Jobb istället för bidrag 100-JOBBEN - Jönköpings kommun

Jobb istället för bidrag100-JOBBENUNDERSKÖTERSKASKOLMÅLTIDSBITRÄDE EKONOMIASSISTENT BUSSFÖRAREEKONOMIBITRÄDE BANKTJÄNSTEMAN VÅRDBITRÄDE FÖRSÄLJARE DATAANSVARIGELEVASSISTENT DISKARE FRITIDSLEDAREVAKTMÄSTARE BARNSKÖTARELAGERARBETARE OMRÅDESASSISTENT MONTÖR LÄRARE MODERSMÅLSLÄRAREINDUSTRIARBETARETRAFIKLÄRARE SKOLMÅLTIDSFÖRESTÅNDARE TOLKARBETSFÖRMEDLARE VERKSTADSARBETARE KOCK STÄDARE SÄLJAREFÖRSKOLLÄRAREPARKARBETAREEGEN FÖRETAGAREHOTELLVÄRDINNABUSSVÄRDRECEPTIONISTFASTIGHETSSKÖTARESlutrapport med utvecklingstankar Etapperna 1 - 5961115 - 040930

JOBB ISTÄLLET FÖR BIDRAG – 100-JOBBENSlutapport med utvecklingstankaretapperna 1 – 515 november 1996 – 30 september 2004Siv HederosEva DahlLillian FischerströmCarina LööwGunilla KärrdahlStadskontoret, Jönköpings kommun2004-09-10

INNEHÅLLFÖRORD 5SAMMANFATTNING 7INLEDNING 9BAKGRUND 9BESKRIVNING AV PROJEKTET 10Målgrupp 10Syfte 10Mål 10METOD 11Anställningsförfarandet 11Beskrivning av de anställda 12Uppföljningssamtal och avslutningssamtal 14Kurs i att söka jobb 14Arbetsförmedlingens insatser 15UTVECKLING ÖVER TIDEN 15PROJEKTETS KOSTNADER 16RESULTAT 17Arbete 18Studier 19Annan sysselsättning 20Arbete eller studier vid något tillfälle efteranställningen i projektet 20Kommentarer från de anställda 21Ringar på vattnet 23Måluppfyllelse 23REFLEKTIONER 25Den anställde 25Arbetsplatsen 26Samhället 26UTVECKLINGSTANKAR 28BILAGASamarbetspartners 312

FÖRORDVarför ska vi leva på bidrag när vi skulle vilja bidraga.Så sa många under den massarbetslöshet som präglade början av 1990-talet. Attmänniskor vill leva på bidrag är en myt! Människor vill utvecklas och göra nytta. Inteminst präglades vissa bostadsområden av en hög arbetslöshet. Detta var bakgrunden tillatt ”Jobb istället för bidrag” startades.Det fanns hindrande strukturer. Arbetsgivare som inte anställde på grund av att densökande inte hade betyg eller kunde uppvisa referenser. Arbetsförmedlingen visadeointresse för gruppen. Personer slussades runt i systemet. Syftet med projektet har varitatt låta arbetslösa personer, istället för att passivt få bidrag, göra nytta få lön ochförbättra sin kompetens och därmed lättare komma in på den ordinariearbetsmarknaden.Utvärderingar som gjorts av de olika etapperna visar på goda resultat. Projektetsmålsättning har varit att 70 % av deltagarna efter avslutad anställning ska gå vidare tillannan anställning eller utbildning. Enligt de uppföljningar som gjorts har dennamålsättning uppfyllts.Projektledarna har gjort stor nytta. De har i sina tjänster samordnat rollerna som arbetsförmedlare,till del som socialarbetare samt som informatörer kring samhälleliga frågoroch utbildningspolitik. Det har således varit ett aktivt och nära samarbete mellanprojektledarna och de enskilda deltagarna. Undertecknads uppfattning är att det är denavgörande grunden till att projektet, med dess olika etapper varit lyckat.Föreliggande rapport är en slutrapport av projekten ”Jobb istället för bidrag”. Denliksom tidigare rapporter visar på goda resultat vad gäller arbetssituationen fördeltagarna efter det att anställningarna i projektet upphört. Rapporten visar också attman måste se arbetsmarknadspolitiken som en helhet där arbete, den sociala situationenoch utbildning ingår.Det är nu viktigt att kommunens förvaltningar i samband med personalrekryteringar tarvara på de goda erfarenheterna från ”Jobb istället för bidrag”.Tack till alla deltagarna i projektet för värdefull insats, tack till handledare som ställtupp på de olika arbetsplatserna samt tack till projektledarna. ”Jobb istället för bidrag”har varit ett av de mest lyckade och ekonomiskt lönsamma projekt som genomförts iJönköpings kommun.Peter Perssonkommunalråd3

SAMMANFATTNINGProjektet Jobb istället för bidrag – 100-jobben har varit ett arbetsmarknadsprojekt somhar ingått i Jönköpings kommuns övergripande arbete för att öka integration ochdelaktighet i kommunen.Projektet har pågått under tiden 15 november 1996 – 30 september 2004. I fem etapperhar 314 arbetslösa personer visstidsanställts, i första hand inom kommunalaförvaltningar, men också inom bostadsföretaget Vätterhem och inom föreningar. Av desom anställts är flertalet födda i annat land än Sverige.Målet har varit att 70 % av de anställda efter avslutad anställning skulle gå vidare tillannat arbete eller studier. I denna rapport redovisas svar från enkäter avseende 289personer. Svaren avser perioden maj – augusti 2004. Av dessa har 169 personer arbete(58 %) och 51 personer studerar (18 %). Totalt är det 76 % som arbetar eller studerar.De största yrkesgrupperna är undersköterska/vårdbiträde, industriarbetare ochskolmåltidsbiträde/ekonomibiträde.För arbetsplatserna har dessa arbeten setts som en välkommen extra resurs. Att mötasoch arbeta tillsammans är grunden för såväl respekt som förändrade attityder.För att öka förvärvsfrekvensen och andelen anställda med utländsk bakgrund iJönköpings kommun föreslås bland annat personliga möten vid ansökningsprocessen,introduktionsutbildningar riktade till personer med utbildning från annat land samtmentorskap till nyutbildade med svensk examen och utländsk bakgrund.Utvärderingar har skett från Blekinge Tekniska Högskola och sociolog Eva Öresjö harföljt projektets utveckling. Lars Pettersson, forskare vid InternationellaHandelshögskolan i Jönköping har efter etapp 3 gjort en samhällsekonomisk rapport.Projektets återbetalningstid om man enbart ser till samhällsekonomiska aspekter harberäknats till 2,5 – 3 år.En av de anställda i projektet sammanfattar vad många har uttryckt i tidigare rapporter:”Min anställning inom projektet var det första steget in i det svenska samhället. Det vardå jag för första gången blev behandlad här i Sverige som jag var van att bli behandlad– att människor litar på mig, har förtroende för det jag gör, uppskattar mig för den jagär. Mitt självförtroende har stärkts oerhört och jag har kunnat bevisa både för mig självoch andra att jag KAN. Det är under min anställning i projektet som jag har fåtttillbaka min entusiasm och ork att gå och kämpa vidare i mitt nya land.”4

