eko- eller konventionellt lantbruk? djursjukskötare snart med ... - SLU

ESURS 3.09FÖR MEDARBETARE VID SLUEKO- ELLER KONVENTIONELLT LANTBRUK?DJURSJUKSKÖTARE SNART MED LEGPORTRÄTT AV EN POLARFORSKARE

NOTISERNOTISERFoto: Jenny Svennås-GillnerHortonomstudenter som växtdoktorer, gör allt för att svara på besökarnas kluriga frågor.Nedre bilden: Nya pulpeter med filmklipp från jordbruket från 30-talet fångade nyfiknabesökare på lantbruksmuseet.Växtdoktorer och reklamfilm på Alnarpsdag”Fönster mot omvärlden” var temat för årets upplaga av Alnarpsdagen. Intressantaprojekt som presenterades var forskning kring användning av hampa, blodsugandeinsekter och naturens betydelse för människan i rehabiliteringsträdgården samtkonsumentundersökningar om papayafrukten. Landskapsupplevelser och vindkraftvar andra teman i tiden.Under de senaste åren har Alnarpsdagen även varit ett tillfälle för möte mellansångare, musiker och Alnarpsparken. Med ett program som kretsade kring kärlekensnyckfullhet bjöd Musikhögskolan i Malmös sångklass på konsert med Mozart,Puccini och Verdi under den stora eken, söder om Slottet.Wanås Skulpturpark (beläget strax utanför Kristianstad) invigde samma dag somAlnarpsdagen sin utställning Footprints, som berör människans relation till naturen.Invigningen sändes live från Alnarpsdagen. Läs mer om landskapsarkitektstudenternasprojekt på utställningen, The Allotment Plot, på sidan 20.Lantbruksmuseet i Alnarp visade sina nyligen invigda pulpeter med pekskärmardär det gick att välja mellan ett 30-tal filmklipp hämtade från reklam- och undervisningsfilmerför de areella näringarna från 1930-talet och senare. Filmklippen gergoda inblickar i dåtidens arbetsmetoder och arbetsvillkor och detta intresserademånga besökare.Studenterna bjöd in till flera olika aktiviteter, bland annat ”Växtdoktorer”, trädgårdstips,växtförsäljning, mat & fika samt förstås information om SLU:s utbildningar.Den av studenterna återbildade Alnarpskören hade dessutom premiäroch framförde en repertoar av vår- och sommarvisor i Alnarpsgården, till mångabesökares förtjusning.Anette NeldestamFoto Jan anderssonEuropa och djuren tema i SkaraDjurhälsa och djurskydd är angelägna frågor för MaritPaulsen. Det var också ämnen som diskuterades vid åretsHernquistdag i Skara, där hon var huvudtalare.– Vi har kommit långt i Sverige, men vi ska inte tro attvi är bäst, det finns god lagstiftning i flera europeiskaländer men hur efterlevs den? Jag vill driva en kampanj förefterlevnad av lagar och kontroll av djurens välfärd somen del av livsmedelssäkerheten, sa Marit Paulsen i sittanförande.Hon vill ha max 8 timmars transporttid av djur ochskärpta regler för transport av billiga kreatur som kycklingaroch svin.– De transporteras idag på ett gravt olustigt sätt, varMarits budskap.Ett annat ämne var hanteringen av djur vid slakt ochståndpunkten var tydlig; djuret ska bedövas innan slakt.Susanne Stenberg Lewerin, docent vid SVA, berättadeom veterinärens utmaning i EU, om strukturförändringarinom lantbruket, ökad efterfrågan på ekologiska produkter,miljökrav och livsmedelssäkerhet, minskade ekonomiskamarginaler, djurskydd och smittskydd.Professor Bo Algers beskrev EU:s livsmedelsmyndighetEFSA, en kunskapsbank där politiker och makthavarekan nå kunskap när det gäller djurskydd. ProfessorHarry Blokhuis avslutade med ett föredrag om WelfareQuality®. Det är ett nätverk för djurskyddsforskning somarbetar för att mäta djurvälfärd i perspektivet producentoch konsument. Man utvecklar ett system för att certifieraproducenten för god djurvälfärd.Och ja, Marit Paulsens husvagn fanns på plats. Bästaboendet säger SLU:s hedersdoktor, som också hann medatt tangera ämnet landsbygdspolitik och vikten av attbehålla kulturarvet och naturen mellan alla högproduktivaåkrar.Hernquistdagen arrangeras årligen vid SLU i Skaratill minne av den Svenska veterinärmedicinens grundarePeter Hernquist.Marit paulsenVanja SandgrenDe tre nya professorerna, fr v Beatrix WaechterAlsanius, professor i hortikultur, Lena EkelundAxelsson, professor i hortikulturell ekonomisamt Erik Steen Jensen, professor i jordbruksvetenskap.Tre professorerinstallerade i AlnarpI strålande kvällssol intog nära 200 gästersina platser i Aulan i Alnarpsgården.Scenen var ljuvt dekorerad i ljusa vårfärgeri rosa och lila toner och gästernasatt förväntansfulla och inväntade denståtliga processionens ankomst.Kvistofta-Glumslövs kyrkokör framfördebejublad sång och när professorernavar installerade tog trumpetarenElin Persson ton med Alnarpsfanfaren,som skrivits av Adam Casserly särskiltför LTJ-fakulteten. Nu väntade tretiominuters installationsföreläsningar avprofessorerna och kvällen till ära fannsäven vår nyligen adjungerade professor inatursten, Kurt Johansson, på plats, ochavrundade med en härlig presentation omstenens natur.Till middagen kom även jordbruksministerEskil Erlandsson, som gärna besökersin gamla studieort så ofta han kan! Hantillsammans med rektor och övriga hedersgästeravnjöt en härlig middag medväl framförda tal av studentrepresentantJohan Fogelberg, ordförande i ASK,installati genom professor Erik SteenJensen, områdeschef Håkan Asp samtLomma kommunstyrelses ordförandeThomas Håkansson.Vår ceremonimästare, Gunilla Angemo,kan tillsammans med resten av arrangörsgruppenfrån LTJ, Anette Neldestam,Marie-Louise Rydén och Sonja Trulsson,än en gång lägga en lyckad akademiskhögtid bakom sig!Anette NeldestamFoto Jenny Svennås-GillnerRegiondirektör Hans Antonsson, Akademiska HusUppsala, tillsammans med rektor Lisa Sennerby Forsseoch dekan Kristina Glimelius, NL-fak.Soligt första spadtag för MVM-Centrum– Ytterligare ett steg mot att förverkliga visionenom nytt campus, sa rektor