och björk. Beskuggningen är 40 procent. Övervattenväxtlighetsaknas och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängden ved ivattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av sand, större sten och störreblock.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 9,6 °C och vattnets temperaturvar 11,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 500 volt.Lokalen är 56 m lång och 3,4 m bred vilket gav en avfiskadyta på 191 m². Lokalens yta vid medelvattenföringär 150 m². Djupet var som mest 0,7 m och i medel 0,33m.15012510075Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre50Fångst 11 31Beräknatantal (N) 12,2 38,0N/100 m² 8,1 25,325P-värde 0,52 0,43Medellängd(cm) 7,21 15,37Kond.faktor 0,97 1,01Övriga fiskar: 1 elritsa 3 signalkräfta observeradKommentarEn mycket fin öringbiotop med ett hittills stabilt öringbestånd.Det rådde hög vattenföring och det var bitvismycket strömt och därför svårfiskat, det kan vara en avanledningarna till att fångsterna var mindre i år än föregåendeår. Tre större signalkräftor observerades. Lokalenär en okalkad referenslokal och bör hållas underuppsikt.Bedömning: Klass IIA-B088 93 95 96 97 980+ 1+/äldreår107


Lokal nr 116, Bron i Töftesjöbäcken110 Örekilsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 653855 Y= 126710Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av lövskog och det dominerandeträdslaget är al. Beskuggningen är 30 procent. Övervattenväxtlighetoch undervattenvegetation förekommer imåttliga mängder. Mängden ved i vattnet var 1,1 st per100 m².Bottensubstratet består av finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 0.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 17 °C och vattnets temperaturvar 14 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 30 m lång och3mbredvilket gav en avfiskadyta på 90 m². Djupet var som mest 1,2 m och i medel 0,5m.Bedömning: III (ej lämplig som elfiskelokal)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar:KommentarLokalen är ej lämplig som elfiskelokal då den har mycketringa värde som öringbiotop. Lokalen är dikad, rensad,har mjukbotten och för låg vattenhastighet. Vidföregående fiske 1988 fångades abborre och gädda, vidårets fiske som genomfördes i högt vattenflöde fångadesingen fisk. Skall Töftsjöbäcken ingå i elfiskeprogrammetbör elfiskestationen ligga nedströms nuvarandestation då det inte finns strömsträckor uppströms.Resultatet från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1993 och 1996, visade ingen eller obetydlig försurningspåverkan108


Lokal nr 117, Mullkallsäter i Sandåkersbäcken110 Örekilsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 653935 Y= 126880Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av hygge och de dominerandeträdslagen är björk och sälg. Beskuggningen är 25 procent.Övervattenväxtligheten är måttlig medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 1,1st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, sand och mindre sten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 11,9 °C och vattnets temperaturvar 11 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 600 volt.Lokalen är 50 m lång och3mbredvilket gav en avfiskadyta på 180 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,25 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 160+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 16,225N/100 m² 9,0P-värde 0,78Medellängd(cm) 7,78Kond.faktor 1,00Övriga fiskar:Kommentar00+ 1+/äldreår98Bra lättfiskad station. Vid årets fiske fångades öring förförsta gången sedan elfiskeundersökningarna inleddes.Vid tidigare fisken har gädda fångats. Eventuellt kanfisk ha flyttats förbi nedströms liggande definitiva hinder.Enligt uppgift (Tomas Ögren) höll vattendragetöring före försurningsepoken. Resultatet från bottenfaunaundersökningen1993 visade stark försurningspåverkanmedan undersökningen 1996 gav resultatetbetydlig försurningspåverkan. Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp.Bedömning: IIB109