INLEDNINGProjektet Jobb istället för bidrag – 100-jobben är ett arbetsmarknadsprojekt och ingår ikommunens övergripande arbete för att öka integrationen och delaktigheten iJönköpings kommun.Efter varje etapp har en utvärdering gjorts och projektet har förändrats efter synpunkterfrån såväl anställda som arbetsledare/handledare. Utvärderingarna visar både påsamhällsekonomiska och sociala vinster. De tre första rapporterna¹ är skrivna vidHögskolan Karlskrona/Ronneby, senare Blekinge Tekniska Högskola. Professor EvaÖresjö, sociolog har varit handledare samt även följt projektets utveckling. Den fjärderapporten avsåg etapp fyra och skrevs av projektledarna i samarbete med stadskontoret iJönköpings kommun²Det har även gjorts samhällsekonomiska utvärderingar av Lars Pettersson, forskare vidInternationella Handelshögskolan i Jönköping . Efter etapp 3 gjordes en bredaresamhällsekonomisk utvärdering³. Den grupp personer, som anställdes i 100-jobben,jämfördes med en kontrollgrupp som sökte men inte erbjöds anställning i projektet.Utvärderingen visade att de, som anställdes i projektet, hade en bättreinkomstutveckling jämfört med kontrollgruppen. De största vinnarna i projektet varkvinnorna. Projektets återbetalningstid, om man enbart ser till samhällsekonomiskaaspekter, beräknades till 2,5 – 3 år.Denna rapport är en slutrapport och avser tiden 15 november 1996 – 30 september 2004(etapp 1 –5).BAKGRUNDProjektet Jobb istället för bidrag startade i bostadsområdet Råslätt 1997. Det hadeuppmärksammats att förvärvsfrekvensen (andelen av befolkningen mellan 20 –64 årsom har förvärvsarbete) på Råslätt var mycket låg och att skillnaderna mellan Råslättoch andra bostadsområden i kommunen ökade. Projektet var en del av kommunensintegrationssatsning ”Lokal mobilisering på Råslätt”. Syftet med lokal mobilisering varatt bryta segregationen och hitta modeller, som kunde fungera som förebild för andrabostadsområden.Med en visstidsanställning som extra resurs i kommunal verksamhet förväntadesarbetslösa hitta en snabbare väg in på arbetsmarknaden.Projektet utökades 1998 och omfattade därefter fyra prioriterade bostadsområden;Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder.1 Luthander, E-L. (1999). Utvärdering av projektet “Jobb istället för bidrag”. Högskolan Karlskrona/Ronneby.Johansson, E. (2000). Jobb istället för bidrag – Hundrajobben. Högskolan Karlskrona/Ronneby.Vindelman, A. (2002). Jobb istället för bidrag – 100-jobben. Etapp 2000/2001. Blekinge Tekniska Högskola.2 Jönköpings kommun, stadskontoret. (2004). Jobb istället för bidrag – 100-jobben. Rapport med sammanställning.Etapp 4 2001/2002.3 Pettersson, L. (2003). En ekonomisk utvärdering av “100-jobben”, omgång 3. Internationella Handelshögskolan iJönköping.5

BESKRIVNING AV PROJEKTETDe anställda och övriga intressenters synpunkter och reflektioner har utvecklat ochförändrat projektet i de olika etapperna.Här presenteras målgrupp, syfte och mål från etapp 5.Målgrupparbetslösa över 25 år (flertalet även aktuella för försörjningsstöd) boende företrädesvisinom bostadsområdena Råslätt, Öxnehaga, Österängen och Huskvarna söder.Syfte− att ta vara på arbetslösas kunskaper genom att de anställs som extra resurs ikommunal verksamhet, föreningar och kommunala bostadsföretag− att utifrån kommunens rekryteringsbehov visstidsanställa arbetslösa inomaktuella yrkesområden− att påskynda invandrares integrering i samhället och förankring påarbetsmarknaden− att arbetstagarna tillägnar sig nya kunskaper och har större chans att finna annatarbete eller utbildning efter anställningen. Genom anställningen har de ocksåmöjlighet att värdera sina kunskaper och få kontakter samt referenser− att förstärka de anställdas nätverk och ge dem möjlighet till ökat engagemangoch delaktighet i såväl sitt eget bostadsområde som samhället i stort.Mål− att av de som anställs ska 70% efter avslutad anställning gå vidare till annatarbete eller utbildning,− att de som anställs ska skaffa sig utökade kunskaper om svenskt arbetsliv.6

METODProjektet Jobb istället för bidrag har organisatoriskt varit placerat underarbetsmarknadsavdelningen i Jönköpings kommun och letts av en arbetsgruppbestående av fyra projektledare. Arbetet har skett i samverkan med kommunensintegrationsarbete, arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna. Engenomförandegrupp bestående av representanter från dessa grupper samtarbetsgivarrepresentanter har funnits för att följa projektet. En mer detaljeradförteckning på olika samarbetspartners finns i bilaga.AnställningsförfarandetAnställningarna har skett inom kommunala förvaltningar, kommunala bostadsbolag ochföreningar. De som har fått anställning i projektet, har varit anställda avarbetsmarknadsavdelningen. Formellt har projektledarna varit arbetsgivare ocharbetsledarna samt handledarna på respektive arbetsplats har svarat för den dagligaarbetsledningen. Anställningarna har varit tidsbegränsade till högst 12 månader.1. Projektledarna har informerat arbetsplatser inom de olika kommunalaförvaltningarna om möjligheten att lämna förslag på arbetsplats inom projektet. Omarbetsplatsen och arbetsuppgifterna bedömts lämpliga, har förslaget förhandlats medrespektive facklig organisation. Arbetsplatserna har i första hand funnits inomyrkesområden, där det varit ett rekryteringsbehov, exempelvis äldreomsorg ochstorkök.2. Efter godkännandet från den fackliga organisationen har projektledarna diskuteratmed arbetsplatsen om vilka kvalifikationer de arbetssökande borde ha.3. De arbetssökande som har visat intresse för en anställning inom projektet, har självafått lämna in en ansökan där de fått redogöra för sin utbildnings- ochyrkesbakgrund. Sökande med lämpliga meriter har sedan kallats till enanställningsintervju hos respektive projektledare De personer som projektledarenhar ansett lämpliga för de aktuella arbetsuppgifterna, har kallats till en ny intervju pårespektive arbetsplats. Projektledaren och arbetsledaren på respektive arbetsplats hargemensamt beslutat om vem som skulle erbjudas anställningen. Anställningen harinletts med 2 - 3 månaders provanställning. Stor omsorg har lagts vid att anställa rättperson på rätt plats.7