Lisa SennerbyForsse vid sitt tal i slutet av april när det förstaspadtaget för Mark-Vatten-Miljö-Centrum höllsi Ultuna.Ett hundratal personer hade slutit upp tillspadtaget invid jordhögarna där det nya klustretska byggas, norr om Undervisningshuset ochi direkt anslutning till och väster om Ultunakunskapsträdgård.Mark-Vatten-Miljöcentrum kommer att i engemensam byggnad samla de tre institutionernaEnergi och teknik, Mark och miljö samt Vattenoch miljö. Institutionerna ingår i fakulteten förnaturresurser och lantbruksvetenskap (NL).Lokalerna kommer att användas för forskningoch undervisning. De innehåller laboratorier,undervisningssalar, datorsalar och kontor.Byggnaden, som kommer att omfatta 13 400kvm bruttoyta, består av två huskroppar, en rektanguläroch en u-formad som får en inbjudandevattenspegel framför. Arkitekt är CarlstedtsArkitekter AB och byggherre är AkademiskaHus Uppsala AB.– Det är väldigt skönt att vi nu faktiskt är pågång. Det blir en mer kreativ och inspirerandemiljö, sa Lisa Sennerby Forsse.– Vi vet inte hur framtiden ter sig för SLU medklimatförändringar och finanskris, men SLU ärväl rustat.En kul överraskning vid detta första spadtagvar att åskådarna fick var sin färgglad plastspadeför att bistå rektor med grävandet.Mikael PropstFoto Jenny Svennås-GillnerKattforskare prisadVeterinär Jonas Wensman, doktorandpå Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskapvid SLU, har tilldelats priset EuropeanAdvisory Board on Cat Diseasesand Merial Young Scientist Award 2009.Priset på 1 000 euro delas ut 20 juni2009 i samband med kongressen somEuropean Society of Feline Medicine arrangerari Dubrovnik i Kroatien.Jonas Wensman forskar kring sjukdomenvingelsjuka som drabbar katter,främst utekatter. Sjukdomen är av neurologiskkaraktär och orsakas av bornavirus.Katter som insjuknar i vingelsjukadör oftast.I sin forskning har Jonas Wensmanbland annat tagit fram en diagnostiskmetod för vingelsjuka. Vid kongressenkommer han att föreläsa om sjukdomenför klinikveterinärer från hela Europa.Det Svenska artprojektets marinainventering har i samarbete med Bergensuniversitet nyligen undersökt de djupabottnarna i Skagerrak. Här är bottenlivetganska dåligt känt. Forskarna,som jobbat i fyrskift under två intensivamajveckor, räknar med att finna ett antalarter som tidigare inte hittats i svenskavatten. Mer information: http://www.artdata.slu.se/svenskaartprojektet.Foto Matz Berggren4 ¦ RESURS 3.09 RESURS 3.09 ¦ 5

NOTISERAKTUELLTFoto Michael FreemanAnn-Sofie Morén– ny miljöanalyssekreterarepå ledningskanslietKommer närmast från?Fakultetskansliet på NL-fakultetendär jag varit sekreterare för docentnämnden,berett remisser samt ärendenför tillsättning av högre tjänster.Bakgrund?– Jag pluggade vid Uppsala universitetoch blev klar som meteorolog1989. Jobbade som meteorolog iFlygvapnet och hos SMHI på Arlandai några år men saknade allt spännandeman gör på universiteten. Komtill SLU 1992 som forskningsingenjör.Disputerade 1999 i Ekologi ochmiljövård med inriktning biogeofysik.Trivs jättebra på SLU! Här har jagockså jobbat som forskare, redaktör,kommunikatör, klustersamordnareoch nu senast fakultetshandläggare.Jag har en mycket god kännedomom SLU och är förhållandevis välinsatt i arbetet på de flesta institutionersom är ”tunga” inom fortlöpandemiljöanalys.Förväntningar?– Jag tycker att miljön är en av våraviktigaste samhällsfrågor. Därförser jag fram emot att få bidra till attSLU:s fortlöpande miljöanalys fortsätteratt utvecklas i positiv riktning.Jag delar delvis arbetsuppgiftermed Göran Adelsköld som kommeratt fortsätta som miljöanalyssekreterarepå halvtid. Min viktigaste uppgiftär att bereda ärenden åt rådet förfortlöpande miljöanalys. Det kännsroligt att få funktionen av ”spindelni nätet”.Fritidsintressen?– Jag njuter av att genom min dotterfå vara ute mycket i ur och skur. Fåracceptera att sandlådor och vattenpölarjust nu är det roligaste somfinns. Har återupptäckt gungan.Ann-Katrin HallinMiljötrender har ny formTemat är vatten i det senaste numret av Miljötrender frånSLU som fått en ny form. Tidningen presenterar nyheter ochresultat från SLU:s fortlöpande miljöanalys och närliggandeforskning. Miljötrender ges ut med tre till fyra nummer perår sedan 1998. Ansvarig utgivare är SLU:s vicerektor GöranStåhl. Prenumererationen är kostnadsfri.Läs mer på www.slu.se/miljotrender.Boka in årets internaFoma-dag den 17november på Ultuna!http://www.slu.se/internfomadag09Inkommet:drygt tvåhundra projektförslagIntresset för att utvecklaSLU:s fortlöpande miljöanalysär stort bland SLU:smiljöanalytiker och forskare.Drygt tvåhundra projektförslaghar kommit in somresultat av vårens utlysningav nya projektmedel för år2010. Flest ansökningar,33 stycken, gick preliminärttill Program Skog,följt av programmen förKlimatpåverkan respektiveJordbrukslandskap. Dentotala summan för de söktaprojektmedlen är drygtnittio miljoner kronor, vilketmotsvarar 220 procent avtillgängliga medel.