Lokal nr 118, Bondmon i Töftedalsån110 Örekilsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 653595 Y= 126775Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av barrskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtligheten är ringa medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 0 st per 100m².Bottensubstratet består av grus, sand och häll.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn–intermediär.Lufttemperaturen var 15,2 °C och vattnets temperaturvar 12,3 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 45 m lång och7mbredvilket gav en avfiskadyta på 315 m². Djupet var som mest 0,8 m och i medel0,4 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 50+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 5,025N/100 m² 1,6P-värde 1,00Medellängd(cm) 7,64Kond.faktor 0,94Övriga fiskar: 1 elritsaKommentar00+ 1+/äldre98årHygglig elfiskesträcka, dock med något ensidig botten.Högt vattenflöde har inverkat negativt på skattningenvid årets fiske. 1998 har flodkräfta återintroduceratsomedelbart nedströms elfiskesträckan. Vid tidigare fiske1995 fångades 6 öringar. Resultatet från den senastebottenfaunaundersökningen, 1996, visade ingen ellerobetydlig försurningspåverkan. Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp.Bedömning: För kort historik (Ev. IIB)110


Lokal nr 119, Övre Lägren i Töftedalsån110 Örekilsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 653500 Y= 126855Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av lövskog och det dominerandeträdslaget är al. Beskuggningen är 10 procent. Övervattenväxtlighetenär ringa medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 0,2 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och störresten.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 16,5 °C och vattnets temperaturvar 12,4 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 600 volt.Lokalen är 43 m lång och 11 m bred vilket gav en avfiskadyta på 473 m². Djupet var som mest 0,7 m och i medel0,25 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 22 60+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 22,2 625N/100 m² 4,7 1,26P-värde 0,80Medellängd(cm) 7,26 13,67Kond.faktor 0,96 0,92Övriga fiskar:KommentarSvårfiskat på grund av högt vattenflöde, vilket ocksååterspeglat sig i skattningen. Öringbeståndet i Töftedalsånär så vitt känt ursprungligt och har stort skyddsvärde.Nedhuggningen av skyddszonen för några årsedan återspeglas fortfarande i fångstresultaten vid elfiskepå sträckan Det är av stor vikt att en zon av trädoch buskar tillåts etablera sig längs vattendraget. Flodkräftahar återintroducerats uppströms lokalen under1998 och nedströms under perioden 1992–1997. Lokalensyta vid medelvattenföring bör mätas upp på nytt.Bedömning: IIB092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår111


Lokal nr 120, Mynningen i Gärsebäcken110 Örekilsälven i Dals Eds kommunKoordinater: X= 653505 Y= 126860Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av blandskog och de dominerandeträdslagen är gran och al. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtligheten är ringa medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 1,1 st per100 m².Bottensubstratet består av grus och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16,5 °C och vattnets temperaturvar 12,6 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 45 m lång och2mbredvilket gav en avfiskadyta på 90 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är 90m². Djupet var som mest 0,25 m och i medel 0,1 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 8 30+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 8,1 3,125N/100 m² 9,0 3,4P-värde 0,78 0,71Medellängd(cm) 7,34 13,67Kond.faktor 1,01 1,10Övriga fiskar: 1 elritsaKommentarLiten lättfiskad lokal. Tidigare års nämnda algpåväxtkunde inte påvisas 1998. Den nedåtgående trenden iproduktion kan ha sin förklaring i lokalens omedelbaraanslutning till elfiskelokal Övre Lägren där skyddszonenhöggs ner 1994–1995. En bottenfaunalokal i Gärsebäcken(Orrekullen) visade 1993 och 1996 ingeneller obetydlig försurningspåverkan.Bedömning: IIB092 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår112