Beskrivning av de anställdaBeskrivningen av de anställda omfattar de 314 personer som har anställts underetapperna 1 – 5. Könsfördelningen i gruppen är 74% kvinnor och 26% män. Andelenmän var större än andelen kvinnor i första etappen. Därefter har andelen män successivtblivit allt mindre. Av 314 personer är det 299 som är födda i annat land än Sverige.Antal ansökningar, intervjuer och anställningarantal160014001200100080060040020001370708314ansökningar intervjuer anställdaAv totalt 1 370 inkomna ansökningarunder projektets fem etapper, har 708(52%) lett till intervju för eventuellanställning. Av dessa har 314 fåttanställning, vilket motsvarar 44% avde intervjuade och 23% av de somlämnat in ansökningar.I projektet har ungefär hälften fått anställning som lärarassistent/förskollärarassistenteller vårdbiträde. Ytterligare en fjärdedel har haft arbete som skolmåltidsbiträde ellerekonomibiträde. Hos Vätterhem har flertalet arbetat som fastighetsskötare/bovärdar,men det har också funnits parkeringsvakter och brandinformatörer. Övriga arbeteninnefattar bankvärd, biblioteksassistent, parkarbetare, växthusarbetare, badvakt ochfastighetsskötare vid Öxnehagahem.Antal anställda inom olika yrkesområdenlärarassistent/förskollärarassistentvårdbiträde7977skolmåltidsbiträdeekonomibiträde3838Vätterhem22förening15fritidsledare/fritidsassistentstädareskolvaktmästare11108administration5övrigt11antal0 10 20 30 40 50 60 70 80 908

Åldersfördelning hos de anställda (%)40 - 49 år23%50 år eller äldre5%29 år eller yngre22%Det är totalt 72% av de anställda somvar yngre än 40 år vid anställningstillfället.23% var mellan 40 och 49år och endast 5% var 50 år elleräldre.30-39 år50%De anställdas utbildningsbakgrund (%)Uppgifter saknas från etapp 2utbildning påhögre nivå ängymnasium31%gymnasieutbildning40%grundskolaeller lägre29%Det är drygt 70% av de anställda somhar minst gymnasiekompetens. Avdessa har 40% enbart gymnasieutbildning.Utbildning motsvarandegrundskola eller lägre har 29%.Utbildningen är oftast från annat landän Sverige och ibland är den intedokumenterad.De anställdas arbetserfarenhet (%)Uppgifter saknas från etapp 2har haft någon form avanställning i Sverige desenaste 2 åren 25%har haft anställningi Sverige, men harvarit arbetslös desenaste 2 åren 15%har inte haft någonform av anställningi Sverige 60%Vid anställningstillfället var samtligaarbetslösa.Det är 60% som inte har haft någotarbete i Sverige.Många saknar också arbetserfarenhetfrån hemlandet.9

De anställdas tid i Sverige (%)Uppgifter saknas från etapp 2.11 år ellerlängre29%4 år ellerkortare21%Av de anställda har drygt 70% bott iSverige högst 10 år. Nästan 30% harbott i Sverige minst 11 år och 21%har bott här i högst 4 år. Andelenmed kort tid i Sverige har ökat i desista etapperna.5 -10 år50%Uppföljningssamtal och avslutningssamtalProjektledarna har under anställningen haft många kontakter med de anställda och flerabesök har gjorts på arbetsplatserna. Mycken tid har ägnats åt såväl personliginformation som gruppinformation om gällande regler på arbetsmarknaden. Föreprovanställningens slut har projektledaren haft ett gemensamt uppföljningssamtal medden anställde, handledare och arbetsledare. Vid detta samtal har handledarens roll varitmycket betydelsefull. För den anställde har det varit viktigt att i ett tidigt skede få vetahur handledare/arbetsledare har bedömt arbetsprestationen och även få veta vad som harbehövts förändras/utvecklas. De som bedömts lämpliga har fått fortsatt arbete påarbetsplatsen och i många fall erbjudits vikariat under projekttiden.Innan den anställde har slutat sin anställning har ett gemensamt avslutningssamtal medden anställde, arbetsledare, handledare och projektledare genomförts. För att gå vidaretill annat arbete eller utbildning har det varit viktigt att den anställde själv har fåttkännedom om såväl starka sidor som eventuellt utbildningsbehov. Efter anställningen iprojektet har arbetsledaren skrivit ett betyg och personen har fått med sig såväl nyaerfarenheter som nya referenser.Kurs i att söka jobbUnder senare delen av anställningen har de anställda gått en utbildning under fem dagar.Syftet med denna har varit att göra deltagarna mer förberedda för att söka arbete ellerutbildning och därmed ha bättre förutsättningar för att efter anställningen i projektet gåvidare till annat arbete eller utbildning. Ett av kursens mål har varit att alla deltagare skaskriva ett personligt brev och en meritlista/CV. Samtal har förts om arbetsgivarens kravpå arbetssökande och i varje kurs har det förekommit besök på arbetsförmedlingen samtett företagsbesök. Gruppdeltagarna har medverkat på ett mycket aktivt sätt och har haften positiv påverkan på varandra. De anställda har under hela anställningstiden haftmöjligheter att föra samtal både på arbetsplatsen och med respektive projektledare omframtida arbete och/eller studier.10