– Det känns roligt att vi nukan satsa på att bredda detinterna engagemanget förfortlöpande miljöanalys. Detkommer att ge bättre kvalitetpå de beslutsunderlagsom vi tar fram, säger GöranStåhl, vicerektor på SLUmed ansvar för fortlöpandemiljöanalys.Den 29 september tarSLU:s styrelse beslut omhur de nya medlen för fortlöpandemiljöanalys ska fördelastill respektive fakultet.Styrelsens beslut baseraspå rekommendationer omfördelning till programmenfrån rådet för fortlöpandemiljöanalys samt på fakultetsledningarnasprioriteringarav inkomna projektförslag.Stor vikt kommer attläggas vid synpunkter frånde avnämargrupper somär kopplade till respektiveprogram.En sammanställning medinkomna projektförslag finnstillgänglig internt.Ann-Katrin HallinSvensk naturvård hundra år– tema för årets Flora & FaunaBiologisk mångfald och naturvårdens hundraårsjubileum stod i fokus på årets Floraochfaunavårdskonferens i Ultuna. Naturvårdspriset 2009 gick till biologen och lärarenbakom skogsinventeringsmetoden ”Steget Före”, Mats Karström från Jokkmokk.Text: Mikael PropstFoto: Tommy WestbergEntrén var dramatisk: ArtDatabankens programansvarige JohanBodegård kom utklädd till den gamle naturvårdaren professor AxelHamberg, en av de ledande bakom tillkomsten av Sareks nationalpark.Dagens konferencier, skådespelaren Johan Paulsen, ageradesame och motpart. Bråk uppstod men snart kunde en demaskeradBodegård hälsa den månghövdade publiken välkommen.Den inledande delen av konferensen, som hölls 29 april, gicki det dubbla hundraårsfirandets tecken. Samtidigt med den förstanaturvårdslagstiftningen och lagen om nationalparker instiftadesNaturskydds föreningen 1909 av en grupp vetenskapsmän. VetenskapshistorikernJenny Beckman talade om Otto Nordenskjöld, ledareför den första svenska Antarktisexpeditionen, som en stor naturvårdare.Vid den tiden beskrevs den svenska naturen som ”kärvmed leende inslag”.”Måtta på allt”Journalist Roger Olsson och rådgivare Klas Hjelm uppehöll sig längekring utbyggnaden av vattenkraften och avsaknaden av miljörörelseunder 50-talet. Älvarna var hotade men några av dem räddades tillslut av justitierådet Gösta Walin som sa att ”Det får vara måtta påallt”. De båda naturvårdarna påminde om att vårapolitiker drivs av opinionen.SLU-professorn på Vilt, fisk ochmiljö, Göran Ericsson, menade attdagens forskare skapar oordningi naturen igen. Det är ett para–Mats Karströmdigmskifte med det ekosystemtänkande som gäller nu. Vi ”återskaparnaturen med onyttiga djur”, som till exempel vargar. Han påpekadeatt ”störning och kaos i naturen ger nya möjligheter” och attdet är ”dags att återupptäcka Darwin och evolutionen”.Senaste nytt från ArtDatabanken gav docent Åsa Berggren. I årutkommer två volymer i serien Nationalnyckeln: Tvåvingar respektiveBlomflugor. En undersökning av ”nöjd kundindex” visar attNationalnyckeln har fått det högsta betyg som någonsin delats ut.Artportalen på nätet innehåller nu 18 miljoner fynd.Tjuvläs rödlistan i sommarRedan i sommar kan man på nätet tjuvläsa hela den kommande rödlistan.Rapporten publiceras annars först nästa år. Berggren berättadeatt både trädet ask och fågeln ejder troligen hamnar på denna lista.Ekologen och forskaren Åsa Jansson visade siffror från Google.Antalet träffar på ”bevara naturen” är lika många som på ”Madonna”:79 500 000, medan ”ekosystem” motsvarar ”BeeMovie”:44 000 000 träffar. Hon poängterade att ”vi forskare är bra på attövertyga varandra men inte samhället i övrigt”.Att Mats Karström lyckats i sin gärning och välmotiverat fickårets naturvårdspris visas av att hemkommunen Jokkmokk skyddatmest gammelskog i landet. Tillsammans med ett tiotal amatörer startadehan 1987 sin enkla inventeringsmetod ”Steget före”. Istället föromfattande artlistor inriktade man sig på ett fåtal arter som signalerarlång kontinuitet och höga naturvärden.”Finns ingen plan B”Miljöminister Andreas Carlgren kom snabbt in på det svenska ordförandeskapetinom EU i sitt tal:– Vi har ett stort ansvar för att få klimatförhandlingarna i mål.Det finns inget alternativ till en överenskommelse i Köpenhamn –det finns ingen plan B. Världens ledare måste ta det fulla ansvaretför världens klimat.Han uttryckte också sin oro över den biologiska mångfalden:– Senast 2010 måste vi hejda förlusten av biologisk mångfald – detär en fråga som Sverige driver under ordförandeskapet.

utbildning UTBILDNINGFaktaDjursjukskötare, kandidat 180 p, ärlandets enda djursjukskötarutbildningpå universitetsnivå. Kravet på yrkeserfarenhetsom funnits till det tidigaretvååriga programmet tas bort, vilketkan vara en av orsakerna till det storaantalet ansökningar 2009. Utbildningenleder till kandidatexamen i huvudämnetdjuromvårdnad.Utbildningsort: Skara med praktik pådjurkliniker över hela landet.Studenter: 40 per år– ett riktigt yrkeSnart kan Kerstin Rudström visa en egenlegitimation, här håller hon upp UrsulaWennströms veterinärlegitimation.Personal: På avdelningen för djuromvårdnadvid HMH, VH-fak, finns tioanställda med professionen veterinär,djursjukvårdare, agronom och administrativpersonal.Emelie Larssonstår för patientsäkerhet.I höst antas de första studenterna till djursjukskötarprogrammeti Skara. Efter tre år leder det tillen kandidatexamen och legitimation!Text och FOTO Vanja SandgrenDen 1 januari 2010 införs legitimation förSLU:s djursjukskötare. Ett målmedvetetarbete under tio års tid av lärare, andraansvariga för utbildningen vid SLU och intresseorganisationernaRAID och SvenskaDjursjukhusföreningen har därmed kröntsmed framgång. Men vad innebär förändringarnaför yrket, de 3,5 miljoner sällskaps-och sportdjur som finns i landet ochderas människor?En djursjukskötare utbildad vid SLU fåren medicinsk utbildning med teoretiskakurser varvade med praktiska, till exempelatt röntga, förbereda inför operation ochatt övervaka narkos. En vanlig arbetsplatsär djursjukhus och djurkliniker, där mantillsammans med veterinärer arbetar medhundar, katter, fåglar, reptiler och andrahusdjur samt sporthästar. Snart kommerden legitimerade djursjukskötaren även attfå rätt att utföra behandlingar utan att veterinärenbär hela ansvaret.Formellt kommer titeln att bli djursjukskötareenligt regeringens lagförslag omökad tillgänglighet och kompetens inomdjursjukvården. I ett pressmeddelande sägerjordbruksminister Eskil Erlandsson atthan vill se att kompetensen som finns hospersonalen som jobbar med djursjukvårdverkligen kommer till sin rätt. Genom attlegitimera djursjukskötare och ge dem rättatt självständigt utföra vissa behandlingar,kommer veterinärerna att frigöras till andra,mer specialiserade uppgifter. Då får djurenrätt vård av rätt person.Får ansvar för injektioner– Djursjukskötaren kommer bland annat attfå ett eget ansvar för medicinska behandlingar,injektioner och narkosövervakning.Idag är det veterinären som har det fullaansvaret för allt som förs in i djuret sägerUrsula Wennström, veterinär och lärare påprogrammet.För att upprätthålla den akademiskanivån och forskningsanknytningen är tvådisputerade veterinärer knutna till programmet,Görel Nyman med ansvar föranestesiologi och Anna Bergh för rehabilitering.Djursjukskötare, som är en av SLU:s mestsökta utbildningar, är fylld av kvinnor.