Lokal nr 122, Mungärderud i Valboån, biflöde110 Örekilsälven i Färgelanda kommunKoordinater: X= 651865 Y= 128880Lokalen fiskades 1998-09-11Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och björk. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 3,8 st per 100 m².Bottensubstratet består av grus, finsediment och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 40 m lång och2mbredvilket gav en avfiskadyta på 80 m². Djupet var som mest 0,4 m och i medel 0,2m.FångsterÖringFångst 6 9Beräknatantal (N) 9,5N/100 m² 11,9P-värde 0,62Medellängd(cm) 7,02 12,74Kond.faktor 0,92 1,08Lax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldre100755025Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)Övriga fiskar: 120 elritsa 2 nejonöga 17 flodkräftaKommentarLiten lättfiskad lokal. Lokalen är påverkad av grävningoch anläggande av ö. Grävningarna påverkar lokalensvärde som öringbiotop negativt vilket också återspeglasi 1998 elfiskeundersökning. Minst fyra generationerflodkräfta fångade. Vid ett fiske 1993 fångades 22öringar och en kräfta. Vattendraget utgör ett av flera biflödentill Valboån där öring och flodkräfta reproducerarsig. Dessa vattendrag har stort värde som refuger åtöring och flodkräfta då Valboåns huvudfåra påverkatsnegativt av fysiska ingrepp. Resultatet från den senastebottenfaunaundersökningen, 1993, var ingen eller obetydligförsurningspåverkan. Lokalens yta vid medelvattenföringbör mätas upp.1130Bedömning: IIB0+ 1+/äldre9698år


Lokal nr 123, Vinnsäter ovan vägbron110 Örekilsälven i Färgelanda kommunKoordinater: X= 651790 Y= 128870Lokalen fiskades 1998-09-22Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och sälg. Beskuggningen är 70 procent.Övervattenväxtligheten är ringa medan undervattenvegetationsaknas. Mängden ved i vattnet var 1 st per 100m².Bottensubstratet består av sand och grus.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 1.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 13 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 50 m lång och 2,5 m bred vilket gav en avfiskadyta på 125 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,3 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 60+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 10,225N/100 m² 6,8P-värde 0,74Medellängd(cm) 61Kond.faktor 0,59Övriga fiskar: 44 elritsa, 4 bäcknejonögaKommentar00+ 1+/äldre98årLättfiskad lokal. Högt vattenflöde med kraftig grumlingpåverkade skattningen negativt. Ej optimal lokal pågrund av ensidig bottenstruktur. Vid tidigare fiske 1993fångades 17 öringar. Vattendraget utgör ett av flera biflödentill Valboån där öring reproducerar sig, dessa vattendraghar stort värde som refuger åt öring ochflodkräfta då Valboåns huvudfåra påverkats negativt avfysiska ingrepp. Lokalens yta vid medelvattenföring börmätas upp.Bedömning: IIB114


Lokal nr 124, Nedom Kvarn, kulvert i Svingån110 Örekilsälven i Färgelanda kommunKoordinater: X= 651355 Y= 128630Lokalen fiskades 1998-09-22Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och brakved. Beskuggningen är 90 procent.Övervattenväxtlighet saknas liksom undervattenvegetation.Mängden ved i vattnet var 1 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre block, större stenoch sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar stråkande. Bottentopografin var ojämn.Lufttemperaturen var 16 °C och vattnets temperaturvar 15,2 °C.Lokalen fiskades 2 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 50 m lång och2mbredvilket gav en avfiskadyta på 100 m². Djupet var som mest 0,5 m och i medel0,2 m.1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLaxFångst 1 140+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreBeräknatantal (N) 1,0 14,125N/100 m² 1,0 14,1P-värde 1,00 0,73Medellängd(cm) 7,40 15,87Kond.faktor 0,99 1,10Övriga fiskar: 6 flodkräfta11500+ 1+/äldre98årKommentarHögt flöde och hög vattenhastighet påverkade skattningennegativt. Vid tidigare elfiske fångades 36 öringarvarav 4 årsungar. Sträckan håller få eller ingalekområden utan utgör i första hand uppväxtområdeför äldre fisk. Vattendraget utgör ett av flera biflödentill Valboån där öring reproducerar sig. Dessa vattendraghar stort värde som refuger åt öring och flodkräftaBedömning: IIAdå Valboåns huvudfåra påverkats negativt av fysiskaingrepp. Elfiskesträckan ligger i ett område med fleradefinitiva och partiella artificiella vandringshinder såväluppströms som nedströms. Sportfiske efter öring förekommerpå sträckan. Resultaten från de senaste bottenfaunaundersökningarna,1993 och 1996, visadeingen eller obetydlig försurningspåverkan.Lokalens yta vid medelvattenföring bör mätasupp.