Arbetsförmedlingens insatserArbetsförmedlingen har under flertalet av etapperna utsett en arbetsförmedlare som haransvarat för kontakter med projektledare och anställda i projektet. För att underlättainformation mellan projektledning och arbetsförmedling har det varit mycket viktigtmed en särskilt utsedd kontaktperson. Arbetsförmedlaren har också fått möjlighet attavsätta extra tid för vägledning till anställda i projektet.UTVECKLING ÖVER TIDENProjektet har förändrats efter synpunkter från arbetstagare, handledare /arbetsledaresamt reflektioner från projektledarna.Målgruppen var i första etappen arbetslösa socialbidragstagare boende på Råslätt. Frånetapp två breddades målgruppen och det var inte längre ett krav att vara aktuell iförsörjningsstöd för att erbjudas en anställning i projektet. I många familjer hade makenskaffat en anställning och familjen sökte inte längre försörjningsstöd men hustrun varfortfarande arbetslös. Att vara aktuell i försörjningsstöd kan aldrig vara en merit för enarbetssökande. Höjningen av förvärvsfrekvensen i de prioriterade bostadsområdena harvarit det viktigaste målet. Övervägande delen av de anställda har i samtliga etapper varitaktuella för försörjningsstöd. I etapp 3 var 61% aktuella för försörjningsstöd vidansökningstillfället³. I de sista etapperna har sökande från alla kommundelar anställtsäven om flertalet fortfarande har varit boende i prioriterade bostadsområden.Arbetsplatserna var i de första etapperna enbart förlagda till prioriteradebostadsområden. Detta har förändrats och i de sista etapperna har istället arbetsplatserinom bostadsområden där det inte bor så många kommuninvånare med utländskbakgrund prioriterats. Flertalet av de anställda 100-jobbarna har utländsk bakgrund ochdessa anställningar har möjliggjort ökad kontakt mellan olika grupper i vår kommun.Projektet har i de senare etapperna i huvudsak anställt inom yrkesområden i kommunalförvaltning med rekryteringsbehov. De anställda har inlett anställningarna medintroduktionsutbildning. Omfattningen på denna utbildning har varierat beroende påinom vilket yrke de har arbetat. De som har anställts inom äldreomsorgen har startatanställningen med 8 veckors introduktionsutbildning. För anställda inom äldreomsorgoch storhushållsarbete har vuxengymnasiet anordnat svenska som andra språk medyrkesinriktning en eftermiddag/vecka.3 Pettersson, L. (2003). En ekonomisk utvärdering av 100-jobben, etapp 3. InternationellaHandelshögskolan i Jönköping11

PROJEKTETS KOSTNADERJönköpings kommun har stått som huvudsaklig finansiär för projektet, som har pågåttunder tiden 15 november 1996 – 30 september 2004. De anställda i de olika etappernapåbörjade sina anställningar vid olika startdatum och arbetade som längst 12 månader.De sist anställda avslutade sina anställningar den 30 juni 2004. Projektets kostnader harberäknats till och med 31 augusti 2004.Arbetsförmedlingen har bidragit med resurser i form av anställningsstöd för vissa av deanställda. Arbetsförmedlingens insats motsvarar 8 269 000 kronor.Totala kostnader för perioden 15 november 1996 – 31 augusti 2004KostnadsslagTusentals kronorLöner till projektledning 7 824Övriga kostnader projektledning 770Löner till anställda 48 110Summa kostnader 56 704Kommunens nettokostnad är 48 435 000 kronor.I Lars Petterssons rapport³ ”En ekonomisk utvärdering av 100-jobben, etapp 3” harberäkningar gjorts för att mäta hur anställningarna i projektet reducerar utbetalningarnaav socialbidrag och bostadsbidrag. Kommunen har samtidigt fått ökade inkomster iform av skatteintäkter och barnomsorgsavgifter. I denna studie jämfördes de anställdamed en kontrollgrupp. Kontrollgruppen bestod av personer som hade kallats till intervjumen inte erbjudits anställning i projektet. Utvärderingen visade att de som anställdes iprojektet hade en bättre inkomstutveckling jämfört med kontrollgruppen. De störstavinnarna i projektet var kvinnorna. Projektets återbetalningstid, om man enbart ser tillsamhällsekonomiska aspekter, beräknades till 2,5 – 3 år.3 Pettersson, L. (2003). En ekonomisk utvärdering av 100-jobben, etapp 3. InternationellaHandelshögskolan i Jönköping12

RESULTATUnder projektets fem etapper har 314 personer anställts. De som hade anställts i detidigare etapperna 1 – 4 (1997 – 2002) fick i maj månad 2004 en enkät hemskickad ivilken de ombads besvara vissa frågor. De 69 personer som anställdes i etapp 5 fickingen enkät efter avslutad anställning. Projektledarna kontaktade istället dessa personeroch frågade efter aktuell sysselsättning den 20 augusti 2004.Den viktigaste frågeställningen var om de arbetade eller studerade. Om de arbetade,svarade de inom vilket yrke och vilken anställningsform. Om de studerade, svarade devilken utbildning. Om de inte arbetade eller studerade efterfrågades aktuellsysselsättning. I enkäten ställdes också frågor om de hade arbetat eller studerat efteranställningen i 100-jobben även om de var arbetslösa vid svarstillfället. Det fanns ocksåmöjlighet att skriva egna kommentarer. Enkäterna skickades in anonymt tillstadskontoret.Under etapperna 1 – 4 (1997 - 2002) anställdes 245 personer. Enkäten skickades till 237personer. Av dessa har 222 besvarat enkäten. I etapp 5 har uppgifter tagits framavseende 67 av 69 personer. Totalt redovisas uppgifter avseende 289 personer.Av 289 personer är det vid undersökningstillfället 169 personer som har arbete, 51personer studerar och 69 personer har redovisat annan sysselsättning.169 personer (58%) arbetar51 personer (18%) studerar69 personer (24%) annan sysselsättning___________________________________________________289 personer (100%)Andelen som arbetar är större om enbart etapperna 1 – 4 redovisas (64%). Motsvarandesiffra för etapperna 1 – 5 är 58%.De kommunala besparingarna 2003/2004 har minskat möjligheterna till vikariat inomkommunala verksamheter.13

Nuvarande sysselsättning – samtliga (%)%9080708260505158kvinnamansamtliga40302010027222418144arbetar studerar annan sysselsättningArbeteFör de 169 som har anställning redovisas inom vilket yrke de arbetar och vilkenanställningsform de har. Av de 72 män som redovisas har 59 arbete (82%) och av 217kvinnor är det 110 (51%) som har arbete. Det är nio som har svarat att de både studeraroch arbetar och de redovisas här enbart efter huvudsaklig sysselsättning.Nuvarande arbete uppdelat efter olika yrkesområden – samtliga med arbete (antal)undersköterska/vårdbiträde42industri32kokerska/skolmåltidsbiträde/ekonomibiträde24service20barnskötare/förskollärare11lärare/modersmålslärare9städare9fastighet, park8eget företag 4förening 2fritidspedagog/elevassistent 2fritidsledare 1övrigt 5antal0 5 10 15 20 25 30 35 40 45Serviceyrkena omfattar bland annat bussförare, trafiklärare, banktjänsteman,områdesassistent och arbeten inom hotell och restaurang. Till övrigt räknas till exempeltolk, ekonomiassistent och arbetsförmedlare.14