– Det kan bero på betygskonkurrens ochatt killarna kanske inte är inriktade på omvårdnad,men det finns plats för teknikintresserade,säger Ursula och ger exempel påny avancerad teknik, inte minst inom narkosövervakning.Innehållet i den nya utbildningen byggerpå tidigare kurser. Husdjurens biologioch funktion, sjukdomskunskap, hanteringav djur, utförande av behandlingar och undersökningarbåde självständigt och tillsammansmed en veterinär är grundläggande.Viktigt är också etiska frågeställningar, organisationav vården och kommunikation.En djursjukskötare ska kunna hantera ochprata med både djuret och djurägaren. Kurseri statistik och vårdhygien tillkommerliksom ett större examensarbete.– Under en övergångsperiod kommergenerösa regler att tillämpas för tidigaredjursjukvårdare och i en dialog med Jordbruksverketska vi komma överens om detexakta innehållet i legitimationen, sägerUrsula Wennström.Djursjukvården alltmer avanceradKerstin Rudström är djursjukvårdare ochlärare på programmet och en av de förstasom gick utbildningen på 1980-talet.– På kort sikt så tror jag inte att det blir såstora förändringar i arbetet, men djursjukvårdenblir mer avancerad och då krävs detmer utbildning. En legitimation innebär attdet blir ett riktigt yrke där personalen stannar.Kerstin stimuleras av att kraven på hennesom lärare kommer att öka, att hålla sig àjour med det senaste och att undervisa pårätt nivå. Om man jämför med humanvårdenär man idag ett mellanting mellan vårdbiträde,undersköterska och sjuksköterska.Hoppas statusen höjsPå Blå Stjärnans djursjukhus, en av praktikplatsernaför utbildningen, är Emelie Larsson,examinerad 2004, i färd med att pysslaom en patient.– Jag hoppas att statusen på yrket kommeratt höjas och därmed lönerna, jag villjobba mer med kvalificerad djursjukvård,säger Emelie.

utbildningAKTUELLTDjursjukskötare i toppRekordmånga vill utbilda sig till djursjukskötare vid SLU. Årets ansökningarvisade en ökning med 169 procent till det programmet*.Text: Carin WrangeTotalt ökade ansökningarna till SLU med 39 procent. Snittet för alla svenskahögskolor och universitet blev en sammanlagd ökning med elva procent.2 025 sökande till 40 platserUtbildningsprogrammen inom VH-fakulteten är de mest eftersökta. Till djursjukskötarprogrammets40 platser är det totalt 2 025 sökande. Av dem är det1 086 som sökt programmet i första hand, vilket innebär 27,2 förstahandssökandeper plats.Till veterinärprogrammet har totalt 1 580 personer sökt, varav 909 i förstahand. Det ger 9,1 sökande per utbildningsplats.Även agronomprogrammet-ekonomi har ökat rejält, två sökande per platsmot en sökande per plats 2008. Bra omdömen om utbildningen på flera rankinglistorkan vara en orsak till ökat intresse för det programmet.– Givetvis är det roligt med så positiva siffror, och ett angenämt problem attfå fler sökande att behörighetsgranska. Möjligheten att göra sena anmälningarfinns fortfarande då många kurser och en hel del program trots uppgången harlediga platser, säger Fredrik Pettersson på antagningen hos student- och utbildningsservice.Kandidatprogrammen inte lika populäraSLU:s kandidatprogram är inte lika populära. Förutom kandidatprogrammettill etologi och djurskydd, som lockat 134 förstahandssökande till 40 platser, haringet av programmen förstahandssökanden som motsvarar antalet platser. Förprogrammet landsbygder i förändring med 30 platser ser det riktigt dåligt ut, enenda person har sökt i första hand.Vi är nöjda med antalet sökande till SLU. Ökningen förklaras till viss del avlågkonjunkturen då generellt fler passar på att läsa, men oavsett kristider kännsdet bra att studenterna är intresserade av vårt universitet och ser det som ettalternativ, säger Jonathan Sohl på informationsavdelningen som har haft ansvaretför rekryteringsinsatserna under det senaste året.– Målsättning med rekryteringen och vårt uppdrag är att hela tiden rekryteralikvärdigt, det vill säga ge alla program uppmärksamhet när det gäller annonseringoch andra insatser.*Siffrorna för djursjukskötarprogrammet är inte helt jämförbara med 2008, dåprogrammet gjorts om från det tvååriga djursjukvårdarprogrammet till det treårigadjursjukskötare – kandidatprogrammet.Regeringsnej tillatt förlänga utbildningarRegeringen avslår SLU:s begäran omförlängning av de i dag tvååriga yrkesutbildningarnatill hippolog, djursjukskötare,lantmästare och trädgårdsingenjör.SLU har begärt att få förlänga dessa utbildningarmed yrkesexamina från två till tre år.– Vi löser detta ändå genom att inrätta yrkesinriktadekandidatprogram på tre år för deaktuella utbildningarna. SLU:s styrelse fattaderedan 2008 beslut om detta när det gäller djursjukskötareoch trädgårdsingenjörer. Styrelsenkommer att behandla de andra två programmenvid mötet i juni, säger Lena Andersson-Eklund,prorektor vid SLU.I praktiken innebär detta att de studentersom blivit antagna på utbildningarna till djursjukskötareoch trädgårdsingenjör, hösten 2009,påbörjar treåriga kandidatprogram. Hippologochlantmästarprogrammen blir treåriga tidigast2010.