Lokal nr 125, Genevi fotbollsplan i Valboån110 Örekilsälven i Färgelanda kommunKoordinater: X= 650975 Y= 128290Lokalen fiskades 1998-09-22Lokalen är omgiven av äng och de dominerande trädslagenär al och sälg. Beskuggningen är 70 procent. Övervattenväxtlighetenär måttlig och den måttligaundervattenvegetationen består främst av mossor.Mängden ved i vattnet var 0 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten, grus och sand.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar = 2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar strömmande. Bottentopografin var intermediär.Lufttemperaturen var 17 °C och vattnets temperaturvar 14 °C.Lokalen fiskades 1 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 58 m lång och 3,1 m bred vilket gav en avfiskadyta på 180 m². Djupet var som mest 0,6 m och i medel0,15 m.1007550Beståndets storlek, öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångstBeräknatantal (N)25N/100 m²P-värdeMedellängd(cm)Kond.faktorÖvriga fiskar: 25 elritsa 2 gäddaKommentarPå grund av högt vattenflöde fiskades endast en del avlokalen (efter överenskommelse med Länsstyrelsen).Endast gädda och elritsa fångades på sträckan. Lokalensyta vid medelvattenföring bör mätas upp på nytt.Bedömning: IIB093 95 96 97 980+ 1+/äldreår116


Lokal nr 126, Korsbäcken i Kallebäcken1007550Beståndets storlek, öringBeståndstäthet öring(totalfångst)FångsterÖringLax0+ 1+/äldre 0+ 1+/äldreFångst 23 19Beräknatantal (N) 23,9 23,025N/100 m² 19,4 18,7P-värde 0,66 0,44110 Örekilsälven i Bengtsfors kommunKoordinater: X= 652725 Y= 128700Lokalen fiskades 1998-09-21Lokalen är omgiven av lövskog och de dominerandeträdslagen är al och tall. Beskuggningen är 50 procent.Övervattenväxtigheten är ringa och den måttliga undervattenvegetationenbestår främst av mossor. Mängdenved i vattnet var 0,6 st per 100 m².Bottensubstratet består av mindre sten och finsediment.Lokalens värde som biotop för öring- och laxungar =1–2.Vattennivån var vid fisketillfället hög och hastighetenvar lugn. Bottentopografin var jämn.Lufttemperaturen var 12,4 °C och vattnets temperaturvar 10,5 °C.Lokalen fiskades 3 gånger. Spänningen var 400 volt.Lokalen är 41 m lång och4mbredvilket gav en avfiskadyta på 164 m². Lokalens yta vid medelvattenföring är123 m². Djupet var som mest 1,2 m.Medellängd(cm) 5,59 10,69Kond.faktor 0,92 0,99Övriga fiskar: 29 elritsaKommentarFörsta 10 metrarna av sträckan har mjukbotten. Börövervägas att flytta upp sträckan 10 meter. Hög vattenföringkan ha påverkat skattningen negativt. Öringbeståndetpå lokalen fortsätter att uppvisa typisk strukturför stationärt strömlevande bestånd. Okalkad referenslokal.Bedömning: IIA091 92 93 94 95 96 97 980+ 1+/äldreår117