Anställningsform – samtliga (% av de som har anställning)%80707360504037kvinnamansamtliga425230201012292115190timanställning visstidsanställning tillsvidareanställningAv de 169 personer som har anställning har 88 personer tillsvidareanställning (52%), 49personer har timanställning (29%) och 32 personer (19%) har visstidsanställning.StudierFör de 51 personer (21%) som studerar redovisas vilken utbildning de går. Flertaletstuderar på Vuxengymnasiet, grundläggande eller gymnasieförberedande utbildningeller till gymnasiekompetens. Inom vuxengymnasiet är det 11 personer som förnärvarande studerar på omvårdnadsprogrammet. Några studerar på folkhögskola. Fyrapersoner studerar inom Högskolan. De flesta som studerar är kvinnor.Nuvarande studier fördelat efter inriktning (antal)grundläggande utbildning12gymnasiekompetens18yrkesutbildning - vård11yrkesutbildning - kök3yrkesutbildning - industri1högskoleutbildning4övrigt 2antal0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 2015

Annan sysselsättningAv de 69 personer (24%) som har redovisat annan sysselsättning är 39 personerarbetslösa (14%). Elva kvinnor är föräldralediga (4%).Annan sysselsättning än arbete eller studier (antal)antal45403935333025kvinnamansamtliga20151050516611arbetspraktik AF arbetslös föräldraledig sjukskriven sjukbidrag/-pension011314729Arbete eller studier vid något tillfälle efter anställningen i projektetAv de 289 personer som redovisas har 207 (72%) haft arbete någon gång efteranställningen i projektet. Den största gruppen har arbetat inom äldreomsorgen. Det ärvanligt med flera olika anställningar och andelen tillfälliga anställningar är mycket stor.Många varvar tillfälliga anställningar med studier för att förbättra sin position påarbetsmarknaden.Det är 116 personer (40%) som har uppgett att de har studerat efter anställningen iprojektet. De vanligast förekommande utbildningarna är omvårdnadsprogrammet(24 personer), storhushållsutbildning (18 personer), industriutbildningar (8 personer),gymnasiekompetens (23 personer) och högskolestudier (5 personer). Av de som harstuderat är flertalet kvinnor.16

Kommentarer från de anställdaAv de 222 personer som har skickat in enkäter är det många som har valt att skriva egnakommentarer.Flertalet av kommentarerna är positiva och de beskriver personens väg till arbete.”Hur upplevde jag projektet? Mitt första riktiga jobb i Sverige var inom projektet. Påmin arbetsplats på öppna förskolan lärde jag mig mycket. Det hjälpte mig att fåsjälvförtroende och känna mig värdefull för min familj och samhället…. Projektet varmycket positivt för oss invandrare….””Jag är utbildad sjuksköterska i mitt land och har nu fått jobb som undersköterskadirekt efter projektet, trivs jättebra!””Jag vill säga att projekt Jobb istället för bidrag var för mig som för många andra denbästa chansen som man får. För mig var det guldnyckeln till arbetsliv och det svenskasamhället. Genom projektet kunde jag få precis det jobbet som jag ville och det låg närahemmet. Efter ett år hade jag med mig fullt bagage och det hjälpte mig sedan att hittaett annat jobb, men tyvärr blev jag arbetslös igen.”” Projektet Jobb istället för bidrag är en bra möjlighet för arbetslösa som gärna villkomma in i arbetslivet. Jag är så tacksam att jag fick vara med och deltaga i projektetsom gav mig fast anställning.””För mig var det lättare att söka jobb medan jag var anställd i 100-jobben. På någotsätt kändes det tryggare att söka annat jobb medan jag hade ett jobb inom projektet.Det är synd att projektet upphör detta år. Det är många människor som behöverprojektet.”Flera uttrycker att de under anställningen i projektet utvecklat svenska språket.”Jag tycker att 100-jobben var ett jättebra tillfälle för oss invandrare att komma in påarbetsmarknaden – få jobb, träffa andra, lära sig språket och/eller börja studera.Hoppas att många andra får den möjligheten som vi fick.”Många har efter anställningen gått vidare till olika utbildningar.”Jag har gått storhushållsutbildning på Lernia efter 100-jobben. Nu har jag utbildningtack vare att jag hade 100-jobb i ett storkök. Jag blev klar med utbildningen i april ochkan nu söka jobb inom storkök.”” Den här sortens projekt är mycket värdefulla för oss därför att det har gett ossstimulans till vidareutbildning och profilering inom det önskade yrket. För min egen delhar jag studerat till undersköterska och det har ökat min självkänsla. Jag hoppas attman sprider och utökar sådana projekt till andra delar av landet ….”17

”Projektet hjälpte mig att tänka lite mer framåt. Därför tänkte jag läsa vidare för attutbildning kan ge chans till jobb. Dessutom har projektet gett mig lite erfarenhet somkan hjälpa mig att söka sommarjobb….Även de som har flyttat från kommunen har haft nytta av erfarenheterna från projektet.” Jag flyttade till Stockholm innan projektet hann ta slut och fick direkt jobb somskolmåltidsbiträde. Och detta vill jag tacka 100-jobben för som gett migarbetserfarenhet inom det område som jag just nu jobbar med.”” Efter projektet flyttade jag från kommunen. I den nya kommunen var det mycket svårtatt skaffa jobb och därför studerade jag en termin. År 2000 flyttade jag till en störrekommun och där började jag jobba på ett äldreboende i nästan ett år. Där jobbade jagsom springvikarie men eftersom de behövde mycket personal jobbade jag mer än heltid.År 2001 fick jag jobb på Vuxengymnasiet som modersmålslärare. Mina referenser iJönköping gav mig goda referenser från anställningen i projektet och därför var det lättatt få jobb i skolan. Nu jobbar jag fortfarande på Vuxengymnasiet….”Några framför kritiska synpunkter.” Det här projektet är bra eftersom det hjälper folket att lära känna samhället ocharbetslivet. Men det här projektet ger inget arbete. Det skulle vara bra om det gerarbete.”” Jag tackar alla som på något sätt var delaktiga i projektet. Jag har saknat fastanställning (tillsvidareanställning).”Många har synpunkter och vill inte att projektet ska avslutas.” 100-jobben var ett bra alternativ för många som hade svårt att komma ut i arbetslivet.100-jobben gav chans till många att gå vidare och utveckla sig. Man ska inte skickamånga personer till samma arbetsplats. Då blir man utnyttjad och ingen får chans attbli anställd. Det här får inte sluta så här bara för att det inte finns pengar för attfortsätta med mer.””Jag är väldigt besviken för att 100-jobben kommer att upphöra dvs att det inte finnsresurser för sådant. Det här projektet är det bästa sättet att komma in påarbetsmarknaden och visa vad man kan. Det finns säkert folk som vill jobba och intehar någon erfarenhet i något yrke och som kanske behöver något sådant som 100-jobbför att starta någonstans.”18