Även SLU:s begäran om att få förlänga agronomprogrammenfrån 4.5 år till fem år har avslagitsav regeringen.– Motiven att utöka agronomexamen varfrämst att anpassa den till den nya nationella ochinternationella utbildningsstrukturen, det villsäga Bolognaprocessen med tre plus två år, sägerLena Andersson-Eklund.Motivet för avslagen är, enligt regeringskansliet,att utbildningarna har en tillräcklig omfattningför yrkesverksamhet och att studenternamed examen från de berörda utbildningarna äreftertraktade på arbetsmarknaden.Bakgrunden till SLU:s begäran att få förlängautbildningarna är att Högskoleverket har ifrågasatthögskolemässigheten i tvååriga högskoleutbildningar.Carin WrangeLARS BERGSTRÖMMARIA WIVSTADDEBATT:Ekologiskt ellerkonventionelltlantbruk?Frågan om vilket system som ärbäst för att producera livsmedel äraktuell i media igen. Nyligen stackpolitikern Marit Paulsen ut hakanmed sin nya bok ”Lurad av laxen”,där hon försvarar det konventionellalantbruket med hänvisning tillatt många svälter i världen och attvi behöver producera mer mat.Förre IFAD-chefen Lennart Bågetalar om ett ”ekologiskt intensivtjordbruk” som ett möjligt samgåendemellan modern teknologi och enholistisk ansats (se Resurs 2.09.).Några av de aktuella frågorna idebatten besvaras här av MariaWivstad och Lars Bergström. Deär båda forskare på SLU men harolika syn på ekologiskt lantbruk.Text MIKAEL PROPSTfoto JENNY SVENNÅS-GILLNER10 ¦ RESURS 3.09 RESURS 3.09 ¦ 11

forskningforskningMats SandewallLämnar Wondo Genetefter 30 årEtt av Sveriges stora skogliga biståndsprojekt i Afrika avslutades i mars. Sida ochSLU:s skogsfakultet har nu lämnat allt formellt ansvar för Wondo Genet, det collegeför skogsvetenskap och naturresurser i Etiopien som man hjälpt till att bygga upp.Text Sven-Olov Bylundfoto Mats sandewall & johan tobornEn epok är slut, säger forskarenMats Sandewall, Skogligresurshushållning vidSLU i Umeå och sedan 2003 svenskprogramkoordinator. Det blir tufftför Wondo Genet framöver, menockså spännande att se om förändringenvitaliserar och leder till nyasamarbeten.En internationell workshop med200 deltagare markerade avslutningen.Historia och framtidsfrågordiskuterades i närvaro av bland andralandets president Girma Wolde-Giorgis.Stark tillväxtStödet omfattade inledningsvis utbildningpå ungefär skogsteknikernivåoch drevs via konsultföretag.Från 1986 byggdes programmet uttill ett akademiskt samarbete medSLU, med Sven-Gunnar Larssonsom drivande kraft, och omfattadeförst BSc-nivå och senare en Masterutbildning.Sandwich-program ochsvenska lärare ersattes stegvis av lokalutbildning med etiopiska lärare.På grundnivå tar man i dag in150 studenter i tre olika program.På MSc-nivå examinerades i fjol 14studenter men utbildningen utökassnabbt med flera program; intagetöverstiger i år 30 studenter. Totalthar 15 etiopier från Wondo Genetgenom åren disputerat vid SLU, ochytterligare 24 doktorander är på vägfram vid SLU och andra universitet.I lärarstaben ingår 15 disputerade,bland andra dekanus Melaku Bekelesom 2003 doktorerade i landsbygdsutveckling.Många svenskar har tidvis bottoch arbetat på Wondo Genet, mende senaste åren enbart på korttidsuppdragsom lärare, handledare ellerkonsulter.Sveriges ekonomiska stöd sedan1986 har enligt Mats uppgått till näraen kvarts miljard kronor. Tankenvar ursprungligen att Sverige medsitt stöd till Etiopien skulle stimuleratill uppbyggnaden av en produktivskogssektor, vilket skulle stärkautvecklingen inom alla samhällsområden.– De ambitionerna infriades interiktigt. Förutsättningarna här var rättannorlunda exempelvis vad gällermarknadspolitik och markägandestruktur.Det finns inte heller någrastora skogar kvar i landet, och tyngreskogsindustrier saknas. Collegets företrädarehar haft svårt att påverkaadministration och skogspolitik pådet genomgripande sätt som skullebehövts. Forskningen har därför merfokuserats på frågor om avskogning,uthållig markanvändning, biodiversitetsamt fattigdomsfrågor och landsbygdensförutsättningar.Väl rustatKan Wondo Genet nu stå på egna bensom etiopiskt kompetenscentrum försektorn?– Man har resursbasen att bedrivautbildning på alla nivåer upp till MSc.Ett dilemma är den hårda utbildningspolitiskapressen att kraftigt ökastudentintaget och ge fler program,vilket motverkar kvalitetssatsningar.Colleget är jämförelsevis väl rustat,bara man lyckas hävda betydelsen avsitt kompetensområde.Bidrog forskningen till att stärkalandsbygdens utveckling? Både ja ochnej, tycker Mats.Aktionsforskning omfattigdom och skogens roll– Utbildningsnivån har tack vareWondo Genet höjts inom naturresursområdet.Forskningen blev docki början väl disciplinär och bidrogofta mer till att öka enskilda forskareskonkurrenskraft än till att bidra tillbättre levnadsförhållanden. Satsningende senaste fem åren har därför legatpå aktionsforskning i samverkan medlokala bönder, varvid fattigdomsproblemknutits ihop med skogens rolli samhället. Projektet har förbättratkontakten mellan colleget och byarnai området men också forskarnasarbetssätt och forskningsperspektiv.När Sida-programmet startadefanns få utländska aktörer i Etiopien.Idag finns i mindre omfattning samarbetemed flera utländska universitet.Colleget har just lämnat in ettförslag om ett Wondo Genet-baseratPhD-program i samarbete med SLUoch några andra universitet.– Nu finns ett utmärkt läge för attbygga upp forskningssamarbete i mermoderna former. Det nätverk ochömsesidiga förtroende som WondoGenet och SLU etablerat är unikt. Jagvill verkligen uppmana SLU:s forskaretill fortsatta kontakter och nyainitiativ, säger Mats Sandewall.