Ej fiskade lokaler vid kalkeffektuppföljning Västra Götalands län 1998103 ÄtranSvenljunga kn5 Tinkån Vid vägtrumma 635690 1346007 Dräggvedsån Kvarnagärde 635920 134530105 ViskanMarks kn9 Surtan Hajom 638040 13038511 Surtan Storegården 637925 13034512 Surtan Mölnebacka 638110 13040528 Torestorpsån Brokvarn 636785 13184532 Häggån Golfbanan 637975 131450106 RolfsånMarks kn37 Storån Bosgården 639177 13004038 Storån Nedströms gamla stenbron 639020 129925Borås kn50 Nordån Ovan dos 641124 13179151 Nolån Mellansträcka 640490 13084552 Nolån Bollebygd 639890 13063553 Sörån Nedan HP 639845 130835108 Göta älvVårgårda kn58 Säveån Hemvärns gård 642785 132285Alingsås kn62 Laxån stn7 641160 13044564 Ålanda Ström Väg till fiskdamm 643440 130130Lerums kn65 Säveån Floda fotbollsplan 641370 12941566 Säveån Storegården 641135 12909067 Alebäcken Nedan gångbro 640960 128935108-130 DalbergsåMelleruds kn94 Storån-Stampälven Tonsberg 651055 129595108-131 UpperudsälvenBengtsfors kn102 Stenebyälven Bröttegen 654280 129370103 Upperudsälven Höljerudsforsen 654745 129550108-143 NossanHerrljunga kn114 Vimleån Ölanda 643845 134280115 Nossan Nedströms Hudene 644020 133965110 ÖrekilsälvenDals Eds kn121 Töftedalsån Nedre Heden 652230 126885112 EnningdalsälvenDals Eds kn127 Grubberödsälven Grubberöd 653395 126335118


Lokaler där öring, lax, hybrider mellan lax och öring eller elritsa fångatsÖringLaxHybridermellan laxoch öringElritsa119


Lokaler där abborre, gädda, gös, id eller färna fångatsAbborreGäddaGösFärnaId120


Lokaler där ål, lake, bäcknejonöga, flodkräfta eller signalkräfta fångatsÅlLakeBäcknejonögaFlodkräftaSignalkräfta121


Lokaler där bergsimpa, stensimpa, storspigg, mört eller ej artbestämda cypriniderfångatsBergsimpaStensimpaStorspiggMörtCyprinider122


ReferenserBohlin, T. Kvantitativt elfiske efter lax och öring – synpunkter och rekommendationer.Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm nr. 4 1984.Carlsson, U., Hasselrot, B. Kalkningsprojekt Kungsbackaån 1983–1993<strong>Melica</strong> miljökonsulter, IVL 1993.Elfiskeregistret. Verksamhetsrapport 1992-96. Fiskeriverket SötvattenslaboratorietÖrebro.Ericsson, U., Medin, M., Sundberg, I. Bottenfaunaundersökning i Älvsborgs län1996. Medins Sjö- och Åbiologi. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1997:8.Ericsson, U., Medin, M., Sundberg, I. Undersökningar av bottenfauna i Älvsborgslän 1997. Medins Sjö- och Åbiologi. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998:7.Degerman, E., Johlander, A., Järvi, T., Ser. B. Elfiske. Kompendium för Fiskeriverketselfiskekurs. Fiskeriverket.Degerman, E. Övergripande styrfaktorer för fisk i rinnande vatten.Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Verksamhetsrapport 1992–96. 1997.Degerman, E., Fogelgren, J–E., Tengelin, B., Thörnelöf, E. Förekomst och täthetav havsöring, lax och ål i försurade mindre vattendrag på svenska västkusten. Informationfrån Sötvattenslaboratoriet Drottningholm nr.1 1985.Dellefors, C., Faremo, U. Elfiskeundersökningar i Älvsborgs län 1996. AquaticusHB. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1997:6. 1997.Dellefors, C., Faremo, U. Elfiskeundersökningar i Älvsborgs län 1997. AquaticusHB Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998:6. 1998.Miljöstrategi 2000 för Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län.1997.Regional plan för kalkning och biologisk återställning i Västra Götalands län 1998.Länsstyrelsen i Västra Götaland. 1998.123

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!