Ringar på vattnetI etapp 1 och 2 arbetade de anställda på olika arbetsplatser inom sitt egetbostadsområde. De anställda fick också samhällsinformation och många tillfällen attkomma med synpunkter för att förbättra bostadsområdet. Kontakter mellan anställda iprojektet och arbetsplatserna i området förstärkte områdets nätverk. Exempel på detta ärupprustningen av Smedbyparken på Huskvarna söder och sommarskolan på Råslätt.Ökade lokala kontakter har också resulterat i att flera personer har engagerat sig i såvällokalsamhället som i politiska partier. Vid de senaste valen har valförrättare medutländsk bakgrund och god förankring inom bostadsområdet tjänstgjort på Råslätt.Projektet har också medverkat till att synliggöra behov av vidareutbildning för vissagrupper. Dessa vidareutbildningar har riktat sig mot yrkesområden medrekryteringsbehov.Omvårdnadsutbildning− En förberedande utbildning möjliggjorde för personer med utländsk bakgrund attstudera till undersköterskor. Utbildningen skedde i samarbete med Jönköpingskommun, vuxengymnasiet och arbetsförmedlingen.Lärarutbildning− Flera av lärarassistenterna hade påpekat problemet att utbildningsvägen för att bliformellt behöriga lärare i Sverige är mycket lång. En arbetsgrupp startade och idenna ingick representanter från lärarförbundet, lärarnas riksförbund,vuxengymnasiet, skol- och barnomsorgsförvaltningen, länsarbetsnämnden,projektledare från 100-jobben och kommunens integrationssamordnare. Hösten2000 anställdes en projektledare i kommunen, som gjorde planering för enkompletterande lärarutbildning. Idag drivs denna utbildning av Högskolan isamarbete med länsarbetsnämnden.Storhushållsutbildning− En förberedande storhushållsutbildning pågick maj – december 2001 ochkursdeltagarna kunde sedan studera vidare till ekonomibiträden och kokerskor.Utbildningen skedde i samarbete med centrum för vuxenutbildning,vuxengymnasiet, arbetsförmedlingen och Jönköpings kommun.19

MåluppfyllelseTvå övergripande mål har formulerats för projektet:Av de som anställs ska 70% efter avslutad anställning gå vidare till annat arbete ellerutbildning.Under de fem etapperna har sammanlagt 314 personer varit anställda och svar redovisasavseende 289 personer (bortfall 25).Av de 289 personer som har lämnat uppgifter om arbete och studier är det vidundersökningstillfället 169 (58%) som har arbete och 51 (18%) som studerar, totalt76%.Det är 72% som har haft arbete och 40% som har studerat efter anställningen i projektet.Många av de anställda har haft tillfälliga anställningar. När de har blivit arbetslösa harde valt att studera för att förbättra sin position på arbetsmarknaden.Tidigare uppföljningar har visat liknande resultat.Målet att 70% ska gå vidare till annat arbete eller studier är uppfyllt.De som anställs ska skaffa sig utökade kunskaper om svenskt arbetslivDe bästa kunskaperna om svenskt arbetsliv får man på sin arbetsplats. Projektledarnahar använt mycket tid till individuell information om vilka rättigheter och skyldighetersom gäller på en arbetsplats. De viktigaste informatörerna är handledarna ocharbetsledarna på arbetsplatsen. Även den informella informationen som småpratet vidkafferasten är mycket viktig. Introduktionsutbildningar och söka jobb-kurs har bidragittill ökade kunskaper om arbetslivet.I rapport etapp 4² har 87% uppgett att de under anställningen har fått mer kunskap omsamhället i stort. I samma rapport har 96% uppgett att de ser positivt på sitt framtidayrkesliv. I många kommentarer framgår mycket tydligt att de som har anställts iprojektet anser att de har skaffat sig många nya kunskaper om arbetslivet.Målet att de som anställs ska skaffa sig utökade kunskaper om arbetslivet ansesuppfyllt.2 Jönköpings kommun, stadskontoret. (2004). Jobb istället för bidrag – 100-jobben. Rapport med sammanställning.Etapp 4 2001/2002.20

REFLEKTIONERDen anställdeIndividens ansvar i ansökningsprocessen bedömer vi som mycket viktig. Många har fåttinformation av vänner och släktingar och är mycket motiverade till att arbeta.Projektledarna har haft ett arbetsgivarperspektiv och i intervjuprocessen fokuserat på desökandes kunskaper och erfarenheter. Anställningsintervjun har för många varit denförsta i Sverige och vi har många gånger informerat om hur sökandeprocess ochreferenstagning fungerar.100-jobben har inte inneburit praktik utan en kommunal anställning. Detta har medförtatt vi har kunnat ställa högre krav på de anställda som i gengäld har lärt sig vilka reglersom gäller vid anställning. Även om lönen har legat under kommunens lägsta lön, idagsläget 13 100 kr/månad, har det varit mycket viktigt för den enskilde med lön ochegenförsörjning.Av de personer som har anställts är vissa helt klara för arbetsmarknaden. De har ändåhaft uppenbara problem att få ett arbete. Orsakerna kan vara avsaknad avyrkeserfarenhet och referenser från Sverige och ett utländskt namn. Diskriminering påarbetsmarknaden sker mycket subtilt och vi har sett många exempel på att den enskildeskunskaper och utbildning från annat land inte värderas. Arbetsgivaren ser enbart detsom avviker från arbetsplatsens gängse normer.Andra har behövt en längre introduktion och vi har ägnat mycket tid åt personliginformation om vilka regler som gäller på arbetsmarknaden.Anställningstidens längd har varit betydelsefull för att få tid att lära sig ett nytt arbeteoch bli accepterad på arbetsplatsen. Den anställde har också under denna tid haftmöjlighet att visa upp sin kapacitet och arbetsledaren har haft större möjlighet att göraen helhetsbedömning. Kombinationen med arbete och studier en halv dag i veckan harvarit mycket uppskattad och studierna i svenska har då haft anknytning tillyrkesområdet. Förutom arbetet på arbetsplatsen har de gemensamma träffarna, jobbsökar-kursoch samtal med såväl handledare som projektledare underlättat för denenskilde att planera sitt fortsatta arbetsliv. Vi anser att arbete skapar självrespekt ochframtidstro.Positiva nyckelord:− ansökningsprocessen där den sökande söker själv− bedömning av kunskaper och yrkeserfarenheter− anställning med lön− planering för fortsatt arbete/studier− självrespektDe anställda har anställts som extra resurs och lönen har betalats av arbetsmarknadsavdelningen.Det har funnits en risk för besvikelse från de anställdas sida. 100-jobbarenhar ofta haft förhoppningar att anställningen ska övergå till en vanlig kommunal21