NOTISERNOTISERMuseikomplexet med den vinklade toppenblir granne med Oslos nya operahus.SLU-professorvann arkitekttävlingLandskapsarkitekt ThorbjörnAndersson har tillsammans meden arkitektfirma i Madrid vunnit enarkitekttävling om ett museikomplex,bostadsbebyggelse samt offentligarum längs Björvika i Oslo. ThorbjörnAndersson är adjungerad professorvid institutionen för stad och landoch arbetar bland annat i grundutbildningenav landskapsarkitekter.Sweco arkitekter i Stockholm ochJuan Herreros Arquitectos i Madridvann i konkurrens med tio specielltinbjudna samt tio förkvalificeradekontor från hela världen.Museikomplexet, som blandannat ska inrymma det nya EdvardMunchmuseet, har vinklad topp ochär placerad på en utskjutande halvö,granne med Oslos nya operahus.The Allotment Plot– en grön komplott på WanåsDet är vernissage i Wanås skulpturpark söndagen den 17maj. Maria Hellström Reimer, konstnär och lektor vid OmrådeLandskapsarkitektur, SLU Alnarp, står vid mikrofonenpå gårdsplanen. Det är dags att introducera The AllotmentPlot, en installation bestående av ekologisk grönsaksodling,som ingår i Wanås utställning Footprints sommaren2009.Allt började med tankar kring koloniträdgårdar – AllotmentGardens.– Koloniträdgårdar är rumsligt en enda stor gemensamträdgård, men den är styckad i mindre delar enligt en tydligfördelningsprincip. Allotment Plots däremot, är någontingannat. The Allotment Plot är en egen liten täppa, en lokalkil av växtkraft, en sammansvärjning, en intrig, en grönkomplott med en inneboende kraft som kan förändra etthändelseförlopp, säger Maria Hellström Reimer.The Allotment Plot är namnet på en rörelse som sätterfenomenet stadsodling i centrum. Det är ett mikrojordbruksom vill utmana och uppmana till ett annat sätt att tänkakring livsmedelsförsörjning. Och den talar till den enskildaindividen och säger någonting om vad det är att vara människa.Alla kan vi vara med och påverka, även om det skeri det lilla.Därför är The Allotment Plot mer än en odling. Den ärett kommunikationsprojekt med egen blogg och hemsida,där man kan berätta om sin egen odling och följa rörelsensframfart över Sverige och ut i världen – den har redan sattsitt avtryck i Spanien. Så: Håll utkik efter pallkragar!Titti OlssonSex studenter vid Område Landskapsarkitektur, SLUAlnarp, står bakom The Allotment Plot. Medverkande studenterär Karin Andersson, Johanna Bratel, Linda Högberg,Marta Strand, Annika Söderberg och Therese Wallgren.Maria Hellström Reimer har varit projektledare. Utställningeni Wanås pågår till den 25 oktober.Movium-Bulletinen nr 2 är en del av kommunikationenkring projektet – ladda ner tidningen som pdf här:www.movium.slu.se/publikationerGreen Tech ParkGreen Tech Park är en mötesplatsmed ett kluster av näringsliv,affärsutveckling, akademisk och professionellutbildning, en teknikparkför den gröna näringen placerat påSLU:s campusområde i Skara.När det nyrenoverade husetinvigdes samlades 150 personer tillmingel och tal av bland andra LarsBäckström, landshövding i VästraGötalands län. En annan talare varEnergimyndighetens generaldirektörTomas Kåberger som kommenteradeenergisituationen i världen. Hanframhöll att tillväxten idag sker inomde förnyelsebara energikällorna.Nu handlar det inte bara om attfylla huset med hyresgäster. Uppdragetär att utveckla entreprenörskapoch företagande byggt på möjligheternai den gröna sektorn.Hela familjen i fokusnär Linné firadesVarför är världen grön? Det förklaradeSLU-professorn Christer Björkmanvid en populärvetenskapligföreläsning i Linneanum den 23 majnär Carl von Linnés 302:a födelsedagfirades i Uppsala.Christer Björkman var en av fleraforskare som föreläste under dagen.Årets Linnédag blev framför allten familjedag där såväl Linnés somDarwins kunskaper lyftes fram påolika sätt.Evolutionsstråket från Linnéträdgårdentill Botaniska trädgårdenbjöd på kunskap längs helasträckan. Inte minst barnen uppskattadedet upplevelsebaserade stråketsom mynnade ut i Dinolekparken, enlekyta i evolutionens tecken.En utomhusbio i Botaniska trädgårdenavslutade firandet. Filmernasgemensamma tema var Darwin ochevolutionen.Christer BjörkmanFoto Tor JohnssonFoto Anna-Karin HallgrenEkesbo hedrad i HelsingforsProfessor emeritus Ingvar Ekesbo har hedrats med Helsingforsuniversitets hedersmedalj. Ett fåtal internationellaforskare har tidigare fått ta emot utmärkelsen föreställandekronan och korset. Ingvar Ekesbo började forska inom ämnethusdjurshygien 1960 och har som prefekt för Institutionen förhusdjurens miljö och hälsa haft stor betydelse för förbättringenav djurhållningen för lantbrukets djur. Hans öppna sinneför samverkan och nätverk har haft stor betydelse för Finlandsforskning och utbildning i husdjurshygien och etologi.Många finska veterinärer har kunnat studera ämnena i Skara.Medaljen delades ut i vid ett seminarium om forskarsamverkanmellan SLU, Husdjurens miljö och hälsa och Veterinärmedicinskafakulteten vid Helsingfors universitet.Professor Hannu Saloniemi, Helsingfors universitet delar ut medaljentill Ingvar Ekesbo.Ultuna Kunskapsträdgårdlockade med svenska viner– Många är jätteintresserade av vinodling i Sverige. Jag vetinte varför.Anna Mårtensson, professor i växtnäringslära med inriktningpå biologiska markprocesser, stod en solig majdag ipaviljongen Oktavia, Ultuna Kunskapsträdgård, framför ett50-tal åskådare. Lika många studenter har hon varje år på sinvinodlingskurs.Sverige kan ha förutsättningar för vinodling. Men undersin mognadsprocess behöver vindruvan ha dagar med engenomsnittlig temperatur på minst tio grader.I Sverige odlas vindruvor på enbart omkring 30 hektar och5 000 liter vin produceras. Några sorter fick åskadarna testa,ett vitt och ett rött vin från Kullabygden och ett rödvin frånGotland. Inget ansågs prisvärt.Foto mikael propstTina Zethraeusblir ny informationscheffrån 1 septemberKommer närmast från:Vetenskapsrådet, där jag blandannat haft förmånen att utvecklaExpertsvar till dagens väletablerademedietjänst för forskarsverige. Härhar jag också drivit nationella ochinternationella frågor om forskningskommunikation,med mellanspelför t ex Linnéjubileet i Uppsala ochUtbildningsdepartementet.Bakgrund:Journalist, en perfekt