anställning. Om det inte har funnits en vakans eller om den anställde trots godakunskaper inte varit formellt behörig har det inte blivit fortsatt anställning påarbetsplatsen. En del 100-jobbare har uttryckt besvikelse över detta. Modellen medextra resurs ställer också stora krav på arbetsplatsen att ta in personen som vikarie vidbehov. Flertalet arbetsplatser har varit väl medvetna om detta men det har ävenförekommit att 100-jobbaren har fungerat som vikarie men inte betalats av respektiveförvaltning.Negativa nyckelord:− besvikelse när anställningen avslutas− risk att 100-jobbaren används som obetald vikarieArbetsplatsenAtt inom arbetsgruppen på ett äldreboende, arbetslag i skolan, skolmåltidsverksamheteneller inom bostadsföretaget få en extra medarbetare i ett helt år är naturligtvis en storresurs. Den tid arbetskamraterna i början har avsatt för att handleda den nyanställde100-jobbaren har i de flesta fall gett god utdelning. Förutom en person till i arbetslagethar de en tillgänglig vikarie som redan känner till rutinerna. Eftersom flertalet av deanställda 100-jobbarna har utländsk bakgrund har det också varit ett bra tillfälle attmötas och lära känna en arbetskamrat från ett annat land.Bästa sättet för att ändra attityder är naturligtvis att mötas och i detta avseende har 100-jobben har varit mycket lärorikt. Inom skolan finns många barn med utländsk bakgrund,och det är naturligtvis viktigt att det bland de vuxna, finns personer som barnen ochderas föräldrar kan identifiera sig med. Arbetsplatser i kommunen behöver personal somhar kunskaper i olika språk, kulturer och religioner och som väl återspeglar kommunensbefolkningssammansättning. Även inom äldreomsorgen kommer det att behövaspersonal med kunskaper i olika språk. Äldreomsorgen är den verksamhet där flest antalanställda inom projektet har gått vidare till arbete och utbildning.Positiva nyckelord:− extra personal i arbetsgruppen− tillgänglig och kunnig vikarie− attitydförändring− språkkunskaper och utbyte av olika kulturella värderingarNegativa nyckelord:− brister i svenskkunskaper hos 100-jobbarenSamhälletArbete är utan tvekan den snabbaste vägen till att integreras i samhället. Att snabbt tavara på vuxna människors kunskaper och vilja att ”göra nytta” är naturligtvis en storsamhällsvinst. I Lars Petterssons rapport ”En ekonomisk utvärdering av 100-jobben”³3 Pettersson, L. (2003). En ekonomisk utvärdering av 100-jobben, etapp 3. InternationellaHandelshögskolan i Jönköping22

eskrivs de samhällsekonomiska vinsterna när socialbidragstagare blir skattebetalare.Att skaffa sig en egen inkomst innebär också att bli skattebetalare och fullt ut varadelaktig i det svenska samhället. Familjen och inte minst barnen påverkas mycketpositivt när föräldrarna börjar arbeta.Projektledaren på Råslätt har haft sitt kontor inom samma lokaler som administrationenför skola, barnomsorg och äldreomsorg. Närheten till arbetsledare inom dessaverksamheter har varit mycket viktig och även närheten till socialförvaltningenspersonal en våning upp. Det viktigaste har dock varit närheten till de arbetssökande. Dethar varit enkelt att skaffa information och att söka jobb inom projektet. Den grupp, somär de största vinnarna av den lokala placeringen, är kvinnor med barn. Att vara lokaltplacerad ger många tillfällen till möten både med arbetstagare inom projektet och andraaktörer inom området. Informationen inom området sprider sig mycket snabbt.Projektet har använt sig av och genom gemensamma träffar utökat de nätverk som finnsinom området. Höjningen av förvärvsfrekvensen har varit det viktigaste målet ochutökade nätverk och förebilder är en mycket viktig del i detta arbete. Projektet har på ettenkelt sätt kunnat stödja de goda processer som startar när fler personer skaffar sigarbete. Att arbeta inom lokalsamhället minskar också risken för ett förvaltningssnävtperspektiv eftersom man som projektledare möter de anställda i sitt verkligasammanhang.Projektledarna i de övriga områdena har i den andra etappen varit lokalt placerade påÖsterängen, Öxnehaga och Huskvarna. Från och med etapp 3 har de varitsamlokaliserade och haft sitt kontor i arbetsmarknadsavdelningens lokaler i Huskvarna.Positiva nyckelord:− ta vara på vuxna människors kompetens− delaktighet− sekundäreffekter för familjen− samhällsekonomiskt lönsamt− vinster i lokalsamhället23

UTVECKLINGSTANKARDet övergripande målet för projektet har varit att höja förvärvsfrekvensen i Jönköpingskommun. Att ta vara på den kompetens som personer med utländsk bakgrund besitter ärnödvändigt. För att öka andelen anställda med utländsk bakgrund i kommunensverksamheter föreslår vi följande:− Personliga möten vid ansökningsprocessen− Kontaktpersoner på respektive förvaltning− Policyarbete i alla förvaltningar för att öka andelen anställda med utländskbakgrund− Utbildningsdagar om kulturmöten och rekrytering av utländsk personal− Introduktionsutbildningar riktade till personer med utbildning från annat land− Mentorskap till nyutbildade med utländsk bakgrund− Central samordning för att initiera och stödja dessa förslagPersonliga möten vid ansökningsprocessenVi anser att vi genom 100-jobben haft möjlighet att snabbare hitta många personer medgod kompetens som tidigare inte erbjudits anställning, oftast inte ens kallats på intervju.Ibland har det berott på lång tid av arbetslöshet och brister i svenska, lika ofta har detberott på att personen har ett utländskt namn.Arbetsgivaren ser inte de reella kunskaper som personen har utan ser enbart eventuellabrister i svenskkunskaper. Osäkerhet från arbetsgivarens sida innebär alltid att manväljer att anställa någon annan. Det är mycket viktigt att bedöma personensutvecklingspotential och se vilken utbildning och arbetserfarenhet man har med sig frånannat land samt hur personen använt sin tid i Sverige.Personer som inte har arbetat i Sverige behöver ofta ställa många frågor om hur och varman hittar lediga jobb. Inom 100-jobben har vi haft många arbetsmarknadssamtal, ävenmed personer som vi inte har anställt.Förslag:Kommunen bör noggrant överväga hur lediga jobb utannonseras. Det finns en risk omhela ansökningsprocessen datoriseras. Det vanliga ansökningsförfarandet börkompletteras med tillfälle att träffa förvaltningarnas representanter. Det personligamötet är oslagbart. Det bästa exemplet på att rekrytera personer utan kontakter ikommunen är socialförvaltningens arbete för att rekrytera semestervikarier. Desökande kan då träffa en person och skaffa sig information om eventuella arbeten ochsedan gå hem och skriva sin ansökan. Arbetsgivarens representant får då också tillfälleatt träffa personen. Det är angeläget att vid rekryteringsarbetet tänka på att allakommuninvånare inte har god kännedom om hur det går till att skaffa ett arbete ikommunen.24

Kontaktpersoner på respektive förvaltningEfter många anställningsintervjuer har vi skaffat oss en specialkompetens att bedömautländsk kompetens. Alla kan och vill inte skaffa sig de kunskaperna, men vi anser attdet inom varje förvaltning bör finnas personal som skaffar sig denna specialkompetens.Bedömning av utländska utbildningar sker bland annat på Högskoleverket ochSocialstyrelsen och inom detta område sker idag en utveckling. Det är angeläget attrepresentanter från de olika förvaltningarna följer denna utveckling.Förslag:Inom varje kommunal förvaltning bör det finnas en eller flera personer som har godakunskaper om hur man bedömer utländsk kompetens. Dessa personer bör sedan bildaett nätverk.Policyarbete i alla förvaltningar för att öka andelen anställda med utländskbakgrund.Inom 100-jobben har vi främst anställt personer inom socialförvaltningen, skol- ochbarnomsorgsförvaltningen samt Vätterhem. Genom 100-jobben och i samarbete medVätterhem och Räddningstjänsten har brandinformatörer anställts, som i sitt arbete harhaft stor nytta av sina språkkunskaper. Det har varit svårt att inom projektet fåadministrativa arbeten och arbeten på tekniska kontoret förutom städarbete. Vi ser detsom mycket angeläget att samtliga förvaltningar i kommunen arbetar med en medvetenpolicy för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund.Förslag:Att alla förvaltningar arbetar med en medveten policy för att andelen anställda inomverksamheten ska motsvara andelen kommuninvånare med utländsk bakgrund.Utbildningsdagar om kulturmöten och rekrytering av utländsk personalÄven om det stiftas nya lagar och regler styrs vårt handlande ändå av värderingar. Närpersoner med annan bakgrund ska integreras på arbetsmarknaden blir det naturligtvisdiskussioner och ibland skiljer sig värderingarna åt. Det är angeläget att det förs ettsamtal om dessa frågor och att det ges utrymme för diskussioner. Eftersom devardagliga mötena i privatlivet mellan personer med utländsk bakgrund och inföddaJönköpingsbor är för få, är det viktigt att dessa diskussioner förs på arbetsplatsen. Omkunskap saknas ökar risken för snäva generaliseringar.Förslag:Inbjud till utbildningsdagar om kulturmöte och rekrytering av personer med utbildningfrån annat land. Ge också tillfälle till diskussion och låt olika personer presentera sinväg till arbete i Sverige.Introduktionsutbildningar riktade till personer med utbildning från annat landInom 100-jobben har vi mycket goda erfarenheter av introduktionsutbildningar som geren förberedelse inför den kommande anställningen. Introduktionsutbildningar hargenomförts för vårdbiträden och i viss mån för lärarassistenter och storhushållspersonal.Eftersom det har varit ett stort rekryteringsbehov inom äldreomsorgen har 100-jobben ikombination med introduktionsutbildningar varit en mycket bra modell för att pröva25

arbete inom verksamheten och samtidigt skaffa sig motivation för att läsa vidare. Dethar flyttat många personer till Jönköping med lärarutbildning från annat land.Utbildningsvägen för att bli behörig lärare i Sverige är lång. Genom en kortareintroduktionsutbildning och praktik i skolan kan personen skaffa sig bättre kännedomom det svenska skolsystemet. För den enskilde är det viktigt att själv ta ställning till omdet är intressant att satsa på kompletterande utbildning i Sverige eller välja en annanväg.Förslag:Kommunens olika förvaltningar bör planera och anordna introduktionsutbildningarriktade till personer med utbildning och yrkeserfarenhet från annat land än Sverige.Mentorskap till nyutbildade med utländsk bakgrundMånga av de personer som vi har anställt har fungerat som förebilder för andra och harsedan gått vidare till annat arbete och utbildning. Idag finns det ett flertal personer somhar utbildat sig till undersköterskor och även några personer som har utbildat sig tilllärare. Andra har på egen hand skaffat sig formell utbildning i Sverige. För närvarandeär det svårt att få tjänster inom kommunen men det kommer på sikt att behövas personaloch vi uppmuntrar ofta personer att gå vidare till utbildning. Jönköpings kommun är denstörsta arbetsgivaren i kommunen och med framtida pensionsavgångar i åtanke är detviktigt att bredda rekryteringsbasen.Förslag:Vi föreslår att nyutbildade personer med utländsk bakgrund erbjuds mentorer inomkommunens olika verksamheter. Lämpligast vore om mentorerna är arbetsledare. Mednuvarande låga efterfrågan på nyutbildad personal är det viktigt för den enskilde attsamråda om vad som är lämpligast att göra, när det inte finns lediga tjänster att söka.Det är mycket angeläget att tänka långsiktigt och se både till kommunens framtidabehov av personal samt den nyutbildade personens roll som förebild för andra.Central samordning för att initiera och stödja dessa förslagFör att arbeta vidare med dessa förslag anser vi att det krävs en samordningsfunktionsom kan arbeta tillsammans med respektive kontaktpersoner inom de olikaförvaltningarna.26

BilagaSAMARBETSPARTNERSArbetsförmedlingenBostads AB VätterhemCentrum för vuxenutbildningDagfolkhögskolan RåslättDin Bostad ABFastighetsanställdas förbundFriluftsfrämjandet ÖxnegårdenFritidsförvaltningenFyndet Second Hand RåslättFöreningssparbanken RåslättHyresgästföreningen RåslättHyresgästföreningen ÖsterängenHyresgästföreningen ÖxnehagaHögskolan i JönköpingIFK ÖxnehagaJönköpings SimsällskapKulturförvaltningenLerniaLärarförbundetLärarnas RiksförbundOmrådesgruppen Huskvarna söderOmrådesgruppen RåslättOmrådesgruppen ÖsterängenRSK, Råslätts SportklubbRäddningstjänstenSkol- och barnomsorgsförvaltningenSKTFSocialförvaltningenStadskontoretSvenska KommunalarbetareförbundetSvenska Kyrkan RåslättTekniska kontoret, städavdelningen, parkförvaltningenoch växthusetVuxengymnasietVägledningscentrum27