generalistutbildning!Tidigare har jag arbetat påradion, främst Radio Uppland, undermånga spännande år innan jag togsteget över till informatörsbanan ochUppsala universitet som bland annatpresschef.Ultunarestaurangen stängd i sommarUltunarestaurangen, ”Syltan”, bygger om under sommaren för att förbättra arbetsmiljön i köket. Dettainnebär att restaurangen håller helt stängt 19 juni – 9 augusti och har öppet för kaffe och lättare förtäring(Grillen) under perioderna 1 juni till midsommar och 10 augusti – 31 augusti.Från 1 september beräknas restaurangen vara öppen som vanligt.Förväntningar på jobbet:Vill bidra till att profilera SLU somett forskningsintensivt universitetmed fokus på framtidsfrågan hållbarutveckling. Inte minst tror jag att mankan öka det internationella genomslaget!SLU ska vara förstahandsalternativetnär man söker expertis inomlife science, kunskapen om naturresurseroch hur vi nyttjar dom. Härfinns en unik tradition av att spridaoch nyttiggöra kunskap som är enfantastisk förutsättning för informationsarbetet.Fritidsintressen:Mycket ute i naturen med beaglenoch make, seglar, åker långfärdsskridskooch längdskidor, paddlarkanot och spelar nyckelharpa. Drömmerom akvarellkurs och ser framemot att späda på min naturkunskap ibland annat Kunskapsträdgården!Foto Åsa Eriksson20 ¦ RESURS 3.09 RESURS 3.09 ¦ 21

NOTISER... IN BRIEFFågelböcker donerade tillUltunabiblioteket som håller sommarstängtSveriges ornitologiska förening (SOF) har donerat helasitt bibliotek med fågelböcker till SLU och Ultunabiblioteket.På senare år har biblioteket inte varit särskilt tillgängligti föreningens lokaler i Stockholm. När man nu avvecklarsitt säte i huvudstaden och flyttar verksamheten tillÖland så valde SOF att skänka samlingen av böcker ochtidskrifter, i form av lokala föreningsblad, till SLU.Samlingen uppgår till över 60 hyllmeter, som kommeratt placeras väl synligt i Ultunabiblioteket. Allmänhetenhar också möjlighet att låna materialet. Donationen kommeratt finnas på plats i sommar, men då biblioteket hållerstängt 1 juni – 17 september får de intresserade hålla sigtills höstterminen har börjat.”En nyfiken vecka” förelever och lärare i grundskolanSkogsfakulteten i Umeå fick i slutet av april besök av nyfiknabarn från förskoleklass och lågstadiet under den såkallade NoT-veckan (Natur- och Teknik), som arrangerasbland Umeås skolor för att öka intresset för naturvetenskapoch teknik hos både elever och lärare.De grupper som hade valt att besöka Skogis fick blandannat lära sig mer om träets egenskaper när läraren ErikWalfridsson berättade och visade en mängd olika träslagoch vad de kan användas till.Ute i skogen fick alla barn möjligheten att uppleva huren skogsmaskin fungerar för att sedan kasta sig in i rollensom forskare och pejla en tänkt hare eller älg. NoT-dagarnaavslutades med korvgrillning i det fria.Foto michael kvickNy livsmedelsekonomisk plattform bildadAgriFood Economics Centre ersätter den tidigare verksamheten vid Livsmedelsekonomiskainstitutet (SLI) som fram till 2008 var en myndighet under Jordbruksdepartementet.Lunds universitet och SLU ska nu tillsammans arbeta med regeringensuppdrag att genomföra samhällsekonomiska analyser och utvärderingar inomjordbruks-, livsmedels- och fiskeområdet samt landsbygdsutveckling. Perspektivetär såväl svenskt som internationellt och centrumet kommer även att delta iforskningsprojekt och få kvalificerade utredningsuppdrag.Den gemensamma enheten AgriFood Economics Centre med tio medarbetareplaceras vid Ideon i Lund. Verksamheten presenterades genom en internworkshop i Uppsala den 26 maj under rubriken: ”Är det möjligt att shoppa fören bättre värld?” Frågor som bland annat diskuterades var ”Är konsumenterberedda att betala dyrt för etiskt och miljövänligt riktigt producerade varor?”,”Påverkas klimatet genom konsumenternas val?” och ”Ger miljövänliga valresultat i kampen mot fattigdom?”. Forskare från universiteten i Umeå, Göteborg,Uppsala, Lund och SLU presenterade intressanta inlägg i debatten.Mer information om centret kommer att finnas på www.agrifood.se där blandannat alla publikationer från AgriFood kan beställas, eller laddas ned.Musik i landskapet blir masterutbildningUtvecklingsarbetet för masterutbildningen, ”Möte mellan musik, teater ochlandskapsarkitektur” är i full gång. Det är ett samarbete mellan Dramatiska Institutet(DI) i Stockholm och område för landskaparkitektur vid LTJ-fak i Alnarp.Projektet, som beviljats medel för pedagogiskt utvecklingsarbete, har som syfteatt utveckla och främja teater- och scenkonst i relation till landskap, landskapsarkitekturoch landskapsdesign samt ge ny kompetens och nya verksamhetsområden.Arbetet är resultatet av flera års samarbete dels genom undersökande programarbeteoch dels genom internationella, avancerade designkurser som gettsvid SLU i Alnarp. Masterutbildningen kan även knytas till ett landsbygdsutvecklingsprojektsom pågår mellan SLU och Länsstyrelsen i Skåne, där utomhusteaterutgör en viktig del.Kursen kommer att ges i Alnarp, på utomhusteater Himlabacken i Kivik samtpå DI i Stockholm och riktar sig till landskapsarkitekter, scenografer, regissörer,dramatiker samt ljud- och ljusdesigners. Kursledare är professor i landskapsarkitekturPär Gustafsson i samarbete med Claes-Peter Hellwig, professor iteaterns kreativa processer vid DI, samt regissör Sara Erlingsdotter. Utbildningenges som ett pilotprojekt under hösten 2009 med start i mitten av augusti.Sångarensemblen från Musikhögskolan i Malmö på plats i den undersköna Alnarpsparken.Foto JENNY SVENNÅS-GILLNERPHOTO jenny svennås-gillnerFrom the Vice-ChancellorDuring May we finished the first part of theuniversity evaluation, the quality and benefitsof our research. Over 100 internationalexperts in fifteen panels spent long days andlate evenings evaluating the quality of our research.Now we will move on to the evaluationof the benefits of our research for our sector.Meanwhile the spring term has moved on,and seen SLU researchers win both researchgrants and awards, whilst the building workhas started for the modern buildings on ourUltuna campus. Even so, we have much tolook forward to, with the EU Presidencycoming to Sweden the focus will be on thegreen sector. For now, it is time to wish all ourworkers a restful summer.A Century of ConservationA century of conservation was in focus whenthe Flora and Fauna Conservation Conferencecame to Ultuna on 29th April. The 2009Conservation award went to Mats Karströmfrom Jokkmokk. Looking forwards, the newSwedish Red List will be on the internet fromthe coming summer, and Environment MinisterAndreas Carlgren stated “The loss of biodiversitywill be an important question during thecoming EU Presidency of Sweden.”Educating Veterinary NursesFrom 2010 there will be radical changes inthe education of animal nurses at SLU. In thefuture they will be able to take greater medicalresponsibility for treatment, including injectionsand anaesthetic. Courses will includebiological and practical knowledge, but alsothe ethical aspects of treatment and will leadto a Bachelors degree in Animal Care.Veterinary Nurse at the topA record number of students have appliedto the Veterinary Nurse programme. The 40places on the programme received 2 025applicants, which represents an increase of169% compared to last year.PHOTO Henrik KylinThe icebreaker OdenSoot!According to Henrik Kylin, Professor in Waterand the Environment, soot particles carriedto polar regions on warm air currents aredeposited on the snow there, and reduce thereflection of sunlight. As they reflect less sun,they absorb more heat and the snow and icemelts faster. As well as measuring soot, othercontaminants will be measured to increaseunderstanding of the impact man has on polarregions.Sustainable?SLU researchers are addressing questionssurrounding how sustainable different agriculturalsystems are. The answers to thesequestions are complex, and can vary widelywhen taken from different perspectives. MariaWivstad, a researcher at Crop Production Ecologyand Centre for Sustainable Agriculturebelieves that neither the current conventionalor ecological systems are truly sustainable.Professor Lars Bergström, from Soil andEnvironment, also points out that the balancebetween productivity and input must be morecarefully analysed in both systems.Internationalisation & MarketingWhilst members of the assessment panelshave mostly been highly impressed with SLU,two major messages have come throughalready from the Quality and Impact Assessment;SLU researchers must reach outinternationally and SLU must be better atmarketing the competence that we have.Leaving Wondo GenetAfter 30 years of work, SLU and Sida havehanded over the leadership of the collegefor forestry and natural resources at WondoGenet in Ethiopia. The staff now includes 15with PhDs, and the education programmesat Wondo Genet have now examined the first14 MSc students. “This college now has allthe resources to educate students up to MSclevel” says Mats Sandewall from SLU in Umeå.The Column: Elisabeth GauffinElisabeth Gauffin is an organic dairy farmerand Vice President of LRF, she is also a memberof the Board of SLU and since June 2008the Vice President of the International Federationof Agricultural Producers. Around 2500people watched as the cattle at her farm werereleased for the first time this year. Elisabethis surprised: “Who would have thought thatletting out the cows to graze for the first timethis year would be such a public event?”TRANSLATED AND SUMMARIZED BY RICHARD HOPKINS22 ¦ RESURS 3.09 RESURS 3.09 ¦ 23

POSTTIDNING BSLU, InformationsavdelningenBox 7077750 07 UppsalaISSN 1653-2058Bästa dagen på åretDen bästa dagen på året är när vi släpper ut korna på bete. Det brukar bli i börjanpå maj, när det är som vackrast. Det gjorde vi även i år, men nu bjöd vi in allmänhetenatt komma och titta.På morgonen regnade det och blåste snålt. Men så lättade molnen och människorbörjade komma, i mängder! Vi uppskattade antalet besökare till nästan 2 500personer. Vi hade ponnyridning, och ostar och andra upplandsprodukter fanns attköpa. Och, det viktigaste av allt, alla glada kor som skuttade ut i det gröna gräset.Det gick ett sus i publiken när de såg korna.För några år sedan var det nog inte många som kunde föreställa sig att ettkosläpp skulle locka folksamlingar. Men intresset för de gröna näringarna och föross bönder har ökat markant. Visst har program som ”Bonde söker fru” spelat roll,men maten, djuren och marken som en ändlig resurs är exempel på områden somengagerar många.I maj var jag i New York på UN Commission for Sustainable Development,CSD, som arbetar med hållbarhetsfrågor på global nivå. Diskussionerna rörde mestde kriser som världen nu är mitt uppe i.På CSD var man överens om att kriserna hänger samman och att de är globala.Därför måste de också hanteras på en internationell nivå. Men hur och vad manska göra? Är det stora satsningar på att begränsa klimatförändringarna, ekologisktjordbruk, en koncentrerad jordbruksproduktion eller en effektiv världshandel?Resultatet av de långa förhandlingarna blev kanske inte så storslaget, men jagkände ändå en viss tillfredsställelse. Inte bara jordbrukets betydelse lyftes framutan även böndernas roll. Den viktigaste frågan handlade dock om hur världen skatillförsäkras en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning.Världen kommer att behöva avsätta ansenliga resurser, inte minst ekonomiska,för att uppnå resultat. Men det betyder också resurser i form av kunskap, ny teknikoch globalt samarbete. Därför känns det extra roligt att sitta i styrelsen för SLUsom på olika sätt kan bidra. Kunskap, forskning och kompetens inom de grönanäringarna kommer att vara en av förutsättningarna för att nå en hållbar tillväxtoch utveckling globalt.Nu har naturen sin största tillväxt. Här hemma har vi sått klart och ska snartbörja med ensilageskörden. Det är alltid lika spännande att se hur väl vi kommer attlyckas med kvalitet, mängd och med att pricka in bra väder. Att vi bönder behöveranpassa oss till en ny tid känns alltmer påtagligt. Vi behöver både gamla och nyakunskaper. Därför ser det ändå ljust ut för oss som har valt att arbeta i de grönanäringarna.JOHAN SCHAAR ÄRCHEF FÖR KANSLIET FÖRKOMMISSIONEN FÖRKLIMATFÖRÄNDRINGAROCH UTVECKLING. HAN ÄRHUSDJURSAGRONOM OCHAGRONOMIE DOKTOR.FOTO Julio gonzalez24 ¦ RESURS 3.09